Var kläcks myggen? - Forshaga kommun
Var kläcks myggen? - Forshaga kommun
Var kläcks myggen? - Forshaga kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper<br />
Naturgeografi<br />
Kristina Berg<br />
<strong>Var</strong> <strong>kläcks</strong> <strong>myggen</strong>?<br />
Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje<br />
Where are the mosquito hatching grounds?<br />
Mapping of temporary flooded wetlands in Deje<br />
Examensarbete 7.5 hp<br />
Mät- och kartteknikprogrammet<br />
Karlstads universitet 651 88 Karlstad<br />
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60<br />
Information@kau.se www.kau.se<br />
Datum/Termin: 2011-06-10<br />
Handledare: Rolf Nyberg<br />
Examinator: Kristina Eresund<br />
Ev. löpnummer: 2011:02
Faculty of Social and Life Sciences<br />
Department of Geography and Tourism<br />
Kristina Berg<br />
Where are the mosquito hatching grounds?<br />
Mapping of temporary flooded wetlands in Deje<br />
Degree Project of 7.5 credit points<br />
Study Programme in Surveying and Mapping<br />
Karlstads universitet II 651 88 Karlstad<br />
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60<br />
Information@kau.se www.kau.se<br />
Date/Term: 2011-06-10<br />
Supervisor: Rolf Nyberg<br />
Examiner: Kristina Eresund<br />
Serial Number: 2011-02
Försäkran<br />
Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på<br />
programmet för Mät- och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är<br />
mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har<br />
använts i en tidigare examen.<br />
………………………………….<br />
Kristina Berg<br />
Godkänd: Karlstad den .........................................<br />
År-Månad-Dag<br />
…………………………………. ………………………….<br />
Rolf Nyberg Kristina Eresund<br />
Handledare Examinator<br />
III
Sammanfattning<br />
Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong><br />
tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare<br />
vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka<br />
myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är<br />
tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad<br />
på BTI 1.<br />
Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg<br />
och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett<br />
led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell<br />
kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om<br />
Lantmäteriets höjdmodell ”grid 2+”, baserad på laserskanning, är användbar i<br />
detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer<br />
myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i<br />
området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta<br />
arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför<br />
primärt till tjänstemän i <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong> och de forskare som är involverade i<br />
projektet.<br />
Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från 2000-2009 med 2010, som är<br />
det enda året <strong>myggen</strong> har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts<br />
med hand-GPS och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet<br />
ArcGIS.<br />
Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även<br />
är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett<br />
antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan<br />
vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj<br />
2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt –<br />
något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta<br />
tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder<br />
mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större<br />
delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid<br />
beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter<br />
där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet<br />
ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om<br />
dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering.<br />
1 BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens<br />
matsmältningskanal.<br />
IV
Abstract<br />
Due to the severity of the mosquito problem in the Deje area, the municipality<br />
of <strong>Forshaga</strong> decided to investigate the mosquito fauna of the area and whether<br />
the problem dictates the use of biological control agents (BTI). The<br />
municipality is assisted by Jan Lundström and Martina Schäfer, the founders of<br />
“Biological mosquito control”, who carry out mosquito related research.<br />
During 2010, the majority of the mosquitoes in Deje were classified as<br />
floodwater mosquitoes and their probable hatching grounds were identified. As<br />
part of the continued investigation mapping of temporary flooded wetlands is<br />
done by using and evaluating a DTM (digital terrain model) produced from<br />
airborne laser scanning. Studying the frequency of mosquito-producing floods<br />
in the area in relation to varying water levels is also significant.<br />
The results and data will be implicated in the future work concerning mosquito<br />
problems in Deje. This report is therefore addressed to officials of the<br />
municipality of <strong>Forshaga</strong> and researchers involved in the project.<br />
Comparisons have been made of the water flow (m³/s) of the Klarälven river<br />
between 2000-2009 with the flow level in 2010, the only year that mosquito<br />
counting has been done so far. The position of the waterline has been<br />
measured by using a handheld GPS and flood analysis have been carried out by<br />
using a GIS program: ArcGIS.<br />
As early as 2010, the protected “Natura 2000” areas “Pannkakan” and “Ådrans<br />
älvskogar” were identified as the main probable mosquito hatching areas. This<br />
was confirmed by the flood analysis, which showed that parts of these areas are<br />
flooded even at levels just above the river’s average flow point 182 m³/s.<br />
In an aerial photo taken in May 2010 the water level downstream from the Deje<br />
rapids appeared to be circa 0,6 m higher than normal level. Theoretically the<br />
same level can have occurred at least 7 times during the investigated period<br />
(2000-2010). That higher flow levels are directly related to greater quantities of<br />
mosquitoes seems to be only partially correct.<br />
The flooding analysis shows that the majority of flooded areas have a water<br />
level deeper than 1 m in calculated 100 year flow and highest calculated flow.<br />
At a certain water level there is a turning point at which the surface area of the<br />
mosquito hatching grounds decreases in relation to increasing water level.<br />
Despite its limitations the DTM can effectively be used for this type of flood<br />
mapping.<br />
V
Innehållsförteckning<br />
Försäkran ........................................................................................................................................................... III<br />
Sammanfattning .................................................................................................................................................IV<br />
Abstract ................................................................................................................................................................ V<br />
1 Inledning ............................................................................................................................................................ 1<br />
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................... 1<br />
1.2 Beskrivning av området ........................................................................................................................... 2<br />
1.3 Syfte och målgrupp .................................................................................................................................. 4<br />
1.4 Frågeställningar......................................................................................................................................... 4<br />
1.5 Metod ........................................................................................................................................................ 4<br />
1.6 Material...................................................................................................................................................... 5<br />
1.6.1 Ursprungsdata.................................................................................................................................... 5<br />
1.6.2 Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+ ....................................................................................... 5<br />
1.6.3 Höjdsystem ........................................................................................................................................ 6<br />
1.6.4 Instrument.......................................................................................................................................... 6<br />
1.6.5 Programvaror ..................................................................................................................................... 6<br />
2 Ordlista............................................................................................................................................................... 7<br />
3 Genomförande .................................................................................................................................................. 8<br />
3.1 Förberedelser ............................................................................................................................................ 8<br />
3.2 Fotografering ............................................................................................................................................ 8<br />
3.3 Inmätning med GPS ................................................................................................................................ 8<br />
3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden ............................................................................................. 9<br />
3.5 Översvämningsfrekvens ........................................................................................................................ 10<br />
3.6. Anpassning av vatten- och landytor.................................................................................................... 11<br />
3.7 Beräkning av översvämningsområden ................................................................................................. 12<br />
3.8 Lagring av data ....................................................................................................................................... 12<br />
4 Resultat............................................................................................................................................................. 13<br />
4.1 Flöden...................................................................................................................................................... 13<br />
4.2 Vattennivåer............................................................................................................................................ 14<br />
4.2.1. Nedströms Dejeforsen ................................................................................................................... 14<br />
4.2.2 Uppströms Dejeforsen ................................................................................................................... 14<br />
4.3 Översvämmade områden ...................................................................................................................... 15<br />
4.3.1 Nedströms Dejeforsen .................................................................................................................... 15<br />
4.3.2 Uppströms Dejeforsen ................................................................................................................... 16<br />
4.3.3 Mölnbacka ........................................................................................................................................ 16<br />
4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010 .............................................. 17<br />
4.5 Slutsats..................................................................................................................................................... 19<br />
5 Diskussion ....................................................................................................................................................... 21<br />
5.1 Data ......................................................................................................................................................... 21<br />
5.2 Resultat .................................................................................................................................................... 21<br />
5.3 Problem under genomförandet ............................................................................................................ 21<br />
5.4 Förslag på fortsatta studier.................................................................................................................... 22<br />
5.5 Slutord ..................................................................................................................................................... 22<br />
6 Tackord ............................................................................................................................................................ 22<br />
7 Källförteckning................................................................................................................................................ 24<br />
7.1 Skriftliga källor (pdf) .............................................................................................................................. 24<br />
7.2 Internetkällor .......................................................................................................................................... 25<br />
7.3 Personliga referenser.............................................................................................................................. 25<br />
8 Bilagor .............................................................................................................................................................. 26<br />
Bilaga 1 Databeskrivning ............................................................................................................................. 26<br />
Bilaga 2 Punkttäthet vid laserskanning....................................................................................................... 27<br />
Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer......................................................................... 28<br />
Bilaga 4A Översvämmade områden nedströms vid olika vattennivåer.................................................. 29<br />
Bilaga 4B Översvämmade områden uppströms vid olika vattennivåer ................................................. 30<br />
Bilaga 5 Översvämmade områden 1995 .................................................................................................... 31<br />
Bilaga 6 Översvämmade områden vid 100-årsflöde................................................................................. 32<br />
Bilaga 7 Översvämmade områden vid högsta flöde ................................................................................. 33<br />
VI
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund<br />
Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet, vid Klarälven i Värmland,<br />
har <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong> tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina<br />
Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk<br />
myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området och om<br />
problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk<br />
bekämpning baserad på BTI 2. Under sommaren 2010 samlades myggor in på<br />
fem platser i Dejeområdet för räkning och artbestämning. Det finns en mängd<br />
olika myggarter, bl.a. skogsmyggor och stickmyggor. Det konstaterades att<br />
merparten av de förekommande arterna var översvämningsmyggor (tillhör arten<br />
stickmyggor) och forskarna gjorde en preliminär bedömning av vilka områden<br />
som skulle kunna vara myggproduktionsområden. (figur 1, Lundström och<br />
Schäfer 2010)<br />
Figur 1 Preliminära myggproduktionsområden enligt Lundström och Schäfer 2010.<br />
Myggfällornas placering är markerade med röd stjärna.<br />
2 BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens<br />
matsmältningskanal.<br />
1
För att kunna utföra myggbekämpning från luften med hjälp av helikopter<br />
behöver man med en relativt hög detaljeringsnivå veta vilket geografiskt område<br />
som ska bekämpas. Det finns därför behov av att på ett mer detaljerat och<br />
geografiskt överskådligt sätt kartlägga översvämningsområden med potential att<br />
fungera som kläckningsområden. Det är även viktigt att beskriva vid vilka<br />
vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa<br />
förekommer i aktuellt område. Anledningen till detta är att<br />
översvämningsmyggor lägger sina ägg på marken och att äggen kan ligga kvar i<br />
flera år, men för att de ska kläckas till larver krävs att de först utsätts för torka<br />
och därefter kommer under vatten. Kläckningsplatserna varierar beroende på<br />
vilka områden som svämmas över vid olika vattennivåer, och flera generationer<br />
mygg kan kläckas under en sommar. De allra flesta larver förekommer där<br />
vattendjupet är mindre än en meter och i huvudsak på flack mark (Lundström<br />
och Schäfer 2006). Dessutom påverkar flera andra faktorer om ett område kan<br />
vara en tänkbar myggproduktionsmiljö; bl.a. närheten till vattendrag som kan<br />
svämma över, markens struktur och lutning samt vegetation och nyckelarter<br />
(Lundström och Schäfer 2010).<br />
De framtagna översvämningsytorna kommer vid en bekämpning att matas in i<br />
navigationssystemet på den helikopter som sprider BTI eftersom detta kräver<br />
noggrann geografisk precision. För att få utföra bekämpning med BTI från<br />
helikopter måste tillstånd ges från kemikalieinspektionen och berörda<br />
markägare (Lundström och Schäfer 2006).<br />
Eftersom ett av de sannolika myggproduktionsområdena i Deje innefattar<br />
Natura 2000-områdena Pannkakan, som även är naturreservat, och Ådrans<br />
älvskogar behöver kemikalieinspektionen i sin tur ansöka om tillåtelse hos<br />
regeringen. Inför beslut gällande liknande områden vid Dalälven 2010 ville<br />
regeringen ha beslutsunderlag från Naturvårdsverket. Många myndigheter är<br />
alltså inblandade innan en eventuell bekämpning kan genomföras.<br />
(Naturvårdsverket: myggbekämpning i skyddade områden)<br />
1.2 Beskrivning av området<br />
Det aktuella området är delvis ett gammalt deltaområde där det, främst norr om<br />
Deje samt vid Pannkakan, finns många lämningar efter Klarälvens tidigare lopp<br />
i form av gölar, korvsjöar och sandbankar, vilket syns mycket tydligt både i<br />
höjdmodellen och på flygbilder (figur 2 och 3).<br />
Figur 2 Lämningar från Klarälvens<br />
tidigare lopp (höjdmodell)<br />
2<br />
Figur 3 Lämningar från Klarälvens tidigare<br />
lopp (Google flygbild)
I Länsstyrelsens information om naturreservatet Pannkakan beskrivs hur<br />
området bildats:<br />
”För ca 200 år sedan bildade Klarälven ett låglänt deltaområde i utloppet till sjön Lusten.<br />
Deltat, som består av lätteroderad så kallad svämsand byggs på efterhand, främst vid höst-<br />
och vårflod. Med tiden har området fått karaktären av en ö och numera löper älven i två<br />
fåror runt Pannkakan. Inne på ön kan man se rester av de gamla älvfåror som tidigare<br />
genomkorsat deltat.” (figur 4 och 5)<br />
Figur 4 Deltaområdet vid Lusten<br />
(Höjdmodell)<br />
I Länsstyrelsens bevarandeplaner för de båda Natura 2000 –områdena<br />
Pannkakan och Ådrans älvskogar beskrivs dessa som ”alluviala lövskogar som tidvis<br />
är översvämmade”. Vegetationen är tät och urskogsliknande, låglänta områden<br />
översvämmas regelbundet och det finns många insektsarter, bl.a. ”mängder av<br />
stickmyggor sommartid”. Terrängen i Ådrans älvskogar beskrivs som kuperad med<br />
vallar och svackor som vattenfylls vid högt vatten. Här nämns också att det<br />
inom ett par km från Pannkakan finns ett tjugotal liknande områden och att<br />
återkommande översvämningar är en förutsättning för att behålla den typiska<br />
vegetationen och djurlivet.<br />
Personer som bott länge vid älven har berättat att översvämningarna var<br />
betydligt kraftigare och ständigt återkommande höst och vår innan regleringen<br />
av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då.<br />
Enligt myggforskarna Schäfer och Lundström (2010) är det mycket vanligt att<br />
de översvämningsområden som genererar många översvämningsmyggor även<br />
är skyddade för sina naturvärden, vilket skapar en konflikt mellan å ena sidan<br />
bevarande av naturvärden och å andra sidan en dräglig boendemiljö för<br />
ortsbefolkningen. Det innebär att en mängd avväganden måste göras, baserade<br />
på tydliga beslutsunderlag, vilket är bakgrunden till detta arbete.<br />
3<br />
Figur 5 Deltaområdet vid Lusten (Google<br />
flygfoto)
1.3 Syfte och målgrupp<br />
Resultatet av detta arbete kommer tillsammans med bearbetade data att<br />
användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Målgruppen är<br />
därför primärt tjänstemän i <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong> och de forskare som är<br />
involverade i projektet. Eftersom myggfrågan är något som många i <strong>Forshaga</strong><br />
<strong>kommun</strong> är engagerade i är min förhoppning att intresserade <strong>kommun</strong>invånare<br />
ska kunna ta del av resultatet i form av en anpassad, mindre teknisk, version av<br />
rapporten på t.ex. <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
1.4 Frågeställningar<br />
Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under<br />
perioden 1 maj-31 augusti, åren 2000-2010?<br />
Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika tillfällena?<br />
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?<br />
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och<br />
mängden myggor i fällorna?<br />
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer<br />
motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta<br />
flöde?<br />
Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av<br />
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell<br />
forskarna använt tidigare?<br />
1.5 Metod<br />
Studien består av ett antal delmoment, som alla är viktiga för slutresultatet. För<br />
att få fram vilka flöden som är normala och hur ofta onormalt höga flöden<br />
förekommit under perioden 1 maj till 31 augusti åren 2000-2010 görs en<br />
sammanställning av Klarälvens flöden vid kraftstationen i Skymnäs, 48 km<br />
uppströms Deje, under perioden. Flöden från 2000-2009 jämförs med 2010,<br />
som är det enda året <strong>myggen</strong> har räknats, för att hitta ”myggproduktionsnivån”.<br />
Som referensvärden identifieras flöden och vattennivåer för översvämningen<br />
1995, samt för tidpunkterna för laserskanning, flygfotografering och GPSmätning.<br />
Kontrollmätning av vattenlinjen görs med hand-GPS vid Torptjärn<br />
som ligger lättillgängligt, samt uppströms och nedströms Dejefors kraftstation.<br />
Vilken vattennivå motsvarar det? Vilket flöde uppmättes samma dag? Även<br />
information om dämningsgränsen vid kraftstationsdammen samt en<br />
intilliggande höjdfix kan användas som referensvärden. Dessa höjdvärden<br />
måste dock räknas om från RH70 till RH2000.<br />
För att beräkna översvämningsytor upp till 1 m djup vid olika vattennivåer<br />
används rasteranalys av höjddata och utvalda vattennivåer i ArcGIS.<br />
4
Som komplement till tekniska data tillkommer fotografering av (ev.<br />
myggproducerande) områden, samt information från ortsbor som har bott<br />
länge i området vid Risätter och markägare vid Torptjärn. Kan de minnas något<br />
extremt myggrikt år och i så fall: under vilken månad var det besvärligt? <strong>Var</strong><br />
upplever markägarna att översvämningsområdena finns? Kontrollinmätning<br />
görs med GPS och läggs in i GIS.<br />
För områden med liknande problematik vid Nedre Dalälven har forskarna<br />
använt sig av höjdinmätning med flygburen laserskanning för att konstruera en<br />
egen digital terrängmodell i Vertical Mapper inom GIS-programmet MapInfo,<br />
vilket fungerat mycket bra som verktyg för kartläggning av myggproducerande<br />
områden. I detta arbete används istället Lantmäteriets terrängmodell ”grid 2+”,<br />
Nya Nationella höjdmodellen, baserad på den pågående laserskanningen av<br />
Sverige, i GIS-programmet ArcGIS. Resultatet av detta arbete måste därför<br />
sparas i ett format som går att använda i MapInfo-miljö för att forskarna ska<br />
kunna använda det i sitt fortsatta arbete.<br />
1.6 Material<br />
1.6.1 Ursprungsdata<br />
Nya Nationella höjdmodellen, baserad på Lantmäteriets laserskanning<br />
från hösten 2009 (se 1.6.2)<br />
Fortums flödesdata från Skymnäs, norr om Munkfors, åren 2000-2011<br />
<strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong>s GIS-skikt med normalvattenytor<br />
Länsstyrelsens GIS-skikt med Natura 2000-områden<br />
Information om höjdskillnad mellan äldre höjdsystem och RH2000<br />
Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen<br />
Mätpunkter från GPS för att kontrollera vattenlinjen<br />
Ortofoto<br />
Terrängkarta<br />
För detaljerad information om ursprungsdata, se bilaga 1<br />
1.6.2 Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+<br />
Höjdmodellen tas fram genom laserskanning av terrängen från flygplan.<br />
Punkttätheten är 0,5–1 punkt per kvadratmeter och med automatiska metoder<br />
klassas punkterna till olika kategorier. Från de punkter som klassats som mark<br />
eller vatten framställs höjdmodellen i form av ett grid (rutnät) med 2 x 2 m<br />
celler där varje cell representerar ett höjdvärde. På plana, öppna ytor är<br />
noggrannheten i höjd bättre än 0,1 m, men försämras i områden med tät<br />
vegetation eller i starkt lutande terräng. Kravet är dock att höjdnoggrannheten i<br />
genomsnitt ska vara bättre än 0,2 m. (Lantmäteriet: produktbeskrivning grid<br />
2+) Punkttäthet för hela området redovisas i bilaga 2.<br />
5
1.6.3 Höjdsystem<br />
Höjder kan anges i flera olika höjdsystem. De nationella är RH00, RH70 och<br />
RH2000; dessutom finns en mängd regionala och lokala system. För närvarande<br />
pågår arbete med att RH2000, det nyaste och mest noggranna systemet, ska<br />
användas i hela Sverige. Mellan de olika höjdsystemen kan höjderna variera<br />
väldigt mycket och det är därför viktigt att ange vilket system man använder.<br />
Omräkning till samma system är nödvändigt om höjder från flera olika system<br />
ska användas (Lantmäteriet: Höjdsystem). I <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong> är höjderna i<br />
RH2000 ca 0,5 m högre än i RH00 och ca 0,2 m högre än i RH70 (Sweco).<br />
1.6.4 Instrument<br />
För inmätning av vattenlinjen används handburen GPS-mottagare,<br />
modell Garmin Oregon 550t<br />
1.6.5 Programvaror<br />
Hantering av GPS-data sker i ExpertGPS 4.27<br />
För GIS-analyser och kartframställning används ArcGIS, version 10 från<br />
ESRI<br />
Microsoft Excel används för flödesdata, tabeller och diagram<br />
Microsoft Paint används för mindre bilder i rapporten<br />
Rapporten skrivs i Microsoft Word<br />
6
2 Ordlista<br />
Alluvium (lat. vattenflöde, översvämning) Avlagring av sand, lera och grus eller<br />
andra ämnen, som bildas i sjöar, hav eller tillfälligt översvämmade områden.<br />
(Wikipedia: alluvium)<br />
Alluvialsand/-lera = svämsand/-lera, se beskrivning ovan<br />
Alluviala lövskogar ”Naturliga, tidvis översvämmade skogar med ask, klibbal<br />
eller gråal i låglänta områden och längs vattendrag på jordar, som är rika på<br />
alluviala avlagringar och som vid lågvatten är väl dränerade.” […] ”Hela arealen<br />
ska översvämmas årligen under en period av minst 3 veckor”<br />
(Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar)<br />
BTI (Bacillus thuringiensis israelensis) Bakterie som producerar det<br />
proteinkristall som används för biologisk bekämpning av<br />
översvämningsmyggor.<br />
GIS (Geografiskt informationssystem) Programvara för lagring, analys och<br />
presentation av geografiska data.<br />
GPS Global Positioning System – Satellitbaserat positioneringssystem.<br />
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tidigare Räddningsverket<br />
Natura 2000<br />
”Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet med<br />
nätverket är att hejda utrotningen av djur och växter och deras livsmiljöer och<br />
på så sätt bevara den biologiska mångfalden för framtida generationer. […] Till<br />
varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan som beskriver områdets<br />
naturvärden, vad som kan skada eller påverka, samt förutsättningar för skydd<br />
och skötsel.” (Länsstyrelsen: Natura 2000)<br />
Naturreservat<br />
Enligt Miljöbalken 7 kap 4 §: ”Ett mark- eller vattenområde får av Länsstyrelsen<br />
eller <strong>kommun</strong>en förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk<br />
mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av<br />
områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller<br />
nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också<br />
förklaras som naturreservat.”<br />
Nyckelart En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett<br />
ekosystem (Wikipedia: nyckelart)<br />
Ortofoto Flygbild som är skalriktig på samma sätt som en karta, dvs. anpassad<br />
så att den ser ut att vara fotograferad rakt ovanifrån.<br />
7
3 Genomförande<br />
3.1 Förberedelser<br />
Höjddata över <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong> beställdes från Lantmäteriet och sparades på<br />
<strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong>s GIS-server. Vattennivåer från MSB och Fortum i äldre<br />
höjdsystem räknades om till RH2000 för att kunna användas tillsammans med<br />
höjddata från laserskanningen.<br />
3.2 Fotografering<br />
Områdena vid Sjöbotten och Torptjärn fotograferades i början av maj månad.<br />
Inget av områdena var dock översvämmat vid tillfället eftersom våren varit<br />
regnfattig och snösmältningen skett i form av avdunstning pga. en ovanligt<br />
varm period i april. I samband med inmätning av vattenlinjer längs älven<br />
fotograferades även dessa områden (exempel, figur 6)<br />
Figur 6 Potentiellt översvämningsområde vid Torptjärn. Vattenlinjen går mitt i vassen.<br />
3.3 Inmätning med GPS<br />
Mätning av vattenlinjen gjordes med hand-gps ca var 5:e meter längs<br />
vattenkanten, ca 200 m i flacka områden. Som<br />
vattenlinje räknades där vattenytan syntes tydligt och<br />
det var för blött att gå med knähöga stövlar.<br />
De inmätta stråken var vid Torptjärn (figur 8), samt<br />
uppströms och nedströms Dejeforsen, på båda sidor<br />
av älven (figur 9). Även Fortums höjdfix (figur 7)<br />
vid Dejeforsdammen mättes in för att kontrollera<br />
den angivna höjden mot höjdmodellen. Figur 7 VD-fix Deje<br />
8
Figur 8 GPS-punkter uppströms och nedströms Dejeforsen<br />
Figur 9 GPS-punkter vid Torptjärn och längs sandbankar i älven<br />
3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden<br />
Uppgifter från Räddningsverkets/SMHI:s översiktliga översvämningskartering,<br />
där vattennivåer kunnat kopplas till flöden, sammanställdes för att ha som<br />
referens vid det fortsatta arbetet. Dessa var beräknade 100-årsflöden och -<br />
nivåer, högsta flöde och –nivåer samt uppmätta vattennivåer och flöden från<br />
översvämningar i juni 1995.<br />
Information om när laserskanningen gjordes fanns tillsammans med höjddatat.<br />
Genom att klicka med GIS-programmets informationsverktyg inom älvområdet<br />
togs vattennivåer fram uppströms och nedströms Dejeforsen och avrundades<br />
till jämn decimeter. Vattennivåer som stämde överens med vattenlinjen vid<br />
GPS-mätningarna beräknades med rasteranalys i ArcGIS (Se 3.7).<br />
9
På samma sätt beräknades vattennivåer som stämde överens med vattenytorna<br />
(svarta ytor) på ortofotot, som såg ut att<br />
vara betydligt högre än normalt (figur 10).<br />
Information om tidpunkten för<br />
flygfotografering hämtades från Geolextjänsten<br />
på Lantmäteriets hemsida. Från<br />
Fortum gavs information om flödena vid<br />
samma tidpunkter, vilket ger en koppling<br />
mellan flöden och vattennivåer vid dessa<br />
tillfällen (bilaga 3).<br />
.<br />
3.5 Översvämningsfrekvens<br />
Enligt uppgift från Fortum är flödena vid Skymnäs de säkraste att utgå från;<br />
ökningen från tillrinning från övriga vattendrag är marginell och påverkar inte<br />
resultatet i detta sammanhang. Klarälvens flöden vid Skymnäs, 1 maj till 31<br />
augusti åren 2000-2010, sammanställdes i ett Exceldokument. För att få fram<br />
vilka flöden som är normala och hur ofta det förekommit onormalt höga flöden<br />
beräknades först minsta, högsta och medelflödet, samt medellägsta och<br />
medelhögsta flödet för hela perioden (Se 4.1). Därpå färgmarkerades flöden<br />
över medelnivån i olika intervall för att ge en tydlig visuell bild av vilka flöden<br />
som kan ha orsakat översvämningar (figur 11). Intervallen sattes till jämna<br />
hundratal för enkel överblick och alla data sammanställdes i ett diagram (figur<br />
15).<br />
Flöden vid Skymnäs kraftstation (m³/s)<br />
Figur 10 Översvämmade<br />
områden på ortofoto över<br />
Pannkakan<br />
Dat/År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
01 458 330 410 150 218 182 340 165 410 255 167 158<br />
02 412 340 445 184 211 200 365 160 430 250 182 151<br />
03 376 335 485 189 217 205 390 152 440 245 197 146<br />
04 424 320 495 178 237 205 385 160 445 255 201 162<br />
05 445 295 445 179 237 195 380 155 445 270 190 166<br />
06 435 270 365 181 230 197 360 148 440 290 183 160<br />
07 420 270 315 185 201 178 355 139 435 280 172 157<br />
08 400 255 300 199 182 170 345 145 440 270 161 142<br />
09 400 245 275 198 172 177 325 161 445 270 157 124<br />
10 395 240 250 183 169 180 305 164 450 235 165 118<br />
11 395 230 245 182 169 185 317 164 460 230 161 137<br />
12 390 225 240 192 159 175 318 166 465 255 177 148<br />
13 350 200 240 208 159 173 319 160 460 270 193 142<br />
14 310 195 265 251 149 173 312 166 430 260 218 141<br />
Figur 11 Exempel på sammanställning av flöden, 1-14 maj 2000-2011.<br />
Vit: 400<br />
10
3.6. Anpassning av vatten- och landytor<br />
För att få ett mer korrekt analysresultat var det nödvändigt att göra vissa<br />
anpassningar. Klarälven bryts av Dejeforsen, med en fallhöjd på drygt 10 m; det<br />
branta forsområdet har uteslutits eftersom sannolikheten för myggkläckning där<br />
är minimal. På grund av höjdskillnaden beräknas vattenytorna uppströms och<br />
nedströms Dejeforsen separat. Inom respektive område är nivåskillnaderna<br />
såpass små att de ryms inom höjdmodellens felmarginal (
3.7 Beräkning av översvämningsområden<br />
För att beräkna översvämmade ytor, subtraheras höjdmodellens höjdvärden för<br />
varje cell från den tänkta vattennivån för varje cell, t.ex.<br />
52,8-52,130001=0,669998 (figur 14). Som resultat skapas ett nytt rasterskikt, där<br />
vattenytan har värdet 0 och områden över vattenytan får negativa värden. De<br />
vattentäckta områdena får då positiva värden, som visar vattendjupet. Områden<br />
över vattenytan, samt områden där vattnet är djupare än 1 m, filtreras bort eller<br />
släcks för att de ytor som är relevanta ur myggkläckningssynpunkt ska<br />
framträda tydligare.<br />
Figur 14 Värden för rastercell i olika<br />
skikt<br />
Arean på de översvämmade ytorna beräknas genom att multiplicera antalet<br />
celler som har värden mellan 0-1 (m) med cellens storlek, 4 kvm (2 x 2 m).<br />
Eftersom 10000 kvm=1 hektar divideras sedan produkten med 10000 för att få<br />
ytan i hektar. Ex. 10000 celler x 4 kvm=>40000/10000=4 hektar<br />
3.8 Lagring av data<br />
Data och dokument som använts i detta arbete organiseras digitalt i mappar och<br />
lämnas till <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong> i befintligt format. Det lämnas även till projektets<br />
myggforskare, med GIS-data exporterat till Map-info-format.<br />
12
4 Resultat<br />
4.1 Flöden<br />
Klarälvens flöden vid Skymnäs illustreras med ett diagram (figur 15). Detta<br />
behöver dock kompletteras med information om medelvärden:<br />
Medelvärdet för hela periodens flöden är 182 m 3/s<br />
Medelvärdet för de högsta flödena varje år (medelhögsta) är 373 m 3/s<br />
Medelvärdet för de lägsta flödena varje år (medellägsta) är 87 m 3/s<br />
m3/s<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
01 maj<br />
08 maj<br />
Vattenflöden i Klarälven 2000-2010<br />
15 maj<br />
22 maj<br />
29 maj<br />
05 jun<br />
12 jun<br />
19 jun<br />
26 jun<br />
03 jul<br />
10 jul<br />
17 jul<br />
24 jul<br />
31 jul<br />
07 aug<br />
14 aug<br />
21 aug<br />
28 aug<br />
Figur 15 Diagram över Klarälvens flöden vid Skymnäs åren 2000-2010<br />
Flöden över 400 m 3/s har förekommit 38 dagar fördelade på sju tillfällen<br />
under perioden. Värt att notera är att 19 av dessa dagar inföll i maj 2008.<br />
2000 och 2002: i början av maj<br />
2006: i slutet av maj<br />
2008: större delen av maj<br />
2010: i mitten av juni och i slutet av augusti.<br />
Flöden mellan 300-399 m3/s har förekommit i anslutning till ovan nämnda<br />
flöden, samt vid ytterligare 8 tillfällen:<br />
2000: slutet av maj<br />
2001: början av maj<br />
2002: slutet av juli<br />
2003: mitten av maj<br />
2006: större delen av maj månad<br />
2008: några dagar i maj, mellan perioder med högre flöden.<br />
2009: slutet av juli, skolstartsveckan i augusti<br />
2010: Mitten av juni, slutet av augusti<br />
13<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010
Flöden mellan 183-299 m 3/s förekommer ofta under längre perioder, bl.a. vid<br />
vårfloden i maj-juni och troligtvis under regniga somrar, då regnet påverkar<br />
även övriga vattendrag i Klarälvens avrinningsområde. Sommaren 2009 låg<br />
flödena över medelnivå nästan hela perioden maj-augusti, med undantag för ca<br />
2 veckor i slutet av juni-början av juli.<br />
Flöden lägre än periodens medelnivå 182 m 3/s är vanligast från mitten av<br />
juni, samt i hela juli och augusti. Det tydligaste undantaget är 2004, då större<br />
delen av maj månad hade låga flöden. Som en jämförelse kan nämnas att även<br />
årets flöden (2011) varit ovanligt låga under maj månad.<br />
4.2 Vattennivåer<br />
4.2.1. Nedströms Dejeforsen<br />
Baserat på vattenlinjen vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid<br />
laserskanningen, då flödena var nära medel eller lägre, är normalvattennivån<br />
nedströms Dejeforsen ca 51,8 m. Det stämmer väl överens med <strong>kommun</strong>ens<br />
GIS-skikt med vattenytor. Den nivå som stämmer bäst överens med<br />
vattenytorna på ortofotot är 52,4 m vid ett flöde på 445 m 3/s. Periodens högsta<br />
flöde är något högre och kan också ha genererat en något högre vattennivå. De<br />
extremt höga flödena vid 1995 års vårflod innebar en kraftig höjning av<br />
vattennivån med nästan 3 m över normalvattennivån. SMHI: s beräkningar av<br />
vattennivåerna för högsta flöde och 100-årsflöde riskerar att stämma väldigt<br />
dåligt eftersom den beräknade jämförelsenivån för 1995 var 1 m högre än den<br />
uppmätta (Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3)<br />
4.2.2 Uppströms Dejeforsen<br />
Uppströms Dejeforsen är normalvattennivån ca 62,6 m, baserat på vattenlinjen<br />
vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid laserskanningen, då flödena var<br />
nära medel eller lägre. Denna nivå är även dammens dämningsgräns (Fortum<br />
fixbeskrivnng), vilket innebär att vatten måste släppas ut från dammen om<br />
vattennivån riskerar att bli högre – annars överströmmas dammen. Även här<br />
stämmer nivån väl överens med <strong>kommun</strong>ens GIS-skikt med vattenytor. Den<br />
nivå som stämmer bäst överens med vattenytorna på ortofotot är 62,8 m vid ett<br />
flöde på 445 m 3/s. Periodens högsta flöde är något högre och kan också ha<br />
genererat en något högre vattennivå. Här finns ingen angiven vattennivå från<br />
1995 års vårflod men SMHI: s beräkningar av vattennivåerna för högsta flöde<br />
och 100-årsflöde tros stämma bättre än nedströms forsen.<br />
(Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3)<br />
14
4.3 Översvämmade områden<br />
<strong>Var</strong>je delområde redovisas separat, med vattendjup i översvämmade områden<br />
vid höjning av vattennivån med 0,2 respektive 1 m. En översikt av hela området<br />
finns i bilaga 4A (nedströms) och 4B (uppströms).<br />
4.3.1 Nedströms Dejeforsen<br />
Redan om vattennivån stiger 0,2 m översvämmas låglänta, flacka områden vid<br />
Pannkakan och Ådran. Vid vattennivåer 1 m över normalvattenståndet<br />
tillkommer områden enligt figur 17, samtidigt som vattnet är djupare än 1 m i<br />
de mest låglänta områdena.<br />
15<br />
Figur 16<br />
Översvämmade<br />
områden med max 1m<br />
vattendjup nedströms<br />
Dejeforsen vid 52,0 m<br />
vattennivå.<br />
Figur 17<br />
Översvämmade<br />
områden nedströms<br />
Dejeforsen med max<br />
1m vattendjup vid 52,8<br />
m vattennivå
4.3.2 Uppströms Dejeforsen<br />
Redan vid en ökning av vattennivån med 0,2 m (motsvarar ortofoto-nivån)<br />
översvämmas stora ytor vid Sjöbottnen och vid ytterligare 0,2 m höjning även i<br />
de gamla lämningarna efter älven vid Korset (blå-lila ytor i figur 18). 1 m över<br />
normal vattennivå översvämmas större ytor i båda områdena, samt ett område<br />
något längre söderut, där älven svänger västerut, och några smala stråk längs<br />
älven.<br />
Figur 18 Översvämmade områden uppströms Dejeforsen vid 62,8 m och 63,6 m<br />
4.3.3 Mölnbacka<br />
Mölnbacka nämns som ett tänkbart<br />
myggproduktionsområde vid höga<br />
vattennivåer, men är ännu inte utrett.<br />
(Lundström och Schäfer 2010) Figur<br />
19 visar vilka områden som svämmas<br />
över vid en vattennivå i Lusten på<br />
52,8 m, dvs. 1 m högre än normalt.<br />
Vattennivån på ortofotot (52,4 m)<br />
motsvarar de röda ytorna.<br />
Figur 19 Översvämmade områden i Mölnbacka<br />
vid 1 m högre vattenstånd än normalt<br />
16
4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010<br />
Under v.24 2010, perioden 14-15 juni, var flödena mycket höga: 455-465 m 3/s<br />
(figur 20), vilket är något högre än flödet vid tillfället för flygfotograferingen, då<br />
vattennivån nedströms Dejeforsen beräknats till ca 52,4 m (4.2.1). Vid denna<br />
vattennivå är en stor del av naturreservatet Pannkakan översvämmat, vilket<br />
gäller även vid något högre vattennivåer. Om man antar att dessa flöden<br />
genererar ungefär samma vattennivå vid varje tillfälle, kan man också anta att<br />
ungefär samma områden översvämmas varje gång.<br />
Flöde m3/s<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
10-05-01<br />
10-05-08<br />
10-05-15<br />
10-05-22<br />
10-05-29<br />
10-06-05<br />
10-06-12<br />
10-06-19<br />
Flöden och myggor 2010<br />
10-06-26<br />
10-07-03<br />
Datum<br />
10-07-10<br />
17<br />
10-07-17<br />
10-07-24<br />
10-07-31<br />
10-08-07<br />
10-08-14<br />
10-08-21<br />
10-08-28<br />
Flöden Skymnäs 2010<br />
Myggor Ådran 2010<br />
Figur 20 Samband mellan vattenflöden (Skymnäs) och myggor (Ådran) 2010. Myggstaplarna<br />
representerar bara den relativa utvecklingen av mängden mygg i en fälla (Lundström och<br />
Schäfer 2010), inte det absoluta antalet.<br />
I de flesta fällorna samlades enligt Lundström och Schäfer (2010) flest myggor<br />
in under v 27 (5-11/7), alltså tre veckor senare än de högsta flödena. Även v 25<br />
(21-27/6) fanns det stora mängder myggor i alla fällor, vilket sammanfaller med<br />
höga flöden tre-fyra veckor tidigare (figur 20). 17-20 juli förekom också höga<br />
flöden, vilket då borde ha medfört stora myggmängder v.31. Så var dock inte<br />
fallet; med undantag för fällan vid Risätter. Sambandet är alltså inte så enkelt.<br />
Om man istället tittar på hur stora ytor som översvämmats vid olika<br />
vattennivåer (figur 21) ser man att det nedströms Dejeforsen är vid relativt låga<br />
vattennivåer som det blir störst ytor med ett vattendjup på 0-1 meter. En<br />
markant skillnad syns mellan vattennivåer på 52,9 och 53,0 meter (tabell 1), då<br />
ytorna minskar kraftigt för att sedan öka något runt 55 meter och minska igen<br />
vid ännu högre vattennivåer (figur 21).<br />
Vattennivå Pixlar<br />
Yta<br />
(hektar)<br />
52,9 1575376 630<br />
53 344763 137<br />
Tabell 1 Skillnad i myggproducerande ytor mellan 52,9<br />
m och 53,0 m vattennivå
Figur 21 Myggproducerande ytor nedströms Dejeforsen, inklusive Mölnbacka<br />
Uppströms Dejeforsen varierar inte vattennivåerna lika mycket; flödet 445 m 3/s<br />
ger en höjning av vattennivån med ca 0,2 m jämfört med 0,6 m nedströms<br />
forsen (bilaga 3). Störst ytor med 0-1 meters vattendjup översvämmas vid<br />
vattennivåer 0,2-1 m högre än normalt (figur 22), vilket uppskattningsvis<br />
genereras av flöden 400-1000 m 3/s (bilaga 3).<br />
Figur 22 Mängden myggproducerande ytor uppströms Dejeforsen<br />
18
4.5 Slutsats<br />
Har denna undersökning kunnat ge svar på de inledande frågeställningarna?<br />
Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under perioden 1 maj-31<br />
augusti, åren 2000-2010? Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika<br />
tillfällena?<br />
Som framkommit i undersökningen är det svårt att göra direkta kopplingar<br />
mellan flöden och vattennivåer. Det är dock tydligt att redan små höjningar<br />
av vattennivån genererar översvämningar i låglänta områden, framförallt vid<br />
Pannkakan och Ådran. Troligen kan dessa områden svämmas över redan<br />
vid flöden på ca 200 m 3/s. Vid högre flöden översvämmas även mer<br />
höglänta områden, men inom ett relativt begränsat område även vid<br />
extrema flöden. De översvämmade ytorna ökar då inte så mycket, det är<br />
främst vattendjupet. Till en viss nivå ökar alltså ytan med<br />
myggproduktionsområden för att sedan minska i yta vid extrema flöden.<br />
Översvämmade områden vid olika vattennivåer redovisas i bilaga 4A och<br />
4B.<br />
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?<br />
Troligtvis har alla översvämningar vid flöden över 200 m 3/s genererat mygg,<br />
men hur många beror på vilka områden som svämmats över vid de olika<br />
nivåerna.<br />
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och mängden<br />
myggor i fällorna?<br />
Ja, men sambandet är lite oklart. Höga vattenflöden stämmer inte<br />
nödvändigtvis med stora mängder mygg 1-2 veckor senare. Nedströms<br />
Dejeforsen beror detta på att störst myggproducerande ytor översvämmas<br />
vid relativt låga flöden och minskar kraftigt vid mycket höga flöden.<br />
Uppströms Dejeforsen ser det ut att krävas betydligt högre flöden för att<br />
maximal myggproduktionsyta ska översvämmas.<br />
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer<br />
motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde?<br />
Vid så pass höga vattennivåer minskar ytorna med max 1m vattendjup<br />
kraftigt nedströms Dejeforsen. Uppströms är ytorna som störst vid väldigt<br />
höga flöden, men minskar även här vid extrema flöden (se 4.4). De<br />
översvämmade områden redovisas med kartor, se bilagor 5, 6 och 7.<br />
Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av<br />
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt<br />
tidigare?<br />
Ja, den har ungefär samma noggrannhet som den modell som använts<br />
tidigare (Lundström och Schäfer 2006) Nackdelen är de felaktigheter som<br />
19
följer med, t.ex. i form av feltolkade marknivåer pga. tät vegetation. Dessa<br />
fel går att redigera bort om man gör höjdmodellen själv. Om man är<br />
medveten om vilka fel som kan förekomma, är uppmärksam och vet hur<br />
man kan komma runt dem, är dock denna höjdmodell i mitt tycke tillräckligt<br />
bra. Att inte behöva göra en egen modell är mycket tidsbesparande.<br />
Målen för uppgiften kan därmed anses som uppnådda, men den viktigaste<br />
frågan, som de övriga syftar till att svara på är dock: <strong>Var</strong> <strong>kläcks</strong> <strong>myggen</strong>?<br />
I sin rapport från Deje 2010 skriver Lundström och Schäfer att det troligtvis är<br />
områdena vid Pannkakan och Ådrans älvskogar som är de största<br />
produktionsområdena för översvämningsmygg i Dejetrakten, samt att det finns<br />
stor risk för att stora mängder mygg <strong>kläcks</strong> i områden som svämmas över vid<br />
extremt höga flöden i Klarälven. Som nämndes i 1.2. har personer som bott<br />
länge vid älven berättat att översvämningarna var betydligt kraftigare innan<br />
regleringen av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då.<br />
Även detta indikerar att de högsta vattenflödena, som genererar störst<br />
översvämningar, även genererar flest myggor.<br />
Pannkakan och Ådrans älvskogar som huvudsaklig källa till mygg kan bekräftas<br />
av att dessa områden översvämmas redan vid låga flöden. Störst ytor,<br />
nedströms forsen, översvämmas redan vid vattennivåer upp till 1 m högre än<br />
normalvattenståndet. På ortofotot är nivån ca 0,6 m högre än normalt. – något<br />
som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta<br />
tidsperioden under förutsättning att en viss vattennivå motsvaras av ett visst<br />
flöde. Uppströms forsen är nivåskillnaderna mindre och det krävs högre flöden<br />
innan myggproduktionsområdena vid Sjöbottnen och området vid Korset är<br />
som störst. Översvämningsanalysen i detta arbete visar också att större delen av<br />
de översvämmade områdena har djupare vatten än 1 m vid beräknade 100-års<br />
och högsta flöden. Man kan därför säga att det finns en vändpunkt när de<br />
myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar.<br />
Nedströms Dejeforsen har en tydlig vändpunkt visat sig strax under en<br />
vattennivå på 53 meter och uppströms Dejeforsen mellan 63,2- 63,6 m; dock<br />
inte alls lika tydligt.<br />
20
5 Diskussion<br />
5.1 Data<br />
Utlovad information om exakta höjdskillnader mellan olika höjdsystem,<br />
kopplad till flera höjdfixar i området, har jag trots påminnelser inte fått.<br />
Beräkningarna grundar sig därför på uppgifter om ungefärlig skillnad (dm)<br />
mellan systemen. Mätningar med hand-GPS har enligt tillverkaren en<br />
noggrannhet på ca 10 m i plan, med DGPS 3-5 m.<br />
5.2 Resultat<br />
Noggrannheten i datat påverkar naturligtvis noggrannheten i resultatet. Med<br />
ovan nämnda förutsättningar ges en tydlig bild av vilka områden som<br />
översvämmas vid olika nivåer men vattendjup bör tolkas ungefärligt, framförallt<br />
på ytor där marknivån kan vara feltolkad.<br />
Antalet hektar beräknade myggproduktionsområden är betydligt högre än vad<br />
Lundström och Schäfer anger i sin rapport från 2010. Detta beror i första hand<br />
på att specifika områden inte avgränsats (enligt figur 1) och att stora ytor vid<br />
Korset och Mölnbacka därför finns med. Syftet med den utförda beräkningen<br />
är dock att se vid vilka vattennivåer störst områden översvämmas och antalet<br />
hektar är därför av underordnad betydelse.<br />
5.3 Problem under genomförandet<br />
Ursprungsplanen var att få både flöden och vattennivåer från Fortum, men de<br />
hade enbart uppgifter om flöden. De samband mellan flöden och vattennivåer<br />
som har gått att få fram är därför få, men har ändå varit till hjälp. Tyvärr dröjde<br />
det länge innan jag fick uppgifterna, vilket försenade arbetet. Jag skulle även ha<br />
träffat någon av markägarna vid Torptjärn för att med GPS mäta in de områden<br />
som brukar översvämmas, men har inte lyckats nå någon vid de tillfällen jag<br />
försökt. Detta går dock att göra även vid något senare tillfälle.<br />
Höjden på den inmätta höjdfixen, som var tänkt att användas som referenshöjd,<br />
överensstämde inte alls med höjdmodellen och var därför inte till någon nytta.<br />
Felet beror troligen på att GPS-mätningen visat några meter fel och därmed<br />
gett höjden på en helt annan punkt.<br />
För fotografering jag använde jag den inbyggda kameran i hand-GPS:en. Tyvärr<br />
visade sig något i kamerafunktionen vara trasigt vid bildöverföringen så det gick<br />
inte att komma åt bilderna. Därför finns bara några få foton, från min<br />
mobilkamera, att tillgå. Dessa utelämnas av utrymmesskäl i rapporten, men<br />
lämnas till uppdragsgivaren.<br />
Intervallen på x-skalan i figur 21 och 22 stämmer inte helt överens med de<br />
faktiska avstånden, men ger ändå en tydlig bild av vid vilka vattennivåer de<br />
myggproducerande ytorna är som störst.<br />
21
5.4 Förslag på fortsatta studier<br />
Detta är ett område som går att arbeta vidare med och fördjupa sig i på många<br />
sätt. Några förslag på utökade studier kan vara:<br />
Kontroll av höjdmodellens noggrannhet, framförallt i strandkanter<br />
eftersom låg, tät vegetation ofta feltolkas som mark i den automatiska<br />
processen. Redigering är nödvändig för ett korrekt resultat.<br />
Överlagring av de framtagna myggkläckningsområdena med<br />
vegetationsdata/jordartsdata för att undersöka vilken typ av<br />
vegetation/jordart det finns i de översvämmade områdena. Finns det<br />
någon tydlig koppling mellan vegetationstyp respektive jordart och<br />
myggproduktion (utöver alluviala lövskogar och svämsand)?<br />
Studera nederbördsdata för motsvarande period: Kan nederbörden ha<br />
påverkat vattennivån på platser som inte påverkas av flöden i Klarälven?<br />
Simulering av vattennivåer kopplade till flöden och avrinningsområden<br />
för att få en bättre bild av vilka vattennivåer Klarälvens flöden faktiskt<br />
genererat, på liknande sätt som Vähäkari (2006) gjort vid Färnebofjärden<br />
i sitt examensarbete.<br />
5.5 Slutord<br />
Hittills i år, från och med maj månad, har älvens flöden varit under medel, inga<br />
översvämningar har därför förekommit och myggor har inte heller varit något<br />
problem i Deje – på gott och ont. Fjolårets räkning av myggor visade att antalet<br />
bara låg strax över nivån för att kunna ansöka om bekämpning och man ville<br />
därför räkna <strong>myggen</strong> ytterligare en sommar (Schäfer och Lundström 2010). En<br />
fortsatt torr sommar utan översvämningar innebär få myggor både i myggfällor<br />
och i trädgårdar. Med andra ord blir det skönt att vistas utomhus men<br />
myggstatistiken blir lidande. En regnig sommar med höga flöden,<br />
översvämningar och mängder av mygg innebär svårigheter att vistas utomhus<br />
och många klagomål till <strong>kommun</strong>en, men å andra sidan kan många myggor<br />
samlas in och bidra till ett tydligt statistiskt underlag inför den bekämpning<br />
många ortsbor sedan länge önskat. Frågan är långt ifrån avgjord och det<br />
kommer att bli en spännande sommar i Deje!<br />
Mer information om myggor och bekämpning: www.mygg.se<br />
22
6 Tackord<br />
Slutligen vill jag tacka ett flertal personer, utan vars hjälp detta arbete skulle ha<br />
varit mycket svårt att genomföra:<br />
Tomas Ivansson, <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong>, för att ha gett mig chansen att delta i<br />
<strong>kommun</strong>ens utredning av myggproblemen genom att samordna kontakten med<br />
de myggforskare som engagerats i projektet<br />
Jan Lundström och Martina Schäfer, forskare, Mygg- och miljögruppen vid Uppsala<br />
universitet för handledning och gott samarbete<br />
Rolf Nyberg, Karlstads Universitet, för handledning<br />
Jan-Olov Andersson, Karlstads Universitet, för goda råd och lån av GPS<br />
Yvonne Stenbom, Sweco, för goda råd och hjälp med tillgång till <strong>Forshaga</strong><br />
<strong>kommun</strong>s GIS-skikt<br />
Birgitta Adell och Staffan Ericsson, Fortum, som har hjälpt till att ta fram flödesdata<br />
för Klarälven<br />
Jag vill även tacka alla vid <strong>Forshaga</strong> Kommun, ingen nämnd och ingen glömd,<br />
som på olika sätt hjälpt mig under arbetets gång, samt inte minst min familj<br />
som stöttat mig och dessutom stått ut med att jag tillbringat extremt mycket tid<br />
vid datorn i flera veckor.<br />
23
7 Källförteckning<br />
Alla länkar till pdf-dokument och internetkällor är besökta senast 20110607<br />
7.1 Skriftliga källor (pdf)<br />
Jan Lundström & Martina Schäfer: Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i<br />
Deje (Uppsala, 2010)<br />
http://www.forshaga.se/download/18.2a6bf92d12f56b6d389800056/Rapport<br />
+stickmyggor+och+%C3%B6versv%C3%A4mningsv%C3%A5tmarker+i+De<br />
je%2C+<strong>Forshaga</strong>+<strong>kommun</strong>%2C+sommaren+2010.pdf<br />
Jan Lundström & Martina Schäfer: Mygg-GIS (Sinus nr 3, 2006)<br />
http://www.mygg.se/filer/PDF-dokument/mygg_gis.pdf<br />
Lantmäteriet: Produktbeskrivning GSD-Höjddata, grid2+, Dokumentversion<br />
1.2, 2010-04-29<br />
http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/KartorGeografiskinfo/Hojdin<br />
fo/Dokumentation/hojd2_plus.pdf<br />
Länsstyrelsen, bevarandeplan för Pannkakan<br />
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/sv/djuroch-natur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/FOR135_Pannkakan.pdf<br />
Länsstyrelsen, bevarandeplan för Ådrans älvskogar<br />
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/sv/djuroch-natur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/FOR225_Adrans_alvskogar.pdf<br />
Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar<br />
http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/n2000_art<br />
_naturtyp/skog2rev.pdf<br />
Räddningsverket/SMHI: Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven<br />
Rapport nr 2, version 2 (2001-03-21)<br />
https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Kartor/oversvamningskartering<br />
/Klar%c3%a4lven.pdf<br />
Vähäkari, Simulering av översvämningar i Nedre Dalälven (Examensarbete<br />
Uppsala Universitet 2006)<br />
http://www.w-program.nu/filer/exjobb/Antti_Vahakari.pdf<br />
24
7.2 Internetkällor<br />
Miljöbalken: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM<br />
Lantmäteriet: höjdsystem<br />
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=4210<br />
Lantmäteriet: Geolex (information om flygfotografering över Deje)<br />
http://www.geolex.lm.se/info_point.asp?themetype=point&theme=flyg\utfall<br />
4800_2008_pt&ffield=Filnamn&sel=08d48ss98_32~2008-05-<br />
09_131400_30_psc&<strong>kommun</strong>=&lan=<br />
Länsstyrelsen, information om Pannkakan<br />
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/forshaga/pannkakan/Pages/index.aspx<br />
MSB: Översiktlig översvämningskartering<br />
http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Oversiktligoversvamningskartering/<br />
Naturvårdsverket: Myggbekämpning i skyddade områden<br />
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-<br />
Naturvardsverket/Yttranden/Yttranden-2010/Myggbekampning-i-skyddadeomraden/<br />
Wikipedia: www.wikipedia.se<br />
7.3 Personliga referenser<br />
”Personer som bott länge vid älven”: Samtal med Pia och Bo-Göran Sondell,<br />
boende sedan 30 år på Karlstadvägen vid Risätter. 2011-05-19<br />
Information från Fortum angående flödesdata: mail från Staffan<br />
Ericsson/Birgitta Adell 2011-05-16<br />
Information om skillnader mellan höjdsystem: mail från Yvonne Stenbom,<br />
Sweco, 2011-05-10<br />
25
8 Bilagor<br />
Bilaga 1 Databeskrivning<br />
Referenssystem i plan Sweref 99 TM<br />
Referenssystem i höjd RH 2000<br />
Områdeskoordinater 6605000, 410000 ; 6612500, 420000<br />
Höjddata från laserskanning Flödesdata från Fortum<br />
Deje_hojd.lyr Bilaga 2: Punkttäthet vid laserskanning Flöden & vattennivåer.xls<br />
GIS-skikt<br />
Filnamn (för ArcGIS) Beskrivning<br />
GIS-skikt från Länsstyrelsen med riksintressen för Natura2000-<br />
Riks_natura2000_clip.shp områden, klippt efter hojd_omr<br />
GIS-skikt från Sweco med normalvattenytor i <strong>Forshaga</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
Vatten_clip.shp<br />
klippt efter hojd_omr<br />
vattenlinje20110513.shp Mätpunkter från GPS längs vattenlinje<br />
uppströms_omr.shp Avgränsning för området uppströms dejeforsen<br />
hojd_omr.shp Avgränsning för hela området i deje_hojd<br />
VD_FIX.shp Fortums höjdfix vid Dejeforsen<br />
vattennivåer uppströms.lyr Flera rasterskikt med olika vattennivåer uppströms Dejeforsen<br />
Innehåller flera rasterskikt med olika vattennivåer nedströms<br />
vattennivåer nedströms.lyr Dejeforsen<br />
Deje_hojd.lyr Sammanslaget rasterskikt med höjddata för hela området<br />
Uppstr_hojd.lyr Höjddata inom avgränsningen uppströms_omr<br />
Dejeorto.tif Sammanslaget ortofoto över delar av det undersökta området<br />
Dejeterr.tif<br />
Terrängkarta över hela det undersökta området<br />
Övriga data<br />
Filnamn Beskrivning<br />
Flödesdata maj- augusti 2000-2010, beräkning av vattennivåer och<br />
Flöden&vattennivåer.xls översvämmade ytor, diagram<br />
Dejefors_fix.pdf Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen<br />
26
Bilaga 2 Punkttäthet vid laserskanning<br />
27
Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer<br />
Flöden och vattennivåer i Klarälven<br />
Deje, nedströms forsen (Pannkakan)<br />
Tillfälle Flöde, m3/s RH00 RH70 RH 2000<br />
Högsta ber.(Lusten) 2258 57,7 57,9<br />
100-års ber (Lusten) 1349 56 56,2<br />
1995 mätt 1160 54,5 55<br />
Medel 2000-2010 183 51,8<br />
Högsta 2000-2010 495 53<br />
Lägsta 2000-2010 51 51,5<br />
Ortofoto 20080509 445 52,4<br />
Laserskanning 20100507 187 51,8<br />
GPS-mätning 110513 148 51,8<br />
Deje, uppströms forsen<br />
Tillfälle Flöde, m3/s RH00 RH70 RH 2000<br />
Högsta ber.(Dammen) 2258 63,9 64,1<br />
Högsta ber. (Sjöbottnen) 2258 64,6 64,8<br />
100-års ber (Dammen) 1349 63,9 64,1<br />
100-års ber. (Sjöbottnen) 1349 64,1 64,3<br />
1995 mätt 1160 63,6<br />
Medel 2000-2010 183 62,6<br />
Högsta 2000-2010 495 63<br />
Lägsta 2000-2010 51 62,4<br />
Ortofoto 20080509 445 62,8<br />
Laserskanning 20091015 187 62,6<br />
GPS-mätning 110513 148 62,6<br />
Dämningsgräns Dejefors 62,38 62,6<br />
Källor:<br />
Räddningsverket/SMHI, rapport översvämningskartering 2001: Högsta beräknade flöde, 100årsflöde<br />
MSB hemsida: översvämningskartering: Flöde och nivå 1995<br />
Fortum: Flöden 2000-2010, dämningsgräns<br />
Lantmäteriet: Ortofoto, laserskanning<br />
Röd text innebär att värdena är mina egna uppskattningar.<br />
28
Bilaga 4A Översvämmade områden nedströms vid olika vattennivåer<br />
29
Bilaga 4B Översvämmade områden uppströms vid olika vattennivåer<br />
30
Bilaga 5 Översvämmade områden 1995<br />
31
Bilaga 6 Översvämmade områden vid 100-årsflöde<br />
32
Bilaga 7 Översvämmade områden vid högsta flöde<br />
33