Gröna bilagan våren 2012 - Lärarförbundet

GRÖNA Våren 2012
bilagan
Lärarförbundets tidning för pensionerade medlemmar
Vikarien Madeleine Crantz-Carlsson
går i fackeltåg för högre lärarlöner
Bengt Göransson
skriver om skolans
uppdrag sid 4-5
Häng med på resa
till Normandie
sid 6
7tips
Låt din kunskap
leva vidare
sid 6
– Vi pensionärer kan
säga ifrån! sid 3
Ny livförsäkring
för lärarseniorer
sid 8

Det här är
pensionärskommittén
Lärarförbundets pensionärskommitté
utses av förbundsstyrelsen. Vårt upp-
drag är att verka för att förbundets
pensionärsmedlemmar erbjuds en bra
verksamhet. Hör gärna av dig!
Marianne Stensson,
Uddevalla
Ordförande
marianne.stensson@telia.com
Tommy Christell, Kävlinge
Ledamot
tommy.christell@hotmail.com
Birgitta Gleerup, Piteå
Ledamot
b.gleerup@telia.com
Lennart Johansson,
Eskilstuna
Ledamot
bml.johansson@telia.com
Gunilla Jägemalm, Partille
Ledamot
gunilla.jagemalm@euromail.se
Ulla-Liss Lofjell, Örebro
Ledamot
ullaliss.lofjell@gmail.com
Gunnar Nordin, Storuman
Ledamot
guggenn@telia.com
Sonja Svenle-Pettersson,
Älmhult
Ledamot
sonja_svenle@hotmail.com
Sören von Knorring, Falun
Ledamot
von.knorring.soren@live.se
Birgitta Wennerberg,
Strängnäs
Ledamot
birgitta.sanda@bredband.net
Sandra Wahlström, Linköping
Förbundsstyrelsens
representant
sandra.wahlstrom@linkoping.se
Annica Pettersson,
Sekreterare, ombudsman
annica.pettersson@
lararforbundet.se
Läs mer: lararforbundet.se/pensionar
2 Gröna bilagan • Våren 2012
Varje lärare känner
sina elever
I år hade vi skottdagen - en dag som bara behövs som utfyllnad. En del medmänniskor
känner sig nog också så ibland. De har tagits med som utfyllnad,
ett nödvändigt ont. Förhoppningsvis gäller inte detta oss pensionerade
medlemmar. Det framhålls från förbundsledningen att vi är en viktig grupp.
Vi har som alla andra medlemmar ett ansvar att delta i förbundets arbete på
olika nivåer. Nu är det full aktivitet för att rikta uppmärksamheten på Lärarförbundets
berättigade avtalskrav. De pensionerade medlemmarna kan vara
med i opinionsbildningsarbetet. Töreboda är ett bra exempel.
I ett nyhetsprogram hörde jag att tre av fyra utbildningsplatser stod tomma
vid en av våra lärarutbildningar. På min tid kom bara en av fem sökande in
till seminariets 4-åriga folkskollärarutbildning. Varför vill så få bli lärare?
Den låga lönen är säkert en bidragande orsak, även om jag
inte kan erinra mig att vi som ville bli lärare först tänkte
på att skaffa oss ett välbetalt yrke. Vi ville arbeta med
barn. Yrket hade nog ett anseende hos allmänheten,
men dagens låga lärarlön ger säkert en låg status.
Mina seminariekamrater brukar säga att de skulle
valt bli lärare om de fått leva om sitt liv. Kanske
hade vi tänkt annorlunda om vi tvingats lägga
ner en massa tid på provtagning och dokumentation
in absurdum. Varje lärare känner
sina elever och deras behov. Det är snudd på
oförskämdhet att påstå ”att det behövs tester
och betyg för att lärarna ska veta var
eleverna står”. Den dyrbara tiden behövs
för undervisning.
Tänk om det kunde våras för skolan!
MARIANNE STENSSON
Ordförande i centrala
pensionärskommittén
Gröna bilagan är Lärarförbundets tidning för
pensionerade medlemmar. Den distribueras
som en bilaga till Lärarnas tidning och
kommer ut två gånger om året.
Upplaga våren 2012: 28 000 ex.
Manusstopp: 30 september 2012.
Redaktion: Anna Norrby, Gunnar Nordin,
Annica Pettersson, Marianne Stensson,
Birgitta Wennerberg.
Kontakt: info@annanorrby.se
Layout och produktion:
Lärartidningar Produktion AB;
Maria Hamqvist och Mari Lingensjö
Omslagsfoto: M Svensson/M Rondslätt
Foto: Casper Ljungdahl

PROFILEN
”
Vilken uppståndelse vi skapade!
Vi var ett hundratal
som gick i fackeltåget och
det var väldigt många i
jämförelse med den demonstration
folk är vana
vid här i Töreboda, första maj-tåget, som
brukar dra 20 personer.”
Förutom Madeleine Crantz-Carlsson, som
varit fackligt aktiv i avdelningen i många år,
var det ytterligare några pensionerade medlemmar
som deltog.
Det var i slutet av februari som fackeltåget
gick genom hela den lilla köpingen, från högstadieskolan
där avdelningen har sitt kansli,
till kommunhuset där fullmäktige hade möte.
– Politikerna kom ut till oss på torget. Folk
kom fram och frågade vad det var frågan om
och många har pratat om det efteråt.
– Det kändes jättebra! På en liten ort känner
de flesta till varandra, många har varit mina
elever en gång i tiden. Jag känner ju politikerna
också.
Tror du att det är lättare att påverka på
en liten ort?
– Visst! Men det är också så att när man blir
äldre så vågar man säga ifrån mer. Man vågar
säga de där sakerna man inte sagt förut.
Vad beror det på?
– För mig som äldre spelar det ingen roll om
jag är obekväm. Man kan ställa krav muntligt
på ett annat sätt, vi pensionärer slipper
ju också att bli obekväma i relationen till
arbetsgivaren. Kan jag som pensionär stötta
I Töreboda väckte Lärarförbundets fackeltåg för högre lärarlöner
stor uppmärksamhet. En av deltagarna var Madeleine
Crantz-Carlsson, 69.
– Som pensionerad lärare kan man lättare säga sådant som
de som fortfarande arbetar drar sig för att ta upp. Pensionärer
kan ta en viktig roll som väckarklockor, säger hon.
Text: Anna Norrby Foto: M Svensson, M Rondslätt, O Lenander
Vågar säga mer på äldre dagar
och göra det bättre för de lärare som kommer
efter, så gör jag gärna det.
Lärarförbundet i Töreboda har ungefär 15
pensionerade medlemmar som träffas två
gånger om året, utöver medlemsmöten av
andra slag.
– Som änka sätter jag den här gemenskapen
högt. De som lever i tvåsamhet behöver kanske
inte gemenskapen på samma sätt? Fast
vi har också flera lärarpar bland våra aktiva
pensionärer.
Men viktigast av allt är barnen, menar hon.
– Vad ger vi våra barn? Duktiga lärare med
dåliga löner! Inaktuella läromedel som
lärarna får arbeta om, kopiera, klippa och
klistra, som stjäl tid. Tid som kunde användas
till något bättre som gynnar eleverna. Nu är
måttet rågat, mer pengar tack!
Madeleine Crantz-Carlsson har under sina
41 år som anställd i Töreboda kommun hunnit
med många arbetsplatser och tjänster.
Till en början var hon en ”gamla stammens
barnskötare” som med åren utbildade sig
till förskollärare och byggde vidare på det.
Hon har bland annat varit förskollärare,
föreståndare, lärare för särskoleelever och
på en kommunal skola för asylsökande barn.
Numera vikarierar hon ibland i Älgarås
skola och Kilenskolan, och tycker att det är
uppfriskande.
Hon har även ansökt om lärarlegitimation.
– Kanske är jag lite av en nörd, för vilken
pensionär slår sig ned och sätter samman sina
betyg? Jag gör det för att det skulle vara roligt
att se hur de värderar min utbildning och vad
mina poäng är värda, även om jag inte behöver
det som en bekräftelse. Om jag hinner få
den innan jag dör vill säga, skrattar hon. •
Gröna bilagan • Våren 2012 3

I FOKUS
Bengt Göransson, före detta skol- och kulturminister och utbildningsminister
är still going strong i skoldebatten.
Här ger han sin syn på hur den kommunala skolan ska kunna fullgöra sitt
samhällsuppdrag – att det finns en skola för alla medborgare.
Sjuttiofem års skoldebatt
– några subjektiva nedslag
i marginalen
Text: Bengt Göransson Foto: Olof Björkmarker, Socialdemokraterna
4 Gröna bilagan • Våren 2012
Skolorna i Stockholms stad arbetar aktivt
för att uppnå visionen om en skola i
världsklass: Vi ska vara världsbäst för
varje elev, erbjuda en utbildningsnivå i
världsklass och förbereda eleverna för
att vara världsmedborgare.
Det är Stockholms utbildningsförvaltning som söker
vad som kallas grundskolechefer med områdesansvar
med denna patetiska upprepning av ordet världen, något
som snarast uttrycker den kommunala ledningens
ångest över att staden har ett stycke kvar innan den når
världstoppen.
Samtidigt är annonsen avslöjande på flera andra sätt.
Den klargör med dramatisk tydlighet att det inte är
eleverna som står i centrum utan politiker och förvaltning.
Det påminner lite om den pappa som stolt
förkunnar att hans ambition för sina barn är att de
ska se honom som världens bästa pappa. Han inser
inte att han därvid i själva verket har gjort sig själv till
centrum, inte sina barn.
Skolan har under min snart åttioåriga livstid varit i
centrum för en ofta starkt polariserad debatt, med en
lång period av utredningar och kompromisser som
så småningom ledde till en överenskommelse mellan
socialdemokrater å ena sidan och centern och folkpartiet
å den andra, den som resulterade i grundskolan
på 1960-talet. Skolan skulle möjliggöra för alla att
utveckla sin begåvning, att erövra sin plats i samhället.
En socialdemokratisk affisch från 1952, om jag minns
rätt, föreställde en springpojke vid sin cykel vid texten
Begåvad men fattig. Den återgav en politisk ambition.
Striden mellan pedagoger för och emot ämnes-
inriktad undervisning ledde till en periodvis infekterad
debatt om kunskapssynen under det sena 1970-talet.
Många hävdade att skolans uppgift snarare borde vara
att lära sina elever att söka kunskap än att från katedern
överföra det som kallas fasta kunskaper. Jag brukade
lite ironiskt benämna de senare paketkunskapare –
kunskaperna fanns i lärobokspaketen och när man
hade slagit i sig innehållet var man färdig. De förra,
katalogkunskaparna, såg skolans uppgift vara den att
lära eleverna att hitta i telefonkatalogen, utan att inse att
den inte är mycket värd om man inte vet vem man ska
ringa till och vad man ska säga. Den tidens skoldebatt
lockade fram fler slagordsropare än skolutvecklare.
Gemensamt för de perioder som jag beskrivit är än-
dock att de handlade om skolans innehåll. De senaste
tjugo årens debatt har dessvärre sällan handlat
om innehållet utan om skolans styrning – Vem ska
bestämma, riksdagen eller kommunpolitiker? Kommunaliseringen
i början av 1990-talet drevs fram av
framförallt kommunala skolpolitiker som ville slippa
alla regler som pålagts dem av riksdag, regering och
Skolöverstyrelse. Låt oss bestämma! löd fältropet, vi
vet bättre lokalt vad som behövs än centralt placerade
byråkrater. Och så avskaffades den centrala styrningen.

Vem tror ni förlorade makten över skolan? De lokala
skolpolitikerna! De hade haft makt över skolan i sina
nämnder med stöd av de statliga reglerna. Nu flyttades
makten omedelbart över till kommunstyrelser och
till centrala kommunförvaltningar. Skolpolitikerna
reducerades till överhetens korpraler, vilkas viktigaste
uppgift blev att hålla skolbudgeten, inte att möjliggöra
för skolan att vara en god skola för sina elever.
Skolpengen har ytterligare försvårat tillståndet.
Den möjliggör för enskilda elever att välja skola – ty
det är ju så den fungerar – och det tvingar skolorna att
konkurrera om eleverna. Den möjliggör dock inte för
alla elever att välja skola. Man insåg inte att valfriheten
är förenad med vissa komplikationer. Tänk efter: rätten
att välja skola är nämligen inte så enkel att alla elever
kan välja den skola de vill gå i. Anta att en klass har
tjugo elever. Fem av dem väljer en annan skola. Det
som då inträffar är inte bara att de själva valt för egen
del, de har också valt för de femton som vill vara kvar.
De femton blir nämligen för få för att deras klass ska
få vara kvar, och den principiella demokratifråga som
uppstår är då följande: Är det rimligt att fem ska ha rätt
att välja bort något som femton vill ha kvar?
När jag tar upp detta möts jag ofta av argumentet att de
femton också kan välja. Men det är kanske det de redan
har gjort – de vill vara kvar i sin klass och sin skola.
Mot mitt påpekande anför man då, i inlindade formuleringar,
vars innebörd är glasklar: de som är kvar är
initiativlösa och får skylla sig själva. Men rätten att
välja måste också få vara rätten att välja det bestående.
Om skolan ska kunna återupprättas som en skola för
alla, för elever var för sig och för samhället som helhet,
måste vi därför få en helt annan finansieringsordning
än den vi har idag. Att de fem som flyttar får en skolpeng
med sig är rimligt om rätten att välja skola ska vara
reell. Men den skola de lämnar kan inte för den skull
förlora sina ekonomiska förutsättningar för att finnas
kvar för de femton. Invändningen mot mitt resonemang
är att skolan då kommer att kosta mer. Men det argumentet
räcker inte för att ge en minoritet rätt att genom
sina val tvinga andra att välja bort.
För dem som tycker att den nuvarande ordningen är
godtagbar, finns i själva verket bara ett konsekvent
alternativ: avskaffa den offentliga skolan och låta den
finansieras privat, utan skatteuttag. I en tid då elevens
fria val av skola av både väljare och politiska organ
erkänns ha ett avgörande värde, kan man inte godta
att den rätten tas ifrån femton individer för att fem vill
något annat.
Det finns, såvitt jag kan se, bara en lösning, nämligen
den att den kommunala skolan får en av skolpengen
oberoende finansiering. Den har ett vidare ansvar än
friskolan någonsin kan ha; den måste ju ta hand om
också friskolans elever om den senare skolan skulle gå
i konkurs. Den kommunala skolan måste ha resurser
som garanterar att den kan fullgöra sitt samhällsuppdrag,
även om ett antal elever väljer bort den – att se till
att det finns skola för alla medborgare. •
Gröna bilagan • Våren 2012 5

AKTUELLT
tips
Så kan din
kunskap leva
vidare i facket
Pensionerade medlemmar har mycket att ge, visar ny utredning om
pensionärernas roll i Lärarförbundet.
Förslagen har kommit fram genom den enkät
som utredningens arbetsgrupp skickat till
alla avdelningar. Svaren, som kom från 68
procent av avdelningarna, visar att pensionerade
medlemmar i dagsläget i första hand
deltar i olika slags möten och att endast ett
fåtal ingår i avdelningsstyrelser. Men utöver
den verksamhet som vänder sig specifikt till
pensionärer kan pensionerade medlemmar
göra så mycket mer. Några exempel:
• Aktivt delta vid utåtriktad aktivitet mot
politiker och allmänhet.
• Vara mentorer åt yngre.
• Uppdatera fackliga hörnan på skolor där
det saknas arbetsplatsombud.
• Administrera arbetet på expeditionen.
• Arrangera medlemsaktiviteter även för
de som fortfarande är i tjänst.
Andra förslag var att pensionärer kan vara
ordförande vid årsmöten och fungera som
”kunskapsbas” vid möten med aktiva medlemmar.
Vad är det då som hindrar att pensionärer
inkluderas mer i avdelningarnas arbete?
Jo, det visar sig att avdelningarna själva
är det största hindret - man har helt enkelt
inte tänkt på pensionärerna som en resurs.
6 Gröna bilagan • Våren 2012
Pensionärer
– en potential
i Lärarförbundet
Men ett svagt intresse från pensionärerna
själva förs också fram som orsak.
Dessutom saknas en medveten strategi för
att ta tillvara pensionärernas kunskap och
erfarenhet i avdelningens verksamhet. Arbetsgruppen
tror att ett av syftena med utredningen
uppnåtts i och med att avdelningarnas
åsikter och förslag efterfrågats, nämligen
att öka medvetenheten om pensionärernas
potential.
De föreslår också att pensionärer kan bidra
till att målen för 2011-2014 uppnås, till exempel
genom att vara en resurs i medlemsrekrytering
och opinionsbildning. Avdelningarna
kan även integrera pensionärerna i styrelsens
arbete genom att t ex bjuda in pensionärsombudet
till styrelsens möten. Det hela bygger
å andra sida på att det finns ett ömsesidigt
intresse från pensionärsmedlemmarna, konstaterar
arbetsgruppen, som bl a annat bestod
av tre representanter från Lärarförbundets
pensionärskommitté.
Sammanfattat av Anna Norrby
Följ med till Normandie 2013
Redan nu kan intresseanmälan
göras till denna resa. Man kan välja
mellan att åka på våren eller hösten.
15-19/4 går den första och 19-23/8
den andra.
Ur programmet:
Flyg till Paris. En historisk rundtur
med besök på museet Le Mémorial
tillägnat alla som fått Nobels fredspris.
Bayeux med den berömda
tapeten, en bonad från medeltiden.
Ohama Beach där 9000 vita kors
finns uppställda minnande om de
soldater som förlorade sina liv vid
Restplatser kvar
till Irland
Årets resa till Irland har lockat många och
vi har nu tre nästan fulltecknade resor dit.
På resan som sker 26/9 - 1/10 finns ännu
några platser kvar från Arlanda.
Anmälan görs direkt till Specialresor på
telefon 054-188900.
Pensionärsombud?
Missa inte höstens
konferens!
Den 11 - 12 oktober kommer pensionärskommittén
åter att anordna en
central ombudskonferens i Lärarnas
Hus. Anmälan sker via avdelningarna
och deltagande i konferensen
samordnas av Lärarförbundets regionkontor
med respektive ledamot
i pensionärskommittén, något som
ska vara klart i augusti.
Age is a matter of mind
if you don´t mind it
doesn´t matter.
Fritt efter Mark Twain
landstigningen i juni 1944. Spännande
rundtur till fantastiska badstränder
och pittoreska städer utmed
kusten. Provsmakning av Calvados.
Klippön Mont-Saint-Michel. Claude
Monets hem besöks också.
Resan arrangeras i samarbete med
Specialresor, Karlstad.
Pris: Ca 10 900 kr inklusive allt, det
vill säga luncher, middagar, entréer,
svensktalande guide, flyg, flygskatter
med mera.
Intresseanmälan görs till Marianne
Stensson, telefon 0523-50357 eller
per e-post till marianne.stensson@
telia.com.

Vem är du?
– Som ung nyutexaminerad folkskollärare
kom jag från Sundsvall till Långsjöby
utanför Storuman, och där blev jag kvar i
20 år. Skogsarbete, jakt och fiske präglade
kulturen, och den påverkade även mig. Jag
blev en ganska okomplicerad människa.
Efter det har jag varit både rektor och studierektor
på olika orter. Jag bor med min
fru i Storuman, och på ett sätt skiljer jag mig
från de andra här i bygden – jag skaffade inte
snöskoter förrän jag fick barnbarn.
Hur kommer det sig att du engagerar dig
som lärarpensionär?
– Jag har länge varit fackligt engagerad
och blev tidigt medlem i avdelningsstyrelsen
för Sveriges lärarförbund. Fast när jag blev
skolledare fick andra ta över. Jag gick i pension
2006 och bibehöll då mitt medlemskap.
Det kom en inbjudan till medlemsmöte och vi
fick åka ned till Norsjö, och det var rätt trevligt.
Sedan blev det en sväng till Haparanda
och så fick jag mandat att arrangera en träff
här i Storuman. På den vägen är det. Men det
är svårt med logistiken för oss pensionärer
här i norr. Jag sitter i pensionärskommittén
för 29 avdelningar i Mittnorrland, Jämtland,
Västernorrland och Västerbotten.
Hur har ni det då med aktiviteterna för
pensionerade medlemmar i din egen lokalavdelning?
– Vi är ett 30-tal medlemmar från 80 år
och nedåt. Någon budget har vi inte fast vi
är spridda från norska gränsen och ned till
Lycksele med 30 mil däremellan. Jag försöker
ordna aktiviteter och får till exempel
bjuda på lunch eller ordna kaféträff. Det är
En äldre herre satt på spårvagnen
bakom ett ungt förälskat par. Han
lyssnade förstrött till deras kärleksfulla
dialog.
– Jag är så kär i dej att jag knappast
kan äta, sa den unge mannen.
Det tyckte den äldre mannen lät så
bra att han skulle kunna ha
nytta av det.
På kvällen såg han sin hustru
djupt i ögonen och sa:
– När jag ser på dej så
tappar jag aptiten.
Hallå
där,
Gunnar
Nordin
Ledamot i
pensionärs-
kommittén
Foto: Bildbank, lararforbundet.se
svårt att genomföra utan bidrag till resor,
och pensionärskommittén har skrivit ett brev
till kansliet om behovet av ekonomiskt stöd.
Berätta om ett minne från din tid som
lärare!
– Det var hösten 1966 och jag var ny på
Långsjöby skola. Vårt personalrum var litet
och hade en liten lucka med bra utsikt över
skolgården. Barnen rände runt och spelade
fotboll när jag skulle kalla in dem.
– Rasten är slut, ropade jag på rikssvenska
genom luckan. Inget hände, barnen bara tittade
på mig.
– Men du Gunnar, så säger vi inte här, sa
en av de andra lärarna.
Lärarnas
historia har
ett eget arkiv
Hur såg lärarnas yrkesroll och engagemang
ut igår och vad kan dagens
lärare lära av sina föregångare?
Utforska Lärarnas historia med arkivdokument,
tidslinjer och berättande artiklar. Du
kan även lägga till egna foton och berättelser!
lararnashistoria.se
Han stack ut sitt huvud och hojtade:
– Hä in!
Skolgården tömdes på några sekunder.
I klassrummet gällde rikssvenska och nu
50 år senare har den utpräglat bondska västerbottendialekten
i princip suddats ut. Att
jag har bidragit till den utvecklingen känns
lite sorgligt.
Vad ska du göra när vi har pratat klart?
– Då ska jag förbereda påsken! Försöka
skotta fram sommarstugan och salta älgkött
som jag sen hänger upp på tork.
Anna Norrby
Gröna bilagan • Våren 2012 7

LÄRARFÖRBUNDET INFORMERAR
Lärarförsäkringar lanserar
ny seniorlivförsäkring
Lärarförsäkringar kan erbjuda pensionärsmedlemmar i Lärarförbundet
och Lärarnas Riksförbund en ny livförsäkring. Försäkringen
heter SparLiv Senior och kombinerar en livförsäkring med
ett sparande i en fondförsäkring.
Den 1 maj lanserar Lärarförsäkringar
SparLiv Senior. Det är en ny livförsäkring
som består av två delar; en
traditionell livförsäkring och ett
sparande i en fondförsäkring. Idén är att de
två delarna ska balansera varandra över tiden
och ge medlemmarna en långsiktig trygghet.
SparLiv Senior kan tecknas från 62 till
68 års ålder av pensionerade medlemmar i
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.
Det går att välja mellan två olika sparbelopp
i fondförsäkringen; 175 kr/mån eller 350 kr/
mån. Livförsäkringen kostar 61 kr/mån.
Det går att ta ut delar av eller hela sparbeloppet
i förtid och använda till vad som helst, till
exempel till att sätta lite guldkant på tillvaron
eller till välfärdstjänster av olika slag.
8 Gröna bilagan • Våren 2012
Varför en ny livförsäkring för seniorerna?
Under senare år har andra seniorlivförsäkringar
på marknaden gått under ekonomiskt.
Lärarförsäkringar fick därför i uppdrag av
sina ägare, Lärarförbundet och Lärarnas
Riksförbund, att se till så att det inte hände
de egna medlemmarnas seniorlivförsäkring.
SparLiv Senior är konstruerad för att ge
medlemmarna en långsiktig hållbar trygghet.
Hur stort är beloppet i SparLiv Senior?
Beloppet i livförsäkringsdelen är 40 000 kr.
Det beloppet trappas av och upphör vid fyllda
85 år. Istället förväntas sparandet i fondförsäkringsdelen
öka och kompensera för den
minskande livförsäkringen. Storleken på
sparandet beror på vid vilken ålder medlemmen
går in i försäkringen, vilket sparbelopp
som valts och fondernas utveckling.
De kunder som idag har Livförsäkring
Senior kan behålla den, men den kan inte
längre nytecknas.
Fredrik Stanser,
kommunikationschef vid
Svenska Lärarförsäkringar AB
Mer information om SparLiv Senior, till exempel
hur stort försäkringsbeloppet är vid olika
åldrar, finns på lararforsakringar.se. Den
som har frågor kan ringa Lärarförsäkringars
kundtjänst på telefon 0771-21 09 09.
Lärarförsäkringar ägs av Lärarförbundet och
Lärarnas Riksförbund och är en del av
förbundens medlemsservice.
Foto: Kjell Holmner
På tur till Göteborg?
w Lärarförbundets medlemmar får 10 pro-
cent rabatt året om på boende på Kville
Hotel som är ett budgethotell på Hisingen.
Telefon: 031-744 14 40
E-post: info@kvillehotel.se
Sommarbesök i Stockholm?
w Scandic Foresta har specialpriser för
Lärarförbundets medlemmar under helger,
sommar samt övriga lov (sportlov, påsklov,
höstlov). Bokas tidigast 14 dagar före
ankomst. Medlemsnummer anges vid
bokningstillfället. Foresta ligger på Lidingö.
Telefon: 08 517 324 00
E-post: foresta@scandichotels.com
Brevväxla eller byta
lägenhet med en
kollega i Frankrike?
Lärare i Frankrike och i Frankrikes utomeuropeiska
områden, Franska Guyana, Guadeloupe,
Martinique, Réunion och Franska
Polynesien vill ha kontakt med lärare i andra
länder.
Lärarna har elever mellan 11 och 19 år och vill
ha kontakter för till exempel brevväxling och
lägenhetsbyten. Om du är intresserad, skriv
till det franska lärarfacket:
SNES Echanges
Syndicat National des Enseignements de
Second degré
46 avenue d´Ivry
75647 Paris Cedex 13
E-post: internat@snes.edu
Berätta gärna om ålder, vilka ämnen du undervisar
i, vilka språk du talar, intressen och
fakta om din hemort.