Bilaga M. Vissa förkortningar, beteckningar och begrepp - Swedisol

Bilaga M. Vissa förkortningar,
beteckningar och begrepp
B i l a g a M 105
Standardförteckning
Det förekommer många förkortningar i denna skrift. Här förklaras de viktigaste.
De flesta beteckningar och definitioner eller begrepp förklaras också i BBR och i
samband med att de presenteras i denna skrift.
Förkortningar
BBR
Boverkets Byggregler, i denna utgåva av Isolerguiden avses BFS 2006:12.
BFS
Boverkets författningssamlingar, ett samlande begrepp för de författningar som
Boverket utfärdat.
SIS
Swedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar från
både privat och offentlig sektor. SIS är huvudman för det svenska standardiseringsarbetet.
SS
Beteckningen SS för en standard visar att den är antagen av SIS
CEN
Comité Européen de Normalisation är den europeiska standardiseringsorganisationen
EN
Beteckningen EN på en standard visar att den är antagen av CEN. Sverige har
förbundit sig att inte ha motstridande standarder. En EN-standard behöver dock
inte nödvändigtvis införas som SS i Sverige.
prEN
Beteckningen visar att standarden är ute på slutomröstning inom CEN.
Standarden får åberopas i nationella regelverk.

106 B i l a g a M
ISO
International Standardisation Organisation är den världsomspännande standardiseringsorganisationen.
Beteckningen ISO på en standard anger att den är antagen
av ISO. Sverige har inte förbundit sig att införa den som SS.
VIM
Värmeisolermaterialkontrollen är den svenska organisationen som ansvarar för
kvalitetskontroll av värmeisoleringsmaterial. Huvudman är Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut, SP.
Keymark
Keymark är CEN:s kvalitetsmärke som alltid baseras på en EN-standard. Ett
Keymark innebär normalt att en tillverkare åtagit sig en större extern kontroll
av sina produkter än vad som krävs för ett CE-märke.
Beteckningar
A om = Omslutande area
Beteckningen används i BBR:s formel för att ange kravet för transmissionsförluster
genom klimatskärmen. Den omslutande arean definieras som den
sammanlagda arean för de omslutande byggnadsdelarnas ytor mot uppvärmd
inneluft
A f =Fönster och dörrarea
Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått
A temp =Golvarean i uppvärmda utrymmen.
Arean avser den invändiga golvarea som begränsas av klimatskärmens insida.
Utrymmen värmda till mer än 10 °C räknas in. Energikravet baseras på denna
area.
λ (lambda) = Värmekonduktivitet
Värmekonduktiviteten är den värmeisolerande egenskapen hos ett material. Den
anges i sorten W/mK. Ju lägre λ desto bättre är den värmeisolerande förmågan.
Den engelska termen är ”thermal conductivity”

B i l a g a M 107
λ D = Deklarerad värmekonduktivitet
Enligt de europeiska standarderna skall den deklarerade värmekonduktiviteten
λ D alltid anges av tillverkaren när så är möjligt. Swedisols medlemsföretag redovisar
alltid λ D . Värdet anges i steg om 0.001 W/mK för värmeisoleringsmaterial.
På engelska heter det ”declared thermal conductivity”.
Δλ w = Korrektionsterm för fuktig miljö
För hygroskopiska material måste den deklarerade värmekonduktiviteten ökas
för att få ett korrekt beräkningsvärde när materialet används i fuktig miljö. För
mineralull är påslaget alltid lika med noll.
λ =Beräkningsvärde för värmekonduktivitet
Swedisol använder denna beteckning för den korrigerade deklarerade
värmekonduktiviteten som skall användas vid beräkningar. För mineralull
är alltid λ =λ D .
R = Värmemotstånd
Värmemotståndet kan avse ett beräknat värde för en konstruktion eller ett
redovisat värde för ett visst material. Sorten är m 2 K/W. På engelska heter det
thermal resistance.
R D = Deklarerat värmemotstånd
Enligt de europeiska standarderna skall värmemotståndet alltid anges för ett
värmeisoleringsmaterial. Värmemotståndet beror på tjockleken (R D = tjockleken/λ
D ) och man kan säga att värdet anger en produkts värmeisolerande
förmåga. R D anges i steg om 0.05 m 2 K/W. Även värmemotståndet behöver
ibland korrigeras vid en beräkning. På engelska heter det ”declared thermal
resistance”.
R si , R se = Värmeövergångsmotstånd
Värmeövergångsmotståndet avser en effekt vid övergången mellan konstruktionens
yta och inneluften. Värden finns angivna i beräkningsstandarderna. si står
för surface internal och se för surface external.
U= Beräknad värmegenomgångskoefficient
Resultatet av en beräkning enligt standarden SS-EN ISO 6946 eller SS 024230
betecknas U. Det är ett grundvärde som normalt skall justeras med olika påslag enligt
nedan. U-värdet är definierat som U=1/R T där R T är medelvärdet av ett övre och ett
undre gränsvärde för konstruktionens värmemotstånd beräknat enligt standarden.

108 B i l a g a M
U c = Korrigerad värmegenomgångskoefficient
Beteckningen används för resultatet av en beräkning av värmegenomgångskoefficienten
för en byggnadsdel enligt SS-EN 6946, SS 024230, SS-EN ISO 10077-
1, SS-EN ISO 10077-2 eller SS-EN 673. I Uc står c för ”corrected” och visar
att man korrigerat U-värdet för arbetsutförande (ΔU g ), mekaniska infästningar
(ΔU f ) och nederbörd och vind vid omvända tak (ΔU r ).
ΔU´´= Grundvärde för korrektion för springor och spalter
Korrektionstermen har införts i SS-EN 6946 och används som utgångsvärde för
att beräkna effekten av normala utförandefel vid isoleringsarbetet. Värdet som
skall läggas till det beräknade U-värdet betecknas ΔU g och beräknas som ΔU g =
ΔU´´(R 1 /R B ) 2 där R 1 är värmemotståndet för det skikt som kan innehålla utförandefel.
Boverket har lagt fast U´´-värden för svenska konstruktioner.
Ψ, Χ = Värmeförlustkoefficienter för köldbryggor
Ψ används för linjära och Χ för punktformiga köldbryggor. De senare kan ofta
försummas medan de linjära kan ha betydande inverkan på värmeförlusterna.
Ψ anges i sorten W/mK och Χ i sorten W/K. Koefficienterna används vid beräkning
av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten U m .
q 50
Beteckningen avser ett uppmätt värde på en byggnads otätheter vid +/-50 Pa
tryckskillnad över klimatskärmen. Provningsmetoden redovisas i SS-EN ISO
13829 och resultatet redovisas i l/sm 2 klimatskärm, A om .
Begrepp
Byggnadens energianvändning
Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till
en byggnad för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens
installationer(pumpar, fläktar etc.) och övrig fastighetsel.
Optimal isolertjocklek
Begreppet används för den isolertjocklek i en byggnadskonstruktion som ger
den bästa ekonomin sett över byggnadens hela brukstid. Investeringsutgiften för
att bygga konstruktionen jämförs med nuvärdet av den reducerade energiförbrukningen
som konstruktionen åstadkommer.

B i l a g a M 109
Brukstid
Begreppet används när man gör ekonomiska kalkyler för byggnader. Då behöver
man ofta göra ett antagande om en ekonomisk livslängd. Den väljs normalt
längre vid nyproduktion än vid renovering. Den verkliga brukstiden för byggnaden
är ofta avsevärt längre än den man antar i kalkylerna.
Elvärme
Uppvärmningssätt med elektrisk energi som omvandlas till värme och som tillförs
det uppvärmda utrymmet med eller utan mellanliggande värmelagring eller
värmebärare.
Hushållsel
Den elektricitet som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen
för spis, kyl och frys och andra hushållsmaskiner samt belysning,
datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt.
Verksamhetsel
Den elektricitet som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är
belysning, datorer, kopiatorer, TV samt andra apparater för verksamheten samt
spis, kyl och frys och andra hushållsmaskiner och dylikt.
Normalårskorrigering
Korrigering av byggnadens uppmätta energianvändning utifrån skillnaden mellan
klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den
period då byggnadens energianvändning verifierats.
Klimatzon norr
Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län,
Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län.
Klimatzon söder
Andra län än klimatzon norr.