Tema Livsstil och hälsa 2009.pdf - Hörby kommun

Grön Flagg- rapport
Tema: Livsstil & hälsa
Björnligans förskola
Kontaktperson: Patrik Rask

a. Hur ofta har miljörådet träffats?
Rapporten godkänd 2009-09-03
1. Miljöråd
På vårt personalmöte i september diskuterade vi kring Grön Flagg och samtlig personal var positiva till att prova detta
miljöarbete. Efter två veckor var det dags att presentera våra tankar för föräldrarna på föräldramötet, de var också
positiva till våra tankar kring Grön Flagg. De var överens om att ansvaret skulle ligga på oss och barnen, och vi fick fria
händer. Vissa av våra föräldrar har kommit med förslag och litteratur i efterhand. Inför uppstart av varje nytt mål,
diskuterar vi tillsammans med barnen under samlingen i en sorts "brainstorm", vad vi ska undersöka och arbeta med
under kommande period. Under kommande personalmöte och föräldramöte kommer vi både ha en utvärdering av det vi
gjort, samt om det vi ska arbeta med under våren.
Under vårens personalmöte kom det upp att vi skulle använda oss av friskis och svettis som har kommit med ett
erbjudande kring att komma ut och hålla 30 minuters pass anpassade för små barn. Detta kommer att kollas upp av
personalen och vi hoppas att det går att genomföra.
b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan?
2. Tema, mål & aktiviteter
Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det
viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått
inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring
målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller
avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har
gjort för att uppnå respektive mål.
Tema: Livsstil & hälsa
Mål 1: Att introducera sopsortering och öka medvetenheten om varför vi sopsorterar.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Pedagogerna på Idet introducerade sopsortering bland barnen i början på oktober. Under en samling hade en pedagog
med sig sin soppåse hemifrån, denna hälldes ut mitt i samlingsringen inför chockade barn. Här fanns alla möjliga sopor (
konservburkar, plastburkar, pappersförpackningar, bananskal, knäckebröd, snytpapper, plastpåsar m.m. ) Vi frågade om
de visste var man skulle göra av sitt skräp och sina sopor. De större barnen berättade att man skulle slängde sina sopor
i sopkorgen och i soptunnan. Vi frågade barnen om man fick slänga sakerna på marken, det tyckte de inte att man fick.
Vi förklarade att man skulle slänga olika saker i olika sopkorgar. För att göra det tydligt för barnen hade vi förberett olika
kärl, med tydliga bilder på vad som skulle slängas var. Vi hjälptes sedan åt att sortera upp de olika soporna i rätt kärl. De
större barnen förstod direkt att man skulle titta på bilden för att veta var man skulle lägga skräpet, de mindre fick lite
hjälp av oss pedagoger.
När vi sorterat klart visade vi barnen var sopkärlen skulle stå, på en plats där barnen lätt kunde komma åt dem. Vi satte
upp en skylt, där det stod återvinningsstation. Efteråt packade vi kärran med alla soporna och begav oss till byns
återvinningsstation. Här fick barnen hjälpa till att slänga soporna i rätt container.
Vi har sedan låtit barnen själv få gå och slänga sina fruktskal, papper och annat skräp efterhand som tillfällen har getts.
Våra sopkorgar med bilder har fått en naturlig plats i vår vardag. Vi går även till byns återvinningsstation varannan vecka
för att slänga skräp som samlats.
Idets barn har fått vara med de större barnen när de tittade efter vad som hände bland löven, vi hittade maskar, som vi
tog hem och gjorde ett maskakvarium med, här ville vi visa hur maskarna kröp i jorden och hur de drog ner löven och åt
av dem. Detta visade sig lite för avancerat för Idets 1-2,5 åringar, men de största såg i allafall maskarnas gångar.
Efter ett tag var det dags med en ny samling där pedagogen hällde ut sin skräppåse i mitten av samlingsringen. Detta
Sida 1/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
kände barnen genast igen och ville hämta kärlen att sortera i. En 2-årig pojke sprang iväg med ett bananskal och
slängde de i "vått" innan vi hann stoppa honom. Vi berömde honom, men fick hämta tillbaka bananskalet för den här
gången skulle vi ta reda på vad som hände med soporna om man grävde ner dem. Vi spikade upp olika sopor på en
bräda, vilket barnen tyckte var jättespännande. Sedan hjälptes vi åt att gräva ner brädan i skolgårdens trädgård. Vi
dokumenterade detta grundligt för att kunna prata om bilderna med barnen. Vår tanke är att vi ska gräva upp brädan till
våren för att se vad som finns kvar och om det är något som försvunnit. Vi får väl se hur det går!
I slutet på april 2009, var det dags att gräva upp plankan. På samlingen visade vi den gamla dokumentationen, kring hur
vi grävde ner sakerna, Vi samlade alla barnen som fick vars en spade med sig och så gick vi ut på skattjakt. Gräset
hade vuxit över så vi såg nästan inte var vi grävt ner plankan, men när vi väl satte spadarna i jorden så hittade vi rätt. I
just det ögonblicket när plankan började synas, tror jag att en hel del av barnen började komma ihåg vad vi gjort i
höstas... Alla barn var eld och lågor och tyckte det var jättespännande. På plankan fanns de olika materialen kvar
(snytpapper som var lite uppblött och små bitar var försvunnet, tidningspapper, glas, metall, hårdplast, mjölkkartong),
men det fanns också två tomma spik... vi tittade på dokumentationen från hösten och jämnförde plankan. Det saknades
en äppelskrutt och ett bananskal. Vi gick och tittade i gropen, men det fanns inget där... var kunde de ha tagit vägen. På
plankan där bananen suttit var det lite svart och geggigt, det kröp också små, små vita maskar. Vi funderade och tittade i
gropen igen... då hittade vi några maskar... kanske var det de som hjälpt till att äta upp dem. Att maskarna inte hade ätit
upp de andra materialen, var självklart för barnen, för det gick ju inte att "äta". Vi hoppas att vi sådde några frön kring
vad som försvinner i naturen och vad som blir kvar. Vad tar maskarna hand om och vad blir kvar.
En dag när vi gick till skogen passade vi på att ha "skräpjakt". barnen fick hålla ögonen öppna efter skräp längs kanterna
på vägen och vi hittade en del. Som tur var hittade vi inte så mycket, så det är en ordentlig by vi bor i. När vi kom tillbaka
hade vi planerat att vi skulle skapa ett skräptroll, men skräpet räckte inte riktigt så fröknarna fick "trolla" fram lite extra.
Skräptrollet blev i allafall jättefint och har fått många positiva kommentarer från både barn, föräldrar och annan personal.
Vid ett annat tillfälle gick vi ut på papperskorgsjakt runt förskolan. Vi började med att visa papperskorgen på vår gård,
sen frågade vi om de hade någon papperskorg hemma! Några barn berättade att de slängde sina sopor i soptunnan,
någon sa att de slängde soporna i en påse. Men alla var eniga om att man inte fick slänga något skräp på marken.
Därefter fick alla barn se vad som fanns i papperskorgen på förskolan. Det fanns mest snytpapper och lite fruktskal. Vi
förklarade för barnen att vi skulle se efter om det fanns fler papperskorgar runt förskolan och de var mycket
uppmärksamma. Vi hittade 8 papperskorgar och två soptunnor. Barnen undersökte dem och vi hittade lite skräp som vi
kunde ta med och slänga i nästa papperskorg som vi hittade.
Vi på Björnberget 3-5 sorterar våra sopor i olika kärl på förskolan. Regelbundet går vi till återvinningsstationen på
förskolans parkering tillsammans med barnen och slänger våra tvättade kärl i respektive container. Samtidigt för vi en
diskussion kring syftet med sorteringen, och barnen är väl medvetna om målet med återvinning vilket sparar både
miljöresurser och är viktiga för att minska våra enorma sopberg. Här kommer även tankar kring allemansrätten in, och
barnen är noga med att plocka upp allt skräp de upptäcker när vi är ute på våra utflykter och promenader. De tänker
mycket på våra djur och att de kan skada sig på skräp som ligger slängda i skogen. Även föräldrarna har märkt en
skillnad på miljömedvetenheten hos sina barn hemma. De får ofta höra hur, vad och varför man ska göra och vara på
olika sätt bland djur och natur, vilket visar på att det vi gör med de yngre barnen på förskolan kommer att spela en
oerhört stor roll då de kommer att bli ansvarsfulla miljötänkande människor som växer upp till en ny generation.
En dag hittade vi returflaskor i våra sopfynd och barnen, som visste att det var plastflaskor och metallburkar, ville slänga
dem i sopsorteringskärlen och det var visserligen rätt tänkt men ändå inte. Vad gör man då med pantflaskorna? Jo,
man får gå till affären och panta dem! Vi samlade både stora och små barn och gick en promenad till affären och
pant-maskinen. Det var jättespännande. Alla barnen hade varsin flaska eller burk och fick stoppa in dem i maskinen som
"åt upp" flaskorna. Det rasslade om apparaten och när den hade tuggat färdigt såg vi i plastpåsen på baksidan att alla
burkar och flaskor var alldeles platta! Biträdet i affären berättade att alla platta flaskor och burkar skulle åka tillbaka till
fabriken där de maldes ner och blev till nya flaskor igen! Tänka sig! Och till råga på allt så fick vi pengar för pantningen -
apparaten spottade ut ett kvitto som biträdet tog till kassaapparaten. Där stoppade hon det i en speciell låda och så fick
Sida 2/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
vi pengar istället! Vi bestämde att pengarna som vi får för alla pantflaskor och burkar ska vi spara och använda till något
speciellt!
Vi arbetade vid ett tillfälle med sopsortering då vi "lade ner" vår "affär" på avd. Vi tog tillfället i akt och sorterade alla våra
varor i papper, kartong, plast, glas, plåt, batterier mm. Nere vid sopcontainern tog barnen på eget initsiativ modet att
fråga om de fick hjälpa en man som kom dit att hjälpa honom sortera. Det fick de, kul!!!
Här hjälps barnen åt att sortera upp soporna i rätt kärl på förskolan.
Här sorterar vi våra sopor på en återvinningsstation
Sida 3/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
Mål 2: Att öka utevistelsen samt barnens kunskaper om djur och natur.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Den lilla avdelningen Idet har valt att gå ut i förskolans närmiljö, ca 2-3 gånger i veckan. Vi har bland annat gått till en
närbelägen skog, där det finns en koja att leka i , samt grävlinggryt att titta på. Vi har även gått en runda som kallas
"Blåbärstigen" (en slinga som finns i närheten av förskolan). När vi är ute får barnen leka så mycket de vill. I leken
upptäcker barnen många saker som vi pedagoger sedan spinner vidare på. De dagar som vi inte går till skogen brukar
vi vara ute på vår gård, där finns det möjlighet till att leka, klättra och balansera på vår klätterställning, skapa i sandlådan
och cykla är också populärt bland barnen.
I september tittade vi extra mycket efter svampar, vi pratade om att det fanns stora och små, och en massa olika färger
på dem. Vissa kunde man äta och andra skulle man helst låta bli. En dag när vi var i skogen fick barnen göra egna
svampar av trolldeg, dessa målades sen i olika svampfärger. Vi har tagit hem naturmaterial från skogen och skapat en
naturlåda att sätta våra svampar i. Naturlådan är placerad på ett lågt bord så att barnen lätt kan stå och titta och leka
med det vi skapat.
När vi har varit ute har vi också hittat sniglar, stora och små, svarta och bruna, med skal och utan. Varje gång vi hittat
sniglar har barnen velat sjunga för dem, så vi har alla klämt i med "Lilla snigel - sången". Hemma på förskolan har vi
sedan gjort jättefina sniglar av kottar. Dessa har fått en egen naturlåda att bo i, barnen tycker det är spännande att
känna på och leka med dem.
I oktober började vädret bli både kallare och våtare. När vi gick till skogen såg vi jättefina spindelnät som var fyllda av
dagg, efter det såg barnen spindelnät både här och där. Vi fångade spindlar i en burk som vi kunde titta lite närmare på.
Efter att barnen tittat och undersökt spindlarna fick de släppa tillbaka dem bland löven. När vi kom tillbaka till förskolan
skapade vi egna spindlar av kastanjer, såklart fick de också en jättefin naturlåda att bo i. Barnen tyckte att det var både
spännande och läskigt att leka med dem.
Hösten närmar sig och vi har tillsammans med barnen upptäckt att löven ändrar färg. I början var det bara några
enstaka träd som skiftat färg, sedan blev det fler och fler. När löven började falla, plockade vi fina löv varje gång vi gick
till skogen. Några tog vi hem och pressade och hängde upp på förskolan.
I november, december och januari fick vi några härliga vinterdagar med snö, då skippade vi skogen och gick till
pulkabacken istället. Det tyckte barnen var härligt och det var full fart.
I mars kunde vi börja gå ut mer och mer, och plötsligt började våren titta fram. Vi såg små vårtecken både här och där,
videkissar, nyckelpigor och tussilago... I skogen fick barnen lägga sig på rygg och titta på den blå himlen, vi passade
också på att blunda och lyssna på alla vårljud, vindens sus och massa fågelkvitter. Nu ser vi fram emot ännu fler härliga
dagar i skogen!!!
På avdelningen Björnberget 3-5 års har vi valt att arbeta på följande sätt:
Allemansrätten v.36-40
Vi har valt att börja med några av rättigheterna vi har i skogen som vi känner ligger nära barnen, och är konkreta, tydliga
och användbara vid vår utevistelse.
•Att vara försiktiga med djuren och inte skrämma dem
•Att enbart använda grenar och kvistar som ligger på marken
•Att alltid slänga skräpet i soptunnor eller ta med det hem i en påse så det inte ligger och skräpar i skogen
Detta har vi pratat om med barnen både i samlingar i skogen samt på förskolan och vid naturliga situationer. Sedan har
vi tittat på bilder och ritat teckningar utifrån samtal och bilder och även dramatiserat dessa ute i skogen.
De rättigheter vi fortsatt med är:
Sida 4/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
•Att man enbart får plocka av de blommor det finns många av och aldrig fridlysta eller från andras rabatter
•Enbart elda tillsammans med vuxna och på riktiga grillplatser
•Inte köra motorcyklar eller bilar i skogen förutom på riktiga vägar
Vi kommer göra likadant med dessa rättigheterna i form av bilder, teckningar, drama och samtal.
Vi har genom vår Dummelman förtydligat våra rättigheter och skyldigheter i skogen. Dummelman är ett skogstroll som
följt oss i vårt arbete kring skogen under lång tid i förskolan. Vi sjunger sånger för honom samt brukar prata med honom
där han bor under en stor sten i skogen. Vi lyssnar på hans goda råd vad som gäller i skogen samt hur man ska göra för
att vara bra kompisar och hur man kan ta hand om sig själv och varandra. Vi har även gjort en liten Dummelman skog
på förskolan med små troll av stenar, och på en skylt ovanför kan man läsa vad som gäller i skogen.
Trädets år v.36-14
Genom hela vårt skogstema kommer vi att följa trädets skiftningar dels genom att varje vecka vistas ute under en hel
dag och dels genom att fotografera samma bok en gång i månaden då skiftningarna blir väldigt tydliga. Dessa
fotodokumentationer sätter vi upp bredvid vårt träd på förskolan så man kan följa utvecklingen både ute och inne. Från
och med v. 41 pratar vi om och arbetar kring nedbrytningen av löven och kommer även att göra en ekologisk burk på
förskolan.
Nedbrytning v.41-50
Vi har nu varit ute i skogen och upptäckt att träden tappar sina löv. Vi har tillsammans diskuterat varför detta händer
samt var löven sedan tar vägen? Barnen hade olika tankar kring detta vilket vi dokumenterat och arbetar vidare med i
deras natur häfte på förskolan. Dessa häften, vilka vi kallar för naturböcker, ritar barnen bilder kring det vi tittat på och
undersökt i skogen. Här skriver vi även ner deras tankar med ord. Nu arbetar vi vidare utifrån barnens egna erfarenheter
och försöker utmana deras tankar ett steg längre. Vid kommande utedag ska vi leta ”bladtjuvar” och undersöka närmare
vad som egentligen händer med bladen på marken. Vi har gjort i ordning vår ekologiska burk på förskolan som vi
dagligen tittar på och ser hur vattnet avdunstar upp i locket för att sedan återigen vattna vår planta. Där finns även löv
som vi hoppas få se förmultningen av under veckorna som kommer.
Bredvid vår ekologiska burk har några gråsuggor flyttat in i en annan burk. Vi matar dem med blad för att se om de
kanske har något att göra med att bladen ”försvinner” eller om de kanske tar vägen någon annanstans?
Vi har nu varit ute och letat bladtjuvar genom att lyfta på stock och sten och grävt i jorden. Tyvärr är vi nog lite sent ute
och vädret är så pass kallt att bladtjuvarna är svåra att hitta. Det vi lyckades hitta var en liten mask som vi undersökte
med våra förstoringsburkar. Vi har ju som tur är våra gråsuggor på förskolan som vi undersöker varje dag. De äter av
bladen och det ligger fullt av bajs på hushållspappret i bottnen. Vi har även ritat bladtjuvar i våra natur böcker. Här blev
det allt ifrån pyttesmå maskar till stora ormar.
Idag har vi tittat på de nedfallna löven och försökt att ordna dem i åldersindelning. Vi kom överens om att de löven som
fortfarande var lite gröna var de som fallit ner sist. De äldsta löv resterna vi kunde se var de som låg längst ner och som
nästan såg ut som jord. En flicka berättade att bladen var bruna nu på hösten för att träden tar tillbaka sin färg för att
spara den till våren då de nya bladen ska slå ut!
Barnen har gjort en höstlåda av en skokartong. Där finns alla höstens färger i träd, löv och blommor. Svampar,
"lövtjuvar" maskar, gråsuggor, tusenfotingar i saltdeg. Detta har gett många diskussioner.
Djur v.1-8
Vi har tillsammans i barngruppen bestämt att vi ska undersöka rådjur och grävling lite närmare, genom att leta spår och
spillning, låna böcker på bokbussen samt göra en djurbok där vi dokumenterar våra upptäckter och nya kunskaper. Vi
har nu undersökt och letat rådjurs tecken i skogen under 3 veckors tid, och har haft turen att se både spillning och spår
efter klövar. Vi har även målat en rådjurskog och klippt ut djur som flyttat in i skogen. Vi har lånat två filmer på biblioteket
där både barn och personal har lärt oss saker om rådjur som vi inte känt till förut, vilket är jätte inspirerande. Vi har även
gjort vars ett rådjur med hjälp av träbitar och grenar. Först lånade vi rådjurshorn så vi kunde känna och se hur de ser ut
Sida 5/13

på nära håll.
Rapporten godkänd 2009-09-03
Nu är vi inne i vecka 5 och vi har gått över till att undersöka grävlingen lite närmare. Som tur är så har vi ett grävlinggryt
inte så långt ifrån förskolan, som vi tittar på och följer tecken efter spår och spillning. Vi vet att grävlingen vilar mellan
november och mars, så vi förväntar oss att det snart ska hända spännande saker utanför grytet. Vi hoppas hitta en
grävlingtoalett som brukar finnas i närheten av grytet i en liten håla. Fortsättning följer...
Tyvärr har vi inte lyckats hitta någon grävlingtoalett, men avtryck utanför grytet har vi fått se. Detta stämmer ju med
uppgifterna om att grävlingen börjar vakna till under mars månad.
Växtens utveckling v.9-14
Redan under hösten 2008 anlade vi vårt trädgårdsland på förskolans gård och planterade både lökar och
jordgubbsplantor. Då vi under våren kommer att jobba kring växtens utveckling vill vi på detta sätt både kunna följa
denna utveckling genom plantering ute och inne. Vi kommer givetvis även följa växterna i skogen som har grott genom
naturlig väg, och prata om hur de olika växterna sprider sina frön. Här kommer även vår ekologiska burk in där vi på ett
tydligt och konkret sätt får syn på vad en växt behöver för att kunna växa. Här är många av barnen redan rörande
överens om att det behövs både vatten, ljus och luft för att växterna ska trivas. Några är även inne på att det krävs jord,
men frampå våren kommer vi att plantera på olika underlag för att även här lotsa barnen vidare i tanken.
Vi har nu planterat Purpurvinda i vars en liten kruka med jord, som vi vattnar och vårdar efter bästa förmåga. De står i
ett fönster då vi pratat om att växten behöver just vatten, luft och ljus. De växer väldigt snabbt och redan efter ett par
dagar var det rangliga plantor i varje kruka. Man ser tydligt hur växten vänder sig mot ljuset i fönstret. Dessa ska barnen
få ta hem och plantera ut då det blivit lite varmare. Vidare har vi planterat krasse i ett akvarium med hushållspapper som
underlag. Krassen tog sig bra i början och det var kul att se hur de små fröna sprack upp och små groddar började växa.
Eftersom det närmar sig påsk har vi tänkt att våra flirtkule kycklingar ska få flytta ner i krassen då den växt och blivit grön
och frodig. Tyvärr klarade vår krasse sig inte så bra efter helgens uppehåll med vatten och ljus från belysningen, så det
är mer lik en öken som kycklingarna fick flytta ner i. Tur att kycklingarna var färgglada! Detta tydliggör ju också för
barnen att växten även kräver ljus och vatten. Våra tulpan lökar i trädgårdslandet har också börjat titta fram ur jorden
och vi följer denna utveckling dagligen. Även i vårt uterum följer vi naturens skiftningar precis som under resten av året,
men ännu har det inte hänt så mycket på träden. Vi 'är nu i slutet av April och det är härligt och varmt de flesta dagarna.
Löven har blivit som små musöron på Boken och hela naturen börjar vakna till liv. I förskolans trädgårdsland har vi grävt
ner potatis samt sått morötter.
Vi har planterat gula ärtor i gipsmuggar och muggar med nerblötat papper. Där fick barnen konkret se fröets oerhörda
kraft, i pappret fick barnen se hur rotsystem och hur stjälken växte fram. Ritat teckningar om detta och sedan planterade
vi dem i vanlig jord i kruka.
Även tittat konkret på vitsippans och tussilagons olika rotsystem. Haft diskussioner om vad växten behöver för att växa
mm.
Sida 6/13

Mål 3: Att öka frukt och grönsaksintaget.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Rapporten godkänd 2009-09-03
En liten snigel på vägen drar till sig barnens uppmärksamhet...
Ett grävlinggryt
1-3 års avdelning, Idet, hade en fruktsamling, där barnen fick berätta vilka frukter de tyckte om. Frukter som kom upp
var äpple, päron, banan och apelsin (alltså de allra vanligaste). Vi hade samtidigt förberett fina bilder med de olika
frukterna på. Från fruktskålen tog vi sedan och lade rätt frukt på rätt bild och till slut fick alla smaka av de olika frukterna.
Vid nästa samling gjorde vi samma sak, fast då fick barnen prova på lite ovanliga frukter, som ananas, melon, kiwi,
vindruvor, mango och physalis. Barnen tyckte att det var spännande att prova och de flesta barnen vågade smaka av
allt. Som skapande till denna övning fick barnen göra olika frukter i saltdeg, som vi sedan målade dagen efter. Alla
skapade frukter lades sedan på ett härligt fruktfat, där barnen kunde gå och titta och känna på våra låtsasfrukter.
Vid ett senare tillfälle gjorde vi ungefär likadant, men då fick barnen berätta om de kunde några grönsaker. Detta var lite
Sida 7/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
svårare, men en flicka (2 år) sa, "det är sallad som vi har att äta". Då kom de andra barnen på gurka, tomat, paprika.
Dagen efter hade pedagogerna förberett olika grönsaker (Tomat, gurka, sallad, vitkål, paprika, morot) och bilder. Barnen
fick berätta och vi lade fram bilderna, därefter lade vi fram de olika hela grönsakerna och barnen fick känna och klämma
på dem. Slutligen fick alla också provsmaka de olika grönsakerna. I början var några skeptiska, men till slut hade de
flesta smakat av allt.
Björnberget har för att öka barnens intresse för olika slags frukt och grönsaker provsmakat lite olika sorter.
Vi har uppmuntrat barnen att använda sina olika sinnen. De har fått smaka, lukta, titta och känna på de olika frukt och
grönsakerna. Vi har provat ananas, clementin, banan, äpple och vindruvor bland frukt. Bland grönsaker har vi provat
rotselleri, kålrot, rödbeta och palsternacka.
Vid flera tillfällen under varje dag äter alla barn på Björnligans förskola både frukt och grönsaker tillsammans. Detta är
mycket uppskattat bland barnen. Vi försöker även locka dem till att prova nya grönsaker och frukter. Vi anser att alla
barn, både stora och små, är duktiga på att prova på nya saker. Vi anser också att våra barn äter mycket frukt och grönt.
Fina frukter i saltdeg, som barnen sen har målat!
Sida 8/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
Smakat olika frukter och grönsaker
Mål 4: Att minska stress genom massage och avslappning.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
1-3 års avdelningen har infört en lugn hörna på avdelningen. Här finns en skön blå madrass att mysa i, fina mobiler
hänger ovanför madrassen som barnen har gjort.Barnen tycker det är mysigt att ligga under och titta på mobilerna när
de glittrar och blänker. det finns också en stor spegel som barnen kan se sig själva i. I myshörnan finns också fina
upplevelseflaskor som barnen har varit med och tillverkat. Dessa tycker barnen om att stå och vända på och upptäcka
vad som finns i dem. Barnen har också vars en ärtpåse som man kan sitta och känna på när man läser eller lyssnar på
saga. Vi har även provat att använda små massagesagor både i lugna hörnan och som avslappning vid gymnastiken.
Vi har också arbetat med känselmassage genom att barnen har fått använda en ren och torr pensel att låtsasmåla
varandra med i ansiktet. Detta tyckte barnen var spännande och härligt och ville både "måla" och bli "målade". Till påsk
blev de sedan målade med riktig färg, det var en annan upplevelse, men alla ville prova!
3-4 års avdelningen Björnberget använder sig av en massagesaga för att varva ner efter barnens lek och rörelse.
Barnen får sitta två och två och turas om att masserar varandra på ryggen medan en vuxen berättar sagan. Detta
fungerar jättebra och det märks att barnen uppskattar detta. Det blir en mysig stund tillsammans och lugnet lägrar sig
över gruppen. Varje dag efter middagen har vi en lugn stund där barnen får koppla av och lyssna till olika sagoböcker.
Detta är också ett sätt att varva ner och vila lite efter förmiddagarnas aktiviteter vilket de flesta barnen behöver.
Sida 9/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
En lugn och mysig stund i "lugna hörnan"
Här gör vi en massagesaga på varandras rygg som gympa avslutning
Mål 5: Att ge barnen en positiv inställning till fysisk aktivitet.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet:
Vi försöker att alltid vara ute minst ett par timmar varje dag. Dels på vår gård där barnen mycket gärna rör på sig
spontant. Barnen leker gärna med klätterställningen och cyklarna och är sällan stilla längre stunder.
Till skogen går vi minst en gång i veckan, men ibland ända upp till tre gånger. I skogen får barnen andra utmaningar. De
springer, klättrar, hoppar och kryper i leken, utan att tänka på det! Allt som skogen har att erbjuda, träd, stenar, stockar,
buskar och gropar används i leken som blir både varierad, utmanande och spännade.
Under vårterminen har vi tillsammans med barnen tillverkat en hinderbana av saker vi funnit i skogen. Hinderbanan går
Sida 10/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
över stock och sten och under grenar. Barnen tyckte det var spännande att bygga upp den och testar den gärna när vi
återkommer. Vid varje tillfälle får vi bygga till och rätta upp det som fallit sen sist. I skogen händer det ju saker varje
vecka.
Vinterhalvåret försöker vi passa på att åka pulka så mycket det går, för det älskar alla barnen.
En gång i veckan har vi tillgång till skolans idrottshall. Här får vi möjlighet att springa, hoppa, krypa både under och över,
balansera m.m. Här använder vi även bollar, ärtpåsar, rockringar, hopprep och andra idrottsredskap som vi vill att
barnen skall göra sig bekanta med. Idrottshallen utnyttjar vi också till att leka lärarledda lekar, både kända och nya. Det
blir mycket spring och skratt. Motorikträning blir också en positiv sidoeffekt av dessa tillfälle.
Vid tre tillfällen under vårterminen har vi haft Friskis och Svettis här. Baserat på barnens ålder har instruktören hållt
halvtimmeslånga gympapass där alla, stora och små, verkligen fått jobba! De yngre barnen fick delta i ett program
inspirerat från familjegympan. Vi hoppade känguruskutt, sprang fort och sakta, kröp, ålade och åkte på rymdfärd! Tänk
vad mycket man kan göra på gympan! Och så roligt det var!
De lite större barnen fick ett mer avancerat program och oj, vad de fick slita! Även det var fyllt av glädje och lust, vilket är
målet som vi siktar på. Instruktören ledde och alla vi andra följde.
När gympapasset för de yngre var slut och avslappningen över frågade instruktören om alla var trötta och svettig? Vi
vuxna svarade ja men barnen svarade "vi vill springa mer!!!"
Vi vuxna fick många tips och idéer till våra egna gymnastiklektioner - bla en rolig avslappningssaga med Imse Vimse
Spindel!
Som komplement till rörelse har de små barnen även arbetat med kroppen. Vi har sjungit rörelsesånger, lekt och skapat
om händer, fötter, ögon, öron, mun och näsa.
Skogens hinderbana, tar oss både över och under
Sida 11/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
En härlig vinterdag i backen.
3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola
I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle
genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av
dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten
ska fortsätta utvecklas?
Vi är i full gång med att sopsortera på förskolan och detta är ett levnadssätt och inget vi tänker sluta med. Tvätta med
lägre temperatur är även något vi alltid försöker göra. Vi försöker även uppmärksamma barnen på att man inte ska slösa
med vatten, enbart plocka några blommor och aldrig med roten, släcka lampor i de rum man inte är och helst använda
sig av lågenergi lampor. Vi ska även diskutera med lokalvårdaren om att köpa in miljövänliga rengöringsmedel och tvätt
medel.
4. Synliggörande
Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten?
Föräldrarna är ju delaktiga i arbetet genom att blivit tillfrågade på föräldramötet innan vi startade med arbetet. Någon
förälder har även kommit med både litteratur och tips, samtliga har varit väldigt positiva till detta miljöarbete. Vi har även
fått Hörby Kommuns miljöstipendium 2008, för att kunna vidarutveckla vårt uterum i skogen så att vi ännu mer kan
väcka lusten hos våra barn för utevistelse, djur och natur. Även här har vi nämnt vårt mål att bli miljöcertifierade genom
Håll Sverige Rent vilket säkert var en bidragande del till stipendiumet. Både Kristianstad bladet och Skånska dagbladet
har uppmärksammat vårt arbete. Jätte roligt!
Vid vår familjekväll i April hade vi gjort iordning femton frågor som handlade om våra teman som vi arbetat och arbetar
med under hösten, vintern och våren. Dessa fick familjerna svara på vid en tipspromenad. De flesta föräldrarna
berättade att barnen varit delaktiga och verkligen hjälpt till med svaren och att föräldrarna ibland varit osäkra men märkt
barnens kunskaper på ett tydligt sätt. Frågorna berörde samtliga teman vi arbetat med.
Sida 12/13

Rapporten godkänd 2009-09-03
5. Synpunkter
Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat
eller annat enligt personal och barn/elever?
Vi hade från börjat valt olika mål på avdelningarna vilket vi fick ändra på efter ett tag vilket rörde till det för oss. Men då
vi satte oss och tittade på det så var det tydligt att vi arbetade mot samma mål, och har bara lagt olika mycket tid och
kraft på olika mål beroende på ålder och intresse. Det känns bra att arbeta målmedvetet med något som är så viktigt
och som barnen naturligt är intresserade av. Att vi sedan även har fått miljöstipendiumet höjer ju både motivation och
glädje för arbetet. Detta är absolut något vi kan tänka oss att fortsätta med!
Sida 13/13