Kopia av Arvet 2010 sista 2 - Dalarnas Idrottsmuseum

FEBRUARI 2010
Rättvik först i Dalarna
Historiskt om skidskytte
Årsmöte den 18 februari

Medlemsbladet för Dalarnas Idrottshistoriska förening
Stödförening för Dalarnas Idrottsmuseum
Idrottsarvet redaktionsråd
Daniels Sven Olsson, Sven-Erik Ejeborg,
Bengt Rogström och Lennart Hansson
I detta nummer medverkar Håkan Romlin fd. landslagscoach
för skidskyttelandslaget
Bilden på framsidan visar Rättviks bandyhall i förgrunden
bandylegenden Einar Tätting
Bilden tagen av Sven-Erik Ejeborg

Idag är historia i morgon!
När man talar om historia, eller i vårt fall mera specifikt idrottshistoria,
tänker man ofta på det som hände ”förr i tiden”, det som hände för så
länge sedan att tiden har suddat bort en del och låtit annat, mera livskraftigt
finnas kvar. Det är lättare att ha sådana långsiktiga perspektiv på
historien. De viktiga och mer varaktiga minnena har blivit tydligare och
fastnat i folks medvetande eller noterats i tidningar, skrifter, böcker,
bilder, film, TV eller andra typer av register. För all historia är ju
brottstycken av händelser och skeenden utvalda i syfte att ge en sann
bild av det som hänt.
Men historia skapas ständigt. Det vi gör, ser och upplever idag blir historia
i morgon, om en vecka, ett år eller om ett sekel. När tiden har gått
riktigt långt är det alltså människor som inte själva var med om skeendet
som kommer att välja vilken historia som kommer att berättas. Så är det
i mycket av idrottens historia. Väldigt lite av historien om idrotten för
hundra år sedan skrevs av dem som var med om den. Det är först nu, trefyra
generationer senare, som idrottshistoria har blivit en angelägenhet
och ett intresse för många.
Därför har idrottsmuseer och idrottshistoriska föreningar en viktig uppgift
att fylla. De ska samla föremål, berättelser och minnen från idrottens
hela historia, inte bara från tidigt 1900-tal utan också från det som händer
idag. Därför skriver vi artiklar om tjejer och backhoppning, om golfklubbar,
om länets första bandyhall i lilla Rättvik och om att Sixten Jernbergs
prissamling kan komma till Dalarnas idrottsmuseum. Vi borde
även samla aktuella föremål, ta bilder, spela in film och göra intervjuer
med viktiga idrottspersonligheter medan de ännu lever och har minnena
nära. Detta kallas samtidsdokumentation och är något som landets museer
samarbetat kring de senaste decennierna.
Kanske att det viktigaste vi borde göra just nu är att dokumentera Anna
Haag mitt i genombrottet som skidåkare i världseliten? Eller har ni läsare
och medlemmar i Dalarnas idrottshistoriska förening andra idéer och
förslag?
Daniels Sven Olsson

Dalarnas första bandyhall
IFK Rättvik bildades 1906. Bandyn kom att dominera verksamheten
och blev den sport som gjorde IFK Rättvik känt i hela vårt
land. De första matcherna spelades på Enåns is. Knektplatsen
var första idrottsplatsen. Prästskogsvallen invigdes 1927 och
Hedslunds IP 1971. År 2000 invigdes den konstfrusna bandybanan.
Allsvenskan startade 1931, IFK Rättvik var med från början
och sammanlagt har det blivit 17 säsonger i högsta serien.
1938 nådde man SM-final mot Slottsbrons IF. Det blev dock
förlust med 5 – 2. 28 landslagsspelare har fostrats i föreningen.
Senaste säsongen i allsvenskan var 1951. Det året presenterades
även IFK Rättvik som lagbild i den populära tidningen
Rekord Magasinet. På insidan presenterades Einar Tätting som
individuell idrottsman. Einar Tätting är en av IFK:s bästa spelare
genom tiderna. Han kom att göra nio landskamper och är
”Stor grabb”. Kallur Erik Hansson – Stor-Sätra var den förste
IFK-aren som blev s.k ”Stor grabb” i svensk bandy. Han fick
också Kabompokalen som bäste spelare i en landkamp mot
Finland 1936 Idag har IFK Rättvik avancerat till landets näst
högsta serie. Målsättningen är att nå elitserien om några år.
Förutsättningarna har förändrats radikalt genom tillkomsten av
Dalarnas första bandyhall I början på 2009 lyftes de första
takstolarna på plats sedan plattan hade gjutets. I november
kunde man träna för första gången i Sveriges sjunde bandyarena.
Historiska första matchen spelades den 28 november mot
seriefavoriterna Tillberga inför en fullsatt arena – Rättvik Arena
Det omöjliga hade blivit möjligt genom eldsjälar som Anders
Lundin, Conny Gesar, Pär Nygren, Börje Momqvist och
inte minst alla ideellt arbetande pensionärer. Conny Gesars
ide´ om att bygga en bandyhall 2007 hade blivit verklighet.
Bengt Rogström

.
Einar – en legend
När bandyhallen i Rättvik invigdes mot Tillberga vid årsskiftet kom
förre storspelaren Einar Tätting med matchbollen. Ett uppdrag som
gladde honom.
-Hallen kommer att betyda mycket för
bandyn i Rättvik. Jag är imponerad av
allt frivilligt arbete som är nedlagt där,
säger Einar som inte längre själv kan se
matcherna. Får du rapport om Rättviks
matcher? -Har det gått bra så kommer
en signal, annars får jag läsa om det i
tidningen nästa dag, svarar Einar som
gör promenader med rullatorn, nu mest
inomhus, och som spelar biljard två
dagar i veckan. När den aktiva bandytiden
var över – höjdpunkten var SMfinalen
mot Slottsbron på Stadion 1938
(2-5) – blev han instruktör, tränare
och åskådare. Det handlar om oräkne-
ligt antal matcher -Synen har blivit
sämre och nu kan jag inte längre se
matcherna, fortsätter Einar som hoppas
det byggs fler bandyhallar, även i Da-
Einar Tätting Rättvik
och Georg Gustavsson
ÖrebroSK
larna. Ser inte så bra ut för Rättvik i tabellen? -Nej, men jag hoppas
att dom klarar kvalet. Det är viktigt att samspelet fungerar. Men
Rättvik har duktiga skridskoåkare, det konstaterade jag i matchen
mot Tillberga. Hur var sammanhållningen på din tid? – Den var
fantastisk. Rättvik var ett sjungande lag. Vi sjöng under resorna,
även när vi förlorade på bortaplan. Jag har haft mycket glädje av
idrotten. Det blev inte bara bandy för Einar, han ägnade sig även
åt tennis, ishockey, fotboll (bl a i Örebro SK) och så blev det ett
Vasalopp på 50-talet. -Det var mest för att så många andra Rättviksbor
hade åkt, slutar den gamle och populäre bandyspelaren.
Sven-Erik Ejeborg

Förra numrets idrottstävling
...handlade om våra idrottshjältars smeknamn.
Dessa tolv handlade det om:
”Affa” kallades Alf Jonsson, ishockeyspelare i Falu Godtemplare.
Sonen Thomas, ofta med tillägget ”Lill-Affa” blev svensk mästare
med Modo, världsmästare och olympisk mästare med Tre Kronor
samt Stanley Cup-mästare i NHL med New York Islanders och har
spelat 203 landskamper. En av världens mest meriterade ishockeyspelare.
Sven-Olof ”Penta” Eriksson var en firad häckräv på 1950-talet. Han
tävlade för IK Heros och var flerfaldig svensk mästare på 400 m
häck.
Lars ”Nubben” Andersson var en kraftfull ishockeyspelare i Leksands
IF som var med om att föra fram klubben till sina första SMguld
på 1970-talet.
Ingvar ”Slana” Österberg, en av IK Brages gängligaste och största
spelar- och ledarprofiler.
Per ”Senan” Johansson var Sveriges snabbaste simmare som 1980
tog OS-brons på 100 m frisim i Moskva och 1981 EM-guld samt
1982 VM-brons.
Bengt ”Fisken” Olsson var ishockeyspelare från Leksand men mera
bekant som tränare och landslagsledare i samma sport. Smeknamnet
hade han fått från släktens fiskaffär i Leksand.
Ingemar ”Sotarn” Lysén, en av legendarerna i Leksands IF som förde
laget till SM-final mot Djurgården 1959. Sotare till yrket.
Åke ”Vägga” Bergström, stor bandyprofil från Grycksbo IF och en
omutlig målvakt.

Bengt ”Skötten” Johansson spelade fotboll för Malungs IF och
IK Brage.
”Puttar” har det funnits många, t.ex. Bengt ”Putte” Källström i
Brage.
Nils ”Skvassel” Samuelsson, bandyspelare från IFK Rättvik och
senare Falu BS.
Sven ”Dala” Dahlkvist, storväxt och stabil fotbollsspelare från
Gagnef som spelat för AIK och Örebro. Han fick guldbollen
1984 och var en flitig landslagsspelare.
DSO
Fyra idrottshistoriskt kunniga hade skickat in rätt svar eller varianter
på rätt svar, nämligen Rolf Hammar, Mora, Sten Unnerud,
Säter, och samarbetsparet
Kerstin Haglöf och Kalle Göransson.
Förutom äran kommer en liten present Grattis
Ny idrottstävling
Minns du Mas-Harry, Mas-Åke och Mas-Olle
tre kända personer i Dalarna under 1900-talet?
-forts nästa sida

Vi vill veta efternamnen på
Mas-Harry och Mas-Åke och
förnamnet på Mas-Olle
Efter en framgångsrik tid som tävlingsförare
drog Mas-Harry igång med stora
TT-lopp, främst i Hedemora. Först två
mc-tävlingar på 30-talet och sedan med
stora internationella lopp på samma
bana mellan 1949 och 1958. Tävlingar
som drog stora publikmassor.
Vad hette Mas-Harry i
efternamn?
Mora var först med ishockeyn i Dalarna.
Ett antal år senare dök den unge
Mas-Åke upp på arenan. Han blev
snart ordinarie i Moras A-lag. Mas-
Åke var en stark
genombrottsman, duktig skytt och
mycket god framspelare. Det blev tio
matcher i Tre Kronor.
Vad hette Mas-Åke i
efternamn?

Mas-Olle var inte idrottsman utan en
känd konstnär och formgivare samt
uppskattad porträttmålare. Han ritade t
ex karossen till Volvos första bilmodell
1926 och formgav det alltjämt använda
Volvoemblemet. Mas-Olle bodde vid
Siljan.
Vad hette Mas-Olle i förnamn?
Ditt svar skickas till Dalarnas Idrottsmuseum
Lugnetvägen 16, 79133 Falun eller epost
dimlugnet@telia.com
De tre först rätta svaren kommer att belönas
Myten om Masen
Begreppet ”mas” som beteckning på män från Dalarna har blivit så
ingrott och ofta använt, både på idrottsmän härifrån och dalkarlar i
allmänhet, att t.o.m. vi själva har börjat använda det. Men egentligen
är det en något nedsättande beskrivning från stockholmare på dalkarlar
som befann sig i huvudstaden på herrarbete. Många av dessa säsongsarbetare
hette Mats och då och då hörde stadsborna hur dalkarlarna
kallade varandra för ”Mass” i ett dialektalt uttal. Det blev snart
en drift att kalla alla dalkarlar för ”dal-mas” i ett lätt förlöjligat syfte.
När idrottsmän från Dalarna gjorde sig bekanta på arenorna eller flyttade
till andra idrottsklubbar fick de naturligtvis epitetet ”Masen” eller
”Mas-”. Idag är det som sagt så flitigt använt att idrottsklubbar i distriktet
självmant kallar sig t.ex. ”Masarna”(speedway) eller
”Bandymasarna” (Falu BS/BK)
DSO

Sportens lilla Jätte
Gamla böcker kastas som aldrig förr. Tyvärr också välskrivna sportböcker.
”Sportens Lille Jätte” från 1948 var nära hamna på sopberget
i Falun.
Tur att Torsten Forsberg fick se boken. Han gav den till Lars Jonell
och Ola Lingart Båda tyckte att denna ”jättebok” var något för Idrottsmuseet.
Vi tackar och kikar lite i boken.
I ”Sportens Lille Jätte”, som kom i slutet av 1948, får man veta
att nationalidrotterna är skidor, simning, brottning och skytte.. I dag
skulle man kanske ha skrivit fotboll, ishockey, friidrott och skidor…
Femtio sidor ägnas åt skolidrott. Höjdpunkten var skolungdomens
tävlingar på Stadion . På hemmaplan uppmuntrades eleverna att kämpa
för skolidrottsmärken. Hur många intresserar sig för dessa märken
i dag?
På 40-talet började kvinnoidrotten komma igång. Mest i simning.
Vilket förvånar för simhallarna var lätt räknade. I Dalarna dröjde det
innan det blev en 25-metersbassäng under tak SEE

Exklusiv intervju med Gustav Vasa i Mora
Av en märklig händelse har Idrottsarvets reporter bland smygtränande
Vasaloppslöpare i Mora upptäckt en skäggig och barsk herre med tydliga
drag av en viss statykung nära målet. Är det måhända Gustav
Eriksson Vasa själv som tänker göra en anonym comeback i spåret?
Mötet ledde till denna exklusiva frågestund:
Du blev ordentligt jagad genom Dalarna förra gången. Vad var det
mest kritiska?
För böveln, min gode man, någon måste ju tukta den uslingen
Kristian. Han hade minsann näpst min egen far och hundratalet höga
herrar på Stortorget i Stockholm. Själv drog jag till Dalarna för att få
råd och hjälp av mina gamla vänner, bergsmännen vid Kopparberget.
Men där fanns opålitliga typer som Stig Hansson på Ornäs. Det var
han som viskade till fogden i Säter och satte danskhundarna på mej.
Jag hade annars gärna stannat en natt eller två hos hans dotter
Barbro. Där var det nära ögat! Men tro inte att jag smet genom avträdet
på loftet. Det är lögn och förbannad dikt!
Var det du som kallade till möte här i Mora?
Först talade jag till allmogen på kyrkvallen i Mora liksom jag
hade gjort i Rättvik ett par dagar tidigare.
Lyssnade dalkarlarna på dej?
Njae, det var juletid och julefrid. De tvehågsna bönderna ville
efterhöra med grannsocknarna innan de tog till vapen.
Trodde du att de skulle ställa upp för dej?
Naturligtvis! Mitt ord kan ingen tvivla på. Men jag och
Rasmus Jute hade råkat dräpa underfogden Nils Västgöte i
Prostgården kvällen innan och hade väl råkat i vanrykte.
Men då gav du dej iväg mot Norge? Vad hade du då på fötterna?
Skinnskor naturligtvis! Det var ju vinter och knädjup
snö! Så jag fick åka släde med en bonde upp mot skogarna, där
han hade sina hölador. Resten av vägen fick jag vandra på
skarbågar. Till vägvisare hade jag, turligt nog, Store Gulbrand

från Lima
I Sälen blev du upphunnen och sen stod det inte på förrän du blev
kung i landet?
Två snabba skidrännare, Lars och Engelbrekt från Kättbo,
hade skickats att eftersöka mig sedan morkarlarna hade åtrat sig.
Vi återvände på skarbågar via Malung och i Mora valdes jag till
dalkarlarnas hövitsman. Resten är historia. Det tog inte lång tid
innan Kristian Tyrann var driven ur landet och jag valdes till kung
1523.
En besvärlig tid följde…?
Alltid dessa klagomål! Aldrig tidigare har landet och folket
mått så bra som under mina regeringsår. Själv fick jag tandröta
och led pin. Att en och annan gnällspik mister huvudet det får man
tåla!
1921 fick du en egen skidtävling, Vasaloppet – det var väl kul?
Javisst! Men som vanligt var dessa dalkarlar sega. Första
Vasaloppet gick ju först 1922. Men visst borde det ha varit på 400årsdagen,
i mars 1921, till minne av min återkomst till Mora och de
skickliga skidlöparna från Kättbo.
Vem vill du ska vinna i år?
Bäste man! Den som når målet först. Tänkte faktiskt göra ett
försök själv. Bara det inte blir någon lömsk danskskalle. Det skulle
jag inte tåla!
Vad säjer du om intresset, det är olika ”Vasalopp” hela veckan?
Vasa! Är det flera lopp? Tänk om man skulle ta och beskatta
alla deltagare. Det borde ge en god slant till kungens gäld…
Vid målet skidar din ”kompis” framför publiken och själv ser du
nästan allt från kullen där du står. Vad tycker du om det arrangemanget?
Ja, jag tänkte nog att jag skulle göra avtryck i historien och
bli odödlig. Helt i sin ordning att hålla denna skidfest till min ära.
men själv åkte jag ju aldrig skidor

Nu ska Rättvik ha en snöskotävling – vad tror du om den?
Helt klart min melodi! På skarbågar var jag kung!
Till midsommar kommer turisterna med sina kameror. Ingen i
Dalarna har blivit så plåtad sedan du hamnade på den här kullen
det är väl trevligt?
Om de bara nöjde sig med att ta bilder – men de är ju på
mig och tafsar, klättrar på mig och sätter på mig konstiga saker.
Det är ingen ära för kung och fosterland. Jag har även hört
danskar bland hopen. Tvi vale!
SEE/DSO

OLYMPISKT SKIDSKYTTE
Olympiskt Skidskytte eller biathlon, som den kallas
för internationellt, är en sport som är en kombination
av längdskidåkning och skytte. Sporten har sitt ursprung
från Sverige och Norge där soldater utövade
den. Den första kända tävlingen ägde rum 1767 då
gränssoldater tävlade mot varandra.
Gradvis bredde sporten ut sig. Till en början främst då i
Skandinavien och utövades mycket av militärer som alternativ
träning. Under de olympiska vinterspelen 1924, 1928,
1936 och 1948 var grenen uppvisningsgren under namnet
"Militärpatrull", men kom inte med på det olympiska programmet
förrän 1960 eftersom man internationellt inte kunde
enas om reglerna.
Historisk bakgrund
De första världsmästerskapen hölls 1958 i Saalfelden, Österrike.
Damerna började tävla i världsmästerskap 1984, och vid
olympiska spel i samband med Olympiska spelen 1992 i
Albertville.
Fram t.o.m. OS 1980 avgjordes samtliga internationellt sanktionerade
tävlingar (VM och WC) på 150-meters skjutavstånd. Gevären
hade en kaliber på 6,5 - 7,62 mm (s.k. grovkaliber). Man sköt på
både pappers- och glastavlor. Glastavlor användes främst i stafetter.
Mekaniska måltavlor (s.k. automatiska fällmål/ tavlor) debuterade
i samband med Olympiska spelen 1980 i Lake Placid, New
York, USA och med ett skjutavstånd på 50 m.
Gevärskalibern är idag 5,6 mm (s.k. "Salongsgevär"). Man kan
säga att här börjar det moderna skidskyttet och grunden lades för
att sporten skulle, med tiden, bli allt mer publikvänlig. 1948 bildades
UIPMB (Union Internationale de Pentathlon Moderne et
Biathlon) för att standardisera reglerna i skidskytte och Modern
femkamp. 1993 bröt man ut skidskytte ur UIPBM och bildade
Internationella Skidskytteförbundet
.

Tävlingsgrenar
Distans: Herrar 20 km. Damer 15 km
Jaktstart: Herrar 12,5 km. Damer 10 km. Efter slutresultat från
vanligtvis en inledande sprinttävling dagen innan.
Masstart: Herrar 15 km. Damer 12,5 km. Alla startar samtidigt
Stafett: Herrar 4 * 7,5 km. Damer 4 * 6 km. Förekommer även
med 3 st sträckor i nationella tävlingar. Mix 2 * 6 km (damer)
och 2 * 7,5 km (herrar)
Skyttet
I distans, jaktstart och masstart skjuter man fyra gånger, två i ligande
och två i stående. I sprint och stafett skjuter man två gånger, en
gång i liggande och en gång i stående. Varje skjutning består av
fem skott. Skjutavståndet är 50 m och målen har en diameter på
115 mm i stående och 45 mm i liggande. I distanstävlingar leder
varje missat skott till en tilläggsminut medan man i övriga grenar
tvingas åka en straffrunda på cirka 150 m (som tar ca 25-30 sek att
åka). I stafett har man förutom sina fem ordinarie skott även tre
extraskott att ta till för att träffa målen innan man eventuellt måste
genomföra straffrundor (varje reservskott tar 7-10 sek att ladda)

Skidskyttet i Dalarna i modern tid
På Lugnet i Falun har det arrangerats 2 st internationella tävlingar med en
provisorisk skjutbana i underbacken på hoppbackarna (K 90/70 m). 1986
kördes VM för damer och juniorer. Detta var det sista VM för damer som
kördes separat, året efter körde damerna sitt VM tillsammans med senior
herrar seniorer. Två år tidigare genomfördes en WC-tävling för herrar på
samma plats.
Nationella tävlingar har genomförts ett otal gånger inom distriktet, sedan
det "moderna" skidskyttet infördes, främst i Lima och Dala Järna. Idre Fjäll
är den enda godkända anläggningen i länet för internationella tävlingar och
genomförde IBU Cup (snäppet under World Cup-tävlingar) 2008 och 2009.
dag är det Östersund som ståtar med en permanent "Riksskidskyttestadion".
Östersund har genomfört tävlingar med både VM och WC-status
Aktiva från Dalarna i landslaget
Från Dalarna har både kvinnor och män haft landslagsuppdrag.
Lars-Göran Arwidsson Lima
På damsidan Mia Stadig Falun,
Christina Frisk Falun, Anna-Lena
Frithiof Falun, Eva Korpela, Lima
och på herrsidan: Lars-Göran
Arwidsson, Lima, Sören Wikström,
Lima, Tommy Höglund,
Lima, Mikael Jansson, Lima, Roger
Westling, Lima, Peter Sjödén,
Älvdalen, Leif Andersson, Lima,
Jakob Börjesson, Lima, Per
Brandt, Lima och Tobias Arwidsson,
Lima
Från Dalarna har även förbundskaptener
rekryteras 1977-1980:
Lars-Göran Arwidsson, Lima.
1980-1983: Håkan Romlin, Falun.
1989-1995: Tommy Höglund,
Lima.
Håkan Romlin

Fullservicetryckeriet
mitt i Falun
Södra Mariegatan 18
SE-791 70 Falun
Tel. 023-124 40
info@printlabsweden.se
www.printlabsweden.se

Medlem i Idrottshistoriska!
Vill påminna Dig som inte hunnit betala in medlemsavgiften
2010, att i arbetet med att bevara Dalarnas Idrottshistoria utgör
medlemskapet en mycket viktig del. Vår ambition är att
med inkomna medel stödja Idrottsmuseets arbete att bevara
och visa redskap och händelser genom Idrottshistorien.
Avgiften är densamma som föregående år. Enskilda 100 kr,
Föreningar och mindre företag 300 kr samt större företag och
kommuner 500 kr
Vårt bankgiro är 5621-5098 och vänligen skriv namn och
adress så att vi kan skicka medlemstidningen till rätt adress
Årsmöte 2010-02-18
Dalarnas Idrottshistoriska förening
Föreningen håller årsmöte i Idrottsmuseets
lokaler på Lugnet med start klockan 15
Som medlem är Du välkommen och kan få uppleva förutom
årsmötesförhandlingar och underhållning.
Invigningen av Master World Cup 2010 med ca 1500
deltagare från 10 talet länder

Idrottshistoriska föreningens
Verksamhetsberättelse
Under det 30.e verksamhetsåret har föreningen kanske mer en
tidigare levt upp till epitetet ”stödförening för Dalarnas Idrottsmuseum”
och en av anledningarna är svårigheten att skapa
nödvändiga resurser för att ha personal anställd vid museet.
Styrelsen har dock träffats en gång per månad med undantag
för sommarmånaderna. Styrelsen har varit och är allt jämt
engagerad i arbetet att få Sixten Jernbergs prissamling till
Idrottsmuseet.
Styrelsens arbete har i huvudsak varit koncentrerat kring behovet
att återvinna medlemskap från Dalarnas Idrottsföreningar.
Ett fördjupat samarbete med Dalarnas Idrottsförbund
och regionala Idrottskaféer med teman Idrottsprofiler och
med bildmaterial från fotosamlingar är två vägar som vi hoppas
skall öka intresset för att medverka i föreningen i syfte att
bevara idrottshistorien.
Ledamöter i styrelsen har varit Lennart Hansson ordförande
och Sven Olsson som vice, Bengt Rogström sekreterare. Övriga
ledamöter har varit Rolf Fällman, John Gabrils, Lena Sterner,
Anders Petterson och Tore Åhs. Adjungerad som kassör
har varit Erik Sandberg.
Ersättare har varit S-E Ejeborg, Birger Lundberg, Hans Matsson
och Klas-Urban Tinnerholm
En uppskattad filmkväll med Hans Bettembourg som på ett
personligt sätt berättade om sitt idrottsliv. Traditionsenligt
har styrelsen bjudit in medlemmarna till Luciafirande och
samtidigt uttrycka sin uppskattning för nedlagt ideellt arbete
under året.

Tack vare en viss återhållsamhet har vår kassör Erik Sandberg
lyckats hålla ekonomin i balans. Föreningen har levt upp till sin
utfästelse om stöd till Idrottsmuseet och dessutom kunnat hantera
en högre kostnad för Idrottsarvet på grund av ökad upplaga
och kvalitetshöjning
I skrivande stund har vi för 2009 räknat in 179 enskilda medlemmar
och 96 föreningar vilket betyder att vi lyckats bibehålla
intresset hos enskilda och ökat intresset i föreningsleden med 19
% vilket vi upplever som mycket bra och hoppas att vi kan bygga
på trenden i syfte att utveckla bevarandet av Dalarnas idrottshistoria.
Medlemstidningen har i syfte att öka läsarintresset, tryckt
omslagssidorna i färg samt lyckats få intresserade att i läsvärda
artiklar återberätta egna upplevelser, dessutom några alternativa
frågetävlingar. Dessa inslag har uppskattats av läsarna och manar
till en fortsättning.
Styrelsen vill framföra ett tack till alla ideellt arbetande som
bidragit till vår verksamhet och vill med några rader uppmana
alla idrottshistoriskt intresserade att efter förmåga stödja föreningens
arbete med att bevara Dalarnas idrottshistoria.
Lennart Hansson Sven Olsson Bengt Rogström
Rolf Fällman John Gabrils Lena Sterner
Anders Petterson Tore Åhs

Gamla samlarbilder på dalaidrottare
Jag tänker återkomma med information om samlarbilder på dalaidrottare
i ”Idrottsarvet”.
I alla tider har det varit populärt att idrottsintresserade ungdomar
samlade på bilder av idrottsstjärnor. Bilderna låg oftast i en kola,
tuggummi eller i en tablettask. De förekom även i små samlarmappar
med 10 – 12 bilder i varje mapp. Vanligt också med olika
serier i olika tidningar. Vem minns inte de oerhört populära lagbilderna
i Rekord Magasinet åren 1942 – 1968. De första samlaralbumen
kom 1967/68, då man fick klistra in köpta bilder i ett
album. Idrottare var fotbolls- och ishockeyspelare. Idag går det att
köpa bilder från flera olika håll. Många av elitföreningarna trycker
upp egna bilder och säljer dessa genom sina supporteraffärer.
Större alfabilder finns också idag. Dessa är signerade med äkta
autografer.
I min första del av samlarbilder börjar jag med ishockeylaget IF
Tunabro från Borlänge. Bilderna är från 1972/73. Det är s.k. Williamsbilder
och de ingick i ett samlaralbum från den tiden. IF Tunabro
spelade tre säsonger i högsta serien i början av 1970-talet.
Flera av dessa spelare blev mycket framgångsrika. Nämnas kan
framför allt Roland Eriksson och Göran Högosta. Båda blev Leksands-
och landslagsspelare med avgörande insatser i klubblag
och i VM-spel för Tre Kronor. Kjell Finn var också en mycket
duktig spelare i både i Tunabro och i Leksand. Yngve Hindrikes
med Björbo som moderklubb blev stjärna i Örebro både i fotboll
och i ishockey. F.d. domarbasen Dag Olsson spelade i IF Tunabro
och Leksands IF under sin aktiva tid.
Idag finns ej IF Tunabro kvar inom ishockeyn. Borlänge har flera
gånger ändrat namn vid olika sammanslagningar. Tunabro, Rommehed,
Dobel och idag Borlänge HC. De sistnämnda har för närvarande
framgång med förre landslagsbacken Magnus ”Sigge”
Svensson som tränare. Bengt Rogström

IF TUNABRO Borlänge

ROGIS samlarbilder IF TUNABRO