Ökad tillgänglighet av existerande programvara genom ...

More documents

Recommendations

Info

20 Förstudie underliggande struktur när det gäller anropskedjor m.m. Tillgängliga tekniker för komponentifieringen är: • COM/DCOM • ActiveX • CORBA • JavaRMI m.fl. Eftersom valet av utvecklingsmiljö (se 3.2, Val av utvecklingsmiljö) föll på Microsoft Windows tillsammans med Microsoft Visual Studio föll valet av komponentteknik på COM/DCOM (se 9, Begreppslista, samt appendix A, COM/DCOM) 3.3.1 Tekniker som valdes bort I avsnittet ovan listades ett antal tekniker för komponentifieringen. Av dessa valdes en ut eftersom de andra av olika anledningar inte ansågs uppfylla de krav som ställs på komponenten. 1. ActiveX – Den här tekniken har ungefär samma egenskaper som COM/DCOM-komponenter men är inte lika generell som dessa. Exempelvis krävs det att klienten har den aktuella ActiveX-komponenten registrerad för att kunna använda den. Det finns även vissa begränsningar på vilket sätt en ActiveXkomponent kan användas i webbgränssnittet, exempelvis i en s.k. ASP (Active Server Page). Dessa begränsningar kommer av att en ActiveX-komponent kan innehålla grafiskt användaregränssnitt (GUI), vilket inte är tillåtet om man vill att komponenten ska exekvera på en server. 2. CORBA – Det här är egentligen inte någon komponent utan en standard definierad av The Object Management Group (OMG) [2] för att möjliggöra kommunikation mellan en server och en klient. CORBA är speciellt användbart när lösningarna implementeras i Java. För en jämförelse mellan DCOM och CORBA se [3]. 3. JavaRMI – Det här är Sun Microsystems [4] modell för distribuerade komponenter och objekt. Eftersom utvecklingsverktyget för uppgiften är vald till Microsoft
Förstudie Visual Studio så kan inte denna renodlade Javateknik användas. En fördel med JavaRMI är att modellen gör att lösningarna blir helt plattformsoberoende. Detta gäller även för CORBA-lösningar implementerade i Java. 3.4 Microsoft Visual Studio Microsoft Visual Studio är ett kraftfullt verktyg som erbjuder utveckling av allt från stora system med flera utvecklare ner till små enkla program utvecklade av en person. Verktyget har funnits i ett antal versioner där den senast släppta versionen är version 6.0. Ute nu finns dock betaversioner av .NET 7.0, som beräknas släppas i fullständig version inom kort. .NET 7.0 innehåller bl.a. ett helt nytt programspråk, C# (C Sharp), som är ett språk utvecklat för att underlätta utvecklingen av webbapplikationer. Det är en blandning mellan Java och C++. Mer information om Microsoft Visual Studio finns på Microsoft Developer Network [1] samt på Microsoft Visual Studio Home Page [5]. 3.5 COM/DCOM COM (Component Object Model) och DCOM (Distributed Component Object Model) [6] är två olika modeller för komponentutveckling. DCOM är en utökning av COM med stöd för distribuerade komponenter. COM ska vara en plattformsoberoende, objektorienterad modell, men vänder sig framför allt till utvecklare som använder sig av Visual Basic eller C++. Detta gör att komponenter enligt COM främst används för system som körs under Microsoft Windows. För mer information se appendix A, COM/DCOM. 21
Page 1: Examensarbete Ökad tillgänglighet
Page 4 and 5: iv Sammanfattning
Page 6 and 7: vi Förord
Page 8 and 9: viii Innehållsförteckning 7.1 UTV
Page 10 and 11: 10 1.2 Syfte Introduktion Syftet me
Page 12 and 13: 12 Introduktion Kapitel 8: Begrepps
Page 14 and 15: 14 Problemspecificering och kodåte
Page 17 and 18: 3 Förstudie Förstudie Förstudien
Page 19: • Operativsystem • Tillgänglig
Page 24 and 25: 24 Sammanfattning/slutsatser av fö
Page 26 and 27: 26 Lösning Sammanfattning/slutsats
Page 29 and 30: Prototyputveckling 5 Prototyputveck
Page 31 and 32: Prototyputveckling man med hjälp a
Page 33 and 34: Prototyputveckling Med hjälp av de
Page 35 and 36: Prototyputveckling för att generer
Page 37 and 38: Prototyputveckling all information
Page 39 and 40: Prototyputveckling Figur 5. Webbsid
Page 41 and 42: ¢ ¢ ¢ Prototyputveckling ¢£©
Page 43 and 44: ¥ £¨£¤ ¦ ¥ ¤¦££ ¥
Page 45 and 46: Prototyputveckling Nackdelar med AS
Page 47: Prototyputveckling av parsergränss
Page 50 and 51: 50 Implementation av exempelsystem
Page 56 and 57: 56 Klipp Klipp MB3Db.lib MB3Db.lib
Page 60 and 61: 60 www-root www-root www-root www r
Page 68 and 69: 68 7.1.2 Resultat Utvärdering och
Page 70 and 71:
70 Utvärdering och förbättringsf
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 79 and 80:
9 Begreppslista Begreppslista Följ
Page 81 and 82:
Begreppslista syntaxen hos källkod
Page 83 and 84:
10 Referenser Referenser Följande
Page 85:
Referenser [26] Microsoft Web Appli
Page 88 and 89:
88 Appendix A - COM/DCOM • IClass
Page 90 and 91:
90 MinCOM.h MinCOM.h MinCOM.h MinCO
Page 92 and 93:
92 interface IUnknown { } Appendix
Page 94 and 95:
94 } Appendix A - COM/DCOM HRESULT
Page 96 and 97:
96 A.5 Säkerhet Appendix A - COM/D
Page 98 and 99:
98 Appendix A - COM/DCOM identifier
Page 100 and 101:
100 Klient Klient Klient Klient Kli
Page 102 and 103:
102 Appendix A - COM/DCOM komponent
Page 104 and 105:
104 A.8.1 VARIANT Appendix A - COM/
Page 107 and 108:
Appendix B - Microsoft IIS och DCOM
Page 109 and 110:
Page 111:
show all

Ökad tillgänglighet av existerande programvara genom ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?