Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm
Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm
Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MUSEIBLADET<br />
Medlemstidning för <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s Vänförening<br />
2/2010
MUSEIBLADET<br />
Nyhetstidning för<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s Vänförening<br />
Box 6 99<br />
10 34 <strong>Stockholm</strong><br />
Besöksadress: Hälsingegatan<br />
telefon: 08-557 735 64<br />
e-post: annika@judiska-museet.se<br />
hemsida: www.jmv.se<br />
Redaktör: Annika Ehnwall<br />
Redaktionsgrupp: Hans Kraitsik (ansvarig<br />
utgivare), Yvonne Jacobsson<br />
och Rut Milch<strong>ner</strong><br />
<strong>Vänföreningen</strong>s styrelse:<br />
Hans Kraitsik, ordförande<br />
Lennart Wolff, vice ordförande<br />
Ralph Jacobsson, kassör<br />
Clas Jackert, sekreterare<br />
Tomas Adler<br />
Birgit Blideman<br />
Hanna Feist-Wechselblatt<br />
Peter Haas<br />
Rut Milch<strong>ner</strong><br />
Danielle Metz, suppleant<br />
Ossie Rohman, suppleant<br />
Annonser i Museibladet<br />
Annonsstorlek Kostnad /nr<br />
1/8 - sida 1.000 kr<br />
1/4 - sida 1.800 kr<br />
1/ - sida 3.000 kr<br />
1/1 - sida 6.000 kr<br />
Museibladet utkommer med 4 nr/år<br />
För bokning av annonser kontakta<br />
Rita Lippman: museibladet@judiskamuseet.se<br />
<strong>Vänföreningen</strong>s medlemsavgift:<br />
Enskild medlem 50 kr/år<br />
Par 350 kr/år<br />
Ungdomar (upp till 30 år) 70 kr/år<br />
Ständig medlem enskild 3.500 kr<br />
Ständig medlem par 5.000 kr<br />
PlusGiro: 436 47 57-7<br />
Betalningsmottagare: <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s<br />
Vänförening<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> i <strong>Stockholm</strong><br />
e-postadress:<br />
info@judiska-museet.se<br />
hemsida: www.judiska-museet.se<br />
Telefon: 08-31 01 43<br />
Fax: 08-31 84 04<br />
PlusGiro: 55 53-9<br />
Tryck: Gracia Repro <strong>Stockholm</strong> AB<br />
Manusstopp nästa nummer 6 augusti<br />
Det händer ibland att jag får frågan<br />
”varför skall judar ha ett museum”?<br />
För att förstå detta brukar jag förklara<br />
för frågeställaren vad judiska museet<br />
står för. <strong>Museet</strong> informerar om<br />
judisk religion, judiska traditio<strong>ner</strong><br />
och judarnas historia i Sverige!<br />
I en tid då antisemitismen sprider sig<br />
alltmer runt om i världen är det än mer<br />
viktigt att kunna informera om detta<br />
inte minst till den stora del av museets<br />
besökare som utgörs av skolklasser.<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> kom till redan<br />
1987 och var då det första judiska<br />
museet i Norden. Detta skedde 12<br />
år innan den judiska befolkningen i<br />
Sverige blev en nationell minoritet.<br />
I dag anses det allmänt att <strong>Judiska</strong><br />
<strong>Museet</strong> är en stor tillgång inte<br />
bara i det svenska samhället utan<br />
också i den svenska museivärlden.<br />
Mot denna bakgrund känns det<br />
hedrande och stimulerande att vid<br />
<strong>Vänföreningen</strong>s årsmöte den 21<br />
mars få ett förnyat förtroende att som<br />
ordförande för <strong>Vänföreningen</strong> leda<br />
Museibladet 2/2010<br />
<strong>Vänföreningen</strong>s<br />
ordförande har<br />
ordet<br />
Behövs ett<br />
judiskt<br />
museum?<br />
en engagerad styrelse för ytterligare<br />
ett år. Det som även känns spännande<br />
framöver är det som museichefen<br />
Yvonne Jacobsson redogör för i sin<br />
artikel, nämligen ombyggnaden av<br />
<strong>Museet</strong> och inte minst möjligheten<br />
att få njuta av judiska traditionella<br />
bakverk i det nya caféet!<br />
Från och med nästa nummer av<br />
Museibladet ger vi Dig möjlighet<br />
att sätta in personliga hälsningar,<br />
gratulatio<strong>ner</strong> och tack. Passa på<br />
att utnyttja denna möjlighet i nästa<br />
nummer av Museibladet som<br />
utkommer till Rosch Haschana<br />
(judiska nyåret).<br />
När nu <strong>Vänföreningen</strong> går in sitt 21:a<br />
verksamhetsår vill jag betona vikten av<br />
vårt såväl moraliska som ekonomiska<br />
stöd till <strong>Museet</strong>s verksamhet som<br />
hittills bedrivits så framgångsrikt med<br />
att förmedla kunskap om den judiska<br />
minoriteten och om dess historia,<br />
kultur och tradition.<br />
Med önskan om en skön sommar!<br />
Hans Kraitsik<br />
En härligt skön sommar<br />
önskas alla medlemmar i<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s Vänförening
Museibladet 2/2010 3<br />
Den ljusa och mörka sidan<br />
av universum<br />
Sommaren närmar sig äntligen… i alla<br />
fall har det blivit vår, men den satt långt<br />
inne. Vi på museet vet att våren kommit<br />
genom att de små svarta myrorna irrar<br />
runt på vårt köksgolv.<br />
I sommar kommer vår stora ombyggnation<br />
att ske i caféet/bokhandeln och i<br />
samband med den kommer vi bl a att<br />
skaffa oss ett välbehövligt nytt kök. Om<br />
myrorna försvin<strong>ner</strong> eller ej återstår att<br />
se nästa vår… I det nya caféet tänker vi<br />
erbjuda judiska traditionella bakverk;<br />
keesekuchen, mohnkuchen, apfelstrudel<br />
och andra läckerheter.<br />
Den gamla världen möter den nya för<br />
vi kommer att kunna läsa klassiker,<br />
men också surfa på våra bärbara datorer<br />
genom trådlöst nätverk. Och allt detta i<br />
ett behagligt klimat, som varken blir för<br />
varmt eller kallt. Inte en dag för tidigt, kan<br />
man tycka, men då skall vi komma ihåg<br />
att ingenting av detta hade varit möjligt<br />
utan er, kära museivän<strong>ner</strong>, som genom<br />
insamlingskampanjen i samband med<br />
tjugoårsjubiléet ge<strong>ner</strong>öst skänkte pengar<br />
till projektet... Tusen tack än en gång!<br />
Om hur den gamla världen mötte den<br />
nya kommer även vår nya utställning till<br />
hösten handla om.<br />
Den tar avstamp i Galizien, ett område<br />
mellan Polen, det österrikisk-ungerska<br />
kejsardömet och Ryssland/Sovjetunionen<br />
innan området huvudsakligen blev<br />
ukrainskt. Galizien var befolkat av olika<br />
etniska grupper, av vilka judarna utgjorde<br />
cirka en tredjedel. Judarna var en<br />
syn<strong>ner</strong>ligen heterogen grupp, som bestod<br />
av många intressanta personligheter och<br />
figurer – i själva verket skulle man kunna<br />
säga att just judarna var de mest betydande<br />
medborgarna i Galizien, för de lämnade<br />
ett så mångfacetterat avtryck i samhällena.<br />
Hur skulle byarna och de små städerna<br />
sett ut utan judarna, från handelsmännen<br />
till chassiderna, från bönderna till de<br />
intellektuella, från fabrikanterna till<br />
tiggarna? Galizien med sina judiska<br />
gator, synagogor, begravningsplatser,<br />
rabbinskolor, klubbar, caféer, värdshus<br />
och bibliotek. Denna värld skulle senare<br />
under Förintelsen förvandlas till ett<br />
spökland, en förlorad värld, där judarna<br />
som folk och innevånare skulle utplånas.<br />
I detta landskap, i staden Drohobych i<br />
dåvarande Polen, föddes Bruno Schulz<br />
1892. Han blev en av nittonhundratalets<br />
största författare och konstnärer. Bruno<br />
Schulz möter i vår utställning Franz Kafka,<br />
som föddes 1883 i Prag. Kafka bodde och<br />
verkade i sin ”lilla mor med klor”- Prag,<br />
en stad som präglats av månghundraårig<br />
rik och betydelsefull judisk närvaro och<br />
historia.<br />
Mycket förenade våra båda huvudperso<strong>ner</strong>,<br />
men betydande skillnader finns. ”The<br />
bright side and the dark side of the<br />
universe” som professor Jerzy Jarzebski<br />
uttryckte sig om Schulz och Kafka när<br />
vi träffades i Warszawa i somras. Både<br />
Kafka och Schulz var assimilerade judar<br />
som skrev på tyska respektive polska.<br />
Miljön omkring dem med alla sina etniska<br />
mångkulturella influenser stimulerade<br />
dem båda i författarskapet och i Schulz<br />
fall även konstnärskapet. De umgicks<br />
med intellektuella ur många kretsar.<br />
Huvudfokus i vår kommande utställning<br />
blir således berättelsen om författarna<br />
Franz Kafkas och Bruno Schulz livsöden<br />
och -verk.<br />
Både Kafka och Schulz var sanna<br />
européer, men det faktum att de var judar<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ade dem och marginaliserade<br />
dem till viss del.<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s utställning visar även<br />
att den judiska, polska, ukrainska och<br />
tjeckiska traditionen fungerat som<br />
en utmärkt klangbotten i mötet med<br />
moderniteten. Och det var just där i<br />
gränsområdet mellan det gamla och<br />
det nya som den moderna europeiska<br />
identiteten kunde formas. Franz Kafka,<br />
Fortsättning på sid 4<br />
Innehåll Museibladet 2/2010<br />
<strong>Vänföreningen</strong>s ordförande har<br />
ordet<br />
3 Den ljusa och mörka sidan av<br />
universum<br />
4 Nyheter och meddelanden<br />
7 Nytt judiskt museum i London<br />
7 Den som räddar ett liv räddar en<br />
hel värld<br />
8 3 Postkarten<br />
10 Kulturnatten<br />
10 Creation of art<br />
15 Myt och sanning om Raoul<br />
Wallenberg<br />
16 Judiskt liv i Indien<br />
16 Goda grannar<br />
18 Living in the land of ashes<br />
0 Ännu en sida av Mago<br />
0 En mångsidig Mendelssohn<br />
3 Redaktörens funderingar<br />
4 <strong>Vänföreningen</strong>s årsmöte<br />
4 Drottning Kristinas toramantel<br />
Program på <strong>Museet</strong> under<br />
sommar och höst<br />
(utförlig information finns på<br />
programbladet och hemsidorna)<br />
Tisdag 8/6 kl 19.00<br />
Lena Pos<strong>ner</strong>-Körösi om sina 10 år<br />
vid makten<br />
Tisdag 24/8 kl 19.00<br />
I Magos gästbok med Mattias Enn<br />
Tisdag 31/8 kl 19.00<br />
Yvonne Hirdman om sin nya biografi<br />
”Den röda gerevinnan”<br />
Tisdag 14/9 kl 19.00<br />
Glämsta i mitt hjärta<br />
Torsdag 16/9 kl 19.00<br />
Magasin 3 <strong>Stockholm</strong> Konsthall<br />
Tisdag 28/9 kl 19.00<br />
Aleksander Wolodarski om gränsöverskridanden,<br />
ideologin och arkitekturen<br />
Söndag 24/10 kl 17.00<br />
Peter Mosskin berättar<br />
(med reservation för ändringar)
4<br />
Fortsättning från sid 3<br />
Bruno Schulz, Sigmund Freud, Hannah<br />
Arendt och Albert Einstein personifierade<br />
alla detta på olika sätt och det finns fler<br />
exempel.<br />
Vår kommande utställning kommer<br />
även att aktualisera olika universella<br />
Museibladet 2/2010<br />
Nyheter och meddelanden<br />
Nytt telefonnummer<br />
I samband med att<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> har<br />
fått en modern telefonväxel<br />
har <strong>Vänföreningen</strong><br />
fått ett eget<br />
telefonnummer.<br />
Slå 08-557 735 64<br />
och ni kommer direkt<br />
till Annika Ehnwall,<br />
som har hand<br />
om <strong>Vänföreningen</strong>s<br />
kansli. Ni använder<br />
samma nummer<br />
vid anmälningar till<br />
kvällsprogrammen.<br />
Om Annika inte är<br />
på plats hamnar ni i<br />
hennes röstbrevlåda.<br />
E-postadressen<br />
är den samma som<br />
tidigare: annika@<br />
judiska-museet.se<br />
frågeställningar om europeisk identitet<br />
och vem som äger kulturarvet med tanke<br />
på att Schulz fresker fördes ut ur Ukraina<br />
2001.<br />
I bokhandeln, som får ett nytt litet<br />
utställningsrum i samband med<br />
ombyggnationen, kommer vi att visa en<br />
pendangutställning om svenska judar och<br />
Efterlysning<br />
Till kibbutzbarn<br />
och deras anhöriga<br />
Vi efterlyser ögonvittnesberättelser<br />
från dig som varit<br />
barn på Hälsingegården i<br />
Falun eller på Svartingstorp i<br />
Skåne mellan 1939 och 1944.<br />
Eventuellt har du några dagboksanteckningar<br />
eller brev<br />
från denna intressanta tid. Vi<br />
efterlyser också foton tagna<br />
på respektive gårdar.<br />
Vår avsikt är att ge ut en liten<br />
bok om denna unika tid. Boken<br />
är pla<strong>ner</strong>ad att ges ut av<br />
<strong>Judiska</strong> museets vänförening<br />
i skriftserien <strong>Judiska</strong> öden.<br />
För vidare information ring:<br />
Hanna Feist: 08-661 67 01<br />
Lennart Wolff: 08-35 81 11<br />
<br />
deras insatser på den litterära scenen både<br />
som författare och förläggare.<br />
Vi går således mot en ”het” höst, men<br />
först hoppas jag att vi skall njuta av en<br />
underbart lagom svensk sommar, varken<br />
för varm eller kall!<br />
Yvonne Jacobsson<br />
Annonsera<br />
privat!<br />
Nu har du möjlighet att sätta in<br />
privatannonser i Museibladet!<br />
Till exempel gratulatio<strong>ner</strong>, kondoleanser,<br />
tack och hälsningar.<br />
Sedan vårt jubileumsnummer<br />
har efterfrågan uppkommit.<br />
Varför inte skicka en nyårshälsning<br />
i nästa nummer som<br />
kommer ut lagom till Rosh<br />
Hashana. På det sättet ger du<br />
även <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> i <strong>Stockholm</strong><br />
ditt stöd samtidigt som du<br />
hör av dig till dina vän<strong>ner</strong>.<br />
Priset är 00 kronor för en<br />
annons upp till sex rader (inklusive<br />
underskrift) 3 cm x 5,8<br />
cm. Den minsta annonsen som<br />
tidigare har funnits i tidningen<br />
(en åttondels sida är cirka 8<br />
cm x 10 cm och kostar 1000<br />
kronor).<br />
Bifogat med tidningen finns ett<br />
inbetalningskort som kan användas<br />
för annonsen. Det går<br />
också bra att kontakta<br />
Annika Ehnwall på telefon<br />
08-557 735 64 eller e-post<br />
annika@judiska-museet.se
Museibladet 2/2010 5<br />
betald<br />
annonsplats<br />
Saksinvest
6<br />
Investeringsverksamhet<br />
Museibladet 2/2010
Museibladet 2/2010 7<br />
Utblick judiska Europa<br />
Nytt judiskt museum i London<br />
Nyligen öppnade <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> i<br />
London i nygammal tappning. <strong>Museet</strong>,<br />
som ligger i Camden, har övertagit en<br />
intilliggande fastighet och på detta<br />
sätt fått tre gånger så stor yta.<br />
<strong>Museet</strong> har ritats av Long & Kentish<br />
Architects, som tidigare bland annat<br />
formgivit flera andra brittiska museer<br />
och bibliotek.<br />
När jag besökte det ännu inte<br />
färdigställda museet i höstas blev jag<br />
impo<strong>ner</strong>ad av dess ”nordiska” träslag<br />
och ljus. Min kollega, museichefen<br />
Rickie Burman, berättade då att<br />
byggnadsprojektet flera gånger<br />
drabbats av motgångar bl a genom<br />
att byggarbetet försenats och därmed<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> är det enda museet i<br />
Sverige med en permanent utställning<br />
om Förintelsen. Med några få mycket<br />
starka och gripande föremål gestaltar vi<br />
Förintelsens historia: tre gula Davidsstjärnor,<br />
varav en som tillhört Jovan<br />
Rajs, som var endast 12 år gammal<br />
när kriget tog slut och sålunda tillhör<br />
de 10% av överlevande judiska barn i<br />
Europa. Vi har även en kjol, sydd av<br />
en filt i koncentrationslägret Bergen-<br />
Belsen, som bars av en ung judisk<br />
flyktingkvinna när hon räddades till<br />
Sverige; några judiska pass stämplade<br />
med röda J:n, fångbeteckningar för<br />
mor och dotter i Ravensbrück samt<br />
armbindlar från Theresienstadt.<br />
Därutöver berättar vi i multimediaföreställningen<br />
på Museiteatern med film,<br />
föremål (fångdräkt, kängor, matskål<br />
och sked) och bildprojiceringar om<br />
Förintelsens historia och mekanismer.<br />
Filmen visas ofta för skolklasser.<br />
På senare år har permanenta salen<br />
fått flera intressanta och samtida<br />
utställningskoncept som vi är stolta<br />
också fördyrats. Slutnotan 10 miljo<strong>ner</strong><br />
pund, 113 miljo<strong>ner</strong> kronor,<br />
har samlats in genom penninggåvor.<br />
Verkligen impo<strong>ner</strong>ande!!<br />
Om ni åker till London kan jag<br />
rekommendera er att besöka det<br />
nya judiska museet, som är helt<br />
interaktivt med många spännande<br />
upptäckter. <strong>Museet</strong> ligger på 129-<br />
131 Albert Street i Raymond Burton<br />
House. Omgivningen i Camden är<br />
mycket trevlig. Där finns bl a en<br />
härlig marknad, som säljer allt från<br />
”schmattes*” till mat.<br />
*kläder<br />
Yvonne Jacobsson<br />
Nytt på <strong>Museet</strong><br />
Familjen Frumkin utanför sin kosher<br />
vin- och spritaffär I hörnet av<br />
Commercial Road och Cannon Stress<br />
Road 191 .<br />
”Den som räddar ett liv räddar en hel värld”<br />
över, bl a det röda skåpet, där man<br />
kan söka information om den svenskjudiska<br />
historien.<br />
Ett historiskt inslag har saknats i<br />
permanenta salen. Vi har känt ett<br />
behov av att på något sätt hedra de<br />
människor och organiserade aktio<strong>ner</strong><br />
som räddade judar, såsom de vita<br />
bussarna. Många människor, både<br />
kända och okända, har visat stort<br />
civilkurage och med risk för sitt eget<br />
liv räddat judar till Sverige under<br />
andra världskriget.<br />
Genom en penninggåva från Aron<br />
Neuman i samband med hans 90-årsdag<br />
har <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> nu fått möjlighet<br />
att bygga en ny utställningsmonter<br />
i den permanenta salen. Det nya<br />
skåpet, som har samma utseende som<br />
det röda*, är grått för att smälta in i<br />
rummets atmosfär. Krönet på skåpet<br />
pryds av texten ”Den som räddar ett<br />
liv räddar en hel värld” – ett ordspråk<br />
som är inspirerat av Talmud, Mishna<br />
Sanhedrin 4:8.<br />
I första delen av skåpet beskriver vi<br />
de insatser som gjordes av okända<br />
civilperso<strong>ner</strong> för att rädda norska och<br />
danska judar till Sverige. Vi visar<br />
föremål och vittnesmål från dem som<br />
räddats.<br />
I den andra delen av skåpet visar vi<br />
ett originalskyddspass formgivet och<br />
utfärdat av Raoul Wallenberg, en av<br />
de mest kända livräddarna. Vi visar<br />
även hans originaltelefonbok med<br />
bl a Adolf Eichmanns telefonnummer,<br />
ett föremål som depo<strong>ner</strong>ats hos oss.<br />
Telefonboken är en sann klenod, som<br />
många judiska och andra museer skulle<br />
önska att de hade i sina samlingar!!<br />
Den tredje och sista delen av skåpet<br />
beskriver kända räddningsaktio<strong>ner</strong> –<br />
Röda Korsets under ledning av Folke<br />
Bernadotte. Vi visar föremål; dagbok<br />
skriven av flyktingflicka, hennes<br />
scarf och andra personliga föremål<br />
som hon förde med sig till Sverige<br />
när hon transporterades med de vita<br />
bussarna. Vi näm<strong>ner</strong> även Norbert<br />
Mazurs hjältemodiga insats då han
8<br />
personligen och med stor risk<br />
för sitt eget liv tillsammans<br />
med Felix Kersten besökte<br />
Himmler för att förmå honom<br />
att tillåta att även judar skulle<br />
få följa med på transporterna<br />
till Sverige.<br />
Vi vill än en gång tacka Aron<br />
Neuman för att han givit oss<br />
möjligheten att bygga skåpet<br />
och visa unika föremål från<br />
våra samlingar.<br />
32 Postkarten<br />
Jag var nästan fyrtio år gammal då jag<br />
första gången såg ett fotografi av min<br />
farmor och genast kände igen hennes<br />
ögon. Min far hade då varit död i närmare<br />
tjugo år. Han talade ogärna med<br />
mig om farmor då jag var barn och<br />
jag lärde mig att inte fråga. Det var<br />
först sedan jag själv blivit far som jag<br />
vågade mig i närheten av lådorna med<br />
min fars kvarlåtenskap.<br />
Det kan vara svårt att tro, men de två<br />
bilderna på farmor och farfar är tagna<br />
med bara fem års mellanrum. Då den<br />
första bilden tas, 1935, sitter såväl<br />
min far som hans äldste bror i koncentrationslägret<br />
Fuhlsbüttel utanför<br />
Hamburg. De har ägnat sig åt illegal<br />
politisk verksamhet (det vill säga försökt<br />
motarbeta nazisterna). Farmor ser<br />
orolig ut. Jag ser det i hennes ögon. Jag<br />
ser det därför att hennes ögon är också<br />
mina. Då den andra bilden tas, 1940,<br />
befin<strong>ner</strong> sig min far på Hachschara 1 i<br />
Skåne. Den vänstersionistiska organisationen<br />
Hechaluz 2 har räddat hans liv.<br />
Hans två bröder är flyktingar i Buenos<br />
Aires respektive São Paolo. Farmor<br />
Vi har pla<strong>ner</strong> på att sätta upp<br />
en dator med en ”touch-screen”<br />
invid den nya montern. Här är<br />
det tänkt att besökare skall kunna<br />
söka information om Sverige<br />
och Förintelsen både på svenska<br />
och engelska. Men först måste vi<br />
hitta en finansiering.<br />
Yvonne Jacobsson<br />
*röda skåpet med svensk-judisk<br />
historia.<br />
Familjehistoria<br />
och farfar är kvar i Hamburg, de har<br />
åldrats påtagligt. De skriver brev till<br />
sina sö<strong>ner</strong>, för att hålla ihop familjen,<br />
i förhoppningen om att en gång återförenas.<br />
På internetplatsen www.32postkarten.<br />
com går det att läsa några av de brevkort<br />
farmor och farfar skrev. Det första<br />
publicerades den 29 mars 2010, på<br />
dagen sjuttio år efter att det skrevs.<br />
De följande 31 brevkorten kommer att<br />
publiceras i ”simulerad realtid” – på<br />
samma datum de skrivs men med sjuttio<br />
års fördröjning. Den berättelse som<br />
Museibladet 2/2010<br />
Foto: Annika Ehnwall<br />
träder fram handlar om det som gick<br />
förlorat, men mest av allt om kärlek<br />
och framtidstro.<br />
Torkel S. Wächter<br />
1 Hachschara – förberedande<br />
lantbruksutbildning inför alija.<br />
2 Namnet Hechaluz (pionjären) är<br />
hämtat från Josua 6:1-13 hechaluz<br />
holech lefnei hacohenim” – ”The<br />
vanguard marched in front of the<br />
priests” (JPS Tanakh).<br />
Torkel S. Wächter är född 1961 i<br />
<strong>Stockholm</strong>. Han har studerat vid<br />
universiteten i Lund, Melbourne och<br />
Leipzig, samt vid Paideia och Kungliga<br />
Konsthögskolan i <strong>Stockholm</strong>. Han<br />
var anställd som pilot vid Scandinavian<br />
Airlines mellan 1986 och 1999.<br />
Debutromanen Samson publicerades<br />
1997 (Natur och Kultur), hans<br />
andra roman Ciona - en självbiologi<br />
(AlfabetaAnamma 00 ) nomi<strong>ner</strong>ades<br />
till Augustpriset i den<br />
skönlitterära klassen. Den är<br />
utgiven under pseudonymen<br />
Tamara T, namnet Tamara<br />
är lånat från Bibelns Tamar<br />
(hon i Genesis:38). Biologi<br />
är på olika sätt bokens tema.<br />
Om du är nyfiken kan du till<br />
exempel läsa vad Magnus<br />
Eriksson skrev om den i<br />
SvD: http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/bortom-konoch-maskspel_<br />
67 1.svd
Museibladet 2/2010 9<br />
betald<br />
annonsplats
10<br />
På <strong>Museet</strong> den 4 april<br />
Kulturnatten<br />
Det var en historisk natt i <strong>Stockholm</strong><br />
den 24 april i år. I många andra<br />
städer runt omkring i Sverige är den<br />
ett känt fenomen, Kulturnatten, men<br />
i <strong>Stockholm</strong> var det första gången.<br />
Under en hel ”natt” kunde man vandra<br />
runt mellan olika museer, konsthallar,<br />
teatrar och andra kulturinstitutio<strong>ner</strong><br />
för att ta del av det enorma utbud vår<br />
huvudstad gav.<br />
Hos oss på <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> kunde<br />
man mingla med guiderna och fråga<br />
dem precis vad som helst, både om<br />
utställningarna och om sådant man<br />
alltid undrat över. Man kunde även se<br />
film i museiteatern, delta i havdala,<br />
eller lyssna till kvällens höjdpunkt;<br />
Anne Kalmering med ensemble.<br />
På <strong>Museet</strong> den 0 april<br />
Creation of art<br />
Den som gått förbi <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong><br />
på Hälsingegatan den senaste tiden<br />
har nog märkt en liten förändring. På<br />
de vita gardi<strong>ner</strong>na som satt i fönstren<br />
vid kontoret har plötsligt bokstäver<br />
uppenbarat sig, och i mitten finns<br />
ett gapande hål där en jordglob täckt<br />
med handavtryck snurrar. Hebreiska<br />
bokstäver hänger ovanför, och allra<br />
längst mot ingången ser man en<br />
stockholmskarta.<br />
Allt detta är en installation som<br />
invigdes den 20 april. Verket heter<br />
Creation of Art, och är Anna Kogans<br />
avslutningsprojekt för Paideia, där<br />
hon studerat det senaste året. Anna<br />
Kogan föddes 1985 i (nuvarande) S:t<br />
Petersburg, och det är också därifrån,<br />
från Steiglitz S:t Petersburg Academy<br />
of Art and Design, hon har en examen.<br />
Hon är en mycket skicklig möbeldesig<strong>ner</strong><br />
och kalligraf, och har gjort flertalet<br />
På <strong>Museet</strong><br />
Foto:<br />
Hans<br />
Caldaras<br />
Anne sjöng en fasci<strong>ner</strong>ande blandning<br />
av östligt, västligt och nordiskt. Vi<br />
hörde vemodiga visor om kärlek<br />
på ladino, ackompanjerad av oud<br />
(arabisk luta), gitarr och bas. Vi fick<br />
också en och annan sång på jiddisch<br />
samt förklaringar till sångerna, och lite<br />
historia bakom språken hon sjöng på.<br />
På <strong>Museet</strong><br />
mezuzot (dörrpostkapsel) och<br />
ketubot (äktenskapskontrakt) för sin<br />
hemförsamling. Hennes illustratio<strong>ner</strong><br />
har också smyckat en siddur, och<br />
ett av de större arbetena har varit att<br />
utforma en bima (synagogepulpet) åt<br />
reformförsamlingen i S:t Petersburg.<br />
Verket som går att skåda utanför<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> går i linje med Annas<br />
tidigare alster, där skriften är själva<br />
konsten. I Creation of Art får de<br />
hebreiska bokstäverna symbolisera<br />
den judiska kulturen och det judiska<br />
arvet, och hur detta relaterar till det<br />
svenska samhället. Anna använder<br />
sig av hebreisk kalligrafi trots<br />
att allmänheten ofta inte förstår<br />
innebörden i orden.<br />
”Jag anser att det inte finns något<br />
mer judiskt än hebreisk skrift”, säger<br />
Anna. ”Genom århundraden har<br />
Museibladet 2/2010<br />
Tyvärr varade konserten inte längre än<br />
den gjorde, och det fanns ju så mycket<br />
annat att uppleva under kvällen…<br />
Några stannade dock kvar för att delta<br />
i havdalaceremonin, som ju avslutar<br />
shabbat och inleder vardagen igen<br />
på lördagskvällen. Med fanns både<br />
de som gjort havdala hundratals<br />
gånger i sina liv, och de som aldrig<br />
hört talas om något så märkligt<br />
som flätade ljus och att sniffa på<br />
kanelbark. Kulturnatten visade sig<br />
vara ett utmärkt sätt att påbörja den<br />
nya veckan för många besökare, och<br />
vi hoppas att tillställningen kan få en<br />
fortsättning nästa år. Shavua tov!<br />
Yael Fried<br />
det hebreiska alfabetet enat judiska<br />
kulturer världen över. Folk har talat<br />
olika språk, som ladino, jiddisch eller<br />
judeo-arabiska, men alla har använt<br />
samma skrifttecken.”<br />
På Annas hemsida kan man läsa mer,<br />
och se fler vackra verk: http://annakogan.com<br />
Yael Fried
Museibladet 2/2010 11<br />
BYGGSTENAR TILL SPONSORTAVLAN<br />
Köp en byggsten och stöd <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s drift. Byggstenen<br />
sätts upp på den vackra sponsortavlan i bokhandeln<br />
Du kan hedra dina kära hädangångna eller få ditt eget namn<br />
inristat. Företagsnamn går också bra.<br />
En byggsten kostar 10.000 kronor.<br />
Frågor besvaras av Yvonne Jacobsson på kansliet<br />
STÖD JUDISKA MUSEET<br />
I samband med högtidsdagar<br />
köp ett CHAJ-diplom<br />
i stället för blommor<br />
För information och köp kontakta <strong>Museet</strong><br />
telefon 08-31 01 43, fax: 08-31 84 04<br />
e-post: info@judiska-museet.se<br />
eller besök <strong>Museet</strong> på Hälsingegatan<br />
CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal)<br />
CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg
1<br />
PROGRAM SOMMAR OCH HÖST 2010<br />
Museibladet 2/2010<br />
JUNI<br />
Tisdag 8 juni kl 19.00<br />
Lena Pos<strong>ner</strong>-Körösi. Församlingens första kvinnliga ordförande, som avgick efter senaste valet, berättar<br />
om sina tio år vid makten och de utmaningar de judiska församlingarna i Sverige står inför.<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.<br />
AUGUSTI<br />
Tisdag 24 augusti kl 19.00<br />
I Magos gästbok<br />
En musikalisk afton med estradören Mattias Enn. Möt Karl Gerhard, Marlene Dietrich och Zarah<br />
Leander.<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.<br />
Tisdag 31 augusti kl 19.00<br />
Professor Yvonne Hirdman gästar oss med sin mycket prisade nyutkomna biografi Den röda grevinnan<br />
om sin mor Charlotte, född i Estland, med ett vilt liv i Berlin, förälskelse i en kommunist och flykt till<br />
Moskva via Zürich, flykt ut ur Sovjetunionen till Danmark och till sist till Sverige och Hökarängen! Vi får<br />
1900-talets historia och mellan-europeisk historia, vi får även höra om mormors möte med Bukovinas<br />
tysktalande judar, allt genom en vacker och begåvad kvinnas levnadsöde. ”Jag tippar redan nu Augustnomi<strong>ner</strong>ing”<br />
skrev en recensent. ”Jag väntar på filmen” skrev en annan.<br />
Arrangör: <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s Vänförening<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.<br />
SEPTEMBER<br />
Tisdag 14 september kl 19.00<br />
Glämsta i mitt hjärta - flyktig förälskelse eller livslångt judiskt engagemang.<br />
Ett samtal om hur Glämsta format den judiska identiteten. Medverkande Lars M Andersson, Marina<br />
Burstein, Mattias Grosin och Marc Harris<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.<br />
OBS! Torsdag 16 september kl 19.00 på MAGASIN 3 i Frihamnen<br />
Samling 18.40!<br />
Magasin 3 <strong>Stockholm</strong> Konsthall<br />
En spännande afton på en av Europas ledande institutio<strong>ner</strong> av samtida konst. David Neuman, museichef,<br />
introducerar och berättar om Magasin 3 samt tar oss med på en rundvandring av höstens stora<br />
utställning som omfattar närmare 200 verk av konsthallens samling.<br />
Begränsat antal deltagare, Anmäl Er nu. Kostnad 40 kronor som oavkortat går till <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>.<br />
Bussar nr 76 och 1.<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.
Museibladet 2/2010 13<br />
Tisdag 28 september kl 19.00<br />
Arkitekten och stadspla<strong>ner</strong>aren Aleksander Wolodarski om gränsöverskridanden, ideologin och arkitekturen.<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.<br />
OKTOBER<br />
Söndag 24 oktober kl 17.00<br />
Peter Mosskin, författare och musiker är kvällens gäst. Vi lovar en stunds stor underhållning. Har ni hört<br />
Petetr kåsera i radion så vet ni vad man kan vänta sig. Så här underfundigt har han formulerat rubriken<br />
för kvällens framträdande: ”Kunde verka som om de ryska judarna levde på att sy kavajer<br />
till varandra.” PM med några roma<strong>ner</strong> och ett munspel.<br />
Arrangör: <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s Vänförening<br />
Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se<br />
eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.<br />
För allas trevnad bör bokade platser vara intagna 5 minuter före programpunktens början!<br />
Vi bjuder på förfriskningar<br />
Programavgift: 60 kr Medlemmar i <strong>Museet</strong>s Vänförening: 40 kr<br />
Med reservation för ändringar i programmet<br />
Programmet kommer att uppdateras på hemsidorna www.judiska-museet.se och www.jmv.se<br />
Om ej annat uppges äger arrangemangen rum på <strong>Museet</strong><br />
Adress: Hälsingegatan 2<br />
Varmt välkomna!
14<br />
SKAPANDE RESURSER<br />
K-Å -Å WESTERL<br />
WESTERLUND WESTERL UND B BBYGGNADS<br />
B YGGNADS AB<br />
AB<br />
Tunnlandsvägen unnlandsvägen 16, 16, Bromma. Bromma. Box Box Box 9. 9. 161 161 26 26 Bromma. Bromma. T TTel:<br />
T el: 08-80 08-80 80 80 98. 98. F FFax:<br />
F ax: 08-704 08-704 85 85 90<br />
90<br />
Museibladet 2/2010
Museibladet 2/2010 15<br />
Författare<br />
På <strong>Museet</strong> den 13 april<br />
Myt och sanning om Raoul Wallenberg<br />
Paul Levine talade om sin bok ”Raoul<br />
Wallenberg in Budapest – myth,<br />
history and Holocaust” på <strong>Museet</strong> den<br />
13 april.<br />
Paul Levine inledde kvällen med att<br />
inbjuda publiken till en diskussion<br />
under hans presentation av innehållet<br />
i boken om Wallenbergs gärning i<br />
Budapest.<br />
Boken är ett resultat av 20 års<br />
forskning om Raoul Wallenberg,<br />
Sveriges kanske mest kände person<br />
under 1900-talet.<br />
Det faktum att Raoul Wallenberg<br />
räddade många judar, fängslades<br />
av ryssarna och att hans öde inte är<br />
klarlagt har bidragit till att skapa<br />
många myter kring hans person, sa<br />
Levine. I sin nya bok presenterar han<br />
22 existerande myter. Efter varje myt<br />
presenterar Levine resultatet av sin<br />
forskning, sin egen tolkning av de<br />
skriftliga källorna. Levines forskning<br />
baserar sig på UDs arkiv, vad som<br />
skrevs av Raoul Wallenberg själv och<br />
hans brevväxling med farfar, familjen<br />
och övriga, t ex Koloman Lauer,<br />
som Raoul Wallenberg arbetade för<br />
innan fick sitt diplomatiska uppdrag<br />
av UD. Därutöver har Paul Levine<br />
till viss del även utgått från andra<br />
forskares avhandlingar och böcker.<br />
Levines slutsatser kommer således<br />
huvudsakligen från dokument skrivna<br />
under tiden Raoul Wallenberg var<br />
i Budapest, d v s sommaren och<br />
hösten 1944. Levines forskning har i<br />
boken resulterat i 1.000 fotnoter med<br />
källhänvisningar.<br />
Paul Levine underströk att han som<br />
historiker inte spekulerar om möten<br />
som kunde ha ägt rum, t ex mellan<br />
Wallenberg och Eichmann, utan att<br />
han endast har utgått från de slutsatser<br />
han dragit ur det samtida skrivna<br />
källmaterialet. Tanja Schult, också<br />
historiker och forskare, som satt i<br />
publiken, kommenterade att det ju<br />
fanns andra existerande källor som<br />
rapporterar om möten som ägt rum,<br />
som Wallenberg inte själv skrivit<br />
något om. Hon ansåg att det hade varit<br />
möjligt för Paul Levine att inkludera<br />
även dessa källor. Hon påpekade<br />
även att historikern Attila Lajos borde<br />
ha nämnts i boken, eftersom Levine<br />
hänvisar till hans forskning i sin bok.<br />
Flera andra i publiken gjorde<br />
sakkunniga inlägg och kommenterade<br />
det de fick höra av Levine. Några<br />
uppfattade att Paul Levine i sin nya<br />
bok vill förminska Raoul Wallenbergs<br />
hjältemodiga insatser Levine<br />
förnekade detta och menade att<br />
Wallenberg visst var en hjälte, men<br />
att det var viktigt för honom som<br />
historiker att klarlägga vad som<br />
egentligen hade ägt rum och vad som<br />
var myter.<br />
När Paul Levine berättade att han<br />
tolkat brevväxlingen mellan Koloman<br />
Lauer och Raoul Wallenberg som<br />
att Wallenberg kunde göra affärer<br />
i Budapest mötte detta påstående<br />
stort mothugg från Gellert Kovacs,<br />
historiker och forskare, som också<br />
forskat i samma källmaterial. Kovacs<br />
menade att Lauer visserligen skrev<br />
om att han önskade att Wallenberg<br />
skulle göra affärer för honom, men att<br />
Wallenberg skrev tillbaka om något<br />
helt annat.<br />
Det blev en mycket intressant kväll,<br />
dels genom Paul Levines analyser av<br />
de 20 myterna kring Wallenberg och<br />
dels för att publiken var så kunnig och<br />
vi kunde följa en akademisk diskurs.<br />
Varför ägde så många räddningsaktio<strong>ner</strong><br />
rum i just Budapest? Dels<br />
för att här bodde de sista resterande<br />
judarna i Europa, ca 100.000 perso<strong>ner</strong>.<br />
Paul Levine menade att ett<br />
praktiskt utrymme skapades för Raoul<br />
Wallenberg, Carl Lutz och andra<br />
diplomater i staden Budapest eftersom<br />
ryssarna var så nära och pressade på.<br />
På det sättet blev Budapest en unik<br />
stad till skillnad från Warszawa, där<br />
dylika räddningsinsatser inte hade<br />
varit möjliga på samma sätt.<br />
Yvonne Jacobsson
16<br />
På <strong>Museet</strong> den 3 mars<br />
Judiskt liv i Indien<br />
Den 23 mars fick <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> besök<br />
av Adèle Schreiber som berättade om<br />
sin bok Judiskt liv i Indien.<br />
Det har funnits judiskt liv i Indien<br />
sedan flera tusen år. I stort sett har<br />
judarna där levat i harmoni med det<br />
omgivande majoritetssamhället. Det<br />
har funnits flera livaktiga judiska<br />
samhällen. Många för dock numera en<br />
tynande tillvaro då de flesta judarna har<br />
utvandrat till Israel eller assimilerats.<br />
De första judarna kom med romarna<br />
kring början av vår tideräkning. De<br />
anlände till Cochin i södra Indien<br />
som då var en livaktig hamnstad. De<br />
livnärde sig ofta som handelsmän. De<br />
hade goda språkkunskaper och inter-<br />
Författare<br />
I Vasastan<br />
På <strong>Museet</strong> den 1 mars<br />
Goda grannar<br />
En snöig dag i mars anordnade Vasastans<br />
museer för andra året i rad en<br />
temadag. Årets ämne var miljön, och<br />
det bjöds på program och visningar<br />
runtom i stadsdelen. Man kunde lyssna<br />
på föredrag om Strindberg som trädgårdsmästare,<br />
prova ekologiska vi<strong>ner</strong>,<br />
prata med väderobservatörer och gå<br />
på stadsvandring. Och kom man till<br />
vårt museum fick man en uppmaning<br />
av kantor Maynard Gerber att värna<br />
naturen och odla lite mer ödmjukhet<br />
inför den.<br />
Han började sitt anförande med att<br />
berätta om hur han en gång var med på<br />
en miljömanifestation i Uppsala på en<br />
fredagskväll, dit han gick trots att det<br />
var shabbat, för att visa hur viktigt det<br />
ändå är att vi tar hand om naturen. Den<br />
är, säger Maynard Gerber, i Guds ägo,<br />
inte i vår egen. Gud har skapat världen,<br />
och är därmed dess rätta ägare. Män-<br />
niskan får härska över djur och natur,<br />
men denna rättighet medför också ett<br />
ansvar.<br />
Det ansvaret innebär att man bör ta<br />
hand om naturen, som det står i Bibeln;<br />
”Gud tog människan och satte henne<br />
i Edens lustgård att bruka och vårda<br />
den” (1 Mos. 2:15). Denna syn kommer<br />
också till uttryck i shabbat, den<br />
dag i veckan då vi stannar upp från<br />
vårt dagliga arbete och låter naturen<br />
vila. Detsamma gäller även sabbatsåret,<br />
som inträffar vart sjunde år, då<br />
marken ska ligga i träda. I Bibeln finns<br />
dessutom flertalet lagar som förbjuder<br />
grymhet mot djur, också de en del av<br />
skapelsen.<br />
Men var går gränsen? Får man värna<br />
naturen på människans bekostnad? Nej,<br />
svarar Maynard Gerber, mänskliga behov<br />
är alltid viktigare, men det gäller<br />
Museibladet 2/2010<br />
nationella kontakter och blev därför<br />
många gånger mycket framgångsrika.<br />
Som mest fanns 8 synagogor i Cochin.<br />
Under den portugisiska perioden från<br />
1498 – 1663 levde dock judarna under<br />
stort förtryck. Därefter kom holländarna<br />
som hade en betydligt tolerantare<br />
inställning till judarna.<br />
Med tiden övertog Mumbai (Bombay)<br />
och Calcutta rollerna som viktigaste<br />
handelsstäder från Cochin. Det medförde<br />
att många judar framför allt de<br />
mer välbärgade följde med till dessa<br />
städer. Många judar kom senare från<br />
det Ottomanska Riket, de så kallade<br />
Bagdadjudarna och slog sig <strong>ner</strong> i dessa<br />
städer.<br />
Tomas Adler<br />
att hitta en balans. Han menar att vi<br />
måste inse att människa och natur har<br />
en relation, vilket många kanske inte<br />
kän<strong>ner</strong> i dagens urbaniserade samhälle.<br />
Vi har på många sätt tappat kontakten<br />
med, och respekten för, naturen i och<br />
med att vi inte är beroende av den på<br />
samma sätt.<br />
Maynard Gerber avslutade med att<br />
berätta om judendomens högtider som<br />
kretsar kring naturen, och påmin<strong>ner</strong><br />
oss om hur meningslös trädens nyår,<br />
tu bishvat, kan kännas i Sverige, men<br />
hur viktig den är i Israel. Där planteras<br />
träd för att hålla ökenjorden på plats,<br />
men utanför museet snöade det ymnigt<br />
denna dag, och trädplanteringssäsongen<br />
hade ännu inte nått oss i denna norra<br />
delen av Diasporan.<br />
Yael Fried
Museibladet 2/2010 17<br />
betald<br />
annonsplats
18<br />
Judisk Historia<br />
På <strong>Museet</strong> den 16 mars<br />
”Living in the land of ashes”<br />
Tisdagen den 16 mars presenterade<br />
Jackie Jakubowski kvällens<br />
specialinbjudna gäst Konstanty<br />
Gebert från Polen. Programpunkten<br />
arrangerades av <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> i<br />
samarbete med svenska <strong>Vänföreningen</strong><br />
för <strong>Museet</strong> för de polska judarnas<br />
historia i Warszawa samt Polska<br />
Institutet i Sverige.<br />
Nu skulle vi få höra om hur det var<br />
att leva som jude i Polen idag. Polen,<br />
som innan kriget hade 3,3 miljo<strong>ner</strong><br />
judar och som genom Förintelsen och<br />
fördrivningen efter mars 1968 av de<br />
sista återstående 25.000 judarna i stort<br />
sett tömdes på judar, ca 5.000 perso<strong>ner</strong><br />
blev kvar. Hur har man lyckats blåsa<br />
nytt judiskt liv i detta ”land av aska”?<br />
Om någon skulle kunna berätta om<br />
detta var det Konstanty Gebert,<br />
eldsjäl och grundare av den judiska<br />
kulturtidskriften Midrasz bland andra<br />
bedrifter.<br />
Gebert föddes 1953 i Warszawa. Han<br />
studerade vid Warszawas universitet,<br />
blev författare och skrev böcker,<br />
bland annat under pseudonymen<br />
David Warzawski. 1997 grundade<br />
han kulturtidskriften Midrash. En av<br />
Geberts mest kända böcker har titeln<br />
”Living in the land of ashes”. Denna<br />
blev utgångspunkten för kvällens<br />
samtal.<br />
Jackie inledde med att berätta att<br />
Konstanty och han träffats första<br />
gången i Lissabon på en konferens.<br />
På Jackies fråga då ”Varför stannade<br />
du kvar i Polen?” hade Konstanty<br />
svarat ”Någon måste ta hand om<br />
begravningsplatsen”, vilket Jackie<br />
inte glömmer i första taget.<br />
Att Gebert och andra judar har valt<br />
stanna kvar har flera förklaringar.<br />
Ett av problemen i att leva i ”landet<br />
av aska” är inte askan utan själva<br />
föreställningen om den. När Gebert<br />
besöker Israel, där han har många<br />
vän<strong>ner</strong>, får han ofta frågan ”Varför<br />
bor du fortfarande kvar i Polen?”<br />
”När tänker du komma hem (red anm<br />
till Israel)?” Han brukar då svara: ”<br />
Polen är mitt hem!! Vi judar har rätt<br />
till vårt land. Närvaron och frånvaron<br />
av judar finns alltid med oss i Polen.”<br />
Gebert förklarade att folk reagerar<br />
negativt. Men faktum kvarstår att<br />
äldre judar, som förlorat sina anhöriga<br />
genom Förintelsen eller fördrivningen<br />
blir lyckliga över att se att judiskt<br />
liv nu återvänt. Trots den ofattbara<br />
förlusten av 90 procent av alla judar<br />
i Polen lyckades man alltså inte helt<br />
bryta kedjan av oavbrutet judiskt liv<br />
under de senaste 1000 åren i Polen.<br />
”Vi är de tre miljo<strong>ner</strong>na mördades<br />
efterkommanden. Vi växer från<br />
samma rötter. Vi sätter nya skott. Det<br />
judiska arvet handlar inte om döden,<br />
det handlar om livet. Vi försöker<br />
återbygga det liv som fanns innan<br />
kriget. Det finns otroligt kreativa<br />
perso<strong>ner</strong> bland oss judar. Vi har en<br />
skola med 300 elever inkluderande<br />
även några icke judiska barn, som<br />
väljer vår skola för att den är en bra<br />
skola. Vår församling är liten, normal<br />
och ganska tråkig. Staden Warszawa är<br />
byggd på döda, 200.000 perso<strong>ner</strong> dog<br />
i Warszawa-upproret. Ordet aska har<br />
därför en paradoxal betydelse. Så vad<br />
är då basen i den judiska identiteten i<br />
Polen? När Marek Edelman (red anm<br />
som tillhörde den in<strong>ner</strong>sta kretsen i<br />
Warszawa upproret och överlevde)<br />
säger att judarna är döda har han rätt.<br />
Han menar de judar som var djupt<br />
rotade i den judiska traditionen och<br />
religionen ”the jiddische jidden”.<br />
Några helt assimilerade familjer<br />
fanns kvar. Efter 1968 grundades<br />
”Det flygande universitetet” där några<br />
judar ville studera judendomen och<br />
Museibladet 2/2010<br />
lära sig om de förlorade traditio<strong>ner</strong>na.<br />
Dessa perso<strong>ner</strong> blev därefter antingen<br />
religiösa eller sionister. Det är de två<br />
modellerna som finns för assimilerade<br />
judar. De som bär skägg, som jag,<br />
gör i allmänhet judiska saker och<br />
producerar judisk kultur.<br />
Före andra världskriget kunde man<br />
vara helt sekulär jude och ändå förbli<br />
jude. Utan religion förblir kittet mellan<br />
judar enbart socialt. Det är inget<br />
fel med det, men det skapar ingen<br />
judisk identitet. Utan den religiösa<br />
komponenten kan vi inte överleva,<br />
anser jag. Vi har ingen anledning att<br />
vara judar.<br />
För att känna solidaritet med askan i<br />
Auschwitz behöver man inte vara jude.<br />
Här finns en mänsklig solidaritet, som<br />
vi alla delar.<br />
Vi har en plikt gentemot våra förfäder.<br />
De mördades enbart för att de var<br />
judar, vare sig de ville vara judiska<br />
eller inte. Vi måste alla upprätthålla<br />
förbundet vid Sinai.<br />
Före 1945 var inte Polen homogent.<br />
Nu är det homogent. Att vara jude<br />
är därför intressant. Den israeliskpalestinska<br />
konflikten spelar ingen<br />
roll i det dagliga livet för judar i Polen<br />
idag.”<br />
Jag blev otroligt fasci<strong>ner</strong>ad av<br />
Konstanty Gebert, en man med<br />
impo<strong>ner</strong>ande akademiska meriter.<br />
Han talade perfekt engelska och var<br />
mycket karismatisk. Fantastiskt vad<br />
några eldsjälar kan åstadkomma i ett<br />
land där förutsättningarna inte är de<br />
enklaste. Jag kunde ha lyssnat länge<br />
till för programpunkten översteg alla<br />
mina förväntningar.<br />
Yvonne Jacobsson
Museibladet 2/2010 19<br />
LP Nierenburg AB<br />
DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA<br />
BEHÖVER NI FOTOGRAF<br />
vid bröllop, jubileum och andra viktiga<br />
fester, porträtt eller reklam?<br />
Kontakta Jan Herdevall<br />
Sound & Music Studio<br />
Telefon: 021-35 79 18<br />
Mobil: 070-738 66 22<br />
E-post: sound.music@swipnet.se<br />
Hemsida: www.soundmusic.se<br />
Sound & Music Studio arbetar med<br />
foto, film och musik.<br />
betald<br />
annonsplats<br />
www.eurokork.se www.eurotak.se www.takanalys.se
0<br />
På <strong>Museet</strong> den mars<br />
Ännu en sida av Mago<br />
En annan sida av Mago än den som <strong>Judiska</strong><br />
museet hittills gett, visade Fil.dr<br />
Constance af Trolle från Dansmuseet<br />
i sin intressanta presentation av Mago<br />
som tecknare och illustratör av dansare.<br />
Artiklar, intervjuer och recensio<strong>ner</strong> av<br />
balett och teater åtföljdes ofta på 1940-<br />
och 50- talet av skisser och teckningar<br />
i stället som numera av foton. Det var<br />
också ett sätt för den tidens konstnärer<br />
att tjäna en slant till sitt uppehälle.<br />
Mago var innan han blev för upptagen<br />
av kostymsteckningar till teater och<br />
film, en gudabenådad tecknare, som<br />
med ett fåtal streck kunde uttrycka<br />
både känslor, karaktär och rörelse hos<br />
t.ex. Birgit Cullberg och Birgit Åkesson,<br />
något som Constance af Trolle visade<br />
med ett flertal skisser. För ett tiotal<br />
år sedan fick hon vetskap om dessa<br />
skisser, när Mago själv tog kontakt med<br />
Dansmuseet. Teckningarna depo<strong>ner</strong>ades<br />
då på museet, där de också visats i<br />
en samlingsutställning kallad ”Svenska<br />
konstnärer tecknar dans”.<br />
Bland Magos skisser finns Julius<br />
Mengarelli som Jean i Fröken Julie,<br />
Marianne Orlando och Gunnel Lind-<br />
På <strong>Museet</strong> den 3 februari<br />
Mago<br />
gren i Gala Performance och Våroffer,<br />
men även gästspelande artister såsom<br />
den indiske dansaren och pedagogen<br />
Ram Gopal, flamencodansare och<br />
japanska gästartister på Cirkus och<br />
många, många fler artister.<br />
De skisser och teckningar som nu<br />
förvaras på Dansmuseet är alltså inte<br />
kostymteckningar, som man vanligtvis<br />
förknippar med Mago utan gjorda för<br />
att publiceras i olika tidningar och visar<br />
Musik<br />
En mångsidig Mendelssohn<br />
En musikintresserad skara hade kommit<br />
till museet när Henry Larsson<br />
- bibliotekarie med specialintresse<br />
för Felix Mendelssohn - i ord och ton<br />
berättade om hans liv och ställning i<br />
tysk musikhistoria.<br />
- Det är nu drygt 200 år sen Mendelssohn<br />
föddes i Hamburg 1809 och i<br />
Tyskland har detta jubileum uppmärksammats<br />
mycket, med utställningar<br />
bland annat i Berlin och Leipzig. I<br />
Sverige har det varit ett mer måttligt<br />
firande, inledde Henry Larsson.<br />
Felix Mendelssohns farfar var den<br />
store filosofen Moses Mendelssohn<br />
som med tiden fick tio barn. Sex av<br />
dessa levde till vuxen ålder och fyra<br />
konverterade till kristendomen. Sonen<br />
Abraham, som var pappa till Felix, blev<br />
bankir och gifte sig med Lea Salomon<br />
Museibladet 2/2010<br />
rörelser, karaktärer och temperament<br />
hos den tidens olika artister. Tack Constance<br />
af Trolle för att du visat oss, en<br />
liten skara som trotsat kyla och halka,<br />
en annan sida av Mago, som ett led i<br />
<strong>Judiska</strong> museets intressanta utställning<br />
om kostymtecknaren Max Goldstein.<br />
Vera Sundberg<br />
Birgit Cullberg, odaterad, och Elsa Marianne von Rosen och Julius Mengarelli<br />
i Fröken Julie 1950. Verken tillhör Dansmuseet, foto Stefan Persson.<br />
vars far också var bankir och hovjude.<br />
Familjen flyttade till Berlin när Felix<br />
var tre år och Hamburg ockuperades<br />
av den franska armén. I det förmögna<br />
hemmet umgicks tidens största poeter,<br />
diktare och kulturpersonligheter.<br />
I Berlin fick Felix tidigt undervisning<br />
i pianospel av sin bildade och konstnärliga<br />
mamma. Hans exceptionella<br />
begåvning upptäcktes snabbt och han
Museibladet 2/2010 1<br />
gav sin första offentliga konsert i<br />
Berlin vid nio års ålder. Han började<br />
även kompo<strong>ner</strong>a tidigt och mycket.<br />
Han skrev sin första opera när han var<br />
11 år och den uppfördes på pappans<br />
födelsedag.<br />
- Mozart var 12 när han skrev sin första<br />
opera påpekade Henry Larsson.<br />
När Felix var 12 år blev han inbjuden<br />
till den berömde diktaren Goethes<br />
hem i Weimar. Trots åldersskillnaden<br />
- Goethe var född 1749 - utvecklades<br />
en djup vänskap mellan de två och<br />
Mendelssohn skrev senare ett musikstycke<br />
för honom.<br />
År 1816, när Felix var sju år, konverterade<br />
han och hans tre syskon till<br />
kristendomen liksom föräldrarna. De<br />
antog då det tyska efternamnet Bartholdy.<br />
Felix använde i fortsättningen<br />
båda efternamnen.<br />
- Vid den tiden fick judar inte inneha<br />
statliga tjänster i Tyskland, berättade<br />
Larsson. Familjen Mendelssohn var<br />
inte de enda som konverterade. Åren<br />
1800-1920 konverterade 24 000 judar<br />
till kristendomen. Det rådde en slags<br />
judisk assimilationsoptimism. Man<br />
konverterade för att få lika rättigheter<br />
i samhället.<br />
Felix skrev två av sina mest fullödiga<br />
verk vid tidig ålder. Stråkoktetten när<br />
han var 16 år och ouvertyren till En<br />
midsommarnattsdröm som väckte stort<br />
uppseende när han var 17. Då hade<br />
han även kompo<strong>ner</strong>at flera pianoverk,<br />
sånger och ett tiotal stråksymfonier.<br />
- Tonåringen Mendelssohn skrev inte<br />
bara bra, utan också personligt, menade<br />
Larsson.<br />
Systern Fanny som var fyra år äldre var<br />
också en skicklig tonsättare och pianist<br />
och ett viktigt stöd, mentor och diskussionspart<strong>ner</strong><br />
för brodern. Hon skrev<br />
400 verk i det mindre formatet.<br />
Bland de viktigaste insatserna som<br />
Mendelssohn gjorde var att återupp-<br />
väcka intresset för Bachs musik. När<br />
han var 20 år tog han initiativet till<br />
att 1829 i Berlin, första gången efter<br />
Bachs död, arrangera och leda uppförandet<br />
av Matteuspassionen, som<br />
han ansåg vara ”kristenhetens största<br />
musikverk”. Mendelssohn lär ha sagt:<br />
- Tänk att det är en judepojke som uruppför<br />
kristendomens största verk.<br />
Mellan 1830 och 1832 reste Mendelssohn<br />
genom Europa, studerade, dirigerade<br />
och blev en mycket eftertraktad<br />
dirigent. Resorna gav inspiration till<br />
Skotska symfonin, Italienska symfonin<br />
och konsertouvertyren ”Hebriderna”.<br />
Under sina resor blev han bekant med<br />
en stor del av kungligheterna och adeln<br />
i Österrike, Tyskland och England. Han<br />
fick ett enormt kontaktnät.<br />
Vid 26 års ålder, år 1835 blev han ledare<br />
för Gewandhausorkestern i Leipzig.<br />
Det gjorde honom till centralgestalt i<br />
musikverksamheten i en av Tysklands<br />
viktigaste städer, ett Tyskland som<br />
ansågs vara Europas musikaliska<br />
centrum. I Leipzig gjorde han stor<br />
succé. Han bjöd in tidens stora artister<br />
och han fördubblade sina musikers<br />
lö<strong>ner</strong>. Han grundade också Leipzigs<br />
musikkonservatorium 1843, det första<br />
i Tyskland som ansågs som Europas<br />
bästa. I Leipzig mötte han Cecile<br />
Jeanrenaud som blev hans hustru och<br />
de fick fem barn.<br />
Mendelssohn var mycket produktiv.<br />
Han skrev fem symfonier, tre sonater,<br />
en violinkonsert, två pianokonserter,<br />
flera välkända ouvertyrer, två oratorier<br />
och många kammarmusikaliska verk.<br />
Hans sista stora verk var Elias, ett gammaltestamentlig<br />
verk, som anses som<br />
ett av de förnämsta oratorierna efter<br />
Händels Messias. Det var Mendelssohns<br />
största offentliga triumf.<br />
- Mendelssohn var otroligt mångsidig,<br />
konstaterade Larsson. Han var både<br />
kompositör, dirigent, pianist, violinist,<br />
organist, pedagog och folkbildare.<br />
Även en skicklig akvarellmålare och<br />
en eminent och strålande brevskrivare.<br />
Han skrev 14.000 brev till familjen och<br />
5.000 av dessa är bevarade. Tillsammans<br />
med sin farbror gav han ut farfadern<br />
Moses Mendelssohns samlade<br />
brev.<br />
- Mendelssohn och Schumann var de<br />
stora tyska kompositörerna på 1830talet,<br />
ansåg Larsson. De verkade båda<br />
under romantiken. Robert Schumann<br />
som var samtida med Mendelssohn<br />
beundrade honom och utropade honom<br />
till 1800-talets Mozart.<br />
Felix och systern Fanny stod varandra<br />
mycket nära hela livet och Fannys<br />
plötsliga död vid 42 års ålder efter ett<br />
slaganfall i maj 1847 tog Felix mycket<br />
hårt. Han flydde till Schweiz, vandrade<br />
och målade akvareller. Men hans hälsa<br />
försvagades och han avled efter en<br />
stroke bara ett halvår senare, i november<br />
samma år. Han blev bara 38 år.<br />
Mendelssohn hann under sitt korta liv<br />
med mer än de flesta andra på många<br />
olika områden. Men under hans livstid<br />
fanns varken TV med ett otal kanaler<br />
eller Internet som stjäl mycket av vår<br />
tid och e<strong>ner</strong>gi. Man kan inte låta bli att<br />
undra: Vad skulle hänt om Mendelssohn<br />
hade fått leva längre?<br />
Rut Milch<strong>ner</strong><br />
Nytt telefonnummer till <strong>Vänföreningen</strong> och programanmälan 08-557 735 64
Museibladet 2/2010
Museibladet 2/2010 3<br />
Redaktörens funderingar...<br />
...om efterdyningar<br />
Efterdyningarna efter vinterns alla vedermödor<br />
eller kanske ”vädermödor”.<br />
Som infödd stockholmare gör jag ju<br />
ingen skillnad på uttalet. Om jag skulle<br />
definiera ordet ”vädermöda” så skulle<br />
det bli med att ”kämpa sig genom<br />
igensnöade gator och trottoarer”. Vid<br />
infarten till mitt hus fanns det till slut<br />
ett berg av snö, det var säkert en sju,<br />
åtta meter högt. Höjden överskred i alla<br />
fall en snöhögs dimensio<strong>ner</strong>. Som jag<br />
tidigare har berättat har jag färdtjänst<br />
och förarna har i vinter reagerat när<br />
jag har sagt att infarten är direkt efter<br />
berget. På tal om färdtjänstförare så<br />
händer det ganska ofta att de inte vill<br />
att jag ska kliva ur bilen utan åka vidare<br />
för att jag är så glad och trevlig<br />
och dessutom hjälper dem att hitta<br />
den bästa vägen. När jag är med är det<br />
onödigt att använda GPS.<br />
Nu har snön smält och vi har hittat<br />
marken igen. Har ni tänkt på att våren<br />
har tagit god tid på sig, vi har hunnit<br />
se förändringen från det vintergråa<br />
genom det skira gröna till det fullt<br />
utslagna, i alla fall tror jag att det är så<br />
nu när ni läser detta. När jag skriver<br />
är det fortfarande bara svagt grönt.<br />
Ibland går det ju så fort att man knappt<br />
hin<strong>ner</strong> blinka och det är ganska tråkigt<br />
eftersom det härliga är just att kunna<br />
se förändringarna. Ett år för 20-25 år<br />
sedan åkte jag på morgonen förbi en<br />
grå grässlänt och sex timmar senare<br />
var den illgrön, det kändes som jag<br />
missade hela förvandlingen.<br />
På tal om förvandlingen så far mina<br />
tankar till tre olika saker. Dels till<br />
<strong>Museet</strong>s nästa utställning i höst om<br />
Bruno Schulz och Franz Kafka, som<br />
ju skrev boken ”Förvandlingen”.<br />
Den andra förvandlingen är den som<br />
kommer att ske av <strong>Museet</strong>s reception,<br />
bokhandel och cafeteria. Den tredje är<br />
den av framför allt mitt badrum. Jag<br />
har ju haft stambyte under vintern och<br />
jag måste säga att det har gått ganska<br />
bra. Jag bodde kvar i lägenheten under<br />
tiden. Visserligen kändes det ibland<br />
som i Hasse Alfredssons ”Gamle man”<br />
från revyn ”Gula hund” från 1964. De<br />
hade låst in honom och cognacen, fast<br />
i två olika skåp. Jag hade försökt att<br />
placera sådant som jag behövde i utrymmen<br />
som inte var igenstängda, men<br />
lyckades inte helt. Det märktes inte så<br />
mycket under själva stambytet men<br />
blev desto tydligare när jag började<br />
placera ut det inlåsta igen. Bland annat<br />
hittade jag inte min potatisskalare,<br />
det upptäckte jag när jag skulle göra<br />
en sallad med potatis och tomater till<br />
<strong>Vänföreningen</strong>s styrelsemöte. Den<br />
fanns helt enkelt inte, så jag bjöd på ägg<br />
istället, det är också mättande. En annan<br />
sak som jag inte har lyckats hitta är<br />
min skruvdragare så det nya badrumsskåpet<br />
saknar hyllor. Däremot hittade<br />
jag en mus i köket, det är inte så farligt<br />
som det låter, det var en datormus, men<br />
jag förstår inte hur den hamnade i en<br />
av påsarna med köksutrustning men<br />
cognacen hade jag dock tillgång till<br />
En härligt skön sommar<br />
önskas alla medlemmar i<br />
<strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s Vänförening<br />
hela tiden.<br />
Mitt val av brun klinker på golvet i badrummet<br />
och toaletten var jättelyckat.<br />
Badrummet har sedan matt vitt kakel<br />
på väggarna med en brun rand cirka<br />
en meter över golvet. Jag har kostat på<br />
mig en lyx, jag har skaffat egen tvättmaskin<br />
och installatören, cirka 30-35<br />
år gammal, utbrast när han kom in i<br />
badrummet ”Vad läckert”. Tvättmaskinen<br />
har jag drömt om i flera år. Jag<br />
är inte överförtjust i att städa, framför<br />
allt gillar jag inte att städa efter andra<br />
vilket man måste göra när man använder<br />
tvättstugan i huset. Ibland när man<br />
kommer dit så ser det rent och snyggt<br />
ut. När man sedan tittar i tvättmedelsfacken<br />
då är det inte roligt längre. Jag<br />
som är allergiker vill ju inte ha andras<br />
tvätt- och sköljmedel, alltså finns nu<br />
ytterligare en maskin hos mig.<br />
Jag vill önska er alla en skön och<br />
grön sommar och tänk på att <strong>Museet</strong><br />
har öppet hela sommaren och Magoutställningen<br />
pågår fram till den<br />
15 september. Passa på att ta med era<br />
släktingar och vän<strong>ner</strong> som kommer på<br />
besök till <strong>Stockholm</strong> under sommaren.<br />
Om ni inte själva är kvar i stan så kan<br />
de väl besöka <strong>Museet</strong> på egen hand.<br />
Men ni måste vila upp er också för<br />
kvällsprogrammen startar redan i slutet<br />
av augusti!<br />
Som ni ser finns programmet nu i<br />
mitten av tidningen. Sidorna före och<br />
efter är annonser så det går bra att ta<br />
ut programmet.<br />
@nnika Ehnwall
4<br />
<strong>Vänföreningen</strong>s<br />
årsmöte<br />
Den 1 mars hade <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong>s<br />
Vänförening sitt årsmöte.<br />
Årsmötet förflöt lugnt. Till ordförande<br />
för 010 valdes Hans Kraitsik. I<br />
styrelsen ingår också Lennart Wolff,<br />
vice ordförande; Ralph Jacobsson,<br />
kassör; Clas Jackert, sekreterare;<br />
Tomas Adler, Birgit Blideman, Hanna<br />
Feist Wechselblatt, Peter Haas och<br />
Rut Milch<strong>ner</strong> som ordinarie ledamöter.<br />
Yvonne Jacobsson är självskriven<br />
ledamot som Museichef. Suppleanter<br />
är Danielle Metz och Ossie Rohman.<br />
Annika Ehnwall är adjungerad som<br />
ansvarig för <strong>Vänföreningen</strong>s kansli.<br />
Efter årsmötesförhandlingarna blev<br />
det livligare. Jessica Zandén besökte<br />
oss och i ett samtal med Bo Hytt<strong>ner</strong><br />
berättade hon om teaterföreställningen<br />
”Min mormor Gladys” om dess<br />
bakgrund och framtid. Därefter<br />
åt medlemmarna en måltid<br />
från Kosherian.<br />
Drottning Kristinas<br />
toramantel<br />
Museibladet 2/2010<br />
Text: Annika Ehnwall & foto Clas Jackert<br />
I förra numret av Museibladet fanns det under<br />
rubriken ”Utblick <strong>Judiska</strong> Europa” en artikel av Sonja<br />
Schlossman om Drottning Kristinas toramantel. Det<br />
var meningen att den skulle illustreras av just denna<br />
toramantel. Tyvärr anlände inte bilden förrän alltför<br />
sent. Tidningen hade då redan gått i tryck. Vi vill inte<br />
undanhålla våra läsare denna bild av den vackra<br />
toramanteln och publicerar den därför här bredvid.<br />
Bilden är från <strong>Judiska</strong> <strong>Museet</strong> i Rom där toramanteln<br />
finns utställd.