Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm

MUSEIBLADET 

Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening 

2/2010

MUSEIBLADET 

Nyhetstidning för 

Judiska Museets Vänförening 

Box 6 99 

10 34 Stockholm 

Besöksadress: Hälsingegatan 

telefon: 08-557 735 64 

e-post: annika@judiska-museet.se 

hemsida: www.jmv.se 

Redaktör: Annika Ehnwall 

Redaktionsgrupp: Hans Kraitsik (ansvarig 

utgivare), Yvonne Jacobsson 

och Rut Milchner 

Vänföreningens styrelse: 

Hans Kraitsik, ordförande 

Lennart Wolff, vice ordförande 

Ralph Jacobsson, kassör 

Clas Jackert, sekreterare 

Tomas Adler 

Birgit Blideman 

Hanna Feist-Wechselblatt 

Peter Haas 

Rut Milchner 

Danielle Metz, suppleant 

Ossie Rohman, suppleant 

Annonser i Museibladet 

Annonsstorlek Kostnad /nr 

1/8 - sida 1.000 kr 

1/4 - sida 1.800 kr 

1/ - sida 3.000 kr 

1/1 - sida 6.000 kr 

Museibladet utkommer med 4 nr/år 

För bokning av annonser kontakta 

Rita Lippman: museibladet@judiskamuseet.se 

Vänföreningens medlemsavgift: 

Enskild medlem 50 kr/år 

Par 350 kr/år 

Ungdomar (upp till 30 år) 70 kr/år 

Ständig medlem enskild 3.500 kr 

Ständig medlem par 5.000 kr 

PlusGiro: 436 47 57-7 

Betalningsmottagare: Judiska Museets 

Vänförening 

Judiska Museet i Stockholm 

e-postadress: 

info@judiska-museet.se 

hemsida: www.judiska-museet.se 

Telefon: 08-31 01 43 

Fax: 08-31 84 04 

PlusGiro: 55 53-9 

Tryck: Gracia Repro Stockholm AB 

Manusstopp nästa nummer 6 augusti 

Det händer ibland att jag får frågan 

”varför skall judar ha ett museum”? 

För att förstå detta brukar jag förklara 

för frågeställaren vad judiska museet 

står för. Museet informerar om 

judisk religion, judiska traditioner 

och judarnas historia i Sverige! 

I en tid då antisemitismen sprider sig 

alltmer runt om i världen är det än mer 

viktigt att kunna informera om detta 

inte minst till den stora del av museets 

besökare som utgörs av skolklasser. 

Judiska Museet kom till redan 

1987 och var då det första judiska 

museet i Norden. Detta skedde 12 

år innan den judiska befolkningen i 

Sverige blev en nationell minoritet. 

I dag anses det allmänt att Judiska 

Museet är en stor tillgång inte 

bara i det svenska samhället utan 

också i den svenska museivärlden. 

Mot denna bakgrund känns det 

hedrande och stimulerande att vid 

Vänföreningens årsmöte den 21 

mars få ett förnyat förtroende att som 

ordförande för Vänföreningen leda 

Museibladet 2/2010 

Vänföreningens 

ordförande har 

ordet 

Behövs ett 

judiskt 

museum? 

en engagerad styrelse för ytterligare 

ett år. Det som även känns spännande 

framöver är det som museichefen 

Yvonne Jacobsson redogör för i sin 

artikel, nämligen ombyggnaden av 

Museet och inte minst möjligheten 

att få njuta av judiska traditionella 

bakverk i det nya caféet! 

Från och med nästa nummer av 

Museibladet ger vi Dig möjlighet 

att sätta in personliga hälsningar, 

gratulationer och tack. Passa på 

att utnyttja denna möjlighet i nästa 

nummer av Museibladet som 

utkommer till Rosch Haschana 

(judiska nyåret). 

När nu Vänföreningen går in sitt 21:a 

verksamhetsår vill jag betona vikten av 

vårt såväl moraliska som ekonomiska 

stöd till Museets verksamhet som 

hittills bedrivits så framgångsrikt med 

att förmedla kunskap om den judiska 

minoriteten och om dess historia, 

kultur och tradition. 

Med önskan om en skön sommar! 

Hans Kraitsik 

En härligt skön sommar 

önskas alla medlemmar i 

Judiska Museets Vänförening

Museibladet 2/2010 3 

Den ljusa och mörka sidan 

av universum 

Sommaren närmar sig äntligen… i alla 

fall har det blivit vår, men den satt långt 

inne. Vi på museet vet att våren kommit 

genom att de små svarta myrorna irrar 

runt på vårt köksgolv. 

I sommar kommer vår stora ombyggnation 

att ske i caféet/bokhandeln och i 

samband med den kommer vi bl a att 

skaffa oss ett välbehövligt nytt kök. Om 

myrorna försvinner eller ej återstår att 

se nästa vår… I det nya caféet tänker vi 

erbjuda judiska traditionella bakverk; 

keesekuchen, mohnkuchen, apfelstrudel 

och andra läckerheter. 

Den gamla världen möter den nya för 

vi kommer att kunna läsa klassiker, 

men också surfa på våra bärbara datorer 

genom trådlöst nätverk. Och allt detta i 

ett behagligt klimat, som varken blir för 

varmt eller kallt. Inte en dag för tidigt, kan 

man tycka, men då skall vi komma ihåg 

att ingenting av detta hade varit möjligt 

utan er, kära museivänner, som genom 

insamlingskampanjen i samband med 

tjugoårsjubiléet generöst skänkte pengar 

till projektet... Tusen tack än en gång! 

Om hur den gamla världen mötte den 

nya kommer även vår nya utställning till 

hösten handla om. 

Den tar avstamp i Galizien, ett område 

mellan Polen, det österrikisk-ungerska 

kejsardömet och Ryssland/Sovjetunionen 

innan området huvudsakligen blev 

ukrainskt. Galizien var befolkat av olika 

etniska grupper, av vilka judarna utgjorde 

cirka en tredjedel. Judarna var en 

synnerligen heterogen grupp, som bestod 

av många intressanta personligheter och 

figurer – i själva verket skulle man kunna 

säga att just judarna var de mest betydande 

medborgarna i Galizien, för de lämnade 

ett så mångfacetterat avtryck i samhällena. 

Hur skulle byarna och de små städerna 

sett ut utan judarna, från handelsmännen 

till chassiderna, från bönderna till de 

intellektuella, från fabrikanterna till 

tiggarna? Galizien med sina judiska 

gator, synagogor, begravningsplatser, 

rabbinskolor, klubbar, caféer, värdshus 

och bibliotek. Denna värld skulle senare 

under Förintelsen förvandlas till ett 

spökland, en förlorad värld, där judarna 

som folk och innevånare skulle utplånas. 

I detta landskap, i staden Drohobych i 

dåvarande Polen, föddes Bruno Schulz 

1892. Han blev en av nittonhundratalets 

största författare och konstnärer. Bruno 

Schulz möter i vår utställning Franz Kafka, 

som föddes 1883 i Prag. Kafka bodde och 

verkade i sin ”lilla mor med klor”- Prag, 

en stad som präglats av månghundraårig 

rik och betydelsefull judisk närvaro och 

historia. 

Mycket förenade våra båda huvudpersoner, 

men betydande skillnader finns. ”The 

bright side and the dark side of the 

universe” som professor Jerzy Jarzebski 

uttryckte sig om Schulz och Kafka när 

vi träffades i Warszawa i somras. Både 

Kafka och Schulz var assimilerade judar 

som skrev på tyska respektive polska. 

Miljön omkring dem med alla sina etniska 

mångkulturella influenser stimulerade 

dem båda i författarskapet och i Schulz 

fall även konstnärskapet. De umgicks 

med intellektuella ur många kretsar. 

Huvudfokus i vår kommande utställning 

blir således berättelsen om författarna 

Franz Kafkas och Bruno Schulz livsöden 

och -verk. 

Både Kafka och Schulz var sanna 

européer, men det faktum att de var judar 

diskriminerade dem och marginaliserade 

dem till viss del. 

Judiska Museets utställning visar även 

att den judiska, polska, ukrainska och 

tjeckiska traditionen fungerat som 

en utmärkt klangbotten i mötet med 

moderniteten. Och det var just där i 

gränsområdet mellan det gamla och 

det nya som den moderna europeiska 

identiteten kunde formas. Franz Kafka, 

Fortsättning på sid 4 

Innehåll Museibladet 2/2010 

Vänföreningens ordförande har 

ordet 

3 Den ljusa och mörka sidan av 

universum 

4 Nyheter och meddelanden 

7 Nytt judiskt museum i London 

7 Den som räddar ett liv räddar en 

hel värld 

8 3 Postkarten 

10 Kulturnatten 

10 Creation of art 

15 Myt och sanning om Raoul 

Wallenberg 

16 Judiskt liv i Indien 

16 Goda grannar 

18 Living in the land of ashes 

0 Ännu en sida av Mago 

0 En mångsidig Mendelssohn 

3 Redaktörens funderingar 

4 Vänföreningens årsmöte 

4 Drottning Kristinas toramantel 

Program på Museet under 

sommar och höst 

(utförlig information finns på 

programbladet och hemsidorna) 

Tisdag 8/6 kl 19.00 

Lena Posner-Körösi om sina 10 år 

vid makten 

Tisdag 24/8 kl 19.00 

I Magos gästbok med Mattias Enn 

Tisdag 31/8 kl 19.00 

Yvonne Hirdman om sin nya biografi 

”Den röda gerevinnan” 

Tisdag 14/9 kl 19.00 

Glämsta i mitt hjärta 

Torsdag 16/9 kl 19.00 

Magasin 3 Stockholm Konsthall 

Tisdag 28/9 kl 19.00 

Aleksander Wolodarski om gränsöverskridanden, 

ideologin och arkitekturen 

Söndag 24/10 kl 17.00 

Peter Mosskin berättar 

(med reservation för ändringar)

4 

Fortsättning från sid 3 

Bruno Schulz, Sigmund Freud, Hannah 

Arendt och Albert Einstein personifierade 

alla detta på olika sätt och det finns fler 

exempel. 

Vår kommande utställning kommer 

även att aktualisera olika universella 


Nyheter och meddelanden 

Nytt telefonnummer 

I samband med att 

Judiska Museet har 

fått en modern telefonväxel 

har Vänföreningen 

fått ett eget 

telefonnummer. 

Slå 08-557 735 64 

och ni kommer direkt 

till Annika Ehnwall, 

som har hand 

om Vänföreningens 

kansli. Ni använder 

samma nummer 

vid anmälningar till 

kvällsprogrammen. 

Om Annika inte är 

på plats hamnar ni i 

hennes röstbrevlåda. 

E-postadressen 

är den samma som 

tidigare: annika@ 

judiska-museet.se 

frågeställningar om europeisk identitet 

och vem som äger kulturarvet med tanke 

på att Schulz fresker fördes ut ur Ukraina 

2001. 

I bokhandeln, som får ett nytt litet 

utställningsrum i samband med 

ombyggnationen, kommer vi att visa en 

pendangutställning om svenska judar och 

Efterlysning 

Till kibbutzbarn 

och deras anhöriga 

Vi efterlyser ögonvittnesberättelser 

från dig som varit 

barn på Hälsingegården i 

Falun eller på Svartingstorp i 

Skåne mellan 1939 och 1944. 

Eventuellt har du några dagboksanteckningar 

eller brev 

från denna intressanta tid. Vi 

efterlyser också foton tagna 

på respektive gårdar. 

Vår avsikt är att ge ut en liten 

bok om denna unika tid. Boken 

är planerad att ges ut av 

Judiska museets vänförening 

i skriftserien Judiska öden. 

För vidare information ring: 

Hanna Feist: 08-661 67 01 

Lennart Wolff: 08-35 81 11 

 

deras insatser på den litterära scenen både 

som författare och förläggare. 

Vi går således mot en ”het” höst, men 

först hoppas jag att vi skall njuta av en 

underbart lagom svensk sommar, varken 

för varm eller kall! 

Yvonne Jacobsson 

Annonsera 

privat! 

Nu har du möjlighet att sätta in 

privatannonser i Museibladet! 

Till exempel gratulationer, kondoleanser, 

tack och hälsningar. 

Sedan vårt jubileumsnummer 

har efterfrågan uppkommit. 

Varför inte skicka en nyårshälsning 

i nästa nummer som 

kommer ut lagom till Rosh 

Hashana. På det sättet ger du 

även Judiska Museet i Stockholm 

ditt stöd samtidigt som du 

hör av dig till dina vänner. 

Priset är 00 kronor för en 

annons upp till sex rader (inklusive 

underskrift) 3 cm x 5,8 

cm. Den minsta annonsen som 

tidigare har funnits i tidningen 

(en åttondels sida är cirka 8 

cm x 10 cm och kostar 1000 

kronor). 

Bifogat med tidningen finns ett 

inbetalningskort som kan användas 

för annonsen. Det går 

också bra att kontakta 

Annika Ehnwall på telefon 

08-557 735 64 eller e-post 

annika@judiska-museet.se


betald 

annonsplats 

Saksinvest

6 

Investeringsverksamhet 

Museibladet 2/2010


Utblick judiska Europa 

Nytt judiskt museum i London 

Nyligen öppnade Judiska Museet i 

London i nygammal tappning. Museet, 

som ligger i Camden, har övertagit en 

intilliggande fastighet och på detta 

sätt fått tre gånger så stor yta. 

Museet har ritats av Long & Kentish 

Architects, som tidigare bland annat 

formgivit flera andra brittiska museer 

och bibliotek. 

När jag besökte det ännu inte 

färdigställda museet i höstas blev jag 

imponerad av dess ”nordiska” träslag 

och ljus. Min kollega, museichefen 

Rickie Burman, berättade då att 

byggnadsprojektet flera gånger 

drabbats av motgångar bl a genom 

att byggarbetet försenats och därmed 

Judiska Museet är det enda museet i 

Sverige med en permanent utställning 

om Förintelsen. Med några få mycket 

starka och gripande föremål gestaltar vi 

Förintelsens historia: tre gula Davidsstjärnor, 

varav en som tillhört Jovan 

Rajs, som var endast 12 år gammal 

när kriget tog slut och sålunda tillhör 

de 10% av överlevande judiska barn i 

Europa. Vi har även en kjol, sydd av 

en filt i koncentrationslägret Bergen- 

Belsen, som bars av en ung judisk 

flyktingkvinna när hon räddades till 

Sverige; några judiska pass stämplade 

med röda J:n, fångbeteckningar för 

mor och dotter i Ravensbrück samt 

armbindlar från Theresienstadt. 

Därutöver berättar vi i multimediaföreställningen 

på Museiteatern med film, 

föremål (fångdräkt, kängor, matskål 

och sked) och bildprojiceringar om 

Förintelsens historia och mekanismer. 

Filmen visas ofta för skolklasser. 

På senare år har permanenta salen 

fått flera intressanta och samtida 

utställningskoncept som vi är stolta 

också fördyrats. Slutnotan 10 miljoner 

pund, 113 miljoner kronor, 

har samlats in genom penninggåvor. 

Verkligen imponerande!! 

Om ni åker till London kan jag 

rekommendera er att besöka det 

nya judiska museet, som är helt 

interaktivt med många spännande 

upptäckter. Museet ligger på 129- 

131 Albert Street i Raymond Burton 

House. Omgivningen i Camden är 

mycket trevlig. Där finns bl a en 

härlig marknad, som säljer allt från 

”schmattes*” till mat. 

*kläder 


Nytt på Museet 

Familjen Frumkin utanför sin kosher 

vin- och spritaffär I hörnet av 

Commercial Road och Cannon Stress 

Road 191 . 

”Den som räddar ett liv räddar en hel värld” 

över, bl a det röda skåpet, där man 

kan söka information om den svenskjudiska 

historien. 

Ett historiskt inslag har saknats i 

permanenta salen. Vi har känt ett 

behov av att på något sätt hedra de 

människor och organiserade aktioner 

som räddade judar, såsom de vita 

bussarna. Många människor, både 

kända och okända, har visat stort 

civilkurage och med risk för sitt eget 

liv räddat judar till Sverige under 

andra världskriget. 

Genom en penninggåva från Aron 

Neuman i samband med hans 90-årsdag 

har Judiska Museet nu fått möjlighet 

att bygga en ny utställningsmonter 

i den permanenta salen. Det nya 

skåpet, som har samma utseende som 

det röda*, är grått för att smälta in i 

rummets atmosfär. Krönet på skåpet 

pryds av texten ”Den som räddar ett 

liv räddar en hel värld” – ett ordspråk 

som är inspirerat av Talmud, Mishna 

Sanhedrin 4:8. 

I första delen av skåpet beskriver vi 

de insatser som gjordes av okända 

civilpersoner för att rädda norska och 

danska judar till Sverige. Vi visar 

föremål och vittnesmål från dem som 

räddats. 

I den andra delen av skåpet visar vi 

ett originalskyddspass formgivet och 

utfärdat av Raoul Wallenberg, en av 

de mest kända livräddarna. Vi visar 

även hans originaltelefonbok med 

bl a Adolf Eichmanns telefonnummer, 

ett föremål som deponerats hos oss. 

Telefonboken är en sann klenod, som 

många judiska och andra museer skulle 

önska att de hade i sina samlingar!! 

Den tredje och sista delen av skåpet 

beskriver kända räddningsaktioner – 

Röda Korsets under ledning av Folke 

Bernadotte. Vi visar föremål; dagbok 

skriven av flyktingflicka, hennes 

scarf och andra personliga föremål 

som hon förde med sig till Sverige 

när hon transporterades med de vita 

bussarna. Vi nämner även Norbert 

Mazurs hjältemodiga insats då han

8 

personligen och med stor risk 

för sitt eget liv tillsammans 

med Felix Kersten besökte 

Himmler för att förmå honom 

att tillåta att även judar skulle 

få följa med på transporterna 

till Sverige. 

Vi vill än en gång tacka Aron 

Neuman för att han givit oss 

möjligheten att bygga skåpet 

och visa unika föremål från 

våra samlingar. 

32 Postkarten 

Jag var nästan fyrtio år gammal då jag 

första gången såg ett fotografi av min 

farmor och genast kände igen hennes 

ögon. Min far hade då varit död i närmare 

tjugo år. Han talade ogärna med 

mig om farmor då jag var barn och 

jag lärde mig att inte fråga. Det var 

först sedan jag själv blivit far som jag 

vågade mig i närheten av lådorna med 

min fars kvarlåtenskap. 

Det kan vara svårt att tro, men de två 

bilderna på farmor och farfar är tagna 

med bara fem års mellanrum. Då den 

första bilden tas, 1935, sitter såväl 

min far som hans äldste bror i koncentrationslägret 

Fuhlsbüttel utanför 

Hamburg. De har ägnat sig åt illegal 

politisk verksamhet (det vill säga försökt 

motarbeta nazisterna). Farmor ser 

orolig ut. Jag ser det i hennes ögon. Jag 

ser det därför att hennes ögon är också 

mina. Då den andra bilden tas, 1940, 

befinner sig min far på Hachschara 1 i 

Skåne. Den vänstersionistiska organisationen 

Hechaluz 2 har räddat hans liv. 

Hans två bröder är flyktingar i Buenos 

Aires respektive São Paolo. Farmor 

Vi har planer på att sätta upp 

en dator med en ”touch-screen” 

invid den nya montern. Här är 

det tänkt att besökare skall kunna 

söka information om Sverige 

och Förintelsen både på svenska 

och engelska. Men först måste vi 

hitta en finansiering. 


*röda skåpet med svensk-judisk 

historia. 

Familjehistoria 

och farfar är kvar i Hamburg, de har 

åldrats påtagligt. De skriver brev till 

sina söner, för att hålla ihop familjen, 

i förhoppningen om att en gång återförenas. 

På internetplatsen www.32postkarten. 

com går det att läsa några av de brevkort 

farmor och farfar skrev. Det första 

publicerades den 29 mars 2010, på 

dagen sjuttio år efter att det skrevs. 

De följande 31 brevkorten kommer att 

publiceras i ”simulerad realtid” – på 

samma datum de skrivs men med sjuttio 

års fördröjning. Den berättelse som 


Foto: Annika Ehnwall 

träder fram handlar om det som gick 

förlorat, men mest av allt om kärlek 

och framtidstro. 

Torkel S. Wächter 

1 Hachschara – förberedande 

lantbruksutbildning inför alija. 

2 Namnet Hechaluz (pionjären) är 

hämtat från Josua 6:1-13 hechaluz 

holech lefnei hacohenim” – ”The 

vanguard marched in front of the 

priests” (JPS Tanakh). 

Torkel S. Wächter är född 1961 i 

Stockholm. Han har studerat vid 

universiteten i Lund, Melbourne och 

Leipzig, samt vid Paideia och Kungliga 

Konsthögskolan i Stockholm. Han 

var anställd som pilot vid Scandinavian 

Airlines mellan 1986 och 1999. 

Debutromanen Samson publicerades 

1997 (Natur och Kultur), hans 

andra roman Ciona - en självbiologi 

(AlfabetaAnamma 00 ) nominerades 

till Augustpriset i den 

skönlitterära klassen. Den är 

utgiven under pseudonymen 

Tamara T, namnet Tamara 

är lånat från Bibelns Tamar 

(hon i Genesis:38). Biologi 

är på olika sätt bokens tema. 

Om du är nyfiken kan du till 

exempel läsa vad Magnus 

Eriksson skrev om den i 

SvD: http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/bortom-konoch-maskspel_ 

67 1.svd


betald 

annonsplats

10 

På Museet den 4 april 

Kulturnatten 

Det var en historisk natt i Stockholm 

den 24 april i år. I många andra 

städer runt omkring i Sverige är den 

ett känt fenomen, Kulturnatten, men 

i Stockholm var det första gången. 

Under en hel ”natt” kunde man vandra 

runt mellan olika museer, konsthallar, 

teatrar och andra kulturinstitutioner 

för att ta del av det enorma utbud vår 

huvudstad gav. 

Hos oss på Judiska Museet kunde 

man mingla med guiderna och fråga 

dem precis vad som helst, både om 

utställningarna och om sådant man 

alltid undrat över. Man kunde även se 

film i museiteatern, delta i havdala, 

eller lyssna till kvällens höjdpunkt; 

Anne Kalmering med ensemble. 


Creation of art 

Den som gått förbi Judiska Museet 

på Hälsingegatan den senaste tiden 

har nog märkt en liten förändring. På 

de vita gardinerna som satt i fönstren 

vid kontoret har plötsligt bokstäver 

uppenbarat sig, och i mitten finns 

ett gapande hål där en jordglob täckt 

med handavtryck snurrar. Hebreiska 

bokstäver hänger ovanför, och allra 

längst mot ingången ser man en 

stockholmskarta. 

Allt detta är en installation som 

invigdes den 20 april. Verket heter 

Creation of Art, och är Anna Kogans 

avslutningsprojekt för Paideia, där 

hon studerat det senaste året. Anna 

Kogan föddes 1985 i (nuvarande) S:t 

Petersburg, och det är också därifrån, 

från Steiglitz S:t Petersburg Academy 

of Art and Design, hon har en examen. 

Hon är en mycket skicklig möbeldesigner 

och kalligraf, och har gjort flertalet 

På Museet 

Foto: 

Hans 

Caldaras 

Anne sjöng en fascinerande blandning 

av östligt, västligt och nordiskt. Vi 

hörde vemodiga visor om kärlek 

på ladino, ackompanjerad av oud 

(arabisk luta), gitarr och bas. Vi fick 

också en och annan sång på jiddisch 

samt förklaringar till sångerna, och lite 

historia bakom språken hon sjöng på. 

På Museet 

mezuzot (dörrpostkapsel) och 

ketubot (äktenskapskontrakt) för sin 

hemförsamling. Hennes illustrationer 

har också smyckat en siddur, och 

ett av de större arbetena har varit att 

utforma en bima (synagogepulpet) åt 

reformförsamlingen i S:t Petersburg. 

Verket som går att skåda utanför 

Judiska Museet går i linje med Annas 

tidigare alster, där skriften är själva 

konsten. I Creation of Art får de 

hebreiska bokstäverna symbolisera 

den judiska kulturen och det judiska 

arvet, och hur detta relaterar till det 

svenska samhället. Anna använder 

sig av hebreisk kalligrafi trots 

att allmänheten ofta inte förstår 

innebörden i orden. 

”Jag anser att det inte finns något 

mer judiskt än hebreisk skrift”, säger 

Anna. ”Genom århundraden har 


Tyvärr varade konserten inte längre än 

den gjorde, och det fanns ju så mycket 

annat att uppleva under kvällen… 

Några stannade dock kvar för att delta 

i havdalaceremonin, som ju avslutar 

shabbat och inleder vardagen igen 

på lördagskvällen. Med fanns både 

de som gjort havdala hundratals 

gånger i sina liv, och de som aldrig 

hört talas om något så märkligt 

som flätade ljus och att sniffa på 

kanelbark. Kulturnatten visade sig 

vara ett utmärkt sätt att påbörja den 

nya veckan för många besökare, och 

vi hoppas att tillställningen kan få en 

fortsättning nästa år. Shavua tov! 

Yael Fried 

det hebreiska alfabetet enat judiska 

kulturer världen över. Folk har talat 

olika språk, som ladino, jiddisch eller 

judeo-arabiska, men alla har använt 

samma skrifttecken.” 

På Annas hemsida kan man läsa mer, 

och se fler vackra verk: http://annakogan.com 

Yael Fried


BYGGSTENAR TILL SPONSORTAVLAN 

Köp en byggsten och stöd Judiska Museets drift. Byggstenen 

sätts upp på den vackra sponsortavlan i bokhandeln 

Du kan hedra dina kära hädangångna eller få ditt eget namn 

inristat. Företagsnamn går också bra. 

En byggsten kostar 10.000 kronor. 

Frågor besvaras av Yvonne Jacobsson på kansliet 

STÖD JUDISKA MUSEET 

I samband med högtidsdagar 

köp ett CHAJ-diplom 

i stället för blommor 

För information och köp kontakta Museet 

telefon 08-31 01 43, fax: 08-31 84 04 

e-post: info@judiska-museet.se 

eller besök Museet på Hälsingegatan 

CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal) 

CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg

1 

PROGRAM SOMMAR OCH HÖST 2010 


JUNI 

Tisdag 8 juni kl 19.00 

Lena Posner-Körösi. Församlingens första kvinnliga ordförande, som avgick efter senaste valet, berättar 

om sina tio år vid makten och de utmaningar de judiska församlingarna i Sverige står inför. 

Obligatorisk föranmälan: e-post annika@judiska-museet.se 

eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64. 

AUGUSTI 

Tisdag 24 augusti kl 19.00 

I Magos gästbok 

En musikalisk afton med estradören Mattias Enn. Möt Karl Gerhard, Marlene Dietrich och Zarah 

Leander. 



Tisdag 31 augusti kl 19.00 

Professor Yvonne Hirdman gästar oss med sin mycket prisade nyutkomna biografi Den röda grevinnan 

om sin mor Charlotte, född i Estland, med ett vilt liv i Berlin, förälskelse i en kommunist och flykt till 

Moskva via Zürich, flykt ut ur Sovjetunionen till Danmark och till sist till Sverige och Hökarängen! Vi får 

1900-talets historia och mellan-europeisk historia, vi får även höra om mormors möte med Bukovinas 

tysktalande judar, allt genom en vacker och begåvad kvinnas levnadsöde. ”Jag tippar redan nu Augustnominering” 

skrev en recensent. ”Jag väntar på filmen” skrev en annan. 

Arrangör: Judiska Museets Vänförening 



SEPTEMBER 

Tisdag 14 september kl 19.00 

Glämsta i mitt hjärta - flyktig förälskelse eller livslångt judiskt engagemang. 

Ett samtal om hur Glämsta format den judiska identiteten. Medverkande Lars M Andersson, Marina 

Burstein, Mattias Grosin och Marc Harris 



OBS! Torsdag 16 september kl 19.00 på MAGASIN 3 i Frihamnen 

Samling 18.40! 

Magasin 3 Stockholm Konsthall 

En spännande afton på en av Europas ledande institutioner av samtida konst. David Neuman, museichef, 

introducerar och berättar om Magasin 3 samt tar oss med på en rundvandring av höstens stora 

utställning som omfattar närmare 200 verk av konsthallens samling. 

Begränsat antal deltagare, Anmäl Er nu. Kostnad 40 kronor som oavkortat går till Judiska Museet. 

Bussar nr 76 och 1. 


eller mån-fre 9-16 på tel 08-557 735 64.


Tisdag 28 september kl 19.00 

Arkitekten och stadsplaneraren Aleksander Wolodarski om gränsöverskridanden, ideologin och arkitekturen. 



OKTOBER 

Söndag 24 oktober kl 17.00 

Peter Mosskin, författare och musiker är kvällens gäst. Vi lovar en stunds stor underhållning. Har ni hört 

Petetr kåsera i radion så vet ni vad man kan vänta sig. Så här underfundigt har han formulerat rubriken 

för kvällens framträdande: ”Kunde verka som om de ryska judarna levde på att sy kavajer 

till varandra.” PM med några romaner och ett munspel. 

Arrangör: Judiska Museets Vänförening 



För allas trevnad bör bokade platser vara intagna 5 minuter före programpunktens början! 

Vi bjuder på förfriskningar 

Programavgift: 60 kr Medlemmar i Museets Vänförening: 40 kr 

Med reservation för ändringar i programmet 

Programmet kommer att uppdateras på hemsidorna www.judiska-museet.se och www.jmv.se 

Om ej annat uppges äger arrangemangen rum på Museet 

Adress: Hälsingegatan 2 

Varmt välkomna!

14 

SKAPANDE RESURSER 

K-Å -Å WESTERL 

WESTERLUND WESTERL UND B BBYGGNADS 

B YGGNADS AB 

AB 

Tunnlandsvägen unnlandsvägen 16, 16, Bromma. Bromma. Box Box Box 9. 9. 161 161 26 26 Bromma. Bromma. T TTel: 

T el: 08-80 08-80 80 80 98. 98. F FFax: 

F ax: 08-704 08-704 85 85 90 

90 

Museibladet 2/2010


Författare 


Myt och sanning om Raoul Wallenberg 

Paul Levine talade om sin bok ”Raoul 

Wallenberg in Budapest – myth, 

history and Holocaust” på Museet den 

13 april. 

Paul Levine inledde kvällen med att 

inbjuda publiken till en diskussion 

under hans presentation av innehållet 

i boken om Wallenbergs gärning i 

Budapest. 

Boken är ett resultat av 20 års 

forskning om Raoul Wallenberg, 

Sveriges kanske mest kände person 

under 1900-talet. 

Det faktum att Raoul Wallenberg 

räddade många judar, fängslades 

av ryssarna och att hans öde inte är 

klarlagt har bidragit till att skapa 

många myter kring hans person, sa 

Levine. I sin nya bok presenterar han 

22 existerande myter. Efter varje myt 

presenterar Levine resultatet av sin 

forskning, sin egen tolkning av de 

skriftliga källorna. Levines forskning 

baserar sig på UDs arkiv, vad som 

skrevs av Raoul Wallenberg själv och 

hans brevväxling med farfar, familjen 

och övriga, t ex Koloman Lauer, 

som Raoul Wallenberg arbetade för 

innan fick sitt diplomatiska uppdrag 

av UD. Därutöver har Paul Levine 

till viss del även utgått från andra 

forskares avhandlingar och böcker. 

Levines slutsatser kommer således 

huvudsakligen från dokument skrivna 

under tiden Raoul Wallenberg var 

i Budapest, d v s sommaren och 

hösten 1944. Levines forskning har i 

boken resulterat i 1.000 fotnoter med 

källhänvisningar. 

Paul Levine underströk att han som 

historiker inte spekulerar om möten 

som kunde ha ägt rum, t ex mellan 

Wallenberg och Eichmann, utan att 

han endast har utgått från de slutsatser 

han dragit ur det samtida skrivna 

källmaterialet. Tanja Schult, också 

historiker och forskare, som satt i 

publiken, kommenterade att det ju 

fanns andra existerande källor som 

rapporterar om möten som ägt rum, 

som Wallenberg inte själv skrivit 

något om. Hon ansåg att det hade varit 

möjligt för Paul Levine att inkludera 

även dessa källor. Hon påpekade 

även att historikern Attila Lajos borde 

ha nämnts i boken, eftersom Levine 

hänvisar till hans forskning i sin bok. 

Flera andra i publiken gjorde 

sakkunniga inlägg och kommenterade 

det de fick höra av Levine. Några 

uppfattade att Paul Levine i sin nya 

bok vill förminska Raoul Wallenbergs 

hjältemodiga insatser Levine 

förnekade detta och menade att 

Wallenberg visst var en hjälte, men 

att det var viktigt för honom som 

historiker att klarlägga vad som 

egentligen hade ägt rum och vad som 

var myter. 

När Paul Levine berättade att han 

tolkat brevväxlingen mellan Koloman 

Lauer och Raoul Wallenberg som 

att Wallenberg kunde göra affärer 

i Budapest mötte detta påstående 

stort mothugg från Gellert Kovacs, 

historiker och forskare, som också 

forskat i samma källmaterial. Kovacs 

menade att Lauer visserligen skrev 

om att han önskade att Wallenberg 

skulle göra affärer för honom, men att 

Wallenberg skrev tillbaka om något 

helt annat. 

Det blev en mycket intressant kväll, 

dels genom Paul Levines analyser av 

de 20 myterna kring Wallenberg och 

dels för att publiken var så kunnig och 

vi kunde följa en akademisk diskurs. 

Varför ägde så många räddningsaktioner 

rum i just Budapest? Dels 

för att här bodde de sista resterande 

judarna i Europa, ca 100.000 personer. 

Paul Levine menade att ett 

praktiskt utrymme skapades för Raoul 

Wallenberg, Carl Lutz och andra 

diplomater i staden Budapest eftersom 

ryssarna var så nära och pressade på. 

På det sättet blev Budapest en unik 

stad till skillnad från Warszawa, där 

dylika räddningsinsatser inte hade 

varit möjliga på samma sätt. 

Yvonne Jacobsson

16 

På Museet den 3 mars 

Judiskt liv i Indien 

Den 23 mars fick Judiska Museet besök 

av Adèle Schreiber som berättade om 

sin bok Judiskt liv i Indien. 

Det har funnits judiskt liv i Indien 

sedan flera tusen år. I stort sett har 

judarna där levat i harmoni med det 

omgivande majoritetssamhället. Det 

har funnits flera livaktiga judiska 

samhällen. Många för dock numera en 

tynande tillvaro då de flesta judarna har 

utvandrat till Israel eller assimilerats. 

De första judarna kom med romarna 

kring början av vår tideräkning. De 

anlände till Cochin i södra Indien 

som då var en livaktig hamnstad. De 

livnärde sig ofta som handelsmän. De 

hade goda språkkunskaper och inter- 

Författare 

I Vasastan 


Goda grannar 

En snöig dag i mars anordnade Vasastans 

museer för andra året i rad en 

temadag. Årets ämne var miljön, och 

det bjöds på program och visningar 

runtom i stadsdelen. Man kunde lyssna 

på föredrag om Strindberg som trädgårdsmästare, 

prova ekologiska viner, 

prata med väderobservatörer och gå 

på stadsvandring. Och kom man till 

vårt museum fick man en uppmaning 

av kantor Maynard Gerber att värna 

naturen och odla lite mer ödmjukhet 

inför den. 

Han började sitt anförande med att 

berätta om hur han en gång var med på 

en miljömanifestation i Uppsala på en 

fredagskväll, dit han gick trots att det 

var shabbat, för att visa hur viktigt det 

ändå är att vi tar hand om naturen. Den 

är, säger Maynard Gerber, i Guds ägo, 

inte i vår egen. Gud har skapat världen, 

och är därmed dess rätta ägare. Män- 

niskan får härska över djur och natur, 

men denna rättighet medför också ett 

ansvar. 

Det ansvaret innebär att man bör ta 

hand om naturen, som det står i Bibeln; 

”Gud tog människan och satte henne 

i Edens lustgård att bruka och vårda 

den” (1 Mos. 2:15). Denna syn kommer 

också till uttryck i shabbat, den 

dag i veckan då vi stannar upp från 

vårt dagliga arbete och låter naturen 

vila. Detsamma gäller även sabbatsåret, 

som inträffar vart sjunde år, då 

marken ska ligga i träda. I Bibeln finns 

dessutom flertalet lagar som förbjuder 

grymhet mot djur, också de en del av 

skapelsen. 

Men var går gränsen? Får man värna 

naturen på människans bekostnad? Nej, 

svarar Maynard Gerber, mänskliga behov 

är alltid viktigare, men det gäller 


nationella kontakter och blev därför 

många gånger mycket framgångsrika. 

Som mest fanns 8 synagogor i Cochin. 

Under den portugisiska perioden från 

1498 – 1663 levde dock judarna under 

stort förtryck. Därefter kom holländarna 

som hade en betydligt tolerantare 

inställning till judarna. 

Med tiden övertog Mumbai (Bombay) 

och Calcutta rollerna som viktigaste 

handelsstäder från Cochin. Det medförde 

att många judar framför allt de 

mer välbärgade följde med till dessa 

städer. Många judar kom senare från 

det Ottomanska Riket, de så kallade 

Bagdadjudarna och slog sig ner i dessa 

städer. 

Tomas Adler 

att hitta en balans. Han menar att vi 

måste inse att människa och natur har 

en relation, vilket många kanske inte 

känner i dagens urbaniserade samhälle. 

Vi har på många sätt tappat kontakten 

med, och respekten för, naturen i och 

med att vi inte är beroende av den på 

samma sätt. 

Maynard Gerber avslutade med att 

berätta om judendomens högtider som 

kretsar kring naturen, och påminner 

oss om hur meningslös trädens nyår, 

tu bishvat, kan kännas i Sverige, men 

hur viktig den är i Israel. Där planteras 

träd för att hålla ökenjorden på plats, 

men utanför museet snöade det ymnigt 

denna dag, och trädplanteringssäsongen 

hade ännu inte nått oss i denna norra 

delen av Diasporan. 

Yael Fried


betald 

annonsplats

18 

Judisk Historia 


”Living in the land of ashes” 

Tisdagen den 16 mars presenterade 

Jackie Jakubowski kvällens 

specialinbjudna gäst Konstanty 

Gebert från Polen. Programpunkten 

arrangerades av Judiska Museet i 

samarbete med svenska Vänföreningen 

för Museet för de polska judarnas 

historia i Warszawa samt Polska 

Institutet i Sverige. 

Nu skulle vi få höra om hur det var 

att leva som jude i Polen idag. Polen, 

som innan kriget hade 3,3 miljoner 

judar och som genom Förintelsen och 

fördrivningen efter mars 1968 av de 

sista återstående 25.000 judarna i stort 

sett tömdes på judar, ca 5.000 personer 

blev kvar. Hur har man lyckats blåsa 

nytt judiskt liv i detta ”land av aska”? 

Om någon skulle kunna berätta om 

detta var det Konstanty Gebert, 

eldsjäl och grundare av den judiska 

kulturtidskriften Midrasz bland andra 

bedrifter. 

Gebert föddes 1953 i Warszawa. Han 

studerade vid Warszawas universitet, 

blev författare och skrev böcker, 

bland annat under pseudonymen 

David Warzawski. 1997 grundade 

han kulturtidskriften Midrash. En av 

Geberts mest kända böcker har titeln 

”Living in the land of ashes”. Denna 

blev utgångspunkten för kvällens 

samtal. 

Jackie inledde med att berätta att 

Konstanty och han träffats första 

gången i Lissabon på en konferens. 

På Jackies fråga då ”Varför stannade 

du kvar i Polen?” hade Konstanty 

svarat ”Någon måste ta hand om 

begravningsplatsen”, vilket Jackie 

inte glömmer i första taget. 

Att Gebert och andra judar har valt 

stanna kvar har flera förklaringar. 

Ett av problemen i att leva i ”landet 

av aska” är inte askan utan själva 

föreställningen om den. När Gebert 

besöker Israel, där han har många 

vänner, får han ofta frågan ”Varför 

bor du fortfarande kvar i Polen?” 

”När tänker du komma hem (red anm 

till Israel)?” Han brukar då svara: ” 

Polen är mitt hem!! Vi judar har rätt 

till vårt land. Närvaron och frånvaron 

av judar finns alltid med oss i Polen.” 

Gebert förklarade att folk reagerar 

negativt. Men faktum kvarstår att 

äldre judar, som förlorat sina anhöriga 

genom Förintelsen eller fördrivningen 

blir lyckliga över att se att judiskt 

liv nu återvänt. Trots den ofattbara 

förlusten av 90 procent av alla judar 

i Polen lyckades man alltså inte helt 

bryta kedjan av oavbrutet judiskt liv 

under de senaste 1000 åren i Polen. 

”Vi är de tre miljonerna mördades 

efterkommanden. Vi växer från 

samma rötter. Vi sätter nya skott. Det 

judiska arvet handlar inte om döden, 

det handlar om livet. Vi försöker 

återbygga det liv som fanns innan 

kriget. Det finns otroligt kreativa 

personer bland oss judar. Vi har en 

skola med 300 elever inkluderande 

även några icke judiska barn, som 

väljer vår skola för att den är en bra 

skola. Vår församling är liten, normal 

och ganska tråkig. Staden Warszawa är 

byggd på döda, 200.000 personer dog 

i Warszawa-upproret. Ordet aska har 

därför en paradoxal betydelse. Så vad 

är då basen i den judiska identiteten i 

Polen? När Marek Edelman (red anm 

som tillhörde den innersta kretsen i 

Warszawa upproret och överlevde) 

säger att judarna är döda har han rätt. 

Han menar de judar som var djupt 

rotade i den judiska traditionen och 

religionen ”the jiddische jidden”. 

Några helt assimilerade familjer 

fanns kvar. Efter 1968 grundades 

”Det flygande universitetet” där några 

judar ville studera judendomen och 


lära sig om de förlorade traditionerna. 

Dessa personer blev därefter antingen 

religiösa eller sionister. Det är de två 

modellerna som finns för assimilerade 

judar. De som bär skägg, som jag, 

gör i allmänhet judiska saker och 

producerar judisk kultur. 

Före andra världskriget kunde man 

vara helt sekulär jude och ändå förbli 

jude. Utan religion förblir kittet mellan 

judar enbart socialt. Det är inget 

fel med det, men det skapar ingen 

judisk identitet. Utan den religiösa 

komponenten kan vi inte överleva, 

anser jag. Vi har ingen anledning att 

vara judar. 

För att känna solidaritet med askan i 

Auschwitz behöver man inte vara jude. 

Här finns en mänsklig solidaritet, som 

vi alla delar. 

Vi har en plikt gentemot våra förfäder. 

De mördades enbart för att de var 

judar, vare sig de ville vara judiska 

eller inte. Vi måste alla upprätthålla 

förbundet vid Sinai. 

Före 1945 var inte Polen homogent. 

Nu är det homogent. Att vara jude 

är därför intressant. Den israeliskpalestinska 

konflikten spelar ingen 

roll i det dagliga livet för judar i Polen 

idag.” 

Jag blev otroligt fascinerad av 

Konstanty Gebert, en man med 

imponerande akademiska meriter. 

Han talade perfekt engelska och var 

mycket karismatisk. Fantastiskt vad 

några eldsjälar kan åstadkomma i ett 

land där förutsättningarna inte är de 

enklaste. Jag kunde ha lyssnat länge 

till för programpunkten översteg alla 

mina förväntningar. 

Yvonne Jacobsson


LP Nierenburg AB 

DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA 

BEHÖVER NI FOTOGRAF 

vid bröllop, jubileum och andra viktiga 

fester, porträtt eller reklam? 

Kontakta Jan Herdevall 

Sound & Music Studio 

Telefon: 021-35 79 18 

Mobil: 070-738 66 22 

E-post: sound.music@swipnet.se 

Hemsida: www.soundmusic.se 

Sound & Music Studio arbetar med 

foto, film och musik. 

betald 

annonsplats 

www.eurokork.se www.eurotak.se www.takanalys.se

0 

På Museet den mars 

Ännu en sida av Mago 

En annan sida av Mago än den som Judiska 

museet hittills gett, visade Fil.dr 

Constance af Trolle från Dansmuseet 

i sin intressanta presentation av Mago 

som tecknare och illustratör av dansare. 

Artiklar, intervjuer och recensioner av 

balett och teater åtföljdes ofta på 1940- 

och 50- talet av skisser och teckningar 

i stället som numera av foton. Det var 

också ett sätt för den tidens konstnärer 

att tjäna en slant till sitt uppehälle. 

Mago var innan han blev för upptagen 

av kostymsteckningar till teater och 

film, en gudabenådad tecknare, som 

med ett fåtal streck kunde uttrycka 

både känslor, karaktär och rörelse hos 

t.ex. Birgit Cullberg och Birgit Åkesson, 

något som Constance af Trolle visade 

med ett flertal skisser. För ett tiotal 

år sedan fick hon vetskap om dessa 

skisser, när Mago själv tog kontakt med 

Dansmuseet. Teckningarna deponerades 

då på museet, där de också visats i 

en samlingsutställning kallad ”Svenska 

konstnärer tecknar dans”. 

Bland Magos skisser finns Julius 

Mengarelli som Jean i Fröken Julie, 

Marianne Orlando och Gunnel Lind- 

På Museet den 3 februari 

Mago 

gren i Gala Performance och Våroffer, 

men även gästspelande artister såsom 

den indiske dansaren och pedagogen 

Ram Gopal, flamencodansare och 

japanska gästartister på Cirkus och 

många, många fler artister. 

De skisser och teckningar som nu 

förvaras på Dansmuseet är alltså inte 

kostymteckningar, som man vanligtvis 

förknippar med Mago utan gjorda för 

att publiceras i olika tidningar och visar 

Musik 

En mångsidig Mendelssohn 

En musikintresserad skara hade kommit 

till museet när Henry Larsson 

- bibliotekarie med specialintresse 

för Felix Mendelssohn - i ord och ton 

berättade om hans liv och ställning i 

tysk musikhistoria. 

- Det är nu drygt 200 år sen Mendelssohn 

föddes i Hamburg 1809 och i 

Tyskland har detta jubileum uppmärksammats 

mycket, med utställningar 

bland annat i Berlin och Leipzig. I 

Sverige har det varit ett mer måttligt 

firande, inledde Henry Larsson. 

Felix Mendelssohns farfar var den 

store filosofen Moses Mendelssohn 

som med tiden fick tio barn. Sex av 

dessa levde till vuxen ålder och fyra 

konverterade till kristendomen. Sonen 

Abraham, som var pappa till Felix, blev 

bankir och gifte sig med Lea Salomon 


rörelser, karaktärer och temperament 

hos den tidens olika artister. Tack Constance 

af Trolle för att du visat oss, en 

liten skara som trotsat kyla och halka, 

en annan sida av Mago, som ett led i 

Judiska museets intressanta utställning 

om kostymtecknaren Max Goldstein. 

Vera Sundberg 

Birgit Cullberg, odaterad, och Elsa Marianne von Rosen och Julius Mengarelli 

i Fröken Julie 1950. Verken tillhör Dansmuseet, foto Stefan Persson. 

vars far också var bankir och hovjude. 

Familjen flyttade till Berlin när Felix 

var tre år och Hamburg ockuperades 

av den franska armén. I det förmögna 

hemmet umgicks tidens största poeter, 

diktare och kulturpersonligheter. 

I Berlin fick Felix tidigt undervisning 

i pianospel av sin bildade och konstnärliga 

mamma. Hans exceptionella 

begåvning upptäcktes snabbt och han


gav sin första offentliga konsert i 

Berlin vid nio års ålder. Han började 

även komponera tidigt och mycket. 

Han skrev sin första opera när han var 

11 år och den uppfördes på pappans 

födelsedag. 

- Mozart var 12 när han skrev sin första 

opera påpekade Henry Larsson. 

När Felix var 12 år blev han inbjuden 

till den berömde diktaren Goethes 

hem i Weimar. Trots åldersskillnaden 

- Goethe var född 1749 - utvecklades 

en djup vänskap mellan de två och 

Mendelssohn skrev senare ett musikstycke 

för honom. 

År 1816, när Felix var sju år, konverterade 

han och hans tre syskon till 

kristendomen liksom föräldrarna. De 

antog då det tyska efternamnet Bartholdy. 

Felix använde i fortsättningen 

båda efternamnen. 

- Vid den tiden fick judar inte inneha 

statliga tjänster i Tyskland, berättade 

Larsson. Familjen Mendelssohn var 

inte de enda som konverterade. Åren 

1800-1920 konverterade 24 000 judar 

till kristendomen. Det rådde en slags 

judisk assimilationsoptimism. Man 

konverterade för att få lika rättigheter 

i samhället. 

Felix skrev två av sina mest fullödiga 

verk vid tidig ålder. Stråkoktetten när 

han var 16 år och ouvertyren till En 

midsommarnattsdröm som väckte stort 

uppseende när han var 17. Då hade 

han även komponerat flera pianoverk, 

sånger och ett tiotal stråksymfonier. 

- Tonåringen Mendelssohn skrev inte 

bara bra, utan också personligt, menade 

Larsson. 

Systern Fanny som var fyra år äldre var 

också en skicklig tonsättare och pianist 

och ett viktigt stöd, mentor och diskussionspartner 

för brodern. Hon skrev 

400 verk i det mindre formatet. 

Bland de viktigaste insatserna som 

Mendelssohn gjorde var att återupp- 

väcka intresset för Bachs musik. När 

han var 20 år tog han initiativet till 

att 1829 i Berlin, första gången efter 

Bachs död, arrangera och leda uppförandet 

av Matteuspassionen, som 

han ansåg vara ”kristenhetens största 

musikverk”. Mendelssohn lär ha sagt: 

- Tänk att det är en judepojke som uruppför 

kristendomens största verk. 

Mellan 1830 och 1832 reste Mendelssohn 

genom Europa, studerade, dirigerade 

och blev en mycket eftertraktad 

dirigent. Resorna gav inspiration till 

Skotska symfonin, Italienska symfonin 

och konsertouvertyren ”Hebriderna”. 

Under sina resor blev han bekant med 

en stor del av kungligheterna och adeln 

i Österrike, Tyskland och England. Han 

fick ett enormt kontaktnät. 

Vid 26 års ålder, år 1835 blev han ledare 

för Gewandhausorkestern i Leipzig. 

Det gjorde honom till centralgestalt i 

musikverksamheten i en av Tysklands 

viktigaste städer, ett Tyskland som 

ansågs vara Europas musikaliska 

centrum. I Leipzig gjorde han stor 

succé. Han bjöd in tidens stora artister 

och han fördubblade sina musikers 

löner. Han grundade också Leipzigs 

musikkonservatorium 1843, det första 

i Tyskland som ansågs som Europas 

bästa. I Leipzig mötte han Cecile 

Jeanrenaud som blev hans hustru och 

de fick fem barn. 

Mendelssohn var mycket produktiv. 

Han skrev fem symfonier, tre sonater, 

en violinkonsert, två pianokonserter, 

flera välkända ouvertyrer, två oratorier 

och många kammarmusikaliska verk. 

Hans sista stora verk var Elias, ett gammaltestamentlig 

verk, som anses som 

ett av de förnämsta oratorierna efter 

Händels Messias. Det var Mendelssohns 

största offentliga triumf. 

- Mendelssohn var otroligt mångsidig, 

konstaterade Larsson. Han var både 

kompositör, dirigent, pianist, violinist, 

organist, pedagog och folkbildare. 

Även en skicklig akvarellmålare och 

en eminent och strålande brevskrivare. 

Han skrev 14.000 brev till familjen och 

5.000 av dessa är bevarade. Tillsammans 

med sin farbror gav han ut farfadern 

Moses Mendelssohns samlade 

brev. 

- Mendelssohn och Schumann var de 

stora tyska kompositörerna på 1830talet, 

ansåg Larsson. De verkade båda 

under romantiken. Robert Schumann 

som var samtida med Mendelssohn 

beundrade honom och utropade honom 

till 1800-talets Mozart. 

Felix och systern Fanny stod varandra 

mycket nära hela livet och Fannys 

plötsliga död vid 42 års ålder efter ett 

slaganfall i maj 1847 tog Felix mycket 

hårt. Han flydde till Schweiz, vandrade 

och målade akvareller. Men hans hälsa 

försvagades och han avled efter en 

stroke bara ett halvår senare, i november 

samma år. Han blev bara 38 år. 

Mendelssohn hann under sitt korta liv 

med mer än de flesta andra på många 

olika områden. Men under hans livstid 

fanns varken TV med ett otal kanaler 

eller Internet som stjäl mycket av vår 

tid och energi. Man kan inte låta bli att 

undra: Vad skulle hänt om Mendelssohn 

hade fått leva längre? 

Rut Milchner 

Nytt telefonnummer till Vänföreningen och programanmälan 08-557 735 64

Museibladet 2/2010


Redaktörens funderingar... 

...om efterdyningar 

Efterdyningarna efter vinterns alla vedermödor 

eller kanske ”vädermödor”. 

Som infödd stockholmare gör jag ju 

ingen skillnad på uttalet. Om jag skulle 

definiera ordet ”vädermöda” så skulle 

det bli med att ”kämpa sig genom 

igensnöade gator och trottoarer”. Vid 

infarten till mitt hus fanns det till slut 

ett berg av snö, det var säkert en sju, 

åtta meter högt. Höjden överskred i alla 

fall en snöhögs dimensioner. Som jag 

tidigare har berättat har jag färdtjänst 

och förarna har i vinter reagerat när 

jag har sagt att infarten är direkt efter 

berget. På tal om färdtjänstförare så 

händer det ganska ofta att de inte vill 

att jag ska kliva ur bilen utan åka vidare 

för att jag är så glad och trevlig 

och dessutom hjälper dem att hitta 

den bästa vägen. När jag är med är det 

onödigt att använda GPS. 

Nu har snön smält och vi har hittat 

marken igen. Har ni tänkt på att våren 

har tagit god tid på sig, vi har hunnit 

se förändringen från det vintergråa 

genom det skira gröna till det fullt 

utslagna, i alla fall tror jag att det är så 

nu när ni läser detta. När jag skriver 

är det fortfarande bara svagt grönt. 

Ibland går det ju så fort att man knappt 

hinner blinka och det är ganska tråkigt 

eftersom det härliga är just att kunna 

se förändringarna. Ett år för 20-25 år 

sedan åkte jag på morgonen förbi en 

grå grässlänt och sex timmar senare 

var den illgrön, det kändes som jag 

missade hela förvandlingen. 

På tal om förvandlingen så far mina 

tankar till tre olika saker. Dels till 

Museets nästa utställning i höst om 

Bruno Schulz och Franz Kafka, som 

ju skrev boken ”Förvandlingen”. 

Den andra förvandlingen är den som 

kommer att ske av Museets reception, 

bokhandel och cafeteria. Den tredje är 

den av framför allt mitt badrum. Jag 

har ju haft stambyte under vintern och 

jag måste säga att det har gått ganska 

bra. Jag bodde kvar i lägenheten under 

tiden. Visserligen kändes det ibland 

som i Hasse Alfredssons ”Gamle man” 

från revyn ”Gula hund” från 1964. De 

hade låst in honom och cognacen, fast 

i två olika skåp. Jag hade försökt att 

placera sådant som jag behövde i utrymmen 

som inte var igenstängda, men 

lyckades inte helt. Det märktes inte så 

mycket under själva stambytet men 

blev desto tydligare när jag började 

placera ut det inlåsta igen. Bland annat 

hittade jag inte min potatisskalare, 

det upptäckte jag när jag skulle göra 

en sallad med potatis och tomater till 

Vänföreningens styrelsemöte. Den 

fanns helt enkelt inte, så jag bjöd på ägg 

istället, det är också mättande. En annan 

sak som jag inte har lyckats hitta är 

min skruvdragare så det nya badrumsskåpet 

saknar hyllor. Däremot hittade 

jag en mus i köket, det är inte så farligt 

som det låter, det var en datormus, men 

jag förstår inte hur den hamnade i en 

av påsarna med köksutrustning men 

cognacen hade jag dock tillgång till 

En härligt skön sommar 

önskas alla medlemmar i 

Judiska Museets Vänförening 

hela tiden. 

Mitt val av brun klinker på golvet i badrummet 

och toaletten var jättelyckat. 

Badrummet har sedan matt vitt kakel 

på väggarna med en brun rand cirka 

en meter över golvet. Jag har kostat på 

mig en lyx, jag har skaffat egen tvättmaskin 

och installatören, cirka 30-35 

år gammal, utbrast när han kom in i 

badrummet ”Vad läckert”. Tvättmaskinen 

har jag drömt om i flera år. Jag 

är inte överförtjust i att städa, framför 

allt gillar jag inte att städa efter andra 

vilket man måste göra när man använder 

tvättstugan i huset. Ibland när man 

kommer dit så ser det rent och snyggt 

ut. När man sedan tittar i tvättmedelsfacken 

då är det inte roligt längre. Jag 

som är allergiker vill ju inte ha andras 

tvätt- och sköljmedel, alltså finns nu 

ytterligare en maskin hos mig. 

Jag vill önska er alla en skön och 

grön sommar och tänk på att Museet 

har öppet hela sommaren och Magoutställningen 

pågår fram till den 

15 september. Passa på att ta med era 

släktingar och vänner som kommer på 

besök till Stockholm under sommaren. 

Om ni inte själva är kvar i stan så kan 

de väl besöka Museet på egen hand. 

Men ni måste vila upp er också för 

kvällsprogrammen startar redan i slutet 

av augusti! 

Som ni ser finns programmet nu i 

mitten av tidningen. Sidorna före och 

efter är annonser så det går bra att ta 

ut programmet. 

@nnika Ehnwall

4 

Vänföreningens 

årsmöte 

Den 1 mars hade Judiska Museets 

Vänförening sitt årsmöte. 

Årsmötet förflöt lugnt. Till ordförande 

för 010 valdes Hans Kraitsik. I 

styrelsen ingår också Lennart Wolff, 

vice ordförande; Ralph Jacobsson, 

kassör; Clas Jackert, sekreterare; 

Tomas Adler, Birgit Blideman, Hanna 

Feist Wechselblatt, Peter Haas och 

Rut Milchner som ordinarie ledamöter. 

Yvonne Jacobsson är självskriven 

ledamot som Museichef. Suppleanter 

är Danielle Metz och Ossie Rohman. 

Annika Ehnwall är adjungerad som 

ansvarig för Vänföreningens kansli. 

Efter årsmötesförhandlingarna blev 

det livligare. Jessica Zandén besökte 

oss och i ett samtal med Bo Hyttner 

berättade hon om teaterföreställningen 

”Min mormor Gladys” om dess 

bakgrund och framtid. Därefter 

åt medlemmarna en måltid 

från Kosherian. 

Drottning Kristinas 

toramantel 


Text: Annika Ehnwall & foto Clas Jackert 

I förra numret av Museibladet fanns det under 

rubriken ”Utblick Judiska Europa” en artikel av Sonja 

Schlossman om Drottning Kristinas toramantel. Det 

var meningen att den skulle illustreras av just denna 

toramantel. Tyvärr anlände inte bilden förrän alltför 

sent. Tidningen hade då redan gått i tryck. Vi vill inte 

undanhålla våra läsare denna bild av den vackra 

toramanteln och publicerar den därför här bredvid. 

Bilden är från Judiska Museet i Rom där toramanteln 

finns utställd.

Ladda ner - Vänföreningen Judiska Museet i Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?