Frågor om undersökningar som föreskrivits av läkare

Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och
undersökningar som föreskrivits av läkare
Som arbetstid räknas enligt § 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel den tid som använts
för ordinarie arbete och under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig
att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Utöver detta uppräknas i § 4
mom. 2 vissa specialsituationer som betraktas som arbetstid om förutsättningarna i avtalet
uppfylls.
Punkterna 4 och 5 i § 4 mom. 2 är de som oftast ger upphov till frågor.
Punkt 4: Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och hälsokontroller:
I bestämmelsen konstateras att den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller
som arbetsgivaren förutsätter eller till lagstadgade kontroller som tjänsteutövningen
eller arbetet kräver, räknas som arbetstid också när de försiggår på ledig tid.
Eventuell restid i anslutning till undersökningen eller kontrollen räknas ändå inte som arbetstid.
Om restiden infaller på den anställdes ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden
ändå inte av denna orsak. Vid tillämpning av denna punkt bör man komma ihåg att den
tid som använts för hälsoundersökning eller hälsokontroll och som räknas som arbetstid
alltid ska beaktas vid bedömning av hur den ordinarie arbetstiden uppfyllts, dvs. om
mertids- eller övertidsgränsen för en arbetsperiod har överskridits.
Innan beslut fattas om huruvida tiden räknas som arbetstid eller inte bör man först överväga
om det är fråga om
– en av arbetsgivaren förutsatt
– hälsoundersökning eller hälsokontroll
– en lagstadgad hälsokontroll som skötseln av tjänsten eller arbetet förutsätter
Om det inte gäller vare sig en av arbetsgivaren förutsatt hälsoundersökning eller hälsokontroll
eller en lagstadgad undersökning ska denna bestämmelse över huvud taget inte
tillämpas. I det fallet är den tid som gått åt till hälsoundersökningen eller hälsokontrollen
inte att betrakta som arbetstid.
Fråga 1:
En arbetstagare/tjänsteinnehavare beställer tid hos företagshälsovården för årskontroll
som återkommer med vissa mellanrum (t.ex. 50-årsgranskning), en åtgärd som arbetsgivaren
tillhandahåller. Räknas den tid som går åt till kontrollen som arbetstid eller inte?
Svar 1:
Här är det fråga om att arbetsgivaren erbjuder de anställda en möjlighet att gå på läkarkontroll.
Den tid som används för kontrollen räknas inte som arbetstid eftersom arbetsgivaren
inte har beordrat den anställde att delta i kontrollen. I en sådan situation kan arbetsgivaren
inte heller förplikta den anställde att delta i kontrollen, vilket innebär att § 4
mom. 2 punkt 4 inte alls kan tillämpas. Arbetsgivaren behöver inte heller bevilja arbetstagaren
befrielse från arbetet för att läkarkontrollen ska kunna ske på arbetstid. I detta
fall måste arbetsgivaren överväga vilka alternativ det finns. Ska den anställde beviljas
tjänstledighet/arbetsledighet för den tid undersökningen eller kontrollen tar, ska den tiden
arbetas in eller fylls dagens arbetstid ut med arbetstidsersättningar som intjänats

KT 2 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
under tidigare arbetsperioder? Den anställde kan också beviljas befrielse från arbetet
under arbetstid, men så att han eller hon ändå inte behöver arbeta in denna tid.
Fråga 2:
En arbetstagare som arbetar på ett sjukhus har nyligen återkommit från en utrikesresa.
a) Arbetsgivaren misstänker att arbetstagaren har blivit salmonellasmittad och beordrar
honom till undersökning. Arbetstagaren går därför på undersökning och blir sedan
tvungen att ytterligare gå på fortsatta undersökningar. Ska alla besöken eller bara en
del av dem räknas som arbetstid? Har den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden
blivit full med beaktande av underskottet på grund av den tid som gått till undersökningarna
och har personens mertids- och övertidsgräns för arbetsperioden överskridits?
b) Om arbetstagaren själv misstänker sig ha fått smitta och går den första gången på
läkarkontroll på eget initiativ, blir förfarandet då ett annat än i punkt a?
Svar 2:
a) Alla dessa undersökningar räknas som arbetstid om besöken är nödvändiga med
tanke på skötseln av tjänsten/arbetsuppgifterna. Det gäller också besöken för de
fortsatta undersökningarna. I denna situation uppfylls detta behov. Den tid som använts
för undersökningarna har ingen inverkan på personens mertids- eller övertidsgränser
för arbetsperioden eftersom den ordinarie arbetstiden för denna arbetsperiod
inte blir ofullständig på grund av undersökningarna.
b) När arbetstagaren själv misstänker sig ha fått salmonellasmitta och går på eget initiativ
på läkarkontroll är det fråga om en sådan lagstadgad kontroll som skötseln av
tjänsten/arbetet kräver även om arbetsgivaren inte har beordrat arbetstagaren att gå
på kontrollen. I det fallet iakttas samma förfarande som i punkt a. I lagen (583/1986)
och förordningen (786/1986) om smittsamma sjukdomar finns det närmare bestämmelser
om när det är fråga om en smittsam sjukdom och hur man ska förfara då.
Punkt 5: Av läkare föreskrivna undersökningar
I bestämmelsen konstateras att som arbetstid räknas inte den tid som åtgått för undersökningar
som läkaren remitterat arbetstagaren/tjänsteinnehavaren till, såsom specialist-,
laboratorie- eller röntgenundersökningar. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare
ändå på grund av ett verkligt behov måste gå på sådana undersökningar under arbetstid,
ska arbetsgivaren ordna att den anställde får befrielse från arbetet för undersökningen.
Bestämmelsen gäller också medicinska undersökningar före förlossning, om
undersökningen måste utföras under arbetstid. Om undersökningen inklusive restider infaller
på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden
ändå inte på grund av detta.
Observera ändå att den tid som använts för undersökningar inte beaktas vid granskningen
av den ordinarie arbetstiden och eventuella överskridningar av mer- eller övertidsgränsen
för arbetsperioden.
Innan beslut fattas om huruvida § 4 mom. 2 punkt 5 ska tillämpas eller inte bör man först
överväga om det är fråga om
– en med läkarremiss föreskriven
– undersökning

KT 3 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
Huvudregeln för bestämmelsen är att en arbetstagare går på undersökningar på läkarremiss
på sin lediga tid. Om huvudregeln inte kan iakttas och arbetstagaren på grund av
ett verkligt behov blir tvungen att på arbetstid gå på sådana undersökningar bör arbetsgivaren
ordna med befrielse från arbetet för undersökningen. Med verkligt behov avses
att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt
undersökningsbehov. Även om den anställde har ett verkligt behov av att gå på
undersökning under arbetstid, räknas tiden för undersökningen ändå inte som arbetstid.
Tiden räknas dock som tid med lön för den anställde. Därför kan underskottet i arbetstiden
på grund av undersökningen arbetas in när arbetsgivaren har ett verksamhetsbetingat
behov av att få arbete utfört av någon annan orsak.
Bestämmelsen tillämpas över huvud taget inte på sådana besök som den anställde företagit
på eget initiativ hos läkare eller tandläkare eller i vårdsyfte, inte heller på undersökningar
som varar flera dagar i sträck eller på undersökningar som har utförts i samband
med ett sådant läkarbesök som den anställde har företagit på eget initiativ.
Fråga 1:
a) En arbetstagares arbetstid har planerats till kl. 7–15, men arbetstagaren måste gå
på laboratorieundersökning (fått remiss av läkare till undersökning samma dag). Arbetstagaren
är borta från arbetsplatsen kl. 8.45–9.30. Ska arbetstiden ändras i arbetsskiftsförteckningen
och om den ska ändras, på vilket sätt ska det göras och blir
det då underskott i arbetstiden? Vad händer om det under samma arbetsperiod uppstår
sammanlagt en timme extra arbete utöver den planerade arbetstiden?
b) Hur ska man förfara om en arbetstagare av en läkare får remiss till undersökning,
men undersökningen infaller först om 4 veckor?
Svar 1:
a) Tiden för undersökningen räknas inte in i arbetstiden. Därför bör arbetstiden framgå
av arbetsskiftsförteckningen (i "listan") enligt hur den genomförts i verkligheten, dvs.
7.00–8.45 och 9.30–15.00. När perioden för listan är slut har personen ett arbetstidsunderskott
på 45 minuter. Om arbetstagaren under samma arbetstidsperiod arbetar
så att det uppstår en timme sådant extra arbete som nämns i frågan, åtgår
först 45 minuter som utfyllnadstid för underskottet i den ordinarie arbetstiden. Därefter
kan det egentliga övertidsarbetet räknas ut. I detta fall uppgår det ersättningsgilla
övertidsarbetet till endast 15 minuter.
b) Arbetstagaren bör meddela om den kommande läkarundersökningen på förhand till
den som planerar arbetsskiftsförteckningen. Planeraren kan då beakta undersökningsbesöket
(eventuellt) redan vid planeringen av följande arbetsskiftsförteckning
och försöka planera denna dag som ledig dag eller planera arbetsskiften med beaktande
av tiden för undersökningen.
Fråga 2:
Läkaren har föreskrivit arbetstagaren
a) regelbunden läkarkontroll för blodprov och blodtrycksmätning
b) fysikalisk behandling, 1 gång/månad.
Hur blir det med arbetstiden och ska arbetstagaren informera arbetsgivaren om dessa
läkarkontroller?

KT 4 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
Svar 2:
För båda punkterna gäller att det inte är fråga om en med läkarremiss föreskriven
undersökning. När det således är fråga om granskning/kontrollbesök, behandlingar och
vårdtillfällen, tillämpas § 4 mom. 2 punkt 5 över huvud taget inte. Arbetsgivaren kan då
överväga om arbetsgivaren ska beviljas till exempel arbetsledighet (se punkt 4 svar 1).
Arbetstagaren ska informera den som planerar arbetsskiftsförteckningen på det sätt som
angetts i punkt 5 svar 1 ovan eller också kan han eller hon anhålla om till exempel semester
eller arbetsledighet för den dagen.
Fråga 3:
a) En arbetstagare går till företagsläkaren på kontroll för nyanställda, varefter läkaren
ger remiss till röntgenundersökning. Arbetstagaren går på röntgenundersökningen
på sin lediga tid. Ska arbetstagaren senare få tiden på 0,5 timme för röntgenundersökningen
som ledig tid under arbetstid, dvs. räknas den till godo som arbetstid?
b) Arbetstagaren går på eget initiativ på läkarkontroll för långvarig snuva, på grund av
vilken läkaren remitterar arbetstagaren till laboratorieundersökning. Räknas den tid
som gått åt till dessa besök in i arbetstiden eller inte?
c) En gravid arbetstagare meddelar sin arbetsgivare att hon har en bokad tid för undersökning
på moderskapsrådgivningen om tre veckor kl. 15.00 och om sju veckor kl.
9.00. Ska § 4 mom. 2 punkt 5 tillämpas i dessa fall eller inte och hur kan arbetsgivaren
beakta undersökningarna vid planeringen av de kommande arbetsskiften? Har
arbetsgivaren rätt att få en utredning av arbetstagaren över undersökningarna på
moderskapsrådgivningen?
Svar 3:
a) Hälsokontrollen som företagsläkaren utför på nyanställda är en sådan hälsokontroll
som arbetsgivaren förutsätter i enlighet med § 4 mom. 2 punkt 4. Arbetstagaren har
därefter fått remiss av läkaren till röntgenundersökning, vilket innebär att det är fråga
om en undersökning som föreskrivits av läkare enligt § 4 mom. 2 punkt 5. Arbetstagaren
får befrielse från arbetet för denna tid, om det finns ett verkligt behov för arbetstagaren
att gå på röntgenundersökning under arbetstid. Röntgenbesöket betraktas
emellertid inte heller då som arbetstid. I detta bestämda fall har arbetstagaren
haft möjlighet att gå på röntgenundersökning under sin lediga tid, som enligt bestämmelsen
också är det primära alternativet. Denna lediga tid bör inte kompenseras
senare genom att räknas som arbetstid.
b) Arbetstagarens första läkarbesök gjordes på eget initiativ och på det tillämpas varken
punkt 4 eller punkt 5 i § 4 mom. 2. Därigenom räknas besöket inte som arbetstid
och arbetsgivaren har rätt att överväga om t.ex. arbetsledighet ska beviljas. I regel
ska arbetstagaren gå hos läkare på sin lediga tid. När det gäller det andra läkarbesöket,
dvs. laboratoriebesöket, är det fråga om en undersökning som föreskrivits av
läkare, vilket betyder att § 4 mom. 2 punkt 5 blir tillämpligt. Om arbetstagaren måste
uppsöka läkare under arbetstid på grund av ett verkligt behov, räknas den tid som
gått åt till undersökningen inte in i arbetstiden, men den är ändå avlönad. (se närmare
punkt 4 svar 1 beträffande hela svaret).
c) Bestämmelsen i punkt 5 gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning
och arbetsgivaren ska bevilja arbetstagaren befrielse från arbetet om undersökningen
måste göras på arbetstid. Tiden är ändå alltid tid med lön i ett sådant fall. När det
är fråga om undersökningar under graviditet bör den anställda ändå som huvudregel
alltid gå på undersökningar under graviditet utanför arbetstiden när det är möjligt.

KT 5 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
Härvid blir det ändå inte underskott i arbetstagarens ordinarie arbetstid för arbetsperioden
(jfr punkt 4 svar 1). Om arbetstagaren ska gå på undersökning under arbetstid
bör hon meddela arbetsgivaren om frånvaron i god tid eller så snart som möjligt
(se punkt 5 svar 1). Arbetstagaren ska på begäran visa arbetsgivaren en utredning
där det framgår att undersökningen gäller graviditeten och att det var nödvändigt att
den utförs under arbetstid. I utredningen ska också anges den tid som åtgått för
undersökningen.
Fråga 4:
a) För en arbetstagare i periodarbete har ett arbetsskift inplanerats kl. 8.00–16.00. Arbetstagaren
meddelar att hon plötsligt fått en annullerad tid till en undersökning som
föreskrivits av en läkare så att hon har läkartid på sjukhuset samma dag kl. 14.00.
Arbetstagaren kan under dessa betingelser vara på jobbet endast till kl. 12.00. Hur
ska arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen för den dagen? Kan arbetstiden
för resten av dagen antecknas som sjukledighet?
b) Om den som planerat för arbetsskiftsförteckningen vet redan när listan planeras att
personen har läkartid kl. 14.00 hur kan saken då beaktas?
Svar 4:
a) I det här fallet är det fråga om en undersökning som föreskrivits av läkare. Den tid
som används för undersökningen räknas inte som arbetstid, men den räknas som tid
med lön, dvs. arbetstagaren får befrielse från arbetet för den tiden. Slutet av dagen,
kl. 12–16, ska ändå inte antecknas som sjukledighetsdag eftersom personen inte är
arbetsoförmögen. Sjukdag kan antecknas i arbetsskiftsförteckningen endast om en
person verkligen är arbetsoförmögen och personen måste visa ett godtagbart läkarintyg
för arbetsgivaren där arbetsoförmögenheten konstaterats. I arbetsskiftsförteckningen
antecknas arbetstiden enligt den verkliga arbetstiden, dvs. kl. 8.00–12.00.
b) I arbetsskiftsförteckningen kan den dagen planeras som ledig dag för denna person
redan från början. Arbetstimmarna kan alternativt planeras så att arbetsskiftet endast
planeras in t.ex. till kl. 8–12, varvid resten av dagen är ledig. I periodarbete finns det
ingen minimilängd på ett arbetsskift, varför det är möjligt för arbetsgivaren att planera
ett 4 timmars arbetsskift för arbetstagaren. Arbetsskiften för de övriga dagarna
planeras in i så att arbetstiden för hela perioden blir full. Det är också möjligt att planera
arbetsdagarna så att arbetstagaren arbetar på morgonen kl. 8.00–12.00 och ytterligare
på eftermiddagen kl. 15.00–18.00 om verksamheten och arbetsuppgifterna
förutsätter ett sådant arrangemang.
Företagshälsovård
Många arbetsgivare har ingått ett avtal om företagshälsovård med en viss läkarstation
eller med en offentlig hälsovårdsenhet. I dessa situationer när det finns en viss utsedd
enhet för företagshälsovård som arbetstagarna anlitar ska arbetsgivaren ge klara anvisningar
om och besluta hur AKTA § 4 mom. 2 punkt 4 och 5 tillämpas i ovan nämnda situationer.
Om t.ex. en arbetstagare på eget initiativ besöker företagshälsovården för läkarundersökning/läkarkontroll
ska punkt 4 eller 5 inte tillämpas enligt AKTA.
Om det finns lokala anvisningar om företagshälsovården ska de vara tillräckligt klara. Av
anvisningarna ska framgå arbetsgivarens alternativa förfaranden (se alternativen i punkt
4 svar 1). Personalen ska informeras om anvisningarna och arbetsgivaren ska se till att
hela personalen får vetskap om vilken praxis som följs.

KT 6 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
Arbetsgivaren måste komma ihåg att alla anställda ska bemötas lika och jämlikt också i
dessa frågor!