SBUF 12381 Slutrapport Produktionshandling

ANBUD GRIMSTO 

ANBUD GRIMSTO 

Produktionshandling 2010 

SBUF projekt 12381 

SLUTRAPPORT

2 (71)

Förord 

SIS publikationsserie ”Bygghandlingar 90” utgör byggsektorns rekommendationer för 

utformning av bygghandlingar, det vill säga de handlingar som ligger till grund för 

produktionen av byggprojekt. Med införandet av BIM)teknik i projekteringen möjliggörs nu 

alternativa redovisningsformer, till exempel tvärfackliga ritningar, 3D)redovisning och 

färgplottning. BIM medför även att ritningsproduktionen från en modell i allt högre grad 

automatiseras. Att producera ritningar är inte längre kostnadsdrivande på samma sätt som 

förr. 

I detta projekt har vi undersökt möjligheterna att skapa en framtida bygghandling optimerad 

för byggplatsens behov: en ”Produktionshandling”. Att detta projekt haft arbetsnamnet 

Produktionshandling 2010 är en spegling av att Bygghandlingar 90 är baserad på en tjugo år 

– eller snarare hundratals år – gammal manuell ritteknik. Vi tror och hoppas att Produktions) 

handling kan bli ett nytt begrepp i branschen, som kompletterar den traditionella bygg) 

handlingen. 

SBUF projektet 12381 ”Produktionshandling 2010” genomfördes mellan september 2010 och 

februari 2012 av en arbetsgrupp bestående av Jan)Olof Edgar (Projektengagemang 

/Bjerking), Björn Alsmark. Per Gunnarson, Klas Eckerberg (Bjerking), Marie Bergström 

(Reinertsen), Claes Dalman (Peab), Andreas Ask (NCC), Daniel Segenstedt (Skanska) och 

Krister Strömberg (Byggnads). Projektet utfördes i samverkan med OpenBIM. 

Vi tackar medverkande i referensgruppen som bestått av Anders Bergeling (Peab), Rikard 

Espling, (Skanska), Tomas Alsmarker (Tyréns), Raouf Salam (Sweco), Anna)Brita 

Krakenberger, (Sweco),Tore Strandgård (Incoord), Daniel Morén (Bjerking). 

Vi vill slutligen rikta ett stort tack till Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, och 

Peab Sverige som bidragit med finansiering och därmed gjort det möjligt för oss att 

genomföra projektet. 

Stockholm 2012)08)08 

Projektengagemang Byggprocesstyrning AB 

(Bjerking AB) 

Jan)Olof Edgar 

Projektledare 

3 (71)

4 (71)

Sammanfattning 

En bärande idé med Produktionshandling har varit att skapa en tvärfacklig ritning. 

Byggplatsen ska inte behöva leta uppgifter i flera olika handlingar. Detta betyder att även 

arbetsmiljöinstruktioner, checklista för egenkontroll, beskrivningsinformation, mängd) 

förteckningar etc. ska vara synliga på handlingen. En annan bärande idé har varit att utnyttja 

3D/BIM och färgplottning även för redovisningen. Ny BIM)teknik används annars för att 

producera gårdagens ritningar! Det är dags att även byggplatsen får ta del av teknik) 

utvecklingen, vilket på sikt kan leda till en bättre modernare standard för byggritningar. 

Vi har hämtat inspiration från andra industrier såsom varvsindustrin samt IKEA. Dessutom 

har inspiration hämtats från www.byggai.se ”arbetsinstruktioner på nätet”. Inom ramen för 

Produktionshandling har även ett examensarbete studerat en annan industri – varvsindustrin 

– som till sin karaktär är ganska lik byggbranschen. Ett fartyg är typiskt ”enstycks” produktion 

och påminner mycket om en byggnad till sin karaktär. Det finns till exempel våningsplan, rum 

och installationer. Examensarbetet heter ”Handlingar och processer vid varven” och utfördes 

av Sara Kjellin samt Åsa Sievert vid KTH. 

För att få input till projektet och att verifiera våra hypoteser har ett antal intervjuer med 

platschefer, arbetsledare, lagbasar samt yrkesarbetare genomförts, angående ritnings) 

utformning, brister i redovisning och svårigheter att läsa ritningar. Detta är vår målgrupp för 

Produktionshandlingar. Frågorna och svaren redovisas i Bilaga 1. Det visade sig att det 

endast är den information som är synlig på ritningen som beaktas. Beskrivningsinformation 

är till exempel sällan tillgänglig för yrkesarbetare. Dagens byggritningar är inte kompletta 

avseende omfattning av redovisning. En stor del av byggandet är baserat på erfarenheter 

och praxis hos den enskilda yrkesarbetaren (”så här har vi alltid gjort”), vilket kan leda till en 

ojämn kvalitet, beroende på vilket arbetslag som utför arbetsuppgiften. 

Utifrån de inspirationskällor vi har haft, både från IKEA, varvsindustrin samt behovet av att 

lägesindela BIM modeller för att bättre stödja ”Supply Chain” samt logistik har vi valt att 

indela ritningarna i olika ”ritningspaket” per byggdel eller utrymme. Indelning av byggnaden 

har skett utifrån BSAB)systemets byggdelar eller utrymmen, med tillhörande klassifi) 

ceringskod. Byggdelen/utrymmet ska vara spårbar till sitt geografiska läge i byggnaden, som 

uttrycks med en logisk kodning. Byggnadsnummer )> Våningsplan )> Sektor i plan )> 

Löpnummer. Detta återspeglas i ritningsnumret. 

5 (71)

Liksom varvsindustrin gör, har vi valt att numrera sektorer/lägen i modellen. Därför behövs 

en första planritning som är en littereringsplan. Varje 2D (3D))zon får ett littera. Detta blir 

sedan en hänvisning till korrekt ritningspaket eller rumsritning. 

Ritningspaketet ska innehålla samtlig nödvändig information för att kunna producera bygg) 

delen. Detta paket innehåller både mängdförteckning, arbetsmiljöinstruktioner, kontrollplan, 

teknisk eller rumsbeskrivning samt steg)för)steg redovisning av alla teknikområden 

integrerat. 

Huvudindelning och numrering av ritningspaketen i Produktionshandlingar sker utifrån 

byggdels klassificering (BSAB). Varje paket är sedan indelat i blad efter typ av aktivitet. 

Avsaknaden av ett gemensamt klassificeringssystem för aktivitetsindelning, har varit 

begränsande för projektet, och vi hoppas att branschen i framtiden utvecklar ett gemensamt 

klassificeringssystem (BSAB eller liknande) för aktiviteter. Vi saknar ett processorienterat 

angreppssätt i byggindustrin. Branschen har inte klarlagt vad som är huvudprocess, 

stödprocesser, respektive ledningsprocess. 

Huvudsakliga fördelar med Produktionshandlingar: 

• ritningspaket per byggdel, uppdelad i blad 

• märkning per byggdel och aktivitet 

• integration av ”handlingar”, till exempel förteckningar, beskrivningar 

• 3D)redovisning 

• steg)för)steg)uppdelning 

• tvärfackliga ritningar 

• färgplottning 

• utsättningsvänlig måttsättning. 

Projektet visade att det kan vara mycket tidskrävande och svårt att utnyttja byggbranschens 

BIM)verktyg till ny form av redovisning, eftersom dessa programvaror, är anpassade till 

traditionell redovisning av bygghandlingar. ”Ny teknik används för att producera gårdagens 

ritningar”. Detta är beklagligt, eftersom en stor möjlig potential med den nya tekniken då inte 

kan utnyttjas på byggplatsen. 

En av slutsatserna av detta projekt är således att det i nuläget troligen är för kostsamt att ta 

fram Produktionshandlingar för samtliga byggdelar och varianter i en byggnad. Produktions) 

handlingar är dock ett utmärkt sätt att dokumentera standardiserade typkonstruktioner och 

montageinstruktioner, vilket väl passar den trend som just nu råder i byggbranschen att i allt 

större utsträckning utveckla så kallade tekniska plattformar, det vill säga byggsystem med 

standardiserade typlösningar. Produktionshandlingar med steg)för)steg)instruktioner bör 

kunna vara ett utmärkt sätt att dokumentera sådana system, och även använda i 

utbildningssyfte (jämför www.byggai.se). 

6 (71)

Om Produktionshandlingar börjar tillämpas i framtiden, så får detta som konsekvens att den 

traditionella ritningen kan göras mindre omfattande och detaljerad. I princip kan detaljerings) 

nivån för bygghandlingar stanna på en ”systemhandlingsnivå”. Redan idag används modeller 

och inte ritningar i allt större grad ute i produktionen. Modern utsättning baseras på att 

utsättaren plockar ut koordinater (punkter), direkt ur modellen och måttsättningen behövs 

således inte längre för utsättning. Vi måste då börja ifrågasätta och ställa oss frågan för vem 

ritningen måttsätts? 

Vi har i detta projekt även utvecklat förslag till alternativ redovisningsteknik, och 3D) 

måttsättning, som utan större svårigheter kan appliceras direkt. Genom att infoga enstaka 

3D)illustrationer som komplement till den traditionella 2D)redovisningen, så skapas stora 

mervärden för byggplatsens förståelse, till marginell kostnad om man ändå projekterar i 3D) 

modeller. Detta är något vi rekommenderar alla i branschen att börja tillämpa. 

7 (71)

Innehållsförteckning 

1 Syfte och mål ................................................................................ 11 

1.1 Genomförande ................................................................................................... 12 

1.2 Avgränsningar ................................................................................................... 13 

1.3 Arbetsgrupp ....................................................................................................... 13 

1.4 Referensgrupp ................................................................................................... 14 

2 Dagens ritningsstandard ................................................................ 15 

2.1 Ritningshistoria .................................................................................................. 15 

2.2 Bygghandlingar 90 ............................................................................................. 15 

2.3 Målgrupper för ritningar ..................................................................................... 16 

2.4 Traditionella byggritningar, symbolredovisning .................................................. 19 

3 Förebilder för Produktionshandling ................................................ 23 

3.1 IKEA)ritning bokhyllan ”Billy” .............................................................................. 23 

3.2 www.byggai.se .................................................................................................. 24 

4 Examensarbete: jämförelse med varvsindustrin ............................ 27 

4.1 Allmänt om varvsindustrin .................................................................................. 28 

4.2 Aktörer ............................................................................................................... 28 

4.3 Ritningsutformning ............................................................................................. 29 

4.4 Ritningsnumrering ............................................................................................. 29 

4.5 Ritningshantering / Revisioner ........................................................................... 32 

4.6 3D)modeller ....................................................................................................... 32 

4.7 Skråindelning och underentreprenörer ............................................................... 33 

4.8 Beredarens roll .................................................................................................. 34 

5 Aktivitetsindelning .......................................................................... 37 

5.1 SBEF systemet .................................................................................................. 37 

5.2 BSAB)systemet ................................................................................................. 38 

5.3 Arbetsarter ......................................................................................................... 41 

5.4 Nybyggnadslistan .............................................................................................. 41 

5.5 Kalkylaktiviteter .................................................................................................. 43 

5.6 Tidplansaktiviteter .............................................................................................. 43 

5.7 Slutsatser kring aktivitetsindelning ..................................................................... 44 

8 (71)

6 Indelning av Produktionshandlingar ............................................... 45 

6.1 Ritningspaket ..................................................................................................... 45 

6.2 Ritningsnumrering (paket).................................................................................. 46 

6.3 Metadata/Namnruta ........................................................................................... 48 

7 3D/BIM – Möjligheter och begränsningar ....................................... 51 

7.1 Revit .................................................................................................................. 51 

7.2 Hantering av vyer och ritningar. ......................................................................... 51 

7.3 Assemblies ........................................................................................................ 53 

7.4 3D)armering....................................................................................................... 53 

8 Produktionshandlingens utformning .............................................. 55 

8.1 Lean .................................................................................................................. 55 

8.2 Integrerad egenkontroll ...................................................................................... 55 

8.3 Integrerade arbetsmiljöinstruktioner ................................................................... 55 

8.4 Ritningsformat ................................................................................................... 56 

8.5 Orienterande 2D)Vy (Sektor/Lägesindelning)..................................................... 56 

8.6 3D)redovisning allmänt ...................................................................................... 57 

8.7 Måttsättning i 3D ................................................................................................ 58 

8.8 Färgplottning...................................................................................................... 58 

8.9 Ritning för logistik .............................................................................................. 59 

8.10 Rums) och lägenhetslittera ................................................................................ 60 

8.11 Rumsritning med kombinerad rumsbeskrivning ................................................. 61 

8.12 Tvärfackliga BIM)objekt ..................................................................................... 62 

8.13 Steg)för)steg (Phases) ....................................................................................... 63 

8.14 Ritningspaket per byggdel ................................................................................. 64 

9 Ny redovisningsteknik ................................................................... 65 

9.1 Tvingande och icke tvingande mått .................................................................... 65 

9.2 Pilmått med referens .......................................................................................... 66 

9.3 ”Utsättningsvänlig” måttsättning ......................................................................... 66 

10 Slutsatser och diskussion .............................................................. 69 

BILAGOR: 

Bilaga 1: Intervjuer 

Bilaga 2: Ritningsexempel Produktionshandlingar 

Bilaga 3: Ritningsexempel 2D/3D)redovisning 

9 (71)

10 (71)

1 SYFTE OCH MÅL 

SIS publikationsserie ”Bygghandlingar 90” utgör byggsektorns rekommendationer för 

utformning av bygghandlingar, det vill säga de handlingar som ligger till grund för produk) 

tionen av byggprojekt. 

Redovisningsformen ”Bygghandling” är baserad på en lång tradition av manuell ritteknik – 

penna, papper och ritbord – och är inte anpassad efter dagens behov och nya möjligheter 

som finns med moderna 3D/BIM programvaror. Den gamla rittekniken baseras i hög grad på 

förenklingar, till exempel symboler och linjetyper, eftersom det är förknippat med en stor 

manuell arbetsinsats att rita. Den här redovisningstekniken gör ritningen svårtolkad. 

Dessutom finns en tradition i branschen att varje teknikskrå gör sin egen bygghandling, vilket 

ökar risken för bristande samordning mellan handlingarna. Uppdelningen av ett byggnads) 

verk i tvådimensionella ritningar sker idag med avseende på tekniskt system, geometri och 

sektor/läge, snarare än att återspegla de aktiviteter som sker på byggplatsen. En och 

samma handling ska användas för ett flertal syften, till exempel mängdavtagning, kalkylering, 

tidplanering, produktionsplanering, beredning samt produktion. 

Indelning i teknikområden gör att man på byggplatsen måste söka information på ett flertal 

ritningar. Dessutom är dagens bygghandling egentligen inte optimerad för hantverkarens 

behov, utan innehåller mycket ”överinformation” som gör den svårläst. Det är även svårt att 

som entreprenör beställa rätt ”nivå” på handling avseende informationsinnehåll, skalor och 

så vidare. 

Med 3D/BIM)projektering ges nya möjligheter att producera helt andra redovisningsformer, 

till exempel 3D)illustrationer, färgplottning och steg)för)steg)illustrationer. Med BIM bygger 

man en 3D)modell ur vilken valfritt antal ritningar kan genereras med hel eller halvautomatik 

genom vyer, utsnitt och informationsfilter. Ritningarna kan innehålla olika kombinationer av 

tekniska system. Detta får som konsekvens att antalet ritningar i ett projekt inte längre är 

kostnadsdrivande i samma utsträckning. 

11 (71)

Figur 1. BIM$modell för Produktionshandling samt bild från Alfta$Edsbyns Fastighets AB 

Detta projekt har syftat till att ge förslag på utformning av ”framtidens bygghandling”, där vi 

har utgått från ett processorienterat arbetssätt, inspirerat av Lean)filosofin. Den nya 

handlingen ska vara optimerad enbart för själva utförandet på byggplatsen (montering och 

hopfogning), och inte fylla andra syften. Eftersom BIM)tekniken möjliggör filtrering av 

information kan ett stort antal handlingar produceras, där byggnaden delas upp efter bygg) 

platsens aktiviteter, och varje handling enbart redovisar sådan information som är relevant 

för respektive aktivitet. 

Handlingarnas benämning återspeglar aktiviteternas benämning. När man arbetar med 

databasbaserade BIM)verktyg bygger man typiskt en gemensam tvärfacklig modell, vilket gör 

att de nya handlingar som genereras ur modellen även kan vara helt eller delvis tvärfackliga, 

beroende på inblandade yrkesgrupper. 

Då den gamla redovisningsformen ”Bygghandling” sannolikt kommer leva kvar parallellt 

under en överskådlig framtid bör lämpligen den nya redovisningsformen särskiljas, varför vi 

har valt att kalla den nya handlingen för ”Produktionshandling”. 

Projektet har drivits som ett utvecklingsprojekt finansierat av SBUF och medverkande 

företag, samt inom ramen för OpenBIM)programmet, vilket innebär att vi även kommer 

producera en projektrapport i kortversion som publiceras på OpenBIM:s hemsida 

(www.openbim.se). 

1.1 Genomförande 

Utveckling av en ny typ av ritningar är mycket omfattande. Inte bara ska själva den 

principiella utformningen och ny indelning efter aktiviteter utredas. Vi har även fått tänja på 

gränserna för vad BIM verktygen klarar av idag, eftersom de är anpassade till nuvarande 

ritteknik. Mycket tid har därför gått åt till att hitta metoder som är genomförbara med BIM, 

med djupgående tester, anpassningar och utbildning i nya programversioner. 

12 (71)

Projektets första fas har varit en nulägesanalys med följande inslag: 

• Probleminventering på byggplatser. Intervjuer med vår målgrupp, det vill säga 

platschefer, arbetsledare, lagbasar, hantverkare etc. Vilka problem upplevs med dagens 

redovisningsteknik, och vilka fel uppstår? 

• Intervjuer med konsulter om deras insikt i vilken information som ska levereras och vilken 

nivå på redovisning byggplatsen vill ha. 

• Inventering vad som gjorts tidigare inom detta område – finns goda exempel i andra 

branscher eller utomlands? 

Projektets andra fas har varit att analysera nuvarande praxis och ritningsstandarder: 

• Bygghandlingar 90 

• klassifikationssystemet BSAB 

• indelning av kalkylposter (aktiviteter) kalkylatorer 

• indelning av aktiviteter produktionsplanerare. 

Projektets tredje fas har varit att utveckla förslag på utformning av Produktionshandlingar: 

• ritningsformat 

• teckensnitt, skalor 

• ritningsnumrering 

• märkning/metadata (egenskaper) 

• ritteknik 2D/3D. 

1.2 Avgränsningar 

Projektet har avgränsats till själva ritningarna och har inte undersökt möjligheter till alternativ 

presentationsteknik såsom VR, smarta mobiltelefoner etc. Målet har varit att fortfarande 

kunna skriva ut handlingen på ett papper, som kan användas praktiskt ute på byggplatsen. 

1.3 Arbetsgrupp 

Projektet har genomförts av en arbetsgrupp med representanter för sektorns olika parter, en 

blandning av både entreprenörer, projektörer samt byggfacket. Arbetsgruppen har deltagit i 

flera möten, för att gemensamt diskutera möjligheter och svårigheter. BIM)testerna har 

utförts av Bjerking AB. 

Jan)Olof Edgar, Projektengagemang/Bjerking Projektledare, BIM specialist 

Krister Strömberg, Byggnads Byggnads 

Claes Dalman, Peab Entreprenör 

Andreas Ask, NCC Entreprenör 

Daniel Segenstedt, Skanska Entreprenör 

Marie Bergström, Reinertsen Projektör (K) 

Klas Eckerberg, Bjerking Projektör (L), SIS 

13 (71)

Per Gunnarson, Bjerking Projektör (V) 

Björn Alsmark, Bjerking BIM specialist 

I arbetsgruppen deltog även två studenter från KTH, (examensarbete) 

Sara Kjellin 

Åsa Sievert 

1.4 Referensgrupp 

Arbetet har stämts av mot en tvärfackligt sammansatt referensgrupp. 

Referensgruppens deltagare har varit: 

Anders Bergeling, Peab Entreprenör 

Rikard Espling, Skanska Entreprenör 

Tomas Alsmarker, Tyréns Projektör (K) 

Raouf Salam, Sweco Projektör (K), BIM 

Anna)Brita Krakenberger, Sweco Projektör (A), BIM 

Tore Strandgård, Incoord Projektör (V), BIM 

Daniel Morén, Bjerking Projektör (E), Lean 

14 (71)

2 DAGENS RITNINGSSTANDARD 

2.1 Ritningshistoria 

Redan i det gamla Egypten användes planritningar som liknar dagens handlingar. Anled) 

ningen till att det två dimensionella sättet att beskriva verkligheten används än idag är den 

snabba och enkla möjligheten till att ge en överskådlig bild av verkligheten. Dock har det 

skett många förändringar hos redovisningstekniken sedan planritningar började användas i 

Egypten för 5000 år sedan (Eckerberg K. 2004). 

I samband med den industriella revolutionen början 1780 blev det intressant för företag att 

expandera globalt (www.historia2.se). Därmed uppstod behovet av internationella standarder 

av bland annat benämningar och symboler för att underlätta samarbeten över 

landsgränserna. Förutom försvårat kunskapsutbyte och hämmad utveckling, skulle ett 

uteblivet gemensamt skriftspråk innebära en omöjlighet för projektering och produktion i olika 

länder. 

Datorns marknadsmässiga intåg på 1980) och 90)talet innebar slutet för den konstnärliga 

rittekniken vid produktion av handlingar. Med hjälp av internationella standarder började 

istället datorns kapacitet att utnyttjas för att förbättra kommunikationen i ritningarna 

(http://www.e.kth.se, Axenborg). Vidare har datorteknikens framfart gjort det möjligt till 

projektion i tre dimensioner, vilket ger en betydligt bättre uppfattning av rummet. 

2.2 Bygghandlingar 90 

Bygghandlingar 90, som utges av SIS Förlag AB, utgör byggsektorns rekommendationer för 

utformning av enhetliga och ändamålsenliga bygghandlingar. Bygghandlingar 90 är uppdelat 

i åtta delar: 

• Del 1, Redovisningsformer 

• Del 2, Redovisningsteknik 

• Del 3, Redovisning av mått 

• Del 4, Redovisning av Hus 

• Del 5, Redovisning av Installationer 

• Del 6, Redovisning av ombyggnad 

• Del 7, Redovisning av Anläggning 

• Del 8, Digitala leveranser för bygg och förvaltning 

15 (71)

Bygghandlingar 90 utgör en vidareutveckling av principerna i Redovisning 72 och en 

anpassning till den tekniska utvecklingen och kraven på bygghandlingar. 

I Produktionshandlingsprojektet har vi analyserat nuvarande standarder för ritteknik och 

värderat fördelar och nackdelar. Syftet har varit att tydliggöra uppdelningen i olika detalj) 

eringsgrad och skalor, och bedöma graden av anpassning till produktionens behov. Vi har 

även analyserat även för vem dagens handlingar skapas. 

Med hänsyn till det stora antalet parter som deltar – från utredning och program till slut) 

besiktning och förvaltning – är enhetliga bygghandlingar ett viktigt led i kvalitetssäkringen av 

ett byggprojekt. Produktionshandlingar kan underlätta för byggproduktionen och vara ett bra 

komplement till de traditionella byggritningar som finns idag. På sikt kanske till och med 

ersätta dem – beroende på vad man definierar som Produktionshandling. 

Detta kan få som konsekvens att den traditionella ritningen i framtiden kan göras mindre 

omfattande och detaljerad. I princip kan detaljeringsnivån för bygghandlingar stanna på en 

”systemhandlingsnivå”. Redan idag används modeller och inte ritningar i allt större grad ute i 

produktionen. Modern utsättning baseras på att utsättaren plockar ut koordinater (punkter), 

direkt ur modellen och måttsättningen behövs således inte längre för utsättning. Vi måste då 

börja ifrågasätta dess fortlevnad. För vem måttsätts egentligen ritningen? 

2.3 Målgrupper för ritningar 

Enligt Bygghandlingar 90 Del 1 delas byggprocessen upp i två huvudskeden: ”Produkt) 

bestämningskedet” och ”Produktframställningsskedet”. 

Produktbestämningsskedet (som utförs av projektörer) är i sin tur uppdelad i två under) 

skeden som benämns ”Programskede” respektive ”Projekteringsskede”. 

Projekteringsskedet är i sin tur uppdelat i ”Förlagshandlingsskede”, ”Huvudhandlingsskede” 

samt ”Bygghandlingsskede”. (Huvudhandlingar benämns numera oftast ”Systemhandlingar”.) 

Bygghandlingsskedet är således ett skede inom Produktbestämning och dess ”projekterings) 

skede”. När vi i detta projekt skapar förslag på ritteknik för Produktionshandlingar har vi insett 

att vi är inne i ett annat huvudskede av byggprocessen, nämligen Produktframställnings) 

skedet – alltså samma som själva byggandet. 

Det spelar kanske inte så stor roll i sak, men om man funderar på ritningsmärkning så borde 

det eventuellt framgå vilket byggprocesskede ritningen tillhör. Produktionshandlingar ingår 

således inte som en del av Projekteringskedet / Bygghandlingsskedet. 

16 (71)

Bygghandlingar är ett samlat begrepp för alla de handlingar som produceras i detta 

handlingsskede. Dessa består av till exempel: 

• tekniska beskrivningar (enligt AMA) 

• ritningar 

• geoteknisk rapport 

• förteckningar. 

Slutsats: Branschen blandar begreppen ”Bygghandling” och ”Byggritning”. För de flesta är en 

Bygghandling likställt med en Byggritning, vilket inte är helt korrekt. Det var på sätt och vis 

enklare förr när man märkte ritningar med ”Arbetsritning”. Kanske borde därför hela detta 

projekt ha benämnts ”Produktionsritningar”, men om man betänker att vi vill integrera alla 

ingående handlingar såsom förteckningar med mera, så kanske rubriken trots allt är korrekt. 

Programhandlingar 

Projekteringsprocessen föregås av diverse utredningar och inventeringar av funktionskrav för 

det blivande byggnadsverket. Detta brukar resultera i verksamhetsbeskrivningar, samt olika 

program till exempel utrymmesprogram som tillsammans utgör ett byggnadsprogram. 

Byggnadsprogrammet är en sammanfattning av förutsättningarna för ett projekt och utgör det 

samlade underlaget inför beslut om fortsatt projektering. Byggnadsprogrammet ska också 

utgöra underlag för kostnadsuppskattning. 

Handlingarna benämns ”Programhandlingar”. I detta tidiga skede av ett projekt produceras 

inte så många ritningar. Ibland produceras dock programskisser, som en del av 

utredningsarbetet. 

Med BIM kommer kravhanteringen i allt större grad att kopplas till en rumsfunktions)databas, 

för att senare länkas till en BIM. Då är det möjligt att följa upp kraven och verifiera dem. 

Målgrupp för Programhandlingar är: 

• brukaren/hyresgästen för information och granskning 

• kalkylatorn som underlag till kostnadskalkyl 

• beställaren för beslut om projektets fortsättning. 

Systemhandlingar 

I det systemskede som inleder projekteringen ska byggnaden och dess tekniska system 

genomarbetas. Byggnadens utformning ska anpassas till valda system. Installationernas 

förläggning och utrymmesbehov, bland annat i kritiska snitt, ska i allt väsentligt klarläggas. 

Den efterföljande detaljprojekteringen ska således helt kunna koncentreras på detalj) 

lösningar och utarbetandet av bygghandlingar. 

Alla eventuella hinder och frågeställningar som kan påverka den fortsatta projekteringen 

måste redovisas i systemhandlingarna. Med dessa som grund ska projektörerna normalt 

17 (71)

kunna starta detaljprojekteringen på bred front utan att behöva riskera någon omprojektering. 

Alla eventuella hinder mot detta måste vara preciserade. 

Systemskedet ska således resultera i att planlösningarna är klarlagda med avseende på 

sådant som har påtaglig inverkan på byggnadens slutliga utformning. Byggnadens konstruk) 

tiva utformning, inklusive alla stomstabiliserande element, ska i huvudsak vara fastställd. 

Måttsättning av alla konstruktionselement som påverkar fortsatt projektering, exempelvis 

balkar, pelare och installationsstråk, ska vara redovisad. 

Målgrupp för Systemhandlingar är: 

• brukaren/hyresgästen för information och granskning 

• kommunala och statliga myndigheter för information och tillstånd 

• kalkylatorn som underlag till anbudskalkyl 

• beställaren för beslut om projektets fortsättning 

• samtliga projektörer som ska fortsätta med detaljprojekteringen. 

Bygghandlingar 

Bygghandlingarna ska ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla 

projektets krav. Relativt stora variationer i omfattning kan dock motiveras av projektets 

omfattning, svårighetsgrad, tidplan och entreprenadform. Det är därför nödvändigt att 

projektledaren före start av detaljprojekteringen tar ställning till eventuella förenklingar eller 

till en eventuell fördjupad bearbetning. 

Ritningar som produceras för en totalentreprenad är oftast inte lika detaljerade och 

omfattande, eftersom entreprenören redan har kunskap om sina metoder och standard) 

utförande, samt att ansvaret ligger samlat på en part. I en utförandeentreprenad krävs mer 

detaljerade handlingar. 

Tilläggskontroll som krävs enligt myndighetsföreskrifter ska vara preciserad i dokument och 

förteckningar så att dessa kan användas för verifiering av enskilda element. 

Bygghandlingar omfattar: 

• tekniska beskrivningar (enligt AMA) 

• ritningar 

• geoteknisk rapport 

• förteckningar. 

Målgrupper för byggritningar är: 

• entreprenörens kalkylator som underlag till produktionskalkyl 

• entreprenörens inköpare som underlag via mängdförteckningar 

• entreprenörens produktionsplanerare som underlag till tidplan 

• entreprenörens platsledning som underlag till beredning 

18 (71)

• entreprenörens ntreprenörens platsledning som underlag arbetsskydd 

• entreprenörens ntreprenörens yrkesarbetare som underlag till utförande 

• beställaren för granskning 

• underlag till relationsritningar 

elationsritningar. 

2.4 Traditionella raditionella bygg byggritningar, symbolredovisning 

Bygghandlingar 90 och svensk sstandard 

är baserade på en lång tradition av ritteknik som är 

mer än hundra år gammal. Att vi använder ritningssymboler som måste tolkas är ett sätt att 

förenkla och rationalisera ritandet, eftersom det tidigare var ett helt manuellt och 

tidskrävande arbete. Men ritningssymbolerna har även varit ett sätt att entydigt definiera vad 

man avser. 

Figur 2. Symbolredovisning kr kräver kunskap i ritningsläsning – att kunna tolka ritningssymboler 

ritningssymboler. 

När man förr ritade på genomskinliga ”translarer” (plastfilm) samgranskade man ritningar 

genom att lägga dem över varandra. På så sätt kunde utrymmeskollisioner upptäckas. När 

2D)CAD CAD introducerades på 1980)talet talet gjorde man på exakt samma sätt sätt, men digitalt. 

19 (71)

Figur 3. Traditionell samgranskning (kollisionskontroll) i 2D med hjälp av ”overlay”. 

Figur 4. ”En 3D$bild bild säger mer än tusen ritningar” (Bildkälla Tekla). 

En strävan an vid arbete med traditionella byggritningar har varit att redovisa en uppgift endast 

på ett eller på så få ställen som möjligt i handlingarna. Skälet är att undvika motstridiga 

uppgifter, er, som lätt kan uppstå när man reviderar handlingarna. Detta är också enligt AB04 en 

av de grundläggande principerna för kontraktshandlingarna. 

3D)projektering projektering har dock inneburit ett stort lyft för att kvalitetssäkra projekteringen. 

Informationen finns bara lagrad på ett ställe (i databasen), och alla ritningsvyer är auto auto) 

matiskt producerade från en och samma källa, vilket innebär att motstridiga uppgifter på 

handlingar inte längre förekommer. 

Men alla hänvisningar mellan ritningar och övriga handlingar kan dock vara ett problem problem. 

Hänvisningar på ritningar görs ibland från ställen där uppgiften kan vara erforderlig till det 

ställe där den finns angiven. Alla hänvisningar till andra dokument gör ritningsläsning 

20 (71)

komplicerat för byggplatsen, eftersom ritningarna och dokumenten inte alltid är tillgängliga 

samtidigt. Att söka rätt information och skapa sig en helhetsbild, kan vara mycket 

tidskrävande och icke värdeskapande. 

Som beskrivits i kapitel 2.3 ovan, så används en och samma byggritning för ett stort antal 

syften och målgrupper. Detta gör den dåligt optimerad för byggplatsens behov ute i fält. 

21 (71)

22 (71)

3 FÖREBILDER FÖR PRODUKTIONSHANDLING 

3.1 IKEA9ritning bokhyllan ”Billy” 

Figur 5. Montageinstruktion IKEA. 

En av förebilderna till Produktionshandling har varit montageritning till bokhyllan ”Billy”. Man 

kan förmoda att IKEA lagt ner ett stort arbete för att skapa dessa ritningar så att de på ett 

enkelt och pedagogiskt sätt ska kunna användas av en tekniskt oerfaren. Dessutom ska de 

kunna användas internationellt. Ritningen är därför i huvudsak uppbyggd av tredimensionella 

bilder. 

23 (71)

Analyserar man ritningen närmare kan man konstatera att på första sidan redovisas det 

slutliga resultatet. Man ska få en målbild att sträva mot när man monterar bokhyllan. På 

sidan 2 följer ”arbetsmiljöinstruktioner” (undvika tunga lyft och så vidare). I vårt tänkta 

”Produktionshandlingspaket” kan man på motsvarande sätt på sidan 2 redovisa BAS)P/U 

(arbetsmiljösamordnarens instruktioner). På sidan 3 följer ”beredningen” som är en material) 

förteckning. Även i Produktionshandlingshandlingar har vi valt att redovisa en beredning i 

form av egenkontroll på sidan 3. På efterföljande sidor finns sedan steg)för)steg) 

instruktioner för hur möbeln ska monteras ihop. 

Typiskt för en IKEA)möbel är att man i princip inte kan montera ihop den fel, eftersom 

konstruktören tänkt på att anpassa hålen ("form, fit and function”, 3F). Dessutom måste man 

följa turordningen. Detta är en viktig princip att tänka på även inom bygg för att minimera fel. 

För att åstadkomma detta krävs ett bra samarbete mellan projektör och byggare. 

3.2 www.byggai.se 

Utvecklade Arbetsinstruktioner finns att tillgå på internet. Arbetsinstruktionerna är tänkta att 

användas vid detaljplanering och arbetsberedning samt i utbildningssyfte. 

ByggAi utvecklas i samarbete med byggbranschen och har initierats och stöds av Sveriges 

Byggindustrier och FoU)Syd. Frågan om portalens förvaltning och fortlevnad är inte löst i 

dagsläget. Portalen drivs vidare av Mats Persson som är anställd vid Malmö högskola. Inga 

avgifter tas ut av de som besöker och laddar ner information från portalen. Utveckling och 

drift har hittills finansierats genom bidrag från SBUF, Boverket, Byggrådet och AFA 

Försäkring. 

Arbetsinstruktionerna är sorterade efter byggentreprenörernas byggdels tabell (SBEF) och 

inte efter BSAB)systemet. Man väljer först ett huvudområde, och sedan en byggdel till 

exempel ”63 Innerväggar”, ”Väggstommar av stålplåtsreglar”. 

24 (71)

Figur 6. Arbetsinstruktioner – www.byggai.se. 

Instruktionerna för varje byggdel är indelade efter: 

• förutsättningar (personsäkerhet) 

• riskinventering 

• skyddsutrustning 

• förarbete (beredning) 

• kontrollera 

• utrustning och material 

• leverans 

• egenkontroll 

• mall och instruktion 

• kontrollpunkter 

• genomförande. 

Sedan följer steg)för)steg)instruktioner för hur byggdelen byggs/monteras. En bärande idé 

med Produktionshandlingsprojektet har varit att det för varje produktionssteg ska finnas ett 

motsvarande blad i ritningspaketet för byggdelen. På sikt borde detta kunna samordnas. 

25 (71)

Figur 7. Arbetsinstruktioner – www.byggai.se. 

26 (71)

4 EXAMENSARBETE: JÄMFÖRELSE MED VARVSINDUSTRIN 

Inom ramen för Produktionshandling 2010 har ett examensarbete initierats och utförts av 

teknologerna Sara Kjellin och Åsa Sievert. Examensarbetet har skrivits vid KTH, institutionen 

för industriell ekonomi och organisation inom området byggprojektledning, med Örjan 

Wikforss som handledare. Examensarbetet är rubricerat ”Handlingar och processer vid 

varven – En analys av varvsindustrins processanpassade redovisningsteknik med en 

byggares ögon”. 

Frågeställningen har varit att inför Produktionshandlingsprojektet utreda hur andra branscher 

med en mer processorienterad produktion lyckats utveckla sina ritningar och sina processer. 

Bilindustrin används gärna som jämförelse av byggindustrin när man vill ”benchmarka” sin 

effektivitet och processer. Det är dock en stor skillnad på en industri som har en 

serietillverkning i tusentals exemplar, och byggindustrin som oftast bygger enstycks) 

produktion och unika projekt. 

Därför har varvsindustrin bedömts vara ett bra exempel på en bransch som lyckats 

effektivisera sin produktion, men som fortfarande bygger unika produkter vid varje projekt. 

Varvsindustrin karakteriseras av komplexa produkter med korta leveranstider samt 

enstycksproduktion eller mycket korta serier. Detta borde således vara en bransch 

byggindustrin kan lära sig mycket av. Ett fartyg är dessutom mer lik en byggnad till sin 

karaktär än en bil. Den innehåller våningsplan, rum, installationer, hissar och så vidare. 

Syfte och mål med examensarbetet var att undersöka hur varvsindustrins ritningar har 

utvecklats de senaste 20–30 åren, det vill säga sedan IT och 3D)CAD börjat användas 

samtidigt som man övergått till ett processorienterat arbetssätt, och jämföra detta med bygg) 

industrins ritningar för att se hur de kan förbättras. 

Genom studiebesök hos Kockums, både i Malmö och på Muskö, projekteringsföretaget 

Saltech Consultants AB i Stockholm, Lindövarvet på Odense i Danmark och STX Europes 

varv i Brevik i Norge, har Sara och Åsa fått en stor insikt hur varven hanterar sina processer 

och redovisningsteknik. För att utveckla kunskaperna inom standardisering, ritteknikens 

historia, generell skeppsbyggnad och arbetet ute i produktionen gjordes ett antal intervjuer 

med relevanta personer. De observationer som har framkommit genom dessa intervjuer är 

hur varvens ritningar är kodade och systematiserade, hur projekteringen och processerna 

ser ut med tillhörande yrkesgrupper, samt hur 3D programmen utnyttjas och hur 

erfarenhetsåterföringen ser ut. Vidare finns information om utbildning för att minska 

27 (71)

skråindelningar, beredarens underlättande roll vid produktionen, hur fartyget har delats in, 

hantering av ändringar, säkerhet vid produktion och standardisering. 

Nedan följer en sammanfattning av Sara Kjellin och Åsa Sieverts examensarbete. 

4.1 Allmänt om varvsindustrin 

Kina är idag världsledande inom varvsindustrin. Det är omöjligt att konkurrera med deras 

enorma varv, som massproducerar fartyg med lönenivåer långt under de europeiska. Tack 

vare know)how och högteknologiska lösningar kan dock västvärlden fortfarande konkurrera 

inom vissa områden. Inom branschsegmenten offshoreutrustning och inredning på 

passagerarfartyg håller de europeiska varven fortfarande en högre standard än de asiatiska. 

Detta är dock bara en tidsfråga, och det finns farhågor om att varvsindustrin kommer vara 

borta i Europa inom tio år. 

I Europa byggs allt mer komplicerade fartyg och industrin verkar inte gå mot massproduktion, 

snarare utvecklas processerna för unika fartyg där sena ändringar är möjliga. I Sverige finns 

idag endast begränsad varvsverksamhet som består av viss projektering, ubåtsproduktion 

samt renovering och ombyggnad av fartyg. 

Skeppsbyggnad handlar mer om teknik och ingenjörsmässighet än om design och estetik. 

Det händer sällan att skeppsbyggare gör något av enbart estetiska skäl, utan framförallt 

kommer funktionen i första hand och sedan snyggas det till. Undantaget är passagerar) 

fartygen, främst lyxkryssarna. Generellt kan skeppsbyggnadsprocessen beskrivas som en 

idé som börjar översiktligt och sedan dissekeras ner till minsta detalj för att därefter byggas 

upp igen i verkligheten. Under arbetets gång skapas annan information som planering och 

materialbeställning. Det finns få branschstandarder för hur processerna ska genomföras och 

därför ser skeppsbyggnadsprocessen olika ut från varv till varv. Tidsbilden varierar dessutom 

kraftigt beroende på hur komplicerat och originellt projektet är. 

En stor skillnad mellan varvsindustrin och byggbranschen är att inom fartygsproduktion finns 

själva produktionen alltid på samma plats, medan en byggarbetsplats finns där själva 

byggnaden ska uppföras. Detta gör att många delar av processen på varvet förenklas då 

resurser lättare kan användas inom olika projekt samtidigt. Dessutom förenklas arbete med 

lager, kontorsplatser, rutiner och inte minst sammanhållningen mellan medarbetarna 

(lagarbete). 

4.2 Aktörer 

Inom skeppsbyggnadsindustrin är redaren beställare och varvet är de som producerar och 

levererar en produkt. Till skillnad från i byggbranschen är redaren inte byggherre utan kan ta 

emot en färdig och provad produkt. I Europa blir det allt vanligare att varven lägger ut delar 

av processen till underleverantörer och entreprenörer; i genomsnitt mellan 60 och 80 % av 

projektkostnaderna. Trots detta är varven fortfarande starka processägare, med stort 

inflytande på hur underleverantörerna sköter sina uppgifter. 

28 (71)

Från början fungerade klassningssällskapen som tredje part vid försäkringstecknande av 

fartyg och gjorde då en bedömning av fartygets skick som underlag för försäkringspremien. 

Idag klassar sällskapen även fartygen när det gäller utsläpp och sjösäkerhet. En annan viktig 

aspekt är att ritningarna följer de byggregler som finns och att fartyget sedan konstrueras 

enligt dessa. Fartygen även besiktigas under bruksstadiet för att behålla sin klassning. I 

dagsläget finns ca femtio internationella klassningssällskap. Några av de största 

organisationerna är Lloyd’s Register of Shipping (LR), Det Norske Veritas (DNV), American 

Bureau of Shipping (ABS), Bureau Veritas (BV) och Germanischer Lloyd (GL). 

4.3 Ritningsutformning 

Varvet i Brevik strävar efter att bara ha information som behövs i produktionen på 

ritningarna. Detta är en avvägning av hur mycket information som är relevant, samtidigt som 

den ska vara konkret och precis. 

Det är inte möjligt att ha ritningar som innehåller alla discipliner, då det till exempel i 

maskinrummet skulle bli helt svart eftersom det innehåller så otroligt många komponenter. 

Istället delar de upp ritningen i en elektroritning, en rörritning och en komponentritning. Om 

en 2D)ritning används måste det finnas många snitt för att se vilken höjd allt ska vara i, 

därför används i många fall 3D. 

4.4 Ritningsnumrering 

För att kunna hänvisa ritningen till en viss position på fartyget används spantnumrering och 

styrbord eller babord (se figur 8). Stålets spantnumrering finns i generalarrangemanget och 

denna används sedan för att visa positionen i fartygets längdriktning. Styrbord och babord 

används för att visa vilken sida av båten ritningen redovisar. Denna ikon finns med på varje 

tillverkningsritning till exempel en rörisometri)ritning. Vanligtvis är ritningarna indelade efter 

funktion och därefter position. 

Figur 8. Spant och koordinatsystem för indelning av fartyg (Lindö varvet) 

Ritningarna hos varvet i Brevik är först och främst uppdelade efter rum, till exempel pump) 

rum, propellerrum och maskinrum. Numreringen på rummen varierar mellan olika fartyg 

beroende på storlek, men de numrerar alltid med den lägsta siffran från aktern. 

29 (71)

I 3D)modellen modellen kallas rummen eller delarna för zoner, medan på montageritningarna kallas 

samma del för rumsnamnen då det är mer informativt för de som arbetar. För varje rum finns 

en arrangemangsritning som visar en översikt på rummet. Det finns också tillh tillhörande 

referenser till andra ritningar som visar alla discipliner som hör till rummet. Även en lista på 

all utrustning som ska in i respektive rum finns med i arrangemangsritningen. 

Figur 9. Zonindelning av ett fartyg vid varvet i Brevik 

På Lindövarvet genomförs enomförs hela processen, från stålprofil till färdigt fartyg. På Lindö utgår de 

från en 3D)modell modell som plockas isär som en sprängskiss. Skeppet som ska byggas 

sektionsindelas och namnges med ett nummersystem. Framförallt delas fartyget in efter 

stålkonstruktionen tionen för att lämpli lämpliga delar ska kunna passas ihop. Fartygen är stora, vilket är 

anledningen till att det kan finnas upp till 200 sektioner. Hela skeppet konstrueras efter stålet, 

varför indelningen sker i nära samarbete med stålkonstruktörer. Genom att ffölja 

en ”break 

down structure” försöker Lindö följa samma metodik på alla skepp när blocken namnges. 

30 (71)

Figur 10. Zonindelning av ett fartyg vid varvet i Lindö 

Figur 11. . Systematisk bild över ritningshierarkin hos varven. Fartyget bryts ner i sektioner och sedan i 

allt mindre delar. De minsta delarna utgörs av odelbara komponenter, exempelvis muttrar, skruvar och 

plåtar. 

I Norge finns en standard för kodning som kallas för SFI. Detta namngivningssystem för 

skeppsbyggnadstradition i Norge ident identifierar, med hjälp av nummer, all utrustning som 

används. Vanligtvis har rummen flera ritningar och vilket ritningsark det är anges i titelbladet. 

Exempelvis betyder 3/6, att det är blad tre av sammanlagt sex ark. 

31 (71)

Figur 12. Ritningsnumrering vid varvet i Brevik 

Utöver arrangemangsritningen finns listor med information om vilka komponenter som ska 

vara i varje rum. Där står även vilka tillhörande ritningar som beskriver utformningen mer i 

detalj. Alla komponenter har ett eget identifikationsnummer som aanvänds 

nvänds då de ska hämtas 

ut från lagret. På ritningen syns bara numret, vilket också gör att ritningarna blir mer lättlästa 

och rena från text. För att hanteringen ska fungera med bara ett nummer, används 

avancerade dokumenthanteringssystem, där varje ritni ritnings ngs ”metadata” (egenskaper) är 

sökbar. 

4.5 Ritningshantering / Revisioner 

När det blir ritningsförändringar kommer det idag en ” ”change hange order” och de ritningar som 

blivit ändrade skickas ut på nytt. De ritningar som behövs i produktionen hämtas ut genom 

att en ansvarig person skriver ut dem. På så sätt upprätthålls kontroll över vilka ritningar som 

finns i omlopp. 

För att hålla reda på att det inte finns några gamla ritningar kvar ute i produktionen hos 

Kockums bockar en kvinna på kontoret av dde 

gamla ritningarna innan de nya lämnas ut. Till 

fartygen finns fem exemplar av varje ritning och alla dessa samlas alltså in innan de nya 

delas ut. En ritning delas ut till verkstaden, en ark arkiveras iveras och tre stycken ges till beredarna. 

Ifall nya ritningar behöver ehöver plockas ut går det bra att skriva ut den senaste versionen ur 

datorn, men egna utskrifter är bara giltiga i ett dygn. 

4.6 3D9modeller 

Innan systemen modellerades i datorer byggdes fysiska modeller i plast, vilket var tids) 

krävande. I produktionen används 3D 3D)modellen i en visualieringsvy (se figur 13), men de har 

inte tillgång till att göra ändringar i modellen. På en skärm går det att klicka sig fram och 

skriva ut ritningar eller ta bilder av modellen för att skriva ut. Systemet har använts i ca 4 år 

och har varit en stor fördel vid komplexa system och utrymmen. Programmet används inte 

dagligen i produktionen, utan mer som hjälp när ritningar och instruktioner är svåra att tyda. 

32 (71)

3D programmet som används i Brevik heter Foran och använ används ds av samtliga yrkesgrupper 

yrkesgrupper. 

Underleverantören av skrov i Rumänien använder sig av programvaran Tribon. 

Figur 13. 3D modellens visualiseringsfunktion ute i produktionen vid varvet i Brevik 

Genom att 3D)modellen modellen alltid finns tillgänglig kan de som arbetar i produktionen aldrig skylla 

på att det varit otydligt i ritningarna hur något skulle utföras, då det alltid finns möjlighet att 

kontrollera det. 

Kockums Muskö varv menar att det är svårt att projektera ubåtar utan 3D på grund av de 

trånga utrymmena ymmena och den komplexa formen. Konstruktörerna i Malmö ritar i 3D och lägger 

sedan in 3D bilder i monteringsanvisningarna till produktionen. Produktionen på Muskö har 

inte tillgång till modellen, utan får nöja sig med 3D ritningar utskrivna på papper. Det räcker 

med ritningar och en 3D bild för att kunna producera. På Lindövarvet varvet är 3D 3D)modellen 

uppbyggd efter block och informationen om en del innehåller även information om 

intilliggande nde block, vikt, tyngdpunkt och identifikationsnummer. Modellen används bl bland 

annat till kollisionskontroll. 

4.7 Skråindelning och underentreprenörer 

De yrkesgrupper som finns på Kockums varv är främst elektriker och mekaniker, samt 

svetsare och plåtslagare. På varvet har stor möda lagts ner på att undvika suboptimering 

mellan skråna a genom att bland annat utvidga befogenheterna mellan dem. Exempelvis var 

plåt förut tvungen gen att sätta dit skruvar, men idag tillåts flera yrkeskategorier att sätta dit vissa 

typer av skruvar. Undantaget är el, som är så specifikt att andra yrkesgrupper in inte kan 

33 (71)

landas in. Ett nytt arbetssätt där arbetet sker i lag har implementerats, men detta försvåras 

av de parallella projekten. 

För att undvika skråindelning och öka medvetenheten av eget ansvar anordnar Kockums en 

utbildning för de anställda. Det började på 90)talet med en 40 timmars utbildning för alla 

anställda där de behandlar områden inom kvalitet, tydliga målformuleringar, hälsa och 

säkerhet. De ansåg att om inte grundsynen fanns så var det svårt att börja med processerna. 

Resultatet av utbildningen blev märkbart och företagets vinstmarginal ökades. Utbildningen 

började med att upplysa om kopplingen mellan miljö och arbetsmiljö. Den allmänna åsikten 

bland de anställda var ofta att ”det där fixar någon annan”. Därför behövdes information om 

vikten av hur jobben utförs vid kvalitetssäkring. Vidare gavs information om det personliga 

ansvaret, det vill säga, vad det kostar att slarva. 

På Kockums Malmö sker bara projektering, men ingen produktion. Detta skulle medföra en 

risk för ogenomförbara konstruktioner ifall de kontorsanställda inte får se systemen i 

verkligheten. Det motverkar Kockums genom att låta sina konstruktörer i Malmö besöka 

produktionen i Karlskrona och på Muskö. På så sätt fås en ökad förståelse för produktionen 

och dess processer. 

4.8 Beredarens roll 

På alla varv som besökts har beredaren varit en nyckelperson i produktionen. I Brevik har 

produktionsberedaren framförallt ansvar för att allt material finns tillgängligt för produktionen. 

Från lagret kvitteras de förnumrerade komponenterna ut och levereras till respektive 

yrkesarbetare. 

På Kockums finns det en grupp som bara arbetar med arbetsberedning. Deras uppgift är 

framförallt att se till att allt material som behövs finns tillgänglig och att alla moment är 

tidsbestämda. Beredaren plockar ut material ur förråden och sammanställer ett paket som 

sedan levereras till exempelvis svetsaren ute i produktionen. Svetsaren ska få alla 

komponenter som behövs. Det som inte finns i förrådet får beredaren köpa in från annat håll. 

Svetsaren ställer krav på att allt ska finnas till hands i verkstaden, det är beredarens jobb att 

se till att svetsaren kan koncentrera sig på att svetsa under sin arbetstid. Svetsaren ska inte 

behöva lägga tid på att leta material och verktyg. 

Med i arbetspaketen följer inte bara ritningar, utan även dokument över de kontroller som ska 

genomföras vid varje moment. Upptäcks någon felaktighet på ritningar så rapporteras detta 

med en avvikelse till berörd teknikavdelning. 

Med anledning av att mängden handlingar på Kockums i Karlskrona är omfattande, är det 

beredarens uppgift att se till att de i produktionen alltid arbetar efter senaste handlingarna. 

Till sin hjälp har beredarna det nya dokumenthanteringssystemet där de alltid har tillgång till 

den senaste uppdateringen. 

34 (71)

Fördelen med att använda ett PLM)system (Product Life cycle Management), som Kockums 

gör, är att samma fil kan nås från olika mappar i systemet. Då används ett löpnummer som 

saknar innebörd vilket kan vara en fördel om det förekommer flera olika system i samma 

organisation. PLM är också bra om många dokument återanvänds och används i flera 

projekt samtidigt. Om ritningar och dokument dessutom har ett namn, förutom kodningen, så 

kan det tyckas vara överflödig information och onödigt komplicerat att även ha ett kodsystem 

att följa. 

35 (71)

36 (71)

5 AKTIVITETSINDELNING 

En del av projektet har varit att analysera aktiviteter som typiskt förekommer i entreprenörens 

tidplan, och vilken indelningsgrund, struktur och benämning som förekommer. Tanken har 

varit att Produktionshandlingarna ska kunna indelas i paket, benämnas och numreras på 

samma sätt som aktiviteternas. 

Begreppet ”aktivitet” definieras enligt följande: 

• BSAB 96: ”identifierbart handlande som har bestämt syfte”. 

• Terminologicentrum TNC: ”identifierbar sekvens av avsiktliga händelser”. 

Aktiviteter kan indelas efter geografisk avgränsning, typ av resultat samt metod. I kalkyler 

brukar man skilja på tillverkningsaktiviteter och gemensamma aktiviteter (arbetsplats) 

omkostnader med mera). I tidplaner talar man om tidaktiviteter – tidplansaktiviter. 

Det finns tyvärr inte någon branschgemensam standard för indelning och klassificering av 

aktiviteter eller ens gemensamma begrepp, vilket betydligt har försvårat för projektet. Att ha 

en branschöverenskommen kodning av aktiviteter är centralt för att kunna indela och 

numrera Produktionshandlingar på ett standardiserat sätt. Vi får hoppas att branschen tar tag 

i detta, till exempel genom att utveckla ett klassificeringssystem (BSAB eller liknande). 

5.1 SBEF systemet 

Initialt trodde vi att det branschgemensamma BSAB)systemets klassifikationsgrund var bas 

för aktiviteternas kodning och sortering, men så visade det sig inte vara fallet. Istället 

används i huvudsak fortfarande byggentreprenörernas gamla ”byggdelstabell” (SBEF) som 

är numrerad från 1–99, i en slags grov sekvensföljd från grunden till taket. SBEF är i många 

avseende identisk med gamla BSAB 83. Även www.byggai.se är sorterad efter den gamla 

tabellen. 

Flertalet entreprenörer och kalkylatorer i Sverige har alltså ännu inte bytt till ”nya” BSAB 96 

från 1998! Att så inte har skett beror troligen på att BSAB 96 inte primärt stöder entre) 

prenörens behov, utan är avsett främst för tekniska beskrivningar enligt AMA. Ett exempel på 

detta är att indelningsgrund för byggdelar är dess funktion, och inte som en entreprenör 

tänker dess konstruktion. Begreppet byggdelar kan därför bli lite förvirrande och teoretiskt. 

En annan orsak till att flertalet entreprenörer inte bytt system är att det får stor påverkan på 

andra administrativa system – till exempel kontoplan och kalkylregister – vilket gör ett byte 

både kostsamt och svårt. 

37 (71)

Figur 14. SBEF, Byggentreprenörernas ”gamla” byggdelstabell. 

5.2 BSAB9systemet 

BSAB – som ursprungligen stod för ”Byggandets Samordning AB” – är en grundsystematik 

för kommunikation i bygg och förvaltningsprocesserna. Idag är det ett varumärke ägt av AB 

Svensk Byggtjänst. BSAB är bygg) och fastighetssektorns gemensamma "språk", och bas för 

informationsstrukturen. 

Jan)Olof Edgar har parallellt med detta SBUF)projekt gjort en utredning om BSAB)systemet 

åt Svensk Byggtjänst. Systemet har inte utvecklats nämnvärt sedan 1990)talet. Det kommer 

krävas en ganska omfattande vidareutveckling och anpassning för att bättre stödja en 

integrerad BIM)baserad kalkyl) och planeringsprocess hos entreprenörerna. Idag är det ett 

stort informationsglapp mellan projektering och produktion, vilket gör att kalkylatorerna måste 

tolka och ”mappa” det som har ritats till rätt kalkylrecept. 

BSAB)systemet är uppdelat i olika tabeller. De två tabeller som i huvudsak används är 

”Byggdelar” och ”Produktionsresultat”. 

Figur 15. BSAB$systemet från Svensk Byggtjänst. 

38 (71)

Definitionerna är enligt BSAB 96: 

• byggdel: ”del av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket” 

• produktionsresultat: ”resultat av en aktivitet på byggplatsen för produktion av del av eller 

helt byggnadsverk”. 

Ett produktionsresultat är således egentligen inte aktiviteten sig, utan resultatet av flera 

föregående aktiviteter. Detta är orsaken till varför en sakvara till exempel ett fönster betraktas 

som ett produktionsresultat (NSC.112 ) Fönster och fönsterdörrar av trä). Ett fönster kräver 

ett montage med ingående resurser till exempel karmskruvar, monteringskilar, snickare och 

så vidare. 

Ett av resultaten från utredningen är ett konstaterande att två för entreprenören viktiga 

tabeller saknas eller är inte kompletta i BSAB)systemet, nämligen ”Byggdelstyp” och 

”Produktionsaktivitet”. 

Byggdelstyp är en förädlad byggdel där dess konstruktion (uppbyggnad) av produktions) 

resultat (ingående material) är tydligt angiven. 

Produktionsaktivitet är de ingående aktiviteter som krävs för att färdigställa ett produktions) 

resultat. Ett exempel är när man bygger innerväggar med gipsskivor. Idag finns bara 

produktionsresultatet ”gipsskivor” (KBC.211 ) Skikt av gipsskivor på reglar i vägg, pelare e d 

inomhus), medan tidplaneraren typiskt vill dela upp i två aktiviteter – ”enkling” samt 

”dubbling”. Detta beror på att dessa två aktiviteter dels sker vid olika tillfällen, dels kräver 

olika resurser och enhetstid. 

Det är således ett antal produktionsaktiviteter som ger ett produktionsresultat, det vill säga 

produktionsaktiviteterna ingår i de ”steg)för)steg)sekvenser” som vi vill beskriva med 

Produktionshandling. 

En av idéerna med Produktionshandling är att tänka en framtida process där skråindelning 

av yrkesarbetare reduceras, och liksom varvsindustrin låta en yrkesarbetare göra gräns) 

överskridande arbeten. På så sätt blir det ett bättre samarbete i arbetslagen och man 

underlättar för varandra. Genom att tänka ”aktivitetsordning för en byggdel” så är det enklare 

att besluta att den som är mest lämpad och tillgänglig för uppgiften också utför den. Ett 

exempel skulle kunna vara att snickaren sätter upp även tomdosor och vp)rör för el i 

exempelvis en innervägg när han ändå är på plats. Då skulle aktiviteten ”montera dosa” vara 

en produktionsaktivitet i ett produktionsresultat (SBE.21 ) Runda apparatdosor) för en 

byggdelstyp (43.CB/41 ) Innerväggar (inte stominnerväggar) ) skivor och stålregelverk). 

Redan 1998 beskrevs i boken ”BSAB – System och tillämpningar” (Svensk Byggtjänst) 

”aktivitetskoder” (ännu ett nytt begrepp). Resultatet av aktiviteter på byggbyggplatsen för 

produktion av byggnadsverk motsvaras i BSAB)systemet av produktionsresultat. Aktivitets) 

koder används för att gruppera kalkylen och arbetsprocessen i hanterbara delar. 

39 (71)

Aktiviteterna är unika för varje projekt, men många är lika från projekt till projekt, så kallade 

”typaktiviteter” (ytterligare ett nytt begrepp). Om typaktiviteterna ska kommuniceras mell mellan 

olika aktörer och system bör en branschgemensam systematik användas. Helst bör 

aktiviteter i kalkylen direkt kunna kopplas ssamman 

amman med tidplansaktiviteterna. DDetta 

är dock 

ofta svårt att åstadkomma. De e återkommande typaktiviteterna borde på sikt kunna klassi) 

ficeras i en ny tabell för produktionsaktiviteter i BSAB)systemet. 

Figur 16, Resultat av BSAB utredning. Tabeller för produktionsaktiviteter och produktions 

produktionsresurser 

saknas. 

40 (71)

Figur 17, Resultat av BSAB utredning, Förslag på utvecklade tabeller. 

5.3 Arbetsarter 

Inom Skanska använde man fram till 1980)talet begreppet ”arbetsart” för att in indela aktiviteter. 

Exempel på arbetsarter var ”bygga form”, ”armera”, ”gjuta”, ”riva iva form” form”. Det tycks som att 

Nybyggnadslistan nedan är baserat enligt samma princip. Det borde kunna vara möjligt att 

klassificera arbetsarter. 

5.4 Nybyggnadslistan 

Nybyggnadslistan från 1999 är ett systematiserat tidunderlag som Byggentreprenörerna och 

fackförbundet Byggnads utarbetat gemensamt. Koderna utgör ett eget system och följer inte 

till exempel BSAB. Listan är framtaget i syfte att användas vid såväl kalkylering som vid 

framtagande av ackordsunderlag. Nybyggnadslistan innehåller enhetstider och mätregler för 

de flesta förekommande arbetsmoment inom nyproduktion. Utöver enhetstider inn innehåller 

listan förhandlingsbara objektstillägg för olika objektstyper. 

Byggnads har speciellt utsedda personer som mäter det som byggts efter färdigställande och 

stämmer av förbrukad tid mot den som överenskommits enligt nybyggnadslistan. På så sätt 

kan ackordet stämmas av. 

Figur 18, Nybyggnadslistans arbetsarter 

41 (71)

Nybyggnadslistan är uppdelad efter ”arbetsarter” (se kapitel 5.3). Arbetsartens huvudrubriker 

är att betrakta som en ”aktivitetsgrupp”: 

• 11 Schakt, återfyllning m m 

• 15 Formsättning 

• 17 Armering 

• 18 Betonggjutning 

• 20 Montering av element 

• 21 Murning 

• 22 Putsning 

• 23 Stolpverk 

• 24 Beklädnader 

• 25 Snickerier 

• 27 Fuktisolering 

• 28 Värme) och ljudisolering 

• 30 Plattsättning 

• 36 Ställningar 

• 51 Gemensamma arbeten 

Varje arbetsart är indelad i underrubriker för vilken typ av produktionsresultat man 

åstadkommer till exempel: 

• 15:0 Förtillverkning av form 

• 15:1 Väggform 

• 15:2 Pelare och balkar 

• 15:3 Valvform 

• 15:4 Trappor 

• 15:5 Ingjutningsgods 

Arbetsarterna är också indelade i olika ”typaktiviteter”. 

Figur 19, Nybyggnadslistans typaktiviteter. 

42 (71)

5.5 Kalkylaktiviteter 

Det saknas enhetliga begrepp i byggbranschen. För yrkesgruppen kalkylatorer benämns 

byggdelar – till exempel väggar och bjälklag – som ”aktiviteter”, vilket blir både missvisande 

och förvirrande. Det förekommer ett fackspråk bland kalkylatorer, som till exempel en 

projektör har svårt att förstå. 

En kalkyl delas typiskt upp på följande vis: 

Byggdel 

Första nivån är övergripande och innehåller markarbeten, stomme, stomkompletteringar, 

yttertak, fasader, kompletteringar, olika sorters installationer med mera. 

Huvudaktivitet 

Sorterar i byggdelar samt var de finns i byggnaden (sektor), exempelvis pelare, väggar, 

bjälklag, tak, fönster, dörrar, etc., samt Plan 1, Plan 2 och så vidare. 

Underaktivitet 

Vad som ska göras under varje huvudaktivitet, till exempel för en betongpelare krävs det 

vanligtvis form, armering, betong och efterlagning. 

Kalkylresurs 

Här hamnar de resurser som behövs för att utföra varje underaktivitet. Resurserna består av 

material och personalåtgång. 

5.6 Tidplansaktiviteter 

Figur 20, Traditionell tidplan. 

43 (71)

Kalkylens kodning görs om till produktionens kodning i tidplanen. En aktivitet kan hos Peab 

till exempel kodas 1131A. Viss information kan då tolkas ur koden 1131A = Byggnad (1) + 

Plan(1) + Stomme (3) +Väggar(1) + Träarbetare (A). 

Ovanstående exempel visar en del av den information (”metadata”) som en Produktions) 

handling måste märkas med. 

5.7 Slutsatser kring aktivitetsindelning 

Ett problem i den ursprungliga visionen har varit att aktivitetsindelning på byggplatsen är 

yrkesgruppsberoende. Exempelvis är VVS)installationerna i ett badrum att betrakta som en 

egen aktivitet, och ingår inte i aktiviteten ”bygga bjälklag” eller ”bygga badrum”. På 

www.byggai.se är till exempel en golvbrunn en egen (huvud)aktivitet. Bättre systematik vore 

att indela en huvudaktivet (bygga bjälklag) i underaktiviteter = arbetsarter. 

Vi saknar ett processorienterat angreppssätt i byggindustrin. Vi har inte klarlagt vad som är 

huvudprocess, stödprocesser, respektive ledningsprocess. Även BSAB:s tabell för märkning 

av utrymmen borde kunna användas för att märka ritningar för rummet. Ett rum kan då 

betraktas vara en huvudaktivitet. 

En utbyggnad av BSAB)systemets tabeller för produktionsaktiviteter skulle till exempel kunna 

baseras på Nybyggnadslistans koder. En klassificeringsmetod behövs, och för detta kan 

Produktionsresultattabellen i BSAB användas genom att utöka den med tilläggskoder. Inled 

med PR)kod, bygg på med nummer för aktivitet, avskilt med snedstreck. 

Exempel: Nybyggnadslistans 15:1 (Form för väggar) kan benämnas ESB (Formar för 

betonggjutning i hus), eller mer finindelat om man vill (ESB.22 Formar av plywoodskivor). 

Om Nybyggnadslistans alla aktiviteter (”arbetsmoment”) kan återanvändas, kan exempelvis 

”15:130 Tillägg – insida form för hisschakt” numreras ESB.22/15:130. 

44 (71)

6 INDELNING AV PRODUKTIONSHANDLINGAR 

6.1 Ritningspaket 

Utifrån de inspirationskällor vi har haft – från IKEA, från varvsindustrin, och från behovet att 

lägesindela BIM modeller för att bättre stödja ”Supply Chain” och logistik – har vi valt att 

indela ritningarna i olika ”ritningspaket” per byggdel eller utrymme. Indelning av byggnaden 

har skett utifrån BSAB)systemets byggdelar eller utrymmen, med tillhörande klassifi) 

ceringskod. Byggdelen/utrymmet ska vara spårbar till sitt geografiska läge i byggnaden, som 

uttrycks med en logisk kodning. Byggnadsnummer )> Våningsplan )> Sektor i plan )> 

Löpnummer. Detta återspeglas i ritningsnumret. 

Ritningspaketet ska innehålla all nödvändig information för att kunna producera byggdelen. 

Paketet innehåller mängdförteckning, arbetsmiljöinstruktioner, kontrollplan, teknisk eller 

rumsbeskrivning samt en integrerad steg)för)steg)redovisning av alla teknikområden. 

Ritningspaketet är uppdelat i ett bladsystem som redovisar varje aktivitet eller steg som 

tillhör byggdelen/utrymmet. Avsaknaden av en branschgemensam standard för aktivitets) 

indelning har varit en stor begränsning för projektet. Det har dock inte rymts inom projektets 

ram att föreslå en ny standard för aktivitetsnumrering. Indelningsgrunden för Produktions) 

handlingar har istället fått göras principiellt. 

Varje blad har märkning med metadata i namnrutan, bland annat vilket produktionsresultat 

bladet tillhör (NSC.222 ) Innerdörrar av trä) samt en arbetsart enligt nybyggnadslistan (till 

exempel 25:007 montering av innerdörrar). På så sätt kan bladen sorteras upp i de som 

avser en viss yrkeskategori, till exempel snickare. 

Genom denna uppdelning stödjer vi även kalkylatorernas behov av att sortera upp sin kalkyl i 

aktiviteter. Byggdel är samma som vår byggdel (till exempel fasad), Huvudaktiviteten blir 

produktionsresultatet (till exempel ytterdörr), och underaktivitet blir arbetsart (montera 

ytterdörr). 

45 (71)

Figur 21, Ritningspaket för en byggdel, uppdelad i blad för olika aktiviteter 

6.2 Ritningsnumrering (paket) 

Vi har som bas för numrering av Produktionshandlingar utgått från svensk standard för 

numrering av Bygghandlingar SS032271, som är baserad på BSAB koder, och där ritnings) 

indelningen i huvudsak baserad på ”Byggdelar”. Hela ritningspaketet har samma ritnings) 

nummer, men uppdelad på olika ”blad” (för olika aktiviteter). 

Om ritningsnumret ska göras intelligent och unikt, blir namnet ganska komplext, till exempel 

01)00)15.SC)101. 

Figur 22, Ritningsnumrets uppbyggnad 

Byggnadsnummer (2 tecken) 

Många projekt innehåller flera huskroppar, och att märka ritningen med korrekt byggnads) 

nummer har ansetts vara viktigt. Även om inte Produktionshandlingar är tänkta att användas 

som relationsritning, kan det vara en fördel om det finns ett fält för byggnadsnummer, som 

fastighetsägaren kan sortera ritningarna efter. 

Plan (2 tecken) 

Våningsplan är kanske det mest centrala i sortering av ritningar. Genom att särskilja ritningar 

med våningsplan blir det möjligt att använda samma sektorskod på varje plan. Därför har vi 

bedömt att detta ska ingå i ritningsnumret. 

46 (71)

Byggdelskod/Utrymmeskod BSAB (6 tecken) 

Dessa positioner används för att identifiera och sortera efter byggdelar till exempel en pelare 

eller ett badrum. 

Sektor/Rumsnummer (3 tecken) 

Varje plan kan delas upp i sektorer eller rum. Dessa kan numreras på ett logiskt sätt. Även 

BIM objekten kan märkas till vilken sektor de tillhör, för att på så sätt underlätta för bygg) 

platsens logistik. Varje mängdpost kan härledas till en unik geografisk position. 

Även byggdelar kan knytas till en lägeskod, även om det blir mer komplext. Ett försök har 

gjorts att dela in en platsgjuten grund i sektorer med unika koder (hänvisningar). När man 

ska detaljredovisa innerväggs elevationer så blir dessa knutna till rum. Detta innebär att en 

väggs ena sida redovisas i ena rummet och väggens andra sida till det andra rummet. Detta 

kan kanske tyckas onödigt komplicerat, men om man tänker att syftet med elevationen är att 

redovisa eldosors placering, kortlingar och så vidare, så är detta objekt och information som 

är knutet till ett visst rum. 

Positionen för sektor kan även användas som ett rent löpnummer för byggdelar samt 

ritningar (0)999), om man inte väljer att knyta till lägen. 

Blad 

I den fasta industrin – till exempel i varvsindustrin – är det vanligt att dela upp en ritning i 

flera numrerade blad. Principiellt kan varje blad då redovisa en produktionsaktivitet, men 

ibland kan flera blad krävas för en och samma aktivitet. Därför har vi valt att skilja på 

bladnummer från aktivitetssekvens, som istället är ett separat fält i namnrutan. 

Exempel på ritningsblad för grundplint: 

• Byggdel enligt BSAB: 15.SC = Grundplintar. 

• Produktionsresultat enligt BSAB: ESB.22 = Formar av plywoodskivor. 

• Arbetsart enligt Nybyggnadslistan: 104 = Form i grund. 

Produktionsaktivitet har benämnts genom en sammanslagning av byggdel och produktions) 

resultat ESB.22/104 (se kapitel 5.7). Bladet i ritningspaketet avser i detta exempel alltså ”en 

formritning för en grundplint” 

Ett alternativt ritningsnumreringssystem kan vara att låta ritningsnumret vara löpande, och 

istället ange metadata enbart via fält i namnrutan. I ett sådant alternativ kan man använda 

ritningsnumrering enligt svensk standard SS 032271, och skapa en ny kod för redovisnings) 

sätt. Siffran 9 är ledig och skulle kunna visa att det är en Produktionshandling. 

47 (71)

Figur 23, , Position för redovisningssätt enligt SS032271 SS032271. 

Figur 24, Förslag på ny y kod för Produktionshandling enligt SS032271. 

6.3 Metadata/Namnruta 

Vi har identifierat följande behov av metadata: 

• utförande part art (för vem ritningen är ämnad) 

• byggnadsverk yggnadsverk (kan vara ett byggnadsnummer eller BSAB kategori) 

• våningsplan 

• sektor ektor i plan inom våningsplanet (kan även vara rum/zon eller löpnummer) 

• byggdel yggdel (enligt BSAB byggdels byggdels) eller utrymmesstabell) 

• produktionsaktivitet roduktionsaktivitet och arbetsart (se kap kapitel 5.7) 

• aktivitetssekvens ktivitetssekvens (turordning för aktiviteten) aktiviteten). 

Observera att datum saknas saknas, vilket kan vara kontroversiellt. Eftersom alla ritningar har plott plott) 

datum märkning i marginalen så blir det överflödigt med datum även i namnrutan. Dessutom 

är ritningen märkt med aktuell revision/version, och det är denna som är juridiskt gällande 

och därmed viktigare än datum. 

48 (71)

Figur 25, Namnruta för Produktionshandling (vertikalställd). 

Namnrutan för Produktionshandling är placerad vertikalt på ritningens högra sida. Detta för 

att inte inkräkta på ritytan såsom traditionella namnrutor gör. Dessutom underlättar det när 

man bläddrar, om ritningarna sätts in i en pärm. 

Med inspiration från varvsindustrin (se kapitel 4.4) har vi valt att inte skriva ut texter om 

ritningens innehåll. I namnrutan syns bara ritningsnumret samt metadata, vilket gör 

hanteringen mer konsekvent. Ritningens innehåll kan utläsas genom att i ett dokument) 

hanteringssystem tolka och skriva ut metadatakoderna i klartext. 

Namnrutan återspeglar de metadata som ska kunna utläsas ur ritningspaketet. Längst ner till 

vänster är ”ritningspaketnummer” samt bladnummer inom parentes. Fälten till höger om 

ritningen förtydligar ritningsnumret som metadata i olika fält Byggnad, Våningsplan, Byggdel, 

Sektor (löpnummer). 

Sedan följer metadatafält för: 

Produktionsaktivitet 

Varje blad är märkt med kod för produktionsaktivitet – alternativt arbetsart – som är kopplad 

till sekvensnummer. Produktionsaktivitet är sammanslagen av produktionsresultat (BSAB) 

och arbetsart enligt nybyggnadslistan. 

Sekvens 

Ett sekvensnummer är ett produktionssteg och en tänkt produktionsordning. Typiskt hänger 

sekvensnumret ihop med produktionsaktivitetskod, samt fältet ”Utförande part”. 

Revision/Version 

Första frisläppta versionen kommer alltid ha revidering A. Ett sådant dokument kommer 

märkas med dokumentstatus ”Godkänt” i fältet ”Status”. Dokument som inte är frisläppta, det 

vill säga annan status är godkänt, har även ett löpande versionsnummer, exempelvis A.001, 

A.002 och så vidare. 

Utförande part 

Enligt svensk standard består ritningsnumrets första två positioner av ”ansvarig part”, det vill 

säga vilket teknikområde som gjort ritningen. Eftersom Produktionshandling strävar efter att 

vara tvärdisciplinära har vi tyckt det vara viktigare att ha ett fält för vem ritningen är ämnad. 

Detta kan vara en kod för ett tvärfackligt arbetslag, eftersom det blir ett paket av ritningar 

som följer byggdelen. Är det inte ett arbetslag kan en specifik yrkesgrupp anges, till exempel 

”snickare” med någon kod. I exemplet ovan ”SNI”. 

49 (71)

Status 

Ritningens granskningsstatus märks i enlighet med nya SB11 CAD)lager, utgåva 3, kap. 8.1 

Koder för dokument$ och objektstatus. Detta är koder för faser i gransknings) och 

godkännandeprocessen, till exempel ”Under arbete”, ”För granskning”, ”Godkänt” och så 

vidare. 

Uppdrag 

Namn på uppdraget eller projektet. 

Granskad av 

Namn på den person som granskat och godkänt handlingen. 

Ansvarig 

Namn på den som är ansvarig konstruktör eller handläggare för projektet. Vi har bedömt att 

”Ritad av” är överflödig eftersom detta inte är förknippat med något egentligt ansvar. 

Uppdrag Nr 

Nummer på uppdrag eller projekt. 

50 (71)

7 3D/BIM – MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR 

Ett stort antal idéer har utvecklats inom ramen för projektet. Dessa är i huvudsak baserade 

på BIM verktygens möjligheter till alternativa redovisningsmetoder. 

7.1 Revit 

Testerna har utförts i BIM)programvaran Revit från Autodesk, eftersom det är den enda på 

marknaden förekommande programvara som stödjer samtliga teknikområden, vilket har varit 

en av projektets grundidéer att skapa tvärfackliga samplottade handlingar. 

Vi har utgått ifrån vad som varit praktiskt möjligt att genomföra med dagens BIM verktyg. 

Tyvärr är BIM)programvarorna anpassade till byggbranschens gamla ritteknik, eftersom IT) 

industrin har lyssnat på vad marknaden vill ha. Detta är synd, eftersom potentialen med nya 

redovisningsformer – till exempel i 3D – inte kan genomföras fullt ut. 

Först i version 2012 av Revit var det till exempel möjligt att låsa en 3D)vy och skriva text 

samt måttsätta, och att skapa någon form av enklare ”produktstruktur”. Produktstruktur inne) 

bär att en modell kan sorteras i en kompositionell hierarki (”part)assembly)struktur”). Revit är 

begränsad i sina möjligheter att på ett enkelt sätt beskriva strukturer i termer av ”ingår i” eller 

”består av”. Detta är centralt inom CAD)program för mekanik och i PDM/PLM)system. 

7.2 Hantering av vyer och ritningar. 

I CAD)program för mekanik – till exempel Solidworks – är det typiskt att grafiska vyer och 

ritningar är kopplade till byggdelen (objektet), och att vyerna kan på så sätt enklare kan 

sorteras logiskt och hierarkiskt. Vyn begränsas därmed automatiskt till att bara visa ett 

specifikt objekt. I Revit är det bara möjligt att skapa ritningsvyer genom att begränsa 

modellens vy geografiskt – klippa vyn – eller genom att använda olika filter. Det är inte 

möjligt att på ett enkelt sätt koppla vyer och ritningar knutna till byggdelar. En ny funktion för 

”assemblys” som kom i Revit 2012 kan dock vara en lösning på detta för större samman) 

ställningar. Tyvärr är dock vyernas orientering inte parallella med byggdelens koordinat) 

system utan med projektets. 

51 (71)

Figur 26, Klippning av 3D$vy i Revit 

Att använda metoden att geometriskt modellbegränsa vyer innebär dessvärre att inte heller 

mängdavtagningen stödjer en koppling till byggdelar eller aktivitetsindelning av BIM) 

modellen. Mängderna blir typiskt sorterade per våningsplan. 

Alla vyer i Revit skapas, sorteras och namnges separerat från ritningarna. Sortering av vyer 

sker enbart genom att ange egenskaper, med maximalt tre nivåer. En stor utmaning blir 

därför att namnge varje vy, så att man hittar igen den kopplat till rätt byggdel. I Produktions) 

handlingar skapas ett mycket stort antal vyer och ritningar, vilket gjort att praktisk hantering 

blivit mycket tidskrävande. 

Figur 27, Lista över vyer i Revit 

En annan nackdel i Revit är att namnrutan inte automatiskt kan ärva egenskaper från 

byggdelen eller från läget. Det blir således ett extra arbete att fylla i namnrutan. Dessutom 

ökar risken för fel, eller för motstridiga uppgifter. En lösning kan vara att namnrutan fylls i 

genom att (delvis) skapa en tabell (”schedule”) med data från byggdelen, till exempel 

byggnad, våningsplan och så vidare, eller med ritningens metadata. Då slipper man skriva in 

samma sak flera gånger. 

52 (71)

7.3 Assemblies 

En ny möjlighet att skapa sammanställningar (Assemblies) i Revit 2012 har utvärderats. 

Tyvärr finns en begränsning – så vitt vi har kunnat bedöma – att objekt från Revit MEP inte 

får ingå i Assemblyn, så vi fick återgå till att arbeta med geografiskt begränsade vyer. 

Figur 28, Väggassembly (montageenhet) i AutoCad Architecture. 

7.4 3D9armering 

Vi har utvärderat redovisning av 3D)armering i Revit. Det är komplicerat att slå på 3D) 

visningsläge för armeringsjärn. Detta måste göras för varje järn individuellt, kopplat till en 

specifik 3D)vy. Dessutom finns ett val att visa järn ”unobscured”, vilket innebär att 

armeringsjärnet alltid visas längst fram i bilden: dolda linjer sätts ur spel. 

I normala fall räknar Revit och andra 3D)programvaror ut vad som är dolt av något annat. 

Detta blir ett problem när armeringen är ingjuten i betong, eftersom den då inte syns. Har 

man väl slagit på 3D blir det ”override”, det vill säga armeringsjärnen visas alltid synliga. För 

ögat ser det då ut som att järnen svävar i luften. 

Enda sättet att lösa detta är att dölja betonggeometrin, och redovisa armeringskorgen 

separat. Detta blir inte så tydligt. Helst skulle istället gjutformen modelleras, så som det ser ut 

på byggplatsen före gjutning. 

53 (71)

Figur 29, 3D$armering i Revit – ”Unobscured” – med VS$rör synliga. 

54 (71)

8 PRODUKTIONSHANDLINGENS UTFORMNING 

Vi har analyserat all input vi fått – från varvsindustrin, från IKEA, från intervjuer med yrkes) 

arbetare och från andra referenser – och försökt åstadkomma ”framtidens ritning”, baserad 

på 3D)redovisning som komplement till 2D, samt plottning i färg. 

8.1 Lean 

För att utforma ”framtidens bygghandling” har vi utgått från ett processorienterat arbetssätt, 

inspirerat av Lean)filosofin. Den nya handlingen ska vara optimerad enbart för själva ut) 

förandet på byggplatsen – montering och hopfogning – och ska inte fylla andra syften. Lean 

betyder resurssnål eller ”slimmad”. Begreppet används av många branscher idag, och syftar 

till att identifiera och eliminera faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för 

kunden. 

Även ritningar ska vara resurssnåla, rensade från ovidkommande information. Sådan 

information gör bara ritningen svårläst och är förmodligen inte värdeskapande. Det är viktigt 

att resonera kring vilken information som är väsentlig för respektive produktionsaktivitet och 

vilken som inte är det. 

8.2 Integrerad egenkontroll 

Ett av bladen i ritningspaketet är en checklista för egenkontroll, med inspiration från 

www.byggai.se (se kapitel 3.2). 

8.3 Integrerade arbetsmiljöinstruktioner 

Arbetsmiljöfrågor kan underlättas med BIM (”Safety BIM”). BAS)P och BAS)U kan med 

modellens hjälp virtuellt granska den blivande arbetsplatsen utifrån arbetsmiljösynpunkt. Det 

är därmed möjligt att göra en ”virtuell skyddsrond”. I Produktionshandlingar har vi alltid ett 

blad i ritningspaketet som beskriver arbetsmiljö och risker. Jämför IKEA (se kapitel 3.1) samt 

www.byggai.se (se kapitel 3.2). 

Varje planritning kan även vara försedd med information om temporära utrymningsvägar och 

planerad skyltning. Exempelvis kan man markera var stämp till väggelement inte får placeras 

så att utrymningsväg inte blockeras. 

Integrerade ritningar för APD)planer (arbetsplatsdisposition) i 2D)CAD och i 3D)BIM är 

relativt enkelt att skapa, men har inte rymts inom budgeten för detta projekts. 

55 (71)

8.4 Ritningsformat 

Vi har baserat Produktionshandlingarna på formatet A3. Detta var det format som enligt våra 

intervjuer byggplatsen föredrar. Ambitionen att hålla sig till A3 som format har dock väckt 

vissa frågeställningar. Är det lämpligt att använda A3 för att beskriva ett helt våningsplan? 

Det är betydligt enklare om man zon) eller rumsindelar en byggnad. Då kan man generera en 

ritning per rum eller byggdel. 

Namnruta 

Vi har skapat en ny typ av namnruta som inte inkräktar lika mycket på ritytan, placerad i 

högra marginalen, med de metadata som krävs (se kapitel 6.3 och figur 25). 

8.5 Orienterande 2D9Vy (Sektor/Lägesindelning) 

Det finns ingen branschpraxis för hur en byggnad ska delas upp i sektorer/lägen. Det 

vanligaste är våningsplansuppdelning samt indelning av våningsplanet i rutor, till exempel 

1:50)ritningar. Vi vill i Produktionshandling dela upp i tydliga byggdelar, eftersom även BIM) 

modellens objekt är uppdelad på det sättet. 

Detta är inte helt enkelt. Ett exempel på svårighet är att grundläggningen oftast är platsgjuten 

och sammanhängande. Det går därmed inte att på ett enkelt sätt avgränsa de olika delarna i 

grundkonstruktionen. Här kan man försöka att indela efter placering, typ ”Grundsula Linje A – 

Öster”. Vi har begränsat ritningsvyn till att passa in till placering snarare än till byggdelen. 

I projektet har vi valt att följa exemplet från varvsindustrin att numrera sektorer/lägen i 

modellen. Därför behövs även en första planritning som är en littereringsplan (precis som 

fartygsexemplet). Varje 2D (3D))zon får ett littera (se bilaga). Detta blir sedan en hänvisning 

till korrekt ritningspaket eller rumsritning. 

Därmed blir inte byggdelen (klassifikationen) så avgörande, utan i princip kan man även följa 

ett littera (artikelnummer). I 2D är det lätt att skapa rektanglar för att markera sektorerna. På 

sikt bör man på motsvarande sätt kunna indela i 3D genom att skapa ”3D)boxar” (se 

exempel figur 26). Vi har valt att för varje sektor/läge skapa en box som klipper 3D)vyn och 

på så sätt kan vi redovisa till exempel ”grundsula 101”, trots att den är sammangjuten med 

övriga kantbalkar. 

Precis som varvsindustrin och IKEA har en översiktlig första ritning, har vi försökt att skapa 

liknande planritningar för att orientera till rätt byggdel och rätt ritningspaket. 

56 (71)

Figur 30, Zon/Läges indelad grundplan. Grundsula 101 redovisas separat i Produktionshandlingar. 

8.6 3D9redovisning allmänt 

I takt med att det blir vanligare att projekteringen utförs i 3D bör möjligheten utnyttjas för 

bättre redovisning. Dagens skalriktiga 2D)ritningar kommer troligen inte helt ersättas, men 

många gånger orsakar den gamla redovisningstekniken svårigheter för byggplatsen. Inte 

bara ska man kunna översätta 2D)symboler till bilder. Symbolerna är heller inte måttriktigt 

placerade. 2D)redovisning betyder även att flera olika vyer – plan, sektion, elevation – krävs 

för att fullständigt förstå en konstruktion. Man måste man finna dessa vyer med hjälp av 

hänvisningar, sektionspilar med mera, ofta dessutom på olika ritningar. 

Med 3D räcker det många gånger med en enda bild för att skapa samma förståelse. ”En bild 

säger mer än tusen ritningar”. Fördelarna med att även redovisa i 3D på ritningar kan tyckas 

uppenbara: en bild är betydligt enklare att förstå än symboler. Men en utmaning med BIM 

och 3D redovisning är dock att entydigt definiera vad en geometri betyder. Så länge man har 

tillgång till modellen (databasen), så kan objektets klassificering – märkning med BSAB kod 

– utgöra denna entydighet. Men utskrivet på papper kan man inte utesluta att förväxling och 

misstolkning kan ske. I teorin skulle ett cirkulärt armeringsjärn kunna förväxlas med ett VS) 

rör och så vidare. Ett sätt att underlätta detta kan till exempel vara att plotta med olika färger, 

och att skriva ut en färgnyckel bredvid. 

En annan begränsning är att det inte går att få skalenliga 3D)vyer eftersom det oftast är ett 

perspektiv. (Att skalmäta på ritningar bör man ändå inte göra). Dessutom ser man bara från 

ett håll. Flera 3D)vyer kan krävas för att ”gå runt” byggdelen. 

Figur 31, Färgplottad 3D$redovisning. 

57 (71)

De flesta projektörer som gått över till 3D)modellering hävdar att 3D radikalt ökar förståelsen 

för vad man ritar och konstruerar. Varför ska vi då till byggplatsen bryta ner modellen till 

svårlästa 2D)snitt och symboler? Nu är det dags att även byggplatsen och yrkesarbetarna får 

ta del av modellens stora illustrativa fördelar, helst i kombination med färgplottning. 

I bilaga 3 redovisas ett exempel från Bjerking, som visar hur 3D)redovisning kan komplettera 

2D för en trädetalj. 

8.7 Måttsättning i 3D 

Först i Revit 2012 kom möjligheten att måttsätta och skriva texter i 3D)vyer. Detta görs 

genom att 3D)vyn ”låses”. 

Figur 32, 3D$måttsättning 

Måttsättning fungerar relativt bra så länge som man ”kommer åt” att måttsätta (att ingen 

detalj är dold bakom något annat). Men det är svårt att måttsätta från till exempel baslinjer på 

ett enkelt sätt. Därför har vi i Produktionshandling uppfunnit ett nytt pilmått med hänvisning 

till baslinje (se kapitel 9.2). 

8.8 Färgplottning 

Vi har valt att färgplotta Produktionshandlingar. För de flesta är det enklare att identifiera 

färger än linjetyper och text. I nedanstående exempel har vi färgkodat innerväggarna på en 

planritning. Detta är en enkel inställning i Revit där vi i ett visst visningsläge (Course), kan 

välja olika färg för olika väggfamiljer. 

58 (71)

Revit kan enkelt producera en ”färgnyckel” (en ”legend”) som infogas på ritningen. På så 

sätt slipper till exempel snickaren och kalkylatorn leta efter en märkning med vägglittera. 

Figur 33, Färgplottad innerväggsritning, med färgnyckel 

Färgkoderna gör det även möjligt sektionera modellen och plotta i 3D. Man sparar mycket 

arbete genom att inte behöva placera ut varje vägglittera och få dem läsbara. Att färgplotta 

en ritning kostar marginellt mycket mer än en svart)vit ritning. 

8.9 Ritning för logistik 

En av de stora fördelarna med BIM är att varje objekt – varje instans – har ett unikt ID) 

nummer (GUID) kopplat till ett visst geografiskt läge i modellen. 

I Produktionshandlingar har vi utnyttjat detta genom att släcka fönster samt dörrar och enbart 

visa hålen. Varje hål har då ett ID, som kan skrivas ut i till exempel en tabell på 

Produktionshandlingen. Tabellen visar bröstningshöjd och hålmått. 

59 (71)

Figur 34, Logistikritning med ID$nummer på hål (fönsterobjekt). 

Det är samma ID som fönstret eller dörren har och som är ett löpnummer (Mark) från Revit. 

Det finns en stor fördel med detta arbetssätt. Varje artikel som ska levereras till byggplatsen 

kan då märkas med ett för byggplatsen unikt ”artikelnummer”, och på så sätt har varje 

fönster eller dörr en geografisk tillhörighet. Detta underlättar logistiken. 

Tanken är att det är hålet som är informationsbärare för logistik. Hålet fylls sedan med ett 

fönster eller en dörr. Det är samma grundidé som BSAB)systemets ”öppningskomplettering”: 

ett fönster kompletterar hålet. För dörrar och fönster går det även att få ut i en tabell till vilket 

rum som de ansluter. Genom att avläsa ID)numret i tabellen ges info om objektet. ID)numret 

är en nyckel till att kunna läsa mer om till exempel en dörr i en större förteckning. All sådan 

information behöver inte längre skrivas ut på en ritning. 

Tyvärr kan användaren av misstag skriva in samma ID för två olika dörrar eller fönster, men 

Revit ger dock en varning (så länge det är inom samma ”Category”). Ett ID kan således före) 

komma flera gånger om man är slarvig. Det är dock relativt lätt att se detta i rapporter och 

tabeller, eftersom det blir en rad per hål. En annan nackdel är även att löpnumret stegas upp 

i den takt man ritar, så det finns stor risk för ”osorterad” och ”ostrukturerad” löpnummerserie. 

I princip gör inte detta något, såvida man inte försöker bygga in intelligens i numren. 

8.10 Rums9 och lägenhetslittera 

Rummet och lägenheten är centralt för att kunna skapa en slags zon och tillhörighet. 

Rummet utgör en geografiskt logisk placering för transportlogistik, och därför är det viktigt att 

rummet numreras per lägenhet. I Produktionshandlingsexemplet har vi numrerat alla lägen) 

heter i Hus A och på plan 2 med prefix 2, till exempel A21 och A22. 

Rummen som tillhör lägenhet A21 har numrerats med prefixet ”21”: 211, 212, 213 och så 

vidare. På så sätt kan man förstå att rummet 211 tillhör lägenhet 21. Om ett projekt även 

60 (71)

innehåller olika huskroppar, så bör man även lägga till ett prefix för husnummer. Då skulle 

ett rum kunna heta A211, A212, A213 och så vidare. 

I Revit visas rummens utbredning automatiskt med ett kryss när man markerar det. Det är 

även möjligt att slå på grafiken permanent, vilket vi utnyttjat i Produktionshandling. Detta är 

en stor fördel när rum ansluter mot varandra utan väggar emellan, till exempel mellan kök 

och matplats. Det är viktigt för byggplatsen att förstå var gränsen går, eftersom det kanske är 

olika ytskikt och andra skillnader (se figur 35). Rumsgränser är otydligt eller inte alls 

redovisade i traditionella A)ritningar. 

Figur 35, Rum$ och zonutbredning grafiskt redovisad samt littera 

8.11 Rumsritning med kombinerad rumsbeskrivning 

Intervjuer med byggplatser visar att enbart det som syns på ritningen tas hänsyn till. Idag 

görs typiskt rumsbeskrivningar som ett separat dokument. I Produktionshandling har vi valt 

att baka ihop den med en grafisk vy över rummet. För varje rum skapas en separat rums) 

ritning, som även utgör rumsförteckning (”rumsa”) i framtiden. Alla inbyggnadsvaror – till 

exempel fast inredning, fönster och dörrar – är ID)märkta i planvyn. Ritningen innehåller en 

mängdförteckning för rummet, där ID för varje objekt kan spåras till dess innehålls) 

beskrivning. 

Tyvärr kan inte data knytas till rumsobjektets ytor (golv, vägg, tak och så vidare). Detta hade 

underlättat framtagandet av en integrerad rumsbeskrivning. Nu måste denna information 

knytas till hela rummet. Om till exempel två olika väggar (rumsytor) har olika ytskikt, till 

exempel en fondvägg, så finns ingen platshållare för detta. En möjlighet är då att skapa 

väggelevationer, och i varje sådan elevation skriva in information om väggen. Alternativt 

markeras fondväggen med en pil. 

61 (71)

Figur 36, Rumsritning med integrerad rumsförteckning 

8.12 Tvärfackliga BIM9objekt 

Många byggdelar, till exempel väggskåp och handfat, kräver olika former av förstärkning av 

väggen för infästning. Vanligen görs detta med så kallade kortlingar. Ofta är borrhålsläget 

kritiskt eftersom detta styr placering av förstärkningen. Placeringen är oftast produktspecifik. 

Kortlingarna monteras långt före själva handfatet av en annan yrkesgrupp än VVS) 

installatören, nämligen snickaren. Kortlingsplaceringen borde därför redovisas på snickarens 

ritning, vilket inte är fallet idag. 

Ett sätt att lösa detta behov kan vara att i BIM)objektet integrera redovisning som tillhör ett 

annat fackligt teknikområde. I vårt exempel har vi integrerat infästningen (kortlingen) i hand) 

fatsobjektet, och på så sätt redovisas kortlingsplaceringen automatiskt så fort handfatet 

placeras ut i modellen. Det är även möjligt att visa kortlingen endast i en viss vy, till exempel i 

elevationsvyn. 

I Revit är det enkelt att skapa väggelevationer, kopplade till exempelvis utbredningen av en 

vägg. 

62 (71)

Figur 37, Automatgenererade väggelevationer med utsättningslinje. Handfat med integrerad kortling. 

8.13 Steg9för9steg (Phases) 

För att dela upp ritningar i olika steg eller faser – produktionsaktiviteter – har ett flertal 

”phases” och vyfilter skapats i Revit. Detta överensstämmer i princip med diskussionen om 

att en BIM måste förädlas i olika steg, på samma sätt som man inom traditionell 

ritningsproduktion haft olika syften och detaljrikedom med olika ritningar (Förslagshandling, 

Systemhandling och Bygghandling). Inom BIM)världen benämns detta ofta för ”LOD” (Level 

of Detail eller Level of Development). 

Genom att koppla faser till modellen kan tidplanens olika aktiviteter illustreras på ritningar 

(4D)sekvens). 

Figur 38, 4D redovisning med ”phases” 

63 (71)

Tyvärr kräver varje vy och ritning en viss manuell hantering i Revit. Man måste addera alla 

vyfilter eftersom Revit inte kan spara dessa i olika konfigurationer. Man måste även ange 

vyns eller ritningens egenskaper, så att den sorteras rätt. Man måste dessutom infoga vyn 

på ett ritningsark, namnge och plotta ritningen och så vidare. Det är en stor brist i Revit att 

vyer och ritningar inte kan ärva zonens eller rummets egenskaper. Revit har ingen inbyggd 

logik eller logisk struktur; man kan enbart avgränsa vyer genom att grafiskt klippa eller 

maskera den övriga modellen. Detta skapar ett stort merarbete och stor risk för fel. Jämför 

man till exempel med CAD/PLM)system som industrin använder är sådana relationer 

(master)slave) centrala begrepp. 

Merarbetet kan dock betraktas som rimligt, om man betraktar den nytta som Produktions) 

handlingar kan ha ute på byggplatsen. 

8.14 Ritningspaket per byggdel 

En av de bärande idéerna i projektet har varit tvärdisciplinär redovisning. För att få en 

helhetsbild ska man inte behöva leta efter information i ett flertal handlingar. Allt ska finnas 

på ett ställe. Ett ritningspaket med blad för varje byggdel, eller huvudaktivitet. 

Blad1 

På samma sätt som IKEA och varvsindustrin har en bild på första sidan har vi valt att alltid 

som första sida i ett ritningspaket ha en illustrativ och förklarande 3D vy. Detta gäller även för 

våningsplan, där vi har hämtat inspiration från mäklarannonser med nedklippt vy. Första 

bladet i ett ritningspaket för en byggdel är en orienterande 3D)vy ritning som visar hur 

byggdelen ser ut som färdigbyggd det vill säga målet med aktiviteten. Här kan även 

måttsättning i 3D placeras. 

Blad2 

Produktionshandlingar har alltid ett blad som avser arbetsmiljö och risker. Jämför IKEA (se 

kapitel 3.1) och www.byggai.se (se kapitel 3.2). 

Blad 3 

Checklista för egenkontroll, samt eventuell mängdförteckning. 

Blad 4 

Fjärde bladet är en 2D)vy samt eventuella sektioner. 2D)vyn används i huvudsak för att 

tydliggöra indelningen i sektorer, vilket kan vara svårt att illustrera i en 3D)vy. Genom att 

ange byggdelens littera får man en hänvisning Även här redovisas kompletterande mått) 

sättning 

Blad 5 

Steg)för)steg)instruktioner uppdelade i aktivitetssekvens och utförande part. Produktions) 

aktivitetens kod skiljer sig mellan aktiviteterna. 

64 (71)

9 NY REDOVISNINGSTEKNIK 

9.1 Tvingande och icke tvingande mått 

Det finns ett behov att särskilja mått som är viktiga och tvingande från mått som ger sig 

själva (”blir över” i en måttkedja). Det kan till exempel röra sig om krav på tillgänglighet, som 

kräver ett visst minimiavstånd. Många gånger drunknar de viktiga måtten i det överflöd av 

måttsättning som en byggritning normalt innehåller. 

I Bygghandlingar 90 Del 3 föreslås att viktiga mått markeras med toleranser (+)) 

Figur 39, 4D Redovisning av viktiga mått med toleranser (Bygghandlingar 90 Del 3). 

Detta fungerar bra på en detaljerad tillverkningsritning, men mindre bra på en måttsatt plan) 

ritning för exempelvis en lägenhet. 

I Produktionshandling har vi valt att skapa en extra tydlig måttsättningsstil för tvingande mått 

som avviker från de mått som är icke tvingande. MåttsättningsstiIen har en avvikande röd 

färg; teckensnittet är kursivt och fett. Om programvaran hade medgett detta med automatik 

hade man alternativt kunna tänka sig en rektangel runt måttet. 

Figur 40, Förslag på redovisning av 

tvingade mått. 

65 (71)

9.2 Pilmått med referens 

Vi föreslår också införandet av pilmått med referens till stom) eller baslinje. Observera att 

begreppet baslinje i BH90 har ersatts med ”sekundärlinje” i ”sekundärnätet”. (”Primärnät” 

utgörs av kartors koordinatsystem.) Referensen gör det lättare att måttsätta i 3D, då man 

förstår från vilken bas/sekundär linje som måttet utgår ifrån. 

Figur 41, Förslag på ny typ av pilmått med referens till sekundärnät, lämplig för 3D$måttsättning. 

9.3 ”Utsättningsvänlig” måttsättning 

Intervjuer med utsättare i Bjerking visar att en stor del av dagens utsättning sker direkt utifrån 

den digitala CAD)ritningen. Koordinater hämtas ut från modellen och styr automatiskt utsätt) 

ningsutrustningen. Detta innebär att i princip behövs ingen måttsättning längre. Man måste 

då ställa sig frågan för vem ritningen måttsätts? 

I Bygghandlingar 90 Del 3 beskrivs att måttsättning behövs för projekteringsskedet, för 

byggskedet och för förvaltningsskedet. Måttsättning för projekteringsskedets inledning 

innehåller funktionsmått såsom rums) och fönstermått, men även fria mått i vertikalled 

erfordras. Denna typ av funktionsmått är inte ändamålsenlig för byggarbetsplatsen. Här 

önskar man måttsättning som minimerar antalet räkneoperationer för utsättning. Det är också 

viktigt att placera måttsättning så att den går att använda praktiskt (”slå ut”) på byggplatsen. 

Intervjuer med yrkesarbetare visar att innerväggar helst ska slås ut med skenans ena sida 

markerad. Innerväggarna har därför i vårt exempel måttsatts till sida regel. Detta kallas i 

Revit för ”Core”, och är en inställning man väljer innan man pekar ut måtten. Det gäller att 

vara noggrann när man definierar väggtypen vilket eller vilka skikt som ska vara ”core”. 

Måttsättningstypen är pilmått som utgår från baslinjer. Sådana mått kan dock vara 

opraktiska att sätta ut, eftersom bärande innerväggar ibland står i vägen. Ett alternativ skulle 

kunna vara att måttsätta lätta väggar med utgångspunkt från stomväggar. 

En tänkt regel är att pilmåtten går till den väggsida som är närmast baslinjen. Det går mycket 

snabbt att peka ut måttsättning till innerväggens stomme. 

66 (71)

Figur 42, Utsättningsvänlig måttsättning: pilmått till regeln/skenans placering. 

Ett annat förslag är att slå ut en höjdlinje till exempel 1000 mm över färdigt golv. Begreppet 

färdigt golv är dock inte exakt, eftersom nivån är beroende av vilken ytbeklädnad golvet ska 

få. I ett badrum är ju dessutom golvet lutande. Fördelen med vårt förslag är att placering i 

höjdled av blir mer exakt (se utsättningslinje figur 37). 

67 (71)

68 (71)

10 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 

Grundidén med Produktionshandling är att antalet ritningar inte längre är kostnadsdrivande, 

eftersom dessa – när väl modellen är färdigbyggd – med rätt inställda mallar i princip kan 

genereras med en knapptryckning. Det har dock varit ett omfattande arbete i projektet att 

skapa och namnge vyer, ritningar, vyfilter med mera, eftersom mallar saknas i branschen 

idag. Detta är dock en initialkostnad, som är av karaktären engångskostnad. 

Våra intervjuer med yrkesarbetare och platsledning visade att endast är den information som 

är synlig på ritningen beaktas vid byggplatsen. Beskrivningsinformation är sällan tillgänglig 

för yrkesarbetare. Dagens byggritningar är inte kompletta avseende omfattning av redo) 

visning. En stor del av byggandet är baserat på erfarenheter och praxis hos den enskilda 

yrkesarbetaren: ”så här har vi alltid gjort”. Detta kan leda till ojämn kvalitet, beroende på 

vilket arbetslag som utför arbetsuppgiften. (Så var det en gång i tiden även i bilbranschen, 

när bilbyggandet i stort sett var ett hantverk. Begreppet ”måndagsexemplar” härstammar från 

denna tid.) Målet med Produktionshandlingar har varit att all information ska finnas lätt till) 

gänglig, och att mindre därmed ska lämnas till slumpen. 

Huvudindelningen av Produktionshandlingar sker först utifrån byggdelsklassificering; därefter 

har bladsystemets indelning varit efter typ av aktivitet. Avsaknaden av ett gemensamt klassi) 

ficeringssystem för aktivitetsindelning har dock varit begränsande för projektet. I projektet har 

inte rymts att göra en detaljuppdelning av produktionsaktiviteter. Förslaget får istälelt 

betraktas som en princip för framtida tillämpning, för att ställa krav på programvaruleveran) 

törer. Vi hoppas att branschen vidareutvecklar klassificeringssystem för att omfatta även 

aktiviteter. Här kan SBUF stöda utvecklingen. 

Ambitionen i projektet har varit att föreslå en ny typ av redovisningsteknik, som faktiskt 

utnyttjar att det finns en 3D)modell tillgänglig. Det visade det sig dock vara mycket tids) 

krävande och svårt att utnyttja byggbranschens BIM)verktyg, eftersom dessa programvaror 

är anpassade till traditionell redovisning av bygghandlingar. 

Ny teknik används alltså för att producera gårdagens ritningar. Detta är beklagligt, eftersom 

en stor potential med den nya tekniken då inte utnyttjas på byggplatsen. Hade vi valt något 

annat 3D)CAD program från tillverkningsindustrin som hanterar produktstrukturer 

(”assemblys”) bättre, hade 3D)redovisning varit betydligt enklare. Då hade vi å andra sidan 

saknat den byggrelaterade funktionalitet som finns inbyggd i BIM verktygen. 

69 (71)

Det är vår förhoppning att framtida versioner av BIM)programvaror bättre stödjer 3D) 

redovisning och produktstrukturer, och att denna rapport ska vara en bidragande faktor till 

detta. 

En slutsats är att det i nuläget troligen är för kostsamt att ta fram Produktionshandlingar för 

samtliga byggdelar och varianter i en byggnad. Produktionshandlingar är dock ett utmärkt 

sätt att dokumentera standardiserade typkonstruktioner och montageinstruktioner. Detta 

passar väl in i den trend som just nu råder i byggbranschen, att i allt större utsträckning 

utveckla ”tekniska plattformar”: byggsystem med standardiserade typlösningar. 

Produktionshandlingar med steg)för)steg)instruktioner bör kunna vara utmärka för att doku) 

mentera sådana system, och även att använda i utbildningssyfte (jämför www.byggai.se). 

Men även om man inte löper linan fullt ut och producerar färgplottade steg)för)steg)ritningar, 

så bidrar 3D)illustrationer – som komplement till traditionell 2D)redovisning – till att underlätta 

förståelsen på byggplatsen. Om man ändå projekterar i 3D så är detta något som absolut 

rekommenderas. Merkostnaden för att infoga 3D)illustrationer är obetydlig. Även 

måttsättning i 3D fungerar relativt bra, och kan vara ett bra komplement till 2D)måttsättning. 

Vi har i detta projekt även visat att färgplottning kan skapa mervärde för att ytterligare 

förtydliga för byggplatsen, och utvecklat förslag till alternativ redovisningsteknik som 

använder färger för olika syften. 

Eftersom Produktionshandlingar är optimerade för produktionens behov blir konsekvensen 

att de traditionella ritningarna i framtiden kan göras mindre omfattande och detaljerade. I 

princip kan detaljeringsnivån för ritningar i bygghandlingsskedet stanna på en system) 

handlingsnivå. Idag används modeller istället för ritningar i allt större grad ute i produktionen. 

Modern utsättning baseras på att utsättaren plockar ut koordinatsatta punkter direkt ur 

modellen. Måttsättningen behövs därmed inte längre i samma grad för utsättning. 

Även med Produktionshandlingar behövs fortfarande en relativt traditionell översiktlig plan) 

ritning. Denna fungerar som en orienterande handling för att litterera byggdelar och deras 

läge. Sådana ritningar – montageplaner – används typiskt vid stål) och prefabmontage, men 

kan relativt enkelt användas även vid platsbyggda konstruktioner. Det ligger en stor potential 

i att använda BIM)programvarornas ID)nummer för varje byggdel, till exempel fönster. Detta 

är ett mycket användbart underlag för logistik, både på byggplatsen och hos leverantörerna. 

70 (71)

NORDENS 

SAMHÄLLSBYGGARE. 

Peab bygger framtidens hållbara samhälle. 

Vi är den självklara partnern i 

samhällsbyggandet i Norden. 

Vi skapar idéer, tar initiativ och är nydanande. 

Vi arbetar resurssnålt och våra 

klimatsmarta lösningar ligger i framkant. 

Det vi gör är hållbart genom hela livscykeln.

SBUF 12381 Slutrapport Produktionshandling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?