Ladda ned förhandlingar

NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS
sammantrade den 2S januari 1884-
Ordforande: GelleralnlflJ·oren O. ill. BJORNSTJERNA.
Till ledatnoter af f6re'ningen invaldes:
Herr Ci 'lingenioren A. Lenhardtson och
» Godsegaren,' Fil. D:r F. G. Ostberg.
Till revisorer for granskning af nastlidet ars rakenskaper utsagos herr
Sekreteraren P. Samzellus OCII herr Professoren R. Akernlan.
Kaptenen 1 Friherre von Paykull holl harefter ett foredrag
Om anvandande af vira stora vattenfal1 till"" frambringande
af elektriskt ljus och till ofverflyttande af drifkraft pEl langa
, afstand.
Mine herrar1 En ny kraft gor sitt intrade pa indu· triens faIt. Vi be­
Damna henne elektricitet. Redan Hinge har hon mullrat i Inolnell, sOllder­
krossat sekelgamla ekar och sprangt fasta klippblock. Menniskorlla sago
sedan gammalt denna krafts oerhorda verkningar, men kande ej dess vasende
OCll fruktade henne sasom en Gud. Det bIer var tid gifvet att i stor olnfatt...
ning framalstra och tiimja den obandiga gnistan och att bruka henne till vart
gagn. Hvart hon an komlner, later hon tala on1 sig, ty 110n sprider. upplys­
ning omkring sig och f6rvandlar verlden. Att fasta uppmarksamhetenvid de
om astningar uppa det ekonomiska omradet, 80m kunna blifva en foljd af
1

Om anvandande af vattenfall till frambringande af elektriskt Ij us.
Plansch 1.
Elektrisk plog yid Sermaize.
Plansch 2.
EIektriskt paternosterverk vid Sermalze.
21

Om anvandande af vattenfall till frambringande af elektriskt ljtls. 2&
hoppas, att denna kraft snart skall komma till en vidstrackt anvandning.
Och likasom i gamla tider del delfiska oraklet tillradde Romarne att utdika
Albanosjon och sprida dess vatten i tusentals kanaler ofver de omkringliggande
falten, sa att det ej skulle na harvet, pa det att Latinarne genom denna fred ...
liga idrott skulle kunna besegra sin grannstad Veji, likasa skulle jag viIja
ifraga om den taflan, som nu eger rum mellan nationerna pit det ekono·
miska omradet, uttala den uppmaning till de indnstriidkare, som mojligen
hedra detta f6redrag med sin narvaro, att icke forsumma tiden, utan anvanda
den stora kraft, som finnes i vara floder till alt 'frambringa ljus, varln.e och
arbete. Ett sadant i6retag skulle sakerligen landa till gagn och nytta for vart
alskade fosterland.

Om anvandande af vattenfall till frambringande af elektriskt Ijus. 29
likast skulle vinsten de fdrsta are}) utgora blott 2,000 it 3,000 kronor per ar.
Se har nedan.
Anm. 1. Edisons etablissement i Ne\v-York for 16,000 glodlalnpor, af·
sedt att kunna utvidgas for 32,000 styeken lampor, rymlnes i ett 4 vAningars
hus 100 fot i Uingd med 50 fots bredd, sa-Iedes ej fullt 1/ 10 tunnland. Med
2 vaningshus ]108 085 oeh ett par tunnland:gards oell tradgardsutrYlnlne, ar
ett tomtbehof af 5 a 10 tunnland fordeladt pa 2 a 4 platser, all den jord, 50111
behofver inkopas vid fallell.
A1U11. 2. Tages i stallet for en del 20 ljus lalnpor vissa i{) ljus lalupor,
sa kunna 3 lampor om 10 ljns insattas till utbyte af 2 stycken om 20 ljus
styrka oeh 10 ljus lamporna per ar lemnas for cirka 18 kronor.
Anm. 3. Det kan vara mojligt, att den atergaende ledningeli kan inbe­
sparas moo 9,000 kronor oeh jordledning i stiUlet begagnas, i fall starkare
D1askiner blifva billigare att anskaffa, hvilket blifvande forsok far utvisa.
Anm. 4. Gefle slad har nu for sin gatubelysning 550 gaslagor, sonl
kosta 17,000 a 18,000 kronor per ar och for den enskilda belysningen eti
okandt antal gaslagor. De 15 angmaskiner, som finnas i Gefle, utoln ang­
batarne, drifvas med tillhopa omkring 250 hiistkrafter.
Kostnadsforslag
for 180 hastkrafter ledda till Upsala for elektrisk belysning derstades, dA 120
hastkrafter afga under vagen.
TurbineI' och vattenverk for 2 81. 150 hastkrafters lnaskiller,
men lltan inkop af jord, byggnader, vattenranna oeh broar I{r. 4·5.,000:-
Elektrieitetslnaskiner jelnte 1 / 7 deraf i reserv » 60,000:-
6 Iedningstradar Ined 176 km. Hingd af 4· lllln. koppar eller
motsvarande jern eHer brons till saUllua pris, nlojligen
f6renade till 2 kablar samt utgreningar i Upsala............... » 308,000:-
Diverse of6rutsedda utgifter ......................................................» 7,000:-
SU111maKr. 4·20,000: -
Arlig inkomst.
2,000 st. 20 ljus glodlampor it 25kr. (forutoln 4 kr. per lampa
i arligt underhilll) 40
I{r.
50 000: -

Alingsas' manufakturverk. 73
ocksa taga hans parti, men pluraliteten f6rklarade, att detta voro eu sak sonl
de icke ville lagga sig i. I sekreta handels.. och manufakturdeputationen var
saken ocksa fore, men det stannade dervid, att biskop Hunlble sade, att det
icke alltid kan ga sa ratt till bar i verlden.
Jag kan visserligen icke begara, att herrarne skala endast pa grl1nd af
detta f6redrag fa samma uppfattning som jag, men jag tilHller mig emellertid
att uttala det omdome, jag hildat lllig om Jonas Alstromer Dch hans verk­
samba!., hvilket jag for ofrigt i en monografi 5fver Alingsas" manufakturverk t
for narvarande under tryckning, amnar narmare utveckla, oeh motivera.
Det rna dlt tillaggas, att det alltid ar vanskligt att satta sig till doms
ofver andra menniskors tanke- oeh handlingssatt, aUra heIst pa sa olika tider
och under sa olika forhdllanden 80m hal". Sagas kan dock, alt radluan SOl'''
hons yttrande vid 1766 ars riksdag, nemligen att Jonas Alstromer ell(last i
bOl;jan hqft fullt allt'ar' med Alingsas'manufakturverk, blott innebiir en half
sanning oell mera bor betraktas sasom ett uttryck af forestilliningssiittet hos
det parti Sorbon tillhorde. Tvartonl Uir denna berattelse vittna OlD., att
Alstrom stadse med of6rminskad energi och utan tanke pa .egen fardel, men
ocksa understundom ganska hansynslost arbetade for verkets uppratthallande
och framgang, anda till det sista djupt ofvertygad att sadant skedde till iader­
neslandets fromma. Basta beviset harpa fir for ofrigt., att han icke tvekade
att for delta andamaI offra forst sin egan formogenhet oeh sedermera sina
barnsarf. Icke heUer bor nagon f6rebraelse rilrtas nlot Alstrom, derfor att
naturen aldrig amnade honom till industriidkare. l\'1angfrestandet i olika in..
dustrigrenar, hvilket var den forsta anledningen till svariglleterna oell bekym­
ren, var ocksa endast en foljd af denna brist, hvilken dock erfarenheten
smaningom borde hafva kunnat bota, om nemligen Alstroln Ined mera upp­
Inarksamhet foljt verket. Men med ski:il torde hafvid kunna annliirkas, att
AIstroID, sedan han val foretagit sig detta storverk, icke derat egnade all sin
tid och alla sina krafter, utan i sHiUet ar efter ar fdrnotte sin tid vid riks­
dagarne, lelnnande omsorgen onl den dyrbara Deh svarskotta anlaggningen
at ovana oeh okunniga bitraden san1t en miingd svarhandterliga utlandingar'
och andra arbetare utan eftersyn oell tukt, och i denna urakthitenhet ligger
ocksa forklaringen Brver de daliga resultaten.
Om de f6rsta grurrdarne fir raga att vidare tilUigga. Ingen Uirer nu

'74 1884 den 29 ·februari.
kunna bestiimdt afgora, i bvad man den patriotiska ifvern for svensk industri
hos dem var utspadd med begaret att med den oratta mamlnon varfva poli­
tiskavanner. Intrycket att sa var har dock varit oemotstandligt vid beskrif­
ningen -om Alingsas f
lnanufakturverk, och sagas kan att, om sa var, hatt..
partiets hufvudman i alIt fall bade langt storre synder pa sitt samvete an
denna. TilUiggas bor dock, att en och annan af delegarne, sasoln t ex.
Boneanschold, utan biafgifter, endast af patriotiskt nit oeh intresse for saken
pa foretaget offrade sin tid oeh sina penningar.
Hvad slutligen sjelfva f6retaget betraffar, sa Hirer det sta temligen enstaka
i alla Hinders industriela historia, i rikt matt vittnande om frihetstidens for"
yanda satt att uppamma och gynna svensk irtdustri.

so 1884 den 8 maj.
och det fanns manga som ansago, att det un4er de oroliga tider, man i foljd
deraf vantade i Europa, kunde vara farligt att vidtaga starre forandringar i
nagot som sa nara berorde var ekonomi. Bevillningsutskottets ordforande
blef derf6r uppkallad till konungen och underrattades om, att tankarne i saken
hlifvit forandrade, och afven den fragan f6rf61I. Emellertid vidtogos dock vid
1848 ars riksdag nagra mindre f6randringar i den rigtning, som sedermera
har blifvit foljd.
Vid 1850-51 ars riksdag forekolll anya skatteforenklingsfragan oel1
dell blef dB. i princip godkand, men icke helIer dft lyckades man att rigtigt
genomi6ra densalnma. Det gjordes nemligen vissa forbeha11 oeh restriktioner
sonl vallade, att reformen ej kunde verkstallas. Nagra fa andra reformer
blefvo emellertid vid den riksdagen vidtagna. Differentialtullarne blefvo da
upphafda, och man lyckades vidare genomdrifva en atgard, som nu forefaller
oss ganska ringa och enkel, men som pa den tiden vackte stora beUinklig·
heter. Det var afskaffande af den s. k. nadars- och begrafningshjelpen, hvil..
ken bildades genom ett visst afdrag af lonerna for deln 80m tilltrlidde tjenster
ocb hvars andamal var att hetala begrafningskostnaderna nar de dago. Detta
var mycket betungande for unge tjenstenlan, som fingo sa ringa loner, attde
till en del ffiaste lefva pa skuld.
Hvarken den ena eller den andra af dessa riksdagar tog saledes nagot
storre steg till refornler. l\len tiderna voro svara oeh statsinkomsterna sma,
och man hade annu icke vant sig vid den rorlighet, som sedermera skulle
vinna insteg. Det Aterstod ett starkt troghetsmoment att ofvervinna.
Vid 1853-54 ars riksdag ater voro forhallandena mycket olika. Stan..
derna hade da battre Hirt kanna hvarandra och forsta, atl stora samhallsfor­
hattringar kunde ske utan farliga rubbningar af det bestaende; tiderna voro
mycket gada, statsinkomsterna voro stora oeh det palades en storre Deh
\rida hattre an forut ordnad branvinsskatt, hvarigenom det ytterligare uppstod
en riklig tillgang pa penningar for statsverket. Det hade nelnligen utbildat
sig ett sa starkt Inissnoje hos hela nationen Bfver det satt, hvarpa branvins­
branningel1 dittills bedrefs, hvilket skedde i en ofantlig mangd SIna pannor
lnot en mycket lag beskattning och under Inycket ofog oeh underslef vid
snart sagdt hvarje branneri, att man lyckades genomdrifva denl1a stora reforln.
Intressant ar att se, huru riksdagen dA genast sokte anviinda de tillgangar,

-90 1884 den 8 maj.
'sa dock implicite, rigtats nlot de skatteatgarder 80m under denna period
blifvit vidtagna, icke varit befogadt. Vart skattesystem ar naturligtvis sasom
:alla menskliga inrattningar sa beskaffadt, atl det kan f6rbiittras,men jag tror
icke, att IDall i det f6rflutna har DagOn den ringaste anledning att saga, att
Illan bor afvika' fran detta system.

NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS
sammantrade den go oktober 1884.
Ordfclrande: Presidentell (,'. F. 1J.7.JERl.V
Till ledulTIoter af foreningen invaldes:
Herr Anlanuensen i Finansdeparteulentet G. B. Lag(!l:qren.
» Direktoren P. J. Fagerstr(Jrn,
» Kaptenen, friherre G" O. R. Lager-bring oeh
» Bankbokhallaren E 1
• Casparsson.
Ledamoten af Riksdagens Andra Kamlnare Herr S. A. Hedin boll har..
efter. ett foredrag:
Om arbetaresjukforsakring, enligt tyska rikslagen
af den IS juni 1883.
Herr ordfOrande I l\iine herrar! Begynnelsel1 af. 1860-talet kan sagas
utgora en epok i de sociala sporsnlalens historia. Ar 1863 stiftades den
»allmanna tyska arbetareforeningen» med Lassalle SaSOJll president och cler..
efter tog den tyska s. k. socialdelTIokratiska rorelsenen a11t jelTIt starkare
farl. 1864 .grulldlades i London Internationale (»Association internationale
des travailleurs»), SOln -redan sex ar derefler hade en icke-sa ovasentlig andel
i dei frnktansvard.a omstortningsforsok, B01TI kallas Pariskommunen.
Hvar ocl1 en 80m tagit nagon kannedo1l1 om de tyska socialdelnokrae
tiska talen, stroskrifterna och tidningarna., 1. ex. »Der Volksstaat», utgifven
af Liebknecht i Leipzig, samt »Der neue Socialdemokrat», utgifven af Hassel e
mann OCll Hasenclever i Berlin, vet alt socialdeluokratien valdsRlnt angripit

108 1884 den 30 oktober.
Afven skulle jag hafva kunnat anrora atskilliga anlnarkningar rorande det .
stadgande i lagen, SOlD medgifver f6rening af tva eller flera kommunar om
en gemensam sjnkf6rsiikringskassa, hvarigenom en mojlighet ar oppnad for
en fattig oeh ilIa forvaltad komnlun, som antingen aUs icke eller ocksa blott
lued storsta svarighet kan uppfylla sina prestanda, att valtra ofver en del af
denna borda pa en narbelagen, biittre lottad oeh battre forvaltad kommuno
Vidare har ll1an riktat en kanske ft ej ogrundad kritik sarskildt mot fabriks­
kassorna, sasom att, Qln en fabriksidkare upphor Ined sin verksamhet, yare
sig i foljd af irakad konkurs eller af annan anledning, arbetaren, som kanske
i manga ar inbetalt bidrag till fabrikskassan, forlorar sina ansprak pa sjuk­
och begrafningshjelp. Kan en sadan kassa, llaf man fragat, anses for en
fast Uink i denna organisation?
AlIt detta maste jag har lemna a sido.
I det skick denna lag nu foreligger synes det Inig en1eUertid obestrid­
ligt, atl den innebar elt stort steg framat pa de sociala fragornas omrade,
ett olnrade, hvaronl en af lagens skarpsinnigaste tolkare (Paasche) har yttrat,
att det annu ar ett »ZUlTI grassten Theil tlnerforschtes und llnbekanntes·.
Galler detta i Tyskland, sa ar det visst och sant, efter hvacl alldagliga fore­
teelser intyga, atl saUlma omdome gaIler i anntl hogre grad i vaft· land.

112 1884 den 30 december.
Den 5 juni toreHlg foljande fraga till besvarande: »Hvar ar qvinnan ur
nationalekonolnisk synpunkt biittre placerad, vid falniljeharden eller i verk..
staden?})
Den 5 juli diskuterades fragan: »Hur finansvetenskapen till {oremal att
genonl beskattning forandra rikedomens naturliga fordelning?»
Den 5 augusti forekoln foljande fraga: . »Bor ej skordetiden vara fri?»
Denna fraga forerall lnig sa ovanlig, att jag maste ga till diskussions­
protokollet for all se efter, hvad dermed lllenades. ,Jag fann dil, ail skorde·
tiden enligt lag icke ar fullkomligt fri i Frankrike. Det finnes nemligen en
ganl1l1al lag, SOln visserligen ar fora1drad, men SOln dock fortfarande eger hestand
i Bourgogne, enligt hviIken ingen far skorda sina vingardar forr an pa
en bestanld tid. Det pastAs nenlligen, att det blir daligt yin, om man tager
omogna drufvor o. s. v. *).
Den 5 september afhandlades fragan; »On1 reformer i den indirekta
heskattningen. »
Den 5 oktober diskuterades: »Om de foreslagna forhojningarna af tul­
larne pa kreatuf 1 spanma] och mjol.»
I samlnantradet den 5 novelnber behandlades fragan: »Om den HIla
oeh den stora industriens sta11ning och framtid.»
Och den 5 december ater var ofverlaggningsamnet foljande: »1 hvad
mWl bor staten interferera i afseende pa afskafIande eller forbattrande af
osunda bostader?»
Sasom herrarne finna" ilr det ganska olnvexlande amllen, som der diskuterals.
Naturligtvis erbjuda sig Inotsvarande amnen iifven i afseende pa
Sverige, oeh jag tror for Inin del, att 0111 Jnan blott vill besvara sig Ined att
soka, skall lnau finna oandligt -n1anga iinlnen, SOln aroytterst intressanta och
lned afseende pa hvilka en narn1are belysnillg ar val pa sin plats i en for­
ening sadal1 som denna.
lVIan sager, att det har pratas for Inycket., Inen dervid far lnan icke
*) Herr Riksantiqvarien Hildebrand upplyste, att afven i en viss del af Rhentrakten
fiunas lagliga bestiimmelser angaende tiden for vinskorden. Det ar besUimdt hvilkell
dag samL In-ilken thnme pa morgonCll vinskordenskall harja oeh hvilken tid pit aftonen
den skall sluta. Och dessa besltimmelser efterlefvas sa strangt, aU den, 80m vagar gii.
upp i sitt eget vinberg cfler den fastsHUda tiden pit. qvallen, kan riskern aU blifva skjuten
oeh ligga ogild pa sin gerning.

114 1884 den 30 december.
80m han anser bora bringas under ofverUiggning vid foreningens samman­
komsler och dervid tillika uppgifva, huru\ ida han iir villig att inleda ofver­
. Higgningen.
Vid det i foregaende § omfoflualda sammantrade hor jemviil hvarj
ledamot af styrelsen foresla ett ofverlaggningsRJnne.
Forslag'en bora skriftligen affattas oell vara alfoljda af korta ancrifvan­
den af de synpunkter, ur hvilka f6rslagssUillaren anser hvarje foreslaget iilnne
bora betraktas oeh hvad han anser bora genom ofverUiggningen deron1 utredas.
§ 4.
Styrelsen beslutar angaende de uppgifna amnena for f(jredrag och 5fver­
laggningar samt bestiilnnler dag for de senare.
§ 5.
I den man foreningens tillgangar det medgifva eger styrelsen anvisa .
merlel for inkop af erforderlig litteratur samt till ersatlning for foredragens
hallande, der sadan ersattninganses bora ifr3.gakomma.
§ 6.
Foreningens samlnankomster hiillas sis1a torsdagen i llvarje af mana­
derna januari, februari, 111UrS, april, oktober, novemher och decenlber.
Intraffar a sadan dag helgedag, haIles samlnantrUdet a lnotsvarande dag
i den narmast foregaende veckan.
§ 7.
Anmaler styrelseledanlot eller annan f6redragande, att hans f6redrag ej
kOlnmer atl upptaga Hingre tid an hogst en timme oeb sannolikt ej f6ranleda
nagon Hingre ofverlaggning, skall ordf6randen uppmana nagon styrelseledalnot
eller annan forslagsstallare, att efter f6redraget inleda ofverHiggningen orver
amne, sam han uppgifvit, och kungores da detla iilnne i kallelsen till sam­
mantradet.
Pa samma satt forfares, om oundvikligt forfall for ett till visst samlnan­
trade besUimdt foredrags hal1ande intraffar.
§ 8.
Skulle ofofutsedt hind r for ett foredrags hallande eller kungjordt ibnnes
foredragning till ufverlaggning intrii1fa sa sent, all ordnande af annat ej Ined-

Beraknade belopp' af afgifter
Artiklar och tullsatser. enligt forna enligt nu gaUande Skilnad.
tullsatser. tuUsatser.
Transport Kr. 12,533. Kr. 12,533.
Staf'ver, lagg- och botten-, af
t. o. ID. 9 dIn. Uingd ade
forra Deh t. o. m" 6 dm.
Uingd a de senare:
ek·, 1846, 3 sk. beo pr 120 st.
fro 9,4 O. pr 120 8t. L fria » 774,. 774.
bok·, furu- eller gran·, 1846,
1 sk. beo pr 120 st
fro 3,1 O. pr 120 8t. 1. fria... » 5,815. 5,813.
Ved:
bjork-, 1846, 1 rdr 24 sk. beo
pr faulD
fro 59,7 o. pr kbnl. t. fri ... » 2(),771. » 26,771.
bok- och ek-, 1846, 2 rdr beD
pr famn
fro 79,6 o. pr kbm. t. fri ,., » 15,618. » 15,G18.
andra slag, 1846, 36 sk beo
pr famn tallved
fro 29,9 O. pr ]rbm. t. fri '0. » 2,935. » 2,935.
Kr. 64,,446. Kr. 64,,446.
Atskilligaandra vaxtamnen.
Bark, ek-, 1846, 24· sk. beD
pr tunna
fr. 4H,7 O. pr hI. t. fri , . Kr. nl,613.
!{r. 61,G13.
rrrakol, 184G, 40 sk. beo pr Hist
fro 75,8 O. pr hI. 1. fri ....... ,. » 10,196.
» 10,lDtt
---------------
}{r. 71,800.
}(r. 71,< OU.
Mineralier, raamnen.
l\falm, 1858, 50 o. pr elr
fro j 2 o. pr kg. t. fri !{r. 313,509.
6:J
Kr. 313,50U.
--------------------
Kr. 313,5OD.
Kr. 313,500.