Klara, färdiga, gå - Falbygdens Energi AB

friidrottsgalor är numera elektronisk hightech, med digitala kameror, ledningar och datorer.
allt för att få så exakta och snabba resultatangivelser som möjligt.
Högteknologi säkrar resultaten
Friidrottsgalan på Stadion är en show
som kräver snabb information, snabb
resultatservice och klockren tajming.
Här måste tekniken fungera.
Förr om åren klockades och mättes resultaten
med tidtagarur och måttband på DNgalan
och friidrottsarenorna världen över.
Elektronisk tidtagning kom inte i gång på
allvar förrän på 1960­talet. Även ett tag efter
det var manuell tidtagning med stoppur
vanligt.
Men i dag är det helt annorlunda. Nu
är det elektronisk hightech som gäller på
friidrottsarenorna.
Mätning av kast och hopp görs med
en optisk lasermätare, som före och efter
tävling kalibreras. Man ställer mätaren på
ett ställe och mäter sedan, med hjälp av
reflektorer, in utkastlinjen vid kast eller
övertrampslinjen vid hopp och ett antal
punkter på planen eller i gropen. Resultaten
kontrolleras med stålmåttband. Mätinstrumentet
är kopplat till en resultatdator som
elektroniskt får in mätvärdet, som sedan
skickas via nätverk till en databas.
Det internationella teamet som sköter
tidtagning vid löpningarna är Swiss Timing
och det är i princip samma system på sprint
som långlopp. DN­galan har dock eltidskunnig
personal på plats som ser till att
avläsningen går rätt till. Det är DN­galan
som ansvarar för att det inte blir fel.
På starterns pistol finns det en mikrofon
som med tråd är ansluten till en målkamera
som i sin tur sköts av en dator. Mikrofonen
ger en startimpuls till kameran. Strax före
målgång startas kameran och löparna filmas
då de passerar mållinjen.
Principen är att kameran hela tiden är
inställd på mållinjen men att filmen rör sig
så att löparna blir utspridda på bilden, men
de är alla filmade på mållinjen. En tidsskala
finns med på bilden så att det är lätt att
avläsa tiden. Tiden skickas vid avläsningen
elektroniskt från kameradatorn till en resultatdator
som i sin tur via nätverk skickar
resultaten till samma databas som vid hopp
och kast.
Vid sprintlopp måste löparna starta i
startblock med inbyggd trycksensor som
mäter om löparen reagerar kortare tid än 0,1
sekund efter startskott. Ingen människa har
snabbare reflex än så.
Resultaten läggs efter grentävlingarna
snabbt ut på den jättelika, digitala ljustavlan
som höjer sig över Stadions norra kortända.
Man kan också följa resultat och tider fortlöpande
på de digitala tavlorna som finns
på innerplan. Den snabba, elektroniska
rapporteringen når även alla tv­tittare som
följer tävlingarna.
Ovanpå den stora ljustavlan finns jumbotronen
som visar närbilder på de tävlande
och det mest intressanta som händer precis
just nu. Där visas också repriserna. El
krävs också för ljusramperna som lyser allt
starkare ju mer kvällsmörkret lägger sig
över arenan. Två av ramperna sitter i de
höga tornen: Sofiatornet och Klocktornet.
Dessutom finns ljusramper uppsatta på de
två höga masterna mot Valhallavägen.
Kilometervis med elkablar har dragits i
kulvertarna på Stadion och det finns flera
eluttag runt innerplanen. Under galan
finns också en backup­bil från Fortum där
det finns reservel – om något haveri mot
förmodan skulle inträffa.
årEts solcEllsaNläggNiNg
ekologihuset i lund har utsetts till Årets
solcellsanläggning i Sverige. Huset fick
priset för att fastighetsägaren Akademiska
Hus visar att solceller kan användas på
många olika sätt.
Juryn för SolEl-programmets pris
framhåller också att anläggningen är väl
genomtänkt både vad gäller olika tekniska
lösningar och visuell utformning och att
fastighetsägaren också på ett målmedvetet
sätt arbetat med informationsspridning.
Ekologihuset vid Lunds universitet
har en av nordens största solcells anläggning
ar. Den totala ytan är cirka 767 m²
och den årliga energiproduktionen cirka
70 000 KWh. Då tillkommer även cirka
25 000 KWh som blir en besparing tack
vare det minskade kylbehovet.
Ekologihuset i Lund utsågs till vinnare
i hård konkurrens med ett 20-tal andra
solcellsanläggningar runt om i landet.
Ett hedersomnämnande delades ut till
Eksta Bostads AB för solcellsanläggningen
på Prästgårdsängens förskola i Fjärås.
Förskolan är unik ur bygg- och energisynpunkt,
och solcellerna ingår som en del i
en energieffektiv helhet. Solcellerna står
för hela fastighetens årliga elförbrukning.
portal för DiNa sopor
på avfallsportalen www.sopor.nu finns
svar på det flesta frågor som du kan ha
om avfallshantering.
Här får du svar på hur avfallet ska sorteras,
var det ska lämnas, varför det ska
sorteras och vad som händer med det.
Det finns även lokal information om vad
som gäller för just din kommun.
Visste du till exempel att den svenska
återvinningen sparar 6,2 miljoner ton koldioxid
om året? Eller att gamla färgbrukar
fryses ned till -180 grader för att burken
ska kunna återvinnas?
Bakom sajten står naturvårdsverket,
Förpacknings- och Tidningsinsamlingen,
El-Kretsen och Avfall Sverige. Sajten har
funnits sedan 2002 men har nu vuxit och
fått ett ansiktslyft. resultatet är fler bilder,
en tydligare struktur och mer information
som ska göra det lättare för dig att hantera
dina sopor rätt.
nummer 2:2009 7
foto: fojaB arkitekter