L andsbygdsprogram - Klockrike

L andsbygdsprogram 

för Motala kommun 2007-2010 

Förslag 

Gristorp. Foto: Anna Elf

Utan historia har vi ingen framtid. Utan bygden har vi ingen stad. 

Det brukar heta att landsbygden saknar mycket av det som staden har att 

erbjuda, och nog är det sant och riktigt. Mer sällan hör man det omvända, 

som är lika sant. För visst är det så, naturligtvis: staden saknar bygden - som 

sädesärlan saknar våren. Bygden tar vid där staden slutar. Men den är också 

dess början. Den är både början och slutet. Likt fågeln som lämnar sitt bo för 

att söka föda, måste förstås också vi lämna bygden för att söka näring, nära 

eller långt borta, för kortare eller längre tid. Men förr eller senare vänder de 

flesta av oss åter, som flugsnapparen till sin holk eller svalan till sin takpanna. 

Hembygden drar i oss. 

Ur Hans Gunnarsson, ”Någon annanstans i Sverige” 

Albert Bonniers förlag 2007

Inledning 

Det regionala utvecklingsprogrammet ”Östgötaregionen 2020” är den gemensamma plattformen 

för regionens utvecklingsarbete i Östergötland. Ur östgötskt perspektiv syftar arbetet 

med det regionala utvecklingsprogrammet i första hand till att forma en politik för utvecklingen 

av vår region som tar sin utgångspunkt i ambitionen hos politiska företrädare i Östergötland. 

De särskilda programmen för insatsområdena ska vara styrande och vägledande för arbetet 

hos olika aktörer i regionen. Föreliggande landsbygdsprogram är en del av det lokala utvecklingsprogrammet 

(LUP) och en mer utförlig handlingsplan för hur det regionala och lokala 

utvecklingsprogrammen avses att förverkligas för landsbygden i Motala kommun. Avsikten 

är också att det skall vara ett levande dokument och diskussionsunderlag och idédokument 

för det fortsatta politiska arbetet kring landsbygdsfrågorna. 

Motala i augusti 2007 

Eva Isaksson Ribers 

Kommunstyrelsens ordf.

Innehållsförteckning 

Motala kommuns landsbygd – utgångsläge 

Sida 

4 

Vad är landsbygd? 4 

Allmänt 4 

Landsbygden i tätortens närhet 4 

Borensberg 5 

Kommunens övriga landsbygd 5 

Befolkning 6 

Sysselsättning 7 

Pendling 7 

Landsbyggdens styrkor och svagheter - SWOT 9 

Aktörerna och deras roller - Kommunen 10 

- Regionen 10 

- Staten 11 

Mål för utveckling av Motala kommuns landsbyggd 11 

Åtgärder under programperioden 12 

Boende - Allmänt 12 

- Borensberg 12 

- De mindre tätorterna 13 

- Kommunens övriga landsbyggd 13 

Näringsliv - Allmänt 13 

- Nya former för företagande 13 

- Energiproduktion 15 

- Matproduktion 15 

- Besöksnäring/turism 15 

Aktiviteter 16 

Ansvariga/resurser 17 

Utbildning 17 

Vuxenutbildning 18 

Kultur 18 

Kommunikationer - Allmänt 19 

- Alternativa lösningar för kollektivtrafiken 19 

- Kombinera kollektivtrafik och resor med egen bil 20 

- Samåkning 20 

- Bildelning 20 

- Bredband 20 

Aktiviteter 21 


Service 21 

- Invånarservice 22 

- Företagarservice 22 

Aktiviteter - Allmänt 23 

- Borensberg 23 

- Övriga tätorter 23 


Den sociala ekonomin 24 

- Det lokala initiativet/Bygdepeng 24 

Övriga verktyg - Landsbyggdsprogrammet 25 

- Leader 2007 - 2013 25 

- Stöd för kommersiell service 26 

- Regionalt utvecklingsbidrag 26 

- Innovationsfinansering 26 

- Företagarlån 26 

- Start av näringsverksamhet 26 

- Fiskestöd 26 

Sammanfattning/Slutord 27 

- 4 -

Motala kommuns landsbygd – utgångsläge 

Vad är landsbygd? 

Vad menar vi med landsbygd? Vad är det för geografiska områden som programmet behandlar? 

Det finns flera olika definitioner av vad som är landsbygd och med variationer som 

”tätortsnära landsbygd”, ”glesbygd” etc. Det finns också minst en definition av vad som, i 

statistiken, ska ses som tätorter – det ska vara minst 200 invånare och max 200 meter mellan 

husen. Genom att vända på denna definition av tätort kan man samtidigt sägas definiera 

landsbygd i en statistisk mening – det som inte är tätort är landsbygd. Inom ramen för det 

nya Leaderprogrammet avser länsstyrelsen att tillämpa den begränsning som säger att landsbygden 

består av alla mindre tätorter upp till 3 000 invånare och landsbygden däromkring. 

För Motala kommuns del skulle detta innebära att hela området utanför 

Motala tätort skulle omfattas. 

I det här programmet har vi valt Leaderdefinitionen d v s landsbygden i Motala kommun består 

av kommunens tätorter med < 3 000 invånare och landsbygden däromkring, m a o allt 

utom Motala tätort. 

Allmänt 

Av Motala kommuns 42 000 invånare bor drygt en fjärdedel (29%) på landsbygden, dvs 

utanför Motala stad. Den norra delen av kommunen är glest befolkad, genomsnittligt bara 6 

invånare per kvadratkilometer. Slättbygden i söder med en tredjedel så stor areal har fler invånare, 

i genomsnitt 20 inv/ km2. De naturgivna förutsättningarna har självfallet format levnadsbetingelserna 

och kulturlandskapets och bebyggelsens framväxt: bruken i gränstrakterna 

mot Bergslagen, kyrkbyar som samlingspunkter i jordbrukslandskapet, säterier och större 

gårdar i de bördiga trakterna och stationssamhällen där järnvägen drogs fram under 1800- talet. 

Landsbygdens avfolkning som följde i fotspåren på industrialiseringen under 1900-talet 

har, trots fortsatt inflyttning till de stora städerna, nu mötts av en kontraurbanisering, där intresset 

för bosättning på landet är stort. Vid slutet av 1990-talet öppnades nya möjligheter att 

avstycka större bostadsfastigheter och många hästgårdar har uppstått. En ändrad jordbrukspolitik 

har också gjort det lättare för gemene man att förvärva en jordbruksfastighet. 

Landsbygden i tätortens närhet 

På landsbygden runt de större tätorterna är de boendes villkor i stort de samma som för städernas 

invånare. Oftast är det stadens arbetstillfällen och service man anlitar. Många gånger 

har man sökt sig till landet för boendemiljön. I storstadsområdena kan man se en tendens till 

utflyttning till den närbelägna landsbygden. Vi kan se samma tendens i Östergötland, om än 

inte lika starkt, i Linköpings och Norrköpings närhet. 

De här landsbygdsområdena har stora möjligheter att utvecklas spontant. Det finns 

anledning att anta att sökandet efter goda boendemiljöer kommer att få allt fler att söka sig 

mot dessa områden. Ett val av tilltalande boende med samtidig närhet till många arbetstillfällen 

är denna del av landsbygden en viktig tillgång för kommunen och regionen – den bidrar 

i hög grad till regionens attraktivitet. Samtidigt ökar givetvis kraven på kollektivtrafikförsörjning 

och den kommunala servicen – främst barnomsorg och skola där närhet 

känns särskilt viktig. När det gäller kommersiell service kommer de boende i dessa områden 

att i allt väsentligt nyttja den service som finns i staden – naturligt eftersom man i de allra 

flesta fall kommer att pendla in till staden för det dagliga arbetet. 

- 5 -

Borensberg 

Borensberg är efter Motala den största tätorten i kommunen. 

Genom sitt sjönära läge utmed kanalstråket och 

pendlingsavstånd från både Motala och Linköping har 

Borensberg en särställning bland kommunens mindre orter. 

Det är en tätort som växer (2 791 inv. 31/12 -06) och 

som har förutsättningar att fortsätta utvecklas under de 

kommande åren. Orten har ett relativt stort serviceutbud Småbåtshamnen Borensberg 

och även ett lokalt näringsliv. Borensberg är en pendlingsort 

men har också ett eget, varierat utbud av arbetstillfällen. En majoritet av arbetsplatserna 

finns inom sektorn vård, skola och omsorg, men orten hyser också tillverkningsindustri 

och mindre verkstäder. Ledig mark finns för nyetablering av verksamheter. Viktigast för 

framtiden är, förutom att nya områden för bebyggelse planläggs, att kollektivtrafik med hög 

standard för pendling erbjuds. Samhällets egen attraktionskraft kan höjas genom satsningar 

på den offentliga miljön i centrum, framförallt utmed den gamla genomfarten. 

Kommunens övriga landsbygd 

I kommunens norra del i gränstrakterna mot Närke finns större områden med låg folktäthet. 

Dessa har fått känna av en påtaglig befolkningsminskning under lång tid, vilket i sin tur inneburit 

försämringar i service genom att underlaget blivit otillräckligt. 

Mot bakgrund av de relativt stora avstånden till större 

tätorter och regionens centrala delar är det inte realistiskt 

att räkna med att dessa områden i någon större utsträckning 

ska bli attraktiva för pendlare som arbetar i de större 

städerna eller på någon av de andra större orterna i regionens 

centrala delar. Stora delar av dessa perifert belägna 

landsbygdsområden är värdefulla för rekreation 

och naturupplevelser. Upplevelseturismen öppnar möjligheter 

av skiftande slag, från äventyrsanläggningar till 

Godegårds säteri 

gårdsbutiker och vandrarhem. Därmed är de en värdefull 

tillgång för östgötarna och bidrar starkt till regionens attraktivitet. En förutsättning för att 

dessa områden även i framtiden ska vara tilltalande är att det finns en bofast befolkning. Det 

innebär att det, vid sidan av jord- och skogsbruket, också måste finnas företag som ger arbetstillfällen 

och service till de bofasta och till besökarna. 

Söder om Göta kanal präglas landsbygden av slättlandet med jordbruksbygd. Här finns visserligen 

inte samma bredd vad gäller rekreation och naturupplevelser som i norr men 

infrastrukturen med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala gör området intressant 

för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier 

och övrig service. Kommunens södra landsbygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal 

genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ 

för boende vad gäller arbetskraften i Linköping. 

- 6 -

Befolkning 

I de följande avsnitten presenteras statistik som beskriver läget på landsbygden i Motala 

kommun utifrån några olika aspekter. För att kunna göra det måste en definition av landsbygden 

fastställas. För presentation av det statistiska materialet används definitionen att 

landsbygd är all yta i Östergötland som ligger utanför tätorter med minst 3 000 invånare. 

Nedan listas kommunens tätorter* som har mer än 200 invånare Av kommunens totala befolkning 

bodde 83,7% i dessa tätorter ar 2005. 71,1% i Motala, 6,5% i Borensberg och 2,1% 

bodde i småorter såsom Degerön och Varv. På landsbygden, utanför både tätort och småort 

bodde 14% av kommuninvånarna.(Källa: SCB) 

Folkmängd tätorter Motala kommun 

Motala 30704 30136 29798 

Fågelsta skola 

I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för kommunens tätorter med 

200-700 invånare. Kurvorna visar på en viss stagnation för orterna i kommunens norra delar 

medan orterna på det södra slättlandet utmed länsväg 1050 till Linköping har en mer 

gynnsam utveckling. Observera att tätortsmätning endast görs vart femte år. 

Jordbruk etc 

1995 2000 2005 

Tjällmo 613 562 578 

Fornåsa 421 446 454 

Nykyrka 448 434 419 

Österstad 334 329 334 

Fågelsta 324 334 316 

Klockrike 297 275 281 

Godegård 215 200 202 

Borensberg 2769 2667 2712 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Folkmängd i tätorterna 1995, 2000 och 2005 

Tjällmo Fornåsa Ny ky rka Österstad Fågelsta Klockrike Godegård 

1995 2000 2005 

Avseende jordbruksstatistik för kommunen redovisas detta i bilaga till detta program 

* Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen, och med minst 200 

invånare. Den första tätortsavgränsningen på kartor i Sverige avser förhållandena 1960. Därefter har avgränsningar 

skett i stort sett vart femte år. År 2000 fanns det 1 936 tätorter. De hade en areal på 5 227 km2, vilket 

motsvarade 1,3 procent av rikets landareal. 7 465 000 personer bodde i tätorterna. Detta motsvarade 84 procent 

av totalbefolkningen. Resultaten redovisas i Statistiskt meddelande MI 38 0101. 

- 7 - 

Källa: SCB

Sysselsättning 

I Motala kommun bor 2005 ca 18 260 förvärvsarbetande. 5 724 av dessa bor på landsbygden 

och 25 procent har även sin arbetsplats där. 

Mellan landsbygden och tätorterna finns relativt stora skillnader i sysselsättningsstrukturen. 

På landsbygden sysselsätter jordbrukssektorn, industrisektorn och byggsektorn tillsammans 

nästan hälften av de sysselsatta, jämfört med 1/4 i tätorterna. Näringsgrenar som är svaga på 

landsbygden i förhållande till i tätorterna är handel och kommunikationer, finansiell verksamhet 

och företagstjänster samt offentlig förvaltning. I det kommunala perspektivet är det 

givetvis både positivt och angeläget att företagandet på landsbygden kan utvecklas i nya former, 

som komplement till de traditionella näringarna och arbetspendling till tätorter i och 

utanför regionen. Att kunskap och engagemang finns i bygderna har de senaste årens lokala 

projekt i bland annat Godegård, Tjällmo och Klockrike varit goda exempel på. En viktig insats 

från kommunens sida är, att i planeringsfrågor som rör landsbygden och dess mindre tätorter, 

vara lyhörd för den lokala kunskapen och utveckla engagerande samrådsformer med 

utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar, bygderåd och byalag m fl. 

Pendling 

Pendlingen mellan landsbygden och Motala tätort är relativt stor. 1 787 personer ( 31 % av 

den förvärvsarbetande landsbygdsbefolkningen) pendlar från landsbygden till tätorten, och 

502 personer pendlar i motsatt riktning. Pendlarna från landsbygden utgör ca 10 % av arbetskraften 

i tätorten. 

De som bor på landsbygden i kommunen är beroende av sysselsättning i tätorterna för sin 

försörjning. Av figuren nedan framgår att landsbygden i kommunen är väldigt beroende av 

tätorterna. Minst hälften av de sysselsatta har sina arbetsplatser i tätorten. 

Sysselsatta boende på landsbygd efter arbetsplatsens lokalisering, 2004 Östergötland* 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

Boxholm 

Kinda 

Motala 

* 2005 års siffra har inte varit möjlig att få fram f n 

- 8 - 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Ydre 

Pendling utanför 

Östergötland 

Pendling till tätort i övriga 


Pendling till tätort i samma 

kommun 

Pendling till landsbygd i 

annan kommun 

Arbetsplats på landsbygd

Landsbygdens befolkning är inte bara beroende av tätorterna för sina utkomstmöjligheter. 

Företagen och andra arbetsgivare på landsbygden är också beroende av tätorternas befolkning 

för sin arbetskraftsförsörjning. 9 000 personer i Östergötland pendlar från tätorterna till 

arbete på landsbygden. Dessa personer utgör ca 31 procent av arbetskraften på landsbygden. 

I figuren nedan redovisas arbetskraften på landsbygden i respektive kommun efter var de har 

sin bostadsort. 

Sysselsatta som har arbetsplats på landsbygd efter bostadens lokalisering, 2004 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Boxholm 

Kinda 

Motala 

Vadstena 

Valdemarsvik 

Även i tätorterna är företagen och andra arbetsgivare beroende av landsbygdsbefolkningen 

för sin arbetskraftsförsörjning. Av dem som har sin sysselsättning i tätorterna är 22 procent 

bosatta på landsbygden i Östergötland. Till samtliga tätorter finns det en stor inpendling från 

landsbygden. 

Farfarstugan Övralid 

- 9 - 

Ydre 

Inpendlare, utomläns 

Inpendlare från landsbygd i 


Inpendlare från tätorter i övriga 


Inpendlare från tätorter i samma 

kommun 

Boende på landsbygd

Landsbygdens styrkor och svagheter - SWOT 

Mot bakgrund av beskrivningen ovan kan en s k SWOTanalys 

göras för att lyfta fram de negativa respektive positiva 

faktorer som präglar landsbygden i Motala kommun 

och som ger förutsättningarna för den vidare utvecklingen 

av densamma. Analysen består av fyra delar: 

• Styrkor 

• Svagheter 

• Möjligheter 

• Hot 

Styrkor 

De främsta faktorerna här består av den boendemiljö och rekreationsmiljö som kommunens 

landsbygd erbjuder i kombination med överkomligt avstånd till närmsta större tätort med 

service. Kommunikationerna är också relativt väl utbyggda även om en del återstår att göra. 

Inom kommunen finns också några utvecklingsgrupper/byalag som har goda resurser i form 

av kompetens, energi och drivkraft. Borensberg är som mindre tätort en dynamisk ”motor” 

för kommunens norra och östra landsbygd med tillgång till de mesta i serviceväg. Bredbandstäckningen 

är relativt god (2007=97 %) inom kommunens glesbygd men kan kapacitetsmässigt 

givetvis vidareutvecklas. 

Svagheter 

Ett ständigt grundproblem för landsbygden är den spridda bebyggelsen som kan, utifrån ett 

strikt rationellt perspektiv, innebära ökade kostnader för kollektivtrafik och annan offentligt 

finansierad service. Många områden saknar aktiva utvecklingsgrupper som driver opinionsbildning 

och kreativa framtidslösningar för bygden. Landsbygdsföretag lider ofta av problem 

med transporter och logistik liksom även befolkningen av bristfällig kollektivtrafik. Kommunens 

landsbygd lider inte sällan också av driftstörningar i el- och telefonnät. Mobiltelefonnätet 

har också otillräcklig täckning på flera ställen på kommunens landsbygd. Den blygsamma 

tillgången på hyresbostäder på landsbygden är också en svaghet och hinder för många grupper 

att välja denna del av kommunen för sitt boende. Flera områden har bristande underlag 

för kollektivtrafiken som orsakar svårigheter för pendlingen även över länsgräns. 

Möjligheter 

Föreningslivet på kommunens landsbygd är generellt mycket aktivt och en hel del synliga 

bevis på detta finns bl a i det arbete som hembygdsföreningar, byalag och utvecklingsgrupper 

utför. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet bildas nu i kommunen ytterligare 

ett Leaderområden där bl a ett flertal utvecklingsgrupper från kommunens södra delar aktivt 

deltar. Ett gemensamt samarbetsorgan för samtliga kommunens utvecklingsgrupper har också 

bildats. Den s k Bygdepengen till föreningsarbete och projekt på landsbygden kan ytterligare 

spridas och utvecklas bland aktiva föreningar i kommunen liksom samverkan mellan 

olika parter på landsbygden, idrottsföreningar, byalag, kyrkan m fl. Motala kommun har 

också en viktig roll och möjlighet när det gäller arbetsmarknaden på landsbygden. Här finns 

t ex möjligheter att ytterligare skapa arbetstillfällen (t ex fler heltidstjänster) inom den offentliga 

sektorn liksom att dela upp större upphandlingar och lägga ut mer av verksamheten 

på entreprenad på landsbygden för att ge möjligheter för lokala företag att blomstra..Vindkraft 

och produktion av alternativa bränslen är också verksamheter med goda förutsättningar 

på kommunens landsbygd. 

- 10 -

Kommunen kan också fortsätta att stötta turist- och besöksnäringen på landsbygden via t ex 

samordning, samarbete och administrativt stöd. Inom kommunen finns också ett antal lokala 

matproducenter och företag inom besöksnäringen som redan idag gör en stor insats genom 

samarbete och stöttning i lokala nätverk. 

Hot 

Hotbilden för kommunens landsbygd ligger i befolkningsminskningen inom de norra ytterområdena 

och det vikande underlaget för kommersiell service. Vad gäller norra landsbygden 

minskar underlaget beroende på både färre boende och den ökade pendlingen där man i större 

utsträckning väljer kommersiell service i tätorten där man arbetar. När det gäller kommunens 

övriga landsbygd är orsaken främst ökad pendling. Generellt kan också konstateras att 

de större kommersiella serviceföretagen i takt med ökad konkurrens och rationaliseringskrav 

ofta låter sin representation på landsbygden stryka på foten till förmån för lönsammare enheter 

i tätorternas handelscentra. I takt med att bostadsmarknaden sannolikt mattas och fallande 

marknadsvärde blir det också mindre attraktivt med nybyggnation på landsbygden. Många 

företagare på landsbygden upplever också att tillstånd och lagar många gånger inte är anpassade 

för landsbygden och småföretagande. 

Aktörerna och deras roller 

Kommunen 

Kommunen är den viktigaste aktören när det gäller frågor om landsbygdens utveckling. Man 

svarar för huvuddelen av den offentligt finansierade service som kommer medborgarna till 

del som skola, barnomsorg, äldreomsorg, kollektivtrafik, tekniska system, miljö- och hälsoskydd 

mm. Genom det kommunala planmonopolet styr också kommunen markanvändning 

och bebyggelseplanering. Man har också möjligheter att, inom vissa gränser, lämna stöd och 

service till utvecklingen av det lokala näringslivet och till att upprätthålla vissa kommersiella 

servicefunktioner. Kommunen kan också bidra till genomförandet av olika utvecklingsprojekt 

som genomförs av icke-kommunala projektägare, t ex genom att medfinansiera projekt 

som genomförs inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. 

Regionen 

Landstinget svarar för den basala hälso- och sjukvården genom primärvården som genom 

vårdcentralerna har en verksamhet med tillgänglighet i hela regionen. Samma sak gäller för 

Folktandvården. Landstinget svarar också för finansieringen av den regionala kollektivtrafiken 

utöver vad resenärsavgifterna ger, något som har stor betydelse för boende på landsbygden 

som är beroende av att dagligen kunna göra längre pendlingsresor till arbete och studier 

eller resor för att nå servicefunktioner de större städerna eller i en annan kommun. 

Regionförbundet Östsam svarar för flera planeringsfunktioner som är viktiga för landsbygden. 

I arbetet inom Regionförbundets olika verksamhetsområden ingår frågor som särskilt 

rör landsbygdsområdena som en integrerad del. 

På landstingets uppdrag svarar också Regionförbundet för beredning och beslut i frågor om 

medfinansiering av strukturfondsprojekt som ofta handlar om landsbygdsutveckling. Regionförbundet 

hanterar också vissa statliga bidragsmedel som i många fall nyttjas för utvecklingsinsatser 

på landsbygden. 

- 11 -

Staten 

Statliga myndigheter och bolag svarar för flera servicefunktioner på landsbygden eller i 

landsbygdsområdenas centralorter som arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, apotek, systembolag. 

Statens agerande inom politikområden som t ex skolpolitik, jordbrukspolitik, 

kulturpolitik, kommunikationspolitik arbetsmarknadspolitik mm har betydelse för landsbygdens 

utveckling och skapar på olika sätt förutsättningarna för den framtida utvecklingen. 

Länsstyrelsernas arbete med miljö- och naturvård har stor betydelse för landsbygden. Länsstyrelserna 

administrerar också stödet till jordbruket och hanterar viss bidragsgivning av betydelse 

för landsbygden. 

Europeiska Unionen 

Från EU utgår ekonomiska medel för landsbygdsutveckling där Sverige som första land fick 

sin ansökan med förslag till landsbygdsprogram 2007-2013 godkänt strax innan sommaren 

2007. 

Programmet innehåller stöd för utveckling av landsbygden, miljöförbättrande åtgärder och 

ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring och livsmedelsförädling. 

I programmet talas om de fyra ”axlarna”, d v s stöd inom axel 1 avser förbättrad konkurrenskraft 

inom jord– och skogsbruk, axel 2 förbättringar i miljö och landskap, axel 3 diversifierad 

näringslivsverksamhet och ökad livskvalitet på landsbygden samt axel 4 Leaderkonceptet. 

Jordbruksverket är den myndighet som hanterar huvuddelen av dessa frågor men länsstyrelsen 

är i de flesta fall mottagare av ansökningar och bedömningsinstans. Undantaget är Leader 

(axel 4) där varje LAG-grupp inom Leaderområdet självständigt beslutar om stödet. 

Mål för utveckling av Motala kommuns landsbygd 

Landsbygdens särskilda förutsättningar handlar ofta om ett, i förhållande till de större städerna, 

perifert läge med långa reseavstånd till vissa ”stadsfunktioner”, ibland om ett litet lokalt 

befolkningsunderlag som gör att servicestrukturen sviktar eller ett ensidigt lokalt näringsliv 

som erbjuder få alternativ. I en del avseenden gör landsbygdens särskilda förutsättningar att 

det krävs andra arbetssätt eller särskilda insatser för att de generella intentionerna ska kunna 

förverkligas. 

Övralid 

- 12 -

När vi i det här programmet talar om landsbygdsutveckling avser vi i första hand åtgärder för 

att utveckla goda förutsättningar för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. 

Den primära ”målgruppen” är således landsbygdens fastboende befolkning. 

Det är dock viktigt att notera att landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Kommunens 

landsbygd betyder mycket för alla invånare vad gäller upplevelser och rekreation och 

bidrar därför till möjligheterna att skapa en god livskvalitet. 

En annan viktig utgångspunkt, som tidigare nämnts är den starka integrationen mellan stad 

och land. Detta betyder också att någon eller några medlemmar i flertalet av landsbygdens 

hushåll dagligen besöker en större stad eller tätort och därmed i samband med arbetsresorna 

kan få en stor del av servicebehoven tillgodosedda. Det är också viktigt att notera att många 

människor som bor i större städer eller tätorter har sitt dagliga arbete i regionens landsbygdsområden. 

Det sker således stora dagliga utbyten mellan stad och land. 

Åtgärder under programperioden 

Mot bakgrund av redovisad strategi i gällande lokalt utvecklingsprogram (LUP) och här redovisade faktorer ska 

Motala kommun arbeta för att 

• Motala kommuns landsbygd utvecklats positivt utifrån de lokala förutsättningarna och där landsbygdens utveckling 

gynnar hela Östergötland. 

• landsbygdens tätorter utvecklas till attraktiva bostadsorter som lockar människor som värdesätter den mindre ortens 

fördelar. 

• ett lokalt näringsliv kan bibehållas och utvecklas i hela kommunen. 

• i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden med särskild betoning på 

nya svenskar och kvinnligt företagande. 

• befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden. 

• de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell är tillgodosedda bl a genom att nya former - 

tekniskt och organisatoriskt utvecklats för förmedling av service. 

• befolkningsökningen på kommunens landsbygd ska vara procentuellt minst lika stor som inom Motala tätort. 

Boende 

Allmänt 

Kommunens landsbygd är variationsrik och erbjuder individuella 

valmöjligheter. De fina boendemiljöerna är kommunens 

starkaste kort och en resurs att vårda och utveckla. När 

bostadsfinansieringen gjordes om i början av 1990-talet med 

minskade subventioner, innebar det för Motalas del att bostadsbyggandet 

i stort sett upphörde under en tioårsperiod. 

De allra senaste åren har intresset vaknat på nytt och efterfrågan 

är stor när det gäller villatomter i Motala och Borensberg. 

När det gäller t ex äldreomsorgen finns givetvis ett 

starkt värde i att detta boende kan erbjudas landsbygdsbefolkningen i nära anslutning till sin 

tidigare boplats och till en likvärdig kvalitet som i tätorten. Kommunen avser att verka för en 

utveckling av alternativa driftsformer för offentlig verksamhet som t ex kooperativ. 

Kommunens vägstandard har också en direkt påverkan på hemtjänstens kvalitet på landsbygden. 

I detta sammanhang spelar givetvis det återinförda kommunala bidraget till landsbygdens 

vägsamfälligheter en roll. 

- 13 -

Borensberg 

Borensberg är en ort med stora boendekvaliteter och strategisk placering i stråket Linköping 

– Motala. Borensberg har en stor potential och är marknadsmässigt intressant för i första 

hand villabyggande. För närvarande är också efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus/ 

radhus stor, då många vill byta ut sitt villaboende mot något bekvämare och gärna mer centralt 

när barnen flyttat hemifrån. Eftersom villabyggandet legat på hög nivå under sjuttio- och 

åttiotalet är det möjligt att det kommer att finnas en marknad för nyproducerade lägenheter/ 

radhus även på sikt. 

En fortsatt satsning på Borensbergs samhälle stärker enligt översiktsplanen underlaget för 

befintlig service och förutsättningarna att hålla hög kvalitet i ett regionalt intressant boendealternativ. 

Borensbergs funktion som serviceort för den östra kommundelen kan bestå. 

De mindre tätorterna 

I de mindre tätorterna ska det enligt aktuell översiktsplan även fortsättningsvis finnas planberedskap 

som garanterar tillgången till tomter. Efterfrågan bedöms dock som relativt liten. 

Generationsväxling i det befintliga beståndet kan ändå medföra viss inflyttning. Tätorternas 

omland kan också, om än befolkningsmässigt marginellt, bidra med tillskott. Trots det kan 

det inte uteslutas att serviceunderlaget kan komma att krympa med nedläggningar som följd, 

vilket i sin tur kan minska intresset för framtida inflyttning. 

Kommunens övriga landsbygd 

Bosättning på landet är en ökande företeelse, som också kan komma de mindre tätorterna till 

del. I Motala kommun erbjuder landsbygden rika möjligheter 

till individuella bosättningsval. Kommunen är positiv 

till inflyttning och enskilt byggande på landsbygden 

samtidigt som detta måste ske på privat initiativ och med 

vetskap om, att samma servicenivå inte kan erhållas som 

i tätort. I lokaliseringsärenden om enstaka nya bostadshus 

vägs inte tillgången på service förutom vatten, avlopp 

och tillfarter in. 

August Malmströms ”Grindslanten” 

Vad gäller den tätortsnära landsbygden i kommunen vill 

översiktsplanen att området runt Vedemö, strax sydost om tätortsbebyggelsen i Motala, så 

långt möjligt ska styras i riktning mot att den lantliga miljön och det öppna kulturlandskapet 

bevaras. Djurkällaområdets naturvärden och det öppna odlingslandskapet motiverar fortsatt 

restriktivitet för ny bostadsbebyggelse. Ett område i norra kommunen, öster om Hättorp, bedöms 

ha förutsättningar att fungera som boendealternativ för strålningskänsliga personer . 

Kommunens deklarerade positiva syn på enskilt byggande på landsbygden kan, om översiktsplanens 

inriktning “att bygga på landsbygdens villkor” efterlevs, bidra med ett försiktigt 

tillskott på bostadsmarknaden. Blir omfattningen istället stor och tätheten börjar närmar sig 

sammanhållen bebyggelse kan en problembild växa fram kring enskilda avloppsanläggningar, 

bristande trafiksäkerhet och avsaknad av kollektivtrafik och annan service. 

En aktuell problematik är den 400 kV kraftledning som planeras genom Motala tätort. Kommunen 

bör verka för att denna även på landsbygden blir markförlagd. 

- 14 -

Näringsliv 

Allmänt 

Åtgärder inom detta område syftar till att bidra till utvecklingen av företag på landsbygden 

på samma sätt som för företag i städerna. Det finns dock en del problem och möjligheter som 

kan ses som typiska för landsbygdens näringsliv och det här programmet uppehåller sig 

kring dessa frågor. Vi lyfter också fram några branscher som i den pågående diskussionen 

kan ses som intressanta för fortsatt utveckling i landsbygdsområden. 

Nya former för företagande 

Det typiska landsbygdsföretaget är ett litet företag, inte sällan ett enmansföretag 

där verksamheten bygger på ett specifikt yrkeskunnande 

inom ett område. Den tydliga specialisering företaget därmed får kan 

vara mycket funktionell på den lokala marknaden och därmed fylla en 

viktig funktion när det gäller att tillgodose ett behov av hantverkstjänster 

eller olika slag av service. Företagens möjligheter att växa och utvecklas 

begränsas dock av den tydliga specialiseringen och inriktningen 

på den lokala marknaden. 

Idag efterfrågar marknaden i ökande utsträckning helhetslösningar och 

de aktörer som vill växa och utvecklas måste kunna erbjuda detta. Ett sätt för små specialiserade 

företag att hantera denna marknadssituation är att samarbeta i affärsdrivande nätverk. 

Nätverket svarar för helhetslösningen, gör affärer och svarar för kundrelationen, medan de 

enskilda företagen producerar sina delar av helheten utifrån den egna specialiseringen. Det 

handlar således om företag med olika inriktning, vars kunnande tas tillvara för att tillgodose 

ett kundbehov. 

Landsbygdens företagsstruktur bör lämpa sig väl för att utveckla affärsdrivande nätverk. Ett 

exempel kan vara att nätverk av företag med olika inriktning som restauranger, pensionat/ 

stuguthyrare/camping, jakt och fiske, ridsport mm gemensamt marknadsför helhetslösningar 

för researrangörer. Ett annat exempel kan vara nätverk av lantbruksföretag och förädlingsföretag 

som gemensamt producerar och marknadsför livsmedel av hög kvalitet för nischmarknader. 

Almi Östergötland har producerat ett vägledningsmaterial ”Affärsdrivande nätverk 

som affärsmodell” som beskriver arbetssätt som är väl anpassade för den situation som små 

företag på landsbygden som vill utvecklas har att hantera. 

En annan form av nätverk mellan små företag är samverkansnätverk. Dessa syftar inte till att 

göra gemensamma affärer utan ska i första hand bidra till att nätverkets företag ska förbättra 

sin konkurrenskraft genom samverkan i form av att man ger varandra arbeten, lånar ut ledig 

produktionskapacitet till andra företag i nätverket eller samverkar kring lokaler, gemensamma 

inköp mm. Affärsdrivande nätverk och samverkansnätverk bygger på att deltagarna ser 

fördelar i att arbeta tillsammans för att det gynnar den egna verksamheten. Med den utgångspunkten 

går det också att finna andra lösningar för utvecklande samverkan utifrån en kooperativ 

idégrund. Vad gäller jordbruksföretag kan idag spåras en trend med diversifiering och 

breddning av verksamheten med t ex upplevelse- och turistverksamhet. Även här kan givetvis 

samverkansnätverk ge extra skjuts åt företagandet. Samhället och näringslivets organisationer 

erbjuder en rik flora av olika företagsstödjande / rådgivande insatser. I många fall kan 

det vara svårt för den enskilde företagaren att orientera sig i det stora utbudet och hitta rätt 

resurs utifrån de problem man har att hantera. 

Regeringens landsbygdsprogram för perioden 2007-2013 ger ,framför allt inom den s k axel 

3, avsevärt förbättrade möjligheter till stöd i olika former för landsbygdens företagande. 

- 15 -

I det följande behandlas några exempel på branscher där det kan finnas en utvecklingspotential 

vad gäller företagande på landsbygden. 

Energiproduktion 

Motala kommun är i stora delar en jordbruksregion med stora åkerarealer men i de norra delarna 

är skogsbruket en viktig landsbygdsnäring. I detta ligger en viktig potential för 

utveckling av nya arbetstillfällen på landsbygden genom produktion av råvaror och förädling 

av biobränslen. Jord- och skogsbruk kan leverera biprodukter från produktionen och odla direkt 

för energimarknaden. Åkermarken kan producera avsevärda mängder 

energigrödor. Reformeringen av jordbrukspolitiken har gjort den mindre styrande mot livsmedelsproduktion, 

vilket kan innebära att större arealer framöver kan komma att utnyttjas 

för energiproduktion. 

Inom området ”energiproduktion” bör finnas goda möjligheter att utveckla företag / företagsnätverk 

för produktion av bioenergi, vindkraft etc. För att stödja en sådan utveckling och 

skapa en ”hemmamarknad” (och samtidigt nå andra mål) kan kommunen bidra på flera sätt 

genom att t ex använda dessa energiformer i sina egna anläggningar i ökad utsträckning – 

ställa om från fossila bränslen till förnybar bioenergi och vindkraft. 

Matproduktion 

Det traditionella jordbrukets villkor bestäms till stor del av en politik som kommunen har 

mycket begränsade möjligheter att påverka. Detta förhållande gör att många frågor som gäller 

det traditionella jordbruket inte kan behandlas i detta program. 

Det finns 

dock intressantadelområden 

när 

det gäller 

matproduktion där det finns utrymme att genom lokala insatser utveckla ett företagande med 

jordbruket som grund. Produktion av mat av särskilt hög kvalitet och lokal förädling av 

lokalt producerade råvaror som kan ge bra priser på marknaden kan vara ett sådant område. 

Det finns anledning att anta att det finns en växande marknad för mat där kunden kan lita på 

att kvaliteten är hög, där ursprunget är väl känt och där varumärket är förknippat med positiva 

värden. 

Besöksnäring – turism 

Turistnäringen lyfts ofta fram som en bransch med utvecklingspotential i Motala kommun. 

Ur ett landsbygdsperspektiv handlar det i första hand den besöksnäring som bygger på naturupplevelser 

eller på den kultur och kulturhistoria som är specifik för landsbygden. 

En framgångsrik landsbygdsturism bygger också på pakettanken, d v s olika närliggande 

upplevelser som kompletterar varandra erbjuds som en paketlösning och ger då i samklang 

ett mervärde för besökaren. Här finns idag ett antal sådana lösningar men också en stor potential 

för vidareutveckling på fler ställen inom landsbygden. T ex i Godegård passerar en av 

Sveriges bästa och vackraste vägar för motorcyklister och här erbjuds provianteringsstopp 

med butik , café och minigolf. I Borensberg finns möjlighet till ytterligare utveckling av paketlösning 

med Göta Kanal, boende, mat, fiske, Brunneby musteri, cykelturism mm. I Nykyrka 

finns möjligheter till samordning av fisketurism med lanthandel och restaurang mm. I 

Medevi finns sedan en tid ett entreprenörssamarbete riktat till besöksnäringen som skapats 

på initiativ av företagarna själva och med visst bistånd av Upplevelse Motala. 

- 16 -

Generellt finns i kommunen flera intressanta och utvecklingsbara besöksområden. Några delar 

utmärker sig särskilt – Vättern med sin särpräglade natur och rekreationsmöjligheter, 

kulturlandskapen i norr med bergshantering liksom slättlandet i söder där det är tätt mellan 

kulturhistoriska sevärdheter från stenålder till 1900-tal. 

Skönnarboleden, Tjällmo 

Inom besöksnäringen, som inom flera andra områden, handlar 

det om att få olika aktörer att samverka för att kunna erbjuda 

kunderna helhetslösningar – något som skulle kunna ge de 

enskilda företagen möjligheter att växa. På många håll finns 

det också behov av att utveckla strukturen kring besöksmålen, t 

ex i form av informationsplatser, 

organiserad guidning mm. Detta för att öka attraktionsvärdet 

och därmed förbättra förutsättningarna för kommersiella verksamheter 

i anslutning till besöksmålet/området. 

Upplevelse Motala arbetar målmedvetet med att utveckla kommunens upplevelsenäring genom 

samverkan, konsultativt/administrativt stöd och marknadsföring. Inom denna verksamhet 

är landsbygdsföretagen en nyckelaktör. 

Aktiviteter 

Det finns flertal program och andra stödformer för att främja näringslivsutveckling på landsbygden. 

Det är särskilt angeläget att landsbygdens näringsidkare och presumtiva nyföretagare 

och entreprenörer på ett enkelt sätt kan få information om vilka möjligheter som erbjuds. 

Genom Landsbygdsprogrammet – finansierat av EU och staten - kommer företagsstöd och 

projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och stödja nyföretagande och affärsutveckling 

i landsbygdens företag. Andra offentliga stöd är regionalt utvecklingsbidrag, innovationsfinansiering, 

företagarlån och ”starta eget stöd”. Inom fiskerinäringen finns en särskild strukturfond 

– fiskefonden – som syftar till att stödja olika utvecklingsinsatser inom näringen. 

En viktig uppgift är att samordningen av stödfloran blir optimal för presumtiva sökande. ”En 

dörr in” principen bör eftersträvas så att företagare/nyföretagare har en ingång i stödsystemet 

och att systemet sedan internt hanterar förfrågningar och ansökningar inom sig. 

Exempel på särskilda aktiviteter för att stödja näringslivsutvecklingen på landsbygden kan 

vara: 

• utveckla en organiserad samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar med 

stöd och rådgivning till småföretagare i syfte att etablera ”en dörr in” som arbetsmetod. 

• särskilda informations- och rådgivningsinsatser för att öka samverkan mellan landsbygdens 

små företag, bl a utveckling av affärsdrivande nätverk och ”bygdeträffar”med 

lokala landsbygdsföretagare. 

• utveckla ett checksystem där mottagare av konsultstöd på ett okomplicerat sätt kan välja 

rådgivare. 

• stöd till branschspecifika utvecklingsprojekt inom områden som bioenergi, livsmedelsförädling, 

besöksnäring / turism etc. 

• särskilda satsningar för att främja ungdomars och kvinnors egenföretagande, bl a mot 

bakgrund av behovet av väl fungerande generationsskiften i många små företag 

- 17 -

• att utveckla konceptet naturvårdsentreprenörskapet, vilket kan skapa nya arbetstillfällen 

på landsbygden. 

• konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i kombination med ”uppstyckning” av 

uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och konkurrera. 

• främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster vilket kan ge möjlighet för deltidssysselsatta 

på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo 

kvar. 

Ansvariga/resurser 

Kommunens roll är i första hand att via landsbygdssamordnaren vara ”bollplank” och ibland 

initiativtagare när det t ex gäller att vidarebefordra, samordna och sprida goda företagsidéer 

för landsbygdsföretag. Kommunen kan också hjälpa till med förmedling av kontakter o dyl. 

Regionalt ansvarig för flertalet av ovan nämnda offentliga stöd är annars länsstyrelsen, 

ALMI och Innovationsbron. Länsstyrelsen bör som en del i sitt uppdrag att samordna statlig 

förvaltning ansvara för att samordningen blir genomförd fullt ut enligt ”en dörr in” principen. 

Viktigt att regionala och lokala företagsfrämjande aktörer samarbetar för att få ut informationen 

till målgruppen. Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunen har ett gemensamt ansvar 

för att tillgängliga stöd för näringslivsutveckling blir väl kända inom målgruppen. 

När det gäller utveckling av affärsdrivande nätverk har ALMI varit en pådrivande aktör som 

bidragit med kompetensstöd och coaching - en verksamhet som bör bestå och utvecklas. Almis 

aktiviteter och insatser inom Motala kommun behöver intensifieras, inte minst vad gäller 

stöd och rådgivning till landsbygdens näringsliv. 

När det gäller utveckling av branschspecifika projekt bör ett nära samarbete etableras mellan 

branschernas organisationer och offentliga aktörer 

Utbildning 

Hur skolan, i första hand låg- och mellanstadiet, organiseras 

och lokaliseras har stor betydelse för landsbygden. 

Under 1990-talet skedde viss omstrukturering av grundskolorna 

i kommunen med nedläggning av några mindre 

enheter på lands-bygden. Två nya skolor uppfördes, i Fågelsta 

och i Österstad och därmed fick samtliga mindre 

tätorter i kommunen egna enheter med varierande sammansättning. 

Samtliga inrymmer idag skolor F-6 utom 

Österstad (F-3). Skolor 7-9 finns förutom i Motala stad 

även i Borensberg. 

- 18 - 

Fågelsta skola

När det gäller kommunens mindre tätorter är det den samlade bedömningen av elevunderlag, 

förutsättningarna att upprätthålla god kvalitet i verksamheten samt ekonomiska 

och sociala aspekter som bestämmer strukturen. Förändringar i elevunderlaget kan vara 

svårbedömda. Generationsväxling i det befintliga villabeståndet och avstyckning av gårdar i 

omlandet bidrar till inflyttning i större utsträckning än nybyggnad. Kommunens inriktning 

sedan länge att erbjuda kommunala villatomter till lågt pris har haft ringa effekt. 

Skolans funktion som samlingspunkt kan ha stor betydelse för en liten ort i ett perifert läge 

och även för omgivande glesbygd. Skolan bidrar också -i kombination med goda pendlingsmöjligheter 

- till bygdens attraktivitet för inflyttning. Skolplaneringen för de mindre tätorterna 

ingår som en del i den övergripande planeringen för landsbygdens 

utveckling. Kommunen strävar efter att även fortsättningsvis kunna erbjuda någon form av 

förskoleklass och grundskola i samtliga mindre tätorter och prövar olika lösningar för skolårsindelning 

och förskoleverksamhet. 

Vuxenutbildning 

Vuxenutbildningen är idag flexibel med möjlighet att till viss del bedriva studier helt eller 

delvis på distans. Detta gäller såväl högskoleutbildning som gymnasial vuxenutbildning. 

Kommunikationen mellan lärare och studerande sker via lärplattform, mail och/eller telefon. 

För studerande med behov av mer regelbunden personlig kontakt med lärare för handledning 

finns inom vuxenutbildningen Öppet Komvux. Lärare och studerande planerar tillsammans 

när de skall träffas. 

För yrkesutbildningar finns möjlighet att i de arbetsplatsförlagda 

delarna genomföra dessa i närheten av hemmet 

om lämplig arbetsgivare finns. Teoretiska avsnitt kan till 

viss del genomföras i form av självstudier i hemmet. Distansutbildning 

och Öppet Komvux utgör en möjlighet för 

boende på landsbygden att delta i vuxenutbildningen utan 

att dagligen behöva pendla. 

Inom vuxenutbildningen finns ett samarbetsavtal med länets övriga kommuner som gör det 

möjligt att studera i annan kommun om tex utbildningen inte finns på hemorten eller om 

pendlingsmöjligheterna är bättre till annan kommun. 

Kultur 

Som tidigare nämnts finns på Motala kommuns landsbygd en djup kulturtradition som 

sträcker sig ända från stenålder via folkungatid och den heliga Birgitta till industrialismens 

tidevarv. Utmärkande för kommunens landsbygdsturism är också att den lever i nära symbios 

med turism- och besöksnäringen. Så är t ex Göta kanal en viktig del av såväl turismen 

som kulturen i Motala kommun. Utan kulturen skulle turismen på kommunens landsbygd 

inte blomstra på samma sätt och erbjuda de potentiella utvecklingsmöjligheter som idag 

finns. 

Detta är också utgångspunkten för kommunens arbete där berörda förvaltningar har ett nära 

samarbete kring dessa frågor. 

- 19 -

Kommunikationer 

Allmänt 

Hur kommunikationerna, där kollektivtrafiken är en viktig del, fungerar är sannolikt den viktigaste 

frågan för boende och företagande på landsbygden. Kommunens inflytande är dock 

begränsat när det gäller infrastruktur och kommunikationer. Full rådighet har kommunen endast 

över det egna gatu- och cykelvägnätet och som beställare av viss kollektivtrafik medan 

utvecklingen i övrigt styrs av beslut på regional eller statlig nivå. 

Kommunikationsfrågornas hantering är samtidigt kostnadskrävande – kostnaderna per resenär 

är höga. De initialt höga kostnaderna för t ex en busslinje påverkas endast marginellt av 

ett ökat eller minskat nyttjande. Traditionella kollektivtrafiklösningar blir ekonomiskt fördelaktiga 

i miljöer med många resenärer men omvänt kostsamma per resenär i miljöer med få 

resenärer. 

Resvaneundersökningar i Östergötland visar att boende i glesbygd och på landsbygd är beredda 

till längre restider än boende i tätort och stora städer. En större andel av befolkningen 

har arbetsplatsen i närheten av bostaden och fler har tillgång till bil. De flesta resor där samhället 

inte har ansvaret för resmöjlighet sker därför med bil. 

Delar av kommunens landsbygd har en befolkningstäthet som 

ger ett underlag för en väl fungerande kollektivtrafik, medan 

andra delar har en svagt utvecklad kollektivtrafik på grund av 

ett svagt resandeunderlag. Det är inte realistiskt att samhället 

ska ta de höga kostnader som skulle bli följden av en kollektivtrafik 

i traditionell mening som byggs ut för att ge en tillfredsställande 

trafikförsörjning över hela kommunen. Bilpendling 

över långa avstånd innebär också stora kostnader för privatekonomin. 

Alla förfogar inte över en bil och alla kan, bl a på 

grund av ålderskäl, inte använda bil. 

Alternativa lösningar för kollektivtrafiken 

Det finns ett behov av kollektivtrafiklösningar i alla delar av regionen. Samåkning och bildelning, 

som beskrivs nedan, är sätt för enskilda att lösa sina kommunikationsbehov för bl. a 

arbetspendling. En utmaning under planperioden blir att utveckla kollektiva trafiklösningar 

för kommunens mest glesbefolkade delar som ger en godtagbar trafikförsörjning på rimliga 

ekonomiska villkor. Här sjösätts 2008-07-01 en lösning med samordnad kollektivtrafik som 

kommunen tagit fram i samverkan med Östgötatrafiken. Samtidigt behövs givetvis vidare utvecklingsarbete 

kring fordonsslag, metoder och teknik för att beställa, planera och styra trafik 

så att kostnaderna kan minimeras. Från vissa håll framförs också förslag på s k 

”klimattaxa” som innebär försök med gratis kollektivtrafik för att drastiskt minska bilotrafikens 

miljöpåverkan. 

I dag är kollektivtrafiken oftast uppbyggd med linjetrafik för lokala och regionala resor som 

ett system och utbud. Skolskjutsar för resor till och från olika skolor utgör ett annat utbud . 

Anropsstyrd buss och taxitrafik för serviceresor till närmaste centralort en tredje variant och 

färdtjänst för de som inte kan klara resan utan anpassade fordon och extra service och hjälp 

ytterligare ett system. I framtiden kan de ovan beskrivna trafiksystemen, genom samordning, 

erbjuda bättre och fler resmöjligheter åt alla resenärer. 

Fler turer innebär ökad valfrihet och att fler resor kan bli möjliga med kollektivtrafik även i 

glesbefolkad landsbygd. 

- 20 -

Kombinera kollektivtrafik och resor med egen bil 

I många fall kommer det, andra åtgärder till trots, inte att kunna erbjudas andra alternativ än 

resor med egen bil en del av en arbets- eller serviceresa. Genom olika åtgärder bör man 

dock göra det möjligt att nyttja kollektiva färdmedel en del av pendlingsresan. Ett sätt är att 

skapa väl fungerande kopplingspunkter mellan bilresande 

och resande med buss eller tåg. Välrustade bilparkeringar 

i anslutning till tåg- eller busslinje med t ex 

möjligheter att 

ansluta motorvärmare vintertid skulle göra det enklare 

för boende på landsbygden med långa resor till arbetet 

att nyttja kollektivtrafik under en stor del av pendlingsresan. 

Samåkning 

Samåkning är mycket enkelt, men inte särskilt vanligt. Samåkning är lönsamt för samhället, 

bl a genom positiva miljöeffekter, och för privatpersoner genom väsentligt lägre kostnader. 

Hindren för ett ökat samåkande är sannolikt mentala och praktiska. 

Samåkning kan utvecklas spontant, men den kan också stimuleras genom att den sker i mer 

organiserad form, där en del av de praktiska hindren kan reduceras. T ex kan matchningstjänster 

utvecklas där respartners kan finna varandra. Bokning och avbokning kan ske med 

stöd av Internet. Sådana system finns redan, men är anpassade för längre resor och för resenärer 

som inte tidigare känner varandra. I de landsbygdsmiljöer vi talar om här har vi fördelen 

att resenärerna ofta känner varandra sedan tidigare och kommer från ett 

begränsat område. Stödsystem för matchning av resenärer bör utgå från de småskaliga och 

lokala förutsättningar som det handlar om här. Som komplettering till detta kan kommunen 

bidra med väl fungerande mötespunkter t ex en parkeringsplats med ett skydd mot regn och 

kyla. 

Bildelning 

För boende i mer geografiskt perifera landsbygdsmiljöer som inte har behov av att resa dagligen 

kan ett delat bilägande i organiserad form vara ett alternativ. Systemet ger tillgång till 

bil vid de tillfällen man behöver, utan att ha kostnader för en bil ”på heltid”. 

Bilpoolen kan också minska behovet av att ha två bilar i ett hushåll, något som är mycket 

vanligt på landsbygden – en bil används för arbetspendling och är således inte disponibel för 

andra i hushållet under arbetstid. På uppdrag av Regionförbundet Östsam har en förstudie 

kring förutsättningar för samåkning och bildelning i Östergötland utarbetats . Rapporten heter 

”Delad bil ger större region”. 

Cykel 

Utmed vissa kortare vägsträckor med rimligt cykelavstånd till tätort kan det vara rimligt att 

undersöka möjligheten och kostnaderna för cykelbanor som då skulle kunna öka möjligheten 

att ta cykeln som transportmedel på ett säkert sätt. 

Bredband 

Till kommunikationsfrågorna hör också möjligheterna att nyttja IT-lösningar av olika slag. 

Infrastrukturen för IT – i första hand bredband – är en viktig tillväxt och konkurrensfaktor 

för landsbygdsföretagen som måste kunna klara en stor del av de dagliga rutinerna med ITstöd. 

Kostnaden för relativt snabbt bredband upplevs idag för hög och konkurrensen mellan 

leverantörer bristfällig. Inom Motala kommun finns f n en bredbandstäckning på 99,5 % varav 

97 % är kommunalt finansierad utbyggnad. 

- 21 -

Aktiviteter 

Genom i första hand Landsbygdsprogrammet – finansierat av EU och staten - kommer projektstöd 

att bli tillgängliga för att stimulera och ekonomiskt stödja olika utvecklings-projekt 

på landsbygden. Flera av de åtgärder som diskuteras är av organisatorisk art och kan prövas, 

och ev. genomföras i full skala utan att det ställer några större krav på resurstillskott. Även 

inom det nya Leaderprogrammet, där kommunen deltar som en part och finansiär finns möjlighet 

att finansiera den här typen av utvecklingsprojekt. 


Exempel på särskilda aktiviteter kan vara att tillsammans med Östsam: 

• initiera en bättre samordning mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd trafik och 

färdtjänst för att utöka utbudet av resmöjligheter bl a för Tjällmo och Klockrike. 

• Pendling med kollektivtrafik ska stimuleras från orter i omlandet. Snabba bussförbindelser 

ska finnas på sträckan Motala – Borensberg – Linköping 

• Ta initiativ till utveckling av teknik och metoder för planering och styrning av anropstyrd 

trafik för att minimera kostnaderna 

• Genomföra försök för att utröna möjligheterna att etablera organiserad samåkning och 

användande av bilpooler i regionens mest glesbefolkade delar. 

• Utveckla bytespunkterna mellan bil och buss/tåg så att de ger en ökad bekvämlighet 

och därmed stimulerar till kollektivt resande den del av en pendlingsresa där det är 

möjligt. 

• Att fortsatt driva förslaget kring pendeltågsstationer på Motalas landsbygd mot Banverket, 

trafikhuvudmannen och grannkommuner. 

Exempel på övriga aktiviteter 

• Uppmuntra och på olika sätt stötta landsbygdsbefolkningen kring kunskaper om datorn 

och Internetanvändning. 

• Uppmuntra vuxna till att använda den lokala skolan för distansutbildningar 

Att utveckla den lokala trafikförsörjningen är i första hand en fråga för kommunen. När det 

gäller insatser för att förbättra organisation, teknik och organisation har Regionförbundet 

Östsam ett ansvar utifrån sitt uppdrag kring kollektivtrafik och kommunikationer Kommunernas 

och landstingets gemensamma bolag Östgötatrafiken är också en viktig resurs i utvecklingsarbetet. 

Projektverksamhet för att förbättra kommunikationerna på landsbygden bör 

kunna ske inom ramen för Landsbygdsprogrammets axel 3 och vara en del av verksamheterna 

inom Leader. 

Service 

De mindre samhällenas utvecklingskraft ligger i stor utsträckning hos dess invånare. I flera 

av kommunens mindre tätorter drivs projekt kring framtidsfrågor med utgångspunkt i den 

egna orten och bygden. En levande landsbygd är också beroende av den närservice de mindre 

tätorterna kan erbjuda. Omvänt är ett befolkat omland basen för både samhällets service i 

form av förskola/skola kollektivtrafik mm och lanthandeln. Köptrohet och vilja att nyttja den 

egna bygdens utbud är viktigare här än i det större samhället. En viktig förutsättning för detta 

är tillgänglighet, fysiskt och tidsmässigt. Inriktningen för kollektivtrafikförsörjningen är, 

att samtliga delar av kommunen skall ha serviceresemöjlighet till centralorten. 

- 22 -

I de delar som saknar linjetrafik erhålles serviceresa med kompletteringstrafik. I vissa fall 

kan kompletteringstrafiken inriktas mot lokalt centrum. 

Den övergripande inriktningen i kommunens översiktsplan är t ex att låta ny exploatering 

gynna det befintlig serviceutbudet. 

En stor del av landsbygdens befolkning tillbringar bara en del av sin dag på landsbygden. 

Många arbetar eller studerar på någon större tätort eller stad. Det betyder att för många är 

den ibland bristande tillgången på servicefunktioner på landsbygden inget problem – man 

besöker ändå dagligen en större tätort och kan där få sitt behov av servicefunktioner 

tillgodosett. Problemen blir mer påtagliga för den del av landsbygdens befolkning som har 

sitt dagliga arbete på landsbygden eller som av andra skäl sällan kommer till någon större 

ort. För dessa människor finns det ett behov av ”dagligservice” i närhet av där man bor. 

Det finns en inbyggd konflikt i detta; en stor del av landsbygdens befolkning får sina servicebehov 

tillgodosedda i en större tätort eller stad och vilket gör att man inte nyttjar den service 

som erbjuds på hemorten. Underlaget minskar därmed, vilket gör att butiker och andra 

servicefunktioner inte längre överlever, och servicen försämras för den som verkligen behöver 

den. Bristen på köptrohet är det kanske största enskilda problemet för den lokala kommersiella 

servicen. 

Invånarservice 

Invånarservicen på kommunens landsbygd har inom vissa serviceområden blivit påtagligt 

sämre under de senaste årtiondena. I många av de mindre orterna har det skett en omfattande 

utslagning av servicefunktioner. Här har en utslagning skett så att även funktioner som livsmedelsbutiker, 

post och bank ofta saknas. 

En förklaring till att invånarservicen har försämrats är befolkningsminskningen, och det därmed 

minskade underlaget. I vissa fall visar det sig att köptroheten till den lokala butiken är 

svag och att människor i butikens närområde istället i stor utsträckning väljer att handla på 

andra ställen. Stormarknader på större orter tenderar att i allt högre utsträckning konkurrera 

ut landsbygdens dagligvarubutiker. Landsbygdens dagligvarubutiker har svårt att konkurrera 

med stormarknadernas utbud och prisnivå. Sommarboende bidrar till att lokala butiker kan 

överleva. Flertalet dagligvarubutiker på landsbygden får en stor del av sina inkomster från 

personer som har ett fritidshus i närheten. 

Företagsservice 

För att ett företag skall kunna bedriva sin verksamhet är det beroende av olika tjänster från 

andra företag, s.k. företagsservice. Banktjänster, försäkringstjänster, transporttjänster, revisors- 

och redovisningstjänster och olika typer av teknisk service som data- och elektrikertjänster 

är exempel på företagstjänster. Vad företagen producerar, och i viss mån var det är 

lokaliserat, påverkar i vilken utsträckning olika företagstjänster efterfrågas. 

Sett över hela kommunen så verkar det finnas ett bra grundutbud av företagsservice för företag 

i landsbygdsmiljö. Företagen verkar vara mer nöjda med företagsservicen än vad invånarna 

är med invånarservicen. 

För en del företag på mindre orter är kompetensförsörjningen ett problem. Utbudet av personer 

med en viss typ av kompetens är mindre än efterfrågan. Större företag, på större 

orter rekryterar ibland personal med efterfrågad kompetens på bekostnad av företagen på de 

mindre orterna. Det kan också vara svårt att rekrytera personal till orter som saknar en väl utbyggd 

invånarservice. Här finns ett klart samband. 

- 23 -

Bredbandsutbyggnaden är en viktig faktor för företag i dessa områden. Många företag är mer 

eller mindre beroende av snabb uppkoppling i sina relationer med kunder och leverantörer. F 

n täcker utbyggnaden ca 99,5 % av kommuninvånarna i Motala kommun. 

Utanför Motala tätort finns inom kommunen idag endast två banker representerade 

(Borensberg). Bristen på konkurrens är negativt både ur företagens och invånarnas perspektiv. 

På mindre bankkontor upplevs att viss kompetens saknas som är av intresse för företagarna 

på orten. 

Brist på lokala datatjänster, hantverkare och viss godshantering är andra faktorer. I vissa fall 

kan också brist på övernattningsmöjligheter lokalt vara ett problem vid kundbesök. 

Aktiviteter 

Allmänt 

• Kommunen kan utforma upphandlingsunderlag och kriterier så att lokala företag / leverantörer 

i större utsträckning än idag kan lämna anbud och delta i konkurrensen. 

• Kommunen kan samordna servicelösningar i landsbygdsområden som delas av en 

kommungräns t ex genom att göra kommunal service i grannkommunen tillgänglig för 

de egna kommuninnevånarna. 

• Kommunen kan utveckla gemensamma servicelösningar som kan upprätthållas även i 

små landsbygdskommuner genom att man delar på kostnaderna. 

• Kommunen bör påverka Posten att ompröva det tidigare beslutet kring de postlådor 

som drogs in på bl a landsbygden för några år sedan. 

Borensberg 

• Fortsätta att stärka Borensberg som tätortsresurs och stödjepunkt för kommunens 

landsbygd, bl a genom att stimulera till ökad rörlighet på bostadsmarknaden för att bl a 

frigöra småhus för inflyttare. 

Övriga tätorter* 

• Upprätthålla kollektivtrafik som möjliggör arbetspendling och resor för studier till Motala 

och Linköping. Utgångspunkten vid planering av linjesträckningar, tidtabeller osv 

är att prioritera lösningar, som tillgodoser behoven hos ett stort antal resenärer 

• Bedriva förskole/skolverksamhet i den omfattning som är motiverad med hänsyn till 

elevantalet 

• Erbjuda byggklara villatomter till rimligt pris 

• i den mån det finns efterfrågan kunna erbjuda mark för uppförande av bostäder i annan 

form och/eller för verksamheter 

• Medverka till att gynnsamma förutsättningar skapas för att behålla/etablera dagligvarubutik 

och annan kommersiell service på kommunens landsbygd. 

* Tjällmo, Godegård, Nykyrka, Fågelsta, Österstad, Fornåsa och Klockrike 

- 24 -


Kommunen har ett tydligt ansvar för merparten av nämnda områden. Länsstyrelsen har ett 

ansvar för att initiera samordning av statlig verksamhet. Länsstyrelsen svarar för förmedling 

av ekonomiskt stöd till landsbygdsbutiker. Östsam är en part vad gäller kollektivtrafiken. 

Verktygen 

Den sociala ekonomin 

Detta begrepp innefattar sociala och ekonomiska verksamheter som 

huvudsakligen bedrivs i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande 

sammanslutningar. Det finns många exempel på hur den sociala 

ekonomin i Sverige skapar arbetstillfällen, gärna på orter och inom 

branscher där det traditionella näringslivet är på tillbakagång. Det 

finns kooperativa företag, olika former av arbetskooperativ och föreningar 

som skapar arbetstillfällen och utvecklar de orter de verkar på 

för att motverka avfolkning och utarmning av den offentliga servicen. 

Den sociala ekonomin kan verka som en sammanlänkande kraft 

för att föra företag, föreningar och eldsjälar samman i nätverk där 

fruktbara samarbeten kan utformas. 

Genom att samarbeta kan små företag bättre utnyttja sina gemensamma 

resurser och medborgarna kan genom föreningar påverka sin omgivning och gemensamt 

arbeta för utveckling av sin hemort. Inom den sociala ekonomin har föreningar bildats 

för att rädda den kommersiella servicen på mindre orter, eller för att säkra den lokala äldreomsorgen. 

Den sociala ekonomins organisationsformer kan också användas för att utveckla 

lokala alternativ inom så skilda områden som energiproduktion och kollektivtrafik. 

Den sociala ekonomin kan spela en viktig roll för att integrera nya svenskar i landsbygdskommuner 

och därigenom uppmärksamma invandringen som en resurs. 

På uppdrag av Regionförbundet Östsam och NUTEK har Östgöta Coop Center utarbetat en 

rapport ”Den sociala ekonomin som tillväxtfaktor” med syftet att belysa den sociala ekonomins 

betydelse för regionens utveckling med särskilt fokus på landsbygden. 

Det lokala initiativet - bygdepeng 

Det lokala initiativet i arbetet för att utveckla det egna lokalsamhället är en viktig kraft att ta 

till vara. Mer eller mindre starkt organiserade sammanslutningar – t ex ”bygdegrupper” och 

idrottsföreningar har många gånger utvecklats till samlingspunkter som kommit att arbeta 

med frågor utanför det ursprungliga syftet och hanterar viktiga uppgifter för att stimulera utvecklingen 

i den egna bygden. De positiva effekterna av det blygsamma ekonomiska stöd i 

form av den sk ”Bygdepeng 1” som lokala grupper tilldelats för att täcka mindre kostnader 

för att kunna driva verksamheten är mycket uppskattat och har visat sig ge god utdelning genom 

att det underlättar gruppernas arbete. Stödet, som uppgår till 6 000 kr per grupp och år, 

lämnas av Regionförbundet, kommunerna och länsstyrelsen som delar på kostnaden. 

- 25 -

De positiva effekterna gör att det finns all anledning att även fortsättningsvis lämna detta 

stöd och även utveckla det för att stimulera det lokala initiativet. 

Övriga verktyg 

Landsbygdsprogrammet 

Flera nationella och EU baserade program som stöder landsbygdens utveckling är under 

framtagande. Som en grund ligger regeringens nationella landsbygdsprogram för perioden 

2007-2013. Landsbygdsprogrammets (LP) mål är att verka för en ekonomisk, ekologiskt och 

socialt hållbar utveckling av landsbygden. Insatser som ska främja landsbygdens ekonomi 

och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den strategiska inriktningen har ett tydligt fokus 

på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden. En hög 

miljöambition finns också där miljömål med koppling till lantbruket och landskapets naturoch 

kulturvärden och miljöpåverkan ska uppfyllas. Programmet ska främja ett diversifierat 

näringsliv och ett ökat fokus riktas på landsbygdens attraktiva miljöer för boende och rekreation 

samt frågor om lokal service och infrastruktur. Ett ökat lokalt inflytande ska uppnås genom 

arbetsmetoden Leader. Samordning mellan olika insatser och politikområden ska stärkas. 

Landsbygdsprogrammets verktyg utgörs av projektstöd och företagsstöd. Båda stöden kommer 

att tillämpas inom det avgränsade landsbygdsområdet d v s ren landbygd och orter upp 

till 3000 invånare. Borensbergs tätort omfattas m a o av stödet. Företagstödet kan ges till företag 

som investerar, köper tjänster eller för kompetensutveckling. Projektsstöd kan ges till 

den som har en ide och vill driva ett projekt som kommer flera till nytta. Det kan vara lokala 

samarbetsprojekt mellan företag, föreningar, organisationer, projekt som handlar om marknadsanalyser, 

samarbete mellan företag, vidareförädling, utveckling av nya produkter eller 

förmedling av kunskap. Länsstyrelsen har tilldelats statliga medel för genomförandet av programmet 

och ansvarar regionalt för programmets genomförande. 

Leader 2007-2013 

2007-2013 kommer ett nytt EU-program för landsbygdsutveckling att genomföras. Lokala 

utvecklingsgrupper; byalag och andra föreningar på landsbygden, företag och kommuner har 

möjlighet att samverka i så kallade Leaderområden i syfte att lokalt utveckla landsbygden 

med EU-medel. 

Motala kommuns lokala utvecklingsgrupper i samverkan med Motala kommun och Länsstyrelsen 

arrangerade den 9 januari 2007 en träff i Nykyrka för representanter för lokala utvecklingsgrupper, 

andra föreningar verksamma på landsbygden och företagarorganisationer i 

Motala kommun och andra intresserade. Representanter för Mjölby och Linköpings kommuner 

samt arbetsgruppen för bildande av Leaderområde Gränslandet deltog. Utvecklingsgrupperna 

norr om Motala ström/Boren vill tillhöra Leaderområdet Gränslandet som föreslås bildas 

omfattande norra landsbygden i Motala kommun, Finspångs kommun och delar av Södermanland 

och Närke. 

Utvecklingsgrupperna söder om Motala ström/Boren vill tillhöra det nya Leaderområdet Folkungaland 

som föreslås bildas omfattande södra landsbygden i Motala kommun, Mjölby 

kommun och Linköpings kommun. Även vissa områden i Norrköpings och Åtvidabergs 

kommuner har aviserat intresse för detta Leaderområde. 

- 26 -

Stöd till kommersiell service 

Statligt stöd som kan ges till landsbygdsbutiker (”sista butiken i bygden”) som är väsentliga 

för den lokala varuförsörjningen. Stöd kan även utgå till drivmedelsstationer. Stöd kan utgå 

för investeringar i butik och för hemsändning av varor till kunder i området. 

Länsstyrelsen ansvarar för stödet. 

Regionalt utvecklingsbidrag 

Konsultcheckar används främst för riktade satsningar på export, produktutveckling. 

Från och med år 2007 kommer en geografisk anpassning göras av detta stöd så att det inte 

överlappar med det nya företagsstödet enligt landsbygdsprogrammet. 

Länsstyrelsen ansvarar för hanteringen. 

Innovationsfinansiering 

För att stimulera fler företag till produktutveckling och innovation och medverka till att fler 

innovationer och produkter blir kommersialiserade och når marknaden har regionens aktörer 

samordnat sin stödjande verksamhet. Länsstyrelsen, ALMI och Innovationsbron har 

gemensamt tagit fram ett finansieringspaket som samlat erbjuder företag/entreprenörer 

förstudiemedel (bidrag), förstudielån och innovationslån. Verksamheten är organiserad enligt 

principen ”en dörr in” för att underlätta för sökanden. 

ALMI har huvudansvararet för detta. 

Företagarlån 

ALMI Företagspartner erbjuder företag s.k. företagarlån 

respektive tillväxtlån. Kan sökas av företag i 

hela länet oavsett verksamhetsinriktning. 

Start av näringsverksamhet. 

Statligt stöd kan utgå till personer som vill starta 

eget företag. Arbetsförmedlingarna handlägger dessa 

stöd och en förutsättning för stöd är att sökanden är arbetssökanden eller i arbetsmarknadsåtgärder. 

Fiskestöd 

Ett nytt nationellt program för fiskenäringen 2007-2013 är under utarbetande. Programmet är 

ett riktat näringsstöd till yrkesfisket, vattenbruksföretag och beredningsindustri. Stöd kan 

utgå i form av investeringsstöd och projektstöd till verksamhet i skärgården och i insjöarna. 

För landsbygdsföretagen Motala kommun skulle stöd för t ex kräftfiske och förädling kunna 

sökas. Saknas gör dock ett riktat stöd till de entreprenörer som lever på sport/turistfiske. 

Fiskeriverket ansvarar för programmet och Länsstyrelsen kommer att ha en roll i stödhanteringen. 

- 27 -

Sammanfattning 

I föreliggande lokalt utvecklingsprogram för landsbygdsfrågor definieras landsbygden med 

utgångspunkt i glesbygdsverkets och länsstyrelsens definition. D v s kommunens landsbygd 

består av alla mindre tätorter upp till 3 000 invånare och landsbygden däromkring. I Motala 

kommun bor drygt en fjärdedel av invånarna enligt denna definition på landsbygden. Kommunens 

landsbygdsboende präglas av de närliggande tätorterna såväl vad gäller service som 

sysselsättning. En stor del av de boende, men även de sysselsatta på kommunens landsbygd 

är pendlare. Befolkningsmässigt finns f n en trend att Borensberg och de mindre tätorterna 

vid länsväg 1050 till Linköping har en försiktigt positiv trend när det gäller invånarantal medan 

tätorterna i kommunens norra delar minskar något. 

Vid en närmare titt på Motala kommuns landsbygd och dess styrkor, svagheter, möjligheter 

och hot kan konstateras att 

• Kommunikationerna är relativt väl utbyggda men måste förbättras ytterligare om vidare 

utveckling ska ta fart. 

• Det finns en potential hos flera aktiva utvecklingsgrupper som med stöd av bl a bygdepeng 

och kommande Leaderarbete kan fortsätta sitt utvecklingsarbete. Denna aktivitet 

måste dock omfatta större delar av kommunen vilket Leaderarbetet kan ge möjligheter 

till. 

• en potentiell möjlighet för kommunen är att stödja landsbygden genom att inom sin 

egen verksamhet där erbjuda heltidstjänster och att dela upp upphandlingar så att lokala 

landsbygdsföretag kan lägga anbud. 

• hotbilden består bl a av det vikande underlaget för kommersiell service beroende på 

dels den ökade pendlingen och dels utflyttningen från vissa delar av landsbygden. 

När det gäller landsbygdsarbetet är kommunen inte den enda aktören. På det regionala planet 

arbetar även länsstyrelsen, landstinget och regionförbundet Östsam med dessa frågor. Ett 

fortsatt nära samarbete och kommunikation kring dessa frågor är således nödvändigt för optimalt 

utnyttjande av resurserna och att undvika dubbelarbete. 

Kommunens målsättning för landsbygdsarbetet under perioden har sin utgångspunkt i synen 

att landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Landsbygdsutveckling innebär då att utveckla 

goda förutsättningar för boende företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. 

Mot denna bakgrund skall Motala kommun arbeta för att 

• Motala kommuns landsbygd utvecklats positivt utifrån de lokala förutsättningarna och 

där landsbygdens utveckling gynnar hela Östergötland. 

• landsbygdens tätorter utvecklats till attraktiva bostadsorter som lockar människor som 

värdesätter den mindre ortens fördelar. 

• ett lokalt näringsliv kan bibehållas och utvecklas i hela kommunen. 

- 28 -

• i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden. 

• befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära 

bostaden. 

• de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell är tillgodosedda 

vilket bl a kan ske genom att nya former - tekniskt och organisatoriskt 

• sträva efter att det i olika frågor finns representanter t ex bygderåd/byalag som kan föra 

fram tankar och idéer kring landsbygdens utveckling 

De åtgärder som föreslås under perioden består av 

• fortsatt satsning på bostadsbyggande i Borensberg och planberedskap i övriga mindre 

tätorter. 

• att med de hänsyn som statuerats i gällande översiktsplan även skapa förutsättningar 

för nybyggnation på kommunens övriga landsbygd. 

• att uppmuntra och stödja landsbygdsföretag att samarbeta i affärsdrivande nätverk och 

att diversifiera t ex jordbruksföretag med turistverksamhet. 

• att fortsätta och utveckla stöd för nätverksbildande inom landsbygdens turist och besöksnäring. 

• att informera om och hjälpa landsbygdsföretag att få del av företagsstödet i regeringens 

nya landsbygdsprogram för 2007-2013. 

• att uppmuntra landsbygdsföretag att utveckla företag / företagsnätverk för produktion 

av bioenergi. 

• att uppmuntra företag till lokal förädling av lokalt odlade råvaror där detta kan bli lönsamt. 

• att arbeta för en fortsatt förbättring och anpassning av kollektivtrafiken till landsbygdens 

krav och förutsättningar och initiera en bättre samordning mellan linjetrafik, skolskjutsar, 

anropsstyrd trafik och färdtjänst för att utöka utbudet av resmöjligheter 

• se över möjligheterna för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i kombination 

med ”uppstyckning” av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med 

och konkurrera. 

• främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster och kommunens egen verksamhet 

på landsbygden så att möjlighet ges för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning 

och därmed större möjlighet att bo kvar. 

- 29 -

• fortsätta att stärka Borensberg som tätortsresurs och stödjepunkt för kommunens landsbygd, 

bl a genom att stimulera till ökad rörlighet på bostadsmarknaden för att bl a frigöra 

småhus för inflyttare. 

• Utökad dialog med grannkommunerna för större valfrihet vad gäller skola/barnomsorg

Slutord 

De analyser och åtgärdsförslag som framförs i detta dokument är givetvis ”färskvara” och 

bygger på bedömningar och prognoser som finns tillgängliga. I takt med att verkligheten förändrar 

sig kommer sannolikt också detta dokument och de föreslagna insatserna att behöva 

modifieras. Ett är dock sant över tiden: utan fortsatt samverkan mellan alla berörda parter 

blir den fortsatta resan för ”landsbygdens vänner” betydligt besvärligare. Kanske kan det just 

påbörjade arbetet med att skapa den nya Leader-organisationen vara just den katalysator och 

garant för framgång i en lyckosam samverkan ? 

De pågående boendetrenderna och politiska diskussionerna ger i alla fall ett hopp om en 

framtid för landsbygden som en oundgänglig resurs och tillgång. 

Motala 2007-09-04 

E u 

Mats Södling 

Näringslivsutvecklare

Bilaga Statistik 

Åkerareal för Motala kommun i hektar 

efter region, gröda och tid 

Källa: SCB 

1985 1990 1995 2003 

total åkerareal 26170 25698 24838 25235 

höstvete 4466 5584 4677 6281 

vårvete 730 129 350 432 

råg 1369 1289 775 607 

höstkorn .. .. 276 16 

korn 6486 4017 .. .. 

vårkorn .. .. 3210 2493 

havre 3575 3327 2350 2369 

blandsäd och rågvete .. 99 .. .. 

slåttervall och grönfoder .. .. 3709 .. 

rågvete .. .. 1189 889 

blandsäd 297 .. 135 199 

kok- och foderärter, vicker och åkerbönor 

749 650 425 991 

konservärter .. .. .. .. 

bruna bönor .. .. .. .. 

grönfoderväxter 240 241 .. 82 

slåttervall som utnyttjas .. .. .. .. 

betesvall som utnyttjas .. .. 1285 .. 

slåtter- och betesvall som utnyttjas 3638 4391 .. 4604 

ej utnyttjad slåtter- och betesvall 31 78 47 .. 

vall för fröskörd 129 116 138 507 

matpotatis 474 521 549 584 

potatis för stärkelse .. .. .. .. 

sockerbetor .. .. .. .. 

höstraps 656 1918 908 480 

vårraps 274 611 503 158 

höstrybs 106 141 24 19 

vårrybs 2510 467 357 97 

oljelin .. .. .. 324 

trädgårdsväxter .. .. .. 98 

andra växtslag 94 74 372 .. 

energiskog .. .. .. 182 

träda 308 1981 3309 3584 

annan obrukad åkermark 38 64 251 128 

ospecificerad åkermark .. .. .. 111 

Orsak till att resultat saknas för 1996-1998 är att undersökningen då var baserad på ett urval av företag 

. 

Gröda:Grödspecificeringen har ändrats över tid, vilket innebär att vissa grödor inte finns för hela den redovisade perioden 

och att vissa grödor har slagits ihop jämfört med specificeringen vid datainsamlingen. Följande kan särskilt 

noteras: Rågvete introducerades som separat gröda 1993 och ingick 1990-1992 i Blandsäd och rågvete-. - Vitsenap 

och övriga oljeväxter- som en period insamlats som egen gröda har för hela redovisningsperioden lagts under - Övriga 

växtslag-. - Grönfoderväxter- slogs 1993-1995 ihop med - Slåttervall-. Utnyttjade slåtter- och betesvallar har slagits 

ihop för hela perioden.

Motala kommun 

Husdjur efter region, djurslag och tid 

Källa: SCB 

1985 1990 1995 2003 

kor för mjölkproduktion 2934 2622 2261 1483 

kor för uppfödning av kalvar 289 356 718 640 

kvigor, tjurar och stutar 3144 3231 3760 2846 

kalvar, under 1 år 3463 3294 3461 2818 

baggar och tackor 454 382 630 724 

lamm 561 500 749 754 

galtar för avel 43 57 40 11 

suggor för avel 934 1696 1562 1130 

slaktsvin, 20 kg och däröver 4366 5694 11690 7521 

smågrisar, under 20 kg 4035 8872 6719 5166 

höns 97481 87106 147864 23380 

värpkycklingar 28809 18115 23000 .. 

slaktkycklingar .. .. .. .. 

hästar .. .. 330 .. 

Orsak till att resultat helt saknas för vissa år är att undersökningen då var baserad på ett 

urval av företag. Resultat för slaktkycklingar och hästar finns endast vissa år. 

Antalet hästar avser endast hästar vid jordbruksföretag, inklusive de hästar som uppstallats 

inom företaget, men som ägs av utomstående. Det redovisade antalet hästar motsvarar 

alltså inte det totala antalet hästar i regionen.

Jordbruksföretag Motala 

1985 1990 1995 2003 

-2,0 ha .. .. .. .. 

2,1-5,0 ha 44 39 40 29 

5,1-10,0 ha 45 29 39 35 

10,1-20,0 ha 65 55 50 44 

20,1-30,0 ha 52 43 38 21 

30,1-50,0 ha 74 58 49 34 

50,1-100,0 ha 149 132 113 84 

100,1+ ha 62 76 78 86 

Efter år 2000 redovisas antal jordbruksföretag endast de år 

s.k.strukturundersökning genomförs (hittills 2003 och 2005) 

Källa: SCB

L andsbygdsprogram - Klockrike

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?