2 a BILD Färglära.pdf

Praktiska övningar
Gunnel Berlin och Eva Dal
Kapitel 2
Här följer ett antal övningar i bild, drama, rytm och rörelse. Övningarna ger elever i år 0 - 6 en gedigen
grund inom dessa områden. Många tål att upprepas. Övningarna i färglära kan till exempel
göras om varje år. Eftersom eleverna med tiden har erövrat annan kunskap kommer de att ha nya
infallsvinklar på uppgiften.
Vi har lämnat plats i marginalen för läsarens anteckningar och för elevkommentarer från läsarens
klass som kan bättra på undrarrundorna för framtiden.
Några punkter att begrunda innan du kastar dig in i övningarna:
• För att få ut mesta möjliga av den process som en konstresa är, behöver man disciplinera sig,
vilket betyder att skärpa sina sinnen och öka sin närvaro och sitt medvetande. Det kan man göra
genom en rytmövning eller annan typ av hjärngymnastik, följt av en frågestund, det som vi kalllar
för en undrarrunda. Det hjälper oss att bli närvarande, höja energin och börja kommunicera.
• Upprepningen är noggrannhetens bäste vän och glöm inte ett gott skratt när allt blir pannkaka.
• Att se möjligheter och att forma, gestalta och uttrycka dem i olika konstnärliga discipliner är inte
något man gör för att visa upp och få beröm för i första hand, utan något man gör för att utveckla
sin fantasi, sin kommunikationsförmåga och sin känslighet.
• Vi måste komma ihåg att när vi arbetar med konstnärliga uttryck, är det färdigheter vi tränar och
därför fungerar det inte att börja med stora och svåra uppdrag. Vi behöver gå med små, små steg
för att först och främst bygga upp självförtroende och samspel i gruppen.
• Vid redovisning av gruppuppgifter är det viktigt att eleverna redovisar även om de inte får till något.
Det kan hjälpa till för att lösa eventuella konflikter i gruppen. Det visar också att de förväntas
att bidra med ett, om inte resultat, så i alla fall ett försök.
• Om målen med övningen är förankrade hos eleverna är det lättare att genomföra övningen och
bedöma resultaten.
• Efter avslutat arbete är det viktigt att reflektera över vad som har hänt. Det är också ett av läroplanens
mål. Frågorna som ställs är avgörande. Det kan vara svårt att svara på frågan ”Vad har du
lärt dig?” Däremot är det lättare att beskriva vad man sett, hört och känt. Att lära sig att reflektera
tar tid. Därför är det bra att börja muntligt.
• I det konstnärliga arbetet i skolan, är det först och främst grunderna som behövs. Om eleverna
inte har dem, så är det där man bör börja, oavsett ålder. Samma övning går att göra likaväl i år ett
som i år fem. Frågorna i undrarrundorna behöver då anpassas. Därför sätter vi inte ut några rekommendationer
för respektive övning. Vi räknar med att du finner de övningar som är lämpliga
för dina elever utifrån deras förkunskaper.
23

AVSNITTETS NAMN
24
I detta kapitel har sidorna olikfärgade rutor för olika aspekter av varje övning.
Här följer en förklaring:
ÖVNINGENS NAMN
I den här rutan presenteras tillvägagångssättet för varje övning
År 3
Siffran under varje bild står för den årskurs som respektive
elev gick i då bilden gjordes. Det ska dock inte ses som en
begränsning så att övningen bara skulle vara lämplig för just
den årskursen. Finns det ingen markering innebär det att vi
är osäkra på när eller av vem bilden är gjord
Undrarrundan
innehåller alla möjliga och omöjliga
frågor som kan leda in elevernas tankar
på hur man kan göra och fundera runt
övningen. Eleverna kommer också att bidra
med nya frågor. Så vid varje tillfälle som
övningen görs, finns det goda chanser
att fylla på förrådet.
Undrar...
Här visas en bild på en av
oändliga möjligheter att lösa
uppgiften på.
Här presenteras
målen med respektive
övning
I materialrutan
finns beskrivet vad
som behövs för att
genomföra övningen
I den här rutan finns reflektioner, funderingar.
runt övningen och på hur man kan gå vidare.
När det finns en pil bredvid rutan, hänger nästa
övning ihop med denna

Bild
Vår utgångspunkt är skolans styrdokument om syfte och mål med bildämnet:
Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes
kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektion kring människors
sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig
del av det kulturarv skolan skall förmedla. Bilder och bildarbete är också i sig ett redskap för utveckling
och lärande.
Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa,
analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge
allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet
med stort visuellt informationsflöde.
Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till att formulera frågor, uppleva
och reflektera över egna och andras erfarenheter samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och
pröva sina ställningstaganden. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för
att aktivt delta i samhällslivet. Utveckling av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att använda
sin kulturella yttrandefrihet vilken rymmer såväl rätten att bilda egna åsikter som att utöva inflytande.
Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att till fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet
samt garanterar dem, tillsammans med samhällets kulturinstitutioner och fria kulturliv, rätten till kulturell
mångfald.
Utbildningen uppövar förmågan att se, känna på och reflektera över den yttre och inre miljöns form, färg
och funktion samt miljöns betydelse för trivsel, arbetslust och utbildningsresultat. Utbildningen tillgodoser
behovet av skönhet och viljan att aktivt förbättra den egna miljön.
Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga
liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med
bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla.
Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö,
kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven
– utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp
av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik,
– blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer
samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder,
– utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser,
skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande,
– tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och
formgivningens betydelse för den egna miljön,
– blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
– kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara,
– ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former,
– känna till några bildkonstnärer och deras verk.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder
och tekniker,
– kunna använda egna och andras bilder i bestämda syften,
– kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information
i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder,
– ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande
bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet.
(Skolverket, Kursplan för Bild, Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 )
25

26
Lokal
En bra lokal är rymlig, ljus, tålig och har tillgång till vatten och avlopp med goda tork- och förvaringsmöjligheter.
Norrläge är bra för att slippa få direkt solljus. Det är bra om lokalen har golvbrunnar.
Material
Tillgång till och kunskap om material är viktigt. Att bygga sin bildundervisning på enbart färgpennor,
tuschpennor och kopieringspapper är ungefär lika konstruktivt som att banta på chips och läskedrycker.
Ett vanligt problem i skolan är att materialet inte är riktigt anpassat till det man vill göra. Akvarell
och andra vattenbaserade färger kräver torktid och tålamod, vilket ofta är bristvaror. Och om
färgen inte får torka, så rinner färgerna ihop och besvikelsen blir stor. Färgpennor ger träningsvärk
i handlederna om man vill göra en målning som är större än A 6. Det är också svårt att få färgpennornas
färger att synas på längre avstånd än en halvmeter. Pastell blir kletigt när man målar med de
mörka färgerna först och när handen drar med överskottsfärgen blir det mörkt där det inte alls skulle
vara det. Tuschpennornas färg blandar sig inte och ger därför ingen förståelse för färgblandning.
Vi brukar dock använda de flesta material när de är relevanta, utom just tuschpennor av ovan nämnda
skäl. För att komma förbi nackdelarna med exempelvis vattenfärg och pastell, så gör vi ofta målningar
där pastellen uttrycker förgrunden eller motivet och vattenfärgen utgör bakgrunden. Oljan
och vattnet stöter bort varandra rent kemiskt och framhäver varandra genom sin täckande och pastosa
respektive transparenta karaktär. På det sättet kan man göra ganska detaljerade målningar utan
att för- och bakgrund blandar ihop sig. Den kombinationen har kommit att bli vårt vardagsmaterial
och eleverna är väl förtrogna med det. De vattenfärger vi oftast använder är temperablock. De ligger
i en plastpalett om åtta färger. Vi köper inte de färdigkomponerade, utan de tre grundfärgerna blått,
gult och rött i varsin kall och varm nyans. Dessutom lila och cerise, eftersom de är svåra att blanda
fram. Vitsen med att inte beställa hem grönt, orange och turkos och andra blandfärger, är att det är
både viktigt och roligt att själv söka sig fram till de olika blandfärgerna. Glädjen, när barn upptäcker
att de kan ”trolla” genom att blanda färger, bör man inte ta ifrån dem. Dessutom är det viktigt att nå
förtrogenheten i att bedöma och blanda färger.
Ett kraftigt papper som tål en del vatten, exempelvis de 170 grams ritpapper som finns i de flesta
svenska materialkataloger fungerar bra. När det i materialrutorna nedan står ”Papper”. syftar det på
denna kvalitet i storlek A 4 eller tjugofem gånger trettiofem centimeter. En syntetisk pensel, storlek
12 är en allroundpensel som tål den behandling som en stackars pensel ofta får utstå i skolmijlö. Det
är en klar fördel att redan första lektionen berätta att en pensel inte får stå i en vattenspann mer än
korta stunder, att den ska sköljas i rinnande vatten och torka med borsten uppåt. Det är heller ingen
bra idé att ta i penselns strån, eftersom vi har hudfett på fingrarna som försämrar borstens uppsugningsförmåga.
Vattenburkarna bör rymma minst en liter vatten för att vattnet inte ständigt ska behöva
bytas. Skolbespisningen brukar ha enliters yoghurt- och cremefraiche-burkar, de fungerar bra.
En uppsättning mjuka blyertspennor, exempelvis 6 B, är viktigt när eleverna ska teckna. De vanliga
skrivpennorna som används vid skrivuppgifter, har inte den variationsgrad som en mjukare penna
har och bör därför endast användas undantagsvis.
Pedagogens förtrogenhet
Förtrogenheten med materialet är viktig både för barn och vuxna och det är av stor vikt att pedagogen
själv har testat uppgiften, för att förstå dess syfte och kunna stödja elever som behöver hjälp. Att
pedagogen är lyhörd för olika bilduttryck är också viktigt. Vissa barn kan med självklarhet uttrycka

sina känslor i bild. De flesta elever läser omedelbart av pedagogens intresse och därför är det viktigt
att den vuxne förmedlar lust, glädje och kunnande – samt en förmåga att göra tabbar. Kanske hela
gruppen behöver börja med att göra en så ful målning som möjligt?
En sak som ofta märks i skolsammanhang är oförmågan att skilja på begreppen teckning och målning
och det gäller både pedagoger och elever. Ett enkelt sätt att beskriva skillnaden är att en teckning
beskriver former, oftast med hjälp av en penna, kol eller tusch medan en målning använder olika
färger för att skapa volym, förhållanden eller stämningar.
Förhållningssättet är av stor betydelse. Det har beskrivits tidigare i kapitel ett. En grundförutsättning
är att varje person får ett positivt bemötande och blir respekterad för sitt uttryck så länge som det
görs seriöst. Ytterligare en viktig sak är att efter varje pass göra en skriftlig reflektion. De begrepp
som använts skrivs upp på tavlan och bör ingå i reflektionen.
27

28
Måleriet kan delas upp i två komponenter, färg och form. När det gäller färg börjar vi med att
undersöka vad en grundfärg är och vilka kulörer som uppstår när de blandas. Det är inte lätt för
ett litet barn att förstå varför alla de härliga färgerna i paletten till slut blir en enda brun sörja.
Det är inte heller lätt att förstå varför den gröna som finns i färglådan inte kan motsvara den
gröna som björken har i mitten av maj. Färgernas skiftningar och rikedom måste upptäckas,
erövras och förstås för att man skall kunna utveckla sin förmåga att måla. För att barnen inte
ska bli fångade i färgproducenters och beställande lärares garn, så behöver de lära sig grunderna
i färglära, oavsett om de senare i livet skall bli målare, samhällsplanerare eller kunna
bestämma vilka färger man vill ha i sitt hem.
Vi fyller glasburkar med grundfärgerna rött, blått och gult i pulver och blandar två färger i
taget. Vi gissar vad det blir för färg innan vi ser resultatet. När vi har många olika kulörer,
tvåfärgsblandningar, blandar vi dem med tapetlim eller liknande och målar ut på stora papper.
Litteraturtips:
Färg, Ann Forslind
(en bok för eleverna)
Färg, K G Nilsson
(en bok för vuxna)
Levande färger, Karl Ryberg
(en bok om färgernas psykologi)
Undrarrundan
Undrar om färgerna förändras?
Undrar om det går att blanda tillbaka
dem igen?
Är det skillnad på olika blå? Eller röda?
Eller gula?
Undrar om vi kan måla en blå ko? En
grön glass? En lila boll?
Undrar…
Trolla med färger
Mål:
- Att förstå vad grundfärger
är
- Att veta att färger är
blandbara
- Att veta vad resultatet
blir när man blandar två
av färgerna rött, gult och
blått
- Att känna till begreppet
tvåfärgsblandning
Material:
Glasburkar
Pulverfärg i grundfärgerna
rött, gult
och blått
Skedar
Tapetlim
Penslar
Papper stort på rulle.
Vad händer om vi varierar grundfärgerna? Det
finns brilliant blå, ultramarin, kobolt. Och det
finns klarröd, cinnober, krapplack. Det finns solgul
och citrongul. Hur påverkar de tvåfärgsblandningarna?

Vi målar med två grundfärger i akvarell eller tempera och målar över pappret så att färgerna
möts och går i varandra. Ju mer vatten, desto mer flödande blir övergångarna. Det är bra att ha
en kall och en varm ton av varje färg för att se hur det påverkar resultatet.
Undrarrundan
Undrar hur mycket vatten som
behövs för att det ska tona över från
den ena färgen till den andra?
Undrar om det går att få riktigt klara kulörer?
Undrar om det blir någon skillnad beroende på
vilken av de blå färgerna vi använder?
Undrar...
Tvåfärgsblandning
Mål:
- Att veta vilka kulörer
som bildas av respektive
grundfärgspar
- Att förstå att färger är
blandbara
- Att förstå begreppet tvåfärgsblandning.
- Att kunna måla en successiv
toning.
Material:
Två av vardera
grundfärgerna
rött, blått och gult i
temperablock eller
akvarell
Penslar
Papper
Vattenburkar
Kan vi lägga ihop målningarna så att vi får en övergång
från respektive grundfärg likt den som regnbågen
har?
Färglära
29

Färglära
30
Vi river sönder tvåfärgsblandningarna från föregående övning i små bitar och sätter ihop dem
så att det blir en färgcirkel på ett stort, gemensamt papper. Därefter målar vi en färgcirkel med
flödande färger på varsitt papper.
Undrarrundan
Undrar om vi törs riva sönder våra
målningar?
Kan vi få ihop en färgcirkel av alla små lappar?
Undrar varför det bli en vit kant på pappret när
man river det? Och varför bara ibland?
Undrar när man behöver veta hur färgcirkeln
fungerar?
Undrar…
Färgcirkeln
Material:
Målningarna från
förra gången
Ett stort kvadratiskt
spännpapper, cirka
1 x 1 meter
Papperslim
Mål:
- Att förstå hur färgerna i
regnbågen kan ses som en
cirkel
- Att kunna avgöra var
en speciell färg passar in i
färgcirkeln.
- Att veta vilka kulörer
som bildas av respektive
grundfärgspar
- Att förstå begreppet
färgcirkel och hur man
kan använda den
Grundfärgerna
rött, blått och gult i
temperablock eller
akvarell
Penslar
Papper
Vattenburkar

Vi tittar på och begrundar hur man kan få fram regnbågen genom ett akvarium på OH-apparaten.
Vi målar en regnbåge med vattenfärger som flyter i varandra.
Undrarrundan
Undrar varför regnbågen finns?
Undrar varför den inte alltid kommer fram
när det regnar?
Varför sägs det att det finns en skatt där den
går ner?
Undrar varför man inte kan ta på den?
Undrar om vi kan göra en egen regnbåge?
Undrar...
Färgspektrum och regnbåge
Mål:
- Att förstå hur regnbågen
uppstår och kan avbildas
- Att kunna avgöra i vilken
ordning färgerna kommer i
regnbågen
- Att veta vilka kulörer som
bildas av respektive grundfärgspar
- Att kunna forma en halvcirkel
Material:
OH-apparat
Transparent plast- eller
glaskärl fyllt med vatten
Grundfärgerna rött, blått
och gult i temperablock
eller akvarell
Penslar
Papper
Vattenburkar
Blev det skillnad beroende på vilken nyans av respektive
kulör vi använde? Var det lättare att blanda
fram de klara färgerna med vissa färger än med
andra? Vad beror det på i sådana fall?
Kommentar:
Det är ytterst sällan man hittar en grundfärg som inte drar
åt det ena eller det andra hållet. Så fort den blå är det minsta
gulaktig, är det svårare att blanda den med en röd för att få
en riktigt klar lila. Är det dessutom en gulaktigt röd, så blir
det inte lila utan vinrött. Därför är det viktigt att träna ögat att
uppfatta de olika nyanserna i respektive grundfärg.
Färglära
31

Färglära
32
Vi blandar tre grundfärger i akvarell eller tempera och målar ut olika mer eller mindre bruna
toner som vi blandat över hela pappret. Vi måttar vi ut en bit som ser spännande ut med en
passepartoutmall, klipper ut och monterar den på ett färgat bakgrundspapper
Undrarrundan
Undrar varför det blir brunt och murrigt
när man blandar ihop alla klara färger?
Undrar hur man kan göra en lejonbrun?
Undrar hur man kan göra tegelbrun?
Undrar hur man kan göra en chokladbrun?
Undrar om det går att göra svart?
Undrar...
Trefärgsblandningar
Mål:
- Att förstå varför
färgerna dämpas och
blir murrigare när man
blandar in en tredje
grundfärg
- Att kunna blanda och
benämna olika kulörer
som lejongul, olivgrön,
tegelröd och brun
- Att veta vilka kulörer
som bildas av respektive
grundfärgskombination
Material:
Grundfärgerna rött,
blått och gult i temperablock
eller akvarell
Penslar
Papper
Färgat papper
Vattenburkar
Två bitar kartong, formade
som ”L” som blir
passepartoutmallar
Hur känns de olika färgerna? Hur associerar vi
till dem?

Vi talar om färger och om deras temperatur. Vi pratar om cirkeln och gör cirkellekar. Vi försöker
beskriva färgerna på en såpbubbla. Vi målar en cirkel som är varm inuti och som har en
kall bakgrund.
Undrarrundan
Undrar varför en färg ser ut på ett sätt
bredvid en färg och på ett annat bredvid en
annan?
Undrar om den gula färgen känns varm för att
vi tänker på solen och den blåa kall för att vi
tänker på havet - om vi nu gör det?
Undrar hur man målar en målning som
känns riktigt kall? Eller varm?
Varma och kalla färger 1
Mål:
- Att förstå färgernas
relativa temperatur
- Att generellt kunna
benämna färger som
kalla eller varma
- Att kunna urskilja
en kall respektive varm
grundfärg
- Att börja fundera över
sociala processer som
varma eller kalla
Material:
Grundfärgerna
rött, blått och gult i
temperablock eller
akvarell
Penslar
Papper
Vattenburkar
Undrar... Hur använder olika konstnärer färgernas temperaturer?
Finns det något som förvånar?
Färglära
33

Färglära
34
Vi tittar i konstböcker efter varma och kalla målningar. Edvard Munchs bilder kan vara bra att
se på tillsammans, särskilt för att observera den violetta färgens förstärkande karaktär. Konstnärsgruppen
Der Blaue Reiters målningat likaså. Vi målar en målning till hälften varm, till
hälften kall.
Litteraturtips: Der Blaue Reiter, Armin Zweite
Edvard Munch, Ulrich Bischoff
Undrarrundan
Undrar hur man kan måla så att det
känns lika varmt som i öknen?
Undrar hur man kan få någon att frysa genom
att måla så kallt som möjligt?
Undrar varför lila kan kännas både kallt och
varmt beroende på omgivningens färger?
Undrar...
Varma och kalla färger 2
Mål:
- Att förstå hur konstnärer under
olika epoker har använt sig
av färgernas varma och kalla
kvaliteter
- Att kunna urskilja kalla
respektive varma färger
- Att förstå somliga färgers
temperatur-förstärkande effekt
År 1
Material:
Grundfärgerna
rött, blått och gult
i temperablock
eller akvarell
Penslar
Papper
Vattenburkar
Vad händer om man blandar en varm och en kall
färg? Blir den ljummen?

Vi tittar på Kandinskys målning Några cirklar från 1926. Några av cirklarna överlappar varandra
och då blandar sig färgerna. Vi gör som han gjorde: Vi gör en målning fylld med cirklar
som vi målar, antingen med pastell runt omkretsen och med tempera inuti och i bakgrunden,
eller bara med vattenfärg. Vi målar varje cirkel med en färg, så att färgerna blandar sig när de
överlappar varandra. Här är det noga hur man för penseln så att inte de båda cirklarna blandas,
utan att blandningen uppstår bara där cirklarna överlappar varandra.
Litteraturtips:
Wassily Kandinsky, Hajo Düchting
Undrarrundan
Undrar vad Kandinsky tänkte på när
han tittade på sin cirkelmålning?
Undrar om det spelar någon roll om man har
lika mycket av båda färgerna?
Undrar om man kan lära sig att göra en cirkel
på fri hand?
Undrar...
Överlappande färger
Mål:
- Att förstå hur två
färger kan blandas, så
att man behåller både
ursprungsfärgerna
och den nya kulören
- Att lära sig hantera
penseln, så att effekten
man söker inte går
förlorad
Material:
Grundfärgerna rött,
blått och gult i temperablock
eller akvarell
Pastellkritor
Passare
Penslar
Papper
Vattenburkar
Finns det fler sätt att blanda färger på än genom att
måla dem?
Färglära
35

Färglära
36
Vi klipper ut trianglar i olikfärgade silkespapper och limmar upp dem på OH-plast. Mot ljuset
ser vi hur färgerna blandas.
Mål:
- Att upptäcka att även
färgade papper kan ge
upphov till nya kulörer
- Att förstå att papper kan
ha olika grovlek och vad
det spelar för roll i färgblandningen
Material:
Silkespapper i grundfärgerna
Transparent film, OHplast
eller liknande
Saxar
Lim
Undrarrundan
Undrar hur man kan limma silkespapper
på plast utan att bli galen för att
allt klibbar ihop?
Undrar om det blir samma färger som när man
blandar målarfärg?
Undrar varför färgerna blandar sig så här?
Undrar hur många lager man kan lägga på
innan allt blir svart?
Undrar...
O
lik
färgade
trianglar
År 1
Kan färger hjälpa till att gömma saker som har
samma färg? Och vad händer med motsatta färger?

Komplementfärger eller Vem gömmer sig bäst?
Vi pratar om motsatspar och alla nämner några: stor - liten, lång - kort, ljus -mörk. Sedan pratar
vi om färgernas motsatser och tittar på färgcirkeln för att se vilka som står mitt emot varandra.
Vi målar två fält med två komplementära färger. Vi limmar dit i en liten figur i en av färgerna
på båda fälten och ser hur den ena figuren nästan försvinner, medan den andra blir tydlig mot
bakgrunden.
Undrarrundan
Undrar vad som händer om man
blandar två komplementfärger?
Undrar vilken färg på segel som syns bäst
på havet?
Undrar varför operationsdukar är gröna och om
det har med blodets färg att göra?
Undrar...
Mål:
- Att förstå begreppet
komplementfärg
- Att förstå hur färgerna
kompletterar
varandra i färgcirkeln
Material:
Temperablock
Pastellkritor
Penslar
Papper
Vattenburkar
Sax
Lim
År 2
Vad händer om man tittar länge på en och samma
färg?
Färglära
37

Färglära
38
Efterbilder uppstår i hjärnans syncentrum när man tittar länge på en viss färg. Nervcellerna
som registrerar färgen tröttas och komplementfärgen framträder. Vi pratar om motsatspar igen
och alla försöker nämna något. Sedan pratar vi om färgernas motsatser och tittar på färgcirkeln
för att se vilka som står mitt emot varandra.Vi tittar på en bild som den svartvita här nedan på
ett så nära avstånd som möjligt. Vi fäster blicken på den översta pricken i mitten i tjugo sekunder
och flyttar därefter blicken till ett vitt papper och ser vad som händer. Det är lättast om
blicken är avslappnad. Sedan klipper vi ut en figur i färgat papper, limmar upp det på ett eget
ark och får på så sätt underlag för en egen efterbild.
Mål:
- Att förstå att efterbilder
skapas och att de får
komplementfärgen
- Att känna till något
exempel från vardagen
när efterbilder kan
uppstå
Efterbilder och komplementfärger
Undrarrundan
Undrar vad en efterbild är?
Undrar varför vi ser efterbilder?
Undrar om alla kan se efterbilder?
Undrar om den svartvita figuren kan ge en
efterbild?
Undrar...
Material:
Enfärgade bilder
som ger tydliga efterbilder
(som de på
detta uppslag)
Saxar
Lim
Vita och färgade
papper
Kan man gömma sig med hjälp av färg?

Vem gömmer sig i djungeln?
Vi pratar om hur man kan gömma saker i bilden med hjälp av färgerna. Vi målar ett djur eller
en varelse som har vissa färger och gör sedan en bakgrund så att det blir svårt att upptäcka den.
Undrarrundan
Undrar vilken färg det ska vara
på bakgrunden om man vill gömma en
elefant?
Undrar varför kamouflagefärger är så fläckiga?
Undrar om de fungerar överallt?
Undrar om man kan göra kamouflagefärgade
kläder för människor i olika miljöer?
Undrar hur en kameleont kan veta vad
den sitter på för färger?
Mål:
- Att förstå och
kunna gestalta begreppet
kamouflage
Undrar... Kan man ta fram dolda färger?
Material:
Temperablock
Pastellkritor
Penslar
Papper
Vattenburkar
Färglära
39

Färglära
40
Vi målar figurer eller former med vit pastellkrita på vitt papper. Sedan målar vi över med vattenfärg
i en färg.
Undrarrundan
Undrar om man kan se var man
har målat med vitt?
Undrar hur tjockt man måste måla med vitt
för att det ska synas när man målar över?
Undrar om det blir någon skillnad i tydlighet om
man målar över med blått eller om man målar
med gult?
Undrar...
Pastell i vitt
Mål:
- Att ha sådan känsla för
motorik att handen minns
hur den har arbetat
- Att förstå hur man kan
framhäva en färg med
hjälp av bakgrunden
Material:
Temperablock
Vita pastellkritor
Penslar
Papper
Vattenburkar
År 1
Kan man skapa en målning med bara två färger?

Vi väljer två färger inom en färgkvadrant, alltså i en fjärdedel av NCSs färgcirkel som återges
härnedan. NCS står för Natural Color System och är ett internationellt färgbeteckningssystem.
Vi målar bara med dessa två färger som vi valt och blandningar mellan dem, i exemplet nedan
i gult och rött.
Undrarrundan
Undrar om man kan förstå att det
är gräs och himmel fastän det är gult
och rödorange?
Undrar varför man ser att det är himmel trots
att det inte har himmelens färg?
Undrar om det är viktigt för motivet vilken
färgkvadrant man väljer - blir det mer gräs
om man målar i blå-gult än i röd-gult?
Undrar...
Färgkvadranter 1
Material:
Temperablock
Pastellkritor
Penslar
Papper
Vattenburkar
Mål:
- Att förstå att
man kan måla
även om man
bara använder
en kulör men
varierar nyansen
- Att befästa
förtrogenheten
med färgcirkeln
Kan man förstärka färgerna om man arbetar med
färger i motsatta färgkvadranter?
Färglära
41

Färglära
42
Vi väljer två färger inom en färgkvadrant, alltså i en fjärdedel av NCSs färgcirkel och målar
bakgrunden med dem och blandningar mellan dem. Sedan målar vi en figur eller form med en
färg ur motsatt färgkvadrant.
Undrarrundan
Undrar hur man kan måla så att
vissa färger lyser starkt mot bakgrunden?
Undrar om det blir olika om man har mycket
eller lite vatten i färgen?
Undrar...
Färgkvadranter 2
Mål:
- Att kunna förstå
hur färger framhäver
och förstärker
varandra
- Att kunna skapa
en viss spänning
med färger
Material:
Temperablock
Pastellkritor
Penslar
Papper
Vattenburkar
År 1
Hur mycket förändras färgerna när man sätter
dem mot olika bakgrunder?

Vi ser hur en färg förändras beroende på vilka färger som omger den. Vi ser att samma färg kan
upplevas som ljus eller mörk när bakgrundsfärgen förändras. Vi gör en målning där vi delar
in pappret i fyra lika stora delar, ritar upp tre former i varje del ( = fyra delar totalt räknat med
den rektangeln som utgör bakgrunden). Vi använder totalt fyra färger och för att upptäcka variationsmöjligheterna
får samma färg inte vara i samma form mer än en gång.
Undrarrundan
Undrar hur man kan måla så att
vissa färger lyser starkt mot bakgrunden?
Undrar om det blir olika om man har mycket
eller lite vatten i färgen?
Undrar varför stjärnan ser ut att vara längt
framme i vissa fall och långt borta i andra?
Undrar...
Färgers relationer
Mål:
- Att förstå hur
färger påverkar
varandra
- Att förstå att
ögat luras av
färgers förhållanden
Material:
Pastellkritor
Papper
År 3
Färglära
43