kompendium - Renovera energismart

kompendium 

Renovera 

energismart 

u p p d at e r at mars 2011

Innehåll 

1. Inledning 

2. Om miljonprogrammet 

3. Vad kostar det att inte renovera energismart?! 

4. Klimatskal Ytterväggar 

5. Klimatskal Tak och grund 

6. Fönster 

7. Ventilation 

8. Värmesystem 

9. Kök 

10. Tvättstuga 

11. Belysning 

12. Hissar 

13. Energi och ekonomi - praktiska exempel 

14. Planering av renovering

Går det att halvera 

energibehovet i en byggnad 

från miljonprogramtiden? 

Svaret är utan tvekan – ja. I kampanjen Renovera energismart visas på 

många energieffektiviseringsåtgärder som grupperade i paket kan uppnå 

detta mål till rimliga investeringskostnader. 

Skriften du nu håller i din hand är ett underlag till kampanjen. Kampanjen drivs av Energimyndigheten, 

Boverket och Naturvårdsverket och den startade på allvar hösten 2010, med 

tjuvstart på The 5th Global Yes Summit – Rework The World, i Leksand. 

Kampanjen Renovera energismart vänder sig till fastighetsägare och förvaltare av flerbostadshus, 

byggherrar, tillverkare, leverantörer och installatörer av byggprodukter samt bostadsrättsföreningar. 

Den ska pågå 4-5 år och besöka stora bygg- och fastighetsmässor i Sverige. I 

samband med mässorna anordnar myndigheterna också konferenser och seminarier.

Miljonprogrammet 

– en utmaning att renovera 

Historik 

1965 beslutade riksdagen att bygga en miljon lägenheter på tio år. En unikt stor satsning för 

att bygga bort den stora bostadsbrist som rådde under 60-talet. 

Byggandet av miljonprogrammet var ekonomiskt möjligt tack vare 1959 års pensionsreform, 

genom vilken man byggt upp kapital i AP-fonderna som nu kunde investeras i fastighetsbyggande. 

Den höga produktionstakten krävde en radikal rationalisering och industrialisering 

av byggandet. Det gjorde att allt mer av produktionen lokaliserades till fabriker. 

I fler av miljonprogrammets byggprojekt skapades genomtänkta planlösningar, med bra 

funktion och mycket ljus. De var ofta mycket uppskattade av dåtidens boende. 

De nya förorterna som växte fram präglas av 60-talets stadsbyggnadsideal. Husen skulle 

ligga fritt, ljust och med närhet till rekreationsområden. Till en början var dessa ljusa och välplanerade 

lägenheter väldigt populära. Att flytta hit från nedgångna och omoderna lägenheter 

innebar en rejäl standardhöjning. 

1975 när satsningen var klar hade de redan börjat bli lågstatusområden och idag förknippas 

miljonprogrammet med ekonomisk och social utsatthet. Att vända den utvecklingen och 

bryta segregationen är en viktig utmaning. 

En lika stor utmaning är den fysiska upprustningen och energieffektiviseringen av husen. 

Behovet av renovering är stort i miljonprogrammet. Uppskattningsvis finns 650 000 lägenheter 

som inte moderniserats. Stammar och installationer behöver bytas, våtrum saneras, 

fasader och fönster repareras eller bytas, trapphus och interiörer behöver fräschas upp. 1 

De flesta husen byggdes före oljekrisen då tillgången till billig energi var obegränsad. Därför 

är det viktigt att energieffektivisera när man renoverar, för att spara både pengar och miljö. 

Det är fullt möjligt att halvera energianvändningen och det är nu vi har chansen.

Teknik och energiprestanda 

De hus som byggdes under perioden uppfyller vanligtvis minimikraven i dåtidens byggregler. 

Därför är de ganska lika ur både byggnads- och energisynpunkt. Husen har i regel följande 

energiegenskaper: 2 

Ytterväggarna har ungefär 10 cm isolering jämfört med dagens standard på minst 20 cm. 

Yttertaken har ungefär 15 cm isolering jämfört med dagens standard på minst 40 cm. 

Balkongerna utgör stora köldbryggor, liksom bjälklagsinfästningar. 

Fönstren är kopplade 2-glasfönster och har U-värde på 2,5-3,0 jämfört med 1,2 W/ m2 K, 

som är vanligt idag. 

Klimatskalet är ofta inte lufttätt runt fönster och vid golvet. 

Fram till början av 60-talet byggdes husen oftast med självdragsventilation. Därefter är 

mekanisk frånluftsventilation vanligast. De befintliga frånluftsfläktarna med remväxel har 

ofta dålig verkningsgrad och drar onödigt mycket el. Återvinning av värme från ventilationen 

är ovanligt i hus byggda före 1975. 

Temperaturen är ojämn i husen. För att säkerställa att den kallaste lägenheten får acceptabel 

inomhustemperatur har man reglerat upp värmen vilket har fått till följd att vissa 

lägenheter är för varma. 

Ofta distribueras värmen från en gemensam undercentral till husen via dåligt isolerade 

sekundärkulvertar i marken. Lägenhetsvisa mätare för el saknas i en del fall. Därmed saknar 

brukaren incitament att spara hushållsel. 

Den typiska miljonprogramsbyggnaden använder årligen 155 kWh per kvadratmeter Atemp * 

(exklusive hushållsel som är 35 kWh). Av dessa är cirka 70 procent värme, 20 procent varmvatten 

och 10 procent fastighetsel. Kravet på nybyggda hus idag är 110 kWh per år exklusive 

hushållsel. Kommande EU-regler kräver att alla nya byggnader år 2021 ska vara nära-nollenergibyggnader. 

1. Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009 


3. Renovering pågår…, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2008

Vad kostar det att inte 

renovera energismart? 

En byggnad som är 40–50 år gammal och som inte har genomgått någon 

större renovering har i stort sett alltid ett behov av åtgärder. Dessa åtgärder 

kommer troligen att genomföras oavsett om de leder till energibesparingar 

eller ej för att lägenheterna ska kunna hyras ut i ytterligare 

40–50 år. Genom att väga in möjligheterna att minska energibehovet kan 

åtgärderna visa sig vara lönsamma mycket snabbt. 

När man utreder vilka renoveringar som ska göras i en byggnad är det viktigt att komma ihåg 

att det också kostar pengar att inte göra energieffektiviseringar, då i form av högre energibehov 

under många år framåt. En LCC-kalkyl tar hänsyn till alla de ekonomiska konsekvenser 

som investeringen har, under hela dess ekonomiska livslängd: investeringskostnad, löpande 

underhållskostnad och framtida besparingar i energikostnad. LCC-kalkylen tar också hänsyn 

till inflation och framtida energiprisökningar. Det finns bra hjälpmedel för kalkylering på internet, 

bland annat hos Belok (Beställargruppen Lokaler, www.belok.se). 

Nedanstående tabell visar ett snabbt sätt att bedöma vilka kostnader som är förknippade 

med att inte energieffektivisera i samband med renoveringen. Den visar energikostnaden i 

kr/m 2 A temp för den energi som hade kunnat sparas genom en energismart renovering. Förutsättningarna 

är: 

• Byggnaden har innan renoveringen en för miljonprogrammet vanlig energianvändning, 

ca 220 kWh/m 2 A temp 

• Dagens energipris är i genomsnitt 1,00 kr/kWh (för fjärrvärme, fastighetsel och 

hushållsel) och ökar enligt den horisontella graderingen i tabellen 

• Den möjliga energibesparingen anges av den vertikala graderingen i tabellen (där 50 % 

inte bara är möjligt utan till och med rimligt att tro att man kan åstadkomma i många 

byggnader) 

• Den energismarta renoveringen har en ekonomisk livslängd på 40 år 

• Företaget har kalkylräntan 8 %, det vill säga förväntar sig 8 % avkastning på satsat kapital 

• Den framtida energikostnaden är nuvärdesberäknad, det vill säga översatt till dagens 

penningvärde

Energibesparing p g a 

åtgärder i byggnaden Årlig ökning av energipriset 

0% 2% 5% 10% 

5% 142 178 267 643 kr/m 2 

10% 283 356 535 1 286 kr/m 2 

15% 425 533 802 1 928 kr/m 2 

20% 566 711 1 070 2 571 kr/m 2 

25% 708 889 1 337 3 214 kr/m 2 

30% 850 1 067 1 605 3 857 kr/m 2 

40% 1 133 1 422 2 140 5 142 kr/m 2 

50% 1 416 1 778 2 675 6 428 kr/m 2 

60% 1 699 2 133 3 209 7 713 kr/m 3 

75% 2 124 2 666 4 012 9 642 kr/m 2 

Exempel 

Med ovanstående förutsättningar kostar det 2 675 kr/m 2 A temp att inte genomföra renoveringsåtgärder 

som ger en energibesparing på 50 %, om energipriset ökar med 5 % per år. I 

en byggnad på 2 500 m 2 A temp innebär det alltså att en investering på nästan 6,7 Mkr hade 

kunnat göras för att uppnå besparingen. 

Byggnaden ur ett systemperspektiv 

Varje byggnad är unik, såväl byggnadstekniskt som ur klimathänseende. När man överväger 

energibesparande åtgärder måste byggnaden som helhet ses ur ett systemperspektiv. Renoveringar 

och energibesparande åtgärder påverkar varandra och genom att genomföra flera 

åtgärder i rätt ordning får man största möjliga effekt. Tänker man fel blir 1+1 betydligt mindre 

än 2. Om man börjar renoveringen med att installera värmeåtervinning på frånluftsventilationen 

ger en framtida frånluftsvärmepump inte alls den effekt som man kanske hade tänkt sig.

Ytterväggar 

Före åtgärder: 

Isoleringen i ytterväggarna i ett miljonprogramshus är vanligtvis cirka 10 centimeter 

tjockt. Att tilläggsisolera är dyrt, åtminstone med traditionell teknik, och 

är egentligen bara intressant om fasaden är i så dåligt skick att den ändå måste 

renoveras. Det finns också fastigheter där bevarandeintressen gör att man inte kan 

tilläggsisoleras på utsidan. Då finns möjligheten att tilläggsisolera fasadens insida. 

Det är dock en konstruktion som innebär risk för fuktproblem i den befintliga 

väggkonstruktionen samtidigt som man minskar den uthyrbara ytan. 

Möjliga åtgärder: 

Utvändig tilläggsisolering av yttervägg 

Att tilläggsisolera fasaden från utsidan minskar värmeförluster och köldbryggor vid till exempel 

bjälklagskanter och balkonginfästning. Risken för fuktskador är dessutom liten eftersom 

den gamla väggen blir varmare och på så vis torrare. 

Det är en kostsam åtgärd som innebär ett stort ingrepp på byggnaden. Den är därför nästan 

bara lönsamt i samband med underhåll av befintliga fasader som behöver åtgärdas. 

Utvändig tilläggsisolering påverkar också husets exteriör vilket gör att kommunen måste 

kontaktas. Det kan också vara bra att kontakta en arkitekt för att få hjälp med utformningen. 

När man lägger på ett tjockt lager med isolering utvändigt kan det bli nödvändigt att flytta 

ut fönstren och åtgärda takfot, dörrar och socklar. Det fördyrar åtgärden ytterligare. Lägenheterna 

kan också bli mörkare eftersom ljusinsläppet i de djupare fönsternischerna minskar. 

Det är vanligen inget problem vid en tilläggsisolering på fem centimeter i samband med 

omputsning av fasad. 

Invändig tilläggsisolering av yttervägg 

Om fasaden är i gott skick, eller ska bevaras, kan man överväga att isolera ytterväggarna 

från insidan. Det reducerar inte köldbryggorna och medför en ökad risk för fuktskador eftersom 

den befintliga väggen blir kallare. En fuktexpert bör därför anlitas för att kontrollera att 

man inte riskerar fuktproblem med den nya konstruktionen. 

Man bör även vara medveten om att en invändig isolering minskar den uthyrningsbara 

ytan, vilket kan påverka lönsamheten. Åtgärden medför också att bland annat radiatorer, rör 

och elledningar kan behöva flyttas. Fönstersmygarna kan också behöva snyggas till i samband 

med återställning av de nya innerväggarna.

Övriga effekter 

När väggarnas insida blir varmare kan rumstemperaturen ofta sänkas med bibehållen kom- 

fort. Energibesparingen blir således större än beräknat. Risken för drag minskar eftersom de 

nya tätskikten åtgärdar de luftläckor som finns i fasaden.

Tak & Grund 

Tak 


Flerbostadshus som uppfördes under perioden 1960–1975 har vanligtvis ca 15 cm 

isolering i takbjälklaget. Det är inte ovanligt att befintlig isolering är av ett material 

med sämre isolerande förmåga än dagens isoleringsmaterial varav åtgärden kan få 

större effekt. Där det finns utrymme att tilläggsisolera är det en lönsam åtgärd. Under 

den här perioden byggdes många plana tak och tak med låg lutning och ibland med 

invändiga stuprör. Det innebär att utrymmet för att tilläggsisolera ofta är begränsat. 

Genom att bygga om taket så man får en större lutning skapar man förutsättningar 

för bra isolering och bättre vattenavrinning samtidigt som man kan få utrymme för 

exempelvis ett fläktrum eller nya lägenheter. 


• Tilläggsisolering av vindsbjälklag 

• Ombyggnad av låglutande tak till lutande tak som är väl isolerat 

Tilläggsisolering av takbjälklag 

Om det finns utrymme för att tilläggsisolera vindsbjälklaget är det vanligtvis en lönsam åtgärd. 

Om den befintliga isoleringen är torr kan den ligga kvar och lösull kan sprutas ovanpå till 

önskad tjocklek. Genom att jämföra kostnad och energibesparing för olika isoleringstjocklekar 

kan man välja optimal tjocklek för det aktuella huset. 

Efter tilläggsisoleringen kommer vinden att bli kallare, eftersom mindre värme kommer 

att läcka upp. Detta medför en ökad risk för fuktskador. För att hindra fuktig inomhusluft att 

tryckas upp på vinden måste alla genomföringar i vindsbjälklaget lufttätas, t.ex. runt ventilationskanaler, 

värmerör och vindslucka. 

Exempel på besparing från Renoveringshandboken 1 

• Genom att öka isolertjockleken på vindsbjälklaget från 15 till 40 cm minskar 

energianvändningen med 3 kWh/m 2 A temp. 

Vilken lönsamhet åtgärderna bedöms ha, beror på vilket skick byggnaden har innan renoveringarna. 

Om taket är i dåligt skick och ändå måste läggas om helt blir den tillkommande 

kostnaden för tilläggsisoleringen bara material- och arbetskostnad för isoleringen.

Ombyggnad av låglutande tak 

Om huset har plant eller låglutande tak kan det vara svårt att få plats med ytterligare isolering. 

I vissa fall har dessa tak invändiga stuprör som medför en ökad risk för fuktskador. Man 

kan då överväga att bygga om taket genom att resa takstolar och bygga ett nytt yttertak 

som ger utrymme för mer isolering och säkrare avvattning. 

Att bygga om låglutande tak ger en möjlighet att öka intäkterna eftersom det kan ge plats 

för nya lägenheter och därmed en ökning av den uthyrningsbara ytan. I många fall kan kombinationen 

av renovering och tillbyggnad vara intressant ur ekonomisk synvinkel. 

Det finns även en teknik att isolera plana/lågsluttande tak med utvändig isolering och nytt 

ytskikt direkt ovanpå befintligt tak. 

Tänk på att en ombyggnad av taket förändrar husets karaktär på att kanske inte alltid 

önskvärt sätt. Ombyggnaden kräver också i de flesta fall bygglov. 

Grund 


Under perioden 1950 till 1975 byggdes majoriteten av flerbostadshusen med källare 

och källarväggarna var ofta dåligt isolerade. Utvändig isolering av källarväggar är en 

åtgärd som kan ge god energibesparing. 


• Utvändig tilläggsisolering av källarväggar 

• Invändig isolering av källarväggar 

Utvändig tilläggsisolering av källarväggar 

Ur fuktsynpunkt är det alltid bäst att tilläggsisolera en källarvägg utvändigt. Utvändig isolering 

bidrar till att hålla källarväggen varm och eftersom väggen då hålls torr minskas risken 

för fuktproblem. Vid utvändig isolering kan man använda en dräneringsskiva som ett isolerande 

och dränerande homogent skikt på utsidan. Det är viktigt att man i samband med 

utvändigt isoleringsarbete på källarväggar också kontrollerar att markavvattning och dränering 

fungerar tillfredställande. 

Invändig isolering av källarväggar 

1. Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009

Fönster 


De ursprungliga fönstren i hus från perioden 1950–1975 är vanligtvis 2glasfönster 

med ett Uvärde på ca 2,53,0 W/m 2 K. Är fönstren i så dåligt skick att de inte kan 

renoveras blir merkostnaden för att välja nya fönster med bra energiegenskaper 

marginell. I samband med byte eller renovering av fönstren bör man också passa på 

att byta ut eller komplettera med nya tätningslister, justera beslag och täta luftläckage 

mellan karm och yttervägg. Ska fasaden renoveras bör man också passa på att byta 

fönstren eftersom en del av arbetstiden är gemensam för de två åtgärderna. 


Byte av fönster i dåligt skick 

Renovering: Byte av inre glas mot energiglas (lågemissionsglas) 

Renovering: Byte av inre glas mot en isolerruta (termoglas) 

Renovering: Montering av en tredje glasruta (lågemissionsglas) 

Byte av fönster 

Idag finns fönster med så låga U-värden som 0,7 W/m 2 K. 1 Byte av fönster måste ske med 

hänsyn till husets arkitektur och med en helhetssyn där hänsyn tas till eventuell inverkan 

på till exempel ventilationen av byggnaden. Om man väljer fönster med aluminiumklädda 

karmar och bågar minskar underhållet. 

Exempel på besparing från Renoveringshandboken: 2 

Om befintliga fönster med ett U-värde på 2,9 byts ut till nya med ett U-värde på 

0,8 W/m 2 ∙ °C blir besparingen 33 kWh/m 2 A temp. Ytterligare 8 kWh/m 2 A temp kan sparas in om 

man samtidigt åtgärdar luftläckorna mellan fönster och yttervägg. 

Renovering av fönster 

Om fönsterkarmar och bågar är i bra skick finns flera metoder för att förbättra fönstret ur 

energisynpunkt. Vilken metod som passar bäst beror på de befintliga fönstren. 

Byte av inre glas mot energiglas 

Ett alternativ är att ersätta den inre fönsterrutan med ett energiglas, där ett tunt oxidskikt 

hindrar värme från att stråla ut genom glaset. På så vis kan man få ner U-värde till cirka 1,8

W/ m2 K. 

Byte av inre glas mot isolerruta 

Ett ännu bättre U-värde, ner till 1,3, kan man få om man ersätter ett av de befintliga glasen 

med en 2-glas isolerruta med energiglas där mellanrummet mellan glasen är fyllt med ädelgas. 

En sådan ruta är betydligt tyngre och tjockare än det glas som man ersätter och man måste 

därför kontrollera att det får plats och att upphängningen av fönstret klarar den ökade tyngden. 

Montering av tredje ruta 

Det befintliga 2-glasfönstret kan även kompletteras med en tredje ruta på insidan av fönstret. 

Med ett energiglas med kantlist kan det nya U-värdet reduceras till 1,4. 4 

Effekter av åtgärder 

Om de nya fönstren tätas riktigt kan man minska drag kring båge och karm. 

När fönstren dessutom får bättre energiegenskaper blir insidan varmare och inomhusmiljön 

upplevs som behagligare. Det gör det ofta möjligt att sänka inomhustemperaturen utan att 

minska de boendes komfort, vilket ger ytterligare energibesparing. 

Nya eller renoverade fönster kan minska underhållskostnaden om karm och båge är klädda med 

till exempel aluminium. Även för de boende kan arbetet minska genom att det blir färre glasytor 

att rengöra. Nya fönster kan också minska bullret inne i lägenheten, vilket ger en trivsammare 

inomhusmiljö. I områden med bullerproblem kan det var en av de stora vinsterna. 

Tänk på: 

Energieffektiva fönster får ofta kondens på utsidan. Information till de boende 

kan minska onödig irritation eller oro över detta. 

Glöm inte solskyddet! I bostäder med stora glasytor mot söder/väster kan solvärmen vara ett 

problem. Välj fönsterglas med lägre solenergitransmittans, inbyggda solgardiner eller markiser. 

Fönsterglas kan fås med olika dagsljustransmittans och solenergitransmittans. Dagsljustransmittans 

är ett mått på mängden dagsljus som kommer in genom fönstret och bör vara så hög 

som möjligt för bostäder, helst över 60 % för ett helt fönster. Solenergitransmittans är ett mått 

på hur mycket av solens värme som kommer in genom fönstret. För bostäder bör den vara över 

50 %. Om huset har stora glaspartier mot söder och väster kan det vara en fördel med lägre 

solenergitransmittans för att undvika alldeles för höga temperaturer. 

1. Fönster och Fönsterlistan, Energimyndigheten 2009 


3. Fönsterrenovering med energiglas, Energimyndigheten 2008 

4. Fönsterrenovering med energiglas, Energimyndigheten 2008

Ventilation 


En vanlig ventilationslösning för hus från tiden för miljonprogrammet är självdrag med 

luftintag via ventiler under fönstren. I badrum och kök fanns kanaler för frånluft och 

i högre hus installerades fläktar på frånluftskanalerna. Under 1960talet blev det allt 

vanligare med mekanisk frånluftsventilation och i mitten av 1970talet installerades 

en del system med både till och frånluft. Värmeåtervinning från ventilationen finns i 

regel inte. 

Ombyggnation av ventilationssystemet är en åtgärd som kräver en noggrann 

helhetsanalys av behoven av värme, el, ventilation samt underhåll. 


Hur stora besparingar man kan göra på ventilationen beror på utgångsläget. Även de byggnadstekniska 

förutsättningarna med möjlighet till kompletterande kanaldragningar har stor 

betydelse. Oavsett ventilationslösning ska man alltid göra en injustering av luftflödena detta 

är normalt sett en mycket kostnadseffektiv åtgärd som dessutom säkerställer god inomhusmiljö. 

Injusteringen görs efter åtgärder på klimatskalet, fönster, fasad, vind och källare. Då 

har den det bästa utbytet.Vid förbättring av självdragssystem beror den minskade energianvändningen 

till största delen på att man minskar de okontrollerade luftflödena under vintern. 

Samtidigt får man bättre ventilation sommartid. För en frånluftsvärmepump beror energiutbytet 

dels på hur man återför energin till huset (som tappvarmvatten, värmevatten eller 

båda), dels på värmepumpens dimensionering och värmeutbyte. För FTX-ventilation beror 

energiutbytet till största delen på systemets tekniska uppbyggnad. 

Möjliga åtgärder i hus med självdragsventilation 

• Förbättring av självdragsystemet (t.ex. flödesförstärkare) 

• Ombyggnation till mekaniskt frånluftssystem 

• Ombyggnation till ventilation med frånluft, tilluft och värmeåtervinning (FTX), med 

tillhörande injustering av luftflödena 

• Injustering av ventilationen, ska göras oavsett vilken lösning som väljs 

Möjliga åtgärder i hus med frånluftsventilation 

• Installation av värmeåtervinning (t.ex frånluftsvärmepump) 

• Ombyggnation till ventilation med frånluft, tilluft och värmeåtervinning (FTX) 

• Byte till eleffektiva fläktar 

• Injustering av ventilationen, ska göras oavsett vilken lösning som väljs

Förbättring av självdragsystemet 

Drivkraften för ventilationen i ett självdragssystem är de termiska krafter som skapas av 

temperaturskillnaden mellan ute och inne. Det innebär att det ofta blir onödigt höga ventilationsflöden 

på vintern och för låga på sommaren. 

Problemet med låga flöden under sommarperioden kan åtgärdas med en flödesförstärkare 

som placeras ovanpå ventilationsskorstenen. Detta ger en märkbar förbättring av självdraget 

men påverkar inte problemen vintertid i någon större omfattning. Det är dock en enkel 

och billig lösning. Det andra alternativet är att montera en fläkt som styrs efter utetemperatur 

eller tryck i frånluftskanalen. 

Problemet med för höga flöden under den kalla årstiden kan minskas genom att man 

installerar uteluftsventiler som stryper tillförseln av uteluft när det bli kallare ute. Detta ger 

möjlighet till kontrollerbara flöden i varje lägenhet och ett jämnt flöde året om. En individuell 

bedömning måste därför göras från byggnad till byggnad. 

Ombyggnad till frånluftssystem med värmeåtervinning 

Om kanalerna i ett självdragsystem är täta kan man överväga att bygga om systemet till 

ett frånluftsystem och på så sätt skapa förutsättningar för att återvinna värme från ventilationsluften. 

På samma sätt kan ett frånluftsystem kompletteras med värmeåtervinning. 

Återvinningen kan ske med hjälp av en frånluftsvärmepump som kan bidra med värme till 

tappvarmvatten och husets värmesystem. 

Ombyggnad till FTXsystem 

Ett självdrag- eller frånluftsystem kan byggas om till ett ventilationssystem med både till- 

och frånluft med värmeåtervinning, ett så kallat FTX-system. FTX-system kan utformas på 

olika sätt, antingen med ett aggregat för varje lägenhet eller med större aggregat för ett eller 

flera trapphus. Ett FTX-aggregat har en fläkt för tilluft, en fläkt för frånluft och en värmeväxlare 

som för över värmen från den utgående luften till den inkommande luften. 

Det är viktigt att värmeväxlaren har en så hög verkningsgrad som möjligt. Det finns idag flera 

typer av värmeväxlare som har en verkningsgrad som överstiger 80 procent. Förutom verkningsgraden 

är det viktigt att utforma och injustera ventilationssystemet för att minimera 

eventuella risker för luktöverföringar.

Exempel på besparing: 1 

Besparingen för installation av ett FTXsystem med riktigt bra värmeåtervinning 

kan minska behovet av köpt värme till radiatorsystemet med 

35 kWh/m 2 A temp. I jämförelse med ett befintligt frånluftsystem behöver 

elanvändningen inte öka med mer än ca 3 kWh/m 2 A temp eller 6 kWh/m 2 

A temp i jämförelse med ett självdragsystem, under förutsättning att kanalsystem 

och aggregat utformats med omsorg. 

Om man väljer lösningen med ett ventilationsaggregat för varje lägenhet finns det större 

möjlighet för hyresgästen att påverka och styra inomhusklimatet efter sina behov. Ventilationen 

kan också styras på mätvärden, t ex koldioxidhalten i bostaden. Båda dessa alternativ 

kan ge en bättre upplevelse av inomhusmiljön. Samtidigt kan man spara energi om ventilationen 

minskas när lägenheten är tom. Ytterligare fördelar är att dragningen av ventilationskanaler 

blir enklare och billigare, man slipper håltagning i stommen och den nuvarande 

brandcellsindelningen behålls. 

Det finns också flera nackdelar med att välja individuell ventilation för varje lägenhet: underhållskostnaden 

ökar p g a fler servicepunkter fastighetsskötseln blir svårare att genomföra 

p g a minskad åtkomlighet till ventilationsaggregaten fastighetsägaren får sämre kontroll 

över hur ventilationen sker eftersom hyresgästerna själva ställer in aggregaten uteluftsintag 

och avluft blir inte optimalt placerade (t ex då lägenheten vetter ut mot en trafikerad gata) 

Byte till eleffektiva fläktar 

Under 1950- och 1960 talen användes huvudsakligen dubbelsugande fläktar med framåtböjda 

skovlar. Fläktarna drevs via en remväxel av en trefas asynkronmotor. Den totala 

verkningsgraden för dessa system ligger endast runt 20 % och det är vanligt att dessa system 

fortfarande är i drift. 

Genom att byta till en effektiv så kallad EC-motor kan verkningsgraden höjas till 40 %. Med 

effektivare fläktar med bakåtböjda skovlar som drivs utan remväxel och med varvtalsreglering 

ökar effektiviteten ytterligare. Med möjligheten att styra ventilationsflödet efter behovet 

finns även möjligheter att spara på värmen. 

I en teknikupphandling av energieffektiva fläktar för flerbostadshus som genomfördes av 

Energimyndigheten gav den vinnande fläkten en minskning av elnotan med 100 260 kWh 

per lägenhet och år samt minskad värmeanvändning med 1 400 kWh per lägenhet och år i 

jämförelse med den befintliga fläkten. Samtidigt upplevde hyresgästerna att inneklimatet 

blev bättre. 2

Injustering av ventilation 

Genom att fördela luftflödet i ventilationssystemet rätt kommer byggnaden att ventileras 

som avsett och överdriven eller onödig ventilation kan undvikas. Väl injusterad ventilation 

bidrar till minskade värmeförluster via ventilationen. 

Genom att regelbundet kontrollera filter, ev. återvinningsaggregat, justera frånluftsdon och 

vid behov ändra inställningar i styr- och övervakningsanläggningarna kan fastighetsinstallationens 

energianvändning minskas. Kontroller av börvärden, tidsinställningar och reglerfunktioner 

bör göras regelbundet. 

Genom att använda filter med lågt tryckfall reduceras behovet av energi för att övervinna 

tryckfall. Rätt justerad ventilation kan minska värmebehovet och ge lägre elbehov för driftel 

till fläktmotorer. 


Åtgärder för att förbättra energieffektiviteten påverkar även inomhusklimatet. En väl genomförd 

översyn/ombyggnad av ventilationen leder till en förbättrad inomhusmiljö för de boende. 


2. Fläkt gav bra luft till lägre kostnad, Energimyndigheten 2006

Värmesystem 


Det vanligaste värmesystemet i hus från perioden 1950 till 1975 var vattenburen 

värme som värmdes i panncentraler i området eller i undercentraler för fjärrvärme. 

Distributionsledningarna för värme är ofta dåligt isolerade jämfört med dagens 

standard. Om byggnaden värms med olja eller naturgas bör detta bytas mot något ur 

miljösynpunkt bättre alternativ. 

Hur stora besparingar man kan göra i en byggnad genom åtgärder i värmesystemet beror på 

hur välskött byggnaden är, men med ett effektivt uppvärmningssystem går det att minska 

byggnadens energianvändning med 10-20%. Åtgärderna är ofta mycket kostnadseffektiva 

och är en viktig del av den totalt eftersträvade energieffektiviseringen. Först ska man dock 

genomföra åtgärder på klimatskalet, fönster, fasad, vind och källare. Då har åtgärderna i 

värme systemet det bästa utbytet. 


• Byte av termostatventiler på radiatorer 

• Isolera rör 

• Byte av pumpar 

• Injustering av värmesystemet 

• Bättre styr- och reglersystem 

• Individuell mätning 

Byte av termostatventiler på radiatorer 

En termostatventil reglerar vattenflödet till en radiator när temperaturen i rummet ändras 

på grund av till exempel solinstrålning. För att kunna hålla så låga inomhustemperaturer 

som möjligt är det viktigt att fördela värmen efter behov. I ett hus där man förbättrat klimatskalet 

kommer tillskottsvärmen att utgöra en större andel av värmebehovet än tidigare. 

Därför kan installation av nya termostatventiler som har betydligt bättre funktion än de 

äldre vara lönsamt. 

Isolera rör 

Renoveringen av huset medför oftast att man byter rör för kall- och varmvatten samt 

varmvattencirkulation (VVC). Genom att isolera varmvatten- och VVC-ledningar minskar man 

värmeförlusterna. Även isolering av rör för värme till radiatorerna minskar förlusterna, men 

besparingen blir mindre eftersom de inte är varma hela året.

Exempel på besparing: 

Ett 28 mm kopparrör med 60ºC tappvarmvatten får en minskad värmeförlust med 333 kWh 

per meter rör och år om det isoleras med 20 mm mineralull. Om man istället väljer 60 mm 

mineralull som isolering blir besparingen 362 kWh, det vill säga en ytterligare minskning med 

29 kWh per meter rör och år. Återbetalningstiden för att välja den tjockare isoleringen är 

mindre än 2 år. 1 

Energimyndigheten har i en undersökning jämfört energiförlusterna för varma rör. Den 

visar att modern tjock isolering kan minska energiförlusterna med så mycket som 85 procent 

jämfört med ett helt oisolerat rör. Genom att uppgradera gammal isolering till ny, kan rörens 

energiförluster i det närmaste halveras. 

En positiv bieffekt av att isolera varmvattenrören är att man minskar risken för uppvärmning 

av kallvattenledningen. Detta minskar också risken för spridning av legionella. 

Byte av pumpar 

Inom en flerfamiljsfastighet finns pumpar för cirkulation av värme, varmvatten och tryckhållning. 

Distributionen av vattenburen värme sker med en- eller tvårörsystem som leder 

värmen till radiatorerna. En cirkulationspump transporterar det uppvärmda vattnet till radiatorerna. 

Tryckhållningspumpar används bland annat för att hålla konstant tryck i expansionssystemen 

i slutna värmesystem. Pumpar för cirkulation av tappvarmvatten (VVC) är i drift 

året runt och säkerställer att hyresgästen får varmt vatten direkt vilket minskar vattenförbrukningen 

jämfört med system utan varmvattencirkulation. För tappvatten finns ibland en 

tryckstegringspump som höjer trycket när trycket från de kommunala ledningarna inte kan 

säkerställa leverans i högre hus. 

Vid nyinvestering är det viktigt att välja en pump som är energieffektiv. När en pump ska 

ersättas ska man fundera över om kapaciteten ska vara samma på den nya pumpen som på 

den gamla eller om behovet har förändrats. Äldre pumpar är ofta överdimensionerade. Genom 

att använda högeffektiva motorer för pumpar kan stora energibesparingar göras. Sedan 2005 

finns energimärkning av cirkulationspumpar. Med en A-klassad cirkulationspump kan en energibesparing 

på upp till 80 % nås. 

Under sommarperioden bör cirkulationspumparna för värme motioneras regelbundet, till 

exempel 5 min/dygn för att säkerställa driften inför värmesäsongen. 

Högeffektiva motorer 

Det finns flera sätt att reglera vätskeflödet i ett pumpsystem, dels genom åtgärder som att 

starta och stoppa, koppla in ytterligare pumpar, tvåhastighetsdrift av pumpar, dels genom 

kontinuerliga reglersätt som strypreglering och varvtalsreglering. 2 

Inom EU har en ekodesignförordning antagits för elmotorer som gäller från 16 juni 2011. 

Motorer som omfattas är den så kallade asynkronmotorn som står för 90 % av elanvändningen 

i effektområdet 0,75-375 kW. 3 

Inför inköp av pumpar och motorer bör en LCC-kalkyl göras (Life Cycle Costs, livscykelkostnad) 

där hänsyn tas till både investerings-, underhålls- och driftkostnader vid val av pump.

LCC-kostnaden ger den totala kostnaden för utrusningens hela livslängd. 

Högeffektiva motorer anses vara 10-30 % dyrare i inköp än en lågeffektiv motor. Om man 

endast tar hänsyn till inköpskostnaden blundar man för ca 90 % av livscykelkostnaden. För 

alla pumpar med en årlig drifttid på mer än 2 500 timmar bör energieffektiva pumpar installeras. 

Payoff-tiden bedöms till 1-2 år. 4 

Injustering av värmesystemet 

En förutsättning för god energihushållning i en byggnad är en jämn inomhustemperatur. Om 

värmesystemet inte är väl injusterat måste en för hög temperatur hållas i hela värmesystemet 

för att få ett bra inomhusklimat i de kallaste lägenheterna. 

Injustering av värmesystemet är en lönsam åtgärd som alltid bör genomföras när man 

gjort förändringar i huset som påverkar värmebehovet, exempelvis genom tilläggsisolering, 

byte av fönster och tätning av fasad. Det är dock viktigt att åtgärderna genomförs i rätt ordning, 

det vill säga att injusteringen görs efter att man har gjort andra åtgärder i klimatskalet 

och värmesystemet. I samband med att värmesystemet justeras in kan man även passa 

på att se om det finns enskilda rum som kräver onödigt mycket värme till följd av brister i 

klimatskalet. Kanske finns luftläckor eller köldbryggor som kan åtgärdas? 

Injustering är det enda sättet att upptäcka en överdimensionerad cirkulationspump och 

göra det möjligt att optimera pumptrycket. Injusteringen kan användas som diagnosverktyg 

och bidrar alltså till att minska pumpkostnaden. Genom att mäta differenstryck och flöde hittar 

man orsaken till många driftproblem. 

Värmeinjustering: 5 

Effekten av en värme injustering kan skilja sig mycket åt mellan olika typer av byggnader och 

tillhörande värmesystem. Om en värmeinjustering inte tidigare genomförts så kan den med 

tillhörande åtgärder ge ett minskat uppvärmningsbehov på omkring 10 procent. Energieffektiviseringen 

är möjlig då medeltemperaturen i huset kan sänkas och då det minskar behovet 

av vädring. Det är viktigt att understryka att för att en energieffektivisering ska vara möjlig 

behöver värmeregleringskurvan för byggnaden justeras. För bästa möjliga utfall av värmeinjusteringen 

bör den föregås av en injustering av ventilationen. 

Styr och reglersystem 

Styr- och reglersystemets uppgift är att hålla önskad och jämn temperatur i byggnadens olika 

delar. Varje grads temperatursänkning motsvarar cirka fem procents minskad energianvändning 

för uppvärmning. Allra störst besparing ger styr- och reglersystemet i en en byggnad som 

har både värme- och kylbehov. Upp till cirka 30 % av den el- och värmeenergi som svenska 

lokaler slukar skulle kunna sparas med nya, eller rätt inställda, styr- och övervakningssystem. 6 

Enklare reglersystem i flerbostadshus använder vanligtvis en utomhusgivare för att 

reglera radiatorsystemets framledningstemperatur enligt en kurva. Det finns även system 

som reglerar mot inomhustemperatur med zonindelningssystem och referensgivare. Dessa 

system kan minska energianvändningen då man tar hänsyn till solinstrålning och andra värmelaster 

och tillåter en anpassning av temperaturen för olika delar av byggnaden.

Individuell mätning 

Individuell mätning av värme och varmvatten är relativt ovanligt och i en del byggnader som 

byggdes på 1960- och 1970-talen saknas även individuella mätare för el. Om hyresgästernas 

kostnader kopplas till den faktiska energianvändningen ökar incitamentet för att hushålla 

med energi och vatten. 

För att lägenhetsvis värmemätning ska vara effektiv får inte väggar och fönster vara för 

dåligt isolerade eller otäta. Då kommer inte de boende att kunna eller vilja sänka inomhustemperaturen 

av komfortskäl. Värmesystemet måste också vara väl injusterat. Lägenhetsvis 

mätning och debitering av tappvattenförbrukning resulterar nästan alltid i sänkt användning. 

Metoden är rättvis eftersom man bara betalar för det vatten man själv använder. 

Möjliga åtgärder när det gäller individuell mätning” 7 

Fördelning av värmekostnader genom mätning kan baseras på tillförd värme (flödes- och temperaturmätning), 

från radiatorerna avgiven värme (temperaturdifferensmätning) eller på rumstemperatur 

(komfortmätning). Ingen av metoderna ger underlag för hundraprocentigt rättvis 

värmefördelning. Fördelning av tappvarmvattenkostnaderna kan däremot ske rättvist genom 

att använda vattenmätare, eventuellt försedd med temperaturgivare. Vattenmätaren monteras 

i varmvattenledningen. I moderna system har mätarna inbyggda radiosändare som trådlöst 

rapporterar användningsvärden till en mätcentral. Fördelning av kostnader för hushållsel kan 

ske genom att undermätare installeras i varje lägenhet. Detta gäller i byggnader där hushållselen 

mäts kollektivt och kostnaden fördelas efter till exempel storlek på lägenheten. 

Energibesparing 8 

Energibesparingen beror i hög grad på värmesystemets injustering och styrning. Vid dålig 

injustering och styrning är det lättare att spara energi eftersom de boende då kommer att 

bli värmereglerare . När man injusterar värmesystemet kan värmebehovet minska, i ett hus 

med bra värmesystem är dock besparingspotentialen mindre. I ett hus med ett bra värmesystem 

är däremot besparingspotentialen mindre, knappt 10 %. Möjligheterna att påverka 

sina värmekostnader medför inte att alla boende sänker sin rumstemperatur. En del väljer 

ändå att ha hög temperatur av t ex medicinska skäl. 

Vattenbesparing 

Potentialen för varmvattenbesparingen är 15–30 procent och potentialen för besparing av 

hushållsel är 5 kWh/m 2 A temp . 9 

Ekonomi 

Investeringskostnaderna för utrustning för mätning av både värme och tappvarmvatten bedöms 

ligga på nivån 4 000–10 000 kr per lägenhet. Kostnaderna för drift, administration och 

debitering uppgår till storleksordningen 400 kr/lgh och år. 10 

Kostnaden för utrustning och installation av individuell mätning av enbart varmvatten är 

ca 4 000 kr/lgh och ger i regel en energibesparing på ca 10 kWh/m 2 . 11 


2. Energisparguiden, UFOS 2006 

3. Ekodesignförordningen, EU 

4. Krav på pumpar, Energimyndigheten 2006 


6. Styrsystem hittar energiläcka, Energimyndighetens teknikupphandlingar 2006 


8. Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och 

varmvatten i svenska flerbostadshus, Energimyndigheten 1999 



11. Form och teknik vid renovering av 60-70-talshus, CERBOF-projekt 45, 2009

Kök 


Vitvaror 

Sannolikt har vitvarorna i huset redan bytts ut någon gång sedan byggåret. Vitvarorna 

i miljonprogrammets byggnader är därför troligen i genomsnitt 15–20 år och det är 

dags att byta ut dem igen. Detta är ett utmärkt tillfälle att uppgradera till energisnåla 

vitvaror. I möjligaste mån ska energieffektiva vitvaror väljas, det vill säga energiklass 

A++, eller A+. 

Merkostnaden föra att välja energieffektiva vitvaror i relation till normalstandard är 

liten. Investeringskalkylen för åtgärden bör endast belastas med mellanskillnaden i 

kostnad jämfört med normalstandard. 

I en hyresfastighet är det hyresvärden som ansvarar för kyl/frysskåp och spis i 

lägenheterna. I lägenheter med bostadsrätt är det lägenhetsinnehavarens ansvar. 

Möjliga åtgärder 

• Byta till ny kyl/frys av bästa prestanda 

• Byta spis med gjutjärnsplattor till keramikhäll eller induktionshäll 

Byta kyl/frys 

1994 var kyl och frys den största elanvändaren i svenska hem och tog nästan en tredjedel 

av hushållselen i anspråk. I dag går drygt en femtedel av hushållselen till detta. Idag drar en 

kyl/frys med bästa prestanda bara en tredjedel så mycket elenergi som en 15 år gammal gör. 

Det finns smarta funktioner i nya kyl/frysar som medverkar till energieffektiviteten. Sådana 

funktioner är elektronisk temperaturstyrning och automatisk återställning av snabbkylning/infrysning. 

1 

Idag är 80 % av kylskåpen som säljs i Sverige klass A och närmare 10 % A+. År 2000 var bara 

15 % av de sålda kylskåpen A-klassade. Att byta till en kyl/frys med energiklass A+, jämfört 

med en äldre modell med energiklass C, kan ge en besparing på ca 360 kWh/år. 2 

Byta spis och ugn 

När köksspisen ska bytas kan den gamla spisen med gjutjärnsplattor ersättas med antingen 

en spis med glaskeramikhäll eller en induktionsspis. Induktionshällen är snabbare och oftast

energieffektivivare än en glaskeramikhäll och en traditionell häll med gjutjärnsplattor. Den 

största skillnaden i energianvändning fås vid uppkokning, vilket också sparar tid. Skillnaden 

minskar dock vid längre vidarekokning. Typiskt för induktionshällen är att den bara förbrukar 

energi när den magnetbottnade kastrullen står på plattan. 

En varmluftsugn sparar energi eftersom temperaturen kan vara lägre och man kan dessutom 

ha två plåtar inne samtidigt. En inbyggd termometer kan stänga av ugnen när maten 

fått rätt temperatur. 3 

Övriga nyttor 

När gamla vitvaror byts mot nya kan även andra nyttor än energieffektivisering uppnås. Ny 

kyl/frys-utrustning är tystare och mer praktisk då de till exempel. kan vara självavfrostande. 

Med extra isolering i ugnsluckan sparas energi samtidigt som risken att bränna sig minskar. 

Med en induktionshäll förkortas matlagningstiden, i synnerhet när det gäller maträtter 

med kortare tillagningstid.

Kök 

Före åtgärd 

Varmvattenarmaturer 

I en familj på fyra personer går cirka 4 800 kWh energi per år till varmvatten. Men 

mängden varierar kraftigt. I vissa hushåll räcker det med 800 kWh/person och år. Det 

går att påverka förbrukningen genom ändrade vanor och genom att installera effektiva 

tappvattenarmaturer (kranar) och munstycken. Snålspolande armaturer kan minska 

åtgången av varmvatten utan att komforten blir sämre. På det sättet kan man sänka 

användningen av varmvatten avsevärt. 4 

Möjliga åtgärder 

Det finns två olika tekniker för att minska varmvattenförbrukningen, med bibehållen komfort: 

• Byte av kranmunstycke till perlatorer 

• Byte till resurseffektiva blandare 

Observera att badkarsarmaturen inte bör bytas till snålspolande, eftersom det då tar längre 

tid att fylla badkaret, vilket kan upplevas som irriterande. Risken är då att de snålspolande 

munstyckena tas bort. 

Perlatorer5 Man måste inte köpa ny kran för att spara vatten och energi. Man kan till exempel byta ut 

det gamla kranmunstycket mot ett vattensparande, som kallas perlator (lågflödesstrålsamlare), 

som blandar in luft i vattenstrålen. Bra perlatorer ska ge samma komfort, eller bättre, 

och ändå spara vatten. Eftersom 30-40 procent av vattenanvändningen är varmvatten, 

sparas samtidigt energi. Perlatorn blandar in luft redan vid låga flöden. Därmed ökar vattenhastigheten 

och vattenstrålens sköljande egenskaper samtidigt som flödet minskar. Energibesparingen 

kan vara upp till 5 kWh/m 2 6 Atemp. Resurseffektiva blandare 7 

När handtaget på en vanlig engreppsblandare förs mot fullt flödande varmvatten och släpps 

där är energianvändningen mycket hög. Med en resurseffektiv blandare återgår handtaget 

automatiskt till ett ”energisparläge” med lägre temperatur och flöde på vattnet. Det sparar 

energi och vatten. Jämfört med marknadens mest sålda engreppsblandare för dusch, kök och

tvättställ sparar de nya energieffektiva blandarna i genomsnitt cirka 40 % av både energi- och 

vattenförbrukning. Ett hushåll kan i genomsnitt nästan halvera sin energianvändning för 

varmvatten om man byter ut sina gamla kranar mot nya i kök, tvättställ och dusch. 

Energibesparingen gör att det blir lönsamt för fastighetsägarna att byta alla sina gamla armaturer 

vid renovering. Investeringen betalar sig snabbt i minskad energi- och vattenåtgång. 

Ekonomi 8 

Investeringskostnaden för en resurseffektiv blandare är obetydligt högre än för en blandare 

av normalstandard. Vid byte till termostatblandare i dusch/bad samt engreppsblandare i kök 

och tvättställ är kostnaden från 5 000 kr/lgh, inkl rördragning. 

Eftersom både vattenförbrukningen och energianvändningen minskar blir återbetalningstiden 

kort,. 

1. Var skåpet ska stå, Energimyndigheten 2009 

2. http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Vitvaror/ 

3. Dokumentation Energismarta huset, Energimyndigheten 2009 

4. http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Vatten-och-varmvattenberedare/ 



7. Effektiva kranar sparar energi, Energimyndigheten 2006 

8. Energisparguiden, UFOS 2006

Tvättstugor 


Tvättstugor står ofta för en relativt stor del av byggnadens energianvändning. 

Det gäller el men också varm och kallvattenförbrukning. Gamla tvättmaskiner, 

torktumlare och torkskåp drar också betydligt mer än ny. Genom att byta ut gamla 

maskiner kan man göra energibesparingar på upp till 70 % om man räknar in samtliga 

besparingar för el samt kall och varmvatten. 1 


Byte av tvättmaskiner 

Moderna tvättmaskiner använder mindre el, varmvatten och kallvatten än gamla maskiner. 

Det är oftast bäst ur energisynpunkt att köpa flera små tvättmaskiner istället för en 

stor. Då slipper man stora maskiner som går halvfulla. Idag finns dessutom tvättmaskiner 

som automatiskt anpassar vattenmängd efter mängden tvätt och därmed ger en ökad 

energieffektivitet. 

När man köper nya maskiner bör man välja att installera högcentrifugerande tvättmaskiner, 

modern tvättmängdsavvägning, anslutning till fjärrvärme för minskad elenergianvändning 

samt torkutrustning med automatprogram. 2 Tvättmaskinstillverkare rekommenderar 

dock att maskinen ansluts till kallvatten. De menar att tvättresultatet blir bättre då. På nya 

maskiner finns anslutning för både varm- och kallvatten. 

Rekommendationen från Energimyndigheten är att energianvändningen för en 60 ºC tvätt 

inte ska överstiga 0,25 kWh/kg, tvätt. 

Torkutrustning 

Att torka tvätt är väldigt energikrävande. Det gör att man bör sträva efter att ha korta men effektiva 

torkprocesser. Därför är det viktigt att föra bort så mycket vatten som möjligt ur tvätten 

genom centrifugering innan torkprocessen startar. Energimyndigheten rekommenderar att 

elanvändningen för avdunstning av en liter vatten inte bör överskrida 1,1 kWh för att betecknas 

som energieffektiv. Nedan listas ett par olika effektiviseringsförslag av torkprocessen. 

Torkrum 

Genom att ersätta befintlig torkutrustning i torkrum, av typen värmetorkar, med modern 

energieffektiv torkutrustning, av typen avfuktningsaggregat, kan man reducera energianvändningen. 

Torkprocessen i torkrum bör styras med hygrometer för att minimera risken att 

torkutrustningen är under drift när ingen torkning behövs. 3

Torktumlare 

En torktumlare använder ungefär dubbelt så mycket energi som en tvättmaskin. Genom att 

ersätta uttjänta torktumlare med nya energieffektiva kan man göra energibesparingar på 

nästan 2 kWh per tvätt. 

Det finns även kondenstumlare som avger en stor mängd energi till rummet när den avfuktar 

tvätten. Det leder ofta till ett ökat ventilationsbehov. Värmen i den ventilerade frånluften 

går dock att återvinna. Värmepumpstorktumlare är ytterligare en avfuktande torkprocess 

som är mycket energieffektiv men som har en hög investeringskostnad. 4 

Torkskåp 

Många äldre torkskåp har dålig luftgenomströmning. Det leder till hög energianvändning och 

dåligt torkresultat. Stora torkskåp utan avfuktare använder mer elenergi för sin torkprocess 

i jämförelse med torkskåp med avfuktare. De senare använder enligt Miljöförvaltningen i 

Stockholm Stad ungefär lika mycket elenergi som en torktumlare. Genom installation av 

brytaren ”Dry Switch” som känner av när tvätten är torr, kan elanvändningen för torkning 

nästan halveras. 5 

Ekonomi tvätt och torkutrustning 

Det är möjligt att minska elenergianvändningen i en tvättstuga med över 50 % samtidigt som 

vattenförbrukningen minskar. Då det är stor variation på priset på tvätt- och torkutrustning 

är det lämpligt att använda LCC-beräkning vid byte av utrustning. 


• Förutom den minskade el- och vattenförbrukningen kan ny och effektivare teknik 

innebära att antalet tvättpass i en tvättstuga kan utökas. 

• Används maskinerna på rätt sätt, till exempel med tvättmedelsdosering i tvättmaskinen 

och rätt tidsinställning på torktumlare sparas både energi och miljö. 

• Moderna maskiner har stötdämpare som ger minskade vibrationer, vilket minskar 

olägenheter för boende nära tvättstugan. 

• Då nya maskiner använder lägre startströmmar kan det vara möjligt att nedsäkra 

elabonnemanget. 

• En rätt uppbyggd tvättstuga med väl fungerande utrustning och bra bokningssystem 

ökar tillgängligheten och minimerar den irritation som kan uppstå kring ett gemensamhetsutrymme. 

1. Tvättstugor och tvättstugeutrustning, Fastighetsägarna Stockholm AB 

2. http://www.fastighetsagarna.se/web/Tvattstugor.aspx 


4. Ny torktumlare drar halva energin, Energimyndigheten 2006 

5. Dry Switch, BeBo 2008

Belysning 


Den belysningsutrustning som fanns i Miljonprogrammets lägenheter i original var 

vanligen klotformade armaturer med glödlampor i badrum och toalett samt lysrör (T8armaturer) 

i köket. I fastighetens allmänna utrymmen fanns armaturer med samma 

teknik. Sedan 1970talet har utvecklingen av mer energieffektiva belysningsprodukter 

gått kraftigt framåt. Nya och effektivare ljuskällor, effektivare armaturer och 

belysningssystem med möjlighet till styrning ger betydligt bättre energiutbyte. Idag 

kan man åstadkomma lika bra, eller bättre, belysning som för 30 år sedan med bara 

20 % av energianvändningen. 


• Byte av glödlampor mot lågenergilampor, halogen eller LED 

• Ersättning av befintliga armaturer med effektivare 

• Installation av belysningsstyrning 

Byte av glödlampor mot lågenergilampor, halogen eller LED 

Vanliga glödlampor är den ljuskälla som ger minst ljus i förhållande till insatt mängd energi. 

De har även en relativt kort livslängd vilket medför att de måste bytas ofta. Idag finns lågenergilampor 

som kan ersätta glödlampor i så gott som alla typer av armaturer. Det är en av de 

mest lönsamma åtgärderna för att spara el. 

Jämfört med glödlampor drar halogenlampor ca 30 % och lågenergilampor och LED-belysning 

ca 80 % mindre energi, med samma ljusutbyte. Besparingar i samma storleksordning 

gäller för de mest moderna lysrörsarmaturerna jämfört med gamla system. Då har systemen 

både dimfunktion, dagsljusavkänning och närvarostyrning. Men även med enklare T5-armaturer 

görs en besparing på drygt 40 % jämfört med gamla T8-system. 1 

Ljuskällor av lågenergityp är dyrare i inköp men det kompenseras mångfalt med längre 

livslängd och lägre energianvändning. LED-lampor är känsliga för övertemperaturer, vilket kan 

förkorta livslängden dramatiskt. 

Ersättning av befintliga armaturer med effektivare 

När det är dags att byta ut befintliga armaturer av åldersskäl ska man passa på att installera 

en energieffektiv anläggning. Ta först reda på vilket behov av belysning som finns. Med effektiva 

armaturer med stort ljusutbyte behövs vanligtvis färre armaturer än tidigare. Möjlig-

heterna till närvarostyrning av nya armaturer kan minska energianvändningen ytterligare. 

Badrum bör ha en bra allmänbelysning placerad i taket eller på väggen, gärna kompletterat 

med spegelbelysning. 2 Nya armaturer som monteras i badrum och toaletter bör vara anpassade 

så att lågenergilampor (lysrörslampor) får plats, de tar ofta större plats än vanliga 

glödlampor. Det är extra bra om armaturen dessutom är anpassad så att t.ex. LED-lampor 

kan användas. 

Vid byte av lysrörsarmaturer i gemensamma utrymmen eller kök bör moderna armaturer 

med högfrekvensdrift installeras, så att T5-tekniken kan användas. T5-lysrör är något 

kortare och smalare än äldre typer av lysrör. Det krävs alltså en speciell armatur för just T5lysrör. 

Det går även att dimma dessa lysrör, om man från början valt sådana don, vilket inte 

går med äldre lysrör. 3 

Installation av belysningsstyrning 

En bra reglering av belysningen ger tillräckligt med ljus för att de boende ska känna sig trygga 

samtidigt som man får en bra ljusgestaltning. Styrning kan ske via närvarosensorer, ljudsensorer 

eller via ljussensorer. 

Exempel på besparing: 4 

BRF Tranan har byggt om belysningen i 9 trapphus. Man installerade nya armaturer med 

kompaktlysrör på 36 W. Belysningen styrs med akustisk detektering som tänder upp vid närvaro, 

dämpar belysningen när det är tomt och släcker när det varit tomt länge. Investeringen 

inkluderade exklusiva armaturer och uppgick till 490 000 kr. Energianvändningen minskade 

med 75 % vilket motsvarar 60 000 kWh/år. Driftdon och ljuskällor har fått längre livslängd då 

de inte tänds och släcks lika ofta. 


En modern belysningsanläggning medför ofta att området/utrymmet upplevs som modernare 

och trevligare. Inte minst är en väl utformad utomhusbelysning viktig för områdets 

gestaltning. Ytterligare en positiv effekt med energieffektiv belysning är att man inte får 

övertemperaturer vid ljuskällan. 

1. En ljusare framtid. Belysningsbranschen 2008 



4. Modern belysningsteknik sparar energi och pengar, Energimyndigheten 2005

Hissar 1 


Under 1960 och 1970 talen byggdes många nya områden med flervåningsbostadshus. 

I hus med fler än 34 våningar installerades hiss. Många hissar från perioden är av 

hydraultyp med mer eller mindre miljövänlig olja i maskineriet. 

Enligt EG:s hissdirektiv ställs krav på hissar gällande drift och säkerhet, vilket innebär 

att 3040 000 hissar i Sverige måste ses över senast 31 december 2012. 

Energieffektivisering av hissar kan vara en lönsam åtgärd i byggnader där 

hissarna används frekvent. Ofta byts dock hissar för att öka säkerheten, förbättra 

tillgängligheten för funktionshindrade eller ökade krav på komfort. 


• Ombyggnad av hissmaskineriet 

• Byte till energieffektiv belysning 

Ombyggnad av hissmaskineriet 

Nya mer energieffektiva hissar, s.k. linhissar, finns med eller utan växel. Alternativet är växellösa 

motorer eller s.k. pannkaksmotorer (permanentmagnetiserade synkronmotorer). Frekvensstyrning 

av motorn bidrar till en högre verkningsgrad. 

Byte till energieffektiv belysning 

Hissbelysning är viktig av säkerhetsskäl och den måste vara tänd när hissen är i drift. Valet 

av belysning i hissar är av stor betydelse för hissanläggningens energibehov och underhållskostnader. 

Man bör därför överväga att byta till energisnåla ljuskällor med lång livslängd som 

T5-lysrör med HF-don eller LED-belysning och närvarostyrning.

Exempel på besparing: 

Kostnaden för renovering av hissar ger sällan lönsamhet annat än vid ombyggnad och har 

medellång till lång payoff-tid. I hissar där belysningen bytts till LED med närvarostyrning har 

elanvändningen för belysning sänkts med över 70 % 2 . Här rekommenderas att använda LCCkalkyler 

inför ombyggnad. 

Energianvändningen i en hiss mäts i ”kWh per resa” och kan med ny teknik minskas med 

upp till 70 %. Ett bostadshus i Stockholm med 6 våningar genomförde effektiviseringsåtgärder 

på de befintliga hissmotorerna. Den befintliga enhastighetsmotorn från 1940 moderniserades 

med frekvensstyrning och återkoppling för optimal drift. Elenergianvändningen gick 

från 0,0066 till 0,0037 kWh per resa vilket motsvarar ca 43 % energibesparing. 

Fler exempel finns i Energimyndighetens ”Energieffektiva hissar och rulltrappor”. 3 


I det stora flertalet installationer är en uppgradering av hissar en fråga om komfort, handikappanpassning 

samt säkerhet. Minskat behov av service samt reparationer ger därmed 

minskade kostnader. 

En upprustning kan även leda till sänkta elkostnader eftersom såväl huvudsäkringar som 

gruppsäkringarnas storlek kan reduceras. Därmed minska den fasta delen av elkostnaderna. 

Energieffektiv belysning minskar även värmeutvecklingen i hissen. Förvaltningskostnaderna 

sjunker eftersom man inte behöver byta ut trasiga ljuskällor lika ofta - skillnaden kan vara 

från 1,5 år till 19 år! 

1. Energieffektiva hissar och rulltrappor, Energimyndigheten 2005 

2. ÖrebroBostäder, AB, prel. rapport finns på BeBos hemsida www.bebostad.se 

3. Energieffektiva hissar och rulltrappor, Energimyndigheten 2005

Energi och ekonomi 

Praktiska exempel 


Detta praktiska exempel visar hur energikalkyler och ekonomiska kalkyler kan se ut i 

verkligheten. Som inspiration har ett verkligt hus, Lindängen i Malmö, använts. 

Byggnaden är i stora drag ett typiskt exempel på miljonprogrammets arkitektur. Östfasaden 

har heltäckande balkongpartier och vissa balkonger har glasats in. Västfasaden ger ett vårdat 

och balanserat intryck. Gavlarna är en enda stor tegelmur med tre små badrumsfönster. 

Gavlarna är i relativt gott skick och är minst angelägna att åtgärda. 

Undercentral för värme, lägenhetsförråd, cykelrum, elcentral och tvättstuga m m finns i källaren 

som löper längs hela huset. Huset har 30 lägenheter med 2 016 m 2 boarea och 504 m 2 

biarea. Hiss saknas. 

Idag har byggnaden dålig standard vad avser vitvaror och fastighetsutrustning. Inga disk- 

eller tvättmaskiner finns i lägenheterna. Lägenheterna och dess utrustning är hårt nedslitna. 

Detsamma gäller tvättstuga och övriga gemensamma utrymmen. Innetemperaturen varierar 

betydligt i huset, vilket medför att medeltemperaturen är 23°C. I vissa lägenheter vädras 

värmen bort även när utetemperaturen är under –2°C. 

De befintliga tvåglasfönstren är otäta och medför ett läckageflöde motsvarande 0,1 oms/h. 

Befintlig fasad är i hyggligt skick, men sprickor har börjat uppstå mellan fasadelementen. Huset 

har fläktstyrd frånluftsventilation med tryckstyrda fläktar. Flödet motsvarar 0,5 oms/h. 

Huset värms med fjärrvärme och undercentralen har direktberedning av tappvarmvatten. 

I undercentralen regleras framledningstemperaturen med utomhusgivare utan zonindelning. 

Ingen tidsstyrning av värme eller ventilation sker, inte heller någon meteorologisk styrning. 

Temperaturdifferensen på primärsidan är 30°C. Fjärrvärmetariffen har en flödesdel med en 

temperaturdifferens på 45°C som referens. 

Av hushållselen och fastighetselen kommer ca 90 % huset tillgodo i form av spillvärme 

under eldningssäsongen. Dessutom bidrar kroppsvärmen från människorna. 

Energiprestanda 

Totalt inköpt energi är 483 MWh. Det motsvarar 192 kWh/m 2 A temp.

Renovering – ”mini”: 

Renoveringen syftar till att så långt som möjligt uppnå modern standard i boendet. Fasader 

och fönster skall också renoveras, liksom ytskikten i lägenheten. Under renoveringen evakueras 

lägenheter och förråd. 

Den befintliga fasaden putsas om. De befintliga fönstren målas och korrigeras så att läckflödet 

minskar. Värme och ventilation inregleras så att medeltemperaturen blir 21°C. 

Alla lägenheter renoveras till dagens standard vad avser vitvaror etc. Snålspolande armaturer 

installeras så att vattenförbrukningen minskar. Som fritt tillval finns att installera 

diskmaskin, handdukstork och golvvärme i badrum. Tillvalen använder hushållsel för sin drift, 

deras energianvändning ingår således inte i den energianvändning som redovisas i byggnadens 

energideklaration men redovisas i detta exempel. De gjorda beräkningarna utgår från 

att tillvalsutrustningen installeras i 50 % av lägenheterna. Inga köksfläktar eller tvättmaskiner 

installeras. Behovet av hushållsel tar endast hänsyn till sådana åtgärder som fastighetsägaren 

har rådighet över, t.ex. byte av kylskåp och fast monterad belysning. 

Användningen av el minskar genom åtgärderna med 50 %. Detta uppnås genom att 

pumpar och fläktar byts till effektivare utrustning, kondenserande torktumlare installeras 

i tvättstugan och byggnadens allmänbelysning effektiviseras. Här har en genomsnittlig 

besparing för hela byggnaden antagits och den används i beräkningarna. De olika ingående 

utrustningarna har givetvis varierande besparingspotential. Bedömningen av besparingen är 

ändå försiktig, sannolikt kan ännu större besparing uppnås utan svårighet. 


Totalt köpt energi minskar till 423 MWh. Det motsvarar 168 kWh/m 2 A temp. Det blir en besparing 

motsvarande 12 %, jämfört med energianvändningen före åtgärder. 

Före åtgärder Efter ”mini”renovering 

Efter ”mellanrenovering 

Efter ”stor”renovering 

Byggnadens area (Atemp) 2 520 m 2 2 520 m 2 2 520 m 2 2 520 m 2 

Årligt behov av: 

– fjärrvärme för uppvärmning 282 MWh 245 MWh 162 MWh 82 MWh 

– fjärrvärme för varmvatten 101 MWh 83 MWh 74 MWh 67 MWh 

– fastighetsel 40 MWh 20 MWh 20 MWh 20 MWh 

– hushållsel 60 MWh 75 MWh 50 MWh 50 MWh 

– vatten 4 650 m 3 3 850 m 3 3 440 m 3 3 330 m 3 

Köpt energi, totalt 483 MWh 423 MWh 306 MWh 219 MWh 

Debiteringseffekt (fjärrvärme) 

168 kW 151 kW 105 kW 65 kW 

Nyckeltal (kWh/m 2 A temp ) 192 kWh/m 2 168 kWh/m 2 121 kWh/m 2 87 kWh/m 2 

Total energibesparing 

(jämfört med behovet före 

renovering) 

12 % 37 % 55 %

Renovering – ”mellan”: 

I ”mini”-renoveringen finns två åtgärder som strider mot energieffektiviseringsprincipen, 

elektrisk golvvärme och -handdukstork. Dessa har plockats bort i ”mellan”-renoveringen. 

Förutom detta innehåller ”mellan”-renoveringen samtliga åtgärder som finns i ”mini”-renoveringen, 

plus ett antal åtgärder som betecknas som energieffektiviseringsåtgärder och som 

normalt sett brukar ha god lönsamhet: 

• Tilläggsisolering av tak: U-värde färdigt tak 0,1 W/m2∙°C (kontrollera fuktrisk). 

• FTX–ventilation installeras. Systemet har roterande värmeväxlare med 85 % verkningsgrad. 

Ett eftervärmarbatteri installeras så att tilluften aldrig är under +18°C. 


Totalt inköpt energi minskar till 306 MWh. Det motsvarar 121 kWh/m 2 A temp. Det blir en besparing 

motsvarande 37 %, jämfört med energianvändningen före åtgärder. 

Renovering – ”stor”: 

I den stora renoveringen genomförs, förutom ”mini”- och ”mellan”-renoveringarnas åtgärder 

ytterligare tre energieffektiviserande åtgärder: 

• Nya fönster i hela huset med U-värde 1,0 W/m2∙°C. 

• Tilläggsisolering av väggar på västfasaden och gavlar: U-värde färdig vägg 

0,12 W/m2∙°C. 

• Individuell mätning av tappvarmvatten 


Om alla dessa åtgärder genomförs minskar totalt inköpt energi till 219 MWh. Det motsvarar 

87 kWh/m 2 A temp. Det blir en besparing motsvarande 55 %, jämfört med energianvändningen 

före åtgärder. 

Golvvärme och handdukstork 

Om fastighetsägaren ändå vill erbjuda golvvärme och handdukstork bör vattenburen värme 

användas i första hand. Om VVC används för dessa ändamål finns en potentiell risk för legionella, 

vilket måste hanteras. 

Renovering i kombination med tillbyggnad 

Om hiss krävs vid renovering kan detta kombineras med att bygga på en våning, vilket 

förbättrar den ekonomiska bilden. Tillbyggnaden medför 25 % ökning av värme, hushållsel, 

tappvarmvatten och kallvatten. Dessutom tillkommer 15 MWh fastighetsel för drift av hissar, 

allmänbelysning mm.

Sammanställning av energiberäkningar och nyckeltal 

Kostnadsberäkningar 

Bedömning av åtgärdernas lönsamhet bör göras med hjälp av LCC-kalkyler. Ett hjälpmedel 

kan vara beräkningsprogrammet på Beloks hemsida (www.belok.se). 

För att få en rättvisande bild av vad det kostar att energieffektivisera bör man använda 

marginalkostnaden för de energieffektiviserande åtgärderna, d v s merkostnaden för att välja 

energieffektiva lösningar istället för att bara göra det som är nödvändigt. Om man genomför 

alla åtgärderna i vårt exempelhus ger investeringen en total avkastning på ca 3 %.

Planering – tänk på: 

Varje byggnad är unik 

Planeringen inför en renovering börjar med att analysera det aktuella husets behov av upprustning 

och vilka tekniska möjligheter det finns att göra renoveringen energieffektivt. När 

kostnaderna utvärderas, glöm inte att det kostar att inte renovera också! 

1+1 blir inte alltid 2 

När man överväger energibesparande åtgärder måste byggnaden som helhet ses ur ett systemperspektiv. 

Renoveringar och energibesparande åtgärder påverkar varandra och genom 

att genomföra flera åtgärder i rätt ordning får man största möjliga effekt. Tänker man fel blir 

1+1 betydligt mindre än 2. Om man börjar renoveringen med att installera värmeåtervinning 

på frånluftsventilationen ger exempelvis en framtida frånluftsvärmepump inte alls den effekt 

som man kanske hade tänkt sig. 

Faktorer att väga in i beslutsunderlaget 

Vilket underhållsbehov har byggnaden? 

Energieffektiviseringen bör integreras i byggnadens underhållsplan, så att rätt sak görs på 

rätt plats vid rätt tillfälle. När det gäller åtgärder som måste genomföras av andra skäl är valet 

av en energieffektiv lösning mycket lätt att motivera. Om man väljer att inte energieffektivisera 

idag kan det bli mycket dyrt att göra det i framtiden. Framför allt gäller detta åtgärder 

som hänger ihop med klimatskalet och stambyte. 

Kommer huset att evakueras under renoveringen? 

I så fall bör man överväga att göra samtliga åtgärder som underlättas av att huset är tomt 

vid ett och samma tillfälle, t.ex. stambyten, badrumsrenoveringar och indragning av FTXventilation. 

Missar man att göra en åtgärd vid detta tillfälle kan det ta lång tid innan man får 

nästa chans. 

Kan man planera framtida åtgärder redan nu? 

Om cirkulationspumpen går sönder veckan före jul är risken stor att den byts ut mot en 

likadan eller större modell. När paniken infinner sig har man sällan tid att överväga att välja 

en energieffektivare modell som är lagom stor för sitt användningsområde. Genom att mäta 

och analysera behovet i förväg är det lättare att fatta energismarta beslut när situationen 

uppkommer. 

Finns det nya, bra produkter på marknaden? 

Teknikutvecklingen går ständigt framåt och varje år kommer nya, energieffektivare lösningar 

som inte fanns för ett par år sedan. Kanske kan man använda prefabricerade element för 

att minska arbetskostnaderna eller isolera med betydligt bättre material än den traditionella 

mineralullen.

Vad kostar det att inte energieffektivisera? 

Att inte göra energibesparande åtgärder är förenat med både kostnader och risker. Oavsett 

vilka energiformer som används för att värma och driva huset idag kan man med säkerhet 

säga att all energi kommer att vara dyrare i framtiden. Den billigaste energi som finns är den 

som aldrig används –det är dessutom den enda energi som inte har någon miljöpåverkan! 

Glöm inte inomhusmiljön! 

En renovering påverkar alltid balansen i huset och om den utförs felaktigt kan den leda till 

problem med fukt, mögel, drag eller buller. Samtidigt har många energieffektiviserande åtgärder 

en positiv inverkan på inomhusmiljön genom att lägenheterna blir både varmare, mindre 

dragiga och tystare. 

I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Totalt riskerar ca 1,4 miljoner 

människor att få problem såsom sömnbrist, stress och oförmåga att uppfatta tal. När 

det gäller ljudisolering av bostäder finns det många åtgärder som är enkla att göra när man 

väljer tekniklösning men är svåra och kostsamma att göra senare. Ett exempel på detta är 

isolering av stom- och stegljud. Ett annat exempel är val av ventilationslösning som kan ge 

god luftkvalitet utan att ge sus och vinande från ventilationsdonen i lägenheten. 

Brukarsamverkan 

Det är viktigt att olika åtgärder som fastighetsägaren gör för att minska energianvändningen 

kommuniceras med användarna. Risken finns annars att bra åtgärder misstolkas som att 

fastighetsägaren ska spara pengar på bekostnad av komfort för de boende. 

Med rätt information till de boende skapar man en förståelse för vad som sker och att deras 

eget beteende påverkar byggnadens energianvändning. Det ger bättre förutsättningar om 

användarna vet hur systemen fungerar. En viktig pusselbit kan vara att ge återkoppling av 

energianvändningen till de boende. 

Information och energirådgivning till de boende blir ett led i att de kan spara energi även för 

egen del, vilket också kommer att avspeglas i deras egna plånböcker.

kompendium - Renovera energismart

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?