CERBOF Projekt no. 72: Utfall och ... - VVS Företagen

CERBOF Projekt no. 72: 

Utfall och metodutvärdering av energideklaration av 

byggnader 

Joachim Claesson 

KTH ‐ Energiteknik

Sammanfattning: 

Föreliggande projektet syftar till att kartlägga och analysera genomförda deklarationer samt 

energideklaranternas metodik. Målet är att ge förslag till förbättringar av regelverket gällande 

energideklaration av byggnader. 

Energideklarationer av byggnader tjänar syftet att minska energianvändningen i byggnader och 

därmed minska denna sektors stora miljöbelastning. Energideklaration skall upprättas i de flesta 

byggnader, med vissa undantag. Det är energideklarationens syfte att kommunicera till 

byggnadsägaren om byggnadens energianvändning, så att denna kan minska sin användning. För att 

kunna göra detta behövs då hänsyn tas till byggnadens verksamhet eller användning. Kvantifieringen 

av respektive del i byggnaden är då nödvändig och är där energiexpertens kunnande och kompetens 

spelar en avgörande roll. 

Då fördelningen är svår ingår normal ett stort antal uppskattningar och nyckeltal som mer har att 

göra med det generella byggnadsbeståndet än den enskilda byggnaden. Frågan bör då ställas till 

vilken detaljnivå ska en energideklaration ha, och utifrån detta specificera vilken nivå av kompetens 

som krävs. Enligt Boverket är kompetenskraven ganska långtgående och de behöver vara det om 

ambitionen som implicit finns uttryckt i dagens regelverk skall efterlevas, att varje byggnads 

energianvändning med åtgärder skall identifieras. Från granskningen av byggnaden och åtgärder 

föreslagna i energideklarationer är det tydligt att det är en blandning mellan faktisk användning och 

uppskattningar. 

Analys av energiexperterna metod vid energideklaration framgår att det är mer regel än undantag att 

komponenters prestanda uppskattas från schabloner och inte mäts. Denna metodik säger normal 

väldigt lite om hur den faktiska komponenten fungerar. 

Granskningen av tio slumpvis valda deklarationer framgår flera tveksamma inmatningar i Boverkets 

formulär. Det vore därför bra om en rimlighetskontroll byggdes in i formuläret eller på andra sätt gör 

det uppenbart för energiexperten när troliga felaktiga inmatningar skett. 

Metoden som används är nästan uteslutande att vissa delar i byggnaden uppskattas, vilket till sist 

lämnar en post som ”tar resten”. Denna ”Svarte Petter”‐metodik är förståelig men ger ingen egentlig 

information kring faktiska förhållanden i byggnaderna. 

En arbetsmetodik föreslås således som baseras på normalbrukaranvändning, där all energi till 

byggnaden ingår under antagande att verksamheten och allt annat i byggnaden är ”normal”. Denna 

normalenergianvändning jämförs i energideklarationen mot byggnadens totala faktiska 

energianvändning, även den innehållande verksamhetens energibehov. Dessa båda värden jämförs 

och pekar på eventuell potential för förbättring. 

Åtgärders utfall redovisas var för sig, och möjligen framgår det antingen muntligt eller via dokument 

som inte syns i energideklarationsdatabasen att dessa åtgärder ofta kan påverka varandra, men det 

syns inte i energideklarationsformuläret. Vidare redovisas inte heller troligt osäkerhet i redovisade 

värden. Boverket formulär bör justeras så att framför allt osäkerheterna framgår. Utbildningen av 

energiexperter bör då också innehålla osäkerhetsfortplantningsanalys. 

Eftersom platsbesiktning av byggnader är en förutsättning för att ha möjlighet att identifiera 

potentiella åtgärder bör det vara obligatorisk med en platsbesiktning. Därför bör även examinationen

av energiexperter kompletteras med ett praktiskt examinationsmoment, där en potentiell 

energiexpert får energideklarera en byggnad med det obligatoriska platsbesöket, allt under 

överinseende av examinatorn. 

Tillsist tror jag att ett skäl till besvikelsen som kunder ibland upplever med innehållet i en 

energideklaration är själva namnet, deklaration. Deklaration är förknippat med helt korrekta siffror 

med en risk för granskning med rättsligt efterspel. Jag föreslår helt enkelt att antingen byts namnet 

ut mot något mer representativt, alternativt skärps kraven med avseende på analys av befintlig 

energianvändning och framförallt dess fördelning i byggnaden. Det handlar om att välja mellan att 

ange en byggnads normalanvändning med normalbrukare, eller en fullständig fördelning av energier i 

byggnaden baserat på mätningar och inte av schabloner eller nyckeltal. Idag är det en blandning av 

dessa synsätt i deklarationerna, vilket kan förvirra mottagaren av energideklarationen.

Deltagande parter 

I föreliggande projekt har, utöver KTH – Energiteknik (Joachim Claesson, Jörgen Wallin), VVS 

Företagen, NVS Installation AB, samt Boverket alla bidragit med motfinansiering av medel som 

beviljats av CERBOF. 

Stort tack alla för era bidrag till projektet. 

5

Förord 

Föreliggande projekt har flera deltagare, som tidigare beskrivits. Dessa har utöver finansiärer varit 

behjälpliga med i huvudsak information, framförallt i ett tidigt skede av projektet, där ramarna 

fastställdes. 

När det gäller utvärdering av energiexperternas deklarationer, platsbesiktningar av byggnader och 

skrivelse av rapport har uteslutande personal på KTH används. De åsikter och förslag som förs fram 

som ett resultat av de utförda analyserna är uteslutande författarens egna synpunkter och åsikter 

och har inte i egentlig mening förankrats hos de övriga deltagande parterna. Dessa kan således inte 

belastas för dessa förslag eller åsikter. Inte heller är förslag eller åsikter nödvändigtvis ståndpunkter 

hos dessa parter. 

Resultatet av projektet skall alltså inte tolkas som om att Boverket, NVS Installationer eller VVS 

Företagen påstår dessa resultat, utan är helt och hållet författarens. 

Joachim Claesson 

Stockholm, augusti 2011 

7

Innehåll 

Sammanfattning: ................................................................................................................................. 3 

Deltagande parter ............................................................................................................................... 5 

Förord .................................................................................................................................................. 7 

Bakgrund ........................................................................................................................................... 11 

Inledning ............................................................................................................................................ 13 

Energiexpertens kompetens ............................................................................................................. 17 

Uppskattning av osäkerhet i resultat ................................................................................................ 21 

Åtgärdernas art i utförda energideklarationer .................................................................................. 23 

Deklarerade byggnader, urval och utvärdering av energiexperten föreslagna åtgärder ................. 25 

Lessebo .......................................................................................................................................... 26 

Nybro ............................................................................................................................................. 32 

Alvesta ........................................................................................................................................... 42 

Övriga byggnader .......................................................................................................................... 51 

Energikartläggning av byggnaders energianvändning relaterat till intervjuer av certifierade 

energiexperter ................................................................................................................................... 55 

Reflektioner och förslag .................................................................................................................... 59 

Förslag för arbetsmetodik av energideklaration i byggnader ....................................................... 60 

Slutsatser ........................................................................................................................................... 65 

Referenser ......................................................................................................................................... 67 

Appendix 1 – Kursmål, Civilingenjörsutbildning, inriktning Energianvändning, KTH ‐ Energiteknik . 69 

Appendix 2 – Intervjufrågor till energiexperterna ............................................................................ 73 

Allmän beskrivning ........................................................................................................................ 73 

Energianvändning .......................................................................................................................... 73 

Åtgärder ......................................................................................................................................... 73 

Komponenters prestanda .............................................................................................................. 74 

Ekonomi ......................................................................................................................................... 74 

Appendix 3 ‐ Exempel på mätosäkerhetens inverkan på ett värme‐återvinningsbatteri ................. 75 

9

Bakgrund 

Lagen om energideklaration för byggnader trädde ikraft den 1 oktober 2006. Syftet med lagen är att 

föra in EG‐direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda i svensk lagstiftning och därmed 

främja en effektivare energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Boverket är ansvarig 

för gällande föreskrifter och allmänna råd som förtydligar innehållet i lagen, bl.a. kompetenskrav hos 

de som får upprätta deklarationer, hur de ska fyllas i och skickas in. I lagen står att läsa t.ex. att 

fastighetsägare skall se till att oberoende experter upprättar energideklarationen. Vid behov ska 

experten först besiktiga byggnaden. Boverkets föreskrifter uppdateras kontinuerligt, senaste 

gällande dokument är från 1 april 2010 ( (Boverket, 2010a), (Boverket, 2010b)). 

Enligt SWEDAC, som är ansvarig för att ackreditera företagen, så fanns år 2009 267 företag 

ackrediterade för energideklarationer, idag 2011 finns 332 stycken. Dessa företag skulle initialt 

deklarera över 270 000 byggnader innan årsskiftet 2008/09, se tabell nedan. Detta var en 

omfattande uppgift. Tabell 1 beskriver ungefärligt hur dessa byggnader fördelades mellan olika 

kategorier. 

Tabell 1: Antal byggnader som måste energideklareras [SOU 2004:109 & Göransson] 

Byggnadskategori Totalt antal 

byggnader 

Byggnader i behov 

av energideklaration 

Småhus 180 000 Säljs per år : 65 000 

Flerbostadshus 135 000 Byter hyresgäst per år: 120 000 

Kommersiella lokaler ca 60 000 Byter hyresgäst per år: 30 000 

Nybyggnation Nybyggs per år: 10 000 – 15 000 

Lokalbyggnader med 

offentlig verksamhet 

> 1.000 m² 

> 500 m² 

60 000 – 85 000 

55 000 – 80 000 

57 000 – 82 000 

57 000 – 82 000 

Marknaden att energideklarera byggnader uppskattas vara värd ett par miljarder kronor. Risken 

föreligger att företag med begränsad energitekniskt kunnande med vinst som största drivkraft tar 

andelar av marknaden. Liknande problem har funnits inom värmepumpsbranschen, där ”oseriösa” 

leverantörer av värmepumpar levererar undermåliga produkter till konsumenter. Bristande kvalité av 

produkterna leder till försämrat rykte av hela branschen, vilket även drabbar de seriösa 

leverantörerna. Det finns risk att motsvarande kan hända energideklarationsbranschen, vilket skulle 

kunna motsvaras av att kvaliteten på åtgärdsförslagen som skall tas fram i samband med 

deklarationen i vissa fall inte leder till någon förbättring, samt att förtroendet för 

energideklarationen som sådan riskerar att urholkas. I slutändan kan detta leda till att hela tanken 

med energideklarationen, att minska miljöbelastningen från bebyggelsen, fallerar. 

Projektet syftar således till att kartlägga och analysera genomförda deklarationer samt 



Metoden för att åstadkomma detta i föreliggande projekt är att: 

1. Analysera ett antal genomförda deklarationer 

2. Genomföra en platsbesiktning av några byggnader och identifiera dess status 

11

3. Identifiera åtgärder som kan vara intressanta 

4. Utvärdera och jämföra energiexpertens åtgärder med våra egna 

5. Intervjua certifierade energiexperter på deras arbetssätt och struktur vid utförandet av 

energideklarationer 

6. Försöka relatera energiexperters kompetens med dels deras utförande av energideklaration, 

deras beskrivna arbetssätt och relatera till Boverket krav på kompetens. 

7. Identifiera förändringar som kan leda till förbättrade energideklarationer i framtiden. 

Under projektets gång har direktiven på EU‐nivå ändrats (Europaparlamentet, 2010). Dessa ändringar 

i direktivet och deras implikationer på Boverkets förordningar har undersöks av Boverket (Boverket, 

2010c). Bland annat beskrivs bristande kvalité inte bero på avsaknad av besiktning av byggnaden och 

att det därmed inte är rimligt att fler besiktningar leder till fler åtgärdsförslag. Orsaken till bristande 

kvalitet är inte klarlagt enligt rapporten, men följande poster anses relevanta att undersökas för att 

fastställa vari brister består av: 

Omfattning av kvalitetsbrister. 

Vad som saknas för att åtgärda bristerna. 

Energiexpertens kompetens och oberoende. 

SWEDACs system för kvalitetskontroll. 

Boverket skriver att slutsatsen är att ”… det inte är troligt att fler besiktigade byggnader leder till 

speciellt många fler deklarationer som innehåller åtgärdsförslag”. Vår erfarenhet är dock att det är 

svårt att bedöma vilka åtgärder som är relevanta i en byggnad om byggnaden inte har inspekterats 

på plats. Det är därför rimligt att anta som hypotes att bristen på åtgärder i första hand finns i 

kompetensen (erfarenheten) på energiexperten för att identifiera dessa åtgärder. Så, i sak har nog 

Boverket rätt i sin analys, fler besiktningar kommer inte leda till ökat antal relevanta åtgärdsförslag. 

Men, med ökad kompetens på energiexperten är det troligt att besiktningarna kan leda till fler 

relevanta och ekonomiskt lönsamma förslag. 

Fortfarande är Boverkets regler gällande energiexpertens kompetens mer omfattande än vad som 

anges i direktivet, även om vissa ändringar är föreslagna (Boverket, 2010c). Förändringarna i 

regelverket påverkar inte i egentlig mening projektets utfall, mer än att vissa resultat och 

rekommendationer redan kan vara implementerade i energideklarationens utformning och 

genomförande. 

12

Inledning 



byggnader, med vissa undantag. Speciellt skall även nya byggnader energideklareras, vilket också 

skall leda till minskad energianvändning. Boverkets nybyggnadsregler stipulerar att en ny byggnad 

inte skall använda mer än en viss mängd energi. Energideklaration av ny byggnad behöver 

nödvändigtvis beräknas då faktisk energianvändning naturligtvis inte finns ännu, vilket även 

sammanfaller med beräkning av energiprestanda enligt nybyggnadskravet. Livslängder på byggnader 

är avsevärda, vilket innebär att varje ny byggnads energianvändning till viss del ”låses in” vid 

byggfasen. Det är därför otroligt viktigt att nya byggnader är energieffektiva, allra helst vara 

energineutrala så att dess miljöpåverkan under dess livslängd minimeras. 

Även om befintliga byggnader är viktiga ur miljöbelastning så är befintliga byggnader ännu viktigare, 

genom det faktum att de flesta byggnader som finns om 40 år (2050) redan är byggda. Det är därför 

viktigt att dessa byggnader uppgraderas med avseende på deras energiprestanda, så att dess 

miljöbelastning kraftigt reduceras. Energideklarationen kan här tjäna som ett viktigt verktyg, genom 

att för byggnadsägaren peka på energibesparande åtgärder som kan leda till minskad 

miljöbelastning. Energieffektivisering genom att identifiera lönsamma åtgärder har visat sig vara 

effektivt sätt att få åtgärder genomförda, bl.a. redovisar energimyndigheten att svensk industri 

effektiviserat bort 1.45 TWh/år genom det s.k. PFE 1 (Energimyndigheten). 

I alla fall där besparingar efterfrågas behövs insikt i var kostnaderna finns och eventuell 

besparingspotential. Det är därför alltid nödvändigt att först undersöka kostnaderna, här avsett 

energianvändningen in byggnaden. Byggnaden kan studeras i flera nivåer, den grövsta är då 

byggnaden som en enhet, där ingående delar inte är urskiljbara. Det går då inte att säkert avgöra var 

i byggnaden som energin används. I Figur 1 visas Boverkets indelning av energiposterna i en byggnad 

och där även definitionen av byggnadens energianvändning illustreras. I förluster ingår poster som 

ventilationsförluster, transmissionsförluster och infiltrationsförluster. Byggnadens användning 

generar ofta värme (alternativt kyla i t.ex. en livsmedelsbutik) som till viss är ”nyttig” värme, d.v.s. 

som minskar behovet av köpt värme. Denna verksamhetsenergi (eller hushållsenergi, ofta el) ingår 

inte i byggnadens energianvändning enligt definitionen i Boverkets föreskrifter. 

För att definiera byggnadens energianvändning räcker det uppenbarligen inte att veta byggnadens 

totala köpta energi, eftersom viss del av denna kan användas till verksamheten eller hushållsel. 

Denna fördelning är ofta helt osäker då den faktiska fördelningen mellan verksamhetsel (eller 

hushållsel) och energi för byggnadens behov oftast inte är uppmätt. Allt bättre schabloner eller 

typiska data finns numera tillgängligt för t.ex. varmvattenbehov och hushållsel, medan verksamhetsel 

fortfarande kan vara svår att få data på. Problemet med dessa schabloner är då att detta är ett 

statistiskt underlag, vilket för enskilda verksamheter eller hushåll kan bli helt missvisande. Problemet 

är mindre ju fler skilda hushåll eller verksamheter som finns i byggnaden. Det är troligt så att ett 

1 

En vital skillnad i PFE mot energideklarationer är att utöver minskad energianvändning erhålls även 

skattelättnader på elektricitet. 

13

flerbostadshus inte är speciellt känslig per årsbasis över individuella variationer på respektive hushåll, 

medans för en‐ och två‐familjsbostäder kan statistiska siffror bli helt missvisande 2 . 

Figur 1: Byggnadens systemgräns och ingående energiposter (Boverket, 2010d) 

Beteende hos de boende i husen har alltså stor betydelse för byggnadens energianvändning, men är 

svårt att förutsäga, dock blir inverkan mindre ju mer ”sammanslagningseffekt” som erhålls, dvs. ju 

fler hushåll som finns i samma byggnad. 

Det är energideklarationens syfte att kommunicera till byggnadsägaren om byggnadens 

energianvändning, så att denna kan minska sin användning. För att kunna göra detta behövs då 

hänsyn tas till byggnadens verksamhet eller användning. För att minska användningen behövs ofta 

åtgärder sättas in, antingen i byggnaden som sådan, eller ändrat brukarbeteende. Åtgärder som skall 

bifogas energideklarationen skall vara på byggnaden eller dess energisystem 3 , utan att försämra 

inneklimat eller luftkvalité. Kvantifieringen av respektive del i byggnaden är då nödvändig och är där 

energiexpertens kunnande och kompetens spelar en avgörande roll, om inte energimätare finns 

installerad i byggnaden för alla delsystem 4 . 

Det är inte heller alltid helt enkelt att avgöra hur en punktåtgärd påverkar resten av systemen. Som 

exempel kan nämnas utbyte av fönster i en byggnad, där tumregler kring besparing av uppvärmning 

som finns 5 använder enbart förändring i fönstret transmissionsvärde. Många fönster med låga 

transmissionskoefficienter har också låga soltransmissionsvärden (g‐värde). Detta innebär i realiteten 

att mindre mängd solenergi tillkommer byggnaden (i söderlägen), vilket innebär att besparingen inte 

blir lika stor som transmissionsvärdet indikerar. Den minskade ”gratisvärmen” måste ersättas via 

värmesystemet istället. En bättre åtgärdspaket torde då vara att skriva: Byt till energifönster, samt 

sänk innetemperaturen (då operativ temperatur troligen ökar med bytet av fönster), för bibehållen 

2 

Det finns exempel på minst en faktor 2 i skillnad på totalt köpt energi mellan villor i ett grupphusområde, med 

samma byggår, likadana byggnader, i huvudsak allt lika förutom de boende i husen. 

3 

Det anges i formuläret för respektive åtgärd om de är antingen Byggteknisk, Installationsteknisk, eller 

Reglerteknisk. Åtgärder på brukarbeteende beaktas inte. 

4 

Vilket väldigt sällan finns. 

5 Se t.ex. (Adalberth, o.a., 2009). 

14

komfort. Det faktiska utfallet av olika åtgärder är således svårt att uppskatta genom handräkning, 

vilket indikerar att mer detaljerade beräkningsprogram bör användas. Dessa program skall då vara på 

den detaljeringsgraden att byggnadens termiska egenskaper, dess dynamik, samt energisystemen i 

byggnaden kan simuleras. T.ex. är det inte alltid möjligt att ta hänsyn till hur reglerkurvan på 

värmesystemet inverkar på prestandan på en värmepump 6 . Även effektbegränsningar kan vara svårt 

att fånga med enkla modeller där energisystemen inte är kopplade till byggnadens 

simuleringsverktyg. Ett simuleringsverktyg för byggnader är tyvärr av nödvändighet ofta ganska 

omfattande, vilket innebär att detaljkunskap krävs för att använda dessa. 

Det är uppenbart att en energideklaration som på ett fullgott sätt ger en ”komplett” bild på 

byggnadens energianvändning och ger en rimlig bedömning av olika åtgärders utfall på 

energianvändningen är omfattande, vilket innebär att den är dyr. Frågan bör då ställas till vilken 

detaljnivå ska en energideklaration ha, och utifrån detta specificera vilken nivå av kompetens som 

krävs. 

En energideklaration av en 10 år gammal villa i en Stockholmsförort kombinerades av besiktning av 

fastigheten inför eventuellt köp av fastigheten. Besiktningsmannen/Energiexperten tillbringar då två 

timmar på plats i byggnaden och inhämtar byggnadens energianvändning på plats genom att fråga 

säljaren efter hur mycket el som villan förbrukat senaste året. Säljaren ringer då sin el‐leverantör 7 

och vidarebefordrar siffran till energiexperten. Inga åtgärder identifieras 8 . Sammanfattningsvis kan 

lika gärna mäklaren utföra denna uppgift, att inhämta relevant energianvändning och att räkna ut 

energianvändning per m². Energianvändningen på respektive poster (varmvatten, värme, hushållsel) 

gjordes i detta fall helt schablonmässigt, utan hänsyn till säljarens brukande av villan. Säljaren kunde 

ju rent teoretiskt ha varit i Thailand i tre vintermånader! 

Figur 2: Olika detaljeringsnivå av energiflödet i en byggnad. 

För att möjliggöra en komplett bild av en byggnads energianvändning räcker det inte att veta hur 

mycket som används under ett år, även fördelningen över året och mellan de olika systemen är 

nödvändigt. I det ideala fallet är byggnadens energianvändning uppmätt, inte bara vid yttre gränsen, 

som normal är mätt per energislag, utan även i de separata system, och helst även i delsystem, se 

Figur 2 och Figur 3. Det inses lätt att en ”komplett” bild av byggnadens energianvändning kräver 

6 Att använda ett fixt värde på värmepumpen är inte alltid en bra approximation, då värmepumpens driftpunkt 

ändras med radiatorsystemets reglerkurva. 

7 Det är vi ju inte helt säkra på, men någonstans ringde han. 

8 Det kan ju vara så att det inte finns rimliga åtgärder att göra. 

15

omfattande arbete och installation av utrustning. Detta omfattande arbete är inte motiverat ur en 

energideklaration, så en begränsad detaljeringsnivå används istället. Så hur noga ska kartläggningen 

av energi vara? Vilka avsteg från ”komplett” bild av energianvändningen skall accepteras. En 

”komplett” bild per system och över tiden gör identifiering och analys av åtgärder enklare. En mindre 

komplett bild kräver mer uppskattningar och fördelningar. Det är i detta skede som energiexpertens 

kompetens och erfarenhet har avgörande betydelse för kvalitén av bedömningen, kvalitén i att 

uppskatta brukarbeteende, fördelning mellan de olika energisystemen och dess undersystem. Viss 

hjälp finns att få via typvärden på allt från beteende till typiska väggar för olika byggnader. Men det 

är fortfarande en bedömning som kan variera mellan olika experter. Det är alltid svårt att förstå 

funktion på en apparat (huset) utan att titta på vad som finns inuti. 

Figur 3: Relevanta standards för beräkning av en byggnads energiprestanda (Claesson, o.a., 2010). 

Så hur arbetar energiexperterna? Vilken kompetens har de, räcker det med en tredagarskurs, 

relevant arbetserfarenhet och ett test? Kvalitén på kartläggningen är ju grunden för identifiering av 

åtgärder som kan vara möjliga. 

16

Energiexpertens kompetens 

Enligt Boverkets föreskrifter skall energiexperten vara (Boverket, 2010d): 

Sakkunnig 

Oberoende 

Det finns för närvarande tre behörighetsklasser (Boverket, 2010d): 

Normal (för enklare byggnader) 

Kvalificerad (för komplexa byggnader) 

Luftkonditionering 

Energiexperten skall ha relevant utbildning (examen) samt dokumenterad relevant 

arbetslivserfarenhet för att kunna bli energiexpert. Godtagbar utbildning inbegriper 80 poäng (120 

hp antar jag att det avses), eller KY‐utbildning, eller annan likvärdig utbildning. Utöver detta finns 

krav på särskild kompetens för alla tre behörighetsklasserna. För normal och kvalificerad behörighet 

skall (för respektive byggnadstyp) energiexperten ha 9,10 (Boverket, 2010d): 

1. kunskap om IAQ och termisk komfort (motsvarande nivå CMF – Certifiering av 

miljöinventerare‐Fastigheter 11 ) 

2. kunskap om byggnadstekniska konstruktioner 

3. kunskap om byggmaterial 

4. kunskap om funktion, uppbyggnad och reglering av system och systems komponenter 

och systemkopplingar 

5. kunskap om funktion system för fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel 

6. kunskap om faktorer som påverkar byggnadens energibalans 

7. kunskap av mätning, tolkning och utvärdering av byggnadens energibalans 

8. kunskap om positiv och negativ inverkan av energieffektiviseringsåtgärder map. 

innemiljö och fuktbeständighet 

9. kunskap att beräkna energieffektiviseringsåtgärders besparing och rangordna dessa efter 

kostnadseffektivitet 

10. kännedom om relevanta beräkningsprogram för byggnaders energianvändning 

11. kunskap att använda minst ett av tillgängliga programvaror och att bedöma dess 

resultats osäkerhet i förhållande till osäkerhet i indata 

12. kunskap om Boverkets elektroniska dokument och överföring av energideklarationer 

13. kännedom om byggnaders kulturhistoriska värden påverkas av 

energieffektiviseringsåtgärder 

9 Med kunskap menas att personen är väl insatt i sakfrågan och med kännedom att personen är insatt i 

sakfrågan och vet hur han inhämtar mer information. I CMF som hänvisas till definieras alternativa nivåer 

med ytterligare en nivå, ”Förstå”, vilket utöver kunskap även inbegriper förmåga att tillämpa. Det är här 

oklart vad Boverket avser med kunskap, om tillämpa ingår. Om nivåerna som Boverket sammanfaller med de 

två lägre nivåerna i CMF (Kunna och Känna till) så ingår inte tillämpa i kompetensen som behövs. Kunskap och 

kännedom får då anses vara av passiv förmåga, medan tillämpa är aktiv förmåga och betydligt svårare. 

10 Kunskap enligt Nationalencyklopedin (Nationalencyklopedin, 2011) betyder bl.a.: ”... välbestämd 

föreställning om (visst) förhållande eller sakläge som ngn har lagrad i minnet etc., ofta som resultat av studier 

e.d. …”. Kunnande å andra sidan är (Nationalencyklopedin, 2011): ”… samling kunskaper som kan omsättas i 

faktiskt handlande särsk. om samlade kunskaper inom ett stort område…”. 

11 Se vidare (Sveriges Fastighetsägareförbund, 2000). 

17

14. kännedom om miljöpåverkan hos olika energislag. 

För Kvalificerad behörighet till komplexa byggnader skall motsvarande kompetens som ovan 

innehas men även (Boverket, 2010d): 

15. kunskap att besikta luftkonditioneringssystem 

16. kunskap om vilka faktorer som styr och påverkar en byggnads kylbehov och hur detta kan 

minskas 

17. kunskap om funktion, uppbyggnad och reglering av komfortkylsystem och dess 

komponenter och systemkopplingar 

18. kunskap att beräkna komfortkyleffektbehovet 

19. kunskap om byggnaders kulturhistoriska värden påverkas av energieffektiviserings‐ 

åtgärder 

Utöver detta skall energiexperten även ha kunskap kring diverse relevanta lagar och förordningar 

(Boverket, 2010d). 

Studenter (eller i detta fall potentiella energiexperter) har olika bakgrund och olika förmågor, 

vilket är viktigt i en undervisningssituation att förstå och ta hänsyn till, se Figur 4 12 . 

Figur 4: Studenters olika förhållningssätt till lärande, (Biggs, 2005). 

Tillämpa är som synes en relativt hög förmåga, medan kunskap inte är direkt översättbart eller 

identifierbart i Figur 4 men borde ligga mellan ”describing” och ”explaining”. Kunnande däremot 

inbegriper tillämpning av kunskapen vilket, motsvaras av ”applying”, vilket är näst högsta nivån 

av förmåga. 

Det är möjligt att det är ett glapp mellan vad som Boverket förväntar sig att energiexperten har 

för förmågor jämfört med vad som är definierad i listan. Speciellt kan jag tycka att skiljelinjen går 

vid mellan punkt 8 och 9. För att åstadkomma det som står beskrivet i punkt 9 och 11 behövs 

mer än kunskap, detta är en tillämpning, för vilket det behövs kunnande. Åtgärder kan också 

12 

I figuren avses inte att ”Susan” är akademiker utan att hon har ett akademiskt angreppssätt, vilket givetvis 

även icke‐akademiker kan ha. 

18

påverka varandra, som redan nämnts. Den interaktion mellan olika system och komponenter i 

byggnaden som alltid sker är svår att kvantifiera utan samtidig detaljerad analys av samtliga 

system. För att göra en sådan analys krävs detaljerade modeller och förståelse för byggnaden 

som system. 

19

Uppskattning av osäkerhet i resultat 

Det är tydligt att energideklarationen har två delar, som tidigare diskuterats, dvs. Bestämning av 

byggnadens energianvändning och Identifiering och bedömning av energieffektiva åtgärder. Den 

senare kan uppenbart inte genomföras innan den första delen genomförts. Vidare är det också så att 

kvalitén på andra delen beror i större eller mindre utsträckning på kvalitén på den första delen. 

I begreppet kvalité ingår här inte bara hur bra energin har fördelats och mängden åtgärder som 

identifierats utan också med vilken osäkerhet dessa uppskattningar är behäftade med. Osäkerhet av 

en mätning eller ett resultat av en beräkning anges båda av ett statistiskt intervall som det är 

uppskattat att det ”korrekta” värdet befinner sig inom. Ett exempel är t.ex. en temperatur som anges 

till att vara 8 °C, vilket då ska tolkas att temperaturen är 8±0.5 °C med en viss statistisk säkerhet (om 

inget annat anges 68.5 %, men också vanligt är 95.4 %). Om denna temperatur används i sin tur till 

att beräkna en annan storhet, t.ex. värmeeffekt i ett luftbatteri enligt 

· · · 

ingår inte bara denna temperaturs osäkerhet i osäkerheten i av överförd värmeeffekt, utan även de 

övriga ingående variablernas osäkerheter. Hur detta går till finns beskrivet i standards och oräkneliga 

böcker, se t.ex. (ISO, 1995) och (Kirkup, o.a., 2006). I exemplet ovan blir osäkerheten i bästa fall 

 

 

· 

 

 

· 

 

 

· 

 

 

· 

 

 

· och vid de fall osäkerheterna är beroende av varandra kan osäkerheten bli ännu större 13 . I en 

byggnad inses det lätt att beräkningsproceduren som används omfattar mångfalt fler ekvationer 

samt att de ingående parametrarna är ännu fler, varav många måste antas eller uppskattas efter 

bästa förmåga. Motsvarande modell skall även användas för uppskattning av osäkerheten i utfallet 

på identifierade energieffektiviseringsåtgärder. I energideklarationen går det inte att ange vilken 

osäkerhet som redovisade siffror har. Det är därför inte möjligt tillföra dimensionen osäkerhet för 

mottagaren av energideklarationen. 

Låt oss ta ett exempel för injustering av radiatorsystem i en bostadsrättsförening. Enligt (Adalberth, 

o.a., 2009) är en dylik åtgärd ”… en kostnadseffektiv åtgärd som normalt minskar 

värmeanvändningen med 5‐15 %”. Åtgärdens utfall har alltså uppskattats av tidigare erfarenhet till 

intervallet 5‐15 % (förutsatt att det är ett normalt fall). Så hur ska energiexperten uppskatta 

åtgärden? Det framgår inte från (Adalberth, o.a., 2009) när det är ett normalt fall, men det anges 

bl.a. ändrad verksamhet, åtgärder på klimatskalet eller byte av värmekälla. Vidare kan man anta att 

tiden sedan senaste justeringen också kan inverka, t.ex. anger REPAB (REPAB Fakta, 2010) lämpligt 

intervall till mellan 20 – 30 år. I brist på annan information är det kanske rimligt att anta att besparing 

är 10 % (mitt i angivet intervall) med en osäkerhet på ±5 %‐enheter. För detta exempel, låt oss anta 

att energianvändningen för värmesystemet som kan justeras är 300 MWh/år, beräknad med en 

uppskattat osäkerhet på 10 %. Besparing av värmeenergi är då 

300 30 · 0.10 0.05 30 /å 

13 Eller mindre beroende på korrelationen mellan respektive osäkerhet. 

21

med en osäkerhet på 

0.1 · 30 300 · 0.05 15 /å 

Det är alltså hela 50 % osäkerhet 14 på siffran som anges som besparing med given information. 

Således har båda energideklarationens delar stor betydelse för åtgärdernas utfall och det inses vilken 

vikt som måste läggas vid dels energikartläggningen, dels vid beräkning av åtgärdernas utfall. 

Det kan vara rimligt att utfallet av dels byggnadens energianvändning samt åtgärdernas utfall 

kompletteras i energideklarationen med dess tillhörande osäkerhet och vilket konfidensintervall som 

används (rimligen 95.4%). 

14 Här är oklart vid vilken konfidensnivå vi använt. Anges inget specifikt måste man anta att 63.8% 

konfidensintervall impliceras. Exemplet ovan ger då vid 95.4 % konfidens hela 2∙15 = 30 MWh/år, dvs. 

energibesparing är vid 95.4 % konfidensintervall statistisk säkerställd från 0 MWh/år till 60 MWh/år. 

22

Åtgärdernas art i utförda energideklarationer 

I detta avsnitt studeras vilka typer av åtgärder som vanligast förekommer i energideklarationer. 

Energideklarationsdatabasen som funnits till förfogande är uttagen november 2009. Fram till detta 

datum ingick ca 323 000 införda rader 15 . Nästan 213 000 rader innehåller föreslagna åtgärder, vilket 

tyder på att i 110 000, vilket motsvarar ca 34 %, av de deklarerade byggnaderna har inte 

energiexperten identifierat en enda rimlig åtgärd 16 . 

Figur 5: Ackumulerat antal byggnader som är energideklarerade (Boverket, 2009). 

Åtgärder som kan anges i deklarationen skall anges vara antingen av Byggnadsteknisk art, 

Installationsteknisk art eller av Reglerteknisk art. Kombinationer av dessa kan också anges för varje 

förslag. I november 2009 var 134 000 av installationsteknisk art, varav 118 000 var uteslutande av 

installationsteknisk art. De övriga var således i kombination med reglerteknisk eller byggnadsteknisk 

åtgärd. 64 000 av de föreslagna åtgärderna var av reglerteknisk art och 52 000 av byggnadsteknisk 

art. Dominerande är alltså åtgärder på installationer i byggnaderna, större än byggnadstekniska och 

reglertekniska åtgärder tillsammans. Av de 213 000 åtgärder som har identifierats är ca 1 800 

åtgärder där energiexperten uppskattar energibesparingen till 0 kWh/år. 

De byggnadstekniska åtgärderna domineras av tilläggsisolering av någon form (33 000 st) eller 

åtgärder med glas eller fönster (19 000 st). 

De installationstekniska åtgärderna är av sin natur mer diversifierade än byggnadsåtgärder. Störst 

antal förslag anger någon form av vatteneffektivisering, snålspolande munstycken o.dyl. (34 000 st). 

Näst största dominerande åtgärdsförslag innehåller installation av någon form av värmepump 

(17 000 st) följt av belysning (11 000 diskuterar belysning, 7 000 av dessa anger installation av 

lågenergilampor). Nästa stora åtgärdspost är åtgärder på radiatorer/radiatorsystem (9 500 st), ca 

4 000 diskuterar också justering, medan resten av de 9 500 åtgärder på radiatorer inte inbegriper 

injustering. 

15 Varje rad motsvarar en åtgärd, vilket innebär att en byggnad har minst en rad i denna databasfil. Byggnader 

med en rad har antingen endast en föreslagen åtgärd eller ingen alls. 

16 Denna andel anges till 44 % av (Boverket, 2009). 

23

6 000 åtgärder fokuserar på ventilationssystem och dess komponenter. Typiska åtgärder är föga 

förvånande installation av FTX, injustering, driftsoptimering och installation av roterande VVX. 

Fjärrvärme är nästa post i listan (4 400 st), som inbegriper bl.a. uppdatering av UC, komplement med 

solpaneler eller värmepump, driftsoptimering, eller installation av fjärrvärme. De två sista små 

posterna som sökts ut ur databasen är installationer med Pellets (536 st) i någon form, samt 209 st 

åtgärdsförslag som vill byta tvättmaskin eller annan vitvara. 

Kompletterande statistik ges av (Boverket, 2009) där det även anges att ca 72 % av byggnaderna har 

besiktigats. Det varierar inte nämnvärt mellan de olika byggnadskategorierna 17 . Ordet besiktning har 

dock betytt olika för olika energiexperter, där Boverket avsåg att besiktning innebar besiktning på 

plats, medan det förekom att energiexperter ansåg sig besiktat byggnaden genom studium av t.ex. K‐ 

ritningar. Boverket har numera förtydligat detta i energideklarationen genom att fråga om 

byggnaden har besiktigats på plats. 

17 En‐ och tvåbostadshus, Flerbostadshus, Lokal‐ & Specialbyggnader. 

24

Deklarerade byggnader, urval och utvärdering av energiexperten 

föreslagna åtgärder 

I denna del av rapporten studeras ett slumpmässigt antal byggnaders energideklaration utifrån de 

åtgärder som energiexperten har föreslagit. Byggnaderna har slumpats fram ur en Excellista med alla 

åtgärder som erhållits från Boverket i november 2009. Det bestämdes vid ett möte med projektets 

aktörer (Boverket, VVS Företagen, NVS Installation AB och KTH Energiteknik) att tio byggnaders 

energideklaration skulle slumpas ut. MS Excel användes till att slumpvis generera tio siffror 

motsvarande antal rader i databasfilen. Tionde slumpgeneringen av dessa tio siffror bestämdes i 

förväg skulle användas, genom att trycka tio gånger på F9‐tangenten. Följande byggnader erhölls 

som i fortsättningen refereras till genom dess kommunnamn. 

Tabell 2: Slumpvis valda byggnader. 

Kommun Typkod Byggnads- 

komplexitet 

Atemp 

Antal åtgärdsförslag 

Lessebo Flerbostadshus Enkel 748 5 

Nybro Lokal- och specialbyggnader Komplex 1 469 1 

Strängnäs Flerbostadshus Enkel 1 382 5 

Göteborg En- och tvåbostadshus Enkel 165 1 

Borlänge En- och tvåbostadshus Enkel 215 0 

Alvesta Lokal- och specialbyggnader Komplex 5 922 3 

Landskrona En- och tvåbostadshus Enkel 145 1 

Trollhättan En- och tvåbostadshus Enkel 171 0 

Norrköping Lokal- och specialbyggnader Komplex 20 408 2 

Piteå En- och tvåbostadshus Enkel 69 2 

Av dessa tio byggnader har tre studerats i mer detalj genom att platsbesiktiga dessa separat för att 

själva bilda oss en uppfattning om byggnadens status och se om alternativa förslag på åtgärder var 

möjligt att identifiera. De tre byggnader som platsbesiktigats är den i Lessebo (flerbostadshus), Nybro 

(grundskola), samt den i Alvesta (kontor+butiker). 

25

Lessebo 

Byggnaden i Lessebo kommun är en mindre flerfamiljsbyggnad (748 m²) med två bostadsvåningar 

plus garage och service utrymmen i källaren/ suterrängplan, se Figur 6 och Figur 7. Byggnaden är 

byggd 1967 men har tilläggsisolerats på vinden (ett extra yttertak har byggts på), ursprungligen 

200 mm mineralullsmattor nu kompletterad med 300 mm lösull. Det ursprungliga taket finns kvar 

men hål har gjorts för att fylla på med lösullen, se Figur 8. Taket är konstruerat med bärande 

träbalkar och ger upphov till stora köldbryggor, vilket observerades med IR‐kamera under besöket. 

Vidare har de kopplade fönstren med träram har bytts mot två‐glas fönster med kopplade bågar med 

yttre ram av aluminium på framsidan och kortsidorna. 

Figur 6: Gatuvy på byggnad i Lessebo kommun. 

Figur 7: Vy från baksidan, Lessebo kommun. 

På baksidan i suterrängplanet finns 5 varmgarage med garagedörrar med sämre isolerförmåga än 

övriga huset. Garagedörrarnas area uppskattas till 30 m². På framsidan och på sidorna finns totalt 

fem entrédörrar med sämre isolerförmåga än övriga byggnaden, arean uppskattas till 10 m². 

Ventilation i byggnaden sker med självdrag, vilket uppmättes till 8.3 l/s i köket och 5.8 l/s i 

badrummet i en kall outhyrd lägenhet. Det finns inga spaltventiler i fönster eller på andra delar i 

byggnadsskalet, utan ventilationsluften kommer in via okontrollerade otätheter i klimatskalet. 

Värmesystemet får sin värme från nyligen installerad fjärrvärme 18 , vilket inte var fallet då 

energideklarationen genomfördes. Värmesystemets pump är tryckstyrd på 3,5 meter, oklart om 

denna fanns då energideklarationen genomfördes. Radiatorkurvan är inställd enligt Figur 9. 

Radiatorerna är av äldre typ med gamla termostatventiler, ca år 1980. 

Den gamla oljepannan 19 fanns fortfarande kvar tillsammans med den gamla elpannan 20 och 

varmvattenberedaren 21 . 

Belysningen i byggnaden är fördelad enligt Tabell 3. 

18 

Installerad november 2010. Högfors GST Unis 311. VV 75 kW, VS60 kW. Börvärde VV 55 gC. VS system idag 

46,1‐41.0 vid 3.2 grader ute. 

19 

Norrahammars bruk, effekt 110 Mcal/h. I två steg, steg 1=57 kW, steg 2=73 kW. 

20 Värmebaronen EP 42L‐ Tre steg 6,12,24 kW. 

21 Cetetherm, cetecell 300, 5,25 kW 

26

Tabell 3: Belysning i byggnaden i Lessebo kommun. 

Belysning Installerat Kommentar 

Tvättstuga 2x28Wx2 T5 nya Närvarostyrd belysning i tvättstuga 

Trapphus 11x18W LE Tillslagstimer på 4 minuter 

Källargångar 6x60W GL Tillslagstimer på 3,7 minuter 

Utomhus 6x60W GL Luxstyrt 

Figur 8: Tilläggsisolering i hål upptaget i gamla 

taket, med ”nya” taket synligt över. 

Figur 9: Radiatorkurva i Lessebo kommun. 

Det finns två elmätare, en för fastighetsel och en för elpannan. Elpannan ska inte användas då 

fjärrvärme nu är installerad, vilket gör att det abonnemanget kan tas bort. Vidare fanns värmekabel 

för hängrännor, som var manuellt avstängda, men om dessa används vintertid kan styrning möjligen 

installeras. Tvättutrustning var alla relativt nya. 

I energideklarationen har energiexperten kartlagt byggnadens energianvändning och rapporterar 

följande siffror, se Tabell 4. Man kan konstatera att energianvändningen till varmvattenberedning 

verkar vara något låg, om inte byggnaden endast har en lägenhet uthyrd. Det framgår inte ur 

energideklarationen antal boende på fastigheten. Det finns dock ingen korrelation mellan fördelad 

hushållsel och varmvattenenergin. Hushållselen tyder på flera hyresgäster. Det är också tydligt att 

största delen av köpt energi används i elpannan, medan oljepannan står för ca 16 % av köpt energi. 

Tabell 4: Energianvändning enligt energideklaration, Lessebo kommun. 

Köpt 

Energi 

kWh 

Varav energi till 

varmvattenberedning 

kWh 

Fastighetsel 

kWh 

Hushållsel 

kWh 

Verksamhetsel 

kWh 

Energiprestanda 

kWh/m2, år 

varav el 

kWh/m2, 

år 

129619 2925 3000 25000 5049 187 158 

Följande åtgärder föreslogs av energiexperten i samband med energideklarationen, se Tabell 5. 

Energideklarationen godkändes av energiexperten den 10 april 2009. 

27

Tabell 5: Åtgärdsförlag identifierade och föreslagna av energiexperten i samband med energideklaration, 

Lessebo kommun. 

Minskad 

Besparingsenergianvändning 

kostnad 

Beskrivning 

Åtgärd kWh/år 

kr/kWh 

av åtgärden 

1 4500 0.3 Tätning av fönster och dörrar 

2 3900 3 Installation av superisolerande fönster 

3 11300 0.3 Driftoptimering av värmeanläggningen 

4 3600 2 Byte till engreppsblandare 

Byte av uppvärmning till Luft-vatten 

5 53400 0.1 

värmepump 

En första titt på de förslag som anges i energideklarationen motsvarar inte åtgärd 2 (superisolerade 

fönster) och åtgärd 4 (byte till engreppsblandare) kriteriet att åtgärderna skall vara 

kostnadseffektiva, vilket betyder att besparingskostnaden skall vara lägre än det kostar att köpa in 

den energin som sparas in genom åtgärden. Det kan också noteras att åtgärd 4 avser att spara in mer 

energi än vad som totalt åtgår per år för denna post. Det är uppenbarligen fel i inmatningen av denna 

siffra i energideklarationen. Detta kan ha viss inverkan vid normalårskorrigeringen av byggnadens 

energianvändning då tappvarmvatten inte korrigeras. 

Åtgärd 1 avser att täta fönster och dörrar för att minska energianvändningen, men då byggnaden är 

ventilerad med självdrag utan spaltventiler kommer all tätning av klimatskalet att innebära flera 

saker 

1. Ventilationsflödet minskar (positivt ur energisynpunkt, troligen negativt ur 

inneklimatsynpunkt) 

2. Termiska komforten ökar antagligen (pga. minskat drag). Operativ temperatur höjs sannolikt. 

Enligt regelverket får inga åtgärder föreslås som innebär en försämring av inneklimatet. Denna åtgärd 

innebär dock att det troligen kommer att ske en försämring av inneklimatet. Åtgärden bör i sådana 

fall kompletteras med åtminstone två samtidiga åtgärder: 

1. Anordna till‐luftsdon (spaltventiler?) så att ventilationsluften kan tillföras utan att operativa 

temperaturen försämras utan förbättras istället. 

2. Sänka innetemperaturen för att minska energianvändningen vilket är möjligt då operativa 

temperaturen förbättrats. Sänkt innetemperatur minskar energianvändningen. 

Åtgärd 2 avser att byta till effektivare fönster. Det uppskattades under platsbesöket att 

fönsterarean är ungefär 72 m² och dess U‐värde till 2.8 W/m²∙K. Ett bra fönster har runt 1.0 W/m²∙K 

vilket skulle innebära en besparing 22 på ca 11 MWh/år, medans energiexperten uppskattar 

besparingen till 3 900 kWh/år. Kostnaden för byte till aluminium isolerglas treglasfönster enligt 

REPAB uppskattas till 10 800 kr/m², vilket blir 778 000 kr. Återbetalningstiden för denna åtgärd blir 

lång, men kan kanske motiveras om fönstren ändå skall bytas. 

22 Under antagande av 86 000 °C∙h (motsvarande Växjö) (VVS Förlag AB, 1963). 

28

Åtgärd 3 föreslår driftoptimering av värmeanläggningen, vilket jag tolkar till att betyda justering av 

pannan. Det skulle också kunna betyda injustering av värmesystemet. Vid tiden för 

energideklarationen användes i huvudsak elpannan, med oljepannan som spets och reserv (enligt 

vad det verkar från använd energi). Det är oklart vad det är i värmesystemet som skall optimeras. 

Den av energiexperten uppskattade minskning av energianvändningen anges vara ca 11 300 kWh/år 

(storleksordningen 10%) vilket kan betyda att det handlar om injustering av värmesystemet. Enligt 

(Adalberth, o.a., 2009) kan 5 % till 15 % sparas på en injustering. 

Åtgärd 4 föreslår byte till engreppsblandare, vilket delvis redan beskrivits ovan. Besparingen enligt 

energideklaratören verkar vara större än hela årets förbrukning. Angiven varmvattenanvändning är 

uppenbarligen felaktig. 

Åtgärd 5 föreslår byte av uppvärmningskälla till en uteluft/vatten‐värmepump. Värmepumpar är 

ofta en energieffektiv och kostnadseffektiv åtgärd. Det är rimligt att anta att årsvärmefaktorn för en 

sådan värmepump ligger kring ca 3 eller strax under, låt oss anta 2.5. Besparingen som anges i 

deklaration ser alltså ut att vara helt rimlig. Det skall kanske noteras att en denna åtgärd, så som 

många andra värmepumplösningar 23 , inte sparar på byggnadens energibehov, bara på andelen köpt 

energi, eftersom en viss del (2/3) fås ”gratis” av omgivningen eller återvinns från byggnaden. 

Byggnadsägaren har efter energideklarationen valt att installera fjärrvärme istället för värmepump. 

KTHs identifierade åtgärder i byggnaden i Lessebo kommun är bl.a. 

1. Värmesystem Nya termostatventiler på radiatorer, max 21 grader 

2. Värmesystem Sänk temperaturen i garage till 10 grader, idag 21. 

3. Värmesystem Injustera radiatorsystemet, idag högt flöde och hög framledningstemp 

vilket troligen ger hög inomhustemp 

4. Värmesystem Sänk temperaturen i trappuppgångar idag 22.5 grader i medel. 24 på 

plan 2 och 21 på plan 1 

5. Klimatskärm Åtgärda köldbryggor vindsbjälklag 

6. Klimatskärm Treglasfönster 

7. Ventilation Installera mekanisk ventilation med frånluftvärmepump 

Besiktningen av byggnaden gjordes på plats i november 2010, då värmesystemet har bytts mot 

fjärrvärme istället för att använda el‐ och oljepannan. Maxbegränsande termostatventiler 

tillsammans med injustering av radiatorkurva och värmesystem och tryckstyrd pump (som redan 

finns) kan en besparing på 5 % ‐ 10 % erhållas (Adalberth, o.a., 2009) vilket kan vara ett intressant 

alternativ. Det skall noteras att temperaturen i trapphusen är onödigt hög, vilket kan sänkas. Detta 

torde dock endast betyda en blygsam besparing, samtidigt som kostnaden för dess genomförande 

också torde vara blygsam. 

Däremot finns det betydande köldbryggor i vindsbjälklag. Dessa kan åtgärdas, men innebär samtidigt 

ytterligare isolering av bjälklaget, kostnad ungefär 210 kr/m² för 100 mm vilket innebär en kostnad 

på ca 100 000 kr. (Adalberth, o.a., 2009) anger att köldbryggor kan motsvara mellan 2 % till 20 % av 

totala energianvändningen i en byggnad, vilket i detta fall innebär att köldbryggorna uppskattas till 

3 300 kWh/år. LCC beräkning över trettio år ger att även om köldbryggans inverkan i taket helt 

23 

Undantaget blir då frånluftsvärmepump som återvinner energi och således minskar byggnadens energibehov 

och mängden köpt energi. 

29

elimineras kan investeringen inte motiveras ekonomiskt (befintligt fall ger LCC ca 40 000 kr medan 

isoleringen ger då 100 000 kr, eftersom energiförlusten pga. köldbryggan helt eliminerades). Men, 

eftersom hela taket tilläggsisolerades inte bara elimineras köldbryggorna i taket, utan energiförlusten 

genom taket minskar samtidigt. För att LCC‐kostnaden för de två alternativen skall bli lika måste 

energibesparingen med minskade transmissionsförluster i taken vara 5 500 kWh/år. En bättre lösning 

hade kanske varit att från början isolera ovanpå det gamla taket, vilket hade inneburit att inverkan av 

köldbryggan hade minskat avsevärt. 

Fönstren är gamla och inte de mest energieffektiva. Energiexperten föreslår också att dessa skall 

bytas mot moderna energieffektiva. Kostnaden för att göra detta är dock inte motiverad enbart ur 

energiteknisk synvinkel. Då det blir dags att byta fönster i byggnaden blir kostnadsbilden annorlunda, 

eftersom den energitekniska kostnaden enbart blir att välja mellan moderna ”standardfönster” eller 

hypermoderna energieffektiva. Den merkostnaden (uppskattningsvis knappt dubbelt så dyrt som 

standardfönster, dvs. här ungefär 350 000 kr) som detta val innebär kan mycket väl vara motiverat. 

Till sist kan även en frånluftsvärmepump installeras för att återvinna energi ur ventilationsluften. 

Samtidigt fås då även mekanisk frånluftsventilation vilket kan säkerställa ventilationsflödet i 

lägenheterna, som erfarenhetsmässigt är något för små för byggnader med självdrag. En 

frånluftsvärme kan i denna byggnad återvinna ca 20 000 kWh/år men förbrukar samtidigt då ungefär 

10 000 kWh/år. Köpt energiminskar då med 30 000 kWh/år, till en driftskostnad på ca 12 000 kr/år. 

LCC‐kostnaden över 20 år blir 883 000 kr utan att installera värmepumpen, men 824 000 kr 24 om den 

installeras. 

Intervju med energiexpert: Det är intressant att också studera hur energiexperten arbetar vid 

utfärdande av energideklaration. Nedan följer några reflektioner från intervjun med företaget som 

genomfört energideklaration i byggnaden i Lessebo kommun. Intervjufrågorna som ställts till 

energiexperten finns sammanställt i Appendix 2 – Intervjufrågor till energiexperterna. 

Energiexperten uppger att de är en grupp äldre erfarna tekniker/ingenjörer med lång erfarenhet 

inom området. Energiexperten ger under intervjun ett passionerat och genuint intresse för 

energideklarationer och dess genomförande. Många energideklarationer har genomförts, med 75 % i 

kommunala fastigheter eller kommunala bostadsbolag. I och med det anger experten att motparten 

ofta är en energitekniskt kunnig person som är väl insatt dels i dessa frågor samt i byggnadens 

faktiska drift. Energideklarationerna genomförs alltid på plats med kund, vilket också alltid inbegriper 

en platsbesiktning av byggnaden. Innan besiktningen görs förebereds byggnadens generella 

energianvändning för att i tidigt skede notera om betydande avvikelse mot normal användning 

föreligger. 

Frågorna till byggnadsägaren eller driftpersonal sker utefter EnergiVision. Energiexperten är av den 

fasta övertygelsen att åtgärder inte går att föreslå om ingen platsbesiktning görs. Besiktning och 

energideklarationen görs alltid av certifierade experter på kvalificerad nivå. Mätningar utförs i 

begränsad omfattning, men IR‐mätare för identifiering av köldbryggor används ofta. 

24 Uppskattad investering 100 000 kr (65 000 för värmepump och 35 000 för frånluftssystem) 

30

Fördelningen av energianvändning för respektive delsystem görs enligt schabloner om inte 

(el)energimätare finns. Brukarnas beteende tas inte i egentlig mening hänsyn till men om byggnaden 

har verksamhet och inte är ett bostadshus tas hänsyn till verksamheten. 

Åtgärder identifieras under platsbesiktningen tillsammans med kund då olika åtgärder studeras i 

EnergiVision. Komplexa interaktioner mellan olika energisystem i byggnaden tas implicit hands om i 

EnergiVision. Osäkerheten i utfallet av mätningar, av indata, och dess fortplantning i resultat tas inte 

hänsyn till och inte heller anges osäkerhetsintervall i åtgärdernas utfall. Företagen hjälper kunder 

med rådgivning inför implementering av olika åtgärder men utför inte åtgärder själva. 

Energiexperten anser att det inte går att vara oberoende om även utförande av åtgärder ingår i 

företagets verksamhet. Viss återkoppling av utfall av genomförda åtgärder sker. 

Komponenters prestanda uppskattas genom schabloner, inga mätningar utförs i egentlig mening. 

Ventilationsflöden fås från OVK‐protokoll. Byggnadens energianvändning uppskattas genom 

programvaran EnergiVision. 

LCC –modul i EnergiVision används för uppskattning av åtgärdernas utfall. Alla åtgärder redovisas till 

kund, även om dessa inte möter Boverkets kriterier på besparingskostnad. Anledningen anges vara 

att visa på åtgärder som kan implementeras vid senare tillfälle under normalt underhåll av 

byggnaden. 

Det är tydligt när en jämförelse av energideklarationen ovan och arbetssättet som energiexperten 

beskriver att alla åtgärder som identifierats tas med i deklarationen, där besparingskostnader 

överstigande 3 gånger energikostnaden finns medtagna. Det finns inget fel i att ta med alla åtgärder, 

kunden får då ta och själv göra bedömningen hur och vilka åtgärder som implementeras. Det kan 

noteras att andra åtgärder än de som energiexperten identifierades av oss vid ett senare tillfälle. Det 

är också troligt att ytterligare åtgärder kan identifieras om en tredje energiexpert granska samma 

byggnad. Vissa av åtgärderna identifierades av både energiexperten och av oss. 

Byggnadsägaren valde hittills att konvertera byggnadens uppvärmningskälla från el och olja till 

fjärrvärme. Inga andra åtgärder av de av energiexperten har ännu genomförts. 

31

Nybro 

Byggnaden i Nybro är en av flera byggnader i en grundskola med elever från förskoleklass upp till 

nionde klass. Aktuell byggnad är Byggnad 1, se översiktsplan i Figur 10 och schematisk planlösning i 

Figur 11. 

Byggnaden innehåller huvudsakligen slöjdverksamhet, hemkunskap samt lunchmatsal. I källarplan 

finns enbart en kulvert under begränsad del av byggnaden. Tempererade arean är enligt 

deklarationen 1 469 m². Klimatskalet består av 15 dm lättbetong med putsad in och utsida med 

gjutna pelare efter hela långsidor. Taket är av trätakstolar med hängande plast under och 100 mm 

isolerskivor vilket senare tilläggsisolerats med 200 mm lösull. Lösullen är delvis nedtrappad. Fönstren 

är olika på respektive sidan, mot skolgården sitter 3‐glas isolerruta, medans en isolerruta sitter på 

väggen mot vägen. 

Figur 10: Översiktsplan för skolans byggnader, Nybro kommun. 

Figur 11: Schematisk planlösning Byggnad 1, Nybro kommun. 

Värme levereras med fjärrvärme via Byggnad 2 och kulvert över till Byggnad 1, där det sedan shuntas 

med inställd radiatorkurva enligt Figur 13. Innetemperaturen är enligt driftdatorn mellan 20°C till 

21 °C hela tiden. I lektionssalarna finns elektroniska radiatorventiler, i övriga utrymmen finns äldre 

termostatventiler. I matsal saknas individuella radiatorventiler utan styrs istället av central, 

gemensam styrventil. 

32

Figur 12: Entré till matsal, Nybro kommun. 

Figur 13: Radiatorkurva, Nybro kommun. 

Ventilationen kan sammanfattas enligt Tabell 6. För lektionssalarna används endast till‐luft, mängden 

regleras via styrspjäll via temperatur. I matsalen regleras luften via temperatur och CO2. 

Allmänventilation är ett FTX‐system med roterande värmeväxlare. Enligt punktmätning har den 

roterande återvinningen en temperaturverkningsgrad på ca 60 %, vilket är något lågt enligt (Abel, 

o.a., 2008) för en roterande återvinning, men vår erfarenhet av återvinningar i drift under en längre 

tid tyder på att det inte på något sätt är en anmärkningsvärd låg siffra även för roterande 

återvinning. Noteras bör dock att potentialen för denna typ av återvinning är högre än uppmätt 

värde. Det kan vara värt att ha något tätare underhåll av återvinningen. 

33

Tabell 6: Ventilation, Nybro kommun. 

Salar Flöde max 

Flöde grund 

Börvärde temp 

allmn vent 

allmn vent 

Stora bild 200 l/s 100 l/s 21 °C 

Lilla bild 150 l/s 75 l/s 20 °C 

Textilslöjd 180 l/s 90 l/s 21 °C 

Slöjd 200 l/s 100 l/s 20 °C 

Träslöjd 180 l/s 90 l/s 20 °C 

Matsal 21 °C 

Diskrum Tryckknappstimer öppnar två frånluftshuvar (nr 4, 5) via Allmänvent FF1:01. 

Kök 0.85 m3/s ‐ flöde forcering via tryckknapp för hög/lågfart samt allmänvent med 

tryckknapp för förlängd drift. 

Allmänvent TF 2247 l/s FF 2404 l/s 20 grader Frånluft 

Allmänvent Tillufttemp 19.9‐20.6, Avluft 5.8, Frånluft 19.5, Ute 1.4, Tilluft e.våv 12.0. 

ABB ECAA 07‐10‐1‐1‐280‐1‐1, År 2001. 

Allmänventilation går på tidkanal 06:45 – 16:00, M‐F. Fläktarna är tryckstyrda. 

Hemkunskap 

rum 55 

Forc 4 x 210 m³/h via 

tryckknapp 

Grund 115 m³/h 

Hemkunskap 

rum 56 

Forc 4 x 210 m³/h via 

tryckknapp 

Grund 100 m³/h 

Träslöjd 

rum 50 

Punktutsug ÅSS BZ11 + ÅSS 2300 EX 

Träslöjd 

rum 51 

Punktutsug ÅSS BZ11 + ÅSS 1500 

I byggnaden finns också fyra stycken DX ‐ kylmaskiner, KA1‐4. Alla använder R404A som köldmedium 

och kondensorerna är luftkylda. De betjänar olika delar av byggnaden, se Tabell 7. 

Kyla Betjänar 

Tabell 7: Kylmaskinernas användning. 

KA1 Frysrum 1:202 

KA2 Frysskåp 701, 702 

KA3 Köttkylrum, Mejerikylrum, rotfruktkylrum 

KA4 Kylt avfallsrum, Kylskåp 701, 702, sval 703 

Det noterades under besöket att det kontinuerligt bubblade i synglaset på KA1, vilket kan tyda på viss 

brist på köldmedium i kretsen (läckage?) om det inte slutar bubbla efter uppstartsförloppet av 

kompressorn. Inga mätningar utfördes på kylmaskinerna. 

Belysningen inventerades också under besöket, vilket är sammanställt i Tabell 8. 

34

Tabell 8: Belysning i Byggnad 1, Nybro kommun. 

Belysning Installerat Yta (m²) Kommentar 

Träslöjd 51 21 st 36Wx2 + 2st 140 Äldre armaturer i slöjdsal och nya i 

28Wx2 

lackrum. Ingen styrning på belysning 

Hemkunskap 55 10 st 28Wx2 90 Nya T5 armaturer, Ingen 

belysningsstyrning 

Hemkunskap 56 10 st 28Wx2 90 Nya T5 armaturer, Ingen 

belysningsstyrning 

Korridor utanför 

matsal 

11 st 14Wx3 Nya T5 armaturer 

Matsal 21 st 48Wx2 + 

10st 24W LE 

Belysningen styrs manuellt via 

kontrollpanel, manuellt styrs 

belysningsstyrkan 

Blandning mellan gamla och nya 

armaturer. Manuell styrning 

Kök 7 st 28Wx2 + 

5 st 36W 

Övrigt köksutrymme 9 st 28Wx2 Nya T5 armaturer och manuell styrning 

Diskrum 3 st 28Wx2 + 


2 st 36W 


Bildsal 53 13 st 28Wx2 Nya T5 armaturar och manuell styrning 

Tvättstuga 4 st 28Wx2 + 


2 st 36Wx2 


Slöjd 50 20 st 36Wx2 Gamla armaturer med manuell styrning 

Textilslöjd 52 11 st 28Wx2 + 

3 st 28W 

Verksamheten i byggnaden är enligt uppgift enligt Tabell 9. 

Tabell 9: Utnyttjandenivå av salar i Byggnad 1, Nybro kommun. 

Sal/Rum Verksamhetstider 

Nya T5 armaturer och manuell styrning 

Kök Helfart 07‐15. Serverar ca 550 portioner frukost, lunch och två 

mellanmål varje dag. All mat lagas på plats från grunden. 

Rum 52 ca 18 h/ vecka 





I energideklaration har energiexperten kartlagt byggnadens energianvändning och rapporterar 

följande siffror, se Tabell 10. 

35

Tabell 10: Redovisad energianvändning i energideklarationen, Byggnad 1 Nybro kommun. 

Köpt Energi 

kWh 

Varav energi till 

varmvattenberedning 

kWh 

Fastighetsel 

kWh 

Verksamhetsel 

kWh 

Energiprestanda 

kWh/m²·år 

varav el 

kWh/m²·år 

159 800 13 600 38 000 42 100 146 26 

Byggnaden har enligt energideklarationen inspekterats på plats. Energideklarationen godkändes av 

energiexperten den 8 mars 2009. 

Energiexperten lämnade i samband med energideklarationen tre förslag, se Tabell 11. 

Tabell 11: Åtgärdsförslag enligt energideklaration, Nybro kommun. 

Åtgärd Minskad 

energianvändning 

kWh/år 

Besparings- 

kostnad 

kr/kWh 

1 13 500 0.35 

2 26 000 0.35 

3 10 000 0.68 

Beskrivning 

av åtgärden 

Sänka min.och max.flöden i klassrum, matsal 

och kök. Närvarostyrning av max.flöden i 

klassrum. Optimera drifttider. 

Nytt T-.aggregat, CO2 och fuktreglering av 

uteluftflöde, tempstyrning i gymn.sal. 

Närvarostyrning vent. 

Byte av befintligt eluppvärmt T-aggregat till 

FTX med fjärrvärme 

En inledande titt på åtgärderna visar att förslag nr 2 inte är relevant, utan gäller byggnad 1, då 

gymnastiksalen finns i byggnad 1. Inte heller har vi hittat det eluppvärmda T‐aggregat som omnämns 

i förslag 3 och fastighetsägaren hävdar också att det inte finns i denna byggnad. Återstår då enbart 

förslag 1, anpassning av ventilationen efter utnyttjande av byggnaden. 

Åtgärd 1: Denna åtgärd behandlar optimering av drifttider och anpassa tekniska system efter 

faktiskt utnyttjande av lokalerna. Ventilationsflödet är enligt uppgift 2.5 m³/s, behovsstyrd till viss del 

men i medel. Drifttider enligt uppgift mellan 07‐16. Dessutom finns ett F‐system placerat i köket, körs 

vid behov. Reducering av max och min flöden är möjlig, så länge som riktlinjerna följs, 0.35 l/s∙m² + 

7 l/s∙person. Baserat på angivet flöde försörjer systemet ca 280 personer. Baserat på användningen 

kan det vara rimligt att anta att endast ca 100 personer befinner sig i byggnaden när inte lunch 

serveras och max 200 under lunchtid. Ventilationsflödet borde då kunna reduceras till 1.2 m³/s samt 

1.9 m³/s. Vilka värden som experten använt framgår inte. Baserat på de få timmar i veckan som delar 

av lokalerna används kan detta vara en signifikant besparing. Uppskattningsvis skulle en injustering 

av min.flöden mot 0.35 l/s∙m² då lektionssalarna inte används ge en besparing på 4 600 kWh/år. 

Åtgärden som energiexperten föreslår verkar således rimlig och är en lönsam åtgärd. 

KTHs identifierade åtgärder redogörs för i nedanstående stycken för skolbyggnaden i Nybro 

kommun. Flertalet åtgärder identifierades: 

36

1. Kontrollera grundflöden till klassrum så att de stämmer med verksamheten. 

2. Placeringen av temperaturgivarna i salarna blir påverkade av tilluftstemperaturen så att även 

om det är 23 grader i rummet så visar rumsgivaren 20 grader. Detta gör att SV för mer tilluft 

och frånluft inte öppnar. Ingen varm frånluft kommer till TA/FA1 och till värmeåtervinningen. 

Istället får man övertemperaturer i rummet. 

3. Förbättrad funktion för ventilationen av köksventilation och spisfläktarna. Kortare drifttider, 

lägre luftflöden och värmeåtervinning är möjligt. 

4. Åtgärda nedtrampad isolering vind. 

5. Avspjällning av spisfläktkanaler i hemkunskapssalar. 

6. Ny belysning där det finns äldre armaturer. 

7. Ljusstyrkestyrning av belysning i salar och matsal. 

8. Närvarostyrning av belysning i salar och toaletter och korridorer. 

9. Bättre kylmaskindrift, troligen pga. bristande köldmedimängd. 

10. Värmeåtervinning kondensorvärme. 

11. Förbättrade fönster där det är en isolerruta. 

12. Isoleringen av fasaden under golvnivå. 

13. Spjällstyrning på uteluftkanal till keramikungnsrum. 

14. Obalansen i lektionssalarna, undertryck i områden utan aktivitet och övertryck i salar ger låg 

returtemperatur på frånluft. Troligtvis ökat ofrivillig ventilation. 

I huvudsak tre områden identifierades i byggnaden, 

1. Ventilation med dess drifttider, flöden och återvinning 

2. Belysning 

3. Transmissionsförluster, dels vind, dels grund, dels fönster. 

Vissa av dessa är enkla och inte kostsamma att åtgärda, t.ex. ska kylmaskinen eventuellt fyllas på 

med mer köldmedie, men man bör samtidigt undersöka orsaken till för liten fyllnadsmängd. Det 

skulle kunna tyda till läckage. Kylmaskiner fungerar dåligt med för lite köldmediemängd, vilket här 

yttrade sig i bubblor i synglaset innan expansionsventilen. Gas i expansionsventilen leder till att 

tilläckligt med köldmedie inte tillförs förångaren, varpå trycket i förångaren minskar och 

överhettningen efter kompressorn ökar. Till slut kommer inte kylmaskinen att leverera nödvändig 

kyleffekt. Varje grad som förångningstrycket minskar innebär som tumregel mellan 3 – 5% minskad 

COP 25 . Så även om kyleffekten är tillräcklig behöver mer kompressoreffekt än nödvändigt att tillföras. 

Avsevärda vinster kan göras med att justera ventilationsflödet så att de dels anpassar sig efter 

verksamhetens behov, samt inte är onödigt stora då salarna inte används. Denna åtgärd har ju också 

energiexperten identifierad. Den är ofta inte speciell kostsam utan kan ofta göras genom justering 

enbart. 

En termostat reagerar på den temperatur eller CO2‐halt som den känner. Olycklig placering kan göra 

att den inte alls är mäter ett representativt värde av rummet. En bättre placering av givarna kan då 

enkelt justera flödet (i detta fall) till att bättre anpassa sig till rådande behov, så som ursprungligen 

avsett med givaren. Även denna åtgärd har blygsam kostnad och kan snabbt betala sig genom 

25 Beror på ett antal faktorer, såsom vilket köldmedie som används, kompressortyp, osv… 

37

minskad energianvändning, genom minskade ventilationsförluster, transmissionsförluster och ökad 

eller bibehållen termisk komfort (och/eller luftkvalité). 

Bättre styrning av belysning tillsammans med modern armatur kan spara åtskilliga kWh. Effekten av 

närvarogivare beror på hur många timmar som belysningen står på trots att ingen befinner sig i 

lokalen. Vi har ingen uppgift i detta fall hur mycket detta är, det kan vara så att skolans personal är 

väldigt medvetna och ser till att belysningen inte står på i onödan. 

Det är en stor skillnad i transmissionsförluster genom fönstren, då ena halvan av byggnaden 

uppgraderats medans andra inte. Byte av fönster till energieffektiva är ett intressant alternativ om 

fönstren ändå skall åtgärdas. Utöver den direkta transmissionsbesparingen genom fönstret kan även 

innetemperaturen minskas, med bibehållen operativ temperatur. Operativ temperatur kombinerar 

strålningseffekter som upplevs av människor med konvektiv värmeförlust driven av lufttemperatur. 

Strålningseffekten beror på temperaturen på rummets ytor, vilket innebär att om fönstren blir mer 

energieffektiv kan luftens temperatur sänkas, utan att nettoeffekten av värmeförlusten från kroppen 

påverkas. Men transmissionsförluster och ventilationsförluster är i huvudsak driven av 

lufttemperaturen, vilket då kan minskas. Komfort påverkas även på strålningstemperatur som 

signifikant avviker mellan motstående väggar. Så en innevägg, som antagligen ligger nära 

rumstemperaturen kan signifikant avvika från kallare ytterväggar, speciellt om dessa väggar 

innehåller mycket fönster med dålig isoleringsförmåga. Figur 14 visar att kalla väggar inte orsakar 

lokal okomfort vid måttliga temperaturdifferenser (kurva 2, mindre 5 °C) men vid högre 

temperaturdifferenser snabbt uppfattas negativt. 

Figur 14: Andel missnöjda vid asymmetrisk strålningstemperatur, 

kurva 2 motsvarar kall vägg (CEN, 2005). 

Ett antal kylmaskiner finns installerade i byggnaden. Alla dessa hade luftkylda kondensorer. Det är 

fullt möjligt att återvinna den värmen som avges i kondensorn och återföra energin för uppvärmning 

av ventilationsluft, värmesystem eller tappvarmvatten. Som redan nämnts bestäms en kylmaskins 

effektivitet bl.a. av vilken temperatur som den arbetar mellan. Så, högre kondenseringstemperatur 

behövs ofta för att återvinna energin vid användbara temperaturnivåer, vilket kommer orsaka 

försämrad effektivitet, dvs. mer elektrisk energi behöver tillföras kompressorn. Denna ökade 

38

energianvändning är dock blygsam i förhållande till den återvunna energin. Kostnaden för denna 

ökande elanvändning är oftast betydligt lägre än andra energislag (läs fjärrvärme) som annars skulle 

behövts. Vad den återvunna energin används till har uppenbarligen betydelse för kostnaden för 

energin, och så låg temperaturnivå som möjligt skall användas. Lämpligt kan vara uppvärmning av 

ventilationsluften, som endast skall värmas strax under 20 °C, vilket är betydligt lägre än 

värmesystemets eller tappvarmvattnets temperaturnivåer. Det är viktigt att inte bara se till 

energinivåer utan också till temperaturnivåer. 

Tillsist var isoleringen nedtrampad i vindsutrymmet vilket försämrar isoleringsförmågan avsevärt för 

dessa delar. Termografering visade också på signifikant högre förluster på grund under golvnivå vilket 

spara energi vid en eventuell åtgärd. Arean som berörs är begränsad men kan ha stor betydelse för 

upplevelsen inne i salarna, speciellt nära ytterväggarna. Den termiska komforten kan höjas genom att 

se till att golvets temperatur inte avviker signifikant från rumstemperaturen. Bästa komfort med 

avseende på golvtemperatur nås enligt Figur 15. 

Figur 15: Andel missnöjda med golvtemeperaturen, optimal vid strax under 25 °C (CEN, 2005). 

Intervju med energiexpert: Det är intressant att även här reflektera över intervjun med 

energiexperten avseende dess procedur vid en energideklaration. 

Energideklarationen förbereds mot kund ofta mot ett elektroniskt dokument (pdf eller Excel‐ 

formulär) som kunden fyller i efter bästa förmåga, vilket sedan används till förberedelser inför 

platsbesök, som alltid görs. Ofta görs platsbesöket med två personer varav en alltid är certifierad. 

Byggnadens driftpersonal följer med under platsbesöket, som intervjuas på plats, för att känna in 

kompetens på driftorganisationen samt ta information om tidigare systemlösningar och dess utfall. 

Även hyresgäster tillfrågas om de finns tillgängliga, för att undersöka hur de upplever t.ex. senaste 

sommaren och vintern. Underlaget som överlämnas till kund är energideklarationen och Excel‐ 

dokument med LCC‐kalkyl så kunden själv kan uppdatera denne vid behov. Överlämnandet av 

deklarationen avslutas med muntlig presentation för att fånga upp och öka kundens intresse för 

deklarationen och dess åtgärder. 

Inför deklarationen kartläggs vilka resurser som behövs för att genomföra deklarationen tillsammans 

med kunden, och följande inhämtas: energistatistik månadsvis, OVK‐protokoll, driftkort, 

kylkontrollrapport och ofta A3‐ritning för systemen. 

39

Energiexperten anser att en energideklaration, samt de åtgärder som skall identifieras, inte går att 

genomföra om byggnaden inte besiktas på plats. En besiktning börjar ofta med en runda ute först, 

som ofta också dokumenteras med fotografering, vilket görs under hela besiktningen. Vintertid 

används också ofta värmekameran (om den finns tillgänglig). Nästa anhalt blir ofta undercentralen, 

och sedan vidare ut till varje tekniskt utrymme och installation. En utmaning som finns är ibland att 

förstå hur ett tekniskt system är tänkt att fungera. Till detta behövs erfarenhet och det är bl.a. därför 

som certifierad personal alltid är ute på besöken, med hjälp av en kanske mindre erfaren deklaratör. 

Ibland har ju inte ens driftpersonal eller byggnadsägare kunskap av hur systemen funkar eller vad alla 

rör gör för nytta. 

Mätningar under besöken är oftast titthålsmätningar med temperatur, fukt och CO2, ibland också 

används el‐effektmätning. Flöden i ventilationssystemet bestäms oftast genom OVK‐protokoll 26 . Vid 

speciella fall används även temperaraturloggers över en helg eller liknande. Mycket information fås 

även från driftdatorn. En stående punkt på åtgärder som nästan alltid står först i åtgärdslisten är 

driftsoptimering och anpassning efter verksamheten. Värmeåtervinning av ventilationsluft 

uppskattas oftast med schablonvärden, i huvudsak pga svårigheten att mäta ett ”korrekt” värde med 

tanke på temperaturskiktningar, flödesfördelningar som inträffar i dessa komponenter, samt 

otillräckliga mätsträckor. 

Energianvändningens fördelning i byggnaden görs via interna nyckeltal som kommer från upparbetat 

erfarenhet inom företaget samt från djupare analyser, samt STIL2 eller dylika undersökningar, 

baserat på verksamheten i byggnaden. Fastighetselen summeras utifrån installerade apparater och 

dess drifttider. Kyla uppskattas efter typ av kyla eller verksamhet som den används till samt dess 

drifttid. Brukarnas beteende tas inte i egentlig mening hänsyn till men viss erfarenhet finns kring 

skillnad mellan om hyresgästen betalar själv eller inte. Om erfarenheten tyder på att det är en 

byggnad med hög energiförbrukning på grund av brukarnas beteende så blir det ett åtgärdsförslag 

eller råd. Det är enligt energiexperten viktigt att inte bara ta upp brister i byggnadens 

energianvändningen, utan också brister i brukarbeteende. Båda kan ju spara energi, även om den 

senare energianvändning i viss mening inte skall vara med bland åtgärderna, då de inte i egentlig 

mening tillhör byggnadens energianvändning. 

Åtgärderna identifieras primärt vid platsbesöket, men även energianvändningen ger ju tidig 

indikation på att det troligt finns åtgärder att finna, vilket kanske gör att man är mer uppmärksam. 

Speciellt tittas på systemuppbyggnad, styr‐ & reglerprinciper och inställningsvärden. Eventuellt gör 

en lite mindre mätning och beräkning. Utfallet av åtgärderna är en kombination av simuleringar (t.ex. 

IDA ICE eller motsvarande) och handräkning (graddagar) och typvärden. Det beror på åtgärdens art. 

Indata som används fås ofta från driftdatorn samt det som observerats på plats tillsammans med 

OVK‐protokoll, samt eventuellt information på hyresgäster. Komplex interaktion mellan system och 

indirekta kopplingar av olika åtgärder hanteras inte direkt, men skall normalt kommuniceras till kund 

att det kan finnas kopplingar mellan vissa åtgärder. Åtgärdsförslagen rangordnas efter åtgärder på 

klimatskalet, sedan värmesystem, sedan ventilationssystem, sedan kyla, sist 

produktionsanläggningarna. Det redovisas inte osäkerheten på åtgärdernas utfall, mer än att det är 

en uppskattning och att det kan variera, de är ju baserade på erfarenhet och nyckeltal. 

Implementering av utrustning görs inte men man hjälper kunden som bollplank och 

26 Vilket också behövs för att i deklarationen kunna ange rätt ”ruta” kring frågan OVK. 

40

diskussionspartner. Tyvärr, tycker energiexperten, är det för lite fokus på att faktiskt genomföra 

åtgärderna. Viss återkoppling av genomförda åtgärder sker via enkätliknande undersökningar, men 

inga egentliga mätningar genomförts regelbundet. 

Komponenters prestanda uppskattas via schabloner, nyckeltal och driftserfarenheter men inga 

mätningar genomförs regelbundet. Ekonomiska utfallet för åtgärden bedöms med LCC analys (ED‐ 

kalkyl) och Boverkets ”besparingskostnad” används som kriterier. Åtgärder som inte klarar kravet ges 

till kund under rubriken ”övrigt”. 

Det viktigaste enligt deklaratören för att få energieffektiva system är att ha bra komponenter men 

sedan är det viktigaste optimering, justering och underhåll av systemen. 

Energideklaratören anser att en energideklaration skall vara genomarbetat, det går inte att göra en 

deklaration utan att besöka fastigheten. Han anser att det inte är någon egentlig skillnad mellan 

energikartläggning, energiinventering, energianalys eller energideklaration. Möjligtvis med lite 

mindre ambitionsnivå med djupet vid en deklaration men i grunden är de alla samma sak. 

41

Alvesta 

Bygganden i Alvesta är en kombinerad kontors‐ och affärsbyggnad, bestående av en lågdel med 

affärer och en central högdel med kontorslokaler. Byggnaden har en tempererad area på 5 922 m² 

och ett varmgarage i källarplan på 1 301 m². Byggnaden har 6 våningar ovan mark samt ett 

källarplan. 72 % av byggnaden används till kontorsverksamhet, 26 % för butik och lager, samt 2 % 

frisersalong enligt energi expertens bedömning. Totalt finns ca 244 m² fönster på högdelen, av 

varierande storlekar men av dubbelsiolerglas. På lågdelen är det huvudsakligen stora skyltfönster. 

Taket är för båda byggnadsdelarna platt tjärpapp. På högdelen består isoleringen av lösullsisolering 

av äldre modell, vilket med tiden blivit rejält packat. Tjockleken var inte åtkomlig att kontrollera. 

Lågdelens isolering gick inte att kontrollera. 

Ventilationen består av ett flertal aggregat som servar olika delar av byggnaden. En sammanställning 

av ventilationsaggregaten finns i Tabell 12. Ventilationsflödet i högdelen är uppmätt i rummen och 

en summering per våningsplan finns i Tabell 13. 

Studeras rummen var för sig är flödet högst varierande, trots att det oftast sitter en person per rum 

samt att de är i ungefär samma storleksordning (10‐20 m²). Plan 6 skiljer sig eftersom det är större 

och färre rum där, med ett signifikant större totalt luftflöden än i de andra nivåerna. Plan 2 till 5 är 

lika i många avseende och ventilationsflödet är där i medel 70 m³/hr med en standardavvikelse på 

15 m³/hr. För ett kontor med en person i är behovet för ventilationen 38 m³/hr för ett kontor på 

10 m² och 50 m³/hr för ett kontor på 20 m². 

Värmesystemet består av tre olika shuntgrupper, en för lågdelen och två för högdelen 27 . I lågdelen 

består värmesystemet av radiatorer med äldre termostatventiler placerade i huvudsak vid 

skyltfönstren. I högdelen är det fönsterapparater med elektriska styrventiler som regleras individuellt 

via väggplacerad termostat med grundvärde 21 °C och möjlighet till justering ±3 °C. Värmen 

sekvensregleras med kylbafflar i tak. 

Kyla är uppdelad på två aggregat. En som betjänar kontorsdelen (högdelen) med R407C 28 som även 

har värmeåtervinning av kondensorvärme kopplat till värmesystemet. Börvärdet på inkommande till 

kondensorn är satt till 35 °C medans vid rådande utetemperatur 29 var returen på VS 38 °C och 

framledningen på VS 47 °C. Ökad återvinning kan troligen erhållas om börvärdet höjs eftersom 

återvinning nu endast fås vid högre temperaturer. Det är å andra sidan mer energieffektivt att 

minska kylbehovet vid lägre temperaturer som rådde under platsbesöket, så att kyla endast behövs 

vid varmare temperaturer. Pumparna på denna maskin är inte tryckstyrda. Kylmedelspumpen har 

märkeffekten 2.2 kW medans köldbärarpumpen har 1.1 kW märkeffekt. 

Den andra kylmaskinen 30 betjänar klimatkyla till butiker och grupprum. På grund av systemlösning 

och börvärde på till‐luften finns signifikant kylbehov av luften, som först har värmts upp. Systemet 

värmer alltså luften till temperaturer som är högre än börvärdet in till brukarna, som därför behöver 

kyla luften igen. Genom att tänka igenom lämpliga börvärden i systemet kan dels del av 

värmebehovet tas bort, dels motsvarande kylbehov för att kyla bort övertemperaturer i 

ventilationsluften. 

27 Pumparna inte tryckstyrda och har märkeffekt enligt, VS 230 W, VS1 138 W, VS2 138 W, VS3 65 W. 

28 Kylmaskinen är en CIAT LG 400Z, 42.4 kW el. 

29 Temperaturen ute var 2.5 °C. 

30 Climaventa NEC S/B 0252, 28.5 kW el 

42

Tabell 12: Sammanställning av ventilationsaggregat, Alvesta kommun. 

Ventilation VÅV Flöde TF Flöde FF Betjänar och 

driftuppgifter 

LA02 Roterande 2950 l/s 3142 l/s Betjänar högdelen 

Angivet på Angivet på Kontor plan 1‐6. Drift 06‐ 

aggregat aggregatet 18:30 M‐F. Mätvärden: 

Avluft 8.4 gC, Frånluft 

19.5 gC, Ute 2.4 gC, 

Tilluft 21.3 gC 

LA03 

Roterande 300 Pa över 750 Pa över Betjänar Taxi, Djuraffär, 

IV Produkter 

flödes flödes Kopiering och 

FF=EAF‐240‐00‐ 

mätar mätar datacenter. Drift 07‐16 

4G‐H‐21 

uttaget uttaget M‐F. Mätvärden: Avluft ‐‐ 

TF=EMM‐240‐ 

, Frånluft 20.3 gC, Ute 2.4 

30 

gC, TL efter våv 10.2 gC. 

Tilluft 20 gC 

LA04 

Roterande 2.1 m3/s 1.7 m3/s Betjänar Handelsbanken, 

IV Produkter 

mätt via mätt över Optiker, Frisör, 

fläktens fläktens Grupprum1,2,3. Drift M‐F 

mätuttag mätuttag 08‐18 + L 8:30‐14. 

Mätvärden: Avluft 5.6 gC, 

Frånluft 18.8 gC,Tilluft 

Efter våv 14.2 gC, Ute 2.4 

gC, Tilluft 22.4 gC 

KP1 TA/FA 

Systembolag 

TX01 

Hemmakväll 

Värme‐ 

pumps‐ 

våv 

FF Frisör System air 

DVS 400DV 

Nominellt 

flöde enligt 

katalogdata: 

Luft: 1.7 m³/s 

Brine 

(Etyleneglyko 

l 40%): 1.1 l/s 

Roterande IV produkter 

FLB 190‐00‐ 

U4‐FH‐2‐2‐ 

1600‐7 

Betjänar systembolaget. 

Drift ?. Kryotherm LK 

Aqua 25‐2b. Mätning: 


18.7 gC, Ute 2.4 gC. 

Temperaturer från VP In 

FF 10 gC, Ut FF 12 gC, In 

TF 17 gC, ut TF 14 gC. 

Betjänar Hemmakväll. 

Drift: M 06‐19, T‐F 07‐19, 

L 08‐14. öppettider 11‐22 

alla dagar. Mätvärden: 


19.3 gC, Ute 2.0 gC, 

Tilluft 15.4 gC. 

Fläkten saknar 

återvinning och är i drift 

M‐F 08‐18 + Ev. lördag 

enligt frisören 

Kommentarer 

Äldre aggregat placerat i 

fjärrvärmecentralen 

Aggregatet har börvärde 19 gC 

med kompensering mot 

utetemp enligt kurva: ‐10/2 

15/0 20/‐1 25/‐3. Dock har den 

begränsning på tilluften Max 23 

och min 18 gC. 

Aggregatet har högt börvärde 

(21.5 gC) med 

utekompenseringe efter kurva: 

‐10/2 0/1 20/0. Dessutom har 

undergrupper kylning av luften 

med börvärden som är lägre än 

börvärdet för aggregatets 

tillufttemp vilket gör att det är 

värming och kylning samtidigt. 

Handelsbanken BV rum 18 gC 

(TL max 25 min 19), Optiker BV 

rum 20 gC (TL max 23 min 15), 

Frisör BV rum 22 gC (TL max 23 

min 19), Grupprum BV 21 gC. 

Motsvarande 11 kW kyleffekt 

på frånluften, Katalogdata 

indikerar vid denna driftpunkt 

40kW avgiven värme, om en 

kompressor körs torde detta 

vara ungefär hälften, dvs 20 

kW, där kompressoreffekt är 

11 kW (eller 5.5 för en 

kompressor). Detta summeras 

till att kyleffekten enligt 

katalogdata borde vara ca 15 

kW. 

Aggregatets drifttider är inte 

anpassade till verksamheten. 

Massor av belysning i lokalen, 

enligt innehavaren 6 kW 

installerat så det blir varmt. 

43

Tabell 13: Ventilationsflöde i högdelen 

Plan Ventilationsflöde (m³/hr) 

Plan 1 713 

Plan 2 657 

Plan 3 379 

Plan 4 455 

Plan 5 599 

Plan 6 785 

Belysningen i trapphus styrs av tidkanal mellan 06 00 till 20 00 måndag till fredag. Garage och kulvert är 

närvarostyrt. I kontorsdelen kunde det inte identifieras hur belysningen styrs. I kontorsdelen används 

180 W lågenergilampor i korridorer medans lysrör av äldre typ används garage och kulvert. 

Energianvändningen i byggnaden är enligt energideklarationen 148 kWh/m², se Tabell 14, vilket inte 

känns speciellt hög. Inte heller är verksamhetselen speciell anmärkningsvärd, mindre än vad som 

rekommenderas enligt (Sveby, 2010). Dock verkar kylanvändningen (30 kWh/m²) vara nästan 

ca 3 gånger så stor det som anges som medelvärde (11 kWh/ m²) i STIL2 (Energimyndigheten, 2007) 

även om det anges i den rapporten att stor spridning observerats i data. 

Tabell 14: Energianvändning enligt energideklaration, Alvesta kommun. 

Köpt 

Energi 

kWh 

Varav energi 

till varmvatten 

beredning 

kWh 

Fastighetsel 

kWh 

Verksamhets 

el 

kWh 

Komfort 

kyla 

kWh 

Energi 

prestanda 

kWh/m²·år 

varav el 

kWh/m²·år 

513 000 12 850 133 000 260 700 175 100 148 52 

Tabell 15: Åtgärder föreslagna av energiexperten i energideklarationen, Alvesta kommun. 


energi 

användning 

kWh/år 

Besparings 

kostnad 

kr/kWh 

Beskrivning 

av åtgärden 

1 15 000 0.33 Idag: Cirkulationspump för kylmedelkylare KM1-P1 

tillhörande kylmaskin VKA01 har kontinuerlig drift. 

Förslag: Cirkulationspumpen stoppas via då 

VKA01 ej går i kyldrift. 

2 9 800 0.51 

Införa pumpstopp för huvudpump värme, P-VS. 

3 17 700 2.65 Idag: Då ombyggnad har skett på ventilationssidan 

(nytt luftbehandlingsaggregat) samt att 

Förslag: Injustering av hela värmesystemet, 

förutsätter att det finns injusteringsventiler i 

samtliga stammar och grenar samt injusterbara 

termostatventiler. 

44

Från sin undersökning av byggnaden har energiexperten identifierat tre stycken åtgärder, se 

Tabell 15. Texten är ofullständig i beskrivningen av åtgärd 3, men det är så den står i 

deklarationsdatabasen. 

Åtgärd 1 handlar om pumpstopp av cirkulationspump för kylmedelkylare när kylmaskinen inte går. 

Detta är en helt rimlig åtgärd, som dessutom torde vara synnerligen enkel att genomföra. 

Besparingen anges till 15 000 kWh/år, samt LCC till 0.33kr/kWh. Enligt KTHs inventering är KM‐ 

pumpens märkeffekt 2.2 kW och saknar tryckstyrning. 2.2 kW under hela året innebär ca 

19 000 kWh. En besparing på 15 000 kWh enligt experten verkar vara i överkant eller tyda på korta 

drifttider av kylmaskinen. Normalt används dock inte hela pumpens märkeffekt, utan enbart en 

mindre andel. Man kan nog sluta sig till att besparingens omfattning i detta fall i inte verkar vara 

rimlig utan för stor. Det verkliga utfallet av denna åtgärd bör vara signifikant lägre än vad 

energiexperten uppskattar. 

Förslag 2 handlar återigen om pumpstopp, men nu på huvudpumpen i värmesystemet. Minskad 

energianvändning uppges vara 9 800 kWh och besparingskostnaden 0.51 kr/kWh. Enligt KTHs 

inventering, är märkeffekt på VS‐pump 230 W, på radiatorpumpar 138 W, 138 W, samt 65 W. En 

pump som på märkplåten har 230 W förbrukar under ett år inte mer än ca 2 000 kWh. Alla fyra 

pumparna förbrukar under kontinuerlig drift (8 760 timmar) mindre än 5 000 kWh/år. Det är då 

oklart hur 9 800 kWh skall kunnas sparas. Det är inget egentligt fel med åtgärdsförlaget, pumpar skall 

enbart användas då de behövs och då helst kapacitetsregleras. Problemet här är utvärderingen av 

energianvändningen. Det kan finnas alternativa förklaringar till den stora besparingen som anges, 

t.ex. kan man tänka sig att övertemperaturer med omfattande vädring som av värmesystemet 

uppfattas som värmebehov. I så fall kan alternativa åtgärder ge bättre resultat, t.ex. korrigering av 

radiatorkurvan. 

Åtgärd 3 handlar om att injustera hela värmesystemet eftersom ventilationssystemet byggs om. I 

förslaget påpekas det att det förutsätter injusteringsventiler i stammar och grenar. Det verkar därför 

oklart om det finns eller inte finns, men då experten genomfört en besiktning av byggnaden borde 

denne sett huruvida dessa fanns. Utifrån annan information given i deklarationen är det dock troligt 

att en platsbesiktning gjorts (t.ex. anges VVC temperaturen, samt att kontinuerlig drift av pumpar 

observerats). Besparingskostnaden anges till 2.65 kr/kWh, vilket om jag förstår det rätt innebär att 

den inte uppfyller Boverkets riktlinjer om kostnadseffektiv åtgärd, då få energislag kostar 2.65 

kr/kWh. En mer moderat kostnad på en dylik åtgärd kunde vara förväntad eftersom i huvudsak 

enbart arbetstid åtgår för injustering, då ju en förutsättning av åtgärden var att injusteringsventiler 

redan fanns i systemet. Enligt REPAP kostar en injustering på stam 420 kr/st samt på grenar (i 

lägenheter dock) 2 kr/m². I högdelen används dessutom elektroniska termostatventiler. Finns 

antagligen då mindre behov till injustering i denna del. I lågdelen finns äldre typ, här kan det vara 

intressant med byte och injustering. 

KTHs identifierade åtgärder redogörs för i nedanstående stycken för byggnaden i Alvesta 

kommun. Flertalet åtgärder identifierades: 

1. Driftkort saknas helt, funktion av byggnadens system går inte att läsa sig till. Kartläggning av 

systemen och återskapande av driftkorten. Möjliggör effektivare körning. 

2. Hålkort till reglerutrustning saknas delvis, avläsning och injustering av värden ej möjlig. 

Installation av "modern" styr. 

45

3. Systemuppbyggnad LA04 med värme och sedan samtidig kyla via undergrupper + hög 

tillufttemp, korrigera börvärden. 

4. LA 02 Hög tillufttemperatur, LA 03 Hög tillufttemperatur – kompensering, LA04 Hög 

tillufttemperatur – kompensering. 

5. Återvinningens effektivitet för LA02 och LA03 är något lägre än förväntat. 

6. Hög inomhustemperatur i kontorsdel pga. möjligheten att ha 24 °C , Operativ temperatur är 

inte mätt, kan det finnas problem? 

7. Tryckstyrda pumpar VS och Rad. 

8. Tryckstyrda pumpar kylsystem. 

9. Värmeåtervinningen från kylmaskinen VKA 01 ‐ inställningar för KM, inkoppling mot retur på 

LA02, Börvärdet på KM är 35, vid aktuell utetemperatur (+2.5) var returen på VS 38 och 

framledning på 47. 

10. Ventilationsaggregat KP1, prestandakontroll. 

11. Drifttider TX1, anpassa till verksamhetstider. 

12. Drifttider LA02, anpassa till verksamhetstider. 

13. Drifttider belysning i trapphus. 

14. Ventilationsflöden, stor variation mellan olika kontor och mellan våningsplan. 

Förslag 1 är att se till att uppdatera driftkorten, som helt saknas. En nyckel till energieffektiva system 

är att veta hur systemen är tänkta att fungera. Det är svårt att förstå hur ett system är tänkt att 

fungera om inte en överblick över systemlösningen finns att tillgå. Det är därför viktigt att driftkort 

upprättas så att driftpersonal har en chans att underhålla systemen och ha möjlighet att upptäcka 

när systemen inte fungerar tillfredställande. Genom att avsätta tid för driftpersonal att själva 

upprätta dessa ges möjlighet till en förståelse för systemen som inte kan fås genom att hyra in en 

konsult för denna uppgift 31 . 

Åtgärd 2 behandlar den del av systemen som är av äldre natur, där styrningen ställs in genom 

hålkort. Dessa saknas delvis och det är därför inte möjligt att se inställningar på alla system. Det är 

därför inte heller möjligt att anpassa driften av dessa delsystem efter faktiska förhållande och behov 

och därmed är det svårt att uppnå energieffektiv drift. 

Åtgärd 1 och 2 behandlar grundläggande saker som måste finnas för att ha möjlighet till 

energieffektivitet. Det går helt enkelt inte att få saker att fungera bra om man dels inte vet hur de är 

tänkta att fungera, dels inte går att ändra på. 

Åtgärd 3 beskriver åtgärder på ett ventilationsaggregat som till synes först värmer upp luften till ett 

satt börvärde, varpå verksamheternas börvärden är lägre och därmed används kyla för att få ner 

lufttemperaturen till önskad nivå. Detta är naturligtvis inte en energieffektiv lösning. Det är 

naturligtvis bättre att inte övertemperera luften och på så sätt undvika kylbehov. I aggregatet 

noterades också en viss obalans i ventilationsflödet. Vid besöket uppmättes ventilationsflödet genom 

till‐luftfläkten till 2.1 m³/s. Aggregatet har en roterande värmeåtervinning, vars 

31 Det är tillsynes en självklar uppgift att driftpersonalen är väl insatt i systemets funktion och hur det är 

uppbyggt. Under min gymnasietid på Drift & Undershållsteknisk linje ingick det som obligatorisk uppgift att 

”smyga” rören i skolans ångcentral. Gör inte driftpersonal samma sak i deras system? Det är en avsevärd 

skillnad att titta på en systemritning eller att göra ritningen själv med avseende på att förstå systemets 

funktion. 

46

temperaturverkningsgrad räknat på till‐luftsidan var 72 % och på frånluftssidan 81 %, baserat enbart 

på temperaturmätningar. Detta stämmer inte med det noterade flödesförhållandet. Hänsyn har här 

inte tagits till skillnaden i luftens vatteninnehåll, men den förväntas inte påverka i någon större 

utsträckning. Varje grad som övervärms i detta batteri kostar 2.5 kW i uppvärmning, som sedan 

direkt måste kylas bort vilket kostar ytterligare en 1 kW el till kompressorn 32 . Detta innebär totalt 

3.5 kW helt i onödan. För ett år blir detta ungefär 6 000 kWh (för varje grad över behovet). I detta 

system är börvärdet satt till 21.5 °C (med utetemperaturkorrigering enligt ‐10/2, 0/1, 20/0) medans i 

undergrupperna är sedan börvärderna 18 °C, 20 °C, 22 °C, samt 21 °C för respektive grupp. Det är 

kanske en bättre lösning att enbart värma i första steget till lägsta nivån, för att sedan individuellt 

värma till de högre temperaturer som önskas. För att mer i detalj avgöra vilket besparing detta skulle 

innebära behövs flödena i respektive grupp vilket inte mättes under besöket och därmed går det inte 

att göra den fördelningen. Om vi antar att alla undergrupper använder lika mängder luft, skall i medel 

luften ha 20.5 °C, vilket då skulle indikera en energibesparing på 11 000 kWh/år. I detta fallet verkar 

systemet vara byggt för att först värme och sedan kyla. Det verkar inte möjligt att eftervärma istället 

för efterkyla, vilket då kräver ombyggnad av systemet. Troligt är dock att kylbatterierna kan 

konverteras till värmebatteri. 

Åtgärd 4 lyfter frågan kring de relativt höga till‐lufttemperaturerna som används i flera av 

aggregaten. Vad är anledningen till detta. Är rumsdistributionen avpassad för dessa högre 

temperaturer, normalt används ofta lägre temperaturer. Lägre till‐lufttemperatur upplevs som ofta 

”fräschare” av brukarna. Dålig upplevd luftkvalité kan alltså i vissa fall avhjälpas med att sänka till‐ 

lufttemperaturen. Vi har ingen information av hur brukarna upplever luftkvalitén. Att sänka 

temperaturen kostar normalt ytterst lite i åtgärdskostnad, men har stor betydelse i 

uppvärmningskostnad. 

Åtgärd 5 behandlar värmeåtervinningens effektivitet som verkar vara något för lågt i förhållande till 

vad som förväntas för en roterande värmeväxlare. För LA02 är den uppskattat till via 

temperaturmätningar till 65 % och för LA03 till 55 %. Det kan vara idé att se över om batterierna 

behöver rensas från beläggningar som försämrar värmeåtervinningen. LA04 och TX01 ligger mycket 

högre i effektivitet, vilket är av samma typ av värmeåtervinning. 

Åtgärd 6 behandlar den höga innetemperaturen som råder i kontorsdelen. Vad beror dessa höga 

temperaturer på, är det p.g.a. komforten upplevs som dålig om lägre temperatur används. Brukaren 

kan ställa in börvärden upp till 24 °C. Är det problem med operativ temperatur, är fönstren dåliga så 

att kalla ytor ger känslan av okomfort. Varmare ytor möjliggör kallare lufttemperatur med bibehållen 

komfort. Inneklimatet bör definitivt undersökas i detalj, se även åtgärdsförslag 4. 

Åtgärd 7 är införskaffandet av tryckstyrda pumpar på VS och radiatorsystem. Dessa system har 

varierande flöden och att låta pumpens följa med i dessa variationer genom att justera dess flöde 

kan ge (procentuellt) stora besparing i förhållande till konstantvarvtaliga pumpar. Dock är den totala 

besparingen måttlig. 

Åtgärd 8 pekar på möjligheten att har tryckstyrda pumpar på kylsystemet. Motsvarande resonemang 

som för åtgärd 7 är applicerbart här. 

32 Antag en COP2 = 2.5 

47

Åtgärd 9 visar på att värmeåtervinning av kondensorvärme inte återvinner värme i det gällande 

driftfallet, då returen på VS var 38 °C och framledningen på VS var 47 °C, medans börvärdet för 

kylmedelkylaren var 35 °C. Då radiatorkurvan inte noterades under besöket går det inte att säga vid 

vilken temperatur som det går att återvinna värmen från kylmaskinen. Huvudsaken är att 

värmesystemet inte ”dumpar” värme tillbaka till kylmedelkretsen, som sedan avges utan att göra 

nytta. Driftoptimering av denna funktion kan spara delar av kylan som används. Dock är det bättre 

att först minska kylbehovet genom att justera systemet till att bli mer effektivt, se åtgärd 3. 

Åtgärd 10 behandlar KP1, som är ett TA/FA system med återvinning, som antingen kan kopplas som 

vätskekopplat återvinning eller med värmepump vilket styrs automatiskt i aggregatet. Jämförelse 

mellan katalogdata och driftdata för aggregatet kan tyda på att funktionen är något sämre än 

förväntat 33 , men det kan också bero på avvikelse i driftpunkt (ventilationsflöde och vätskeflöden) 

mot katalogdata. En verifiering av dess prestanda är dock lämplig att göra. 

Åtgärd 11 pekar på ett vanligt problem, där drifttider inte stämmer med verksamhetstiderna. Butiken 

som det berör har öppet mellan 11 – 22 alla dagar, medans luftaggregatet är i drift mellan 06 – 19 

vardagar och mellan 08 – 14 på lördagar. Söndagar går inte aggregatet. Fem dagar i veckan går alltså 

aggregatet utan att det finns någon verksamhet i lokalen, medans varje söndag finns verksamhet 

men ingen ventilationsluft. Givetvis finns energibesparingar att göra här, men det viktigaste torde 

vara att se till att ventilationen fungerar när det finns ett behov. 

Åtgärd 12 indikerar att ytterligare anpassning av drifttider på LA02 är möjlig då huvudsakliga 

verksamheten i kontorsdelen sker mellan 07 ‐ 16.30 vardagar, medans aggregatet går mellan 06 ‐ 

18.30, vilket motsvara tre timmar minskad drift per vardag. 

Åtgärd 13 hanterar belysning i trapphus som går på tidkanal mellan 06 – 20 vardagar. Här kan det 

vara intressant att installera närvarostyrning, för att minimera användningen. 

Åtgärd 14 behandlar ventilationsflödet som mellan våningsplanen har stor variation, trots liknande 

verksamheter och areor. En injustering med optimerade och minskande flöde kan ge rejäl besparing. 

Som kan ses av ovanstående åtgärdspaket identifierades att stort antal åtgärder. Det finns säker 

många fler att hitta. Byggnaden är ganska komplex med flera system samt otillräcklig dokumentation 

vilket gör att energiexperten som gör besiktningen får svårt att tränga i byggnadens funktion. 

Intervju med energiexpert: Det är intressant att även här reflektera över intervjun med 

energiexperten avseende dess procedur vid en energideklaration. 

Energideklaratören beskriver inledningsvis strukturen kring en energideklaration, vilket bolaget gjort i 

flera år. Strukturen som används har i princip varit på plats från starten, med smärre justeringar. Det 

uppges vara svårt att konkurera med postorder‐bolagen då deklarationerna ofta genomförs med 

besiktning. För villakunder finns ett villa‐paket (med fast pris), medans övriga anpassa vid 

offertstadiet efter ett inledande besök. Vid beställning av energideklaration överlämnas ett formulär 

som kunden fyller i med förbrukningar, OVK, radon och andra uppgifter som är relevanta. Systemen 

anges, samt om omfattande renoveringar genomförts på byggnaden. Uppgifter om renoveringar eller 

33 Diskrepansen mellan katalogdata och effekter baserat på temperaturmätning och antaget luftflöde enligt 

katalog ger 11 kW på luftsidan medan katalogdata indikerar 15 kW kyleffekt på värmepumpen. Detta 

motsvarar att värmepumpens prestanda är mindre än 80 % av förväntad kapacitet. 

48

om installationer bytts ut anges och skall vara signerade. Bearbetning av dessa sker sedan som 

förberedelse innan platsbesök genomförs. Den bearbetade information från tidigare tas med till 

platsbesiktningen tillsammans med ytterligare en checklista, där installationsdelar och klimatskärm 

inspekteras. Brukarna tillfrågas hur de upplever bygganden och inneklimat. Allmänna råd om t.ex. 

ökad ventilation i vindar ges också om behov föreligger. Energideklaratören anger att de tycker att de 

gör lite mer i arbetet av deklarationerna jämfört med konkurrenterna, men är något dyrare också. 

Generellt verkar företagen förberedda och insatta i sakfrågan. 

Energideklaratören är tydlig med att en energideklaration inte är möjlig att genomföra om inte en 

platsbesiktning genomförs av byggnaden. Speciellt kan inte åtgärder identifieras utan platsbesök. 

Platsbesökning förbereds med hjälp av formulär ifyllt av kund och inköpt information från 

Lantmäteriet. En representant från byggnadsägaren följer med i byggnaden och öppnar upp 

utrymmen i byggnaden för inspektion. Personalen får också redogöra för drift, om de har den 

kunskapen. Platsbesiktningar sker med dels certifierade experter, dels med icke certifierade experter. 

Mätningar utförs vid behov, omfattande dokumentation kring mätinstrumenten hålls på företaget 

och givarna är jämförda med kalibrerade givare. Temperaturmätningar på ventilationssystem är 

typisk mätning som sker för att kolla status på t.ex. återvinning eller dylikt. Även IR‐mätare för 

yttemperaturmätning används. Tappvattenflöde mäts med speciellt mätdon, baserat på öppen tank 

med liten öppning i botten, där flödet är en funktion av höjden i behållaren. 

Ingen skillnad görs på vilka uppdrag vissa experter genomför. Företaget har 6 certifierade och en icke 

certifierad, och energiexperten är helt nöjd med kompetensen hos experterna på företaget. 

Fördelning av energin i byggnaden sker i första hand genom mätning, i andra hand enligt BFS 2007:4. 

För specialbyggnader används också schabloner om inte mätningar eller debiteringsunderlag finns. 

Vissa beräkningar genomförs för att identifiera energiandelen hos olika delar av byggnaden. Mallarna 

som används har tagit lång tid att ta fram, t.ex. för belysning, kyla, fläktar i drift (före och efter), 

uppvärmning, samt för LCC‐beräkning. Brukarnas beteende ingår inte egentligen då erfarenhetsvärde 

från BFS används. Enda gången det ingår i egentlig mening är på villor, men på generell nivå. Viss 

hänsyn kan tas till om extremt beteende har observerats vid besök i byggnaden. Experten anser att 

beteende till stor del ligger utanför energideklarationens ram. 

Åtgärder identifieras genom platsbesök eller vid utvärdering av energianvändningen, vid upptäckt att 

det brister i någon del av byggnaden, t.ex. otätt klimatskal eller tilläggsisolering på vind. Det är 

väldigt sällan företaget rekommenderar byte av fönster då de inte anser att det är kostnadseffektivt. 

Identifiering av åtgärder görs via drifttider på installationer, där driftoptimering och driftanpassning 

ofta förekommer. Allt detta kräver att besök i byggnaden görs då dessa saker inte går att se från 

kontoret. Åtgärders utfall uppskattas via handräkningsmetoder (dvs. graddagar) i Excel. För indata till 

energiberäkningar används SVEBYs energidata eller BFS. T.ex. om kallvattenanvändningen är känd 

används 40 % av denna till varmvattnet enligt energiexperten. Ibland kan det finnas anledning att 

mer går åt, t.ex. vid tvåkranssystem där tappvarmvattenandelen blir större, vilket kompenseras för. 

Hänsyn till indirekta kopplingar mellan system och åtgärder görs inte i egentligen mening. Åtgärderna 

presenteras var för sig och inte tillsammans, men att åtgärder kan påverka andra föreslagna åtgärder 

och minska utfallet ska normal framgå i rutan ”övrigt” i energideklarationsformuläret. Villor har ofta 

mer råd kring beteendeförändring än faktiska förändringar i klimatskal eller installationer. 

Osäkerheten i åtgärder och i mätningar rapporteras inte i deklarationen av företaget. Åtgärders utfall 

49

är ofta kvalificerade gissningar men kostnaden för energideklarationen sätter begränsningar hur 

mycket arbete som kan läggas ned. Få kunder frågar efter hjälp med åtgärder men om så är fallet 

hjälper företaget till med de installationstekniska åtgärder, för klimatskal ges rekommendation till 

andra företag. Utfallet av utförda åtgärder görs inte även om det vore intressant. 

Prestanda av komponenter uppskattas via ålder och typ och sedan via schabloner. Mätningar av 

prestanda sker sällan. Temperaturer används som indikation på prestanda i fall mätningar 

genomförs. Klimatskal anser experten är en dyr åtgärd och som inte rekommenderas och därmed 

undersöks inte, förutom täthet på fönster och takisolering. Märkskyltar och projekteringsvärden 

används för ventilationsflöden, samt OVK. 

LCC beräkning samt pay‐back anges, modifierad ED‐kalkyl används för beräkning av 

besparingskostnad. Boverkets krav används för bedömning av lönsamhet. Icke lönsamma åtgärders 

ges till kund i normalfallet under ”övrigt” i energideklarationsformuläret. 

50

Övriga byggnader 

Nedan sammanfattas energianvändningen för de övriga byggnader som inte har energideklarerats, 

se Tabell 16. 

Tabell 16: Redovisad energianvändning i övriga byggnader. 

Kommun Köpt 

Energi 

kWh 

Varav energi 

till varmvatten 

beredning 

kWh 

Fastighetsel 

kWh 

Verksamhets- 

Hushålls- 

el 

kWh 

Komfort 

kyla 

kWh 

Energi 

prestanda 

kWh/m²·år 

Borlänge 23 451 2 297 0 0 0 124 0 

Göteborg 8 000 2 000 376 0 0 56 2 

Landskrona 17 500 4 400 0 10 900 0 133 0 

varav el 

kWh/m²·år 

Norrköping 2 209 869 285 216 1 222 912 0 0 183 60 

Piteå 16 100 3 400 0 3 400 0 246 101 

Strängnäs 264 010 66 002 6 599 0 0 213 5 

Trollhättan 27 535 4 358 1 049 0 0 187 187 

Studeras åtgärder på individuell basis ser man, Tabell 17, bland annat att vattensparprodukter är en 

populär åtgärd, som alla verkar ligga väl i linje med besparing angiven i (Adalberth, o.a., 2009). Piteå 

är en av de byggnader där vattensparutrustning föreslås. Vattensparåtgärder kan vara extremt 

utslagsgivande för små byggnader, med litet Atemp. Anta att en familj på fyra använder 3 000kWh/år i 

varmvatten, en byggnad på 70m² innebär energiprestanda på 42kWh/m²∙år, medans för samma 

familj i ett hus på 170 m² endast använder 17kWh/m²∙år. Osäkerhet i vattenanvändningen, som kan 

variera mellan 2 500 till 5 000kWh/år, innebär för en byggnad på 70 m² skillnad i specifik 

energianvändning mellan 36 till 72 kWh/m²∙år, en skillnad på 36 kWh/m²∙år. Energiexperten anser att 

besparingen motsvarar 10 kWh/m²∙år. 

En annan åtgärd som föreslås i Piteå är tilläggsisolering av vind. Byggnaden är relativt ny, endast 20 

år gammal, men använder hela 246 kWh/m²∙år. Både hushållsanvändning och varmvattenanvändning 

är rimliga. Kan verkligen en byggnad från 1990 behöva tilläggsisolering i vindsbjälklag 34 ? 

Uppskattningsvis står transmissionsförlusterna för ca 40 % av energibehovet, varav taket är 1/6, 

vilket motsvarar 16 kWh/m²∙år. Om U‐värdet på taket kan halveras, minskar energibehovet med ca 8 

kWh/m²∙år. Energiexperten anser att besparingen är ca 39 kWh/m²∙år. 

Störst procentuell besparing, av alla deklarationer som studerats, erhålls i byggnaden i Strängnäs 

kommun, se Tabell 18. Störst besparing erhålls där genom utbyte av gammal pelletpanna. Men, 

enligt energideklarationen som energiexperten godkänt och lämnat in används ingen pellet i 

byggnaden, värmen fås från fjärrvärme. Byte till bergvärme som föreslås kommer i vilket fall att 

reducera mängden köpt energi, men inte byggnadens energiförluster. En rimlig årsvärmefaktor 

inklusive tillsatsenergi för värmepumpen kan antas vara 3, vilket då ger en rejäl minskning i köpt 

34 En tänkbar anledning skulle kunna vara att byggnaden från början var en sommarbostad. 

51

energi för värme. Energiexperten antar uppenbarligen att besparing i energi motsvarar en 

årsvärmefaktor på ca 2.5. Besparingskostnaden anges till 1.90 kr/kWh, vilket är enligt Boverket en 

olönsam åtgärd. Besparingskostnaden som anges verkar inte vara rimlig, t.ex. ger ED‐kalkyl att 

åtgärden är lönsam 35 upp till en investering på 535 000 kr, vilket då motsvarar en besparingskostnad 

på 0.65 (antaget fjärrvärmepris). Det är noterbart att om en värmepump installeras så kommer inte 

övriga besparingsuppskattningar för byggnaden i Strängnäs att vara giltiga då besparingen som anges 

är ju köpt energi, vilket kraftig reduceras med en värmepump 36 . 

Tabell 17: Specificering av åtgärder i övriga byggnader. 


energi 

användning 

kWh/år 

Besparings 

kostnad 

kr/kWh 

Beskrivning 

av åtgärden 

B1 0 0 Inga redovisade åtgärder, 

G1 1 000 0.22 Byt ut äldre termostatventiler på radiatorer. 

L1 870 0.13 Installation av vattenbesparingsprodukter. 

N1 10 900 0.43 

N2 16 600 0.25 

Belysningen som betjänar de allmänna ytorna såsom korridorer 

är idag tända dygnet runt. Endast belysningen i trapphusen är 

släckta dagtid via tidkanal samt belysningen i övergångarna 

mellan byggnaderna som styrs via skymningsrelä. Installera 

flertalet skym 

TA/FA 3 i hus G betjänar garage och styrs via DUC, 07.30- 

16.30. Behovsstyr aggregatet genom att installera 

frekvensomvandlare som styr via CO/CO2 givare. Besparing 

cirka 10100 kWh/år för uppvärmning av uteluft och cirka 6500 

kWh/år för minskad fläktdrift. 

P1 2 700 0.23 Tilläggsisolering av vindsbjälklag. 

P2 680 0.07 Installation av vattenbesparingsprodukter. 

S1 26 401 1.3 

Byte av föråldrad reglercentral, trimning av reglerkurvan efter 

injustering av värmesystemet (se nedan). 

S2 13 200 3.8 Injustering av radiatorsystemet samt byte till termostatventiler. 

S3 6 600 0.6 Vatteneffektivisering, byte till snålspolande munstycken. 

S4 10 560 0 

S5 158 405 1.9 

T1 0 0 

Sänkning av värme i allmänna utrymmen. (Översyn av 

radiatorer). 

Byte av föråldrad pelletpanna med låg verkningsgrad och stora 

värmeförluster till ny bergvärmepump. 

Inga åtgärder finns redovisade, men en övrig åtgärd finns som 

inte är specificerad. Byggnaden drar stora mängder energi, över 

180 kWh/år, trots detta hittar energiexperten inga lönsamma 

åtgärder, men en olönsam finns dock. Byggnaden är 

eluppvärmd med vattenburen värme. 

Bygganden i Borlänge har inte platsbesiktigats då energiexperten inte hittat några kostnadseffektiva 

åtgärder. Byggnaden använder 124 kWh/m²∙år från fjärrvärme som enligt energiexperten är 

”Fördelad”. Leverantören av fjärrvärmen anger dock att det visst finns individuell mätning på denna 

35 

Kalkylränta 7%, kalkylperiod 15 år, fjärrvärmepris 0.65 kr/kWh, elpris 1.20 kr/kWh, prisutveckling 4%. 

36 

Dela energibesparingen med årsvärmefaktor på värmepumpen så erhålls ett närmevärde på besparingens 

storlek med värmepump installerad. 

52

yggnad, det finns alltså inget skäl till att ”Fördela” energin. Det kan handla om en feltryckning i 

formuläret, men den uppgivna siffran stämmer inte heller med det som leverantör ser i sina papper, 

även om den faktiska användningen inte var tillgänglig för mig då dessa uppgifter är sekretessbelagda 

för andra än byggnadsägaren. Även om byggnaden inte har exceptionell hög energianvändning är 

den inte heller speciellt låg. Det kan därför anses vara förvånande att energiexperten inte besökt 

byggnaden, då det inte är möjligt att identifiera åtgärder utan att inspektera byggnaden. 

I Landskrona identifierades en vattensparåtgärd. Byggnaden på 145 m²dra inte exceptionellt mycket 

energi, byggd 1959 och är mellanliggande. Byggnaden ventileras genom självdrag och om det antas 

att byggnaden uppfyller ventilationskravet på 0.35 l/s∙m² så åtgår ca 4 500 kWh/år i 

ventilationsförluster. Genom en installation av en värmepump som återvinner en del av energin i 

avluften (dvs. sänker temperaturen från 21 °C till 5 °C) så kan upptill 5 200 kWh/år återvinnas under 

värmesäsongen, medans om den används hela året (för att då t.e.x. också producera varmvatten) 

kan upp till 8 600 kWh/år återvinnas. Detta kostar givetvis elektricitet för att driva kompressorn, 

vilket även det blir värme. Även om detta är ett sätt att spara energi så är investeringskostnaden fö 

hög för att få åtgärden kostnadseffektiv 37 . 

Kommun Prestanda 

kWh/m²∙år 

Tabell 18: Total besparing enligt energideklarationer. 

Besparing total 

kWh/m²∙år 

Besparing 

% 

Prestanda efter 

genomförda åtgärder 

kWh/m²∙år 

Alvesta 148 7 5 141 

Borlänge 124 0 0 124 

Göteborg 56 6 11 50 

Landskrona 133 6 5 127 

Lessebo 187 103 55 84 

Norrköping 183 1 1 182 

Nybro 146 34 23 112 

Piteå 246 49 20 197 

Strängnäs 213 156 73 57 

Trollhättan 187 0 0 187 

Övriga åtgärder som föreslås i de olika byggnaderna är sedan typiska och inte på något sätt konstiga. 

Några uppenbara felaktiga inmatningar av uppgifter har noterats vid undersökning av 

energideklarationerna. Det vore önskvärt att någon form av rimlighetskontroll 38 byggs in i formuläret 

som uppmärksammar energiexperten på troliga felinmatningar. Fel inträffar alltid, men det gäller att 

hjälpa till att minimera dessa. Det handlar om åtminstone två ”feltryckningar” på tio deklarationer, 

vilket ändå motsvarar 20 % av deklarationerna. Det statistiska underlaget är för litet för 

generaliseringar, men om detta är representant för alla deklarationer är det många felaktigheter i 

inmatade data! 

37 Kalkylränta 7%, kalkylperiod 15 år, fjärrvärmepris 0.47 kr/kWh, elpris 1.20 kr/kWh, prisutveckling 4%. 

38 Vilket kan praktiskt vara svårt, jag inser detta. 

53

Energikartläggning av byggnaders energianvändning relaterat till 

intervjuer av certifierade energiexperter 

Syftet med projektet var att se huruvida det fanns en koppling mellan kvalitén på 

energideklarationen och kompetens eller arbetssätt som den certifierade energiexperten använder. 

För att utvärdera detta har ett antal byggnader slumpats ut från energideklarationsdatabasen och på 

tre av dessa har platsbesiktning genomförts. 

Man kan först konstatera att alla tre av de ansvariga för energideklarationer på respektive företag är 

engagerade och väl insatta i sakfrågan. Alla tre är nästan maniskt övertygade att det inte är möjligt 

att genomföra en energideklaration om inte ett platsbesök görs. Det är även vår uppfattning att en 

energideklaration värd namnet inte kan genomföras utan att göra ett platsbesök. I (Jayamaha, 2006) 

refereras till ASHRAEs olika steg, 

1. Level 1 – Walk through assessment 

2. Level 2 – energy survey and analysis 

3. Level 3 – detailed energy audits 

Nivå 1, den lägsta nivån, innehåller en värdering av en byggnads energianvändning och effektivitet 

genom energiräkningar och en kort besiktning (på engelska: survey) av byggnaden. En Nivå 1 

energibesiktning hjälper till att identifiera besparingar och kostnader för enklare åtgärder (på 

engelska low‐cost or no‐cost measures). Den skall också identifiera möjliga mer kapitalintensiva 

åtgärder som kan vara intressanta i ett nästa steg och inkludera en uppskattning av kostnader och 

besparingar. Detaljeringsnivån bestäms av erfarenheten hos den som genomför besiktningen. Nivå 1 

kan vara lämplig som gallringsnivå bland ett större fastighetsbestånd. 

Nivå 2, mellannivån, innehåller mer detaljerad genomgång av byggnaden under besiktningen samt 

energianalys. En nivå 2 granskning skall identifiera alla praktiskt genomförbara åtgärder och dess 

kostnader och besparingar. Den skall också lista potentiella kapitalintensiva förbättringar som kräver 

mer grundläggande data medelst mätningar och analyser, tillsammans med uppskattningar på 

kostnader och besparingar. Nivå 2 innehåller normal inte dataloggning, men troligen på‐plats‐ 

mätningar såsom motoreffekter, temperaturer och relativ fuktighet, luftflöde osv. Nivå 2 kräver 

givetvis mer resurser än nivå 1 men ger å andra sidan en lista över potentiella förbättringsområden 

som bör studeras vidare. Därför är nivå 2 lämplig att genomföra innan en nivå 3 genomförs. Bland de 

uppgifter som är typiska för nivå 2 är bl.a. insamling av byggnadsinformation såsom planlösning och 

verksamhetstider, insamlande av årliga förbrukningar, fördelning av energin på slutanvändare, att 

jämföra med typiska byggnaders energiprestanda på slutanvändarnivå, samt att sortera möjliga 

åtgärder eller områden som utifrån jämförelsedata sticker ut. 

Nivå 3, mest kompletta nivån (energirevision), fokuserar på optimering av byggnadens system samt 

noggranna studier av de kapitalintensiva åtgärder identifierade i tidigare nivåer. Nivå 3 innehåller 

mer insamling av fältdata och energiteknisk analys. De skall resultera i detaljerade projektkostnader 

och besparingar för olika åtgärder med hög konfidensnivå, tillräcklig för större 

kapitalinvesteringsbeslut. Omfattande kartläggning av byggnaden på detaljnivå (komponentnivå) 

görs för att erhålla hög konfidensnivå i utförda analyser. 

55

Utifrån ovanstående beskrivning är det tydligt att energideklarationen som den är utformad i Sverige 

strävar efter nivå 2. För att genomföra en nivå 2 kartläggningen av byggnader behövs tydligen inte 

en, utan minst två besiktningar av en byggnad. 

En byggnad som inte har platsbesökts har alltså ingen möjlighet att kartläggas, däremot är det ju fullt 

möjligt att uppskatta energianvändningen genom nyckeltal utifrån t.ex. SVEBY eller BFS. Det man får 

då är ju uppenbarligen inte en energideklaration, utan snarare en specifik energianvändning baserat 

på att byggnaden används enligt ”norm”, och att energianvändningen fördelat på systemnivå är 

baserat på ”överbliven” energi som inte räknats in i den normala användningen. 

Till exempel är det tydligen vanligt att inte i egentlig mening försöka ta hänsyn till brukarens 

beteende, utan tappvarmvatten och hushållsel uppskattas genom nyckeltal. Energianvändningen på 

dessa båda poster räknas då av från köpt energi, som oftast är den enklaste uppgiften att få tag på. 

Kvar blir en överbliven energimängd som på något sätt skall fördelas. Deklaratörerna verkar då i 

bästa fall använda OVK‐protokoll om dessa finns tillgängliga, och tillsammans med drifttider, 

uppskatta vilken energianvändning som åtgår till ventilation. Eventuell värmeåtervinning tas 

beroende på energiexpertens ambition hänsyn till genom mätning, annars via schablon per 

respektive återvinningstyp. Nu är då även ventilationens värmebehov avräknat, kvar finns en 

restpost, som rimligen då går till värmesystemet. 

Beroende på vilken ordning experten väljer att fördela energin kommer det alltid bli en kvar till sist 

som blir ”Svarte Petter” och får ta resten, för mycket, för lite, eller lagom, ingen vet. 

Ett mer strukturerat sätt som direkt ger en fingervisning om att byggnaden behöver vidare analys och 

mätningar beskrivs i (Jayamaha, 2006), där varje delsystem eller delkomponents energianvändning 

uppskattas, och alla dessa summeras sedan. Summan av dessa energier skall ju givetvis stämma med 

använd eller köpt energi. Gör den inte det får helt enkelt en runda till med bättre mer underbyggda 

fördelningar göras, tills dessa att uppskattad fördelning och energimängder stämmer med köpt 

energi. 

Ingen av deklaratörerna som intervjuats beskriver en sådan process. Snarare är det ”Svarte Petter”‐ 

principen som delvis används, av förståeliga skäl, den är enklare och kostar kunden inte lika mycket. 

Dock är fördelningen osäker. 

Utvärdering av åtgärders utfall sker uteslutande 39 med graddagar, där hänsyn inte tas till 

interaktionen mellan olika åtgärder som föreslås eller att åtgärder kan påverka andra system. 

Deklaratörerna uppger att de beskriver detta för sina kunder, men det syns inte i 

deklarationsdatabasen som vi har tillgång till. Inte heller beskrivs vilka osäkerhetsintervall som 

åtgärder är associerade med, vilket kan vara förståeligt, då det inte finns en sådan post i 

energideklarationen. Detta är något som denne författare tycker snarast skall in i 

energideklarationsformuläret. Det tjänar två syften; för det första kan mottagaren av deklarationen 

få en förståelse för den stora osäkerhet som faktisk åtgärdernas utfall lider av; för det andra kommer 

troligen de certifierade experterna behöva blir mer noggranna i sina utlåtelser då de ”lovar” ett utfall 

inom en viss rimlighetsnivå (vanligen runt 95 % konfidensintervall). Ingen av de tillfrågade experterna 

genomför planenliga återkopplingar på utfall av föreslagna åtgärder. Detta är synd, men förståeligt, 

39 En expert anger att undantagsvis används mer detaljerade modeller för energiberäkning, t.ex. IDA ICE, men 

på enkel nivå. 

56

vem ska betala för det. Samtidigt kan det tyckas att detta borde vara en del av företagets 

kvalitétsarbete att lära sig av sina misstag eller framgångar. 

Mätningar av komponenters prestanda verkar ske i mindre utsträckning än vad som hade förväntats. 

Det verkar som om komponenters prestanda oftast inhämtas från katalogdata eller tillverkningsår 

eller annan liknande metod. Sådana metoder ger kanske ett rimligt värde, men är ju inte ett mått på 

den faktiska prestandan. En vis man sa en gång ”…att mäta är att veta…” 40 . Samtidigt skall man vara 

medveten om att det ofta är svårt att mäta i fält. Mätinstrument och procedurer får anpassas efter 

rådande förhållande, och att förstå hur mätinstrument, mätplan, mätsträckor och annat påverkar 

resultatet är viktig kunskap, se Appendix 3 ‐ Exempel på mätosäkerhetens inverkan på ett värme‐ 

återvinningsbatteri 41 . 

Utifrån intervjuerna kan det inte sägas att den ena deklaratören är bättre eller sämre än den andra. 

Variationer i angreppsätt kan skönjas i tillvägagångssätt och analytisk förmåga att värdera vad man 

ser, men det är endast små variationer. Om man däremot jämför energideklarationerna syns lite mer 

skillnad. Nu är ju enstaka deklarationer inte att betrakta som representativt för hela företaget, men 

varje företag jobbar ju enligt en upparbetad procedur. Byggnaderna som slumpats ut är också av 

varierande svårighetsgrad, där byggnaden i Lessebo kommun är enklast, byggnaden i Nybro kommun 

i mitten samt byggnaden i Alvesta kommun mest komplex. Känslan som infinner sig vid platsbesöket 

och vid analys av åtgärder och alternativa åtgärder som vi identifierade tyder på att experten i Nybro 

gjorde ett bra jobb, experten Lessebo ett OK jobb, samt att bygganden i Alvesta gjorde ett 

undermåligt jobb. 

Det som förenar dessa tre ackrediterade företag är att de verkar besitta bra kunskaper kring 

byggnadens funktion och energianvändning, ha en praktisk bas att stå på, alltid genomför 

platsbesiktningar samt att de verkligen anser att de är själva är bra och att konkurrenterna är inte alls 

lika bra. Speciellt förgrymmade är de på de som de kallar ”post‐order” företag, som inte gör 

platsbesök och egentligen arbetar mer som kamrer än som energiexpert. 

Vidare har alla tre starka övertygelser om att processen och regelverket som omgärdar 

energideklarationer kunde ha skötts bättre och mer genomtänkt. Vissa av dessa ”hål” som upplevs 

finnas kommer troligen dock att justeras i omarbetningen av föreskriften i enlighet med den nya 

omarbetningen av EU‐direktivet. 

40 Finns många fina citat kring detta, en favorit är ”If you can measure that of which you speak, and can express 

it by a number, you know something of your subject; but if you cannot measure it, your knowledge is meagre 

and unsatisfactory” (Lord Kelvin, c. 1850), taget från (Dunn, 2010). 

41 Bortse gärna från alla stavfel i detta appendix. 

57

Reflektioner och förslag 

I detta stycke ämnar jag ge personliga reflektioner och förslag på alternativ som kan beaktas vid en 

framtida omarbetningar av föreskrifterna. 

En del av den frustration kring den stora differens i pris och kvalité som företag med en ambitiös 

inställning till energideklarationens syfte och de post‐orderföretag som också finns, tror jag har med 

att det inte är självklart vad en deklaration är. En deklaration är i många svenskars huvud ett papper 

som innehåller en helt korrekt beskrivning av sina ekonomiska förehavanden under innevarande år. 

Är inte deklarationen korrekt så riskerar man att skatteverket kommer och justerar siffrorna samt att 

man riskerar vite, eller vid grova förseelser med oriktigt förfarande t.o.m. fängelse. Så är det inte 

med energideklarationen. Det finns heller ingen riktig förutsättning att energideklarationen är ett 

dokument som visar en viss byggnads verkliga energianvändning. Den bygger oftast på kvalificerade 

gissningar och ofta förenklingar. Därför är Energideklaration i mitt tycke en olyckligt vald benämning 

på vad som kunde hetat något mer representativt för vad det är 42 , en uppskattning av en byggnads 

energianvändning under förutsättning att den används ”normalt”, vad det nu kan tänkas vara. Det är 

i alla fall så som byggnadens energianvändning redovisas i energideklarationen. MEN, kunden, 

mottagaren av deklarationen tror nog ofta att det är ett dokument där varenda siffra är korrekt, det 

finns ju inget som säger annorlunda. Det finns inget fält i formuläret som anger osäkerheten i 

siffrorna. Enda sättet för kunden att förstå detta är att identifiera att energianvändningen som anges 

är antingen ”mätt” eller ”fördelat”. Jag tror dock inte att kunden förstår den väsentliga skillnaden 

mellan dessa båda alternativ. 

En annan reflektion är att viss energianvändning som ske i byggnaden inte skall räknas med i, dvs ofta 

räknas bort från, specifik energianvändning. Hushållsenergi och verksamhetsenergi är dock kopplade 

indirekt till energin som skall tas med i angivet mått. Det är därför svårt att förstå varför 

normaliserad användning utan verksamhets/hushållsenergi skall anges, samtidigt som brukarnas 

beteende ju är starkt kopplat till energianvändningen som skall redovisas. Ska inte på samma sätt 

brukarna beteende räknas bort från byggnadens energianvändning? I förlängningen innebär detta 

resonemang att byggnadens energianvändning inte kan bedömas utifrån förbrukad energimängd 

som fås från leverantören av energin, utan behöver beräknas utifrån en ”normalbrukare” både med 

avseende på hushållsel/verksamhetsel, såväl som för brukarbeteende på tappvarmvatten, vädring, 

osv. som påverkar energianvändningen. Som det är idag räknas visst beteende bort 

(hushållsel/verksamhetsel) medans annat beteende (eller egentligen samma) inkluderas. Det blir lite 

äpple och päron som summeras i slutändan 43 . Jag tror att det är en del av förklaringen till de stora 

skillnaderna, de oförstående kunderna och i slutändan bristen på respekt för den i grunden goda sak 

som energideklarationen är tänkt att tillföra. 

En energideklaration som uppskattar en byggnads energianvändning utifrån normalbrukaren 

kommer då egentligen att innebära en utvärdering av energisystemens kondition och prestanda. 

Man kan kanske jämföra med bilar, som har en specificerad bränsleförbrukning. ”Alla” vet att denna 

förbrukning är framtagen under specifika förhållande och ingen tycker egentligen det är konstigt att 

sin egna faktiska förbrukning är högre, eftersom det inses att används bilen på annat sätt drar den 

42 

I den svenska översättningen av EU‐direktivet används istället ordet energicertifikat (Europaparlamentet, 

2010). 

43 

Jag tror att det egentligen handlar om ”allt eller inget”. Antingen tas brukarnas faktiska beteende hänsyn till, 

i alla delar, eller används schablonanvändning för normalbrukare. 

59

(oftast) mer bränsle. En sådan motsvarande energideklaration kräver dock fortfarande relativt hög 

kompetens på den energiexperten då varje system och dess komponenters prestanda skall 

utvärderas och jämföras med rimlighetsvärden eller typvärden. 

Alternativet till detta kan vara att istället all köpt energi tas med i måttet som redovisas, och till detta 

behövs ingen större kompetens, vilket kanske idag motsvarar det som de s.k. post‐order‐experterna 

gör. 

Hur och vad som skall ingå i en energideklaration har ju givetvis diskuterats tidigare under förarbetet 

till föreskrifterna (Nyman, 2005). 

Energiexperternas kompetens är som kanske framgår viktig i det system som idag tillämpas och om 

”normalanvändar”‐scenariot tillämpas. En nyckel till kvalité i detta arbete ligger till stor del i 

platsbesiktningen. Platsbesiktningen är kärnan i en energideklaration, det går inte att uttala sig om 

systemens prestanda eller fördelning av energin mellan dessa om inte byggnaden besiktigas, annat 

än genom grova gissningar. Som en person med många år i skolbänken kan jag säga att de flesta 

komponenter och system som används i byggnader kan jag beräkna, dimensionera och analysera, 

men jag skulle vara tveksam att själv gå ut i en byggnad och tvärsäkert uttala mig om dess prestanda. 

Jag saknar i detta avseende enligt min egen bedömning tillräcklig erfarenhet för detta, vilket är 

anledningen till en doktorand på avdelningen, tillika certifierad energiexpert, genomfört besiktning 

av byggnaderna. Motsvarande gäller även många av våra studenter, som inte uppfyller alla Boverkets 

krav på kompetens. Många delar har studenterna fått med sig, men inte alla. Framför allt saknas den 

praktiska erfarenheten, besiktning är ett hantverk. Vi har nu på KTH – Energiteknik infört en kurs på 

sista året i civilingenjörsutbildningen som just behandlar energieffektivisering i befintliga byggnader 

innehållande praktiska övningar, vilket vi förväntar skall ökar dessa studenters förmåga genomföra 

energikartläggningar av byggnader ofantligt. Min övertygelse är att det krävs mer än en teoretisk 

tredagarskurs i byggnaders energianvändning för att ha förmåga att genomföra en kvalitativ 

energikartläggning av en byggnad. Mitt förslag här är alltså att energiexperter skall genomgå en 

praktisk examination, inte bara en teoretisk examination. Den praktiska examinationen skall vara att 

självständigt genomföra en energideklaration med platsbesiktning, och att utifrån denna beräkna och 

uppskatta byggnadens energianvändning. Allt under examinatorns överinseende. Detta tror jag 

tillsammans med det krav på praktik inom området som redan finns i regelverket är den bit som 

saknas för att höja kompetensen och styra framtida energiexperter in på ett ”korrekt” 

tillvägagångssätt vid genomförande av en energideklaration. En energideklaration är i mångt och 

mycket ett praktiskt arbete och till viss ”mekaniska” räkningar. 

Förslag för arbetsmetodik av energideklaration i byggnader 

I detta understycke skall en arbetsmetodik identifieras som enligt författaren dels strukturerar 

arbetet under energideklarationen bättre, dels förbättrar möjligheten för kommunikation mellan 

energiexperten och mottagare av deklarationen. 

En byggnads energianvändning är svår att frikoppla från verksamheten, fanns det ingen verksamhet 

fanns heller inget behov av en byggnad. Det är därför författarens mening att verksamhetsenergi 

(eller hushållsenergin) skall ingå vid uppskattning av byggnadens prestanda. Vidare är 

verksamhetsenergi, eller i ett vidare begrepp beteende, ofta väldigt svårt att kvantifiera. Därför 

föreslås det som tidigare i rapporten kallades en ”byggnads normalanvändning” under antagande av 

normalbeteende (eller verksamhet) användas. 

60

Byggnadens uppbyggnad beaktas vid en platsinspektion, där byggnadens klimatskal fastställs 

termiskt, där värme‐ och kylsystemuppbyggnad fastställs, där ventilationssystemuppbyggnad 

fastställs osv. Vidare fastställs också byggnadens verksamhet, eller andelar av verksamheter. 

Normalbeteende specificeras för olika verksamheter, och normalprestanda appliceras för system, 

undersystem och komponenter. Exempelvis används byggnadens förväntade U‐värde till att 

bestämma byggandens förväntade transmissionsförluster, Boverkets eller Socialstyrelsens krav på 

ventilation för bedömning av ventilationsförluster, osv. 

Följande poster behövs för att bestämma en byggnads normalanvändning vid normalverksamhet. 

Alla dessa skall då definieras enligt Boverkets riktlinjer om vad som är normalt för respektive kategori 

av byggnad och verksamhet 44 . 

1. Fördelning av uppvärmningsenergi 

a. Tappvarmvatten 

i. Brukarprofil 

ii. Använd mängd 

b. Ventilation 

i. Flöden 

ii. Återvinning 

iii. Infiltration/Exfiltration 

c. Transmissionsförluster 

i. Fönster, U‐värde 

ii. Väggar/Tak 

iii. Köldbryggor 

iv. Grund/Källare 

2. Solinsläpp 

a. Orientering av byggnad 

b. Placering av och storlek på fönster 

c. Fönster, SHGC‐värde 

d. Solavskärmning 

3. Hushållsel 

4. Fastighetsel 

5. Personvärme 

6. Klimat 

7. Värme‐ och kyldistributionssystem 

a. Typ 

b. Temperaturnivåer 

En graddagsberäkning 45 för denna uppskattning torde vara tillräcklig noggrann för ändamålet, vilket 

gör metoden snabb och enkel. 

44 Här kan man tänka sig att Boverket väljer att definiera ”normal” som övre kvartilen av beståndet eller 

liknande mer skärpa krav. 

45 Som ju ändå används uteslutande idag. 

61

När alla energiposter i en byggnadsenergianvändning är uppskattad enligt ”normal” eller förväntad 

(Figur 16), jämförs detta värde med byggnadens faktiska energianvändning (Figur 17), inklusive 

verksamhet och hushållsenergi. 

Normalanvändnning 

Energi 

Gratis Energi 

Byggnadens systemgräns 

Normalvärden 

Verksamhet 

Termiskt klimat 

Luftkvalité, osv... 

Hushållsenergi / 

Verksamhetsenergi 

Värme/Kyla 

Tappvarmvatten 

Fastighetsenergi 

Figur 16: En byggnads normalenergianvändning, 

baserad på normalbrukaranvändning. 

Vent 

Värme 

Kyla 

Figur 17: Byggnadens faktiska total energianvändning. 

62

Den diskrepans som då uppstår är enkelt uttryckt en potentiell total besparing som finns i 

byggnaden. Denna diskrepans kan bero på verksamhet avviker, att klimatskalet är dåligt, att 

byggnaden överventileras osv. 

Endast generella åtgärder kan i detta skede ges på troliga orsaker, vilket då kräver en 

kompletterande platsbesiktning med punktmätningar eller dylikt för att bedöma delar och 

komponenter i byggnaden som inte är tillräckligt effektiva. Denna kompletterande besiktning ligger 

till grund för åtgärdsförslagen. 

För mer specifika åtgärder måste långt mer omfattande detaljstudier av byggnadens komponenter 

analyseras. Detta ligger normal utanför energideklarationens omfattning. 

Den förväntade normalenergianvändningen är relativt enkel att bestämma, när väl normalvärde 

etablerats där sådana ännu inte finns. Vidare är byggnadens totala faktiska energianvändning relativt 

enkelt att ta fram genom centralmätare eller frågeunderlag till brukarna. Dessutom är skillnaden 

mellan byggnadens normalanvändning och byggnadens totalenergianvändning enkel att 

kommunicera till mottagaren. 

63

Slutsatser 

Föreliggande projektet syftar till att kartlägga och analysera genomförda deklarationer samt 





byggnader, med vissa undantag. Det är energideklarationens syfte att kommunicera till 

byggnadsägaren om byggnadens energianvändning, så att denna kan minska sin användning. För att 

kunna göra detta behövs då hänsyn tas till byggnadens verksamhet eller användning. Kvantifieringen 

av respektive del i byggnaden är då nödvändig och är där energiexpertens kunnande och kompetens 

spelar en avgörande roll. 

Då fördelningen är svår ingår normal ett stort antal uppskattningar och nyckeltal som mer har att 

göra med det generella byggnadsbeståndet än den enskilda byggnaden. Frågan bör då ställas till 

vilken detaljnivå ska en energideklaration ha, och utifrån detta specificera vilken nivå av kompetens 

som krävs. Enligt Boverket är kompetenskraven ganska långtgående och de behöver vara det om 

ambitionen som implicit finns uttryckt i dagens regelverk skall efterlevas, att varje byggnads 

energianvändning med åtgärder skall identifieras. Från granskningen av byggnaden och åtgärder 

föreslagna i energideklarationer är det tydligt att det är en blandning mellan faktisk användning och 

uppskattningar. 

Analys av energiexperterna metod vid energideklaration framgår att det är mer regel än undantag att 

komponenters prestanda uppskattas från schabloner och inte mäts. Denna metodik säger normal 

väldigt lite om hur den faktiska komponenten fungerar. 

Granskningen av tio slumpvis valda deklarationer framgår flera tveksamma inmatningar i Boverkets 

formulär. Det vore därför bra om en rimlighetskontroll byggdes in i formuläret eller på andra sätt gör 

det uppenbart för energiexperten när troliga felaktiga inmatningar skett. 

Metoden som används är nästan uteslutande att vissa delar i byggnaden uppskattas, vilket till sist 

lämnar en post som ”tar resten”. Denna ”Svarte Petter”‐metodik är förståelig men ger ingen egentlig 

information kring faktiska förhållanden i byggnaderna. 

En arbetsmetodik föreslås således som baseras på normalbrukaranvändning, där all energi till 

byggnaden ingår under antagande att verksamheten och allt annat i byggnaden är ”normal”. Denna 

normalenergianvändning jämförs i energideklarationen mot byggnadens totala faktiska 

energianvändning, även den innehållande verksamhetens energibehov. Dessa båda värden jämförs 

och pekar på eventuell potential för förbättring. 

Åtgärders utfall redovisas var för sig, och möjligen framgår det antingen muntligt eller via dokument 

som inte syns i energideklarationsdatabasen att dessa åtgärder ofta kan påverka varandra, men det 

syns inte i energideklarationsformuläret. Vidare redovisas inte heller troligt osäkerhet i redovisade 

värden. Boverket formulär bör justeras så att framför allt osäkerheterna framgår. Utbildningen av 

energiexperter bör då också innehålla osäkerhetsfortplantningsanalys. 

Eftersom platsbesiktning av byggnader är en förutsättning för att ha möjlighet att identifiera 

potentiella åtgärder bör det vara obligatorisk med en platsbesiktning. Därför bör även examinationen 

65

av energiexperter kompletteras med ett praktiskt examinationsmoment, där en potentiell 

energiexpert får energideklarera en byggnad med det obligatoriska platsbesöket, allt under 

överinseende av examinatorn. 

Tillsist tror jag att ett skäl till besvikelsen som kunder ibland upplever med innehållet i en 

energideklaration är själva namnet, deklaration. Deklaration är förknippat med helt korrekta siffror 

med en risk för granskning med rättsligt efterspel. Jag föreslår helt enkelt att antingen byts namnet 

ut mot något mer representativt, alternativt skärps kraven med avseende på analys av befintlig 

energianvändning och framförallt dess fördelning i byggnaden. Det handlar om att välja mellan att 

ange en byggnads normalanvändning med normalbrukare, eller en fullständig fördelning av energier i 

byggnaden baserat på mätningar och inte av schabloner eller nyckeltal. Idag är det en blandning av 

dessa synsätt i deklarationerna, vilket kan förvirra mottagaren av energideklarationen. 

66

Referenser 

Abel, Enno och Elmroth, Arne. 2008. Byggnaden som system. Stockholm : Forskningsrådet Formas, 

2008. 

Adalberth, Karin och Wahlström, Åsa. 2009. Energibesiktning av byggnader ‐ Flerbostadshus och 

lokaler. Stockholm : SIS Förlag AB, 2009. 

Biggs, John. 2005. Teachin for Quality Learning at University, 2nd ed. Bershire : Open University 

Press, 2005. 

Boverket. 2010a. BFS 2010:6 BED 3. Karlskrona : Boverket, 2010a. 

—. 2010b. BFS 2010:7 CEX 2. Karlskrona : Boverket, 2010b. 

—. 2010c. EU‐direktivet om byggnaders energiprestanda – konsekvenser och behov av förändringar i 

det svenska regelverket. Karlskrona : Boverket, 2010c. 

—. 2010d. Regelsamling för energideklaration med kommentarer. Karlskrona : Boverket, 2010d. 

ISBN: 978‐91‐86342‐59‐3. 

—. 2009. Utvärdering av systemet med energideklarationer, Uppdrag nr 12 Uppföljning av 

energideklarationer enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket. M2008/4791/A. 

Karlskrona : Boverket, 2009. 

CEN. 2005. EN ISO 7730:2005 ‐ Ergonomics of the thermal environment — Analytical determination 

and interpretation of thermal comfort using calculation of the PMV and PPD indices and local thermal 

comfort criteria. u.o. : ISO, 2005. ISO 7730:2005. 

Claesson, Joachim, o.a. 2010. Beräkningsmetoder för årsvärmefaktor för värmepumpsystem för 

jämförelse, Effsys2 ‐ Projekt 9. Stockholm : Effsys2, 2010. 

Dunn, Patrick F. 2010. Measuremt and data analysis for engineering and science, 2nd ed. u.o. : CRC 

Press, 2010. 

Energimyndigheten. 2007. Förbättrad energistatistik för lokaler – ”Stegvis STIL” Rapport för år 1, 

Inventeringar av kontor och förvaltningsbyggnader. Eskilstuna : Energimyndigheten, 2007. ER 

2007:34. 

—. Programmet för energieffektivisering ‐ Erfarenheter och resultat efter fem år med PFE. Eskilstuna : 

Energimyndigheten. 

Europaparlamentet. 2010. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/31/EU av den 19 

maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). Brussel : Official Journal of the European 

Union, 2010. 

ISO. 1995. Guide to the expression of uncertainty in measurement (GUM), corrected and reprinted. 

ISBN 92‐67‐10188‐9 : ISO, 1995. 

67

Jayamaha, Lal. 2006. Energy‐efficient building systems ‐ Green strategies for operation and 

maintenance. s.l. : McGraw‐Hill Professional; 1 edition, 2006. 0071482822. 

Kirkup, Les och Frenkel, Bob. 2006. An introduction to Uncertainty in Measurements Using the GUM. 

Cambrigde : CambrigeUnviersity Press, 2006. 

Nationalencyklopedin. 2011. kunnande. Nationalencyklopedin. [Online] Nationalencyklopedin, den 

10 08 2011. [Citat: den 11 08 2011.] http://www.ne.se/sve/kunnande. 

—. 2011. Kunskap. Nationalencyjlopedin. [Online] den 10 08 2011. [Citat: den 10 08 2011.] 

http://www.ne.se/sve/kunskap. 

Nyman, Bengt. 2005. Energideklarationer ‐ Metoder, utformning, register och expertkompetens. 

Stockholm : Statens Offentliga Utredningar, 2005. SOU 2005:67. 

REPAB Fakta. 2010. Underhållskostnader, Mark Bygg Måleri Installationer, 30:e upplagan. Mölndal : 

REPAB AB, 2010. 

Sveby. 2010. Brukarindata fär energiberäkningar i kontor ‐ vägledning. Stockholm : SVEBY ‐ 

Branschstandard för energi i byggnader, 2010. 2010‐04‐27. 

Sveriges Fastighetsägareförbund. 2000. CMF – Certifiering av miljöinventerare – fastigheter. 

Stockholm : Sveriges Fastighetsägareförbund, 2000. 

VVS Förlag AB. 1963. VVS handboken. Stockholm : Förlag AB VVS, 1963. 

68

Appendix 1 – Kursmål, Civilingenjörsutbildning, inriktning 

Energianvändning, KTH Energiteknik 

Som en jämförelse till den kunskapsnivå som en civilingenjör inom området förväntas ha redovisas 

nedan kursprogrammet för Energianvändning vid Energiteknik, KTH. Motsvarande kurser och 

program finns givetvis på de andra tekniska högskolorna, se bl.a. på LTHs och CTHs kurshemsidor för 

ytterligare jämförelser. 

MJ2407 – Uthållig Energianvändning 

Denna kurs kommer att behandla energianvändningen i dagens samhälle med hänsyn taget till miljö- 

och uthållighetsaspekter. Kursen fokuserar på de tekniker som används för att uppfylla de behov av 

kylning, värmning och ventilation som krävs i den byggda miljön. 

Efter kursen skall studenten kunna 

beskriva olika typer av primärenergi och kunna bedöma deras miljöpåverkan. 

beskriva energianvändningen i dagens samhälle. 

förklara den grundläggande fysiken för inomhusklimat och kunna bedöma vilka förändringar 

som krävs för att förändra inomhusklimatet i befintliga byggnader. 

utföra värme/kylbehovsberäkningar för en enfamiljsvilla. 

dimensionera värmare (radiatorer), rörsystem och välja en lämplig cirkulationspump. 

dimensionera ett ventilationssystem för tillförsel av luft av lämplig temperatur och fuktighet. 

förklara grunderna för ett konventionellt kylsystem, inklusive komponenter såsom 

värmeväxlare, compressorer, och expansionsventiler. 

utveckla och beskriva en datormodell för ett konventionellt kylsystem. 

förklara olika typer av värmesystem och bedöma deras tillämplighet. 

förklara funktionen av passiva system. 

kortfattat diskutera alternativa kylprocesser. 

MJ2422 – Termisk Komfort och Inneklimat 

Efter fullgången kurs skall studenten förstå effekterna av värme och ventilation på luftkvalité 

inomhus samt på termisk komfort, men också implikationer av energy management i bebyggelse. 

Vidare skall studenten kunna: 

dimensioner ett HVAC-system, 

bedöma byggnadens energianvändning, 

vara bekant med kommersiellt tillgängliga datorverktyg 

MJ2437 – Byggnadssimulering 

Efter avslutad kurs ska studenten: 

Vara väl förtrogen med ett modelleringsverktyg för analys av ett energianvändningssystem i 

en byggnad 

69

Utifrån vagt angivna data kunna bygga upp en modell för energianvändningen i ett avgränsat 

system 

Kunna bedöma rimligheten i resultatet av en energisystemanalys 

Ha kunskap om modellers begränsningar 

Kunna välja ut relevanta data i en modell och presentera dem skriftligen och muntligen 

Vara väl förtrogen med känslighetsanalys 

MJ2462 – Effektivisering in befintliga byggnader 

Kursen beskriver hur energiteknik appliceras för energiutredning i byggnader. Kunskaper inom 

termodynamik, värmeöverföring, termiskt inomhusklimat, mätteknik, modellering och 

problemlösning appliceras för att finna möjligheter till effektivisering av byggnaders energiprestanda. 

Efter genomgången kurs ska studenten kunna: 

Planera en energikartläggning av byggnader av olika detaljeringsgrad 

Genomföra en energikartläggning av byggnader av olika detaljeringsgrad 

Kunna beskriva hur mätning av värmeeffekt till ventilation och radiatorsystem går till. 

Kunna beskriva hur mätning av eleffekt till byggnader, fläktar och pumpar går till. 

Uppskatta en byggnads transmissionskoefficient (s.k. U-värde) baserat på byggnadstyp eller 

via mätningar. 

Bedöma en transmissionskoefficient för olika typiska fönstertyper. 

Uppskatta energianvändningen i typiska uppvärmningskällor. 

Uppskatta energianvändningen i typiska luftkonditioneringsanläggningar. 

Genomföra en normalårskorrigering och en energisignatur för byggnaden. 

Tolka och identifiera felaktigheter i mätningar på byggnaders värmesystem. 

Tolka och identifiera felaktigheter i mätningar på byggnaders elsystem. 

Fördela energianvändningen i en byggnad. 

Beskriva hur olika energisystem samverkar i byggnader. 

Beskriva hur Styr och Reglerteknik samverkar med energisystemen i byggnader. 

Identifiera typiska felkällor i komplexa energisystem i byggnader. 

Identifiera åtgärder för minskad energianvändning i byggnader. 

Utvärdera åtgärder och kombinationer av åtgärder ur energitekniskt perspektiv. 

Utvärdera åtgärder och kombinationer av åtgärder ur ett ekonomiskt perspektiv. 

MJ2460 – Green Building 

Efter genomgången kurs ska studenten: 

Ha en god förståelse och aktivt delta i den multidisciplinära utvecklingen och design av 

hållbara byggnader med låga koldioxidutsläpp, resursanvändning och miljöpåverkan 

Kunna välja och dimensionera byggnadskomponenter samt energieffektiva system för olika 

typer av byggnader i olika klimatzoner för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan. 

Använda olika verktyg och metoder för utvärdering av byggnaders energieffektivitet och 

miljöprestanda i olika faser av byggnadens livscykel. 

70

Utvärdera de ekonomiska faktorerna som investeringar, energi- & underhållskostnader vid 

implementering av energieffektiva system eller komponenter i en byggnad 

Ha en god förståelse av relevanta regelverk, byggnormer, byggråd samt lagstiftning som 

reglerar utvecklingen av energieffektiva byggnader. 

71

Appendix 2 – Intervjufrågor till energiexperterna 

Nedan följer vilka frågor som ställdes till energiexperterna kring deras arbete vid en utförande av en 

energideklaration. 

Allmän beskrivning 

1. Hur säljs energideklarationer till kund? Enligt kunds önskemål, förutbestämt paket, eller 

anpassas vid varje specifikt fall. 

2. Allmän beskrivning hur en typisk deklaration går till 

3. Hur förbereds en energideklaration, t.ex. enkäter 

a. Vilka tillfrågas? 

b. Vad efterfrågas? 

c. Används mall, t.ex. ”Energibesiktning av byggnader – Flerbostadshus och Lokaler” av 

Karin Adalberth och Åsa Wahlström (SIS Förlag) eller ”Energideklarering av 

bostadsbyggnader – Metoder för besiktning och beräkning” av ATON Teknikkonsult 

AB? 

d. Är det olika beroende typ av byggnad, t.ex. för villor eller kontor? 

4. När/hur bedöms det att en på‐platsbesiktning är nödvändig 

5. Om ingen platsbesiktning görs, hur identifieras åtgärder? 

6. Beskriv allmänt hur en platsbesiktning går till 

7. Vem utför platsbesiktningar? 

8. Utförs mätningar? Hur bedöms vilka mätningar som skall utföras? 

9. Vilka mätinstrument används om mätningar utförs? 

10. Är det olika personer eller kompetenser som behandlar småhus, flerfamiljhus, kontor, eller 

mer komplexa multifunktionella byggnader? 

11. Vilken kompetens kräver ni av era anställda som utför deklarationen, alltså den som de facto 

gör jobbet, inte nödvändigtvis den som är certifierad. 

12. Kan vi få tillgång till er Kvalitétsmanual som bifogades vid ackrediteringen? 

Energianvändning 

1. Hur uppskattar ni normalt energianvändningen, med avseende på fördelning av energin på 

uppvärmning, tappvarmvatten, hushållsenergi/verksamhetsenergi, och fastighetsenergi. 

2. Energianvändningen är inte enbart beroende på byggnaden utan till stor del även av 

brukarnas beteende. Hur hanterar ni detta? 

Åtgärder 

1. Hur identifieras åtgärder? 

2. Hur bedömer ni åtgärderna utfall? (simulering, handräkning, typvärden) 

3. Vilka indata används (innetemp, beteende osv) för bedömning av åtgärders utfall 

(SS EN 15251 för indata alternativt SVEBY)? 

4. Energisystem kan vara/ är komplexa, hur hanteras denna komplexitet, t.ex. indirekta 

kopplingar mellan olika delar av byggnadens system? 

5. Åtgärdsförslagen som presenteras, är dessa utvärderades tillsammans eller var och en för sig. 

Framgår detta av deklarationen? 

6. Framgår det ur materialet som överlämnas till kund åtgärdernas påverkan av andra 

delsystem? 

73

7. Hur redovisar ni osäkerheten i dels era mätningar och därur beräknade resultat, samt 

osäkerhet i åtgärdernas utfall (tekniskt, ekonomiskt). 

8. Efterfrågar kunder ofta hjälp att implementera åtgärder? 

9. Hjälper ni ofta kunder med implementering av åtgärder? 

10. Utvärderar ni verkligt utfall av åtgärder? 

Komponenters prestanda 

1. Hur utvärderar ni en värmepannas prestanda? 

2. Hur utvärderar ni en värmepumps/kylmaskins prestanda? (ETM, Climacheck?) 

3. Hur utvärderar ni befintliga väggar, tak och golvs isoleringsförmåga (ISO 9869)? 

4. Vid förslag av byte av fönster, hur utvärderas dess besparing? (U‐värde, SHGC?) 

5. Hur bestämmer ni ventilationsflöden, frånluft, till‐luft, infiltration, exfiltration? 

6. Hur uppskattar ni eventuell värmeåtervinnings effektivitet? 

7. Vid beräkning av en byggnadens energianvändning, följer ni svenska standard (SS EN 13790 

för byggnaden, SS‐EN 15316 för värmesystem). 

Ekonomi 

1. Vilka ekonomiska modeller används för utvärdering av en åtgärds utfall? (ED‐Kalkyl, egen 

eller annan LCC?) 

2. Vilket kriterium använder ni för att åtgärden skall bedömas som lönsam och därmed ta med 

den i deklarationen? (t.ex. enligt Boverket ”besparingskostnad”) 

3. De åtgärder som identifierats men inte bedömts av er som lönsamma, ges dessa till kunden 

”vid sidan av”? 

74

Appendix 3 Exempel på mätosäkerhetens inverkan på ett värmeåtervinningsbatteri 

75

CERBOF Projekt no. 72: Utfall och ... - VVS Företagen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?