Ersättning av järnsalter med magnesiumföreningar vid kommunala ...
Ersättning av järnsalter med magnesiumföreningar vid kommunala ...
Ersättning av järnsalter med magnesiumföreningar vid kommunala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.2.2.2. Anaerob process<br />
Denitrifikation sker ofta efter nitrifikationen. Dessa bakterier använder sig <strong>av</strong> det bundna syret<br />
i nitrat som syrekälla för att omvandlat nitrat till kvävgas. Förutom kvävgas bildas även<br />
lustgas som är olösligt i vatten och <strong>av</strong>lägsnas till atmosfären (Gerardi, 2002).<br />
(Shand, 2006) tar upp en anaerob process, rötning, som används <strong>vid</strong> <strong>vid</strong>are bearbetning <strong>av</strong> det<br />
slam som bildas <strong>vid</strong> de olika reningsstegen. Här<strong>vid</strong> bildas metan, koldioxid och stabiliserade<br />
fasta partiklar. Mer om rötningsprocessen behandlas i <strong>av</strong>snitt 2.2.4.<br />
2.2.3. Kemisk rening<br />
Den kemiska reningen utförs ofta som sista reningssteg efter den biologiska reningen och<br />
beskrivs i (Hansen, 1997a). Här <strong>av</strong>lägsnas i huvudsak fosfor från vattnet, men också<br />
kolloidala och suspenderade partiklar. Den kemiska reningen består <strong>av</strong> kemisk fällning där en<br />
fällningskemikalie tillsätts, vilken ofta består <strong>av</strong> ett järn- eller aluminiumsalt. De positiva<br />
järn- och aluminiumjonerna bildar svårlösliga föreningar <strong>med</strong> fosfor som kan separeras <strong>med</strong><br />
sedimentering. Metalljonerna fungerar också så att de neutraliserar partiklarna i vattnet<br />
eftersom majoriteten <strong>av</strong> partiklarna har en dominerande negativ yta. Detta <strong>med</strong>för att de<br />
neutraliserade partiklarna inte längre repellerar varandra utan klumpar ihop sig och<br />
sedimenteras ned. Metalljonerna bildar även hydroxider <strong>med</strong> vattnet som sedan bildar<br />
”hydroxidmoln”. Dessa kan svepa in partiklar och annat löst material och sedan sedimenteras,<br />
detta kallas för svepkoagulering.<br />
Den kemiska reningen är inte alltid det sista reningssteget, utan kan utföras på olika ställen i<br />
reningsverket. Det finns för närvarande fyra olika fällningsmetoder beroende på var<br />
fällningskemikalien tillsätts, se figur 3. Dessa kommer att förklaras närmare <strong>med</strong> teori hämtad<br />
från Kemira (Hansen, 1997b). Metoderna är direktfällning, förfällning, simultanfällning och<br />
efterfällning. Resultatet varierar beroende på vilken metod som används <strong>med</strong> <strong>av</strong>seende på<br />
bl.a. slambildning, driftskostnader och energiförbrukning.<br />
7
Change language