FÖRÄLDRAGUIDE - Ensi- ja turvakotien liitto

FÖRÄLDRAGUIDE
INFORMATION OCH STÖD
FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA

978-951-9424-81-1

Till Till läsaren
läsaren
Denna guide är avsedd för föräldrar som överväger och bearbetar
en skilsmässa samt deras närmaste. Tanken om ett oavbrutet och
fortlöpande föräldraskap också efter en skilsmässa löper som en röd
tråd genom hela guiden. Slutet på ett parförhållande avslutar inte
föräldraskapet. Också efter föräldrarnas skilsmässa har barnet rätt
till båda föräldrarnas omsorg och vård. Barnet bör få förbli ett barn
och leva ett liv enligt sin åldersnivå. Föräldrarna ansvarar för barnets
välmående och också för i vilken form och på vilket sätt förhållandet
till barnet upprätthålls efter en skilsmässa. I och med en skilsmässa
blir föräldraskapet, om möjligt, ännu viktigare än tidigare.
Slutet på ett parförhållande innebär en utmaning för föräldrarna i
fråga om hur de ska skapa en ny typ av förhållande till varandra. Trots
att den ena inte längre är en livspartner, är han eller hon fortfarande
en viktig och unik förälder för barnet. Föräldrarna måste ta ansvar
för sin skilsmässa för att kunna samarbeta och stödja barnet i den
förändrade familjesituationen. Genom att gå igenom de känslor som
en skilsmässa ger upphov till blir det också lättare att själv anpassa
sig till skilsmässan och början på livet efter skilsmässan.
I guiden finns också några tips som kan hjälpa föräldrarna själva och
familjen. I slutet finns en förteckning över litteratur om skilsmässor.
Den första upplagan av föräldraguiden gjordes ursprungligen som
ett informationspaket för deltagarna i tjänsten Eroneuvo. Texterna
i den tredje upplagan har uppdaterats inom projektet Neuvokeskus
där Neuvoprojektets arbete fortsätter. Den tredje upplagan av guiden
ges ut på finska, svenska och engelska. Vi tackar JK Ilkka Mauranen
för de juridiska uppdateringarna i guiden och Familia Club ry:s
Duo-projekt för innehållet om skillnaderna mellan två kulturer. Vi
tackar också Penningautomatföreningen för det stöd
vi har fått.
Vi hoppas att alla som berörs av en skilsmässa inom en
barnfamilj ska ha nytta av Föräldraguiden.
Helsingfors, maj 2011
Heikki Koiso-Kanttila
Projektledare
Centralförbundet för Barnskydd / Neuvokeskus

Innehåll
SKILJA SIG ELLER FORTSÄTTA TILLSAMMANS? 5
Det lönar sig att tala högt om skilsmässotankar 5
Var får man hjälp med problem i ett parförhållande och
när en skilsmässa övervägs? 7
FRÅN SKILSMÄSSOBESLUTET FRAMÅT 10
Skilsmässojuridik 10
Tudelning – de ekonomiska frågorna tar ny form 11
AVTAL FÖR ATT TRYGGA BARNETS RÄTTIGHETER 14
Vårdnadsform 15
Barnets boende och adress 17
Umgängesrätt 18
Barnunderhåll 19
Ändå till domstol? 21
Centrala lagar 22
ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA 23
Skilsmässa – hantering och smärta 23
Skilsmässa som en kris 25
Att återhämta sig från en skilsmässa 26
STÖD FÖR ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA 28
Information och kamratstöd 28
Information och kamratstöd på webben 30
Hjälpande telefoner 31
BEAKTANDE AV BARN NÄR FÖRÄLDRARNA SKILJER SIG 32
Hur ska vi diskutera skilsmässan med barnet? 33
Samarbetsföräldraskap – vad består det av? 36
Uppbrott från ett äktenskap mellan två kulturer 38
STÖD FÖR FÖRÄLDRASKAPET 41
Barnvaktshjälp och semesterstöd 44
ATT FUNDERA ÖVER: Är vi som föräldrar redo för följande
frågor efter skilsmässan? 44
LITTERATURTIPS 46
Om skilsmässa och svårigheten att skilja sig 46
Föräldraskap och skilsmässa 47
Böcker för barn och unga 49

SKILJA SIG ELLER FORTSÄTTA
TILLSAMMANS?
Det lönar sig att tala högt om skilsmässotankar
Det är bra om makar kan diskutera problemen i sitt parförhållande.
Man bör inte vara rädd för att diskutera ens en skilsmässa.
För den ena parten kan en skilsmässa komma som en
överraskning i ett förhållande där makarna inte i tillräcklig utsträckning
diskuterar sina förväntningar och de saker som de
upplever som viktiga.
För den som funderar över en skilsmässa kan detta framstå
som det enda alternativet att lösa problemen i parförhållandet.
Personliga skilsmässofunderingar eller en gemensam diskussion
om skilsmässa behöver ändå inte betyda att en skilsmässa
är oundviklig. Förhållandet försvagas inte av att man diskuterar,
snarare om man inte gör det.
Det är bra att veta att någondera av eller båda parter i alla
förhållanden – också i de hållbara – i något skede kan ha funderat
på och också diskuterat skilsmässoalternativet.
Det ligger många olika orsaker bakom skilsmässotankarna.
I ett parförhållande kan man uppleva att känslorna har dött
eller att man inte längre har några gemensamma drömmar att
dela med partnern. Vardagslivets gilla gång, stress på grund av
arbete eller arbetslöshet, brist på gemensam tid, ojämn fördelning
av familjeansvaret och ekonomiska bekymmer kan sätta
förhållandets hållbarhet på prov. Problemet kan också vara faktorer
som anknyter till interaktionen: man talar inte, kan inte
uttrycka sina egna behov eller lyssna på den andra, man grälar
och är fortlöpande oeniga eller kritiserar, vilket kan leda till en
situation där det känns som om man som makar hade fjärmats
varandra. I parförhållandet återspeglas också de känslor som
väckts till följd av frågor i anslutning till individens personliga
växande och utveckling, till exempel tankar om det begränsade
och unika med livet.

Också familjens utvecklingskriser återspeglas i parförhållandet.
Det första barnets födelse kan innebära en överraskande
stor utmaning för parförhållandet. Skötseln av parförhållandet
kan hamna i skuggan av föräldraskapet. Det kan bli svårt att
balansera mellan barnets behov, de egna behoven och behoven
i parförhållandet.
Också problem med droger, den psykiska hälsan och våld som
belastar familjelivet kan ligga bakom skilsmässotankarna. Med
tanke på att upprätthålla föräldraskapet finns det goda skäl
att söka hjälp och stöd med dessa problem, oberoende av om
skilsmässan genomförs eller inte.
En person som funderar över en skilsmässa kan tänka att flera
problem i livet elimineras genom en skilsmässa – även då det
gäller problem där en skilsmässa i verkligheten inte kan vara
en lösning. En skilsmässa eliminerar inte meningsskiljaktigheter
om uppfostran mellan föräldrarna. Trots en skilsmässa ska
de före detta makarna fortfarande kunna kommunicera och
sinsemellan komma överens om frågor som gäller barnet, eftersom
båda föräldrarna alltjämt också efter skilsmässan bär
föräldraansvaret.
Det finns också skäl att komma ihåg att även om en skilsmässa
kan vara en lösning på vissa problem i familjen och parförhållandet,
för den också med sig helt nya problem. Ett beslut om
skilsmässa hör i allmänhet för föräldrar till ett av de svåraste
besluten i livet. De som överväger att skilja sig borde i synnerhet
med tanke på barnen reda ut alla andra alternativ för att få
hjälp före det slutgiltiga skilsmässobeslutet.
Stöd och idéer för att förbättra parförhållandet och familjelivet
kan sökas utan att det är fråga om någon allvarlig kris och
risk för skilsmässa. Därför borde man också i tid söka hjälp för
problemen i ett parförhållande, med andra ord när båda parterna
fortfarande är tillräckligt engagerade i förhållandet och
ingendera på sitt håll på allvar har gått in för en skilsmässa. Det
finns goda möjligheter att klara av även besvärliga situationer
om båda parterna önskar och vill fortsätta leva tillsammans.

Att fundera över:
• Vad är det som har fått mig att överväga
en skilsmässa?
• Vilka omständigheter i vårt familjeliv
skulle jag vilja ändra?
• På vilket sätt kunde jag diskutera frågan
med min partner?
• Hur skulle mitt liv förändras av en skils-
mässa? Och min partners och min barns liv?
• Vilka frågor skulle en skilsmässa lösa och vilka inte?
• Vilka nya problem kunde en skilsmässa medföra?
Var får man hjälp med problem i ett parförhållande och
när en skilsmässa övervägs?
Det lönar sig att söka utomstående hjälp och stöd för svårigheter
i parförhållandet och familjelivet senast när man regelbundet
börjar tänka på skilsmässa som en lösning på problemen.
Medlingen i familjefrågor är ett exempel på utomstående stöd
som kan anlitas för gemensam överläggning om familjeproblemen.
Medlingen i familjefrågor är en lagstadgad socialtjänst
också för föräldrar som överväger en skilsmässa och som har
beslutat sig för en skilsmässa samt för familjemedlemmarna.
Medlarna i familjefrågor är utbildade professionelle (i praktiken
en barnatillsyningsman eller en socialarbetare) vars uppgift
är att hjälpa föräldrarna att tillsammans finna lösningar på familjeproblemen.
De mål som kan ställas upp för medlingen i
familjefrågor omfattar exempelvis att finna en lösning som godkänns
av båda föräldrarna och hur barnens engelägenheter
ska ordnas efter en skilsmässa. Ett särskilt syfte med tjänsten
är att trygga barnets ställning i samband med en skilsmässa.
Medlingen i familjefrågor är frivillig, konfidentiell och avgiftsfri.
Kommunen svarar för att organisera tjänsten, och medling kan
begäras hos socialverket i barnets boendekommun.

Också parförhållandekurserna, familjerådgivningen och familjerådgivningscentralerna
kan ge hjälp med problem i parförhållandet.
Parförhållande- och familjetjänster produceras av
kommunerna, församlingarna samt organisationer och privata
serviceproducenter.
• Familjerådgivningen har till uppgift att hjälpa och stödja föräldrar
i frågor som gäller barnets uppfostran och utveckling
eller familjens mänskliga relationer. Tjänsterna är avgiftsfria.
Familjerådgivningens kontaktuppgifter finns bland annat på
den webbplats som barnets boendekommun har.
• Familjerådgivningscentralen ger hjälp i problemsituationer i
ett parförhållande och en familj samt i olika andra krissituationer
i livet. Kontakt kan tas exempelvis på grund av oenigheter,
otrohet, interaktionsproblem, problem med barnuppfostran
eller nyfamiljsproblem i ett parförhållande. Tjänsterna är avgiftsfria
och kräver inte medlemskap i kyrkan. Mer information
på www.evl.fi
• Eroneuvo-mötet är en tjänst för föräldrar som överväger eller
håller på att skilja sig samt för skilsmässofamiljens närstående.
Under Eroneuvo-mötena erbjuds fakta om och kamratstöd i
skilsmässofrågor. Mötena är avgiftsfria och kräver ingen anmälan.
Mer information om tidpunkterna och platserna för Eroneuvo-mötena
finns på adressen www.neuvokeskus.fi
• Webbtillämpningen Eroretki.fi på Neuvokeskus webbplats
eller på adressen www.eroretki.fi är en interaktiv tjänst. Frågorna,
svarsalternativen och kommentarerna i denna uppmuntrar
till att fundera över skilsmässa ur barnets perspektiv.
• Kataja ry ordnar parförhållandekurser och kurserna Solmuja
parisuhteessa (Knutar i parförhållandet) som också lämpar sig
för par som överväger att skilja sig. Kurserna är avgiftsbelagda.
Mer information www.katajary.fi
• På Väestöliittos sidor Toimiva parisuhde (Fungerande parförhållande)
på adressen www.vaestoliitto.fi finns en riksäckande
söktjänst för familjerådgivning och parterapi. Väestöliitto har
också en rikstäckande rådgivningstelefon, tfn 0800 183 183,

mån kl. 10–12, tis kl. 18–20 och tors kl. 12–14, där Väestöliittos
psykologer svarar. Väestöliittos Perheverkko (Familjenät)
ger råd i frågor som gäller graviditet och vardagslivet i en
småbarnsfamilj. Rådgivning tillhandahålls på nätet, per e-post
perheverkko@vaestoliitto.fi och per telefon. Lämna ett ringbud
och dina kontaktuppgifter till telefonsvararen på numret 040
180 1500. Väestöliitto har både avgiftsfria och avgiftsbelagda
tjänster.
• Miessakit ry:s tjänst Erosta Elossa (Överlev skilsmässan) ger
män stöd och handledning för att hantera skilsmässoproblemen
och komma igenom dessa. För män tillhandahåller tjänsten
personlig diskussionshjälp och rådgivning samt kamratstöd
i frågor som uppstår i samband med hot om att parförhållandet
tar slut, i den egentliga skilsmässoprocessen och efter skilsmässan.
Tjänsterna är avgiftsfria. Mer information www.miessakit.fi
• Orsaken till problemen i ett parförhållande eller en familj kan
ibland vara att den ena parten insjuknar; långvarig depression,
personlighetsstörningar eller psykiska problem. I dessa fall kan
man söka stöd och information på Föreningen för Mental Hälsa
i Finlands webbplats www.mielenterveysseura.fi. Föreningens
familjeterapicentral ordnar parförhållande- och familjeterapitjänster
också för andra personer än de som lider av problem
med den psykiska hälsan. Familjeterapicentralens tjänster är
avsedda för familjer inom Nylandsområdet och är avgiftsfria.
• På adressen www.terapeutit.fi finns en täckande förteckning
över privata par- och familjeterapeuter. Privat parterapi är inte
nödvändigtvis dyr, eftersom redan några besök där paret i lugn
och ro med stöd av en utomstående får behandla frågor kan
leda till att knutar mellan makarna öppnas. Det lönar sig att
besöka terapeuten innan terapin inleds. Då får man rätt bild av
vilken typ av tjänst man håller på att anlita.
• Också genom företagshälsovårdens tjänster kan man få information
och stöd i anslutning till frågor som gäller ett parförhållande
och en skilsmässa. Många upplever det som naturligt att
diskutera frågor som tynger sinnet med den egna företagshälsovårdaren
eller -läkaren. Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt
innebär att kunden tryggt kan föra även intima diskussioner.

10
FRÅN SKILSMÄSSOBESLUTET FRAMÅT
Skilsmässojuridik
Om man lever i ett äktenskap, ett samboförhållande eller
i ett registrerat parförhållande leder ett skilsmässobeslut till
många förändringar och ärenden som måste skötas i en barnfamiljs
liv. Socialmyndigheterna i barnens boendekommun har
en lagstadgad skyldighet att ge föräldrar råd då det gäller skilsmässofrågor.
Ett samboförhållande upplöses genom att ömsesidigt avtal
mellan parterna. Inga myndighetsåtgärder krävs. Om uppbrottet
från ett samboförhållande involverar barn, ska barnens
angelägenheter ordnas enligt barnets intresse och barnavårdslagen,
precis som vid en skilsmässa.
Upplösning av ett äktenskap söks skriftligen hos tingsrätten.
Skilsmässoansökan kan lämnas personligen på ett domstolskansli,
per post eller genom ett befullmäktigat ombud. Skilsmässa
kan sökas av båda makarna tillsammans eller av den
ena parten ensam.
Skilsmässoansökan är en process i två faser, av vilka den första
fasen omfattar att ansökan lämnas till tingsrätten i hemkommunen
och att den halvt år långa betänketiden inleds.
Om ansökan lämnats av den ena parten ensam, börjar betänketiden
när den andra parten delgetts skilsmässoansökan.
Domstolen sänder tillkännagivandet per brev. I praktiken sker
tillkännagivandet när den andra parten på posten kvitterar
ut det rekommenderade brevet mot mottagarbevis. Också en
stämningsman från tingsrätten kan leverera tillkännagivandet.
Den andra fasen av skilsmässan innebär att slutgiltig skilsmässa
söks efter utgången av betänketiden. Under betänketiden
kan makarna bo tillsammans eller separat. Syftet med betänketiden
är att ge makarna möjlighet att anpassa sig till den föränderliga
situationen och sköta de praktiska arrangemangen.

Lagstiftarens avsikt är att makarna under betänketiden också
skulle fundera över sitt skilsmässobeslut. Medlingen i familjefrågor
kan anlitas som stöd under denna betänketid.
Trots att skilsmässoansökan redan har lämnats till tingsrätten,
kan makarna komma på andra tankar och avstå från att
ansöka om slutgiltig skilsmässa. I detta fall förnyas inte skilsmässoansökan,
utan ärendet stannar därvidlag. Om makarna
ändå efter utgången av betänketiden vill skilja sig, ska slutgiltig
skilsmässa sökas skriftligen hos tingsrätten inom ett halvt år
efter utgången av betänketiden. Om slutgiltig skilsmässa inte
söks inom den utsatta tiden, förfaller skilsmässoansökan. Om
makarna redan vid ansökan om skilsmässa har bott isär under
de senaste två åren, beviljas skilsmässa utan betänketid.
Mer information om äktenskapslagstiftningen, ansökan om
skilsmässa och bodelningen finns på följande webbsidor:
rättsväsendet www.oikeus.fi, justitieministeriet www.om.fi och
statens författningsdatabas www.finlex.fi. Mer information ges
också av tingsrätten i varje boendekommun.
Tudelning – de ekonomiska frågorna tar ny form
Delningen av egendomen, dvs. bodelningen, kan förrättas antingen
i skilsmässans första fas eller senare. I praktiken kan bodelning
sökas inom en relativt lång tid efter att äktenskapet har
upplösts. Makarna kommer sinsemellan överens om delningen
av egendomen. Om denna kan makarna antingen upprätta
ett inbördes bodelningsavtal som undertecknas av två vittnen,
eller också kan de upprätta avtalet tillsammans med en advokat.
Bodelningen påverkas av ett eventuellt äktenskapsförord.
Om makarna har ett förord, åtskils egendomen.
Om det i fråga om delningen av egendomen uppstår meningsskiljaktigheter,
kan makarna hos tingsrätten ansöka om en skiftesman
som förrättar bodelningen. Skiftesmannens beslut om
bodelningen kan överklagas hos tingsrätten och vidare hos
hovrätten. Bodelningen kan förlikas, om bodelningen i annat
fall skulle leda till ett oskäligt slutresultat.
11

12
I ett samboförhållande har parterna inte samma rätt till den
andra partens egendom som äktenskapet för med sig. Lagen
om upplösning av sambors gemensamma hushåll trädde i kraft
i april 2011. Den nya lagen ger samborna skydd, om samboförhållandet
upplöses. Syftet med reformen är att främja rättvisa
vid delningen av den egendom som har ackumulerats under
samboförhållandet och att tillhandahålla ett förfarande med
lösande av tvister, om samborna inte kan komma överens om
frågan sinsemellan. Sambor, precis som makar, kan genom ett
inbördes avtal göra avsteg från de flesta av bestämmelserna
i den föreslagna lagen. Lagen tillämpas för sambor som har
bott i ett gemensamt hushåll i minst fem år eller som har eller
har haft gemensam vårdnad om ett barn eller vårdat ett barn
tillsammans.
Bestämmelserna kan tillämpas för sambor av både samma och
olika kön. Lagen tillämpas också för sådana samboförhållanden
som har inletts innan lagen trädde i kraft. Å andra sidan
tillämpas inte lagen för samboförhållanden som har brutits
upp innan lagen trädde i kraft (1.4.2011). En sambopart kan
kräva att egendomen delas när samboförhållandet upplöses.
Utgångspunkten vid bodelningen är att båda samboparterna
behåller sin egen egendom. Lös egendom betraktas ändå som
gemensam, om det inte går att reda ut vilken sambopart ett
visst föremål tillhör.
En sambopart har rätt till gottgörelse, om han eller hon har
hjälpt den andra parten att öka sin egendom, och delningen av
egendomen enbart utifrån ägandet innebar vinning på den andras
bekostnad. För att få gottgörelse krävs det att obalansen
i makarnas insatser inte är obetydlig. Den insats som berättigar
till gottgörelse kan vara exempelvis hushållsarbete hemma
medan den andra parten har utökat sin egendom i arbetslivet.
Också ett betydande bygg- och reparationsarbete eller ett långvarigt
vårdarbete hemma till förmån för den andra samboparten
kan berättiga till gottgörelse.
Samboparterna kan enligt den nya lagen avtala om åtskiljandet
av egendomen och gottgörelsen sinsemellan. Om inget avtal

uppnås, kan man hos tingsrätten ansöka om att en skiftesman
utses för åtskiljandet. Skiftesmannen förrättar åtskiljandet av
egendomen och beslutar om eventuell gottgörelse. Som bevis
på åtskiljandet upprättas en åtskiljandehandling. Om skiftesman
inte har sökts, kan kravet på gottgörelse också föras till
tingsrätten för avgörande. Rätten till gottgörelse förfaller, om
inget yrkande om detta har framställts inom sex månader efter
åtskiljandet av egendomen. I det fall då samboparterna inte
skiljer åt sin egendom, förfaller rätten till gottgörelse inom tre år
efter att parterna flyttat isär eller någondera parten har dött.
Efter en skilsmässa kan den förälder som bor med barnet få
förhöjt barnbidrag (ensamförsörjartillägg) som söks hos Fpa.
Hos Fpa kan också boendestöd för boendekostnaderna sökas.
Detta ekonomiska stöd är avsett för låginkomsttagare och kan
ansökas för både en hyres-, boenderätts- och ägarbostad. Mer
information om förhöjt barnbidrag, inkomstgränser för boendestödet
och godtagbara boendekostnader på Fpa:s webbplats
www.kela.fi.
Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälper
privatpersoner att reda ut sin ekonomiska situation. Man får
råd och hjälp med att planera ekonomihushållningen och sköta
sina skulder samt sammanställa en betalningsplan. Tjänsten
är avgiftsfri. Mer information lämnas av socialbyrån i hemkommunen.
Det lönar sig att
reservera tid till skuldrådgivningen,
eftersom det
kan ta flera månader att
komma till mottagningen.
Utkomststödet är avsett
som en sista stödform då
de egna inkomsterna och
tillgångarna inte räcker till
för levernet. Utkomststöd
söks på socialbyrån i hemkommunen.
13

14
AVTAL SOM TRYGGAR BARNETS
RÄTTIGHETER
När ett parförhållande upplöses blir föräldrarna i en barnfamilj
tvungna att i särskilt stor utsträckning fundera över frågor som
gäller barnet och föräldraskapet. De flesta föräldrar får vid en
skilsmässa för första gången ta del av barnavårdslagen (Lagen
angående vårdnad om barn och umgängesrätt 1983:361)
som reglerar relationerna mellan barn och föräldrar. I barnavårdslagen
definieras vårdnadshavarnas uppgifter och ansvar
samt principerna för god vårdnad av ett barn. Syftet med lagen
är att trygga barnets rätt till balanserad utveckling och välfärd
samt till båda föräldrarna. Lagen är förpliktande såväl för föräldrar
som bor under samma tak som för föräldrar som bor
isär. Föräldrar som lever i ett äktenskap är automatiskt gemensamma
vårdnadshavare och tillsammans ansvariga för vården,
uppfostran och försörjningen av barnet. Föräldrar som lever i
ett samboförhållande avtalar i samband med fastställandet av
faderskapet om den gemensamma vårdnaden hos barnatillsyningsmannen.
I dag fortsätter majoriteten av föräldrarna med
gemensam vårdnad även efter en skilsmässa.
Föräldrarna sluter ett ömsesidigt skriftligt avtal om hur barnets
angelägenheter ska ordnas efter en skilsmässa. I avtalet fastställs
vårdnadsformen, hos vilken förälder barnet ska vara skrivet,
hur barnet ska träffa en förälder som bor på ett annat ställe
och hur de kostnader som barnet ger upphov till ska fördelas
mellan föräldrarna. Om det finns flera barn i familjen, övervägs
lösningarna enligt barnets intresse separat för varje barn.
Föräldrarna låter i allmänhet det ömsesidiga avtalet bestyrkas
hos barnatillsyningsmannen.Bestyrkandet är inte obligatoriskt,
men ett obestyrkt avtal är juridiskt sett inte lika starkt som ett
avtal som har bestyrkts av myndigheten. Om avtalet inte har
bestyrkts hos barnatillsyningsmannen, kan ingen handräckning
ges för att förverkliga ett obestyrkt avtal, om den ena parten i
ett senare skede vägrar att handla i enlighet med avtalet.

Barnatillsyningsmannen i barnets boendekommun har till uppgift
att på tjänstens vägnar hjälpa föräldrarna med upprättandet
av det ömsesidiga avtalet. För de avtal som upprättas hos barnatillsyningsmannen
används blanketterna som godkänts av
justitieministeriet. Avtalet kan också formuleras fritt, eftersom
lagen inte kräver någon bestämd form. Barnatillsyningsmannen
ska kontrollera att avtalet inte strider mot barnets intresse,
och lämna avtalet för bestyrkande hos socialnämnden.
Föräldrarna kan ha ett färdigt avtal med sig då de besöker barnatillsyningsmannen.
Om föräldrarna inte sinsemellan har kunnat
komma överens om organiseringen av barnets angelägenheter,
ska barnatillsyningsmannen hjälpa dem att få till stånd
ett avtal. Också medlingen i familjefrågor kan ge stöd för att
finna en gemensam syn. Av föräldrarna krävs att de förbereder
sig för besöket hos barnatillsyningsmannen genom att på förhand
ta del av frågorna i avtalet och tillsammans fundera över
dessa för att kunna få till stånd ett avtal. Dessa överläggningar
kan föras med hjälp av en utomstående, se kapitel: Var får man
hjälp med problem i parförhållandet och vid övervägandet av
skilsmässa?
Vårdnadsform
Majoriteten av föräldrarna väljer gemensam vårdnad som
vårdnadsform för sina barn. Med tanke på barnen är det viktigt
att båda föräldrarna är barnets vårdnadshavare. Idén med
gemensam vårdnad är att båda föräldrarna alltjämt svarar för
vårdnaden och uppfostran av barnet samt tillsammans fattar
de viktiga besluten som berör barnet. I gemensam vårdnad har
båda föräldrarna rätt att få alla uppgifter om barnet, exempelvis
om dagvården, skolan och hälsovården. Gemensam vårdnad
förstärker båda föräldrarnas juridiska föräldraskap och
också känslan av att de finns kvar i sitt barns liv med alla dess
skyldigheter och rättigheter även efter skilsmässan.
1

1
Föräldrarna kan också välja en gemensam vårdnad där domstolen
till skillnad från en sedvanlig gemensam vårdnad särskilt
förordnar om vårdnadshavarnas arbetsfördelning. Dessa avtal
ska alltid bestyrkas hos en domstol. En domstol kan också
parallellt med de biologiska föräldrarna eller istället för dessa
förordna andra vårdnadshavare för barnet. Ibland kan till exempel
en far- eller morförälder eller någon annan närstående vara
en vårdnadshavare vid sidan om för barnet.
Benämningen ensamförsörjare används fortfarande i stor utsträckning
i vardagsspråket, även om det görs på ett vilseledande
sätt, eftersom man alltmer sällan beslutar sig för ensam
vårdnad. Ibland kan ensam vårdnad ändå vara den enda möjligheten.
En förälder som har ensam vård kan ensam ansvara
för och besluta om barnets angelägenheter. Ensam vårdnad
eliminerar ändå inte någondera förälderns försörjningsansvar.
Ensam vårdnad begränsar inte heller som sådan barnets
umgängesrätt. Umgängesrätten kan vara till och med mycket
omfattande, oavsett vårdnadsformen.
Det som föräldrar har upplevt som problematiskt är att en förälder
som aktivt träffar barnet, men som uteslutits från vårdnaden
(ensam vårdnad), inte automatiskt har rätt att få uppgifter
om frågor som gäller barnet. Avsaknad av rätt till information
kan leda till situationer som strider mot barnets intresse, till
exempel om barnet har en sjukdom som påverkar dess dagliga
liv och den förälder som har uteslutits från vårdnaden inte
känner till denna eller om barnet allvarligt insjuknar under umgängestiden
och man inte får kontakt med den förälder som
har vårdnaden av barnet.
En domstol kan dock även i fråga om ett barn i ensam vårdnad
särskilt förordna om rätt till uppgifter om barnet från myndigheterna
för den förälder som har uteslutits från vårdnaden. Högsta
domstolen har utfärdat följande prejudikat om frågan (2003:7):
“En domstol kan utfärda en bestämmelse enligt vilken den förälder
som uteslutits från vårdnaden har rätt att använda vårdnadshavarens
rätt till att få uppgifter om barnet från myndigheterna,
om detta kan anses vara i enlighet med barnets intresse

(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 9 1 3
mom). I praktiken lönar det sig för den förälder som uteslutits
från vårdnaden och som ansöker om rätt till informationstillgång
att tillräckligt tydligt specificera i vilka frågor gällande barnet
han eller hon vill ha rätt till informationstillgång.
Barnets boende och adress
Föräldrarna beslutar tillsammans om hur barnets boende organiseras
efter en skilsmässa. En skillsmässa är föräldrarnas
angelägenhet, föräldrarna skiljer sig från varandra, ingendera
skiljer sig från barnet.
I föräldrarnas ömsesidiga avtal antecknas på vilken förälders
adress barnet officiellt bor. Åtminstone tillsvidare kan barnet
ha endast en officiell adress, också då barnet tillbringar nästan
lika mycket tid hos båda föräldrarna. Med tanke på barnets välmående
behöver det inte ha någon större betydelse hos vilken
förälder barnet enligt befolkningsregistret bor, om föräldrarna
litar på varandra och barnet flexibelt kan bo hos båda föräldrarna.
Med tanke på ekonomin har barnets adress dock fortfarande
stor betydelse; barnbidragen och boendestödet utbetalas till
den förälder på vars adress barnet är skrivet.
Att lösa frågan med barnets boende har traditionellt getts oskäligt
stor vikt när man beslutar om barnets angelägenheter. Om
föräldrarna redan i början av avtalsförhandlingarna fastnar vid
frågan om barnets adress, finns det en risk för att det tär på
grunden för föräldrarnas framtida samarbete och prioriteringen
av barnets intresse. Om man först beslutar hos vem barnet bor
och först därefter om omfattningen av umgänget och de övriga
detaljerna i den gemensamma vårdnaden, kan det i ett senare
skede bli svårt att uppnå ett jämlikt samarbetsförhållande och
lösningar som med tanke på barnet är de bästa möjliga. Inget
arrangemang är bra eller fungerande så länge som föräldrarna
inte kan lita på varandra och stödja varandra som föräldrar.
1

1
Umgängesrätt
I barnavårdslagen används det något föråldrade begreppet
umgängesrätt för att uttrycka barnets behov och rätt att regelbundet
hålla kontakt med föräldern som bor på en annan adress.
Istället för umgängesrätt kunde man börja tala om exempelvis
närhet till barnet. Idag har man redan lyckligtvis frångått
den allmänna umgängespraxisen som innebar träffar vartannat
veckoslut under en två veckors period och övergått till allt mer
omfattande och flexibla närhets- och boendearrangemang.
Barnet har rätt att hålla kontakt med föräldern som bor på ett
annat ställe och tillbringa tid med honom eller henne (umgängesrätt),
oberoende av om den förälder som träffar barnet är
dess juridiska vårdnadshavare eller inte. Förutom i form av regelbundna
träffar kan kontakt också hållas per telefon, text-
eller e-postmeddelanden samt per brev. Möjligheten att hålla
kontakt mellan träffarna gör det också lättare för barnet att
klara av saknaden. Det är ändå viktigt att komma ihåg, att det
inte är barnets uppgift att sörja för kontakterna och träffarna.
Det är alltid föräldrarna som ansvarar för detta.
När umgängesavtalet ingås tar man hänsyn till barnets ålder,
skolrytm, dagvård och regelbundna hobbyer. Det är också
bra att klart och tydligt anteckna semester- och helgarrangemangen
samt barnens och de närståendes bemärkelsedagar
i umgängesavtalet. Umgängesarrangemangen påverkas också
av många andra faktorer, exempelvis föräldrarnas arbetstider
(till exempel skift- och kortjobb), avståndet mellan boendeorterna,
umgängeskostnaderna, föräldrarnas ekonomiska förhållanden
och de nya familjerelationerna. Det är bra att komma ihåg
att inte ens detaljerade umgängesavtal fungerar i praktiken,
om inte båda föräldrarna också vid behov kan visa flexibilitet
och verklig vilja att upprätthålla relationen till barnet.
Det är föräldrarna som fattar de egentliga besluten om barnets
angelägenheter och de bär också ansvaret för följderna av beslutet.
Det är inte alltid lätt för ett barn att uttrycka sin vilja och
sina önskemål exempelvis i fråga om boende- och umgängesar-

angemangen. Det blir speciellt svårt för barnet att uttrycka sin
vilja, om barnet vet att föräldrarna är oeniga i fråga om hans
eller hennes angelägenheter. Barnet vill vara lojalt mot båda
föräldrarna och inte ställa sig mot någondera. Om föräldrarna
litar på varandra och kan diskutera frågorna, blir det också för
barnet lättare att uttrycka sina önskemål och synpunkter. Barnet
vet att ingen blir arg eller förtvivlad och inte heller överger
honom eller henne på grund av att han eller hon framför
sin åsikt. Ett barn får under inga omständigheter tvingas att
uttrycka sin åsikt. Barnet har inte ens nödvändigtvis alltid en
klart uttänkt ståndpunkt till frågorna, utan ett barn litar på att
föräldrarna sinsemellan kan lösa frågorna till barnets fördel.
Det finns skäl att komma ihåg att alla barn, oberoende av
åldern, i lagen tryggas en rätt att bli hörd i frågor som gäller
barnet självt. Att höra barnet innebär att hänsyn tas både till
barnets önskemål och preferenser och till barnets utvecklingsmässiga
behov.
Barnunderhåll
Barnet har rätt till ett tillräckligt underhåll, och enligt lagen
ansvarar båda föräldrarna enligt sin egen förmåga för underhållet.
Vid bedömningen av föräldrarnas underhållskapacitet
beaktas föräldrarnas arbetsförmåga, inkomster, förmögenhet,
annat underhållsansvar och de boendekostnader som den underhållsskyldige
föräldern har. Vid bedömningen av föräldrarnas
underhållsansvar beaktas barnets underhållsbehov samt
också barnets förmåga och möjlighet att själv svara för sitt underhåll
samt faktorer som leder till att föräldrarna inte orsakas
några som helst eller ringa kostnader i fråga om barnet.
Beloppet av och betalningssättet för underhållsbidraget kan
ändras, om barnets underhållsbehov eller föräldrarnas situation
och underhållskapacitet ändras eller om barnet självt kan
försörja sig innan det blir myndigt. Underhållsbidraget kan enligt
vissa förutsättningar också betalas direkt till den unga personen.
1

20
Föräldrarna ansvarar för barnets utbildningskostnader också
efter att barnet har blivit myndigt, om det kan betraktas som
skäligt. Ett avtal om utbildningsbidrag kan också tillsammans
med den unga personen upprättas hos barnatillsyningsmannen.
Underhållsbidraget ska med tanke på både barnets och den
betalande förälderns omständigheter vara skäligt. Underhållsskyldigheten
är oberoende av om barnet står under ensam eller
gemensam vårdnad. En förälders nya partner är enligt lagen
inte skyldig att försörja sin partners barn. I syfte att underlätta
och förenhetliga beräkningen av underhållsbidraget har
justitieministeriet publicerat anvisningar för beräkningen av
underhållsbidraget. Anvisningarna finns på justitieministeriets
webbplats www.om.fi.
Underhållsbidraget är avsett att täcka barnets kostnader. Underhållsbidraget
har traditionellt betalts av den förälder som
träffar barnet till den förälder hos vilken barnet huvudsakligen
bor. Om barnet tillbringar mycket tid med båda föräldrarna, har
barnet ändå i praktiken två hem, och barnet ger upphov till
kostnader hos båda föräldrarna. Om föräldrarna i denna situation
dessutom förtjänar i stort sett lika mycket och det inte
finns några större skillnader i fråga om deras underhållskapacitet,
verkar det rätt att ingendera ska betala något underhållsbidrag.
Dessutom kan man komma överens om att kostnaderna
för större anskaffningar utjämnas.
Om en förälder försummar betalningen av det överenskomna
eller av domstol förordnade underhållsbidraget, kan så kallat
underhållsstöd via Folkpensionsanstalten utbetalas till barnet.
Underhållsstödet är inga gratis pengar, utan det ger upphov
till en underhållsskuld hos den underhållsskyldiga föräldern.
Förutsättningen för att underhållsstöd ska utbetalas är att det
finns ett bestyrkt och gällande underhållsavtal.

Ändå till domstol?
Syftet med barnavårdslagen är att föräldrarna tillsammans kunde
diskutera frågor som gäller vårdnaden av barnet, umgänget
med barnet och barnets boende enligt barnets intresse. Om
föräldrarna inte kan enas om frågorna, kan de söka ett beslut
hos tingsrätten. Innan ärendet avgörs ber tingsrätten i allmänhet
om en så kallad utredning av förhållandena från socialmyndigheterna
i barnets boendekommun.
En förälder som har låga inkomster kan för rättegångarna få avgiftsfri
rättshjälp enligt lagen om rättshjälp. Också försäkringsbolagen
kan enligt vissa förutsättningar bära en del av ansvaret
för rättegångskostnaderna, om en rättsskyddsförsäkring ingår i
personens hemförsäkring.
Innan en rättsprocess inleds lönar det sig för föräldrarna att
allvarligt fundera över om det ännu finns några möjligheter som
inte har prövats. En vårdnadstvist kan vara mycket skadlig för
barnet. Fortlöpande rättegångar blir också dyra. Genom åberopande
av lagen och processande kan inga fungerande avtal
tryggas, om inte föräldrarna förbinder sig till dessa. Den enda
metoden för att trygga barnets rätt till båda föräldrarna kan
ibland ändå vara att föra vårdnads- och umgängestvisten till
domstol.
Det är värt att pröva på medling i familjefrågor innan man går
till domstol med frågor som gäller ett barn. Ett alternativ till en
rättegång är också en domstolsförlikning som vilken som helst
av föräldrarna eller föräldrarna tillsammans kan begära. Förlikning
kan sökas både före rättegången och under rättsprocessen.
Också en domstol kan hänvisa parterna till en förlikning.
Syftet med förlikningen är att i en tvistefråga finna en lösning
som är i enlighet med barnets intresse och tillfredsställer båda
parterna. En domstolsförlikning aktualiseras om båda parterna
går med på denna. I förlikningen svarar parterna enbart för
sina egna kostnader och kan använda ett rättsbiträde eller en
expert i barnfrågor som anlitas och bekostas tillsammans av
båda föräldrarna. En tingsdomare verkar som förlikningsman.
Information om domstolsförlikning kan hämtas hos tingsrätten
i boendekommunen eller på justitieministeriets webbplats
www.om.fi.
21

22
Centrala lagar
Följande lagar reglerar en skilsmässa i en barnfamilj och
barnens ställning i anslutning till föräldrarnas skilsmässa:
• Äktenskapslagen 1929:234
• Lagen om underhåll för barn 1975:704
• Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 1983:361
• Lag om verkställighet av beslut beträffande vårdnad
om barn och umgängesrätt 1996:619
• Lagen om tryggande av underhåll för barn 1998:671
• Barnbidragslagen 1992:796
• Barnskyddslagen 2007:417
• Lagen om upplösning av sambors gemensamma
hushåll 2011:26
Lagarna finns i statens författningsdatabas på adressen
www.finlex.fi eller anvisningarna på justitieministeriets
webbplats www.om.fi

ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA
Skilsmässa – hantering och smärta
Som bäst grundar sig ett parförhållande på ömsesidig tillgivenhet
och ömsesidigt förtroende. Ett förhållande omfattar
många typer av förväntningar om närhet, trygghet, acceptans
och kärlek. Vid en skilsmässa medför uppbrottet från parförhållandet
många olika känslor, till exempel en känsla av att ha
blivit förrådd, otrygghet, uppgivandets smärta, hopplöshet, sorg
och hat. Framtiden verkar ofta skrämmande för den som skiljer
sig; hur ska jag klara mig ekonomiskt eller kommer jag att
vara ensam resten av mitt liv? Också frågorna som gäller barnen
väcker ofta ångest. Hur reagerar barnen när vi berättar om
skilsmässan? Hur påverkas barnens framtid av en skilsmässa?
Hur kan jag bevara kontakten med barnet när vi inte längre bor
under samma tak?
I en skilsmässa krossas drömmarna om en gemensam framtid.
En skilsmässa är en särskilt svår upplevelse för en partner
som hade hoppats att det gemensamma livet fortsätter. Livets
meningsfullhet ifrågasätts när en människa upplever att hon
blivit övergiven och avfärdad i sitt viktigaste människoförhållande.
Många frågor snurrar i huvudet. Varför händer detta just
mig? Vad har jag gjort fel? Vad kunde jag ha gjort på ett annat
sätt? Skuldkänslan för lösningarna som ledde till skilsmässan
eller skilsmässobeslutet, besvikelsen på en själv eller parförhållandet,
precis som sorgen över att parförhållandet tar slut,
är känslor som båda makarna blir tvungna att gå igenom.
Att gå igenom en skilsmässa är en individuell process. Makarna
kan ha mycket olika tankar om skilsmässan och separationen.
Den ena kan känna lättnad och den andra stor ångest.
Det som också har betydelse i fråga om hur man upplever skilsmässan
och hur man klarar av en skilsmässa är på vilket sätt
skilsmässan anknyter till människans tidigare livserfarenheter.
Egna barndomserfarenheter, de egna föräldrarnas skilsmässa
23

24
och eventuella tidigare skilsmässoupplevelser kan flyta upp till
ytan. Förutom orsakerna som har lett till skilsmässan påverkar
också det sätt på vilket man skiljer sig i hög grad reaktionerna.
En skilsmässa är också vanligtvis asynkron; makarna klarar
sällan av skilsmässan i samma takt. Det är ganska vanligt att
den som har tagit initiativet till skilsmässan redan länge övervägt
en skilsmässa och bearbetat känslorna i anslutning till en
skilsmässa. Denna part har eventuellt redan börjat med praktiska
arrangemang i anknytning till skilsmässan innan denna
ens har förts på tal mellan makarna. I denna situation upplever
den andra parten att han eller hon har överraskats. Makarnas
asynkrona skilsmässa ger upphov till många problem. Därför
vore det också viktigt att makarna sinsemellan kunde diskutera
i ett så tidigt skede som möjligt. Då kunde makarna ens i någon
utsträckning ha samma utgångspunkt då skilsmässan i praktiken
genomförs. Genom att gå tillväga på detta sätt skapas
så bra utgångspunkter som möjligt för föräldrarnas framtida
samarbete.
En skilsmässa berör inte enbart makar som ska skiljas utan
också barn, släkt och andra inom familjens närkrets. För barnens
skull är det mycket viktigt att upprätthålla det gemensamma
föräldraskapet och relationerna till släkten och andra personer
som står barnet nära och som är viktiga för barnet. Far- och
morföräldrarna samt andra av familjens närstående blir vanligtvis
tvungna att leva igenom delvis samma typ av känslor
som de som skiljer sig. Ibland kan det framstå som frestande
för de närstående att i alltför hög grad föra fram sina egna uppfattningar
om skilsmässan, att svartmåla den ena parten, att
fungera som skiljedomare och att söka den skyldige. Det bästa
stödet som en närstående kan ge är att lyssna, trösta och vara
närvarande. Med en pålitlig närstående kan man diskutera
skilsmässan och tydligare strukturera händelserna. Att erbjuda
barnvaktshjälp är ett exempel på konkret stöd som skilsmässoföräldrarna
väntar sig av sina närstående och vänner.

Skilsmässa som en kris
Skilsmässan kan ses som en process som börjar med att en
skilsmässa övervägs och slutar med att man återhämtar sig
från skilsmässan. I början av en skilsmässokris försöker en
människa vanligtvis avfärda och förneka situationen, eftersom
den känns alltför skrämmande och outhärdlig. I något skede
måste ändå en skilsmässopart försöka konfrontera skilsmässorealiteten.
Sorg och ilska är typiska känslor i detta skede.
Vi har olika metoder för att försöka lindra smärtsamma känslor.
Många skilsmässoparter skyddar sig själva genom att bilda
en förvrängd bild av verkligheten. En skilsmässopart kan på
grund av sitt eget illamående försöka lägga hela skulden för
det inträffade på sin partner. Någon annan kan i sin tur ta hela
skulden på sig. I detta skede av skilsmässokrisen kan man bli
deprimerad och lida av sömn- och koncentrationssvårigheter
samt aptitlöshet.
En skilsmässa kan ha olika orsaker och bakgrund, men de
känslor som man går igenom i en skilsmässokris är ofta de
samma. En skilsmässopart står ansikte mot ansikte med ensamhet
då han eller hon förlorar den partner som tidigare har
varit en väsentlig del av livet.
Det ligger i skilsmässopartens eget intresse att försöka acceptera
skilsmässorealiteterna och lita på att livet fortsätter även
om skilsmässan inte är partens eget beslut, och han eller hon
inte hade velat skilja sig. Genom att acceptera skilsmässan
kan man rikta in sig på framtiden och börja bygga upp livet efter
skilsmässan. Småningom byggs ett skadat självförtroende
upp igen och kan till och
med bli starkare i och
med copingerfarenheten.
Genom att arbeta
sig genom en kris kan
man till och med lära sig
att bättre förstå sig själv
och andra människor.
2

2
Skilsmässokrisen framskrider ändå inte alltid i befriande riktning,
eftersom man också kan fastna i hat- och bitterhetskänslor.
En skilsmässa kan bli ett allvarligt hot mot en människas
välmående, om han eller hon inte vill eller kan konfrontera och
gå igenom de känslor som en skilsmässa ger upphov till. En
skilsmässokris som inte har avslutats eller som har hakat upp
sig kan ta sig uttryck i form av fortlöpande bitterhet mot den
före detta partnern som betraktas som ensidigt skyldig till det
egna illamåendet och de framtida svårigheter man möter i livet
efter skilsmässan. En människa som har fastnat i sin egen skilsmässokris
upprepar i följande förhållande lätt samma mönster
eller isolerar sig och undviker människorelationer på grund av
rädsla för att misslyckas.
Under livets gång kan en människa råka ut för många kriser;
naturliga utvecklingskriser och akuta, oväntade kriser. En skilsmässa
kan tvinga en till att granska sina egna val och värden ur
ett nytt perspektiv, det som man vill ha ut av livet och exempelvis
ett parförhållande. Tidigare självklarheter och erfarenheter
framträder kanske i ett nytt ljus.
Att återhämta sig från en skilsmässa
Den tid som krävs för att klara sig igenom en skilsmässa är individuell
för varje människa. Det är tröstande att veta att varje
person som har skilt sig har egna kunskaper och färdigheter
som kan ge hjälp för att klara av en skilsmässa. Tidigare livserfarenhet,
individuella kraftresurser, genomgångna svårigheter
och kriser samt personliga knep för att klara sig hjälper för att
kunna gå vidare efter en skilsmässa. Med tiden anpassar sig
människan normalt till förändringar.
Ett tecken på återhämtning är att man kan rikta in sig på framtiden.
Man kan anse sig ha klarat av den egna skilsmässan när
man har godkänt skilsmässan som en del av sin egen livshistoria.
I efterhand kan skilsmässan betraktas som en livserfarenhet
bland andra.

Det är viktigt att gå igenom skilsmässan för att kunna lösgöra
sig från det avslutade förhållandet och den före detta partnern
samt ställa in sina tankar på framtiden. Med tanke på föräldraskapsrelationen
är det också viktigt att på parrelationsnivå
lösgöra sig från den före detta partnern. Samarbetet mellan
föräldrarna i enlighet med barnets intresse blir naturligt först
när de känslor i samband med att man lösgör sig från parrelationen
inte längre styr och färgar umgänget mellan skilsmässoparterna.
Att fundera över:
• I vilket skede av min egen skilsmässoprocess är jag?
– och min före detta partner?
• Vilka frågor kan bidra till att klara av skilsmässan?
2

2
STÖD FÖR ATT GÅ IGENOM
EN SKILSMÄSSA
Information och kamratstöd
Eroneuvo är en tjänst av engångskaraktär som har utvecklats
inom Neuvo-projektet och som är avsedd för föräldrar som
överväger en skilsmässa eller håller på att skilja sig samt för
skilsmässofamiljens närstående. Under Eroneuvos informationstillfällen
erbjuds fakta och kamratstöd i skilsmässofrågor.
Mer information om tidpunkterna och platserna för Eroneuvo
finns på adressen www.neuvokeskus.fi.
Kamratstödgruppen Vanhemman Neuvo är också en tjänst
som har utvecklats inom Neuvo-projektet. Vanhemman Neuvo
är avsedd för personer som redan har fattat skilsmässobeslutet
samt för skilda pappor och mammor. Gruppen stöder föräldraskapet
och föräldrarnas samarbete i fråga om barnets angelägenheter
efter en skilsmässa. Gruppens mål är att hjälpa
föräldrarna att ta hänsyn till barnets perspektiv i en skilsmässosituation.
En professionell leder gruppen. Gruppen sammanträder
åtta gånger. På webbplatsen www.neuvokeskus.fi finns
tidpunkterna och platserna för Vanhemman Neuvo-mötena.
På skilsmässoseminarierna och i skilsmässogrupperna kan
man också få kamratstöd för sin skilsmässa. I skilsmässogruppen
träffar man andra som är i samma livssituation och vars
erfarenheter kan hjälpa till att öka förståelsen för och finna nya
aspekter på sin egen situation. Med hjälp av den information
och det stöd som gruppen ger kan även en svår skilsmässa bli
en erfarenhet som ger stöd för att klara av och växa efter skilsmässan.
Bland annat församlingarna, familjerådgivningscentralerna,
familjerådgivningarna, organisationer, medborgarinstitut
och privata skilsmässogruppledare har skilsmässogrupper.

Genom följande webblänkar kan man hitta
en skilsmässogrupp som passar en själv:
• Neuvokeskus och Kalliolan kansalaisopistos gemensamma
skilsmässogrupper i Helsingfors, tfn (09) 7701 2310,
opisto@kalliola.fi eller www.neuvokeskus.fi
• Församlingarnas och familjerådgivningscentralernas
tjänster www.evl.fi
• Skilsmässogrupperna på Väestöliittos familjeklinik
i Helsingfors www.vaestoliitto.fi
• Eläkeliittos kurser Erosta Eheäksi för personer över 50 år,
tfn (09) 7257 1177 eller www.elakeliitto.fi
• Miessakits skilsmässogrupper för män www.miessakit.fi
• Förbundet Vita Bandet i Finlands skilsmässogrupper
www.suomenvalkonauhaliitto.fi
• Fishers skilsmässoseminarier www.mervijamatti.fi
• Vetenskaps- och konsthögskolestuderandenas
skilsmässogrupper Nyyti ry www.nyyti.fi
• Skilsmässogrupper på webben www.eroperhe.net
• Barnavårdsföreningen Fisher grupper www.bvif.fi
2

30
Information och kamratstöd på webben
Genom webben kan man anonymt samt oberoende av boendeorten
och tidpunkten på dygnet läsa och fråga om saker som
tynger sinnet. Här följer några rikstäckande webblänkar:
• På webbplatsen www.neuvokeskus.fi finns olika länkar om
skilsmässa samlats. Dessutom kan man på webbplatsen www.
eroretki.fi testa sina egna tankar och avsikter gällande skilsmässan,
föräldraskapet och barnets perspektiv.
• På webbplatsen www.eroperhe.net finns ett diskussionsforum
för personer som överväger en skilsmässa och som har
skilt sig. På webbplatsen kan man delta i öppna och slutna diskussionsfora.
• www.apua.info är en omfattande webbplats med länkar och
information som upprätthålls av organisationer inom social-
och hälsovårdsområdet. Här erbjuds aspekter och tips om hur
man ska klara av olika problem i livet och en möjlighet att läsa
artiklar av eller diskutera med människor som har upplevt det
samma.
• På webbplatsen www.tukinet.fi finns bland annat en förteckning
över hjälp- och stödtjänster, diskussionsgrupper samt
tjänsten Net-tuki.
• På Nyyti ry:s webbplats www.nyyti.fi finns frågespalten Virtuaaliolkapää
som är avsedd för studerande.
• www.infopankki.fi är avsedd för invandrare. Länken ger basinformation
om det finländska samhällets verksamhet och
tjänster (bland annat äktenskap, skilsmässa och familjeproblem).
Webbplatsen har översatts till flera språk.
• Diskussionswebbplatsen www.tukiasema.net tillhandahåller
fakta om och hjälp i olika livssituationer, bland annat frågor gällande
parförhållanden, familj och barn. På webbplatsen finns
det länkar till och information om hjälpande telefoner som upprätthålls
av olika parter.

• Olika diskussionsgrupper erbjuds också av www.verkkoklinikka.fi
där man kan diskutera bland annat livskriser, ensam
vårdnad och parförhållande.
• På Väestöliittos webbplats www.vaestoliitto.fi får man genom
länken Toimiva parisuhde information om kriser i ett parförhållande,
barn och skilsmässa.
• Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands Rikstäckande Samtalstjänst
har också en webbhjälptjänst på adressen www.palvelevanetti.fi.
Hjälpande telefoner
Under en skilsmässa har man ofta behov av att tala, och den
som ska skilja sig kan behöva en person som lyssnar. Den
skilda personens närstående och vänner ställer ofta upp och
lyssnar, men man vill inte alltid tala om skilsmässan med närstående.
Då kan man hitta en diskussionspartner genom de
samtalstjänster som tillhandahålls av olika aktörer.
Nedan finns en förteckning över rikstäckande samtalstjänstnummer.
Telefonjourtiderna och de eventuella tilläggsavgifterna
varierar. På webbplatsen www.tukiasema.net -> Apua! finns
en omfattande förteckning över de hjälpande telefonerna. Där
finns också telefonjourtiderna och -avgifterna.
• Föreningen för Mental Hälsa i Finland upprätthåller tjänsten
Landsomfattande kristelefon, tfn 010195202.
• Evangelisk-lutherska kyrkan
i Finland upprätthåller
Rikstäckande samtalstjänst,
tfn 01019-0071 (på
finska) och tfn 01019-0072
(på svenska). Riktnumren
enligt teletrafikområdena.
31

”Oåterkallelig triangel”
Ett parförhållande kan upphöra – men inte föräldraskapet.
BARN
MAMMA PAPPA
MAKA
MAKE
3