2 - Göteborgs Ornitologiska Förening

Skyddsvärda häckningsområden
i Göteborgs kommun
Remissupplaga 2008-08-08
Göteborgs Ornitologiska Förening Telefon: 031-49 22 15
Box 166 PlusGiro: 89 01 68-8 E-post: gof@gof.nu
421 22 Västra Frölunda
1. Göta älvs dalgång
Beskrivning
Älven kantas hela vägen mellan Ingebäck i söder och Bredungen (älvförgreningen) i norr av vassar och
sanka fuktängar av varierande bredd. Endast de ängar som ligger norr om Jordfallsbron är ännu betade.
På alla övriga har hävden upphört och ängarna befinner sig i olika stadier av igenväxning. De
domineras nu bl a av högvuxna starrarter, älgört och videbuskar. Delar av området mellan motorvägen
och älven brukas ännu som åker. Ett område mitt för Ellesbo bokskog användes under 1970-talet som

upplagsplats och har sedan växt igen med främst björk.
Fågelliv
Området är av stort värde med ett rikt fågelliv vilket märks särskilt på Bredungen i norr där bete ännu
förekommer. Flertalet rödlistade arter häckar längs hela området bl a viktigt område för rosenfink med
flertalet sjungande fåglar årligen. Bland häckfåglar kan nämnas ormvråk, tornfalk, vattenrall, tofsvipa,
enkelbeckasin (talrik), gök, skogsduva, sånglärka, ängspiplärka, gulärla, buskskvätta (talrik) och flera
arter sångare som exempelvis gräshopps-, och sävsångare. Vidare häckar skäggmes (tillfälligt),
törnskata och stenknäck. Tidigare häckade även brun kärrhök i området. Kornknarr och pungmes
påträffas sporadiskt (Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993).
Lilla oxhagen
Delar av detta område vid älvstranden betas och har ett intensivt fågelliv med bl a häckande storskrake,
tofsvipa, sånglärka, ängspiplärka, gulärla , säv-, kärrsångare, hämpling, gråsiska och rosenfink.
Tillfälligt sjungande gräshoppsångare och spelande vattenrall.
Övrigt
Området kring Orrekulla skans är intressant med bl a observationer av gök, skogsduva och rosenfink.
Även en del sångare i området som gräshopps- och sävsångare.
Bedömning
Skydd: Naturreservat och Natura 2000 - område i höjd med Ellesbo och norrut till älvdelningen.
Hot: Exploatering, igenväxning.
Åtgärdsförslag: Utöka betet eller markberedning för att förhindra igenväxning (sträckan Ellesbo-
Angeredsbron). Även utöka reservatet söderut till Angeredsbron. För att bevara dalens karaktär är det
också önskvärt att ett visst jordbruk bedrivs även i framtiden.
2. Ellesbo
Beskrivning
Sluttningarna ner mot Göta älv är i trakten av Ellesbo till stora delar täckta av lövskog med ett stort
inslag av bok. Norr om Ellesbo ligger en stor dunge med ren bokskog. Söder om Ellesbo är bokskogen
mera fragmenterad efter avverkningar. Där finns också en del gamla lärkträd och lövblandskog.
Fågelliv
Häckfåglar bl a bivråk, ormvråk, skogsduva och stenknäck.
Övrigt
Tidigare fanns en hägerkoloni i bokskogen.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder:

3. Svankällan
Beskrivning
Gamla fiskdammar som till stor del växt igen med vass och videbuskar. År 1989 muddrades delar av
dem för att återskapa öppna vattenytor. En del av muddermassorna användes för att bygga upp ett par
konstgjorda öar. Dammarna omges av skog och en del småhusbebyggelse.
Fågelliv
Häckfåglar bl a kricka, smådopping, brun kärrhök, vattenrall, sothöna, tofsvipa.
Tillfälligt förekommer mindre strandpipare, rörhöna och sävsångare
Övrigt
Omgivningarna är intressanta med häckande nattskärra, spillkråka, mindre hackspett, rödstjärt,
stjärtmes, entita, törnskata och stenknäck.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
4. Hög-Hakered-Göddered
Beskrivning
Lövskogsområde dominerat av ädellövskog. Barrskog förekommer på höjderna. I dalgångarna finns
spridd bebyggelse med en del åkrar och ängar. Åravin med sumpskog vid Hög. Flera nyckelbiotoper
finns spridda i området.
Fågelliv
Lövskogen hyser ett rikt fågelliv med bl a häckande bivråk, ormvråk, skogsduva, gök, kattuggla,
spillkråka, mindre hackspett, forsärla, rödstjärt, stjärtmes, entita och stenknäck. I området häckar även
häckar trana, tofsvipa och göktyta. Tillfälligt förekommer törnskata och möjligen kricka.
Övrigt
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: Ökad exploatering för bebyggelse.
Åtgärder: -

5. Ragnhildsholmen
Beskrivning
Vassar och strandängar kring borgruinen, främst i det igenvuxna stråk som skiljer Ragnhildsholmen
från Hisingen. Buskar och träd av t ex vide och al har växt upp här och var, särskilt längs älven. En del
av ängarna betas fortfarande, där hävden upphört har det växt upp starr- och högörtsvegetation. På
själva borgkullen finns både slåttrad gräsmark och en del lövskogsfragment.
Fågelliv
Viktigt fågelområde med en koncentration av ovanliga arter i odlingslandskapet. I området förekommer
brun kärrhök, kornknarr (flera spelande), vattenrall, enkelbeckasin, gök, sånglärka, ängspiplärka,
buskskvätta, näktergal (mycket talrik), gräshopps-, säv-, kärr-, rörsångare, härmsångare, törnskata,
hämpling och rosenfink. Möjligen häckar även skogsduva och steglits. Tillfälligt observeras
dubbelbeckasin, småfläckig sumphöna, sydlig gulärla, flodsångare och pungmes.
Övrigt
En del restaureringsåtgärder som gallring av vide, björk, al och stängsling för bete vidtogs sommaren
2007.
Bedömning
Skydd: Naturreservat, Natura 2000.
Hot: Ökad bebyggelse med ökad trafik och buller som följd. I övrigt ändrad markanvändning i
omgivningarna.
Åtgärder: -
6. Sävholmen-Skålvisered
Beskrivning
Vassar och strandängar invid Nordre älv. Sävholmen är liksom Ragnhildsholmen förbunden med
Hisingen genom ett numera nästan helt igenväxt sumpstråk. Området har tidigare varit betesmark, men
numera börjat växa igen med höga örter och gräs samt en del videbuskar.
Fågelliv
Häckfåglar är bl a brun kärrhök, vattenrall, enkelbeckasin, gök, buskskvätta, gräshoppssångare, entita,
hämpling och rosenfink. Tillfälligt förekommer även törnskata och kornknarr.
Gullö
Häckfåglar bl a brun kärrhök, tornfalk, vattenrall, mindre hackspett, sånglärka, entita och hämpling.
Bedömning
Skydd: Naturreservat, Natura 2000
Hot: Igenväxning.
Åtgärder: Gallring, bete

7. Djupedal
Beskrivning
En dalgång vars sluttningar på västra sidan till stora delar täcks av lövskog. Ek är det dominerande
trädslaget. Längre upp på sluttningen övergår lövskogen i barr- och blandskog med en del hällmarker
och smärre kärr.
Fågelliv
Häckfåglar är bl a ormvråk, kattuggla, nattskärra, spillkråka, mindre hackspett, entita, gråsiska,
stenknäck. I omgivande odlingslandskap häckar buskskvätta, kärrsångare och törnskata. Även trana
häckar i omgivningarna.
Övrigt
Regionalt värdefulla odlingsmarker i omgivningarna.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
8. Öxnäs-Lagmansholmen-Kvillehed
Beskrivning
Vidsträckta strandängar och vassar längs Nordre älvs södra sida från Kvillens mynning till Kippholmen
vid älvmynningen. Innanför Lagmansholmen utbreder sig ett brett, bågformat sumpstråk. Större delen
av ängarna betas fortfarande. Betet har dock varit svagt under en period, vilket medfört att bl a älgört,
tåg och tuvtåtel har brett ut sig. En del restaureringsåtgärder i form av markberedning har dock utförts.
Fågelliv
Häckfåglar är bl a, tornfalk, vattenrall, enkelbeckasin (talrik), rödbena, tofsvipa, skogsduva, gök,
sånglärka, ängspiplärka (talrik), buskskvätta, stenskvätta, gräshopps-, rör-, kärr-, sävsångare, törnskata
(enstaka par), hämpling (fåtalig), steglits (sällsynt) och gråsiska. Tillfälligt häckar årta, kornknarr,
hornuggla, gulärla, möjligen även rapphöna (utsläppta) och skäggmes. Tillfälligt har det under
häckningstid observerats småfläckig sumphöna, vaktel (omgivningarna), sommargylling och
trastsångare. Brun kärrhök häckade tidigare i vassen längs älvstranden.
Övrigt
Odlingsmarkerna kring Brunstorp och Gunnesby dvs norr och väster om Öxnäs är intressanta med bl a
spelande kornknarr och vaktel. Dessa bör ses som en buffertzon vilka har stor betydelse för områdets
fågeliv antingen som födosöksområde eller häckningsområde. Hela området är utpekat som nationellt
odlingslandskap av särskilt intresse. Området mellan Öxnäs by och älvstranden utpekat som nationella
ängs- och hagmarker. Hela Öxnäsområdet utpekat som riksintresse för naturvård.
Bedömning

Skydd: Hela älvstranden ingår i naturreservatet Nordre älv och Göta älvs dalgångar samt Natura 2000
enligt fågeldirektivet. Betesmarkerna och ekdungarna mellan Öxnäs och Bärby utgörs delvis av Natura
2000- område enligt art och habitatdirektivet.
Hotbild: -
Åtgärder: Detta område är utan tvivel på grund av sitt läge, storlek och orördhet ett av de värdefullaste
för fågellivet i Göteborgstrakten. Fortsatt betesdrift är givetvis en förutsättning, men säkerligen kan
även andra biotopförbättrande åtgärder genomföras.
9. Askesby
Beskrivning
Kullar vid Nordre älvs mynning, med tämligen lågväxt och krattartad lövskog av särskilt ek och asp.
Mellan och nedanför kullarna är skogen något kraftigare och där finns också inslag av partier med
ängs- och hagmark. Uppe på kullarna finns också hällmarker med täta snår av en och spridda tallar.
Fågelliv
I området häckar nattskärra, skogsduva, gök, ängspiplärka, rödstjärt, buskskvätta, kärrsångare,
härmsångare, entita och gråsiska. Tillfälligt har det observerats kornknarr och sommargylling.
Hornuggla häckar tillfälligt i området.
Övrigt
Hela området utpekat som nationellt odlingslandskap av intresse.
Bedömning
Skydd: Betesmarkerna och ekkullarna är Natura 2000 - område enligt habitatdirektivet.
Hotbild: -
Åtgärder: -
10. Nolviks kile
Beskrivning:
Grund havsvik som kantas av ett vidsträckt bladvassområde och som övergår i ängs och åkermark.
Fågelliv:
En del vanliga vass- och våtmarksarter häckar, bland dessa kan tofsvipa nämnas. Även mindre vanliga
arter som brun kärrhök och vattenrall har häckat i Nolviks kile. Rapphöna finns möjligen i området (ej
noterad under atlasinventeringen) även skäggmes har tillfälligt iakttagits.
Övrigt:
Skydd: Yttersta delen av området tillhör Nordre älvs estauriums naturrreservat och Natura 2000 -
område.
Hot: -
Åtgärder: -

12. Prästgårdskilen
Beskrivning
Grund havsvik som kantas av en ca 200 m bred strandäng. Betet har dock upphört och buskar av en och
slån börjar expandera. Innanför strandängen utbreder sig åkermark. I närheten finns en del
fritidshusbebyggelse och på Store Udd en småbåtshamn.
Fågelliv
Rödbena och tofsvipa häckar i området. En del vadare rastar i viken under flyttningen. Även gök,
buskskvätta och gråsiska häckar i området. Större strandpipare häckade tidigare i området
(Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993)
Övrigt
Bedömning
Skydd: Yttersta delen av viken naturvårdsområde samt del av Nordre älvs estauriums naturrreservat
och Natura 2000 - område.
Hot: Igenväxning, exploatering i form av bebyggelse
Åtgärder: Bete av strandängen
13. Holmdammen
Beskrivning
Damm av slättsjötyp med näringsrikt vatten och frodig vegetation av bl a vass och kaveldun i vikarna.
Fågelliv
Häckfåglar bl a smådopping, sothöna, rörhöna. I omgivningarna häckar ormvråk, duvhök, hornuggla
gräshopps-, sävsångare och gråsiska. Vigg, kricka och årta ses av och till (Skyddsvärda fågellokaler i
Göteborgstrakten, 1993). Tidigare förekom även bivråk.
Övrigt
Eftersom det finns få biotoper av denna karaktär i Göteborgstrakten är det angeläget att lokalen inte
förstörs. Störande verksamhet, särskilt sådan som kan medföra förorening av vattnet, bör förhindras.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -

14. Kvillebäckens dalgång i Tuve
Beskrivning
Ängs- och hagmark längs Kvillen med en del vass och vide i åns närhet. Området har restaurerats (runt
2001) så att två dammar bildats (”Skogomedammen” och ”Hökälladammen”). Videbuskar och träd i
åns närhet har delvis gallrats bort. Delar av området betas av främst får och nötdjur.
Fågelliv
Fågellivet har ökat markant sedan restaureringen och i området förekommer nu en mängd
våtmarksarter knutna till odlingslandskapet varav flertalet är rödlistade. Bland häckfåglar kan nämnas
smådopping, tornfalk (minst 2 par), vattenrall, rörhöna, sothöna, mindre strandpipare, tofsvipa (flera
par), enkelbeckasin (flera sp.), gök, kattuggla (ca 2 par), mindre hackspett, forsärla, sånglärka,
ängspiplärka, buskskvätta, stjärtmes, gräshopps-, rör-, kärr-, sävsångare och gråsiska.
Möjligen häckar, åtminstone tillfälligt, även kricka, skedand, snatterand, årta, småfläckig sumphöna,
rödbena, göktyta, entita, hämpling och rosenfink. Under häckningstid har det tillfälligt även observerats
brunand, brun kärrhök, kornknarr, vaktel, gulärla, flodsångare, trastsångare, skäggmes och steglits.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
15. S:t Jörgens park
Beskrivning
Skogsbevuxen höjdsträckning mellan S:t Jörgens sjukhus och Skälltorpsvägen. Lövskog dominerar, bl
a finns ett område med gamla bokar i den centrala delen. På de högsta partierna finns också en del tall.
Skogen har inte gallrats under senare tid och har därför en stor åldersvariation med betydande inslag av
gamla och mer eller mindre skadade träd.
Fågelliv
Vid en inventering 1992 observerades kattuggla, skogsduva, gröngöling, härmsångare och stenknäck
under häckningstid. Kattuggla och stenknäck noterades under atlasinventeringen (2004-2007).
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -

16. Hisingsparken
Beskrivning
Löv och blandskogsområde med en del fuktstråk, kärr och dammar. Slätta damm är en långsmal damm
med starr- och flytbladsvegetation. Slätta damm har närmast karaktär av parkdamm bl a häckar flera
par knipor i uppsatta holkar. Gunnestorps mosse norr därom är ett till största delen igenväxt kärr med
spridda videbuskar och vassruggar.
Fågelliv
Häckfåglar i parkens skogsområde utgörs av bl a enkelbeckasin, nattskärra, gök, spillkråka, mindre
hackspett, stjärtmes, entita, talltita, tofsmes och stenknäck.
Klaremosse
Häckfåglar är smådopping, vattenrall, rörhöna, gök, mindre hackspett, rödstjärt, entita, tofsmes.
Eventuellt även stjärtmes, talltita och stenknäck.
Slätta damm
Häckfåglar är smådopping, sothöna, kattuggla , spilkråka, talltita, tofsmes. Tillfälligt har kricka och
skogsduva observerats.
Gunnestorp mosse
Häckfåglar bl a smådopping, vattenrall, rörhöna, enkelbeckasin och nattskärra, I strandskogen
förekommer stjärtmes. Tillfälligt har trädlärka observerats sjungande.
Svine mosse
Bl a smådopping.
Övrigt
Möjligen kan avgränsningen omfatta hela den beskogade delen av Hisingsparken.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
17. Svarte mosse, Biskopsgården
Beskrivning
Mindre långsträckt insjö med ganska näringsrikt vatten och en del vegetation som är belägen nära
bebyggelse i Biskopsgården. En gångväg kantar numera den östra sidan medan den västra är mera
otillgänglig. I sjön finns några mindre öar. Väster om Svarte mosse finns ett stort obebyggt område med
hällmarker, skog och några vattensamlingar i svackorna. Detta område, som ofta drabbats av bränder,
begränsas i väster av Västerleden.

Fågelliv
Trots närheten till människor och bebyggelse häckar ganska mycket fåglar. Häckfåglar bl a
skäggdopping (1 par), vigg (1 par), skrattmåskoloni (minst 100 par), rörhöna, mindre hackspett och
talltita.
Trädlärka och större korsnäbb är tillfälligt hörd sjungandes i tallskogen SO mossen. Flockar med
korsnäbbar ses av och till i området. Förr häckade även smådopping och sothöna.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
18. Rya skog
Beskrivning
Rya skog är en gammal ädellövskog, där ek, ask och alm är de dominerande trädslagen. Stora delar av
skogen är dock starkt försumpade och består av alkärr. Lövskogen innehåller också några gläntor med
ängsmark eller buskvegetation.
Fågelliv
Den gamla skogen är en gynnsam biotop särskilt för hålhäckande arter. Flera arter hackspettar (bl a
mindre hackspett), kattuggla och entita kan nämnas bland dem som häckar eller har häckat. Det är
ovanligt gott om småfåglar med täta bestånd av trastar och ett flertal arter sångare, bl a härmsångare.
Även skogsduva, sommargylling, göktyta, stenknäck och steglits har påträffats.
Övrigt
Rya skog är ett av mycket få återstående exempel på en skogstyp som en gång haft stor utbredning på
västkusten. Den är länets äldsta naturreservat (avsatt redan 1928), men har sedan dess flera gånger
naggats i kanten. Numera är Rya skog helt omgiven av vägar, hamn- och industriområden samt ett
reningsverk.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: Kvävebelastning i form av alger (trädgröna), ytterligare intrång och marginalisering av
området, långsiktig påverkan på hydrologin genom en successivt ökad industriell verksamhet,
infrastruktur och anläggningsverksamhet i omgivningen, otillräcklig hävd av vissa öppna delar av lund-
eller hagmarkskaraktär. Under våren och sommaren (2008) har det även förekommmit otillåtna större
festarrangemang med nedskräpning och mycket hög musik. (Enligt vissa källor var och varannan helg under
sommarmånaderna). Tydligen har detta skett även 2007.
Åtgärder: Park och naturförvaltningen samt polisen är informerad angående störningarna i reservatet.

19. Halvorsäng
Beskrivning
Område med delvis frodig löv- och blandskog i en omgivning som annars domineras av trafikleder och
industrianläggningar.
Fågelliv
Vid Halvorsäng häckar bl a ormvråk samt, åtminstone vissa år, sparvhök, hornuggla och mindre
hackspett.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: Exploatering
Åtgärdsförslag: -
20. Torslandaviken
Beskrivning
Ursprungligen en långgrund havsvik med flera öar. De inre delarna omgavs av vidsträckta strandängar.
Numera har stora delar av området exploaterats för hamn- och industriändamål. Viken har delvis fyllts
ut, men ännu återstår några avsnörda bassänger av brackvattenkaraktär som är förbundna med varandra
och havet via rörsystem. De utfyllda ytorna används som upplagsplatser. Även miljöfarligt avfall har
deponerats där.
Fågelliv
I området förekommer flertalet rödlistade arter och arter enligt fågeldirektivet. Torsviken är även
utpekat som IBA. Viktig häcknings- och ruggningslokal (knölsvan, knipa, simänder, vigg och brunand).
Häckfåglar bl a skäggdopping (ca 5 par), smådopping (flera par karholmsdammen + något par
syrhåladammen), knölsvan häckar med några par (dessutom viktig ruggningslokal för arten), grågås
(något par), kricka, gravand, ejder (20-30 par, Rågskär), storskrake, tornfalk, tofsvipa (flera par),
större strandpipare (flera par, framförallt på muddret), mindre strandpipare (flera par) rödbena,
vattenrall, gök, backsvala (minst 100 par i en koloni), sånglärka, ängspiplärka, skärpiplärka, sydlig
gulärla (flera par på muddret, vadskärsudden och flygfältet), buskskvätta, stenskvätta (flera par), säv-
och rörsångare. Möjligen har det häckat brun kärrhök och vigg. På gamla flygfältet häckar bl a
sånglärka, ängspiplärka, gulärla, gräshopps-, sävsångare, buskskvätta, näktergal och hämpling (flera
par). Trädlärka hörs sjunga årligen (Ardalsberget). Tillfälligt under häckningstid har det observerats
svarthalsad dopping, svarthakedopping, skedand, göktyta, flodsångare och rosenfink.
Övrigt
Förhandsrapporter tyder på stora förändingar i näringsväven då födounderlaget (vegetation och lägre
marina organismer) slagits ut för flera fågelarter i Karholsdammen.
Bedömning
Skydd: Natura 2000

Hotbild: Ytterligare vindkraftsexploatering, olovlig terrängkörning (motorcross), ökad
mudderdeponering. Exploatering från industrier, bebyggelse, golfbanor etc. Läckage från förorenat
mudder, giftutsläpp från dag och kylvatten (Torslanda samhälle, Volvo och andra anläggningar i
området). Förändringar i vattenfaunan (se övrigt).
Åtgärder: Vidare undersökningar av limnologin. Förhindra terrängkörning i området, omlokalisering av
modellflygbanan, möjligen även omlokalisering av något vindkraftverk. Fortsatt restaurering av
området (tillvarata och återskapa det ursprungliga kustlandskapet, exempelvis hällar, hedlandskap,
strandzoner och ängar). Dessutom framtida inrättande av ett naturreservat.
21. Vättlefjäll
Beskrivning
En vidsträckt bergsplatå genomdragen av talrika sprickdalar. Tidigare var landskapet på Vättlefjäll, till
följd av intensivt bete och ljungbränder, öppet med kala hällmarker och hedar. På mindre ytor har
denna naturtyp bibehållits eller återskapats genom vådeldar. Större delen av fjället präglas emellertid av
skog som vuxit upp sedan slutet av 1800-talet. Den är ofta föga berörd av modernt skogsbruk och ger
då ett ganska ursprungligt uttryck. Mager tallskog täcker de största arealerna, men även planterad gran
förekommer och i väster finns ett påtagligt inslag av lärk. Särskilt i anslutning till kulturmarkerna kring
de gamla gårdarna på fjället och i rasbranterna mot Lärjeådalen dominerar lövskogen, främst ek och
s.k. skräpskog av björk, asp och sälg med mera. Våtmarkerna är i allmänhet av typen fattigkärr, men
det finns också områden med sumpskog och högmossar. De talrika sjöarna är näringsfattiga och var
tidigare hårt drabbade av försurningen. Omfattande kalkningsprojekt har genomförts och situationen är
nu bättre.
Fågelliv
Inom området förekommer både orre och tjäder (enstaka observationer i lämpliga biotoper).
Orremossen var tidigare en viktig spelplats för orre som förr hyste runt tio spelande fåglar
(Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993). Numera endast någon enstaka spelande fågel.
Storlom häckar i flertalet sjöar i området. På hedområdena förekommer nattskärra, tidigare även
trädlärka vilken har minskat markant i området på kort tid. I övrigt återfinns storskrake, skäggdopping,
ormvråk, skogsnäppa, enkelbeckasin, gök, kattuggla, spillkråka, mindre hackspett, rödstjärt, entita,
talltita, tofsmes, törnskata (tillfälligt) och gråsiska. Under häckningstid har även bivråk, duvhök, trana
och skogsduva observerats i området.
Bedömning
Skydd: Delar av Vättlefjäll har förklarats som naturreservat. Skötselplanerna tar dock inte hänsyn till
faunavårdens intressen och flera av de ur ornitologisk synvinkel värdefullaste områdena har hamnat
utanför reservatet. Delar av området är Natura 2000-område vilka ligger inom reservatsgränsen.
Björsjöås, Mollsjöås området utpekat som regionalt värdefullt odlingslandskap.
Hotbild: Igenväxning
Åtgärder:
Utöka reservatet så att ornitologiskt intressanta områden omfattas som exempelvis Store mosse (inom
samma område finns även en del sumpskog). Minimera kantzonerna vid ändring av reservatsgränsen.

Nedtagning av träd på bl a Orremosse för att förhindra igenväxning. Naturvårdsbränning av ljung och
skog för att gynna trädlärka, orre, nattskärra, (samt alkonblåvinge, cypresslummer m.m).
22. Lärjeåns dalgång
Beskrivning
En två mil lång dalgång som sträcker sig från sydvästra Mjörn till Göta älv, i det nedre loppet
tangerande bostadsområdena i Angered. Jordmånen består av glaciala leravlagringar, genom vilka ån
och dess tillflöden skurit sig ner och utbildat ett ravinlandskap. Vissa partier präglas av skredkatastrofer
i gången tid och mindre ras förekommer årligen i ravinslänterna. Branta stup avgränsar på flera ställen
mot de omgivande bergen, särskilt längs åns nedre lopp, där dalgången trängs samman och blir djupare.
Den plana lerslätten har odlats upp, medan öppna naturbeten präglar ravinerna, särkilt österut i dalen. I
väster dominerar lövskogarna som i allmänhet uppstått genom igenväxning av ängs- och hagmark, men
som nu till stor del omfattar åldriga och vildvuxna bestånd. På den högre belägna, kargare marken
växer mager ek- och björkskog, uppblandad med tall. Ravinernas bördiga lersluttningar täcks av yppiga
ädellövskogar. Närmast ån och på skredmassor växer en sumpskog med bl a al, ask och hägg.
Fågelliv
I dalgången häckar bivråk, rörhöna, strandskata, gök, skogsduva, kattuggla, spillkråka, mindre
hackspett flera par (möjligen uppemot tio par), forsärlan trivs med ca 10 par, stjärtmes, entita,
törnskata, gråsiska och stenknäck. Tillfälligt häckar kricka, gråhäger och strömstare. Skyddsvärda
fågellokaler i Göteborgstrakten (1993) anger att kungsfiskaren vissa år häckar i rasbranter längs ån. På
kulturmarken häckar tofsvipa, göktyta (något par), sånglärka, buskskvätta, steglits (sällsynt), hämpling
och törnskata.
Vitryggig hackspett har tidigare observerats i området (Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten,
1993). Hornuggla häckade i området 1989 och observerats 2007.
Övrigt
Området Torvhög – Kappered - Dansered – Bergum k:a intressant odlingslandskap med ett rikt fågelliv
som bl a hyser stenskvätta, buskskvätta, tofsvipa, sånglärka, hämpling och steglits. Tillfälligt
förekommer hornuggla, vaktel och törnskata.
Bedömning
Skydd: Natura 2000- område. Hela området klassat som riksintresse för naturvården. Längs dalgången
finns flera av Länsstyrelsen utpekade regionalt värdefulla odlingslandskap (Gunnilse, Knipared och
Torvhög – Bergum k:a).
Hotbild: Utbyggnader av vägnätet som skulle splittra upp naturmiljön längs ån.
Åtgärder: Inrättande av naturreservat.
23. Kråkekullen
Beskrivning
En bäckravin i anslutning till en bergknalle nära Angereds centrum. Den yppiga och vildvuxna

lövskogen i ravinen domineras av al och hägg, medan ek tar vid på torrare mark upp mot Kråkekullen.
Fågelliv
Häckning av mindre hackspett har konstaterats i alskogen. Andra observerade lövskogsarter är
stenknäck och stjärtmes.
Bedömning
Skydd: -
Hot: Området delvis exploaterat/hotat av planer på ny bebyggelse och utbyggnad av begr.plats (2008).
Åtgärder: -
Övrigt
24. Dalgångar vid Agnesberg
Beskrivning
Två dalgångar som mynnar ut mot Göta älv. Den ena, som upptar Rösereds villabebyggelse och
kommunikationsleder till Angereds olika stadsdelar, är bred och öppen. Flera bäckar med omgivande
alskog rinner till från båda sidor. Dalens botten präglas av tidigare lertäkt för tegelbruksändamål. På det
starkt kuperade täktområdet har vuxit upp grov lövskog, dominerad av björk, al, asp, ask och sälg. Den
andra dalen ligger mer ödsligt, är trängre och djupare nedskuren av en bäck. Också där växer lövskog,
bl.a. alm, lönn, al och björk, med många döda träd och lågor. Båda dalarna omges av branta bergstup.
Fågelliv
Stenknäck observeras året runt och häckar möjligen med flera par. I lövskogen förekommer även
bivråk, mindre hackspett och stjärtmes.
Övrigt
Bedömning
Skydd: -
Hot: -
Åtgärder: -
25. Fjället
Beskrivning
”Fjället”, som fortsätter in i Lerums kommun, är en flack högplatå som genom en sprickdal avgränsas
från ett kraftigt kuperat bergsparti i söder. Området är bevuxet av tallskog, till stora delar utglesad
genom stormfällen.
Fågelliv
Häckfåglar bl a spillkråka och talltita (Atlasinventering). Tjäder förekommer inom området
(Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993).

Bedömning
Skydd: -
Hot: -
Åtgärder:
26. Bäckdal vid Eriksberg
Beskrivning
Väster om gården Eriksberg har ett av Lärjeåns tillflöden skurit ut en djup dal i lerjorden. Gamla alar
växer närmast bäcken. Längre upp i slänterna finns lövskog med bl a bok, ek och sälg samt delvis
hävdade hagmarker. I omgivningen finns granskog och inslag av fågelbärsträd i skogsbryn och
åkerholmar.
Fågelliv
Mindre hackspett, stjärtmes och stenknäck hör till de häckande arterna. Eventuellt häckar skogsduva i
området.
Bedömning
Skydd: -
Hot: -
Åtgärder: -
27. Skogsområde vid Älsjön
Beskrivning
Ett större skogsområde med varierande naturtyper som fortsätter in i de angränsande Lerums och
Partille kommuner. Barrskog dominerar. I områdets östra del, som gränsar till en dalgång med odlad
mark och bebyggelse, finns dock en stark lövinblandning med bl a ek, asp och hassel. Älsjön är en
klarvattensjö med bergiga omgivningar. Områdets västra del är flackare och huvudsakligen bevuxet
med tall. Här utbreder sig myrmarker samt eldhärjade partier med ljunghed och kala hällar.
Fågelliv
Under atlasinventeringen har bl a följande häckfåglar noterats: kattuggla, spillkråka, mindre hackspett,
stjärtmes, tofsmes, entita och stenknäck. Vidare anger Skyddvärda fågellokaler i Göteborgstrakten
(1993) att “den lövinblandade skogen i öster hyser bl a skogsduva och nötkråka, medan tallskog, myr
och hedmarker hyser tjäder, orre, nattskärra, och trädlärka. Inom området har även pärluggla hörts vissa
år.”
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: Ytterligare inventering vore lämpligt för att kunna säkerställa fågelfaunans status i området.

28. Hedområde vid Långevattnet söder om Äspered
Beskrivning
Terrängen mellan Lärjeåns och Säveåns dalgångar är bergig med djupa sprickdalar. Liksom i Vättlefjäll
utbredde sig här tidigare ett öppet hedlandskap. Numera täcker barrskog de största arealerna. På
höjderna söder om Långevattnet har hednaturen med hällar och ljungmarker bevarats. Det öppna
området vidgades västerut genom en skogsbrand för ca tio år sedan, men brandfältet håller nu på att
växa igen.
Fågelliv
Fågelfaunans nuvarande status är dåligt känd? Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten (1993)
nämner bl a tidigare förekomst av orre, trädlärka och dubbeltrast, förmodligen också nattskärra.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
29. Lövskog vid Gärdsås kulle
Beskrivning
Söder om Gärdsås kulle, mellan Kortedala och Kviberg, utbreder sig ett lövskogsområde som uppstått
genom igenväxning av gammal hag- och åkermark. Genom området slingrar sig en bäck. Närmast
denna växer grov al, på torrare partier mest asp och björk med en slyartad undervegetation. Skogen är
ogallrad och vildvuxen.
Fågelliv
Mindre hackspett häckar och kan ses hela året. Även andra lövskogsarter som gröngöling, stenknäck
och härmsångare förekommer.
Övrigt
Kvibergsfältet hyser en del intressanta arter som buskskvätta, gräshoppsångare och törnskata.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: Området redan till stor del exploaterat sedan området togs upp i ”Skyddsvärda fågellokaler i
Göteborgstrakten” från 1993. Ytterligare exploatering för bebyggelse är ett fortsatt hot.
Åtgärder: -

30. Bergsbranter vid Alelyckan
Beskrivning
Höga branter avgränsar Göta älvdalen mot den platå där Kortedala ligger. Bergspartier med hällmark
och hedvegetation omväxlar med dalstråk där både löv- och barrskog växer i delvis grova och åldriga
bestånd. Trots närheten till bebyggelse och kommunikationsleder har området en ganska ostörd prägel.
Fågelliv
Flera rovfågelarter, såsom sparvhök och tornfalk, utnyttjar skogs- och bergspartierna som häckplatser. I
lövskogarna har stenknäck noterats under häckningstid.
Övrigt
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
32. Härlanda tjärn
Beskrivning
En näringsrik, grund sjö som kantas av täta bladvassbälten. Omgivningarna består till stor del av
lövskog, mest al och björk på fuktigare mark.
Fågelliv
Häckande sothöna och skäggdopping. Kring sjön häckar kattuggla och mindre hackspett ses
regelbundet.
Övrigt
Härlanda tjärn utnyttjas flitigt för bl a fiske och bad, vilket medför störningar för fågellivet.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
33. Svarttjärn med omgivningar
Beskrivning
Svarttjärn tog under flera decennier emot näringsrikt och förorenat lakvatten från den närbelägna tippen

vid Brudaremossen. Tjärnen har därvid starkt vuxit igen, främst med kaveldun. Över de alltjämt öppna
vattenytorna har flytbladsvegetationen spridit sig. Samtidigt har delar av Svarttjärns stränder, som
bevattnas av bäckar från de kringliggande bergen, behållit sin karaktär av fattigkärr. Under senare år
har läckaget från Brudaremossen i stort sett upphört, vilket troligen medfört en tillbakagång för de mest
näringskrävande växterna. Omgivningarna runt Svarttjärn består mest av lövskog med en dominans av
ek, björk och al.
Fågelliv
Häckande skäggdopping och sothöna. Tillfälligt häckar kricka och möjligen storskrake. Kattuggla
häckar i närheten. Smådopping utgången.
Övrigt
Lokalen hyste tidigare ett rikare fågelliv och har en del restaureringspotential. Enligt Skyddsvärda
fågellokaler i Göteborgstrakten (1993) häckade smådopping under 1970-talet med upp till sju par.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
34. Delsjöområdet
Beskrivning
Området är kraftigt kuperat och består av flera bergsryggar orienterade i nord-sydlig riktning med
mellanliggande sprickdalar. Naturen på höjderna, t ex på den så kallade Getryggen, är ofta hedartad
med hällar, ljung, gles tallskog och björksly. Delvis beror det öppna landskapet på tidigare
skogsbränder. I dalgångarna är skogen yppigare. Planterade granbestånd förekommer, men stora ytor
täcks av blandskog med betydande inslag av ek och andra lövträd. Ett par långsträckta småsjöar
uppfyller sprickdalarnas djupaste partier och i söder angränsar de fiskrika klarvattensjöarna Stora och
Lilla Delsjön.
Fågelliv
I området häckar rörhöna, duvhök, gök, kattuggla (flera par), nattskärra, spillkråka, mindre hackspett
(flera par: Skatås; Brudarbacken; Svarttjärn, och Stora Delsjön) forsärla, kärr-, rörsångare, entita,
talltita, tofsmes, domherre och stenknäck.
Övrigt: Eventuellt häckar storskrake, bivråk och sävsångare i området. Sparvuggla är tillfälligt hörd
spelande (enstaka observation).
Stora delsjön
Häckfåglar bl a skäggdopping och möjligen storskrake. Förr häckade även storlom vilken även ses av
till i området.
Brudarebacken och Getryggen
Häckfåglar bl a kornknarr (flera spelande), nattskärra, göktyta, sånglärka (flera par), trädlärka (tillfälligt
något par), ängspiplärka, törnskata, buskskvätta (flera par), rör- och kärrsångare.

Övrigt: Talltita häckar i områdets utkanter.
Bedömning
Skydd: Naturreservat som fortsätter in i Härrydas kommun och angränsande till Knipeflågsbergens
naturreservat i Partille kommun.
Hotbild: -
Åtgärder: Viktigt att man slår området vid Brudarebacken sent på sommaren så kornknarren hinner få
ut sina ungar. Uppsättning av uggleholkar.
35. Änggårdsbergens med Vitsippsdalen
Beskrivning
Höglänt, kuperat och huvudsakligen skogsklätt område, beläget i Mölndals och Göteborgs kommuner.
Ett flertal djupa dalgångar löper mellan bergsryggarna. Här och där finns småsjöar och mossar. De
flesta skogstyper är representerade. Således finner man längst i norr Botaniska trädgårdens naturpark,
en bäckravin med gammal ursprunglig lövskog (t ex alm, ask, al) som har få motsvarigheter i
Göteborgstrakten. Områdets centrala delar täcks huvudsakligen av hedartad skog av tall, ek och björk, i
dalgångarna tillkommer gran och asp. Ett mindre ljunghedsområde har bevarats genom bränning. Ett
stort antal främmande trädslag har inplanterats i anslutning till Botaniska trädgården. I en dalgång i
områdets sydvästra hörn (öster om Brattås) möter man åter den gamla orörda lövskogen, här mer
lågvuxen och med al som dominerande trädslag.
Fågelliv
Artrikt område som bl a hyser smådopping (flera par), ormvråk, nattskärra och mindre hackspett (flera
par). Dessutom häckar bl a trädlärka, tofsmes, entita och stenknäck. Vid Lilla änggården häckar bl a
mindre hackspett och stenknäck. Göktyta och bivråk är tillfälligt observerad i området under
häckningstid.
Axlemossen
Smådopping (flera par), rörhöna, gök, nattskärra, mindre hackspett, stjärtmes och gråsiska.
Finnsmossen
Smådopping (flera par) samt stenknäck i omgivningarna.
Botaniska trädgården (Vitsippsdalen)
Lövskogsområde i bäckravin som lämnats för fri utveckling. I ravinen häckar bl a kattuggla (1 par),
mindre hackspett, forsärla, entita och stenknäck. Dessutom gott om sångare med bl a sjungande
härmsångare och rödstjärt.
Övrigt
Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten (1993) anger att gråspett, vitryggig hackspett och mindre
flugsnappare observerats tillfälligt i området.
Bedömning
Skydd: Delar av området utgör naturreservat

Hotbild: -
Åtgärder: Den sydligaste delen av området (som hyser flera av de ovan nämnda fågelarterna) omfattas
ej av naturreservatet. En utvidgning av det senare är motiverad.
36. Slottsbergs mosse
Beskrivning
Liten näringsfattig sjö med sparsam vegetation.
Fågelliv
Häckande smådopping, gök och kattuggla.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
37. Välen - Stora ån
Beskrivning
Välen är en grund havsvik, som i sin inre del omges av bladvassbälten och betesängar. Fläckvis betas
området runt viken (kontinuerligt bete väster om viken). I skydd av en bergknalle i väster finns
ädellövskog. I Välen mynnar Stora ån, vars stränder är kraftigt bevuxna av bl a bladvass och
videbuskar.
Fågelliv
Området, i synnerhet Välen har stor betydelse som häckningsområde för flertalet fågelarter. Bland
häckfåglar kan nämnas knölsvan, gravand, vattenrall, mindre strandpipare, rödbena (ca 3 par), tofsvipa,
skrattmås (osäkert hur många par, troligen runt 25 par), ängspiplärka, gräshopps-, rör- och kärrsångare,
törnskata (flera par). I omgivningarna häckar mindre hackspett, gök, buskskvätta, gråsiska och entita.
(Dvärgbeckasin, kungsfiskare och skäggmes förekommer tillfälligt i området under höst och vinter.)
Området längs Stora ån (från golfbanan ut mot Välen) är mycket sångarrikt med bl a gräshoppsångare
och näktergal. I Pilegårdsdammen häckar även smådopping, sothöna, rörhöna, knipa och vigg. Vid Hult
finns lämplig häckningsmiljö för entita, gök och mindre hackspett vilka också observerats i området.
Övrigt
Tillfälligt har småfläckig sumphöna, flod-, vass- och busksångare observerats sjungande under
häckningstid. Tidigare häckade rosenfink i området (Skyddsvärda Fågellokaler i Göteborgstrakten,
1993) men har ej observerats mellan 2004-2007.
Bedömning

Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
38. Hovåsmossen
Beskrivning
Tjärn med små öar av gungflyvegetation, belägen på berget öster om Askims kyrka.
Fågelliv
Smådopping häckar med ett par. Även kricka har observerats under häckningstid. Tidigare häckade
även sångsvan (Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993).
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
39. Sandsjöbacka naturreservat med Sisjöns skjutfält
Beskrivning
Vidsträckt och relativt opåverkat område av varierande karaktär, beläget i Mölndals, Göteborgs och
Kungsbacka kommuner. Det består huvudsakligen av en mer eller mindre skogbevuxen höjdplatå,
genombruten av ett flertal dalgångar. De större dalgångarna är uppodlade. Skogen utgörs av ungefär
lika delar barr- och lövskog, den senare huvudsakligen i form av hedekskog. Frodigare lövskogslundar
finns på flera håll i anslutning till kulturmark. Relativt stora arealer upptas av våtmarker och
igenväxande hällmarksljunghedar. Våtmarkerna består främst av mossar, men även näringsrikare kärr
förekommer. Ett ljunghedsområde på den närbelägna drumlinen Bräckan hävdas fortfarande. De flesta
av områdets sjöar är näringsfattiga, undantag utgör exempelvis Sandsjö och Mellsjö. Ett större område i
norr utnyttjas som militärt skjutfält.
Fågelliv
Inom området häckar regelbundet ett stort antal fågelarter; t ex smådopping, skäggdopping, sångsvan,
kricka, bivråk, ormvråk, duvhök, sothöna, orre, skogssnäppa, kattuggla, nattskärra, mindre hackspett
och trädlärka. Även småskrake, vigg och grönbena har tidigare häckat vissa år (Skyddsvärda
fågellokaler i Göteborgstrakten 1993).
Sisjöns skjutfält
I området häckar morkulla, bivråk, duvhök, kattuggla, nattskärra, göktyta, gök, trädlärka, sånglärka,
törnskata och buskskvätta. Troligen även mindre hackspett.

Övrigt: Området delas med Mölndals kommun. Hela området är ornitologiskt intressant. På Store
mosse som ligger på Mölndalssidan häckar även kornknarr, nattskärra och ängspiplärka.
Sisjön
Storlom häckar i sjön men misslyckas ofta p.g.a. störningar. Även strandskata, fisktärna och silltrut
häckar med något enstaka par vardera.
Årekärr
I området häckar ormvråk, tofsvipa, nattskärra (2 sp.), kattuggla (1-2 par), gök, mindre hackspett (1
par), forsärla, rödstjärt, buskskvätta, gräshoppssångare, törnskata, stjärtmes, entita och stenknäck.
Övrigt: Årekärrslunden är av särskilt ornitologiskt intresse med flera häckande rödlistade arter som
mindre hackspett, stenknäck, stjärtmes och entita. Skogsduva har observerats i området. Även
sommargylling har tillfälligt hörts sjunga under häckningstid.
Svartemossen
Runt mossen häckar göktyta, nattskärra, kattuggla, skogsduva och rödstjärt. Eventuellt även mindre
hackspett som är observerad under häckningstid.
Oxsjön
Sjön i sig verkar inte hysa några särskilda arter mer än drillsnäppa. Omgivningarna runt sjön är dock
intressanta med häckande enkelbeckasin, morkulla, nattskärra, trädlärka, törnskata (1 par), stjärtmes,
tofsmes och talltita. Brun kärrhök är observerad i sjön men ej konstaterats häcka.
Hassledalsbergen
Intressant skogsområde med häckande ormvråk (flera par), nattskärra (minst 6 sp.), trädlärka (2 sj.) och
mindre hackspett (minst 1 par). Framförallt utgör området runt radarstationen idealisk mark för
trädlärka och nattskärra med höga tätheter. Under hösten observeras även nötkråka i området och en del
rovfågel sträcker över området.
Övrigt
Angränsande områden i väst som Ambjörnhagen och Gatersered är också intressanta fågelrika områden
med flertalet rödlistade lövskogsarter. Vid Gatersered har det bland annat noterats gök, kattuggla,
mindre hackspett, göktyta, rödstjärt, törnskata, stjärtmes, entita, stenknäck och hämpling. Även
ormvråk och eventuellt bivråk häckar i området.
Bedömning
Skydd: Naturreservat, Natura 2000, riksintresse för naturvården och friluftslivet.
Hotbild: -
Åtgärder: Minimera störningarna för storlommen i Sisjön. Vid eventuell nedläggning av skjutfältet kan
detta förslagsvis införlivas i Sandsjöbacka naturreservat. Utöka reservatet omfattandes ornitologiskt
intressanta delar av Ambjörnhagen och Gatersered.
41. Stora Amundö – Haga kile med Billdals skärgård

Beskrivning
Område med flera värdefulla fågelbiotoper. Grunda vattenområden upptar den största arealen. På Stora
Amundös östra del finner man bl a häst- och fårbetade strandängar och gammal, orörd lövskog av ek, al
och asp. Även vid Haga kile finns ett strandängsområde som närmast kilen är fårbetat, men som för
övrigt är igenvuxet av bl a bladvass.
Fågelliv
De grunda vattnen utgör under hela året ett viktigt provianteringsområde för änder och svanar. De
betade strandängarna på Stora Amundö hyser åtskilligt med häckande par av tofsvipa och rödbena.
Tillfälligt häckar även mindre strandpipare. I lövskogen på Stora Amundö förekommer bl a mindre
hackspett (något par), tidigare även skogsduva, tillfälligt har sommargylling och mindre flugsnappare
observerats (Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993). I övrigt häckar gravand, fisktärna,
gök, nattskärra, göktyta (tillfälligt), sånglärka, ängspiplärka, skärpiplärka, säv-, rörsångare,
gransångare, entita, tofsmes, hämpling och gråsiska. Möjligen även steglits och törnskata. Området
utgör även ett viktigt uppväxtområde för vitkindad gås som häckar i skärgården utanför.
Kungsviken
Karaktärsarter är knölsvan, ejder, småskrake (flera par), fisktärna (något par) samt strandskata.
Haga kile
I vassområdet nordost om lokalen hörs regelbundet bl a gräshopps-, säv-, och rörsångare. Även
skäggmes har observerats. I övrigt häckar enstaka par av knölsvan, ejder, gravand, storskrake, mindre
strandpipare, tofsvipa, rödbena, strandskata och törnskata.
Billdals skärgård
I området häckar bl a ejder, småskrake, grågås, vitkindad gås, gravand, tornfalk, strandskata, fisktärna,
gök, skärpiplärka och hämpling. På de mindre öarna i området har bl a hornuggla häckat enligt
”Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten” (1993).
Värsholmen (el. Sockertoppen)
Vitkindad gås, tornfalk, tofsvipa, strandskata, rödbena.
Lilla lövö
Större strandpipare och tofsvipa.
Övrigt
Fågelfaunan har minskat märkbart ute i skärgården på senare år troligen p.g.a. ökad minkpopulation
och störningar från båtlivet. Möjligen skulle en fördjupad inventering i skärgården kunna öka kvalitén
på avgränsningen av området till de viktigaste fågelöarna och skären (Stora amundö undantaget).
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: Ytterligare ökning av det rörliga friluftslivet på Stora Amundö samt störningar från båtlivet
och utbredning av mink i skärgården.
Åtgärder: Undersök minkens utbredning och påverkan i området. Vidtag därefter begränsande åtgärder.

42. Billdals park-Johanneshus
Beskrivning
Område, delvis av parkkaraktär, med ett stort antal gamla och ihåliga lövträd. På bergssluttningarna
finns även en del äldre tallar.
Fågelliv
Häckfåglar bl a kattuggla, mindre hackspett (2 par), gök, forsärla (upp till 2 par), stjärtmes samt
sjungande rödstjärt, gran-, och grönsångare. Även entita och skogsduva är observerade under
häckningstid.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
43. Haga Å, Sträckan Heden-Södra Särövägen
Beskrivning
Vattendrag i djup ravin, bevuxen med lövskog av främst ask och al (många döda träd). I ett biflöde 1,5
km uppströms mynningen finns några mindre forsar.
Fågelliv
Åns ravin är värdefull som häckningsbiotop för hackspettar och diverse tättingar. Bl a häckar mindre
hackspett, gök, rödstjärt, rör-, kärr-, gransångare, och entita.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
44. Ambjörnhagen
Beskrivning
Orörd skog i dalgångar öster och sydost om Ambjörnhagens bebyggelse. Björk och al dominerar i de
fuktigare partierna, i övrigt finns bl a ek och tall. En del döda träd förekommer.
Fågelliv
I området häckar bivråk, ormvråk, mindre hackspett och törnskata.

Bedömning
Skydd:
Hotbild:
Åtgärder: Området skulle kunna införlivas i Sandsjöbacka naturreservat.
45. Strandäng på Rivö
Beskrivning
Fårbetad strandäng och grund havsvik med bladvass.
Fågelliv
Häckande knölsvan, gravand, rapphöna, tornfalk, tofsvipa, rödbena, fisktärna, ängspiplärka, stenskvätta
och hämpling.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
46. Mysten, Asperö
Beskrivning:
Tjärn med rik vegetation av bl a bladvass
Fågelliv:
Häckningskoloni med skrattmås (ca 60 par 2007, vissa år upp till 100 par).
Övrigt: Ytterligare någon mindre koloni med skrattmås häckar på skär i sundet.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
47. Valmossen, Brännö
Beskrivning
Damm med små vegetationsöar.

Fågelliv
Häckande smådopping, vattenrall och rörhöna. Vissa år häckar skrattmås.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
48. Galterö samt holmar och skär norr därom
Beskrivning
På Galterö, som betas av får, upptas stora arealer av ängs- och hedmark, omväxlande med bergspartier
och små, vegetationsrika våtmarker. De närmast omgivande vattenområdena är ställvis mycket grunda
med flacka stränder. Den bergiga, västligaste delen av ön ingår ej, däremot Varholmen och ett
strandängsparti på Stora Stårholmen. Vidare omfattar området Dynholmen, Vasskären och det flacka,
gräsbevuxna skäret Danska liljan.
Fågelliv
Intressant fågelområde med bl a häckande rapphöna, vattenrall, större strandpipare (flera par),
enkelbeckasin, rödbena, fisktärna gök, sånglärka, ängspiplärka (allmän), skärpiplärka, rörsångare,
törnskata, stenskvätta (allmän) och hämpling (flera par). Även sjungade gräshoppsångare och
sävsångare har noterats. Förr häckade orre på Galterö samt tillfälligt möjligen jorduggla (Skyddsvärda
fågellokaler i Göteborgstrakten, 1993).
Galterö och Stora Stårholmen utgör ett viktigt födosöks- och uppväxtområde för gässen i skärgården.
Danska liljan- Vasskären
Häckfåglar: Knölsvan, vitkindad gås (20-25 par), grågås, gravand, ejder, småskrake, större
strandpipare, enkelbeckasin, silltrut ca 100-130 par (120 par Danska liljan 2006), gråtrut (ca 70 par),
havstrut, tobisgrissla, gök, sånglärka, ängs-, skärpiplärka, stenskvätta och hämpling.
Övrigt
De långgrunda stränderna är viktiga rastplatser för vadare (30 arter har noterats, bl a myrsnäppa och
skärfläcka). Galterös värde från ornitologisk synpunkt är till stor del avhängigt en fortsatt betesgång,
gärna kompletterad med återupptagen ljungbränning.
Bedömning
Skydd: Fågelskyddsområde (Danska liljan- Vasskären)
Hotbild: -
Åtgärder: Naturreservat och eller fågelskyddsområde (Problematiskt då området delas av många
markägare)

49. Damm på östra Styrsö
Beskrivning
Damm med strandvegetation av fräken m.m.
Fågelliv
Häckande smådopping, vattenrall och rörhöna i Korsedammen.
Övrigt: På ön häckar även gök, sånglärka, skärpiplärka, stenskvätta, törnskata och gråsiska.
Bedömning
Skydd:-
Hotbild: -
Åtgärder: -
50. Ängesholmen
Beskrivning
Holme med tallskog.
Fågelliv
Mindre koloni med gråhäger.
Bedömning
Skydd:-
Hotbild: -
Åtgärder: -
51. Skog vid skäret, Styrsö
Beskrivning
Område med sumpskog av gammal björk, sälg m.m. samt en del barrträd.
Fågelliv
Viktig häckningsbiotop för ett flertal skogslevande tättingar som exempelvis svartmes. Dessutom
häckar sparvhök och förr även pärluggla. Sydlig gråsiska påträffas regelbundet under sommaren.

Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
53. Öar och skär inom Vrångö naturreservat
Beskrivning
Skärgårdsområde med klippiga och skoglösa öar och skär, huvudsakligen i yttre havsbandet. Området
omfattar bl a Lökholmen, Aveskären, Kungsö, Tornö och Tistlarna.
Fågelliv
Utöver de vanliga skärgårdsarterna häckar i området regelbundet även grågås, vitkindad gås, gravand,
tornfalk, rödbena, labb, sånglärka, ängspiplärka, skärpiplärka, stenskvätta, hämpling och gråsiska.
Övrigt: Tillfälligt häckar jorduggla i skärgården.
Tistlarna
Häckande grågås, vitkindad gås, ejder (viktigt område för ejdern med minst 200 par), gravand,
vattenrall (tillfälligt), tofsvipa, rödbena, större strandpipare, silltrut (100 par), fisktärna, tobisgrissla
(stor koloni med ca 100 ind.), sånglärka, skärpiplärka (mycket vanlig, 10-15 par) och hämpling (flera
par)
Inre tistlarna
Häckande vitkindad gås, gravand, ejder (viktigt område), storskarv, tofsvipa, större strandpipare, silltrut
(ca 100 par, sydostudden, 2004) och tobisgrissla.
Kalvholmen
Häckande vitkindad gås, gravand, silltrut, tobisgrissla.
Bedömning
Skydd: Naturreservat, Natura 2000 och fågelskyddsområde (Lökholmen, Aveskären, Kalvholmen och
inre Tistlarna).
Hotbild: Det rörliga friluftslivet samt plundring och förstörelse av storskarvsbon.
Åtgärder: Utvidgning av fågelskyddsområdet så att det omfattar delar av yttre tistlarna.
100. Kippholmen
Beskrivning
Odlingsmark och betesmark insprängt mellan lövskogspartier. Intressanta lundar och en del ängs- och
hagmark finns i området.
Fågelliv
Häckfåglar är gök, kattuggla, nattskärra, spillkråka, mindre hackspett, entita, törnskata, hämpling,
steglits och stenknäck. Tillfälligt förekommer kornknarr och sjungande sommargylling. Vid Kallhed
har det noterats rosenfink och nattskärra.

Bedömning
Skydd: Området vid älvstranden omfattas av Nordre älvs naturreservat och Natura 2000- område.
Hotbild: -
Åtgärder: -
101. Nordre älvs estaurium
Beskrivning
Stort grunt brackvattenområde, delvis beläget i Göteborgs kommun, vilket i sin inre del är omgärdat av
stora vassar. Vattendjupet är ut till en linje Stora Överön – Hästholmen endast någon eller några meter.
Stränderna är mestadels bergiga. Några mindre öar och skär finns i området.
Fågelliv
I området häckar bl a grågås, vitkindad gås (enstaka par), storskrake, orre (Torholmen och
Hästholmen), vattenrall, sothöna, tofsvipa, silltrut, fisktärna, stenskvätta och skäggmes. Tillfälligt har
det häckat snatterand och stjärtand. Bassen är ett viktigt fågelskär med kolonier av ejder, sill-, grå-,
havstrut och storskarv.
Övrigt
Området utgör ett mycket viktigt rast och övervintringsområde vilket ligger till grund för Natura 2000
– området. Upptaget i RAMSAR.
Bedömning
Skydd: Nordre älvs estauriums naturreservat vilket i nordost går ihop med naturreservatet Nordre älv
och Göta älvs dalgångar; Natura 2000 - område ; fågelskyddsområde kring Stora och Lilla hästholmen.
Hotbild: Aktiv förstörelse av storskarvsbon.
Åtgärder: Svårt att komma åt illegal plundring, förstörelse av bon. Notera att Länsstyrelsen gett
tillstånd för viss antalsbegränsad jakt av storskarv i Göteborg och Bohuslän (dock ej under
häckningstid).
102. Madbäcksdammarna med Osbäcken vid Lexby och Alleby
Beskrivning
Småbrutet odlingslandskap kring Osbäcken och madbäcken med en del spridd ädellöv- och blandskog i
omgivningarna. Barrskog vid Alleby. Området kring Osbäcken med Madbäcksdammarna mest
intressant.
Fågelliv
Häckfåglar bl a tofsvipa, kornknarr (sporadiskt hörd), gök, skogsduva, göktyta, sånglärka, flertalet

sångare bl a gräshoppsångare. I övrigt förekommer sten-, buskskvätta, törnskata och hämpling.
Alleby
Häckfåglar bl a ormvråk, gök, buskskvätta, entita, talltita, tofsmes. Möjligen skogsduva.
Madbäcksdammarna
Häckfåglar bl a mindre strandpipare, rödbena, gök, ängspiplärka, gräshoppsångare, kärrsångare,
buskskvätta och hämpling. Möjligen enstaka par med steglits.
Övrigt
Utpekade ängs- och hagmarker av Länsstyrelsen.
Bedömning
Skydd: Utpekade nyckelbiotoper av skogsstyrelsen finns i området (hedädellövskog).
Hotbild: Exploatering, anläggning av golfbana.
Åtgärder: -
103. Huke, Tuve
Beskrivning
Odlings- och betesmark längs bäcken med lövskog i omgivningarna.
(Bör kompletteras ytterligare)
Fågelliv
I området förekommer bivråk (osäkert om den häckar i området, möjligen i omgivningarna), kornknarr
(sporadiskt vid fälten runt bäcken), mindre hackspett och törnskata.
Övrigt
Området angränsar till Holmdammen och vissa observationer rör bägge dessa områden.
Bedömning
Skydd:-
Hotbild: Området inträngt mellan Volvos industriområde och Stora Holms motorbana.
Åtgärder:-
104. Måvholmsskären
Beskrivning
Mindre öar och skär i Hake fjord

Fågelliv
Häckfåglar bl a vitkindad gås, ejder (20- 30 par, Stora måvholmen), tobisgrissla och kolonier med
fiskmås.
Övrigt
Stora Måvholmen, Ränneskär, Måvholmsskären och Lilla porsholmen intressanta fågelskär.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
105. Vinga
Beskrivning
Skärgårdsområde med klippiga och skoglösa öar och skär delvis i yttre havsbandet. Hit hör bl a Risö,
Halleskär, In-Vinga, Koholmen och Buskär.
Fågelliv
I området häckar grågås, vitkindad gås, gravand, ejder, strandskata, större strandpipare, tofsvipa,
rödbena, silltrut (flera kolonier), tobisgrissla, sånglärka, ängs-, skärpiplärka, hämpling (flera par).
Troligen häckar även något par kustlabb. Storskarv gör årligen häckningsförsök i området (Fjärsskär)
men misslyckas p.g.a. förföljelse.
Buskär
Häckfåglar: Vitkindad gås (20-25 par), gravand, större strandpipare flera par, rödbena, silltrut, större
koloni med fisktärna samt hämpling.
Ekeskär
Häckfåglar: Vitkindad gås, större strandpipare, tofsvipa, rödbena och fisktärna.
Övrigt
Området delas mellan Öckerö och Göteborgs kommuner.
Bedömning
Skydd: Naturreservat (Vinga, In-Vinga och Koholmen), Fågelskyddsområde (Buskär)
Hotbild: Förstörelse av storskarvsbon.
Åtgärder: -
106. Norra Donsö med omgivande skär

Beskrivning
Skärgårdsmiljö
Fågelliv
Häckande gravand, rödbena, vattenrall, skrattmås (15-20 par) och smådopping något par
(Holmedämmet) samt gök, stenskvätta, hämpling och gråsiska.
Vaseskären
Koloni med fisktärna.
Knarrskären
Häckfåglar: Ejder, skrattmås ca 30 par, fisktärna.
Övrigt
Kentsk tärna häckade med 5 par på Porseskär 2004.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
107. Lilla donsö
Beskrivning
Öar och skär i skärgårdsmiljö
Fågelliv
Större strandpipare, skrattmåskoloni ca 100 par
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
108. Öar och skär i Askims fjord
Beskrivning
Mindre öar och skär
Fågelliv

Häckfåglar (2004-2007):
Smörstacken
Tobisgrissla
Flatskär (fågelskyddsområde)
Knölsvan, vitkindad gås, gravand, ejder , silltrut (10-15 par), gråtrut (25 par), havstrut (20 par),
strandskata, tofsvipa, fisktärna och skärpiplärka.
Kollsholmen
Vitkindad gås, fisktärna
Klockeskär
Gravand
St. klockeskär
Rapphöna
Små lyngskär
Ejder ca 20 par, silltrut ca 5 par, gråtrut ca 50 par, tobisgrissla, strandskata, tofsvipa (2004-2007).
Stora Klädesholmen
Rapphöna och tofsvipa
Byrknallten (fågelskyddsområde)
Tobisgrissla
Rödskär (fågelskyddsområde)
Vitkindad gås, silltrut och en koloni med fisktärna.
Bedömning
Skydd: Delvis fågelskyddsområde (se områden ovan)
Hotbild: -
Åtgärder: -
109. Fågelöar och skär i Rivö fjord
Beskrivning
Mindre öar och skär
Fågelliv
Häckfåglar:
Svinholmarna
Knölsvan, vitkindad gås, ejder (ca 50 par), silltrut, gråtrut (minst 100 par), havstrut, fisktärna,
strandskata, tofsvipa och hämpling.

Hundeskär
Knölsvan, vitkindad gås, ejder, silltrut, skärpiplärka.
Kråkeskären
Vitkindad gås
Skalskären
Vitkindad gås
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
110. Stora Rödskär och Stora Eskilsholm
Beskrivning
Mindre öar och skär i södra skärgården.
Fågelliv
Stora Eskilsholm
Häckfåglar bl a små-, storskrake, silltrut, strandskata och ängspiplärka.
Stora Rödskär
Häckfåglar bl a knölsvan, och kolonier med fiskmås, gråtrut och silltrut.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: -
Åtgärder: -
110. Ganlet, Önnered
Beskrivning
Skärgårdsmiljö med en del buskmark och vassbevuxna vikar
Fågelliv
I området förekommer bl a vattenrall, gök, näktergal, kärr-, rörsångare, hämpling och gråsiska.
Övrigt
Bedömning

Skydd: -
Hotbild: Bebyggelse av bostäder.
Åtgärder: -
111. Skär i Askimsviken
Beskrivning
Skär i Askimsviken (norr om Lilla Amundö)
Fågelliv
Långa skär
Knölsvan, vitkindad gås, ejder (ca 50 par, 2007), strandskata, tofsvipa (2-3 par), rödbena, havstrut,
skrattmås (35-40 par, 2007).
Trinda skäret
Ejder, skrattmås, fisktärna (10 par), skärpiplärka.
Bedömning
Skydd: -
Hotbild: Störningar från båtlivet.
Åtgärder: -
Referenser
Gärdenfors, U (red.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Länsstyrelsens föreskrifter enligt 14 b § naturvårdslagen om allmänhetens inskränkningar i
allmänhetens rätt att uppehålla sig inom områden (14 FS 1997:2, serienr 01-09:1, 28 juni 1996).
SOF. 2007. Ny vår för fågelinventeringar – en översikt av de vanligaste metoderna för att inventera
fåglar, Vår fågelvärld suppl. nr 46,. Sveriges Ornitologiska Förening.
GOF. 1993. Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten,, Fåglar på Västkusten, suppl. nr 26,
Göteborgs Ornitologiska förening, fågelskyddskommittén.
SOF. 2003. SOF:s handlingsprogram för fågelskydd, Vår Fågelvärld, suppl. nr 38, Sveriges
Ornitologiska Förening.
Internetadresser
Artdatabankens artfaktablad för kornknarr, sydlig kärrsnäppa, brushane, rödspov
www.artdata.slu.se/rodlista/ (2008-03-28).
Birdlife International www.birdlife.org (2008-03-20).

Länsstyrelsens allmänna giskartor www.gis.lst.se/gisvg/ (mars 2008).
Länsstyrelsens föreskrifter enligt 14 b § naturvårdslagen om allmänhetens inskränkningar i
allmänhetens rätt att uppehålla sig inom områden
http://www.o.lst.se/o/amnen/Naturvard/Skyddade_omraden/Djur-_och_eller_vaxtskyddsomraden.htm,
(2008-03-20).
Naturvårdsverket
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Detta-ar-naturvard/Internationellakonventioner-om-naturvard/Vatmarker-och-vattenmiljoer-skydd-och-hallbart-nyttjande/
(2008-03-20).
Svalan (atlasinventering 2004 - 2007) www.artportalen.se/birds (2008-02-10 – 2008-03-15).
www.artportalen.se/birds/kvartsatlas/atlas2.asp?landskapskod=99 (2008-02- 10 – 2008-03-15).
Fågelskydd
EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarandet av vilda
fåglar.