Bitidningen 2008 10 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 10 Oktober 2008 

Bitidningen 

Bitidningen 9 2008 

Tema: 

Återvinning av vax 

Biodlingsstudier 

Biväxter • Årsrapporten 

1

Vaxinlämning 

Nu är det tid a lämna in ramar och vax. 

Vår inlämning är öppen oktober - mars. 

Passa då på a kika in i vår nya butik. 

Du är välkommen. 

Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55 

www.joelvax.se, E-mail: info@joelvax.se 

Öppeider: månd - fred 8-12. 00 , 13-17. 00 , lörd 8. 30 -11. 30 , Stängt lörd 1 november 

Bitidningen Halvsidor .indd 9 2008-09-03 14:07:53 

2 Bitidningen 9 2008

ÅKE SANDQUUIST 

Förbundsordförande 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 30-31. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgivningsdagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Åke Sandquist, 

Topasstigen 3, 36132 Emmaboda. 

Telefon: 0471-13124, 0735-233120. 

Epost: ake.sandquist@telia.com 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Biodlingen har stora möjligheter! 

Hösten är här, biodlingen för året kan summeras. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra, en ständig 

kamp för att förbättra den egna verksamheten. De rapporter som hittills har nått mig för landet som 

helhet visar på mycket stora variationer i honungsskörden. För min del har skörden av honung varit något 

över medel. Höstarbetet i bigården är viktigt. Vi lägger grunden till en bra övervintring, rätt mängd foder 

och en effektiv bekämpning av varroa. 

Det händer mycket inom biodlingen just nu. Vi kan läsa om intressanta forskningsrapporter från två 

lundaforskare (se hemsidan), och den australiska rapporten som visar på betydligt större värde av fullgod 

pollinering av bin i rapsfält. Uppmärksamheten och intresset från omvärlden har nog aldrig varit större än 

nu för biodlingens betydelse. SBR har på olika sätt fortsatt med det viktiga arbetet att knyta kontakter och 

bilda nätverk med andra intresseorganisationer och aktörer som arbetar med samhällsutveckling. Vi är 

idag kända på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. 

Hösten innebär att arbetet med förbundsfrågor växlas upp. Mötesfrekvensen ökar och vi går in en tid 

av nya utmaningar. Medlemsantalet fortsätter att sjunka något, men nya medlemmar ökar och är ca 700 

st. Jag vill därmed tacka alla föreningar för ett väldigt fint arbete med nya medlemmar. 

Kan biodlingen bidra till livsmedelskrisens lösning? Världsmarknadspriset på honung har stigit kraftigt. 

I USA diskuteras fenomenet CCD. Pollineringskrisen är ett ord som förekommer alltmer i media. Klimatförändringens 

effekter på odling av livsmedelsprodukter och möjligheter att försörja världens befolkning 

är en storpolitisk fråga. 

Honung är så klart en liten produkt men potentialen är enorm. I naturen finns näst intill obegränsad 

tillgång på nektar att ta vara på. En stor del av det vita sockret kan ersättas av honung, som dessutom är 

mycket nyttigare. De arealer som behövs för odling av sockerrör och sockerbetor skulle frigöras för annan 

livsmedelsproduktion. Binas pollinering kan i ett försörjningsperspektiv vara en ännu större potentiell 

möjlighet för att kraftigt öka förutsättningarna för ökad livsmedelsproduktion. 

Det behövs ett nationellt ansvar för biodlingen! Biodlarna förväntar sig att staten tar detta ansvar. Det 

är i längden orimligt att en ideell organisation skall bära det nationella ansvaret. SBR förväntar sig att staten 

tar det nationella ansvaret bl a genom att 

– Stimulera tillväxten av biodlingen genom en pollineringsersättning direkt till biodlaren. 

– Anpassa lagstiftning och kontrollverksamhet så att inte regler och kostnader förhindrar en positiv utveckling. 

Myndigheter och politiker behöver sätta sig in i och förstå biodlingens betydelse för vår miljö, 

mångfald i naturen, och livsmedelsproduktion som skall försörja jordens befolkning. 

Årgång 107 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 31. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

3

I detta nummer 

Vaxåtervinning 5 

I bigården – Återvinning av vax 6 

Vaxursmältning med varmluft 8 

Elektrisk ångvaxsmältare 9 

Ångvaxsmältare med el eller gas 10 

Ångvaxsmältare m. lågtryckspanna 11 

Vaxåtervinning i mindre skala 12 

Läcker hudvårdssalva 13 

Naturbruksgymnaisum m. biodling 14 

Studieresor 16-17 

Biväxter 18 

Från förbund till föreningar 20-22 

Årsrapporten 23 

Brev till redaktionen 26 

Almanackan, Vi minns 27-28 

HF-nytt 29 

Marknaden, SBR-kontakt 30-31 

Nästa nummer (11/12 – nov/dec-numret) 

utkommer i slutet av oktober. 

Manusstopp: 1 september. 

Numret därpå (1-09) i slutet av dec. 

Manusstopp: 1 okt 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes röd iår. 

Återvinner du 

vaxet själv? I detta 

nr finns tips. Foto: 

Walle Johansson 

18 

OKTOBER 2008 

10 

12 


Vaxåtervinning 

ERIK ÖSTERLUND 

Vaxbygget i kupan är hjärtat 

av bisamhället. Bivaxet är en 

ytterst komplicerad blandning 

av mer än 200 olika 

ämnen. 

Bivax har i alla fall hittills varit omöjligt 

att syntetisera. Det är en unik produkt 

med många värdefulla egenskaper, 

inte minst för bina, men också för oss 

människor. Det kan bl a lysa upp tillvaron 

i form av ljus och vårda huden. 

En del har liknat vaxbygget vid levern 

i våra kroppar, vid sidan av andra funktioner 

i bisamhället. Det tar hand om och 

binder mindre bra ämnen för bina. Därför 

är det bra att med viss regelbundenhet 

byta vax i kupans ramar, åtminstone där 

det varit yngel. Det är också bra att byta 

mindre snyggt byggda ramar. Lite felbygge 

kan man tillåta, annars blir det kanske 

väl mycket att byta ut. Kanske högst 10% 

oregelbundet bygge och drönarbygge på en 

ram är ett bra mått. Lite drönarbygge och 

därmed drönare behöver bina för sin trivsel 

och reproduktion. Att behålla en yngelram 

i högst fyra år är nog ett bra mått. 

Det har blivit alltmer aktuellt av olika 

anledningar att återvinna vaxet själv. 

Bitidningen har därför samlat ett antal 

erfarenheter av olika sätt att göra detta. 

Det finns säkert fler. I BT 4-06 och BT 3- 

07 finns återgivet några. 

Försök att skilja på avtäckningsvax 

och återvunnet vax från ramar när du återvinner 

vax själv. Vax från avtäckningsvax 

är det som man ska använda till salvor, 

på grund av att det är renast från ev främmande 

ämnen. 

Om vaxet i yngelramar är mycket belastat 

med t ex rester från varroabekämpningsmedel 

skall man helst inte återanvända 

det. Det är en bra rutin att X-märka 

de ramar mellan vilka apistanremsorna 

hängt, om du använt sådana, och elda 

upp vaxet från X-märkta ramar då dessa 

byts ut. 

Om du gör mellanväggar själv och gju- 


ter dessa är ett bra 

tips att blanda in propolis 

i vaxet. Mellanväggarna 

blir mindre 

sköra då och mer 

flexibla. Tänk också 

på om du gjuter mellanväggar 

att inte ha 

för hög temperatur 

på vaxet och att låta 

mellanväggarna svalna 

långsamt, av 

samma skäl. Valsat 

vax, som t ex vaxfabrikanterna 

gör, har 

fått sin kristallstruktur 

mekaniskt uppmjukad 

och är därmed 

mjukare och 

flexiblare. 

Om vaxet som 

du gör mellanväggar 

av är grått eller brunt, 

och inte gult som vax 

från avtäckningsvax, 

har ingen negativ betydelse 

för acceptansen 

av bina, snarare 

tvärtom. 

Om du renar vax 

själv är ett bra hjälpmedel 

i slutet av processen 

att göra en 

saftmaja till en vaxmaja 

och ångrensa 

det. Det är viktigt att 

rena vax från honung 

och socker med ånga 

eller vatten, t ex vax från solvaxsmältare 

och ramar med foderrester, framför allt 

om du ska göra ljus av vaxet. Detta för att 

dessa ska brinna fint. Det gäller också att 

få bort vatten ur vaxet av detta skäl. Därför 

när du värmer upp vax för t ex gjutning av 

ljus, skall det upp i hög temperatur. Var 

försiktig, men det är inte så lättantändligt 

som man kan tro. Det måste oftast till en 

öppen låga eller gnista för att tända det. 

Ha pulversläckare till hands om olyckan 

Använder du en vaxmaja för att rena vaxet är ett tips att stänga 

utloppet tills nivån på den smälta vax/vatten-blandningen är 

maximal och då låta vaxet och det från ångan kondenserade 

vattnet rinna ut i en hink. Då blir de stelnade ”vaxostarna” finast 

och det finkorniga skräp som samlas i botten på ”ostarna” går lätt 

att skrapa bort. Sätt på lock på hinkarna för att vaxet ska svalna 

långsamt. Svalnar det för fort spricker vaxklumpen och blir svårare 

att få ur hinken. Vax krymper kraftigt vid avsvalning. 

skulle vara framme och ha uppsikt över 

vaxet vid uppvärmningen. 

Det vax du får fram kan du använda 

själv på olika sätt eller byta till 

vaxmellanväggar hos din biredskapshandlare. 

Vill du inte återanvända vaxet 

själv i dina ramar är det smidigt att låta 

ett vaxrenseri göra det. Då får du ordentligt 

rengjorda ramar tillbaka som du ofta 

bara behöver sträcka tråden i innan det är 

dags att sätta i nya mellanväggar. 

5

Återvinning av vax 

Som sjuksköterska är jag van 

vid god hygien och så vill jag 

ha det även i bikuporna. Jag 

sorterar bort mörka ramar 

till ursmältning i samband 

med slungningen. Det är fint 

att vaxa in nya mellanväggar 

i rena torra fina ramar på 

våren. 

Att återvinna vaxet är ett rökigt, stökigt 

företag för mig, men jag tycker om det 

väldigt mycket. Det är roligt att elda i grytorna 

och återvinna vaxet som bina producerat. 

När jag kokar själv får jag mycket 

vax över till försäljning eller till att byta mot 

mellanväggar under vintern. 

Själva ursmältningen går till så att jag 

kokar en liten vattenmängd i bykgrytan där 

vaxet rinner ur ramarna. Där finns en modifierad 

tvättmaskininsats med nätgaller i 

bottnen som står lite över vattenytan. Ko- 

De tre bykgrytorna i min vaxåtervinning. Tvättmaskinsinsatsen 

med nätbotten i den närmaste. 

Jag är 62 år och började biodlingen 

1981. Tillsammans med mina 4 

vuxna barn och barnbarn har jag 

60 bisamhällen i Hjorted söder om 

Västervik. 

kongresterna för jag efter smältningenöver 

till nästa gryta där jag pressar ut det sista 

vaxet under tiden som nytt vax smälter 

ned till bottnen i första grytan. Detta vax i 

bottnen av första grytan förs över till gryta 

nr 2 när vatten/vaxnivån närmar sig tvättmaskininsatsen. 

Det blir inte mycket vax över i resterna. 

Dessa eldar jag efter kokningen upp 

i rishögen. 

Dagen efter kokar jag om det stelnande 

vaxet i rent vatten och silar det genom 

I bigården 

Walle Johansson 

Hjorted 

ett lagom silgaller (durkslagsstorlek eller 

finare på maskorna). Då får jag fram de 

fina vax ”vaxostarna” som jag senare byter 

ut mot mellanväggar. 

I tredje grytan (ej nödvändig) kokas 

rent vatten att fylla på i de andra grytorna 

för att öka effektiviteten vid processen. 

På detta sätt kokar jag på en dag ur ca 

350 ramar. Bina producerar ca 10 ramar/ 

kupa som bör bytas. 

Det innebär ca 600 

ramar som skall 

kokas ur. Detta 

hinner jag lätt med 

under hösten, inga 

problem. Jag tycker 

också om att hugga 

ved så vedhögen 

räcker till. 

Sedan kokar 

jag under hösten 

de avborstade 

Gallret i gryta nr 2 är en insats ca 

3dm djup med rostfritt nät i botten. 

Den används för att pressa ur vax ur 

kokongrester och kan användas vid 

tvättning av ramarna. 

Lock används naturligtvis på grytorna 

för snabbaste ursmältning. 


amarna ytterligare en gång i grytorna. 

Denna gång med vanligt vittvättmedel i 

ena grytan och kokar om dem ytterligare 

med rent vatten i nästa gryta. Detta gör att 

ramarna efter torkning i varmt pannrum 

blir rena, torra och fina att vaxa in nya 

mellanväggar i. 

Det är viktigt att använda rostfri tråd 

som tål kokning och rengöring. Då behöver 

jag endast sträcka tråden med en trådspännare. 

Tråden behöver bytas endast på 

ett fåtal ramar som väl är. Det är tråkigt 

arbete att tråda om ramarna tycker jag. 

Förvaring av vaxkakor 

under vintern 

Så fort vaxkakorna befinner sig i ett varmt 

utrymme utvecklas vaxmalen i dem. När 

jag slungar och sorterat ramarna skyndar 

jag mig att bära ut de nyslungade fina ramarna 

till förrådet i garaget (kallutrymme) 

och lägger dagstidningspapper mellan lådorna. 

Vaxmalen verkar inte tycka om 

trycksvärta för jag har aldrig några problem 

med vaxmal då jag förvarar vaxkakor 

på detta sätt. Jag behöver inte använda 

några preparat vid förvaringen. 

I början av 80-talet provade jag malkulor 

men det luktade så illa att jag genast 

slutade med det och började med tidningspapper 

istället. 

Jag har hört talas om att andra biod- 

Tidningspapper mellan varje låda har jag 

funnit hjälper mot vaxmalen vid vinterförvaringen. 


Så här blir ”vaxostarna”. Ett lock till en bykgryta ses uppe till vänster. 

lare låter bina slicka ramarna rena innan 

förvaring men det är förenat med röveri i 

bigårdarna. Vaxmalen tror jag avskyr honungskladdig 

ramar så det är bättre att förvara 

den kladdiga ramen. Den stimulerar 

bina på våren istället i bikupan. 

Från blåsippa i mars till 

kärleksört i november 

Bina besöker alla tänkbara blommor som 

blommar mellan blåsippa och kärleksört. 

Som biodlare har man förmånen att följa 

med och studera bina på deras födojakt 

under året. 

Den senaste blomma som bina besöker 

innan vintervilan är kärleksörten. 

Det finns även en odlad kinesisk kärleksört 

i våra trädgårdar som bina besöker 

flitigt innan frosten sätter sitt grepp om 

naturen. 

Intressant är just att bina så fort det 

blir lite flygväder passar på att hitta kärleksörtens 

nektar och (mest) pollen. Det 

kan verkligen vara trängsel på dessa blommor 

på höstkanten. 

När jag spelar golf så finner jag rikligt 

med kärleksört i stenpartierna när jag letar 

golfbollar vid misslyckade golfslag. Vid fint 

väder observerar jag att bina sitter där troget 

och samlar pollen. 

Odlad kärleksört ovan och vild nedan. 

Foto: Wikipedia/Bernd Haynold. 

7

Vaxursmältning med 

varmluft 

JÖRGEN JOHANSSON 

När jag började med biodling 

för 35 år sedan, fick 

man skära ur det gamla 

vaxet ur ramarna och sedan 

efter tvättning blev man då 

tvungen att tråda om dessa. 

Sedan kom man på metoden att tråda 

med rostfri tråd och smälta ur vaxet direkt 

ur ramen och sedan med trådsträckare 

snabbt få ramen klar för isättning av 

vaxmellanvägg. 

Jag har tidigare smält ur vaxet med 

hjälp av vedeldad ångpanna, men de senaste 

5-6 åren har jag bara använt mig 

av avtäckningsvaxsmältaren från Swienty 

som använder sig av varmluft (2 600 EUR 

exkl moms). 

Mitt rammått är 3/4-Langstroth och 

måttet passar nästan exakt i smältaren som 

är 50x100 cm i botten och höjden är 35 

cm. Det blir alltså plats för 6 ramar i botten 

och 10 st på höjden = 60 ramar när 

den är fulladdad. 

Vid smältning har jag toppvärmen på 

90 grader och bottenvärmen på lika mycket 

om det inte är så att det finns honung i ramarna 

jag vill ta vara på. Då ställer jag bottenvärmen 

på 40 grader. Även kristalliserad 

honung går att smälta och ta tillvara. 

Det bästa är att smälta så mycket man 

kan på en gång. Smältaren är isolerad och 

håller värmen bra. Vid ett tillfälle hade jag 

smältaren igång 5 dagar i sträck och den 

drog då 13 kw per dygn. Alltså ca 20:-/dygn 

med dagens elpris. 

Varje körning tar ca 4 timmar. Urplockning 

av ramar, avborstning av kokonger 

och ny laddning med 60 ramar 

tar ca 1/2 tim. Jag låter alltså smältaren 

gå hela natten. 

En stor fördel med att smälta vaxet 

med hetluft jämfört med vatten/ånga är 

att man får ut nästan allt vax och det som 

blir kvar är torrt och går att elda upp. Dessutom 

kan man som jag tidigare nämnt ta 

tillvara all honung. 

Man står bekvämt inomhus. Det osar 

en del så man får ha bra ventilation. Det 

går även bra att smälta ur drönarramar och 

rengöra spärrgaller. 

En nackdel är att det är lite svårare 

att få spåren i ramarna rena jämfört 

med ångsmältning. Det ofta mörka vaxet 

vid ramursmältningen gör att det lätt blir 

en mörk beläggning inuti smältaren. Det 

går rätt lätt att ta bort genom att smörja 

in med grönsåpa och sedan sätta på lite 

värme eller varför inte fodra innanmätet 

med fiberduk/odlingsväv som dessutom 

finsilar vaxet. 

Denna elektriska 

varmluftsmältare från 

Swienty är tänkt att 

användas till täckvax 

men går alldeles 

utmärkt att smälta ur 

ramar med. 


Elektrisk ångvaxsmältare 

ARNE JOHANSSON 

Smältaren består av en låda 

i rostfri plåt med en lös 

silkorg av perforerad plåt 

som står på bottnen. Lådan 

rymmer ca 30 Langstrothramar. 

För lågnormal får man 

sätta i en stång som bär upp 

ramarnas ena ände. Vid ena 

gaveln sitter en elektrisk 

ånggenerator på 9 Kw. Vaxet 

rinner ut i ett hål i bottnen. 

Efter att ha plockat i ramarna sätts elen 

på. Det är bra att täcka över lådan med 

en filt eller liknande. Det höjer kapaciteten. 

Efter ca 20 min har vaxet smält. 

Man tar ramarna med en kaktång 

och skakar dem och skrapar med en 

liten murslev. Det är en fördel med horisontellt 

trådade ramar. De är lättare att 

skrapa eftersom kokongerna hamnar på 

underlisten. 

Efter att ramarna är urplockade och 

kokongerna ligger i silkorgen sätter jag på 

locket och kör ytterligare en stund. Därefter 

pressar jag med en putsbräda i silkorgen 

för att få ut mera vax innan jag tömmer 

resterna på komposten. 

Ekonomi 

Maskinen (från Swienty-Fritz) kostar ca 

16 000:- kr plus moms. Ekonomin beror 

helt på hur mycket den utnyttjas. Vi samäger 

den, så jag hyr den för 200:- för två 

dagar och transportdag. 

Effekten är 9 kw och kapaciteten är 

60 ramar i timmen. Om man räknar 1:-/ 

kw gör det energikostnad på 15 öre per 

ram. Till detta kommer lite vatten och 

naturligtvis arbetstiden hur man nu vill 

värdera den. 

Vaxutbytet upplever vi som bra, några 

riktigt seriösa mätningar har vi inte gjort 

och naturligtvis finns det lite vax kvar i kokongerna 

men vi tycker det är så lite att det 


inte motiverar ett inköp av en press. 

Omdöme 

Den största fördelen med maskinen är att 

den är bekväm. Jag kan stänga av den och 

gå och fika eller den kan stå och puttra. 

Den kräver inga förberedelser bara ansluta 

el och vatten. 

Den stökar inte ner. Man kan vara på 

garageuppfarten om man vill, inomhus är 

inte lämpligt pga ångan som kan skada 

målning etc. 

Det största problemet är att ramarna 

inte blir riktigt rena. Det blir alltid lite kokongrester 

kvar och propolisen flyter ut 

på ramarna. De bör tvättas i varmvatten 

för att bli bra. 

9

Ångvaxsmältare med el eller gas 

JANNE MÅRTENSSON 

Det här är en variant av 

vaxsmältare som är ganska 

vanlig på kontinenten. Den 

producerar ånga för ursmältningen 

av vaxet med hjälp 

av en elpatron. Gasol är en 

billigare energiform söderut 

jämfört med i Sverige. Därför 

finns också en variant med 

gasolbrännare för placering 

under smältaren. 

Vatten fylls på med slang i röret på 

sidan av smältaren. En fyllning räcker 

till ca 2 timmars drift. Värmen sätts på 

och inom max en timme från start börjar 

ångan strömma upp i tillräcklig mängd för 

att smältningen skall påbörjas. Efter ca en 

halvtimme är det mesta av vaxet ursmält. 

Ramarna går då att knackas fria från resterande 

kokongvävnader och nya ramar 

kan laddas i smältaren. Har man mindre 

bråttom och önskar ett enklare efterarbete 

kan man låta ramarna få ytterligare en 

halvtimme i ångbadet. 

Efterbehandlingen går snabbt och enkelt 

med en kniv, typ mora, med vilken 

ramlisterna skrapas fria från eventuella 

rester av vax mm. Eftersköljning i vatten 

behövs inte, det har ångan redan skött om. 

Vill man ha riktigt ”skrubbade” ramar kan 

dessa givetvis tvättas i lut med efterföljande 

sköljning i vatten. 

Ett tättslutande lock, som spänns fast 

med en enkel anordning, gör att smältaren 

kan köras inomhus i t ex ett förrådsutrymme. 

Visst blir det fuktigt, så efter 

avslutat värv bör man kunna vädra ut ordentligt 

i lokalen. 

Beroende på ramhöjd går det plocka 

i upp till 30 ramar per omgång. Att maxfylla 

smältaren lönar sig tidsmässigt om 

det också finns tillgång till hett vatten för 

eftersköljning av ramarna. 

Annars ger det ingen större vinst om 

hänsyn tas till det merarbete som blir vid 

tömning och efterbearbetning av ramarna. 

Ju fler ramar att ta hand om desto svårare 

att skrapa rent med kniv eftersom resterna 

börjar stelna inom några minuter. 

Placeras en markväv över den perforerade 

bottenplåten slipper man mycket 

skräp i det smälta vaxet. I mitten syns utloppet 

för ångan under väven. Insatsen är 

försedd med två invändiga handtag, vilket 

gör det lätt att lyfta ur hela insatsen för 

rengöring och/eller tömning av kokongrester. 

Väven går också att samla ihop till 

ett knyte runt de rester, som skall tas ur 

smältaren. 

En gammal foderhink av plast duger 

bra till uppsamling av det smälta vaxet 

om smältaren drivs med el. Används gasolbrännare 

måste hinken skyddas med 

en plåt pga. den kraftiga värmestrålningen 

från brännaren under kärlet. Alternativt 

kan hinkarna vara av plåt. 

Sammanfattning 

Smältaren, som bl a säljs under namnet 

Apitotal (eller Jumbo) Schmelzer, kostar 

i Tyskland (t ex Holtermann)/Österrike 

(T ex Imkereibedarf Lunz) ca 7000 SEK 

i grundutförande. Sedan tillkommer en 

elpatron på 2,8 Kw (ca 9500 totalt) eller en 

gasolbrännare på 11, 7 Kw (ca 8200 totalt). 

Den rymmer upp till 30 ramar åt gången 

och är lätt att använda och lämpar sig utmärkt 

för en förening att samköpa. 

10 Bitidningen 9 2008

Ångvaxsmältare med 

lågtryckspanna 

BERNT CARLSSON 

Jag har köpt en av försvarets 

kokvagnar med en vedeldad 

lågtryckspanna. Till behållare 

för ramarna används 

en låda av rostfri plåt med 

galler i botten och ett hål 

i bottnen där vaxet rinner 

ut. Den är köpt på skroten. 

Lådan har plats för ca 50 

ramar. Den har ett lock av 

formplywood och är också 

inklädd på sidorna med 

plywood. För tvättning av 

ramarna används en grytdiskmaskin 

från ett storkök. 

Vatten fylles på i pannan och diskmaskinens 

sköljkar varefter pannan tänds 

och behållaren fylls med ramar. När trycket 

är uppe släpps ångan på till behållare 

och diskmaskin. Det tar ca 20 min innan 

ångan är uppe. Efter 10-15 min är vaxet 

smält. Då skakas ramarna så kokongerna 

ramlar ner och ramen flyttas till diskmaskinen. 

Diskmaskinen rymmer ca 50 ramar 

och varje sats tar ca 5 min. Vattnet måste 

vara minst 80 grader för att ramarna ska 

bli rena. Vaxet samlas i en hink under 

behållaren. För att pollen och annat som 

följer med ska avskiljas bättre strör vi lite 

oxalsyrakristaller ovanpå ramarna i behållaren. 

Innan vi använde oxalsyra smältes 

vaxet om en gång för att bli renare. Det 

gör vi inte idag. 

Ekonomi 

Våra kostnader för maskinerna är låga. 

Kokkärran kostade 1200:- och övrigt är 

köpt på skroten, men det bör gå att få tag 

på beg. utrustning idag för 8-10 000:-. Vi 

smälter mellan 1500 och 2000 ramar per 


år. Förbrukningsmaterial till det kostar ca 

500:-. Därtill tillkommer ved. 

Omdöme 

Det tar lite tid att få upp värmen på ma- 

skinerna. Det är en nackdel jämfört med 

den elektriska smältaren men kapaciteten 

är betydligt högre, ca 150 ramar i 

timmen. En viktig fördel är att producera 

sitt eget vax. 

11

Ånga på burk 

KRISTINA BÄCKSTRÖM 

Den ser inte mycket ut för världen men 

gör massor med het ånga. Maskinen 

på bilden är en tapetborttagare med tillhörande 

smältarutrustning. Smältarutrustningen 

har jag fått överta från Loa Andersson, 

en smart biodlarkollega som tyvärr 

inte är med oss längre. 

Smältarutrustningen står på en liten 

benställning. Till botten av ställningen har 

Loa gjort en trattformad botten i metall 

med hål i mitten. Ovanpå tratten läggs en 

träram med hål i där slangen från tapetborttagaren 

leds in. I träramen finns en 

fals där man lägger ett spärrgaller som 

fångar upp kokongerna. Lådan ställs 

ovanpå och fylls med ramar, ett lock 

läggs på och en isolerande huv av frigolit 

träs utanpå lådan för att hålla värmen. När 

ångan gjort sitt smälter vaxet och rinner 

Spärrgallret placeras på falsen intuti trattbottnen. Ovanpå lådan med isolerhuven utanpå 

och locket överst. 

ner genom hålet i tratten. 

Tapetborttagare finns i flera modeller. 

Den billigaste jag har sett finns på Jula och 

kostar cirka 300 kronor. 

En gryta med vax 

KRISTINA BÄCKSTRÖM 

Alla ramar trycks ner i grytan, på med 

vatten och så eldar man så det ryker. 

Lösningen på vaxproblemet hemma hos 

Maria Lindholm i Lycksele är en gammaldags, 

vedeldad bykgryta. 

Just nu är det paus i Marias biodling. 

Hennes kupor har stått uppe i backen 

ovanför huset i den lilla byn Tuggensele. 

Just nu är det tyst där uppe mellan tallarna. 

Det sista samhället strök med förra 

vintern och Maria letar efter nya bin för 

att fylla deras plats. 

De gamla bina var en korsning mellan 

nordiska bin och krainer, så vildsinta att 

de fick smeknamnet Bin Laden. Nu letar 

hon efter renrasiga, snälla bin. Det är inte 

så lätt eftersom närmaste biodlarkamrat 

finns 10 mil bort och det finns få drottningodlare 

i trakterna. 

– Drömmen vore att få tag på Buckfast 

men jag har nästan gett upp. Jag får hoppas 

på krainerbin till våren. De är nog lätttare 

att få tag på, suckar Maria. 

I väntan på omladdning i kuporna tar 

hon hand om vaxet i den gamla bykgrytan 

som står bakom lillstugan, en sådan som 

förr användes till att byka tvätt och koka 

potatis till grisarna. Bykgrytan packas först 

full med ramar, fylls med vatten och locket 

läggs på. Sedan eldar hon ända tills allt vax 

kokats ur ramarna. 

– Då fiskar man upp ramarna ur grytan. 

De är rena och fina och impregnerade 

med ett tunt lager vax, berättar Maria. 

Efteråt får grytan stå och svalna. Vaxet 

lägger sig längst upp och kan lyftas upp i 

stora sjok som skrapas rena från skräp 

som hänger kvar på undersidan. Det enda 

knepiga är att tömma ut vattnet efteråt. 

– Alla rester av puppor i vattnet gör 

att avloppet i grytan lätt sätter igen. Man 

får lägga en bit nät över avloppet för att 

hålla det fritt. 



SUSANNE HOFFMAN 

Läcker hudvårdssalva – 

en biprodukt som kvinnor kan 

Vad ligger närmare till hands 

än att inbjuda kvinnor till 

ett möte kring att ta tillvara 

honung och biprodukter? 

Vi försöker att bilda ett nätverk i Norrland 

så att biodlande kvinnor hjälper 

sina kvinnliga kollegor som också söker 

samarbete. Till Vännäs inbjöd vi med lockande 

inbjudan ”Hello Honey!”…. Många 

svar fick vi, med tanke på de långa avstånden 

som kännetecknar Norrland. Vi 

blev jätteglada för deltagare från Jämtland, 

Västernorrland och Norrbotten, förutom vi 

som bor relativ nära! Ännu fler hade velat 

delta men som så ofta är det dåligt med ledighet 

i mitten av juni. Alla som hörde av 

sig till oss finns nu med på en e-post-sändlista. 

Den kan vi nyttja för fortsatt kontakt 

för oss bi-intresserade kvinnor. 

Endast få av oss hade träffats förut. 

Några deltagare kom med då de just blivit 

nyfikna på bin. När kvinnor presenterar sig 

för varandra så vill vi snabbt hitta det gemensamma! 

Det finns intresse att jobba i 

sällskap i många arbetsmoment. Vi diskuterade 

hur vi kan nyttja varandra – trots de 

stora avstånden. En mejllista och telefonkontakter 

är enkla att upprätta. Önskemål 

finns att anordna en ny träff där vi bara kan 

diskutera marknadsföring av våra produkter, 

att göra bra etiketter, kanske samköp 

av lockande förpackningar och annat som 

kan öka försäljningen. 

På denna första träff övade vi oss att 

tillverka salvor med bivax. Salvor som är 

”läckra” - (i motsats till ingredienserna 

i industritillverkade hudvårdsmedel som 

man inte bör slicka på)! En av deltagarna 

har prövat tillverkningen tidigare 

och information finns på nätet (bl a här: 

www.shenet.se). 

Vegetabiliska oljor har beroende på 

växt helt olika egenskaper att tränga in i 

huden. Vissa oljor är ”torra” (tistel), andra 

halvtorra (solros, raps, jordnöt) eller feta 

(oliv). De har olika kvaliteter som påverkar 

konsistens och användningsområdet. Därför 

provades ett flertal recept: grundingrediensen 

bivax (80 g) – noggrant uppmätt 

mot mängden (320 ml) av diverse oljor, 

tillsammans med droppar av eteriska essenser 

som höjer både doft och verkan. 

Allt värmdes i vattenbad, en uttjänad glaskanna 

med bred öppning (från kaffebryggaren) 

utgör ett lämpligt blandningskärl. 

När oljan är varm nog smälter bivaxet. 

Sedan skall emulsionen röras under avsvalningen 

tills den vill bli fastare igen. Då 

är det dags att tillföra de doftande nyttiga 

tillsatserna. Dropparna av det sista skall 

räknas eftersom man vill göra likvärdiga 

salvor av samma slag igen! Just när massan 

fortfarande är i flytkonsistens fylls de 

på små burkar. Utprovning på huden blev 

en bra erfarenhet. De olika salvornas oljor 

och olika eteriska oljor påverkade konsistensen 

och andra förnimmelser. 

Idéerna flödade till när vi blandade 

flera salvor med olika egenskaper. Varför 

inte utveckla dessa och sedan byta med 

varandra då vi säljer på marknader eller 

liknande? Kunden är nyfiken inför olika 

erbjudanden och kanske köper fler sor- 

SBR:s kvinnliga nätverk 

Lotta Fabricius – Tel: 070 7352858 

E-post: lottafabricius@hotmail.com 

Birgitta Bengtsson – Tel: 076 2040210 

E-post: birgittaastad@hotmail.com 

Marita Delvert – Tel: 070-692 45 77 

E-post: marita.delvert@skl.se 

Birgitta Hagström – Tel: 070 731 80 82 

E-post: stavtorp@telia.com 

Omsorgsfull uppmätning av ingredienserna 

är viktig för ett bra resultat. 

ter?? Detta och mer skall vi fortsätta med 

inom detta nätverk som nu växer fram 

bland biodlande kvinnor i Norrland. Ta 

gärna kontakt! 

susanne.hoffman@kassjo.se 

Några Norrlandskvinnor som deltog i Hjåggsjö skålar med en havtornsaperitif, sötad med 

honung 

13

Naturbruksgymnasium med biodling 

– Lövsta Landsbygdscentrum på Gotland 

MATS NORRBY, lärare gymnasiekursen 

I SBR:s näringsbiodlargrupp 

och utbildningsgrupp har 

diskuterats naturbruksgymnasiernas 

roll för utveckling 

av biodlingen som näringsverksamhet. 

Naturbruksgymnasierna är inte längre 

endast en skola som utbildar blivande 

jordbrukare. Idag finns många inriktningar 

för människor som vill ägna sig åt odling, 

djurhållning och verksamheter som 

är nödvändiga för en levande landsbygd. 

Därför borde biodlingen förstås vara ett 

naturligt inslag på våra ca 50 naturbruksgymnasier 

som finns representerade i hela 

Sverige. Så är långt ifrån fallet. Endast ett 

fåtal naturbruksgymnasier har någon anknytning 

till biodling. Biodling finns också 

med som en av skolverket fastlagd kurs 

för naturbruksprogrammet som kan erbjudas 

för både gymnasister och vuxenstuderande. 

Vuxenutbildning på Lövsta 

Landsbygdscentrum 

2006 lyckades några biodlare övertyga chefen 

på Lövsta Landbygdscentrum, Lennart 

Blom och rektorn Tova Johansson om att 

genom KomVux erbjuda den gymnasiala 

kursen ”Biodling” för vuxna. Nu genomförs 

kursen för tredje året med ett tjugotal 

deltagare årligen och en ny planeras 

till våren 2009. Kursen startar i mitten av 

februari (teoretiskt avsnitt) med en kväll 

i veckan för att i mitten av april (teori och 

praktik) fortsätta på lördagar. Kursen avslutas 

vid midsommartid med skattning 

och slungning av de bisamhällen som 

numer finns som ett naturligt inslag i det 

vackra Gotlandsänget som omger Lövsta 

Landsbygdscentrum. 

Lövsta Landsbygdscentrum, 

inte bara utbildning 

Förutom att Lövsta Landsbygdscentrum 

driver ett naturbruksgymnasium med 

Lövstachefen Lennart Blom i undervisningsbigården 

utbildningar för både gymnasieungdomar 

och en relativt omfattande Vuxenutbildning 

har man som uppdrag från 

Gotlands kommun att genom olika projekt 

främja Landsbygdsutveckling genom 

utbildning och kompetensutveckling och 

byggande av nätverk. För detta ändamål 

är Lövsta en mötesplats för alla på Gotland 

som vill utveckla och värna om en 

levande landsbygd. 

Lövsta driver och har drivit en mängd 

olika projekt finansierade med bl a EUmedel 

som syftar till utveckling av Landsbygden. 

Lennart Blom nämner, inte utan 

stolthet, att det första vindkraftverket byggdes 

på Lövsta och var startskottet för den 

största vindkraftsatsningen i Sverige. Just 

nu drivs ett lovande biogasprojekt, och fler 

projekt om energi är under planering. 

När biodlarna genom Vuxenutbildningen 

”invaderade” Lövsta funderade 

Lennart Blom under ganska intensiv 

påverkan av vissa biodlare att biodling- 

en borde vara ett naturligt utvecklingsområde 

för Lövsta Landsbygdscentrum, 

speciellt som biodlarkåren och sannolikt 

antalet bisamhällen hade halverats från 

åttiotalet. 

Utbildning och utveckling är 

grenar på samma träd 

”När gymansiekursen startade på Lövsta 

blev biodling plötsligt ett aktuellt ämne på 

hela Lövsta Landsbygdscentrum” säger 

Lennart Blom och fortsätter; ”utbildning 

föder alltid utvecklingstankar!” Han fortsätter: 

”I samtal med biodlare övertygades 

jag om att biodling var alldeles särskilt 

lämpligt just på Gotland med sin fantastiska 

flora, odlingar med bra biväxter och 

med flest soltimmar i landet. Det var nästan 

fysiskt smärtsamt att få kunskap om 

att därute i naturen och odlingslandskapet 

fanns det massor av nektar som bara 

väntade på att omvandlas till honung som 

kunde utvinnas och förädlas här på Got- 


land, för att inte tala om pollineringens 

effekter” 

Eldsjälar bland personalen 

”När jag insåg biodlingen som potential för 

Landsbygdsutveckling beordrade jag mer 

eller mindre två personer ur min personal 

att utbilda sig och delta i gymnasiekursen 

för vuxna,” fortsätter Lennart Blom. 

Lite motvilligt anmälde sig gårdsmästaren 

Anders Ljung och vaktmästaren Jan- 

Erik Martis till utbildningen. Motvilligheten 

omvandlades dock snabbt till ohejdad 

entusiasm, och Anders och Jan-Erik blev 

snart hängivna ambassadörer för biodlingen. 

Anders Ljung som basar för all odling 

på Lövsta hittade outnyttjade marker på 

Lövsta där han drog igång med provodlingar, 

med honungsört, sötväppling och 

solros mm. Anders har också genom sitt 

yrke stor förståelse för biodling som pollineringstjänst. 

Jan Erik skaffade två samhällen 

som över en sommar blev 10 invintringsdugliga 

(ingen vet riktigt hur det gick 

till) och bistod skolan och eleverna med 

sina snickerikunskaper i form av ramar 

och lådor. 

Att det finns personal på Lövsta som 

är entusiastiska för biodling har varit kolossalt 

viktigt för det utvecklingsarbete som 

nu är i vardande. 

Landsbygdsprogrammet 

I de tre gymnasieutbildningarna som genomförts 

och genomförs visade sig att 

många studerande hade tankar om att 

ha biodling som deltidsnäring. Detta faktum 

var som klippt och skuret för att söka 

medel ur EU:s Landsbygdsprogram för utveckling 

av Landsbygden. Lennart Blom 

hade under vintern och våren samtal med 

lärare på gymnasieutbildningen och andra 

gotländska biodlare om att söka projektmedel 

för utveckling av biodlingen som 

näringsverksamhet. I april 2007 lämnades 

ansökan in för ett projekt som vilar på tre 

verksamhetsområden inom biodlingen. 

– Förädling av biodlingens produkter 

inom regionen med sikte på Mälardalsmarknaden 

och på turister. 

– Pollinering på kommersiell basis 

– Utveckling av biodlingen som upplevelseturism. 

Honung Gotlandica 

I ansökan till Landsbygdsprogrammet betonades 

att projektet skulle ha den nybil- 


Gårdsmästaren Anders Ljung och artikelförfattaren 

dade ekonomiska föreningen ”Honung 

Gotlandica” som motor och samarbetspartner 

i målet att utveckla biodlingen 

som en framgångsrik näringsverksamhet 

på landsbygden. Idag har Honung Gotlandica 

ett femtiotal medlemmar. Honung 

Gotlandica har en verksamhetsplan som 

i stora delar sammanfaller med målen i 

projektansökan. 

Alfastiftelsen 

Ansökningar av EU-medel har en tendens 

att dra ut på tiden och ha olika krav på 

medfinansiering. Lennart Blom tog kontakt 

med Alfastiftelsen med tanken att få 

medel för en medfinansiering därifrån. 

Lämpligt var att Honung Gotlandica sökte 

medlen från Alfastiftelsen. I december 

kom beskedet att Honung Gotlandica fått 

350.000 kr för utrustning och ombyggnation 

av slungrum och förädlingsverkstad 

för biodlingens produkter. Just nu sker 

beställning av teknik för detta ändamål. 

För detta ansvarar Lövstas gårdsmästare 

Anders Ljung. 

Projektet beviljas 

I maj i år så kom då beskedet att projektet 

hade beviljats med en löptid på 18 månader 

och med en budget på 650.000 kr. Till 

detta kommer medlen från Alfastiftelsen 

som dock ligger utanför EU- projektet. To- 

talt innebär det att gotländsk biodling åtnjuter 

en miljon i utvecklingspengar. Det 

förpliktigar förstås men idéerna för utveckling 

är många. 

Till projektet har anställts en projektledare 

på 40% tjänst, Simon Höjeberg, 

som är restaurangmänniska, marknadsekonom 

och biodlare. 

Biodling som näring 

Lövstachefen Lennart Blom låter verkligen 

övertygande när han talar om att han 

tror på biodlingen som en viktig näring 

för den gotländska landsbygden. Han tror 

framförallt på biodlingen som ett komplement 

till annan näringsverksamhet eftersom 

den är så tydligt säsongsbetonad. För 

Lövsta naturbruksgymnasium och Lövsta 

Landsbygdscentrum menar Lennart att 

det är ett typexempel på hur utbildning 

skapar utveckling, företagsamhet och nyttiga 

nätverk. 

Det stöd som Lövsta Landsbygdscentrum 

och dess naturbruksgymnasium har 

gett till biodlingen har varit och är livsviktigt 

för biodlingsnäringen på Gotland. 

Nu är det upp till oss biodlare att visa 

att Lennart får rätt i sina positiva visioner 

om den gotländska biodlingens framtid. 

15

Studieresa till biodlare 

MARTIN JOHANSSON 

Den 2 maj genomfördes en studieresa 

från Östergötland till två biodlare 

i östra Småland. Resan var en avslutning 

på det projekt som pågått under våren i 

samarbete mellan LRF, Östergötlands biodlardistrikt 

och SV. 

Den ena biodlaren, Anders Wizping, 

bor utanför Nybro och har 500 bisamhällen. 

Han livnär sig helt på biodlingen och 

driver rörelsen utifrån en princip med låga 

utgifter utan att låna till investeringar. I 

stort sett allt material och utrustning tillverkar 

han själv. Besöksgruppen delgavs 

många erfarenheter. En del helt stick i stäv 

med vad läroböckerna säger. 

På tillbakavägen besöktes Walle Johansson 

i Hjorted (som är aktuell med 

” I bigården”). Även han förärade erfarenheter, 

samt spelade på sitt durspel vid 

kaffebordet. 

Även ett besök i Hjorteds föreningsbigård 

hanns med innan hemfärden. 

Vice ordförande Ragnar Blom förevisade. 

I kupan tittar intresserade Ingemar 

Johansson, Sondre Funkqvist och Tina 

Hällgren. 

En titt i en smålandskupa med sitt långa 

yngelrum i Hjorteds föreningsbigård. Den 

är tung att flytta, men lätt att göra avläggare 

i pga sina sidofluster. 

Anders Wizping, t h, berättar om 

sin biodling, i flera fall enklare 

utformad än vad man kanske 

förväntade sig. Men en större 

biodling skött på få personer 

måste vara enkel naturligtvis. 

Bra bisamhällen får ofta byta 

drottning själva och avläggare 

görs från bra samhällen som ofta 

får dra upp drottningen själv. 

Detta går bra då man har en bra 

bistam och dominerar luftrummet 

med sina drönare. 

En del av Wizpings 

kupmaterial, egentillverkat 

i trä. 

Bottnen är modell 

Stig Svensson. 

Formplywood till 

taket. Då behövs 

inte plåt eller 

takpapp. 

Walle Johanssons bigård. Lägg märke till stropparna som håller skattlådor och 

tak på plats även i starka stormar. 


Biodlarmässa i Italien 

ARNE JOHANSSON 

I början av mars åkte ett 

gäng biodlare från Västra 

Götaland till Italien för att 

titta på biodling och gå på 

biodlarutställning i Piacenza. 

Det är Italiens största mässa om biodling 

med över 60 utställare om biodling. 

Biodlingen utgör ca en tredjedel 

av hela mässan som också handlar om 

trädgård och mat. Den hölls i år för 25:e 

gången och brukar samla 25 000 besökare 

från hela Italien. Se www.apimell.it Mässsan 

arrangeras av den regionala biodlarorganisationen 

i samarbete med Piacenza 

Expo och har blivit en tradition och en start 

på säsongen där man köper material och 

hämtar inspiration. 

Utställarna var som sagt många men 

materielen var på många sätt enhetlig. Alla 

kupor jag såg var enkelväggiga 22 mm av 

trä, de flesta 10 ramars Dadant, men det 

fanns också 12 ramars Dadant och 10 

ramars Langstroth. En enkel botten med 

i några fall en utdragbar plåt för varroadiagnos. 

Kupan har en riktig flusterveranda 

och det fanns en enkel sinnrikt 

stansad plåt som musskydd eller för att 

stänga in bina. Som skattlådor användes 

genomgående 3⁄4 langstroth. Alla ramar jag 

såg var av trä, i några fall trä från Sverige. 

Det fanns Hoffman-ramar men vanligare 

var stansade rambärarlister för att få rätt 

avstånd mellan ramarna. Varför man inte 

använde plastramar var lite oklart, men 

att det var av omsorg om honungskvaliteten, 

det framgick tydligt. 

Honungsutrustningen var intressant. 

Vi såg flera saker som inte finns hos oss, 

slunga inbyggd i avtäckningstråget t ex. 

Den var från firma Quarti som hade flera 

varianter av den typen. Från enkla med 

handvevad tvåramars slunga till 45 ramars 

radialslunga med avtäckningsmaskin och 

underliggande silcentrifug. Onekligen 

något för den trångbodde. Avtäckningsmaskiner 

intresserade mig särskilt eftersom 

de flesta var avsedda för Langstoth 

utan avståndshållare. Knivavtäckare med 


Yrkesbiodlaren Luca Bonizzoni, ordf. i yrkesbiodlareorganisationen och har ca 1500 

bisamhällen. Bina var redan ordentligt igång med yngelsättning i mars. Hans drottningodling 

var förlagt till Sicilien och den var redan igång. 

Denna typ av 

bikupor verkar 

vara standard, de 

här fanns hos C’era 

una volta som är 

ett agroturistföretag. 

stående knivar, i enklaste utförandet fick 

ramen föras igenom i sidled för hand men 

det fanns också med plockautomatik och 

efterbehandling. Samma princip, dvs. att 

ramen förs i sidled fanns med fyra axlar 

med slagor som tog bort avtäckningsvaxet. 

Den påminde om Thomas Quatro. 

Det fanns mycket bra utrustning 

som verkar vara lämplig för halvstora biodlingar. 

Tekniken såg mer gedigen och 

sofistikerad ut än många andra större 

anläggningar jag sett så jag vill gärna rekommendera 

ett besök. Att det dessutom 

blev lite shopping i Milano fick man väl 

stå ut med. 

En typ av slunga, inbyggd med avtäckningstråg, 

som vi inte har i Sverige. 

17

BERT THRYBOM 

L-M LILJENVALL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

SBR:s Vetenskapliga Råd 

Murgröna (Hedera helix) 

Den allmänna Murgrönan (Hedera 

helix) är en viktig, städsegrön klätterväxt 

och en bra, sent blommande planta. 

Murgrönan är hemmahörande i Europa, 

Mindre Asien, Fjärran Östern och i 

Kaukasus. I gamla tider gällde den som 

symbol för oförstörbar glädje och odödlig 

ungdom, sällskaplighet och vänskap 

och utgjorde även en gudaspis för Dionysos 

och Bacchus. Kransar och grenar av 

murgröna prydde dessa gudar i samband 

med riter och olika kulter. 

Den bereste Plinius (23-79 e.Kr.) 

omnämner i sin ”Naturgeschichte mehrere 

Spielarten des Efeu” flera varianter 

av Murgrönan men säger ingenting om de 

två, olika bladformerna hos växten. Först 

femhundra år senare blir denna olikhet 

beskriven år 1546 av den gamle botanikfadern, 

Hieronymus Bock (1498-1554). 

Av både greker och romare sågs murgrönan 

som en helig växt och idag används 

den av homeopater och på senare tid även 

inom farmakologin där växtens substans 

anses vara kramplösande, rengörande 

samt ha en lugnande verkan. Växtens 

blad kokta i vin eller vatten, ansågs förr 

vara sårrenande. Även en viss verkan mot 

svamp tillskrivs murgrönan. Bären är giftiga 

och används inte inom farmakologin. 

I mitten av femtonhundratalet finns 

murgrönan omnämnd i den botaniska litteraturen. 

Så beskriver t ex läkaren och naturforskaren 

Konrad Gessner (1516-1565) 

för första gången murgrönan, Hedera 

Helix, i sin bok ”Verzeichnis der Gartenpflanzen 

Deutschlands” från år 1561. Men 

först under hälften av sjuttonhundratalet, 

när landskapsparker blev på modet, gjorde 

murgrönan sitt intåg som trädgårdsplanta. 

Fröfirman Haage und Schmidt i Erfurt saluförde 

år 1869 över tjugo sorters fröer av 

Hedera Helix. 

Stammen, som är självklättrande, 

behöver inget stöd. Först efter många år, 

när längdtillväxten avslutats (ca. 10 år), 

Foto: Forest & Kim Starr (USGS) 

bildar murgrönan speciella, spetsformiga 

blad, omnämnda som ”Heterophyllie”. I 

denna fas utvecklar murgrönan sin doftande, 

knappt iögonfallande, grönaktiga 

blomma som är riklig på nektar och pollen. 

Blomman visar sig på sensommaren 

och senare kommer de blåsvarta, kulformade 

bären. 

Murgrönan, som för övrigt är Gotlands 

landskapsväxt, är högst blygsam beträffande 

växtplats och den kan odlas i såväl halvskugga 

som på soligare platser. Får den 

själv välja föredrar den helst skugga. Plantan 

trivs bäst i blandad ler- och sandjord 

som är rik på humus. Om den inte verkar 

trivas på en växtplats kan den mycket 

väl omplanteras utan att skadas. Den klarar 

torka bra men vid längre torrperioder 

måste den ha rikligt med vatten. 

Murgröna är mycket användbar som 

klätterväxt: i en pergola, på murar och 

stängsel, för att dölja kala fläckar, i dunkla 

vrår, osv. En skön syn är också när murgrönan 

klär in gamla träd och får dessa att 

se frodigt grönskande ut. Uppfattningen 

att murgröna förstör putsen på murarna 

genom att hålla kvar fukt är oriktig – tvärtom 

håller växten murverket fräscht genom 

att bladverket möjliggör en god luftcirkulation. 

Snö och regn hålls borta genom 

bladverkets utbredning som även erbjuder 

boplatser för småfåglar vilka härigenom 

hjälper till att hålla borta skadeinsekter 

och parasiter på växten. 

Murgröna behöver beskäras emellanåt 

och klarar även en radikal tillbakabeskärning 

bra. Den bästa tidpunkten för 

detta är april kort före nytillväxten. I slutet 

av maj är beskärningsställena täckta med 

nya, grönskande skott. Förökning sker enkelt 

genom att ta sticklingar med rotskott 

och plantera i god jord. Förutom grundarten 

finns idag ett flertal former av murgröna 

som skiljer sig beträffande växtsätt, 

färg och bladform. 

LML 

Utdrag ur Deutsches Bienen Journal 15 

(2007):8 31 


Perenner och blomlökar 

Fleråriga perenner och blomsterlökar har i alla tider spelat en viktig roll som pollengivare åt 

våra bin, säger Dr. Konrad Näser, Potsdam, Tyskland. 

Vårlökar 

Snödroppe, scilla, krokus, ranunkel och 

viol är några av de vårblommande växter 

som i mars och april gläder oss med 

sin fägring. Redan när temperaturen ligger 

kring plus åtta grader slår de ut sina 

blomknoppar och blir livligt besökta av 

traktens bin. Lökarnas skötsel är enkel 

- de förökar sig själva om man låter dem 

vara ifred från ett alltför livligt hackande 

och grävande i rabatten. Växternas näringsbehov 

är ringa men de har två oeftergivliga 

krav för att trivas: en lucker och 

humusrik jord och, som nämnts, att bli 

lämnade i fred. I knölar och rötter samlar 

lökarna under den korta vegetationstiden 

allt nödvändigt reservmaterial de behöver 

för sin överlevnad och i maj och juni är 

den korta levnadstiden över, sett ur ett 

världsligt perspektiv. 

Sommar- och höstperenner 

I juli/augusti utgör bolltistel, kattmynta, salvia 

samt olika sedumväxter en viktig näringskälla, 

i synnerhet för vinterbina. De är rika på pollen 

och om man klipper tillbaka växten när den 

blommat över kan de ge en andra blomning 

under augusti/september. Samtliga är lättskötta 

perenner av olika storlekar, de går också bra 

att dela för förökning. Bästa planteringstiden 

är september/oktober och mars/april. Under 

högsommaren tillkommer ytterligare pollenrika 

perenner: aster, kardborre, solhatt och 

höstblommande sedumarter (t ex kärleksört). 

Höstastrar finns i många olika varianter ifråga 

om färg och höjd. För en god tillväxt behöver 

de höstblommande arterna en näringsrik jord 

samt gödsel. En kompostgiva på våren, och flytande 

gödsel under försommaren räcker bra 

och ger en generös blomning. 

Även ljungväxter i olika färger finns att 

köpa i plantskolorna och de fyller väl sin plats 

i stenpartier och i trädgårdar med övervägande 

naturmark. 

LML 

Utdrag ur Deutsches Bienen Journal 15 

(2007):3 12 


Snödroppe, Scilla och Krokus är värdefulla vårlökar. Foton: Bosse Malmgren. 

Vintergäck (ranunkelväxt) ovan 

(Bosse Malmgren och Styvmorsviol 

t h (Wikipedia) 

Bolltistel ovan och Höstaster t h. 

Foton: Bosse Malmgren 

Kattmynta t v (Foto: Wikipedia) och Röd solhatt nedan 

(Foto: Bosse Malmgren) 

19

Arbetsgrupp om GMO 

BO LINDAHL 

Som beslutades vid förbundets årsstämma 

har SBRs ledning initierat arbetet med 

genmodifierade organismer (GMO). GMOarbetsgruppen 

har två huvudsakliga uppgifter. 

Den ska ta fram information om GMO 

som är av intresse för biodlarna så att de kan 

engagera sig och bilda en egen uppfattning i 

frågan. Arbetsgruppen ska också ta fram ett 

förslag till SBRs GMO-policy som representerar 

biodlarnas intressen. Detta ska presenteras 

för förbundsstämman 2010. 

Arbetsgruppen består av: 

Bo Lindahl – SBR styrelseledamot och 

ordförande i SBRs avelkommitté, 

Jan Eksvärd – miljöansvarig på LRF och 

Daphne Thuvesson – styrelseledamot i 

Södra Kalmar läns distrikt. 

Gruppen är mycket intresserad av att 

få synpunkter från biodlarna. 

Vad är viktigt 

att belysa när det gäller 

GMO och bin? Vilka 

frågor har ni? Kontakta 

gärna någon i arbetsgruppen 

och för fram 

dina synpunkter och 

frågor. 

Bo Lindahl 

Håstenslöv 1534 

26020 Teckomatorp 

Tel. 0413 70751 

041370751@telia.com 

Jan Eksvärd, Daphne Thuvesson och Bo Lindahl. 

Jan Eksvärd 

Lantbrukarnas Riksförbund 

105 33 Stockholm 

Tel 0771-573 573 

jan.eksvard@lrf.se 

Daphne Thuvesson 

Törsbogatan 68 

38891 Vassmolösa 

Tel. 0480 34035 

daphne.thuvesson@telia.com 

BeeNOVA Berättarkväll om bin 

BeeNova är ett akademiskt utbildningsnätverk för de universitet 

i Norden som sysslar med utbildning i anknytning till 

biodlingsområdet. Detta nätverk skapar förutsättningar för de 

nordiska länderna att kunna ge en sammanhållen utbildning på 

universitetsnivå inom biodlingsområdet. Inte bara kunskaper i 

att producera honung utan så mycket mer. Nätverket ger årligen 

ett antal kurser på olika platser och nästa kurs kommer att gå i 

januari 2009 och behandlar ämnet ”Biprodukter och ekonomi” 

och arrangeras av Universitetet i Helsingfors. Alla BeeNOVAS kurser 

hålls på engelska. I mån av plats är även icke studenter välkomna 

att delta på kurserna, allmän högskolebehörighet är enda kravet. 

Detta är en unik möjlighet att fördjupa sina kunskaper och 

träffa andra med liknande intressen. Kursen som arrangeras är 

kostnadsfri! Du står själv för resa, kost och logi. Du kan anmäla 

dig direkt på nätet på www.beenova.net. Där hittar du även ett 

utförligt kursprogram 

Kursprogram för 2009 

• Bee products and economics – januari 2009, Helsingfors 

Finland 

• Bees, apiculture and pollination – maj 2009, SLU, Uppsala 

Sverige 

• Climate change impacts on pollinators – augusti 2009, 

Helsingfors Finland 

• Insect conservation – September 2009, UMB, Ås Norge 

På biodlarnas hemsida www.biodlarna.se kan du också 

hitta BeeNOVAS kursprogram och även min beskrivning av den 

BeeNOVA kurs om bisjukdomar som jag gick i Köpenhamn 2006 

(se även BT nr 1/07). Där kan du även läsa det arbete som jag 

skrev inom ramen för kursen ”The influence of wax renewal on 

bee disease frequency”. 

Lotta Fabricius 

Peder Anagrius och Ulla Olsson, båda biodlare och medlemmar I Gudmundrå 

Biodlareförening, anordnade den 11 mars en berättarkväll 

om hur ett bisamhälle lever. Arrangör var Torsåkersbygdens Hembygdsförening. 

(Gudmundrå Bf finns i Västernorrlands län, och Torsåkers H.B.F. 

finns i Prästmon ett par mil norr om Kramfors.) 

Anledningen var att man som biodlare ofta får så många frågor om 

biodling och honungshantering från en intresserad allmänhet. 

Peder berättade inspirerande och kunnigt. Han började med att berätta 

lite historik och kom sedan in på det sociala livet i en bikupa, olika 

raser, kupor, sjukdomar, mm. En bifilm visades och en omfattande utställning 

fanns att ta del av. Där visades redskap, kläder, olika kupmodeller 

med ramar i alla stadier, honungssilar och litteratur. Affischer och 

foldrar ställde Sveriges Biodlares Riksförbund välvilligt upp med. 

Även om besöksantalet inte var så stort, var intresset desto större och 

många frågor ställdes, vilket gjorde att kvällen blev givande, både för utställare 

och besökare. Efterfrågan om att få följa med till en bigård och 

titta på, kom upp, liksom att ev. göra en uppföljning fram på eftersommaren 

när slungningen av honung kommit igång. 

Ulla Olsson 

Peder Anagrius och Ulla Olsson berättar för intresserade om biodlingens 

mysterier. Foto: Marise Nordlander. 


Hallands finaste 

honung 

Nu är det snart dags att utse Hallands 

finaste honung igen. Förra året utsågs 

också årets ”Honungsmästare”. Då var det 

inte bara biodlare i juryn, utan den var förstärkt 

med två smakexperter; konditorn 

Josefin Karlsson, Falkenberg och krögaren 

på Barstugan i Tvååker Inger Airasmaa. 

Efter noggrann prövning kunde juryn 

enhälligt kora burk nr 8 till segrare. Den 

hade lämnats in av Stefan Svensson från 

Valinge, som upprepade insatsen från 

året innan med ytterligare en inteckning i 

vandringspriset. Vandringspriset, en pust 

skänkt av OGT Biredskapsfabrik i Torpa, 

kräver tre inteckningar innan den tillfaller 

vinnaren. 

Juryn och övriga intresserade biodlare 

fick smaka på mera honung. Inger hade 

dukat fram en buffé med bl.a. honungsgratinerad 

lax, griljerade rödbetsklyftor i 

honung, honungssötad sås till skinkan 

och hovmästarsås med honung. Josefin 

hade komponerat praliner med tryffel 

och ljunghonung, som hon bjöd på. Vilket 

bidrag! Gissa om detta blev uppskattat. 

Var så goda! Här kommer ett recept på 

”Josefins bjudgodis”. 

Gert Lagerstedt , tävlingsledare 


Choklad och honungsfondue 

• 2dl grädde 

• 1 msk honung 

• 100g 70% mörk choklad 

– Hacka chokladen. 

– Koka tillsammans upp grädden och 

honungen. 

– Häll grädden över den hackade chokladen. 

– Rör ihop till en slät smet. 

– Låt stå ca I timme. 

– Doppa färsk frukt (jordgubbar, ananas, 

apelsin, mm) 

Nybörjarkurs i Trollhättan 

De unga lyssnar, anför tåget till bigården och visar ett 

brinnande intresse för mormors kursanförande. 

Anledning är att Gunilla Ivehag håller nybörjarkurs för 

kvinnor i Trollhättan. Det var i våras de gjorde en utflykt 

till Fredrik Niklassons bigård i Främmestad. Även 

de yngsta snappade upp ett kunskapskorn som förhoppningsvis 

lade grunden för ett en framtida givade 

sysselsättning Teo Paukstadt 

Ordförande för biodlarna i Halland, Sören Olsson, Ullared, flankerad av konditor 

Josefin Karlsson och krögaren Inger Airasmaa diskuterar användning av honung i 

matlagning och godistillverkning. Foto: Ulrika Lagerstedt 

Chokladtryffel med honung 

• 2dl grädde 

• 25g smör 

• 200g 70 % mörk choklad 

• Ljunghonung (ljunghonungen har en 

kraftfull smak som bryter bra till 

den bittra chokladen) 

• Kakao 

– Hacka chokladen. 

– Koka grädden tillsammans med smöret. 

– Häll grädden över den hackade chokladen. 

– Rör ihop till en jämn smet. 

– Låt stå tills den fått en spritsbar konsistens 

(ca 2 timmar). 

– Spritsas i t ex ischokladformar 

- Spritsa i tre lager: 

- 1. Chokladtryffel 

- 2. Honung 

- 3. Chokladtryffel 

– Pudra på kakao 

21

Ytterligare en kupa från Luleå Bf 

som väcker uppmärksamhet 

Rune Wikström, Måttsund (15 km syd 

Luleå), själv inte biodlare, har på nytt 

skapat en fin ”bikupa” för avläggare, nu 

i form av ett härbre som här placerats i 

en vacker trädgård. Rune bidrar på detta 

sätt att göra biodlingen en stor tjänst. Från 

Luleå biodlarförening tackar vi för hans 

fina bi-boplatser. Vi har sedan tidigare en 

skalenlig Norrbottenslada, en fäbodstuga 

och nu även detta härbre. De två första 

kuporna har publicerats i Bitidningen tidigare. 

Ytterligare en fäbodstuga finns nere 

i Varberg. 

Ansgar Wågberg 

Alla borde ha en! 

När Lidköping-Kållands Bf gör utflykter, oavsett 

om det är bigårds- eller restaurangbesök, 

så får alltid medlemmarnas respektive 

följa med. 

När vi hade en sådan trevlig utflykt – jag 

tror det var när vi ifjol åkte till Motorbåtsklubben 

(en trevlig servering vid Vänern) – så föddes 

en idé. Damerna, som inte själva är biodlare, 

tyckte att det var orättvist att bara vi gubbar 

skulle träffas regelbundet och ha trevligt. 

Drottningarna behövde minsann omväxling 

de också, inte bara drönarna. Det var nog så 

Drottningklubben föddes på initiativ från Barbro 

Jorstig och Birgitta Eriksson. Under det senaste 

året besökte man bl a en florist och skapade 

blomsterarrangemang, man stöpte ljus 

och bakade bröd osv. 

Det senaste arrangemanget var ett besök 

på Glättestorps kvarn i Norra Vånga dit även 

drönarna var medbjudna. Så vi samlades 24 st 

utanför biföreningens stuga för samåkning till 

den trädgård som hade skapats av Eva och Wolf 

von Lochow. Det var inte bara en vacker trädgård 

vi såg. Samtidigt hade Röda Korset ordnat 

med musik och kaffe. Inträdet gick oavkortat 

till ett behandlingscentrum for krigsskadade 

i Skövde som drivs av Röda Korset. Centrets 

chef Elisabeth Axelsson berättade hur man 

hjälpte traumatiserade krigsoffer att bearbeta 

sina minnen och komma tillbaka till vardagen. 

Sedan kunde de totalt drygt 200 besökarna 

lyssna till Kenneth Holmström, Jörgen Nilsson 

och Björn Arvidsson som framförde musik för 

alla smakriktningar. 

Vi tycker att en sådan här drottningklubb är 

så positiv för biodlareföreningen att vi vill tipsa 

andra föreningar att starta en. 

Ferdinand Mican 

Ansgar Wågberg jobbar i Härbrekupan. 

Foto: Arne Sundqvist 

Dansk Biavelskonferens 2009 

Danmark är värd för FN:s klimatkonferens i november 2009. Vädret under de senaste åren 

tyder på att klimatförändringar kommer att få stor betydelse för biodlingen. Därför kommer 

klimatförändringar att vara i fokus på Nordiskt-Baltiskt Biråds forskingssymposium och Dansk 

Biavelskonferens som hålls i samarbete med den biovetenskapliga faktulteten vid Köpenhamns 

universitet och Danmarks Biavlerforening i Köpenhamn mellan 30 jan-1 feb 2009. 

Tema för konferensen: Klimatförändringar, pollinerare, pollinering och biodling 

Dansk Biavelskonferens och Nordiskt-Baltiskt Forskningssymposium löper parallellt 

och är öppna för alla intresserade, men riktar sig i första hand till biodlare och forskare. 

Programmet för Nordiskt-Baltiskt Forskningssymposium är klart 1 dec. Konferensavgift 

inkluderande båda konferenserna är DKR 900. Studerande DKR 450 (giltigt studiekort skall 

finnas). Efter 1 nov tillkommer en extra registreringsavgift på DKR 100. Beställ anmälningsblankett 

med mer info av Asger Søgaard Jørgensen, e-post: asj@biavl.dk Faktura skickas på 

avgiften efter anmälningen. Dansk Biavelskonferens hålls på danska. Några av föredragen 

hålls på engelska som översätts till danska. Nordiskt-Baltiskt Forskningssymposiet hålls på 

engelska och översätts till danska. 

Utställning: Biredskapsförsäljare och andra har möjlighet att ställa ut i en utvald hall. 

Kontakta Asger Søgaard Jørgensen, e-post: asj@biavl.dk för mer information. 

Plats: Köpenhamns universitet, Life, Thorvaldsensvej 40, DK-1871 Frb.C. – Auditorium 

3-01 Marmorhallen 

Inkvartering: Hotell CABINN – hotell med rimliga priser 5 minuters gångväg från konferensen. 

Beställning av rum kan göras på anmälningsblanketten. DKR 600 per person och 

natt. Anmälningsblankett med mer info kan fås från Asger Søgaard Jørgensen, e-post: 

asj@biavl.dk 

Program för Dansk Biavelskonferens 

Lördag 31 jan 

Kl 8.00– Registrering 

Kaffe i marmorhallen från kl 09.00 

Kl 09.30 Öppning av konferensen 

Kl 10.00-13.00 Binas hälsa 

Prof Marla Spivak, University of California: 

Avel av motståndskraftiga bin 

Prof Ingemar Fries, SLU 

Dr Annette Bruun Jensen, Köpenhamns 

universitet: Svampsjukdomar hos 

honungsbin 

Dr Per Kryger: Jordbrukets roll 

Flemming Vejsnaes: Observationsbigårdar 

i Danmark 

Kl 13.00-14.00 Frukost, buffé i marmorhallen 

Kl 14.00-17.00 Honungens kvalitet och 

marknadsföring 

Prof Jørgen E Olsen, DJF: Klimatförändringar, 

växtlighet och val av gröda 

Dr Werner von der Ohe: Vad betyder detta 

för honugskvaliteten? 

Analys av honung, Honung till köttmarinering, 

Marknadsföring 

Kl 17.00-18.00 Genomgång av posters, med 

översättning. 

Kl 19.00 Receptionen: Social samvaro 

Söndag 1 feb 

Kl 09.00-12.00 Klimatförändringar, pollinerare, 

pollinering och biodling 

Bin för pollinering, Nödvändiga förändringar 

av biodlingsrutiner. Nya krav på förädlingen 

av bin 

Kl 12.00-13.00 Sammanfattning 

Behov av forskning, utveckling, information 

och försök 

Kl 13.00-14.00 Frukost 


Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober 2007 — 30 september 2008 

Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober 2007 — 30 september 2008 

Kopia 

som behålles 

Upplysningar om biodlaren 

Man Kvinna Födelseår: ............................ 

Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens 

styrelse 

Upplysningar om biodlaren 

Man Kvinna Födelseår: ............................ 

Jag bedriver min biodling som privatperson 

Jag bedriver min biodling som näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag eller liknande). 

Jag bedriver min biodling som privatperson 

Jag bedriver min biodling som näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag eller liknande). 


Upplysningar om min biodling 

Upplysningar om min biodling 

Invintrat antal samhällen hösten 2007 ...................... bisamhällen 

Invintrat antal samhällen hösten 2007 ...................... bisamhällen 

Vinterförluster – ...................... bisamhällen 

Vinterförluster – ...................... bisamhällen 

Avläggare bildade sommaren 2008 + ...................... bisamhällen 

Avläggare bildade sommaren 2008 + ...................... bisamhällen 

Sålda bisamhällen – ...................... bisamhällen 

Sålda bisamhällen – ...................... bisamhällen 

Köpta bisamhällen/avläggare + ...................... bisamhällen 

Köpta bisamhällen/avläggare + ...................... bisamhällen 

Invintrat antal hösten 2008 ...................... bisamhällen 

Invintrat antal hösten 2008 ...................... bisamhällen 

Honungsskörd totalt .......................kg 

Honungsskörd totalt .......................kg 

Jag invintrar bina med socker Bifor (en hink = 12 kg torrsubstans) 

Jag invintrar bina med socker Bifor (en hink = 12 kg torrsubstans) 

Medeltal kg socker (torrsubstans) per bisamhälle............................ 

Medeltal kg socker (torrsubstans) per bisamhälle............................ 

Konstaterade bisjukdomar och varroa 

Amerikansk yngelröta i ........................ bisamhällen 

Konstaterade bisjukdomar och varroa 

Amerikansk yngelröta i ........................ bisamhällen 

Varroa. Första året varroa konstaterades var............................ 

Varroa. Första året varroa konstaterades var............................ 

Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) 

Myrsyra, antal gånger per år, ......................gånger 

Mjölksyra 

Oxalsyra 

Drönarbortskärning 

Spärrbox 

Apistan 

Annat, ange vad/vilken metod ......................................................................................................... 

Ej bekämpat varroa 

Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) 

Myrsyra, antal gånger per år, ......................gånger 

Mjölksyra 

Oxalsyra 

Drönarbortskärning 

Spärrbox 

Apistan 

Annat, ange vad/vilken metod ......................................................................................................... 

Ej bekämpat varroa 

.......................................................................................................................................................... 

Namn 

.......................................................................................................................................................... 

Namn 

23

Årsrapport över min biskötsel 

tiden 1 oktober 2007 — 30 september 2008 

OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett. 

Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och 

skicka den till ordföranden i din biodlarförening. 

Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett 

sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som 

sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till 

förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen. 

Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund vär- 

defulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med 

myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för 

svensk biodling. 

Tack för din hälp! 


Honungsbedömningskort Medlemsnummer: 

____________________ 

Detta ex behålls och arkiveras av lokalföreningen 

Båda korten ska bifogas den burk som lämnas till lokalföreningen för den årliga honungsbedömningen. Korten – med namn och 

medlemsnummer ifyllda – och ett frankerat kuvert med eget namn och adress läggs i ett anonymt kuvert som tillsammans med 

honungsburken lämnas till lokalföreningen 

Den som vill ta del av Honungsbedömningsreglementet kan beställa detta från SBR:s kansli eller hämta det på SBR:s hemsida: 

www.biodlarna.se 

Egenskaper Bedömningstal Poängvärde Poäng Notering (om bedömningstalet är lägre än 3 

skall motivering anges nedan) 

Renhet x 12 = 

Konsistens & Vattenhalt x 10 = 

Förpackning x 6 = 

Lukt o smak x 4 = 

Färg x 1 = 

Godkänd Ej godkänd 

Poängsumma: 

___________________________________________________________________________ 

Ort År - månad - dag Honungsbedömningskommitténs ordförande 

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 

Honungsbedömningskort Medlemsnummer: 

____________________ 

Egenskaper Bedömningstal Poängvärde Poäng Notering (om bedömningstalet är lägre än 3 

skall motivering anges nedan) 

Renhet x 12 = 

Konsistens & Vattenhalt x 10 = 

Förpackning x 6 = 

Lukt o smak x 4 = 

Färg x 1 = 

Poängsumma: 

För att provet skall godkännas måste det ha 

minst bedömnings-tal 2 för renhet och minst 

bedömningstal 1 för övriga egenskaper. Den 

totala poängsumman måste vara minst 65. 

Detta ex returneras omgående efter bedömningen till medlemmen. Det skall bifogas beställning av SBR-etiketter. 

Båda korten ska bifogas den burk som lämnas till lokalföreningen för den årliga honungsbedömningen. Korten – med namn och 

medlemsnummer ifyllda – och ett frankerat kuvert med eget namn och adress läggs i ett anonymt kuvert som tillsammans med 

honungsburken lämnas till lokalföreningen 

Den som vill ta del av Honungsbedömningsreglementet kan beställa detta från SBR:s kansli eller hämta det på SBR:s hemsida: 


Godkänd Ej godkänd 

För att provet skall godkännas måste det ha 

minst bedömnings-tal 2 för renhet och minst 

bedömningstal 1 för övriga egenskaper. Den 

totala poängsumman måste vara minst 65. 

___________________________________________________________________________ 

Ort År - månad - dag Honungsbedömningskommitténs ordförande 


25

Kurs i biodling på nätet 

Start 13 oktober 

Omfattning ca 9 veckor 

Kursavgift 600 kr + kurslitteratur Min 

andra sommar som biodlare 

Anmälan till bi-birger@telia.com 

Eller Vuxenskolan. 

Alla är hjärtligt välkomna! På motsvarande 

kurs förra året hade vi 

många intresserade deltagare. 

Väl mött på nätet! 

Bibirger 

SKÅNES BIODLARDISTRIKT 

Distriktets årliga utbildnings- och informationsdag för biodlarna i Skåne. 

Lördagen den 18 okt. kl. 10.00-ca16.00 på kursgården, Råbyvägen, Hörby. 

– Prof . o biodlare, Bengt Nihlgård.: Hur stor betydelse har binas pollinering. Vad 

visar de nya forkningsresultaten. Kan GMO-grödor påverka bina? 

– Zoolog o forskare, Maria Dacke: Studier om binas beteende. Kanske en nyckel 

till mindre vinterförluster. 

– Lennart Fält SBR-miljö-och konsumentkom.: De nya livsmeddelsreglerna för oss biodlare. 

Slungrum, tapprum honungshantering mm. 

– Ordf. Bo Lindahl: Info från SBR och Avelskommitten 

Vi uppmanar medlemmarna att ta med nya uppfinningar inom biredskapen, Hoppas 

vi kan få en liten utställning av bigrejor att titta på i pauserna. 

Lunch med kaffe, äpplen i pauserna, ingår i kursavgiften 120:-, som betalas på 

plats. 

Bindande anmälan senast den 13 okt. till Bo Lindahl, 0413-70751, e-post: 

041370751@telia.com eller Ingrid Bondeson 042-321285. Max 100 pers. får 

plats, först till kvarn gäller. 

Delfinansieras av Länsstyrelsen i Skåne, Landsbygdsavdelningen. 

Brev till redaktionen 

Fel signaler från HF 

Svar till Yngve Fasth 

Insändare i juninumret 

SBR bedriver en kampanj för att öka antalet Det är alldeles självklart att det uppstår frågor Bitidningen dimper ned i postlådan. Tar in 

biodlare och därmed antalet bisamhällen i och synpunkter när vi som företag, delägt av den och bläddrar lite förstrött, kollar mötes- 

landet. Min uppfattning och tro har varit att SBR, genomför förändringar i våra avtalsvillannonserna och läser kanske någon artikel. 

SBR och HF har haft ett gemensamt intresse kor. 

Sedan lägger jag den i ”läsa nå´n gång då jag 

av en utveckling i denna riktning. Därför 

Bakgrunden till de genomförda föränd- får tid-högen”. 

är det med förvåning jag noterar att HF nu ringarna inför innevarande skördeår, är direkt Nu är det semester och jag har kommit till 

sänder en tydlig signal om att men helst vill kopplade till hur den globala honungsmark- juninumret. Mer skall jag inte nämna om vad 

slippa svenska biodlare, i varje fall de små, de naden har utvecklat sig de senaste åren. Där den nuvarande Bitidningen ger mig. 

som har varit förutsättningen för företagets har vi sett kraftigt ökande priser på honung Felicia Gilljam föreslår att Bitidningen 

uppbyggnad och utveckling. 

producerad i andra länder. Detta i kombina- delas upp i två olika tidningar men det tycker 

När priserna på livsmedel, drivmedel, tion med en betydligt ökande konkurrens i jag kanske inte är någon mening med att 

biredskap, mm. går upp drabbas vi biodlare den svenska detaljhandeln med många nya skicka till alla medlemmar. Då tror jag det 

av prissänkning och dess utom ska vi ta en aktörer. Det har inneburit att lönsamheten vore bättre om vi kunde få en tidning om 

betydande kreditrisk. Vad vi nu erbjuds är en och volymerna har sjunkit avsevärt de senaste biodling. Ta där gärna med en kalender, 

prissänkning med 2-3 kr/kg och försämrade åren på importerad honung. 

liknande den som finns i varje nummer 

betalningsvillkor. 

HF har under en rad av år förlorat pengar av Skogsland, med en uppräkning av de 

Vi brukar säga att bina inte lever tack vare på att sälja svensk kristalliserad honung. Detta seminarier, mässor och liknande om biodling 

biodlaren utan trots biodlarens insatser. har tidigare kunnat accepteras då lönsam- runt om i världen som inträffar den närmaste 

Detta förhållande tror jag inte gäller HF heten på importerad honung varit tillfreds- framtiden. 

utan här är nog förhållandet det omvända. ställande under tidigare år. Trots många 

Ge sedan ut en tidning med tips om 

Ett argument för att försämra villkoren för stora effektiviseringar i vår produktion, har föreningsaktiviteter mm. som skickas till 

de små leverantörerna är att de kostar mer att kostnader för löner, emballage, transporter korresponderande i föreningarna. Medlem- 

hantera och administrera. Detta är naturligtvis etc. ökat. 

mar som tycker det är viktigt att läsa om hur 

sant men här stå ju föreningarna för en stor I bakgrund av detta gör HF:s styrelse gott det är med kaffe i en bigård någonstans 

del av arbetet genom att med ideellt arbete bedömningen att om företaget inte får en i Sverige kan få prenumerera på den utgåvan 

hålla depåerna. 

rimlig avkastning på den svenska honungen till ett ringa pris. 

Jag tror inte att den nu förda prispolitiken kommer HF inom en ganska snar framtid att En sådan uppdelning skulle förmodligen 

är till gagn för vare sig HF eller biodlarna få finansiella problem. Därutöver försvinner underlätta för en duktig redaktör eftersom 

i Sverige. Många biodlare kommer nu att möjligheten att marknadsföra svensk honung denne då skulle få en bättre uppfattning om 

behålla mer av sin skörd och försöka sälja den såsom företaget och dess ägare vill att HF skall vilka läsarna är. 

hemma. Detta medför stor risk för prisdump- kunna göra. På lite sikt är vi övertygade om Detta var egentligen inte anledningen 

ning, vilken drabbar såväl HF som biodlarna att svensk biodling är betjänt av att HF finns till att jag skriver dessa rader, utan det som 

stora som små. 

som en stark aktör och kanal för avsättning gjorde mig upprörd var redaktörens svar. Så 

Det positiva som kan nämnas i det nya av svensk honung, och att HF är ett sunt och får man inte svara en så ambitiöst skriven 

leveransavtalet är att HF nu infriar den 

lönsamt företag. 

insändare! Svaret kommer som från en 

utlovade kompensationen för Sigillgodkänd 

Christer Ankarlid fullfjädrad politiker och avrundas med en 

honung. 

klapp på huvudet och ”duktigt, men det här 

Med vänlig Hälsning 

begriper du inte lilla flicka”! 

Yngve Fasth, hobbybiodlare, ordf i Skövde Bf Svar till Ingemar Håkansson 

Redaktören begrep inte ens att han inte 

SBR:s syfte med Bitidningen finns beskrivet skulle svarat alls, för artikeln var riktad till 

i SBR:s tidningspolicy (se t ex hemsidan SBR! Jag förväntar mig att SBR-styrelsen 

www.biodlarna.se –> policy) och i min ger ett svar och avslöjar vad man vill med 

26 

ledare i nr 1/2-08. 

Ordf Åke Sandquist. 

Bitidningen. Det måste väl finnas några visioner. 

Bitidningen Ingemar Håkansson 9 2008

Distrikt 

Jönköpings biodlaredistrikt Informationsträff 

lö 18 okt kl 10-15 på Järnvägshotellet 

i Skillingaryd. Förbundsordf. Åke Sandquist 

ger information från SBR Olle Andersson och 

Ingvald Petersson informerar om hur våra bin 

i distriktet mår. Olle och Ingvald ger förslag 

på höstens bästa varroabehandlingskoncept. 

Vår avelskommittè ger förslag för vårt avelsarbete. 

Nordvästra kretsen av Skånes Biodlardistrikt 

Möte lö 11 okt kl 10 i Farhults församlingshem. 

Owe Lindgren och Rolf Hansson om parningsstationen 

Kullaberg. Fika, lotteri med fina 

vinster. 

Skånes Biodlardistrikt Utbildningsdag lö 18 

okt kl 10-16 på kursgården i Hörby. Se särskild 

annons i denna tiding. 

Västerbottens biodlardistrikt Helgkurs Våga 

Växa 4-5 okt i Lycksele. Driftmetoder 5-15 

sh, 15-50 sh., Produktutveckling, lönsamhet i 

biodlingen, Öka avsättningen. Västgötahonung 

berättar om deras. Sigillbiodling. Producera 

bisamhällen. Starta företag tillsammans. 

Companion, Kooperativ Utveckling i Västerbottens 

län. Kostnad: Alternativ 1; Kurs, lunch, 

fika, kongressmiddag samt boende; 1100 kr 

inkl moms. Alternativ 2; Kurs, lunch och fika; 

500 kr inkl moms. Anmälan till Gröna Navet. 

090-164183. e-post: gronanavet@umea.se 

– Information: Olov Boman 0910-31704. epost: 

olleb@telia.com 

Västmanlands läns biodlaredistrikt Höstträff 

lö 11 okt kl 10 i Studiefrämjandets lokaler Pilgatan 

8, Västerås. Vaxhantering. Vad kan man 

göra med honung och vax. Tag med egna ider. 

Litet om livsmedelshantering och bihusesyn. 

Kaffe. 

Älvsborgs norra biodlardistrikt Kvinnliga 

nätverket anordnar tillsammans med Studieförbundet 

Vuxenskolan 15 nov kl 10-16 på 

Lindåsgården i Upphärad en kurs att göra egen 

salva och cerat. kursavgift 150 kr. Anmälan till 

Britta Skog tel: 0520-441636 eller 0703 977756 

Mer info. finns på www.skaffabi.se. 

Östergötlands biodlardistrikt Höstmöte lö 25 

okt på Valla folkhögskola i Linköping. 

Specifikt program kommer senare. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Dalslands Södra Bf. Honungsbedömning ti 21 

okt kl 19 i stationshuset, Brålanda. Tag med 

en provburk utan etikett. Ägaren till bästa 

burk får diplom och en inteckning i vårt fina 

vandringspris. 

Himle Bf. Honungsbedömning. Lämna burk 

samt protokoll senast 

11 okt till Gustavssons Blommor i Tvååker eller 

Ingrid Ohlsson 

0340-40480. 

Hisingens Bf Månadsmöte må 13 okt kl 19 i 

Kyrkbyhemmet. Nätkväll – biodling och biodlare 

på nätet. Vår egen och andras hemsidor 

demonstreras och diskuteras. Kaffe och lotteri. 

Höglandets Bf Skördefest/Honungsbedömning 

to 16 okt kl 18.30 i Träffpunkten, Kyrkogatan 2, 

Nässjö. Ramar och vax mottages för rensning. 

Vaxavfall skall vara väl förpackat och försett 

med ägarens namn, antal kollin och önskat 

rammått. Skall ditt vax särbehandlas, meddela 

detta till mottagaren. Gemensamt intyg om att 

Apistan ej använts medföljer där märkning 

”Särbehandlas” anges. Mottagning av honung 

för bedömning, aktuell info, honungsavsmak- 


MÖTEN OCH KURSER 

ning, film kaffe. Bedömningskort och årsrapport 

medtages (finns i BT). 

Katrineholmsortens Bf Höstmöte 7 okt kl 18 

i Studiefrämjandets lokaler. 

Lidköping-Kållands Bf Materialöversyn to 

2 okt kl 18.30-ca 21 i Föreningsbigården. 

Vi fixar material till föreningens bigård. 

Honungsleverans till Mantorp sker endast på 

fredag em 3 okt kl 13-16. OBS. Tiden! Inlämning 

på Origo (f.d.Bilspedition) där ni också 

samtidigt kan lämna tomma kärl. Kom ihåg 

att skicka in anmälan till HF först (blankett 

fanns i Bitidningen 6/2008). Honungsprov- och 

vaxinlämning to 9 okt kl 18.30-ca 21 (vaxinlämning 

kl. 17.30) i Föreningsbigården. Lämna 

honungsprov. (OBS. Kom ihåg bedömningskortet) 

Lämna årsrapport. Blankett i BT:s oktnr. 

Ingvar Ekelund, Kjell Strandroth samt Ulla Silis 

ansvarar för mottagandet av honungsburkarna 

och bedömningskort. På inlämnade årsrapporter 

till Åke Karlsson lottar vi ut en vinst. Kaffe 

o bröd serveras till självkostnadspris. Vax och 

ramar för smältning och rengöring lämnas i 

bigården för gemensamt omhändertagande. 

Vaxavlämnare tar med sig ett frankerat kuvert 

med sitt namn o adress. I det öppna kuvertet 

läggs meddelande om: Antal kolli/Antal ramar 

(samt storlek)/Kakmått på vaxet/Övriga önskemål. 

Kuvertet återsänds till resp. biodlare med 

uppgift om kostnader samt när återlämning 

sker. Varoabekämpning to 16 okt kl 18.30-ca 

21 i Föreningsbigården. Hämta oxalsyra. Glöm 

ej gamla burken för påfyllning. 

Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 12 okt 

kl 14-ca17 på Wowragården, Klågerupsvägen 

475, Malmö. Bedömning för etikettbeställning. 

Bästa honung utses. Två klasser, ljus resp. 

mörk honung. Provburk 700gr i glas utan 

etikett. OBS! Årsrapporten skall bifogas provburken. 

Fika 20:-. Övriga skickar årsrapporten 

till Per Andersson, Rudbecksg. 53, 21622 

Malmö. På årsmötet lottas två drottningar på 

alla inlämnade årsrapporter. 

Moheda Bf Årsmöte 26 okt kl 14 i biblioteket i 

Moheda. OBS: Honungsbedömningen börjar kl. 

13. Extra medlemsmöte 5 nov kl 18 i biblioteket 

i Moheda. Medlemmar slut upp! Det gäller för- 

Almanackan 

eningens framtid. Skicka in medlemsrapporten 

till kassören snarast. 

Nässjöortens Bf Honungsbedömning to 9 okt 

kl18 å Flustret, Nässjö. Årsmöte fre 24 okt kl 18 

å HSO-lokalen, Industrig. 2, Nässjö. Föreningen 

bjuder på en bit mat. 

Skövde Bf Varroabekämpning lö 25 okt kl 14. 

Oxalsyrebehandling av föreningens bisamhällen 

på Aspö Gård. Oxalsyra i pulver eller lösning 

finns till salu. Snickerikurs – anmäl dit 

intresse till Jan Lindgren 0500-433629. 

Sundbyberg och Spångaortens Bf Månadsmöte 

29 okt kl 19 i Eddagård, Kasernvägen 3, 

Rissne. Läs mer på www.sundbybergsbf.se 

Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning 

on 29 okt kl 18.30, Bränneriet, Brunstorp. 

Honungsprov lämnas till någon i styrelsen 

eller i Bränneriet bedömningskvällen fr. kl 

17.30. Obs. Proven ska vara rumsvarma. 

Södra Åsbo och Söderåsens Bf Honungsbedömning 

7 okt kl 19 i hembygdsgården Åvarp. 

Medtag Årsrapporten. 

Uddevallaneidens Bf Höstaktuellt to 9 okt kl 

19 på södertullsgården. 

Ullareds Bf Årsmöte 4 nov kl 19 i Okome bygdegård. 

Oxalsyra finns blandad. 

Vikbolandets Bf Höstmöte ti 30 sep kl 19 i Ö 

Stenby Bygdegård. Besök av Walle Johansson, 

Hjorted. 

Västeråsortens Bf Honungbedömninng 

Honung i SBR godkänd glasburk samt 

bedömningskort lämnas snarast till Lena 

Nilsson eller Hans-E Karlsson. Bifoga ifylld 

årsrapport. 

Växjöortens Bf Honungsinlämning till Schenker 

Växjö från on 8 till må 13 okt. Honungsbedömning 

14 okt kl 18 på Bastanäs och 

avslutning av biåret 2008. Förtäring till självkostnadspris. 

Vaxinlämning i samband med 

honungsbedömningen. Årsmöte 4 november 

på Bastanäs kl 18. Årsrapporten lämnas/ 

skickas till Torsten Persson, Januarivägen 23, 

35260 Växjö. 

Örebro Bf Höstmöte 15 okt kl 19 på golfrestaurangen 

Mosjö. Hur har säsongen varit och hur 

ser framtiden ut? Dags att lämna honungsprov. 

Ta med årsrapporten samtidigt. 

27

Vi minns 

Bengt Gösta Andersson 

Munkaljungbyortens Bf 

Björn Nilsson 

Vilshults Bf 

Mats Nilsson 

Västerlöfsta Bf 

Signe Hansson 

Knut Paulsson 

Örkelljunga Bf 

Det händer i SBR 

Här kan du se viktiga planerad händelser 

för förbundet. 

Om du som är inblandad ser att det 

fattas något hör av dig till redaktören: 

erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

4-5 okt Ordförandekonferens 

29 okt AU 

8 nov Förbundsstyrelse 

12 nov Personalmöte 

26 nov AU 

6 dec Förbundsstyrelse 

10 dec Personalmöte 

Intresseanmälan 

Svensk Biavel ger en grundläggande kurs 

i genetik- & avelslära för biodlare med intresse 

för avel med bin och drottningodling. 

Krav: Medlemskap i SBR/BF och att du själv har 

praktisk erfarenhet av drottningodling. 

Kursen kräver inga teoretiska förkunskaper 

och sker i internatsform, lördag-söndag på 

lämplig centralt belägen kursort. 

Kursen kommer att gå i januari eller 

mars 2009. 

Kursavgift på ca 350 kr. Föreläsare 

kommer att ta upp såväl teori som 

praktik. Platsantalet kommer att vara 

begränsat, så först till kvarn gäller. 

Intresseanmälan till Lars Naimell på 

lars@naimell.se eller 0705-437998 – före 

15/10-08. 


Information från 

Ny kvalitetsansvarig på HF 

ANN-CHARLOTT NYSTEDT 

Efter en intressant, lärorik och framförallt 

till bredden fylld introduktionstid 

inom områdena biodling, honungsförädling, 

kvalitetssystem, egenkontrollprogram 

samt organisationsorientering på alla nivåer 

är nu smekmånaden över. Från och 

med september axlar jag med glädje ansvaret 

för en fortsatt god kvalitetsutveckling 

inom Svensk Honungsförädling och 

dess leverantörer. 

Presentation 

”Jag heter Ann-Charlott Nystedt och skulle 

gärna vilja arbeta hos Er på Svensk Honungsförädling 

AB” – så började brevet 

som jag skrev någon gång i somras. 

Nu är det verklighet. Vem är då jag 

som utan tidigare erfarenhet från denna 

näring kastar mig in i denna betydelsefulla 

roll som efterträdare till Torbjörn 

Karlsson? 

Jag kan avslöja att jag är 46 år, har 

fyra stora barn, man och några husdjur 

och bor i Mantorp sedan december 2005. 

Jag har tidigare bott bl a i Norrköping, Julita 

och i Strängnästrakten. Jag är utbildad 

Miljövetare. 

Sedan några år tillbaka har jag arbetat 

med gårdsrevisioner åt Svenska Lantmännen 

och senare även åt certifieringsorgan 

som Semko Certification AB och SMAK 

inom standarden IP-Sigill och märket 

Svenskt Sigill. Mitt arbete har, förutom 

gårdskontroller med tillhörande admi- 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735-233108 

E-post: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

Bitidningen E-post: 9 2008 maria.krantz.hf@biodlarna.org 

nistrativa delar, även bestått i ett 

granskningsarbete av lantbrukarnas 

egenkontroller och av andra 

revisorers revisionsarbete där certifieringsbeslut 

och utfärdande av 

certifikat samt framtagning av statistik 

har ingått i mina uppgifter. 

Jag har även varit med och gjort 

kvalitetsrevisioner på mejerier 

med gruppanslutna producenter 

inom Sigillstandarden. 

Trots, och kanske även tack 

vare dessa erfarenheter är jag 

en glad, vänlig och utåtriktad 

person som tycker mycket om 

människor, blommor och djur 

och dess förehavanden i miljöer 

av skiftande slag. När det gäller 

biodling och dess aktörer är det 

genom min mammas tidigare biodling 

med tillhörande trädgård 

som jag kommit i kontakt med denna näring. 

Och precis som det står om i boken 

”Bin till nytta och nöje”, kommer en ny 

värld att öppnas och min vardag att förändras 

åtskilligt. Inget blir sig likt efter att 

jag upptäckt vad alla bin och framförallt 

vad biodlarna har för sig! 

Jag ser fram mot att få möjlighet att 

träffa er i framtiden. Här nedan kommer 

mina kontaktuppgifter så ni vet hur ni får 

tag på mig. 

Tel:0735-23 31 08 

lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. Tel: 0735-233100, Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

Postgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-fr: 08.00-15.00 

HF:s STYRELSEORDFÖRANDE 

Gösta Rappe, 0708-109090, e-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

29

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu 

Div. biredskap och utrustn. för mindre 

biodling. 0553-30058. 

Små radannonser är gratis! 

Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är 

att du får två radannonser om högst tre rader gratis om 

året! Du får hålla ordning på detta själv. Vi litar på dig. Om 

du missar och betalar in ändå så tackar vi för bidraget till 

allas vår gemensamma verksamhet. Skicka manus till redaktören, 

adresser sid 31. Red. 

4-ramars motorslunga av äldre 

modell. I behov av renovering, 1000 

kr. Ring dagtid: 031-693781 el 0705- 

693745 

Hisingens bf slumpar bort kupor och 

material för både svea och LN. Handvevade 

slungor, eldriven slunga mm. 

Ljungängsbacken sön 19/10 kl 11. 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel/fax 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

350:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Materialet till kommersiella annonser skickas till Bitidningens redaktion. Inskickad 

annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till manusstoppdatum, 

Marknaden 

Assertorps Vaxen 

Assertorps Gård 

Mörarp 

Vaxinlämning 

1 okt - 31 mars 

Särbehandling 

1 okt - 1 dec 

Köper och söljer vax 

Pris: 4 kr/ram 

Rensning 20 kr/kg 

Särbehandling ej under 100 kg 

Boka gärna tid för studiebesök 

För mer information 

Ring 042-714 89, 

070-205 57 05 

Välkomna hälsar 

Lars Gibrand 

Annonstaxa 

om inte angivelse om senare publicering anges. 

Placering. Kommersiella annonser placeras på textsidor i hela tidningen. Färgannonser 

placeras normalt på tillgängliga sidor med färg. Om placering på speciell sida begärs 

tillkommer en kostnad på 1.000:- om detta är möjligt att genomföra. 

RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under 

huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in 

här. Stilen är fast, 7,5 p Helvetica, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Radannonser SKALL betalas in i förskott med postgiroinbetalningskort. 

Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Exempel: 2 rader (- 60 

bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) 

- 100:- kr. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via postgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstoppdagen. 


FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: Sören Diberg, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: Man-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Åke Sandquist, Topasstigen 3, 36132 Emmaboda. 

Tel. 0471-13124, 0735-233120. 

E-post: ake.sandquist@telia.com 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Arne Johansson, 

Brännemo Stenatorp, 54015 Väring. 

Tel. 0500-462135. E-post: stenatorp@hotmail.com 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Sören Diberg. Tel: 0735-233121 

E-post: soren.diberg.sbr@biodlarna.org 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BISJUKDOMSKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet 

i sina artiklar, som ej behöver återge redaktionens eller 

förbundets mening. 


SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 


SBR kontakt 

SBR STYRELSELEDAMÖTER OCH KOMMITTÉER 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. Tel 08-7390432, 

070-7352858. E-post: lottafabricius@hotmail.com 

Styrelseledamot: Lennart Fält, 

Kyrkogatan 11, 68830 Storfors. 

Tel.0550-61819, 070 893 77 54 

E-post: falt.lennart@swipnet.se 

Styrelseledamot: Clovis Kastberg, 

Fredsgatan 15, 43243 Varberg. Tel. 070-39 89 100. 

E-post: ckastberg@mac.com 

Styrelseledamot: Anders Lignell, 

Haminavägen 11, 79141 Falun. Tel 023-21335. 

E-post: anders_kajsa.lignell@telia.com 

Styrelseledamot: Bo Lindahl, 

Håstenslöv 1534, 26020 Teckomatorp, 0413-70751. 

E-post: 041370751@telia.com 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 0734-146093. 

E-post: matias@honungsmannen.se 

Styrelsesuppleant: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 070-5669641. 

E-post: krister.linnell@telia.com 

Avelskommittén: Ordf: Bo Lindahl 

Bisjukdomskommittén: Clovis Kastberg 

Miljö- och konsumentkommittén: Ordf: Lennart Fält 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post 

härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du 

kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar 

då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till 

SBR. 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan.

Bitidningen 2008 10 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?