katalog - Göteborgs konstskola

Konstnärlig
Idégestaltning
2010

Andreas Hautala Andstedt
Omslag Andreas Hautala Andstedt 2010

”Att få växa upp i en trygg och stabil miljö där
inte ekonomiska, religiösa eller geografiska värderingar
ska stå över den enskilda människans
rätt till existens, vilka springer barfota utanför
maktens skrivbord? Jag tror alla vill göra avtryck,
vilja till förändring. Det är det lilla jag vill göra i
det stora.”
Så började mina rader i början på detta projektår.
Min strävan var en cykel, en väg och människor
i andra länder. Projektet bär namnet
”Circle” som hjulen som bär cykeln skulle den
ta mig genom länder och människors reflektioner
om orden solidaritet och ansvar. Dit och
tillbaka skulle jag fara men jag blev kvar här, i
vår stad i vår del av världen. Det blev ett sökande
i mig själv, att få växa i mina konstnärliga
visioner, att finna mig själv i ett av de fönstren
i ett våningshus, i blått skrikande teveljus, men
även i ett varmare sken som tyder om det enskilda
livet i kollektivet. Och där någonstans landar
mina tankar och idéer om vart vi är på väg,
att vara här är att tro på solidaritet, kollektivets
makt att göra skillnad, tro på våra samlade röster
och höja dem över cynism och likgiltighet
som står i vägen för ett Vi.
Jag har som mest arbetat med skulptur och video
och försöker använda material och ämnen
som finns runt omkring mig och i det vardagliga.
Jag gillar idén att arbeta med ett enkelt och direkt
uttryck och med humor som verktyg för
att närma mig allvar och att se saker med ljusare
ögon.

Frida Ljungström

Projektet (re)-birth handlar om undersökandet
av mitt eget förhållningssätt till kroppen, livet
och döden. Att genom skapandet närma mig
tankar om det svårbegripliga köttsliga maskineriet.
Kroppar med hjärnor och drömmar. Kroppar
som föds med blod som pulserar och hjärtan
som slår. Hjärtan som slår, stannar och blir
till tomma rum. Tankar om livet och döden så
som en dualitet som formar en enda verklighet.
Rakel Heed

Under det gångna året har jag jobbat med att
gestalta sådant som jag inte riktigt kan klä i ord,
sådant som alltid tycks finnas i periferin. En del
av det jag gjort är bara förnimmelser av något
jag inte kan sätta fingret på, men jag tycker att
sådana saker är minst lika viktiga som de konkreta.
Slutresultatet blev ett rum i rummet, ett portabelt
inre rum där jag kan lägga till, ta bort och
ändra om efter behag.
Många av materialen jag använt är sådana som
jag hittat lite var stans. Jag plockar ofta upp trä,
metallbitar och annat användbart som jag hittar
ute, på loppis eller i containrar. Annorlunda material
med slitage och defekter tillför något till
verket, en extra dimension i betraktelsen.
Mitt arbete har varit arkiviskt, insamlande och
berättande. Rummet är en slags kommunikationscentral
där åskådaren är välkommen att
kliva in, se sig om och tolka fritt.
Genom rummet kan jag berätta utan ord och
säga allt utan att känna mig exponerad. Arbetet
har kommit att handla mycket om min identitet,
mina fascinationer, fantasier och rädslor. Här
finns bland annat mina skyddsmekanismer inramade
och upphängda på väggen.
Jag hade som mål att bygga ett rum som var
varmt, stilla och omslutande. - Ett rum där intrycken
tränger sig på, men också ger plats för
reflektioner.
Allt inuti rummet är omtänksamt utfört, vackert
att se på vid en första anblick. Om du går längre
in och tittar lite närmre kan du se saker som
stör i skönheten, sprickorna du kanske anat i
fasaden, något äckligt bland det fina.
Det är mänskligt.

Therese Alango

A Possible Life.
Sofia Karlsson
Hur ser livets form ut? Och hur utformar vi våra
liv? Mitt arbete bygger på fantasier om möjliga liv.
Det blev en period där jag började klä ut mig till
olika fantasier om andra jag. Hur skulle jag se ut
om jag fötts på en annan plats på jorden, i annan
skepnad eller annat kön? Jag byggde upp bildcollage
med hjälp av foton på mig själv i dessa
skepnader och jag skapade små världar runt
dem. Återkommande blev också spegelvändningen
i bilderna, den påminner om spelkortens
utseende och för mig även som en slags spegling
ner i det undermedvetna.
Tankar på att foga ihop två likadana former så
att de bildar en ny form blev också viktiga. Jag
började experimentera med kroppen, både i
avgjutning och som performance. Den annorlunda
kroppen fascinerar mig. Dels så spegelvände
jag kroppsdelar så att de fick en ny form
trots de så bekanta komponenterna. Jag fantiserade
även om ett tillstånd utan kategorisering
utifrån kön. Under året har jag nästan besatt
klippt ut bilder ur olika magasin, de blev för mig
en sån tydlig gestaltning av fantasi. Reklam är
ju fantasi. Med sina glansiga och förföriska ytor
drar de blickar till sig. Det är lätt att låta sig förföras
och tro att det är just dess val jag behöver.

Sofia Karlsson

Kristin Robertson

Frej Nicolaisen Sidén
Inåt och utåt!
Under det här året har jag försökt odla på två
grenar. En som går ut på rakt personligt uttryckande
och en som går ut på rak politisk kamp.
Första halvåret sysslade jag väldigt mycket med
moln. Moln ser vi hela tiden när vi är utomhus
eller är vid ett fönster, dom spelar stor roll men
är en av dom få sakerna som människan inte
är i närheten av att kunna kontrollera. Sen är
dom väldigt fina och alltid olika, jag gillar moln.
En ständigt närvarande frizon. Sådana till synes
meningslösa saker gillar jag att leka med när
det är läge för lek. Tyvärr är det sällan läge för
lek, jag kan rada upp hur många problem som
helst i världen och det ser inte ut att bli bättre.
Sånt som man sysslar med inom konsten kan
man använda till att göra något åt problemen
tänkte jag och försökte. Det var svårare än vad
jag trodde men jag kom en bit.

Verklighet/Illusion
- verkligheten är en illusion, är detta verkligheten?
Allting började med en frågeställning kring och
om mening, om betydelse. Om livet, om levande.
Jag kände mig instängd i en kvadratisk form, som
någon sa var sann. Vi ska gå från a, till b och till
c. Och x är alltid = y. Det vet alla. Det är accepterat
och sant.
Men allting kändes falskt.
Det var en fråga om existens. Allting tappade
sina kanter och ben. Och jag vaknade ständigt i
sotiga tårar. Jag försökte torka av dem, men blev
bara nersvärtad.
De stora existentiella frågorna; Varför är vi här?
Har någonting någon egentlig mening? Eller är
allting i största mening meningslöst?
Jag gick ner mig i all meningslöshet som jag kände.
Det var ett hål som började växa i mig, och
jag föll i mig själv.
Det är en konstig känsla, något av en paradox,
att bli fylld av tomhet. Det är som ingenting,
med någonting runt omkring.
Eller så är tomheten oändligt mycket rymd.
Allting är baserat på vad vi tror, och det i sin tur
grundas i den världen som våra sinnen upplever/uppfattar.
Allting är alltså högt tvivelaktigt.
Alltså vet ingen ingenting?
Jag tänker på siffror. 0:or och 8:or.
Och jag tänker på rymden och på oändlighet.
Och jag tänker på liv och på död. Tills jag inte
orkar mer. Och sen börjar jag om.
Jag tänker på tanken om en fjärde dimension.
Och att den är fullt möjlig. Och att det lika
gärna kunde finnas oändligt många dimensioner,
som vi inte kan uppfatta.
Världen som vi ser den är världen som vi ser
den?
Jag försöker sätta mig själv på utsidan. Och på
insidan.
Och jag försöker gå genom ytan in i hålet, i det
som inte går att ta på. Och vara hålet.
Här befinner jag mig. I ett konstruerat utanförskap,
som jag själv sätter mig i. Jag försöker hitta
en materia som är obefintlig och språklös.
Jag vill komma genom alla år av ytor och berg.
Jag letar inte efter ett svar.
Frågan är;
Vad är verkligt och vad är illusion?
Och svaret är inte svaret. Svaret är vad jag kan
hitta genom att ställa frågan från de håll jag kan
föreställa mig. I de dimensioner jag känner.
Och vilka dimensioner jag kan hitta i mina frågor.

Sara Johansson

Göteborgs Konstskola 2010. All rights reserved. Första Långgatan 10, 413 03 Göteborg, Sweden Tel: +46 31 14 80 61
Konstnärlig idégestaltning på Göteborgs Konstskola, 1 år, 10 platser
Konstnärlig idégestaltning vänder sig till alla intresserade inom konstområdet som vill höja sin
konstnärliga kompetens genom egna studier under sakkunnig ledning i kreativ konstskolemiljö
och, eller väsentligt förbättra sina möjligheter att bli antagen till konstnärliga högskolestudier.
Du söker till utbildningen med en projektidé. Ett ämne som intresserar dig starkt och som
du vill utforska. Det kan vara allt från ett personligt sökande i den egna historiken med
hjälp av måleriet eller en undersökning av kvinnligt eller manligt beteende i relationer med
hjälp av foto eller video, eller ett rent tekniskt ämne som temperans användbarhet inom
porträtt-målarkonsten. Denna fokusering på ett enda ämnesområde under lång tid hjälper
dig att bli medveten och därmed ocskå förstärka och förtydliga ditt personliga konstnärliga
språk, vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt konstnärligt skapande. Utbildningen
har vissa likheter med studiesituationen på en högskola: handledning i stället för
undervisning, egna val istället för styrning. Därför är Konstnärlig Idégestaltning den bästa
förberedelsen på framtida högskolestudier men även för ett eget kommande konstnärskap.
Årets studenter:
Therese Alango
Johnny Eriksson
Therese Gustavsson
Andreas Hautala-Andstedt
Rakel Heed
Sara Johansson
Sofia Karlsson
Frida Ljungström
Frej Nicolaisen Sidén
Kristin Robertson
© Göteborgs Konstskola 2010. All rights reserved. Första Långgatan 10, 413 03 Göteborg, Sweden Tel: +46 31 14 80 61
© Göteborgs Konstskola 2010. All rights reserved. Första Långgatan 10, 413 03 Göteborg, Sweden Tel: +46 31 14 80 61