Läs tidning nummer 1 2009 här. - Tidningen Brottsoffer

ottsoffer 

tidningen 

brottsofferjourernas riksförbund nr 1/2009 

Polisen lägger 

ner för många 

utredningar 

sidan 6 

Barnen i Kambodja 

offer för sexturism 

sidan 19 

Attityderna lever kvar 

Samhällets bemötande blir bättre, lagstiftningen uppdateras och åtalen 

ökar. Men synen på offren är sig lik. Den som utsätts för en våldtäkt 

förväntas försvara sig – trots att det ofta är fysiskt omöjligt. 

lösnummerpris 30 kr 

årgång 15 

tema Våldtäkt s 9-18

Tidningen Brottsoffer 

utges av 

Brottsofferjourernas Riksförbund 

tel 08-644 88 00 

Bondegatan 40 

Box 110 14 

100 61 Stockholm 

www.boj.se 

tidningenbrottsoffer@boj.se 

tidningen brottsoffer 1/2006 

ansvarig utgivare 

Hans Klette 

tel 046-211 19 74 

redaktör 

Ninna Mörner 

tel 08-55 609 282 

mobil 073-973 86 02 

ninna.morner@boj.se 

grafisk form 

Erika Nydahl 

erika.nydahl@bredband.net 

omslagsfoto 

Erika Nydahl 

prenumeration 

tidningenbrottsoffer@boj.se 

helårsprenumeration 150 kr 

postgiro 469 92 46-7 

Tidningen Brottsoffer utkommer med fem nummer per 

år. Som medlem i en lokal jour får du tidningen gratis. 

Tänk på att uppdatera dina adressuppgifter! 

annonser 

tel 031-47 59 25/040-22 92 31/08-27 30 85 

fax 031-45 41 29/040-94 40 05/08-730 37 28 

tryck 

Tidningen Brottsoffer ges ut med stöd av Spifab, 

Weinco Grafiska AB, Malmö 

issn 1400-075x, upplaga 15 000 ex 

Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. 

Redaktionen ansvarar ej 

för insänt ej beställt material. 

Citera oss gärna, men ange källan. 

Innehåll 

2 Ordföranden har ordet 

Bristande samtycke är ett sexualbrott 

3 Riksnytt Små kommuner kan inte ge skyddat 

boende på orten 

4 Aktuellt 

4 Nu kan du efterlysa din stulna cykel på Internet 

5 Snabbare rättegångar och bättre information 

6 Fler brott borde klaras upp 

7 Fråga psykologen 

8 Fråga juristen 

8 Boktipset 

9 Tema: Våldtäkt 

10 Våldtagnas rättigheter – en segdragen historia 

12 Jag försöker visa värme utan beröring 

14 Allt fler våldtagna söker hjälp hos jouren 

15 Stödet till utsatta ska samordnas 

16 De flesta kan inte göra motstånd 

18 Många våldtäkter på Finlandsfärjorna 

19 Utblick Kambodja – pedofilernas paradis 

21 Regionnytt 

22 Så når du brottsofferjourerna 

24 Sista sidan Bengt får Brottsofferpriset 2009 

Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som ger stöd 

till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Varje år ger BOJ stöd till cirka 45 000 

brottsdrabbade personer. Det finns idag drygt 100 lokala brottsofferjourer som 

kan erbjuda emotionellt stöd och praktisk vägledning. 

Jourernas stödpersoner har avgett tystnadslöfte 

och ger stöd så länge brottsoffren 

behöver. BOJ har även organiserat vittnesstöd 

vid de flesta tingsrätter. 

All hjälp är kostnadsfri och såväl 

stödpersoner som vittnesstöd har 

utbildning för sina uppgifter. Brottsdrabbades rättigheter – vår utmaning

Ordföranden har ordet förbundsordförande hans klette 

Bristande samtycke är ett sexualbrott 

Samlag som inte sker frivilligt ska formas. Där framhöll jag följande; ”För att frivillighet – i meningen frivilligt del- 

kriminaliseras. Sexualbrottslagen ska att Sverige inte ska riskera att göra sig tagande från båda parter – är ett nödvän- 

vara normbildande. Det menar Hans skyldigt till liknande kränkningar borde digt element för att sexuella handlingar 

Klette och hämtar stöd i Europa- svensk sexualbrottslagstiftning på sikt få ska anses tillåtna. Brottet föreslås bli ett 

domstolen och i betänkandet ”Sam- en grundregel, liknande den engelska uppsåtsbrott, liksom det nuvarande våldtyckesutredningen 

– lagskydd för den och irländska, som lyder; En man begår täktsbrottet. Det finns enligt utredaren 

sexuella integriteten”. 

våldtäkt, om a) han har samlag med en inte skäl att gå längre och kriminalisera 

kvinna som vid tiden för samlaget inte oaktsamhet. De straffvärda fallen anses 

Europadomstolen behandlar kränk- samtycker till detta och b) vid den tiden rymmas under vad som enligt svensk 

ningar av Europakonventionens fri- och inser att hon inte samtycker till samlaget rätt utgör lägst likgiltighetsuppsåt. Att 

rättigheter. På våldtäktsområdet har eller är oaktsam huruvida hon samtycker bevissvårigheter kommer att finnas också 

betydelsen för Sverige av Europadom- till det eller inte.” 

med den föreslagna regleringen kan 

stolens dom M.C. mot Bulgarien blivit Tidigare i artikeln hade jag framhållit: enligt utredaren inte motivera att straff- 

aktuell. Domstolen drar i fallet slutsat- ”Införandet av brottet oaktsam våldtäkt ansvaret utsträcks till fall som inte kan 

sen att i enlighet med den standard och skulle ge brottsoffren ökat skydd vid klart anses så klandervärda att de motiverar 

de trender som numera föreligger inom klandervärda och straffvärda sexuella straffansvar. Gränsen för vad som är så 

detta område måste konventionsstaternas övergrepp, där det idag är svårt att bevisa klandervärt handlande att det ska vara 

positiva förpliktelser under artiklarna 3 att gärningsmannen haft insikt (uppsåt). straffbelagt måste bestämmas utifrån en 

och 8 anses kräva kriminalisering och För straffbarhet skulle det räcka med värdering som enligt utredaren alltså 

lagföring för varje sexuell handling, som att det för en normalt aktsam person är utfallit så att oaktsamt handlande inte 

skett utan samtycke. Det måste numera uppenbart att offret inte samtycker till ska kriminaliseras. 

anses helt klart att Europadomstolens det sexuella umgänget. Det avgörande 

praxis på detta område innebär att för Norge att år 2000 kriminalisera grov Kriminalisera oaktsamhet 

bristande samtycke är avgörande för om oaktsam våldtäkt var ett stärkt rättsskydd För egen del utfaller värderingen på helt 

våldtäkt föreligger. 

för brottsoffret utan samtidig risk för motsatt sätt. Oaktsamhet på detta område 

Europakonventionen är svensk lag se- rättsosäkerhet för gärningsmannen. Även måste kriminaliseras för att jämställddan 

1995. Enligt Regeringsformen 2 kap anmälningsbenägenheten vid sexualbrott heten mellan könen på sexualitetens 

23 § får ingen lag meddelas i strid med skulle troligen öka kraftigt, då möjlighe- område kräver det och för att jämställd- 

Sveriges åtaganden enligt Europakonten att få en fällande dom skulle underhet ska bli verklighet. 

ventionen. Svensk lag måste alltså prölättas.” Vad som kan diskuteras är om formulevas 

mot konventionens krav på mänskringen 

av brottsrekvisitet som (bristande) 

liga rättigheter. Sverige måste således Konstruktionen våldtäkt 

frivilligt deltagande är att föredra framför 

ha en lag, som innebär att bristande Den 1 augusti 2008 överlämnade uttrycket (bristande) samtycke. Det vikti- 

samtycke konstituerar ett sexualbrott. Madeleine Leijonhufvud betänkandet ga är att vi får en lag som speglar dagens 

I samband med Bulgariendomen, som Samtyckesutredningen – lagskydd för den syn på sexualitet och som medverkar till 

kom i december 2003, skrev jag som- sexuella integriteten. Utredaren föreslår en förstärkt normbildning. 

maren 2004 ett debattinlägg i Svenska att lagen anpassas till den idag allmänt 

Dagbladet, Så här bör våldtäktslagen omfattande uppfattningen om sexualitet Få sexualbrott lagförs 

För att förstå hur sexualbrottslagstift- 

” 

För att förstå hur sexualbrottslagstiftningen kan göras 

mera effektiv, måste man se närmare på allmänhetens 

förtroende för rättsväsendet och anmälningsbenägenhet 

beträffande sexualbrott.” 

ningen fungerar och vilka möjligheterna 

är att göra den mera effektiv, måste man 

se närmare på allmänhetens förtroende 

för rättsväsendet och allmänhetens anmälningsbenägenhet 

beträffande sexualbrott. 

Enligt Brottsförebyggande rådets 

nationella trygghetsundersökning för år 

2007 anmälde allmänheten endast 13 

2 tidningen brottsoffer 1/2009

procent av de sexualbrott de ansåg sig ha 

blivit utsatta för. Av de anmälda sexualbrotten 

har endast cirka 10 procent lett 

till åtal. Dessutom ligger domstolarnas 

friandefrekvens vid sexualbrott på cirka 

15-20 procent. Man kan knappast säga 

att brottsbekämpningen av sexualbrott är 

effektiv eller att allmänhetens förtroende 

för rättsväsendets arbete med sexualbrott 

kan vara högt. Bevisningen är ofta mycket 

svårbedömd vid sexualbrott beroende 

på att ord står mot ord, anmälan görs 

inte omedelbart i samband med brottet, 

läkarintyg-rättsintyg saknas, polisutredningen 

startar sent och fördröjs, åklagarens 

åtal dröjer, domstolsprocessen 

dröjer. Ju längre tiden går, desto svagare 

blir bevisningen. 

Klarar inte rättsliga minimikrav 

Till stor del orsakas dessa svårigheter 

av bristande utredningsresurser främst 

hos polisen, men även hos åklagare 

och domare. Det brister i saklighet i 

rättstillämpningen så som den betonas 

i Regeringsformen 1:9, d v s besluten 

måste grundas på tillförlitliga och giltiga 

kunskaper på aktuellt sakområde. Det 

råder också brist på arbetskraft och 

tid, vilket gör att Europakonventionens 

artikel 6 om ”rättvis rättegång inom 

skälig tid” inte tillfredsställs av Sverige 

idag. De cirka fyra procent av statsbudgeten 

som svenska regeringar tilldelat 

rättsväsendet årligen de senaste tio åren 

är inte tillräckliga för att vi ska vara 

den rättsstat som vi önskar vara. För att 

leva upp till de rättsliga minimikraven 

måste personalen utbildas för att nå upp 

till saklighetsnivån och personalstyrkan 

ökas kraftigt, så att fallen avgörs inom 

rimlig tid och rättssäkerheten och rättstryggheten 

därmed kan upprätthållas. 

tidningen brottsoffer 1/2009 

Små kommuner kan inte ge 

skyddat boende på orten 

Kommuner utan egen kvinnojour 

löser ofta problemet genom att kvinnorna 

får skyddat boende på annan 

ort. Det framgår av BOJs undersökning 

av hjälpbehoven hos våldsutsatta 

kvinnor runtom i landet. 

Brottsofferjourernas Riksförbund genomför 

nu ett projekt för att stärka stödet till 

kvinnor utsatta för våld och övergrepp, så 

kallade kvinnofridsbrott. Amanda Säfström 

är projektledare och har under tre 

månader kartlagt behovet av en kvinnojour 

i olika kommuner. Enligt undersökningen 

finns det idag 154 kvinnojourer; 86 

anslutna till Riksorganisationen för kvinnojourer 

i Sverige, ROKS, 53 till Sveriges 

Kvinnojourers Riksförbund, SKR, och 15 

fristående. Dessa kvinnojourer kan ofta erbjuda 

stöd till mer än en kommun. Dessutom 

finns tre jourer inom BOJ som är 

både kvinno- och brottsofferjour; Södertälje-Salem-Nykvarn,Ystad-Skurup-Sjöbo 

samt Trelleborg-Svedala. 

Saknas i var tredje kommun 

Ungefär var tredje kommun saknar egen 

jour med skyddat boende. Dessa kommuner 

har i undersökningen fått frågan 

om det behövs en kvinnojour i den egna 

kommunen. 

– Få av de kommuner som svarat ansåg 

att det fanns ett behov av en egen kvinnojour, 

säger Amanda Säfström. 

Många kommuner hänvisade till ett litet 

invånarantal och menade att samarbetet 

med kvinnojouren i grannkommunen täckte 

deras behov. Ett argument som många 

tog upp var att det är svårt att garantera 

hjälpsökande kvinnors säkerhet i en liten 

kommun eftersom det skulle vara svårt att 

hålla ett skyddat boende hemligt. 

Gun Östman, förste socialsekreterare i 

Gagnef och ansvarig för kvinnofridsfrågor 

inom IFO, skriver: ”Kommunen är så liten 

att ett skyddat boende inte skulle kunna 

vara skyddat, utan ”alla” skulle veta var 

det var. Också vad gäller att anförtro sig 

till någon eventuell anställd på en kvinnojour 

inom kommunen skulle det nog 

vara många som drar sig för, eftersom den 

anställde kanske bodde granne, hade barn 

i samma klass/skola eller var ”släkt med 

släkten”. Därför är det bra att kvinnor och 

barn i behov av skydd från en våldsam 

partner/pappa kan få hjälp i det större och 

mer anonyma Borlänge.” 

Riksnytt 

Svårt finna frivilliga 

Att det är svårt att rekrytera frivilliga till 

en kvinnojour i en kommun med litet invånarantal 

var också argument som togs 

upp. Några kommuner hade också tidigare 

haft en kvinnojour, men verksamheten 

hade lagts ned, oftast eftersom antalet 

aktiva jourkvinnor var för få. 

Nu ska Amanda Säfström fortsätta projektet 

med medel från Socialstyrelsen 

och hjälpa brottsofferjouren att stärka arbetet 

med kvinnofridsfrågor på orter där 

det saknas kvinnojour. Tanken är att alla 

kvinnor – oavsett bostadsort – ska kunna 

få stöd, även om inte alla kan erbjudas 

skyddat boende på sin egen ort. Det kan 

handla om allt från att fortbilda stödpersoner 

till att hjälpa en brottsofferjour att 

även bli kvinnojour, berättar hon. 

– Brottsofferjourerna gör redan idag ett 

omfattande arbete när det gäller hjälp och 

stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. 

Jag hoppas att jag kan vara en resurs i att 

utveckla det arbetet ännu mer. 

ninna mörner 

Noterat 

Brottsoffersvar på Nätet startade igen 

1 februari. Nu kan du mejla dina frågor 

till fraga@boj.se

Aktuellt 

Rättegångsskolan får pris 

År 2008 lanserade Brottsoffermyndigheten 

Rättegångsskolan på webben med 

information om rättsprocessen och konsekvenser 

av brott. Nu har det interaktiva 

utbildningssättet belönats med pris, 

på en internationell konferens i Berlin 

om e-learning. 25 länder hade med över 

100 olika tävlingsbidrag till tävlingen 

Online Educa som gick av stapeln i 

december 2008. 

Projektledare Ulf Hjerppe tycker att 

det är fantastiskt roligt att Rättegångsskolan 

fått priset Medea Awards. 

– Rättegångsskolan har på drygt ett 

halvår haft fler än 25 000 besökare. Det 

har visat sig att även skolor tycker att det 

är ett bra sätt att lära ut hur en svensk 

rättegång går till, säger han. /nm 

Se www.rattegangsskolan.se 

Hotade ska få bättre skydd 

När brottsoffer och vittnen hotas har de 

rätt att få skyddsutrustning, såsom larm 

av polisen. Idag har olika polismyndigheterna 

olika sorters skyddsutrustning. 

Nu har Rikspolisstyrelsen tagit fram 

förslag på skyddsutrustning som alla 

polismyndigheter ska kunna erbjuda. 

Det föreslagna skyddspaketet innehåller 

olika sorters larm – till exempel sådana 

som låter högt för att skrämma och sådana 

som är direktkopplade till polisen 

– samt en inspelningsanordning. Polisen 

testar för närvarande utrustningen. På 

sikt ska alla brottsoffer oavsett var de 

bor i landet kunna få tillgång till samma 

skyddsutrustning. /nm 

Våld mot äldre i fokus 

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner 

och Landsting, SKL, har tillsammans 

lagt ut information om våld mot äldre på 

webben. Äldre personer utsätts för våld 

av närstående och de personer som vårdar 

dem. Äldre personer utsätts för brott 

i det offentliga rummet. Och äldre kan 

utnyttjas och luras och utsättas för olika 

ekonomiska brott. /nm 

Läs mer på www.socialstyrelsen.se, sök ”äldre” 

under ämnen. 

Nu kan du efterlysa din 

stulna cykel på Internet 

Nu har en ny sajt startat för att hitta 

stulna föremål. Magnus Pettersen 

är en av initiativtagare till sajten 

Brottsportalen.se. 

Alla som blivit av med en cykel eller en 

tavla eller liknande vid inbrott kan efterlysa 

sina saker. Det krävs dock en polisanmälan 

som pdf-fil för att lägga ut en 

efterlysning. 

– Vi vill säkra upp att vi får seriösa 

uppgifter, menar Magnus Pettersen. 

En bild på det saknade föremålet och 

ramnummer på cykeln kan hjälpa till att 

identifiera föremålet. Den som köper begagnat 

över Nätet kan också kontrollera 

om det som säljs är efterlyst. 

– Jag köpte en cykel från en trovärdig 

kvinna. En fin cykel som hon sade hon 

sålde av hälsoskäl. Jag trodde henne. 

Sedan blev den stulen och då förstod jag 

att den varit stulen innan, säger Magnus 

Pettersen. 

Senare såg han att kvinnan han köpt 

cykeln av hade 12 annonser på Blocket 

på dyra cyklar. Han menar att det finns en 

affärsverksamhet i det här. Varje år stjäls 

600 000 cyklar. Få hittas. 

Nu hoppas Magnus Pettersen att den 

nystartade sajten ska bli stor och kunna 

vara en hjälp i att förebygga brott. På sajten 

finns också listor med varningar om 

stölder och brott som skett på olika orter. 

Hans tanke är att man ska kunna se om 

till exempel en liga härjar. 

Har väckt stort intresse 

Sajten är helt nystartad, men har väckt 

stort intresse. Redan första dagarna besökte 

10 000 personer sidan. Magnus Pettersen 

tror att många är intresserade av 

att efterlysa stulna föremål och försvåra 

för hälare. I framtiden tror han och hans 

fyra kompisar som byggt sidan att den 

ska växa sig så stor att de kan få in annonsintäkter. 

Hittills har de gjort allt jobb 

själva. 

ninna mörner 

Se www.brottsportalen.se 

4 4 tidningen brottsoffer 1/2009

Snabbare rättegångar 

och bättre information 

Betänkandet om ökat förtroende för 

domstolar vill förbättra bemötandet 

och informationen, men också snabba 

upp själva handläggningen och öka 

insynen i rättsprocessen. Domstolarna 

bör aktivt sprida kunskap om vad som 

händer i en rättssal och varför. 

Medborgarnas förtroende för domstolar 

behöver stärkas. Det är utgångspunkten 

i betänkandet Ökat förtroende för domstolarna 

– strategier och förslag (SOU 

2008:106) som lades fram i slutet av 

2008. 

Fyra av tio medborgare har dåligt förtroende 

för domstolarna. Såväl medborgare, 

advokater och åklagare brister i förtroendet 

för att domstolarna ska klara av 

målen i rimlig tid. Långa handläggningstider 

är alltså ett förtroendeproblem. Än 

sämre förtroende finns för att medias bild 

stämmer med vad som faktiskt sägs och 

händer i domstolarna. 

Bättre insyn i processen 

Utredarna menar att domstolarna måste 

höja kvaliteten. Handläggningstiderna 

måste kortas och bemötandet förbättras. 

Transparensen i rättsprocessen måste öka 

liksom att informationen måste vara begripligare 

och mer lättillgänglig. Domare 

och åklagare måste gå att nå. 


Utredarna menar att det gäller att bemöta 

människor med respekt och värdighet. 

Att se till att det finns information 

som går att förstå. Det bör till exempel 

finnas information på fler språk i väntrummen, 

Domstolsverkets webbplats behöver 

förbättras och det bör finnas tillgång till 

webbplatsen i väntrummen, föreslår utredarna. 

Rätten bör bli mer begriplig 

Rättsprocessen och domarna måste avmystifieras 

och bli en del av samhället. 

Medborgarna måste förstå de grundvärderingar 

som styr rättsväsendet och få 

känna sig delaktiga i rättssamhället. De 

flesta medborgare har inte personlig erfarenhet 

av domstolar och rättegångar. Därför 

är kunskapsspridningen viktig även 

utanför rättssalen. Att ta emot skolklasser 

och liknande är en del i detta. Att ordna 

Öppet Hus en annan. 

Domstolarnas medarbetare måste bli 

bättre på att hantera media och informera 

och föra ut kunskap om rättsprocessen. 

Att TV-sända rättegångar, menar utredarna, 

är inte rätt väg att gå. Det är bättre 

med kontinuerlig kommunikation och 

kunskapsförmedling mellan domstol, media 

och allmänhet. 

Betänkandet är nu på remiss. 

ninna mörner 

Hbt-utbildning åt jourerna 

Bra bemötande av alla brottsoffer 

oavsett kön och sexuell läggning. Det 

är målet för en ny utbildning i RFSLs 

regi. En av målgrupperna är BOJs 

jourarbetare. 

RFSL Brottsofferjour har tilldelats 1,1 

miljoner kronor för att tillsammans med 

Riksorganisationen för kvinnojourer och 

tjejjourer i Sverige, Sveriges Kvinnojourers 

Riksförbund och BOJ genomföra ut- 

bildningar på tre orter i Sverige kring våld 

i samkönade parrelationer. Utbildningarna 

genomförs i samverkan och riktar sig 

till ideellt arbetande och anställda inom 

organisationerna. Föreläsarna kommer 

från RFSLs jour; Carin Holmberg, fil dr i 

sociologi, och Anneli Svensson, socionom 

och terapeut. 

ninna mörner 

RFSL står för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande 

Aktuellt 

Jourkvinnor utbildas tillsammans 

För första gången ska nu Sveriges Kvinnojourers 

Riksförbund, SKR, genomföra 

en tredagars grundutbildning för alla 

lokala kvinno- och tjejjourers nya stödpersoner. 

Utbildningen består av tre steg 

och ska ge såväl teoretiska som praktiska 

kunskaper i att bemöta våldsutsatta 

kvinnor och deras barn. 

Barnperspektivet betonas, meddelar 

SKR och påpekar att man särskilt vill 

lyfta fram några brottsoffergrupper; 

kvinnor med annan härkomst än svensk, 

kvinnor utsatta för hedersbrott, kvinnor 

i samkönat förhållande, kvinnor med 

missbruksproblematik, kvinnor med 

funktionsnedsättning, tonårsflickor och 

äldre kvinnor. 

Från 37 olika jourer kommer totalt 114 

deltagare. /nm 

Läs mer på www.kvinnojour.com 

Fler kvinnor än män 

på polisutbildningen 

Polishögskolan skriver historia. För 

första gången är fler kvinnor än män 

bland förstaårseleverna. Av de 158 nya 

studenterna som påbörjar utbildningen 

i januari, är 81 kvinnor och 77 män. 

Under våren kommer Polishögskolan att 

ha drygt 1 600 studenter. 

– Det är roligt att polisyrket fortsätter 

att vara populärt och att fler och fler 

kvinnor vill bli poliser, säger Polishögskolans 

rektor Ebba Sverne Arvill. 

Hon betonar att det behövs människor 

med olika bakgrunder och erfarenheter 

för att verksamheten ska fortsätta utvecklas 

på ett positivt sätt. Det finns ett 

värde i att människor möts av en poliskår 

som speglar samhället i övrigt, menar 

hon. /nm 

RFSL lanserar brottsofferportal 

Brottsofferjouren som hör till Riksförbundet 

för sexuellt likaberättigade, 

RFSL, lanserar en portal med information 

till den som utsatts för våld eller 

möter utsatta för våld. /nm 

Se www.rfsl.se/brottsoffer 

5

Aktuellt 

Grooming blir nytt brott 

Nu ska skyddet bli bättre för barn och 

unga som kontaktas av vuxna på Internet. 

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss 

att det införs ett nytt brott i brottsbalken 

– kontakt med barn i sexuellt 

syfte – för att kunna ingripa mot vuxna 

som ägnar sig åt s k grooming, d v s skapar 

ett förtroende hos barnet för att sedan 

utnyttja barnet sexuellt. 

– Vi vet att det förekommer kontakter 

med barn i sexuella syften och att dessa 

riskerar att leda till att barn träffar personer 

som utsätter dem för straffrättsliga 

övergrepp, säger justitieminister Beatrice 

Ask. 

Det nya brottet ska gälla från och med 

1 juli 2009 om Lagrådet bifaller förslaget. 

Bestämmelsen om straffansvar 

föreslås införas i kapitel 6 och straffansvar 

ska gälla redan på kontaktstadiet. 

Straffansvar läggs enbart på personer 

över 15 års ålder. 

I Lagrådsremissen 2007:13 Vuxnas 

kontakter med barn i sexuella syften 

föreslår man även att det inrättas en särskild 

enhet inom polisen för att stärka 

skyddet för barn och unga på Internet. 

Enheten ska samla och sprida kunskaper, 

se över behov av ny lagstiftning och 

vidarebefordra anmälningar till rätt instans. 

/nm 

Misshandlade barn ringer BRIS 

Under år 2008 hade BRIS 1 857 stödjande 

kontakter med barn och unga som 

blivit misshandlade. Det är det högsta 

antalet på fem år, enligt BRIS årliga rapport. 

Våldet kan beskrivas som allt från 

slentrianmässigt vardagsvåld, där barn 

blir slagna med tillhyggen som skärp 

och käppar, till mer tortyrliknande våld. 

En del barn berättar att de blir skakade 

och slagna tills de tappar medvetandet. 

Oftast är det en förälder som slår. 

Vissa av barnen har berättat om misshandel 

för andra vuxna, som lärare 

eller socialförvaltning, utan att få någon 

reaktion från vuxenvärlden. /nm 

BRIS-rapporten finns på www.bris.se 

Fler brott borde klaras upp 

Polisen lägger slentrianmässigt ner 

ärenden om gatuvåld. Brottsförebyggande 

rådet menar att polisen borde 

göra bättre förundersökningar. 

Varje år görs över 30 000 anmälningar 

om misshandel mellan obekanta, det 

våld som i dagligt tal kallas gatuvåld. Till 

största delen rör det sig om en mindre 

grov misshandel mellan unga män som 

druckit alkohol. Idag leder cirka 15 procent 

av dessa anmälningar till personuppklaring. 

Brottsförebyggande rådet, 

Brå, menar i sin rapport Misshandel mellan 

obekanta – kan fler brott klaras upp? 

(Rapport 2009:1) att betydligt fler brott 

skulle kunna klaras upp om polisens utredningsarbete 

var bättre. 

Checklista för polisen 

Cirka 600 anmälningar om misshandel 

mellan obekanta har undersökts. Författaren 

Anna Eksten har kategoriserat 

olika faktorer som tycks påverka utredningsarbetet. 

På så sätt kan hon se vilka 

anmälningar som läggs ned och om det 

funnits möjligheter att utreda dessa mer. 

Det hade det i 60 procent av de nedlagda 

Nu kan polisen begära ut IP-numret 

Polismetodutredningen har gett förslag 

som öppnar för polisen att kunna 

ingripa i bekämpningen av Internetbrott 

som trakasserier och ofredande. 

Idag har polisen inte rätt att begära ut IPnummer 

av företag när man misstänker 

brott med endast böter i straffskalan, till 

exempel ofredande. Men nu föreslår man i 

utredningen att operatörerna ska få lämna 

ut vem som innehar ett visst telefon- eller 

IP-nummer till de brottsbekämpande 

myndigheterna – även om det misstänkta 

brottet enbart kan leda till böter. 

Utredare Stefan Reimer kommenterar i 

anmälningarna i undersökningen, hävdar 

hon. Faktorer som påverkar om ett ärende 

läggs ned är 

• om det inte finns en namngiven misstänkt 

vid anmälan 

• om våldet är lindrigt 

• om en motanmälan görs 

• om målsäganden inte vill samarbeta 

• om de inblandade är av utländsk härkomst. 

Anna Eksten menar att det finns mycket 

att göra för att förbättra utredningarna. Att 

polisen samlar in så mycket information 

som möjligt redan vid brottsplatsen är en 

sådan åtgärd. Det finns nämligen brister i 

detta arbete idag. I rapporten föreslås en 

checklista för polisen för att garantera att 

man inte missar något i utredningsarbetet. 

Bättre dokumentation och upptagning 

av vittnens namn är en del i utredningsarbetet 

som kan förbättras. 

Att de inblandades härkomst påverkar 

utredningsresultatet finns ingen förklaring 

till, menar Anna Eksten som ser allvarligt 

på detta. Polisen bör aktivt försöka 

arbeta med frågor om värderingar och bemötande 

för att själva ta reda på vad detta 

kan bero på, framförs i rapporten. 

ninna mörner 

DN den 23 januari; 

– Vi har alla dessa trakasserier på Internet, 

olaga hot, ofredande och förtal, där 

det här krävs för att man över huvud taget 

ska kunna utreda brotten. 

Med dessa nya befogenheter får polisen 

alltså nya möjligheter att utreda och 

binda en gärningsperson som ofredar, trakasserar 

eller hotar en annan person över 

Internet. 

Polismetodutredningens delbetänkande 

En mer rättssäker inhämtning av elektronisk 

kommunikation i brottsbekämpningen 

(SOU 2009:1) är nu på remiss. 

ninna mörner 

6 

tidningen brottsoffer 1/2009

Alla föräldrar ska få stöd 

Alla föräldrar ska kunna få stöd och 

råd, så länge barnen är omyndiga. 

Det är målet för en ny nationell 

strategi för föräldrastöd. 

I ett betänkande föreslås en nationell 

strategi för att alla föräldrar, som så 

önskar, ska få stöd till dess barnen är 18 

år. Stödet ska ges genom samverkan mellan 

olika aktörer som träffar och hjälper 

barn och deras föräldrar. Utredarna radar 

upp exempel på sådana aktörer; ideella 

hjälporganisationer, MVC, BVC, familjerådgivning, 

skola och förskola – men 

också polis, näringsliv och bostadsbolag. 

Utredarna menar att det är kommunen 

som ska ta det centrala ansvaret för 

samverkan. De olika aktörerna ska själva 

utarbeta hur stödet ska ges. Betänkandet 

är alltså visionärt inriktat då det handlar 

om att anlägga en nationell strategi. 

Nationell föräldratelefon 

För att föräldrastödet ska komma igång 

föreslår utredarna följande; 

• Ett nationellt råd för att hjälpa kommunerna 

att komma igång 

• Webbsajter om föräldrastöd 

• Regional utbildning av föräldragruppsledare 

• Regionala konferenser och utbildningar i 

föräldrastöd 

• Riktlinjer för föräldrastöd på BVC och MVC 

• Förutsättning för att inrätta en nationell 

föräldratelefon utreds. 

Ett nationellt råd för föräldrastöd, kanske 

en nationell telefonlinje, regional kunskapsförmedling 

och kommunalt ansvar. 

Så ser alltså förslaget ut i sin helhet. 

I praktiken kan det bland annat 

innebära att föräldrar till tonåringar kan 

få stöd över Internet av rådgivare. Och 

lokala företag kan hjälpa till att starta 

lokala föräldratelefoner. 

Betänkandet Föräldrastöd – en vinst 

för alla. Nationell strategi för samhällets 

stöd och hjälp till föräldrar i deras 

föräldraskap (SOU 2008:131) ska nu ut 

på remiss. /nm 


fråga psykologen björn lagerbäck 

Hur får jag min självkänsla tillbaka 

FRÅGA Jag är en tjej på 22 år som för tre år 

sedan blev kidnappad, svårt misshandlad, och 

nästan våldtagen av två helt okända män. Det 

hände efter en fest, då jag var på väg hem. 

Min syster hörde när de drog in mig i bilen på 

telefonen, så det blev en polisanmälan och två 

rättegångar. Något som jag absolut inte orkade, 

men var tvungen att gå igenom. De dömdes på 

alla tre punkter. Efteråt har jag försökt glömma 

det som hänt, men känner ofta att de tog ifrån 

mig något som jag saknar, min självkänsla. Jag 

kan bli väldigt osäker i sociala sammanhang och 

känner ibland ingen självkänsla överhuvudtaget. 

Det gör att jag kan bli väldigt tystlåten, något 

som jag inte hade problem med innan. Har trott 

att det ska gå över, men det gör inte det. Är det 

normalt efter tre år? 

SVAR Upplevelser av detta slag framkallar 

många gånger känslor av skuld och 

skam och en bristande tillit till omvärl- 

Hur närma sig människor i sorg? 

FRÅGA Våra vänners dotter mördades för ett 

halvår sedan. Vi var på begravningen. Det var 

svårt. Nu vet vi inte hur vi ska gå vidare. De lever 

ju i ett trauma. Vi skickade ett julkort, men det 

kändes konstigt. Var det fel? 

SVAR Jag utgår ifrån att ni inte skickade 

Har du frågor till psykologen Björn Lagerbäck? Skicka dem till tidningenbrottsoffer@boj.se 

Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får. 

Aktuellt 

den. Skuld- och skamkänslorna riktas 

inte sällan mot det egna jaget i strävan 

att återvinna tryggheten. Det omedvetna 

resonemanget är ”Om jag är ansvarig för 

det inträffade har jag också möjlighet att 

undvika att på nytt drabbas av likartade 

händelser”. 

Sexuella övergrepp skapar ofta en 

känsla av vara både fysiskt och psykiskt 

nedsmutsad. Våra psykiska försvar spelar 

oss här ett ”spratt”. Skulden läggs som 

ett försvar att hantera otryggheten, men 

gör dig i längden mer otrygg. 

Sammantaget påverkar det den egna 

självkänslan – eftersom psyket efterstävar 

en balans mellan händelserna och 

den egna självkänslan. Till slut kanske 

du tänker; ”Jag är inte värd en annan 

behandling”. 

Jag anser att en kontakt med en erfaren 

terapeut är att rekommendera. 

ett traditionellt julkort utan en speciell 

julhälsning baserad på det trauma era 

vänner genomlider. Att skicka ytterligare 

ett brev, där ni redovisar er osäkerhet 

rörande hur ni bäst kan vara till hjälp för 

era vänner, kan vara inledningen på en 

fortsatt kontakt. 

Hur länge kan man minnas ett brott? 

FRÅGA Hur mycket minns ett brottsoffer av 

ett brott som hände ett år tidigare? Är det inte 

risk att brottsoffer glömmer när det tar tid innan 

rättegång blir av? Är det ”nyttigt” för brottsoffret 

att behålla minnesbilderna så länge? Finns det 

någon forskning på detta? 

SVAR Inför en eventuell rättegång är det 

en bra metod att så tidigt som möjligt 

skriva ned den aktuella händelsen och 

– inte minst – den psykologiska upplevelsen 

och den sammantagna sociala 

konsekvensen av brottet. 

Frågan om huruvida det är ”nyttigt” att 

minnas sina traumatiska upplevelser 

måste bevaras på följande sätt: När vi 

kan minnas våra traumatiska upplevelser, 

samtidigt som vi har möjlighet att 

möta dessa tidigare upplevelser utan att 

tappa fotfästet i vår nuvarande livssituation, 

är detta ett tecken på att vi på ett 

framgångsrikt sätt lyckats bearbeta det 

inträffade. Vårt psyke och vår kropp är 

bärare av det förflutnas händelser och 

upplevelser, och inte minst våra tolkningar 

av det liv som en gång var vårt.

fråga juristen eva andersson 

8 

Får målsägande ljuga i rätten? 

FRÅGA Får en målsägande ljuga i rätten eller 

kan man bli straffad då? 

SVAR Vid en huvudförhandling/rättegång 

är det bara vittnen som talar under ed. 

Om ett vittne medvetet ljuger eller förtiger 

sanningen kan han eller hon dömas 

för mened till fängelse i högst fyra år. Om 

brottet är ringa kan det istället bli böter 

eller fängelse i högst sex månader. 

Varken målsäganden eller den tilltalade 

talar under ed vid en rättegång. En 

målsägande uppmanas ofta av domaren 

att ändå tala sanning. Om en målsägande 

FRÅGA Är diskriminering ett brott? Kan en 

diskriminerad person kalla sig för brottsoffer och 

få skadestånd? Kan den skyldige straffas med 

fängelse? 

SVAR Brott mot diskrimineringslagen hör 

under offentlig rätt och inte under straffrätt 

och det finns en speciell lagstiftning 

som reglerar olika fall av diskriminering. 

Från och med 1 januari 2009 finns det 

en ny diskrimineringslag som ersätter 

jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. 

Det har också tillsatts 

en ny Diskrimineringsombudsman som 

ersätter Jämställdhetsombudsmannen, 

Handikappsombudsmannen, Ombudsmannen 

mot diskriminering på grund av 

sexuell läggning och Ombudsmannen 

medvetet ljuger i rätten genom att 

anklaga någon som man vet är oskyldig 

eller lämnar falska uppgifter kan det leda 

till att målsäganden åtalas. Han eller hon 

riskerar att dömas för falsk tillvitelse till 

fängelse i högst två år eller, om brottet är 

ringa, till böter eller fängelse i högst sex 

månader. Det kan också vara straffbart 

att anmäla en person för brott om man vet 

att den personen är oskyldig. Då gör man 

sig skyldig till falsk angivelse och kan 

även då åtalas och riskera straff. De brott 

som jag nu nämnt återfinns i kapitel 15 i 

Brottsbalken. 

Kan den som diskriminerar få fängelse? 

mot etnisk diskriminering. Samtidigt 

bildas en ny nämnd mot diskriminering. 

Diskriminering är ett brett område och 

innehåller skydd mot diskriminering som 

har samband med kön, etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, 

funktionshinder, sexuell läggning och 

ålder samt könsöverskridande identitet 

och uttryck. 

Den som utsatts för diskriminering av 

något slag kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen. 

Kommer man 

fram till att någon gjort sig skyldig till 

diskriminering av något slag kan den 

personen tvingas betala diskrimineringsersättning 

till den drabbade. Det ska 

utgöra ersättning för den kränkning som 

den diskriminerade utsatts för. 

Min hund blev ihjälbiten – vad gör jag? 

FRÅGA Min hund blev ihjälbiten av grannens 

hund. Kallade på polisen som kom och förhörde. 

Långt efteråt fick jag veta att inget brott begåtts. 

Har inte varje djurägare ansvar för sitt djur? Kan 

jag försöka få ut pengar någonstans ifrån, driva 

ett enskilt åtal kostar väl en massa? Jag tycker ju 

att hundägaren ska ha någon form av reprimand. 

SVAR Varje hundägare har ansvar för sin 

hund. Jag kan tänka mig att det inte blev 

något åtal eftersom båda hundarna var 

lösa på en allmän plats. 

Det kan bli dyrt att driva saken till åtal 

eller till en tvist om skadestånd. Hade 

du någon försäkring på hunden som dog? 

Finns skadorna dokumenterade? I ett 

liknande rättsfall fick en person kränkningsersättning. 

Då väcktes alltså åtal. 

En bok att diskutera 

n Förstå socialt arbete heter en färsk 

och tjock bok av Bengt Börjeson. Bengt 

Börjeson har en bred erfarenhet av det 

sociala arbetet; praktiskt från barnbyn 

Skå, teoretiskt som professor i socialt 

arbete vid olika universitet. 

Förstå socialt arbete är en omfattande 

bok som vill få läsaren att reflektera 

över det sociala arbetet. I centrum finns 

individen som ska bemötas med respekt 

och få hjälp. Utan att bli ett objekt eller 

ett offer. Socialarbetaren möter människor 

och växer, förändras och reagerar på 

dessa möten. Mötet kan vara berikande 

för båda. Det finns dock en ojämlikhet i 

mötet. En är hjälpare – den andra hjälpsökande. 

Maktrelationen måste man vara 

medveten om, manar Bengt Börjeson. 

Dessutom måste man ha lyhördhet för 

vilka konstruktioner och föreställningar 

den ena parten har om den andre. Detta 

ojämlika möte kräver ständig reflektion. 

Det sociala arbetet sker mitt i samhället 

och inbegriper – förutom enskilda 

människor – grupper, myndigheter och 

det civila samhället. Ett avsnitt ägnas 

det civila samhället och de informella 

socialarbetarna, de ideella krafterna. 

Ett annat kapitel tar upp socialtjänstens 

organisering. 

Socialt arbete är ett område i snabb 

förändring och där kvalitetssäkring blivit 

allt viktigare. Bokens förtjänst är bland 

annat de frågor och tankar den tar upp 

kring det sociala arbetet. Det sociala 

arbetet är inte färdigstöpt och svaren 

förändras med tiden. 

Boken är innehållsrik. Teori och 

metod, modeller och exempel finns det 

gott om. Målgruppen är studenter och 

socialarbetare och alla de som kommer 

i kontakt med det sociala arbetet. Det 

krävs en viss förkunskap i ämnet för att 

mäkta med boken. Som utgångspunkt 

för samtal och grupparbeten kan den 

nog fungera väl, även om den inte alls är 

upplagd som en studiecirkelbok. 

ninna mörner 

Förstå socialt arbete av Bengt Börjeson, 

8Har du frågor till brottsofferjuristen Eva Andersson? Skicka dem till tidningenbrottsoffer@boj.se 

Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får. 

Liber, 2008 


boktipset

tema Våldtäkt 

Själsligt inbrott 

Våldtäkt är ett brott som ger synliga och osynliga skador. De synliga ska nu 

vården bli bättre på att dokumentera. Men hur är det med de osynliga? 

Varje år möter brottsofferjourerna cirka 600 våldtagna kvinnor och 30 män. 

Varje år kommer ytterligare 600 kvinnor utsatta för våldtäktsförsök och 

sexualbrott. Och 60 män. De får sällan upprättelse via rättsväsendet. 

t


foto kenneth hudd 

Våldtagnas rättigheter 

– en segdragen historia 

Våldtäkt är ett brott som länge varit 

kringgärdat av fördomar. 

Men satsningar på information och 

utbildning börjar nu visa resultat. Fler 

anmäler och kunskapen om brottet är 

större. Även om mycket återstår. 

Det kan vara svårt för våldtäktsoffer att 

bli trodda och att få stöd och hjälp. Det 

har under årens lopp framkommit i flera 

avhandlingar, debattböcker, inspektioner, 

undersökningar och utredningar. Det har 

handlat om kvinnor som blivit misstrodda 

eller missförstådda i domstolarna, om våldtagna 

som inte får information de har rätt 

till, om undermåliga förundersökningar 

och om ett allmänt rättsmedvetande där 

våldtäktsoffret skuldbeläggs. Bland annat. 

Lagen har uppdaterats 

När sexualbrottsofferutredningen blev 

klar 2005 konstaterade utredaren Claes 

Borgström att det fanns ett stort glapp mellan 

allmänhetens syn på våldtäkt och vad 

Dubbelt så många anmäler 

Antalet anmälda våldtäkter mot personer 

över 15 år har fördubblats de senaste åren, 

2007 anmäldes drygt 3 500 våldtäkter. 

Våldtäkter där parterna inte står varandra 

nära ökar mest. Andelen våldtäkter där 

förövaren är obekant eller ytligt bekant har 

ökat med 10 procentenheter mellan 1995 

och 2006. 

Samtidigt har andelen anmälda våldtäkter 

i en nära relation minskat med 12 procentenheter. 

som är en våldtäkt i lagens mening. Den 

utvidgning av våldtäktsbegreppet som 

skedde i och med lagändringen samma år 

hade inte så stor betydelse, utan samtidig 

upplysning om vad lagen faktiskt innebär, 

menade han. 

– I vårt uppdrag ingick att titta på 

varför så få sexuella övergrepp anmäls. 

Och en förklaring är just okunskap. Att 

sexualbrottsoffer inte har tillräckligt med 

kunskap för att faktiskt kunna definiera 

vad de varit med om, säger rådman Annacarin 

Rathsman som var sekreterare i utredningen. 

Felaktiga föreställningar 

Många, också kvinnor som själva blivit 

våldtagna, menar att en ”riktig” våldtäkt 

är en överfallsvåldtäkt. Det är också den 

typen av våldtäkt som får mest uppmärksamhet 

i medierna. 

Men i verkligheten är det vanligare 

att bli våldtagen i en nära relation, eller 

av en person som man är flyktigt bekant 

med. En vanlig våldtäktssituation är exempelvis 

i samband med krogbesök eller 

fester. Det kan ha börjat med frivilligt 

hångel, men slutat med våldtäkt. Många 

våldtagna har varit berusade och det är 

inte alltid minnesbilderna av övergreppet 

är klara. Då kan det ta tid att inse att det 

faktiskt var en våldtäkt de var med om. 

För den som blir utsatt för en våldtäkt 

där förövaren är av samma kön kan det 

vara ännu svårare att definiera övergreppet 

som en våldtäkt och dessutom berätta 

om det. 

Det finns också en föreställning om att 

våldtäktsoffer ska skrika och göra kraftigt 

motstånd, när en vanlig reaktion istället 

är att stänga av och hålla sig passiv under 

våldtäkten. 

De senaste åren har arbetet mot mäns 

våld mot kvinnor fått en plats på den politiska 

dagordningen och det har satsats 

stora resurser på att sprida kunskap om 

sexualbrott. 

– Dåvarande justitieministern var med 

när vi presenterade utredningen, vilket 

förstås gav tyngd och signalerade att 

frågan är viktig, säger Annacarin Rathsman. 

Yrkeskårer utbildas 

Sedan dess har mycket hänt på relativt 

kort tid. 

Nationellt centrum för kvinnofrid i 

Uppsala har gett ut en nationell handbok 

i omhändertagande av sexualbrottsoffer 

för vårdpersonal. Brottsförebyggande rådet 

har tillsammans med Jämo tagit fram 

ett handledningsmaterial till lärare och 

skolelever om sexuella trakasserier och 

sexuella övergrepp. Det finns en nationell 

webbsida för brottsoffer (brottsofferportalen.se) 

med särskild information till 

sexualbrottsoffer och i Brottsoffermyndighetens 

regi utbildas just nu drygt 400 

poliser, åklagare och domare i bemötande 

av våldtäktsoffer. 

Bemötandet blir bättre 

– Många av våra kursdeltagare upplever 

att det skett en förändring. Att det finns 

en större medvetenhet och kunskap om 

problematiken och att det faktiskt leder 

till bättre bemötande, säger Monica Burman 

som är universitetslektor och projektledare 

för Brottsoffermyndighetens 

utbildning. 


Också i statistiken går det att spåra en 

förändring. 

– De senaste tio åren har de anmälda 

våldtäkterna nästan tredubblats och det 

är inte troligt att den faktiska ökningen är 

så stor. Det handlar snarare om att kvinnor 

anmäler i högre grad. De tolererar inte 

lika mycket längre, säger Klara Hradilova 

Selin som är utredare på Brottsförebyggande 

rådet 

Att våldtäktsbegreppet har vidgats juridiskt 

är ytterligare en förklaring till ökningen, 

men när det gäller våldtäkt av ytligt 

bekanta eller obekanta tror utredaren 

på en faktisk ökning eftersom den typen 

av våldtäkt ökar mycket mer än andra. 

– Det är en tolkning vi gör efter att ha 

tittat på samhällsutvecklingen i stort. Alkoholkonsumtionen 

har ökat samtidigt 

som vi fått många fler arenor för tillfälliga 

kontakter, säger Klara Hradilova Selin. 

Fler åtal, men inte fler dömda 

De senaste åren har också antalet anmälningar 

som går vidare till åtal ökat och 

i en inspektion som Riksåklagaren och 

Rikspolisstyrelsen genomförde 2007 konstaterades 

också att utredningarna håller 

högre kvalitet än tidigare. Som förklaring 

angavs just större kunskap hos polis och 

åklagare om brotten och attityder under 

förändring. 

Olga Persson är samordnare för Team 

för våldtagna kvinnor på Alla kvinnors 

hus och också hon känner igen sig i bilden 

av att förståelsen för brottet har blivit 

större. Men hon är kritisk till att antalet 

dömda förövare inte ökar, trots att fler av 

de anmälda våldtäkterna går till åtal. 

– Det gör det svårare att motivera kvin- 


Vad räknas egentligen som våldtäkt? 

I lagens mening är en våldtäkt inte bara ett penetrerande vaginalt eller analt samlag. 

Också övergrepp som är orala eller där gärningsmannen för in sina fingrar, sin hand eller 

ett föremål i offrets kön anses vara våldtäkt. 

Det är också våldtäkt om förövaren tvingar någon att onanera åt honom eller att själv 

onanera. 

Lagen ställer inte några krav på att offret ska ha gjort kraftigt fysiskt motstånd för att det 

ska kunna betraktas som en våldtäkt. Det räcker med att kvinnan med ord eller på annat 

sätt, till exempel genom att försöka hålla ihop benen, klart markerar att hon inte vill ha sex. 

Sedan 2005 har våldtäktsbegreppet utvidgats till att också gälla de fall när offret är med- 

vetslöst, sover, är handikappat eller berusat. Den typen av övergrepp ansågs tidigare vara 

sexuellt utnyttjande. 

Just nu pågår en utvärdering av sexualbrottsreformen från 2005. Utvärderingen ska vara 

klar hösten 2010. 

nor till en polisanmälan. 

Hon efterlyser också större insatser när 

det gäller vård och stöd till de våldtagna. 

– Specialenheter för våldtagna kvinnor 

finns fortfarande bara i Stockholm 

och Uppsala, men behovet är stort i hela 

landet. 

Det stöd och bemötande en person får 

efter en våldtäkt är många gånger avgörande 

för möjligheterna att bearbeta brottet. 

Monica Burman menar därför att var 

och en som möter en våldtagen person har 

ett ansvar för att kontakten blir så bra som 

möjligt. Det innebär bland annat att vara 

empatisk och att ge henne den information 

hon behöver. 

– Bristen på information är något som 

alltid kommer upp i de här sammanhangen. 

Många kvinnor har svårt att förstå vad 

de är med om, säger hon. 

Viktigt få målsägandebiträde 

Därför är det viktigt, påpekar Monica 

Burman, att ett målsägandebiträde kommer 

in tidigt i processen. 

– Ett brottsoffer som får ett bra stöd, 

tas på allvar och får förståelse kan också 

känna en viss grad av upprättelse, oavsett 

hur det sedan faktiskt går med anmälan. 

Också i sexualbrottsofferutredningen 

pekades på vikten av ett målsägandebiträde 

och att det finns tydliga brister i hur 

lagen om målsägandebiträde tillämpas. 

En person som utsatts för våldtäkt har 

alltid rätt till ett målsägandebiträde. Biträdet 

ska ta tillvara hennes intressen, 

vara ett stöd i rättsprocessen och bevaka 

att det inte begås några fel under förundersökningen. 

Behovet av stöd kan vara 

stort, också när förundersökningen läggs 

ner och inte leder till åtal. Ett målsägandebiträde 

kan till exempel förklara att ett 

nedlagt åtal inte nödvändigtvis behöver 

betyda att kvinnan inte blivit trodd. 

Förslag för framtiden 

Men det är inte alltid informationen om 

målsägandebiträde når fram till den 

våldtagna, vilket också konstaterades i 

Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens 

inspektion. 

Borgström har föreslagit att förundersökningsledaren 

ska vara skyldig att förordna 

ett målsägandebiträde i samband 

med att förundersökningen inleds och 

att det ska ske med automatik. I en statlig 

utredning om lagstiftningen om målsägandebiträde, 

som presenterades 2007, 

föreslogs en liknande ändring. Men sedan 

dess har inget hänt, frågan bereds fortfarande 

på justitiedepartementet. 

annette wallqvist 

Annette Wallqvist har tillsammans med 

Lotta Nilsson skrivit boken Vägen vidare efter 

våldtäkt. 

11


– Jag försöker visa 

värme utan beröring 

– Om du fått din integritet kränkt 

vill du ha något emellan dig själv och 

den du möter – ett köksbord, koppen 

och armarna som vilar på bordet, 

säger Mari Landell, ordförande i BOJ 

Östra Östergötland 

Ett stort matbord är därför samlingspunkt 

för jourens verksamhet. Mari Landell har 

gjort det hemtrevligt i köksregionen i lokalen, 

som ligger i centrala Norrköping. 

Det är här hon tar emot besökare, här 

samtalar de över en kopp kaffe. 

– Att fika tillsammans är inte så uppstyltat. 

Vi är medmänniskor på jouren, 

inte något annat. Vi ska inte stå för professionell 

vård utan folk kommer hit för 

att få prata, säger hon. 

Och vid det här bordet har hon pratat 

med många människor. Under förra året 

hade jouren kontakt med uppemot 1 670 

personer. 140 av kontakterna har bokförts 

som sexualbrott. 

– Men vi har haft väldigt mycket relationsbrott 

och då ingår ofta våldtäkt. 

Närmare 400 kvinnor sökte hjälp på 

grund av våld i nära relation under året 

som gick. 

En viktig del av jourens arbete 

Stöd till människor som utsatts för sexualbrott 

utgör alltså en stor och viktig del av 

jourens arbete. Och Maris arbetstid upptas 

i huvudsak av de här frågorna. Hon 

har kontakt med brottsoffer, är ute och 

föreläser på skolor, ABF och andra platser 

och har fortbildat de andra på jouren. 

Vad kan då jouren ge för hjälp till människor 

som utsatts för en våldtäkt? 

– Vi kan göra mycket. Vi kan ge prak- 

tisk hjälp, följa med till socialtjänsten, 

hjälpa till med samtal och följa med till 

rättegång, säger Mari Landell. 

– Men det allra viktigaste är att lyssna. 

Hon säger att det gäller att lyssna aktivt, 

att inte vara rädd för att ställa frågor – det 

visar att man är intresserad och verkligen 

vill veta. Däremot bör man lägga band på 

sina känslor. 

– De är ofta trötta på att man blir arg 

å deras vägnar. De behöver ett lyssnande 

öra, men de behöver inte din reaktion. 

Hunden bryter isen 

Mari återkommer till vikten av att värna 

integriteten och att vara försiktig med 

kroppskontakt. 

– Jag liknar de här övergreppen vid 

själsliga inbrott. Och har du haft inbrott 

lämnar du inte dörren olåst. Det är samma 

sak här. Man värnar sitt revir. 

Mari Landell hälsar och tar i hand, men 

inte mer. Vill någon krama henne efter 

samtalet så får hon eller han göra det, 

men Mari tar aldrig initiativ till fysisk 

kontakt. 

– Tänk dig själv om du inte fått bestämma 

över din kropp och så kommer någon 

och lägger sin hand på din eller råkar röra 

vid dina knän under bordet… säger Mari 

och tillägger: 

– Jag kan visa värme utan beröring. 

Hon påpekar att det oftast är nödvändigt 

att erbjuda en kvinnlig stödperson – och 

att brottsoffret ska kunna byta stödperson 

om personkemin inte fungerar. Men hon 

säger också att man inte får ha för bråttom. 

Det tar tid att bygga upp förtroende. 

– En del, särskilt de yngre, kan komma 

hit ett par gånger utan att prata om våld- 

” De vill ha ett lyssnande ör 

men behöver inte din reakt 

Mari Landell, BOJ Östra Östergötl 

täkten. De vill ju pejla av vem jag är, om 

jag kan ta emot deras historia. Jag låter 

det ta sin tid, säger hon och tillägger: 

– Sedan berättar de desto mer, när de 

lärt sig lita på mig. 

Mari tillägger att det är skönt att ha en 

hund som bryter isen. Sedan tre år tillbaka 

har hon med sig sina taxar, Ola och 

Gunilla, på jouren. Det har hittills inte 

fört med några problem på grund av allergi 

eller hundrädsla. Däremot har hon 

haft stor hjälp av hundarna, menar hon. 

– De allra första berättelserna jag hört 

av brottsoffer har delats mer med Ola 

än med mig. Ofta klappar de frenetiskt 

på hunden. Ju ledsnare de är desto mer 

klappar de. Jag har jättestor nytta av Ola, 

säger hon och tillägger: 

– Man kan inte bara prata om våldtäkten. 

Det måste blandas ut med annat. Vi 


a, 

ion. 

and 

sätter oss, tar lite kaffe, pratar om vädret 

och hundarna. Sedan kan man fråga hur 

de mår. 

Mari berättar att många har ett stort behov 

av att prata. De är ofta ensamma med 

upplevelsen, kanske har de inte berättat 

för någon annan överhuvudtaget. Det blir 

ofta många samtal, men inte nödvändigtvis 

särskilt långa. 

– När de fått prata av sig räcker det ofta 

med att bara kolla av att jag fortfarande 

finns där för dem. En bekräftelse och lite 

avrapportering, även när de mår bra. 

Jourtelefon dygnet runt 

Mari har en jourtelefon. Hjälpsökande 

som råkat ut för grövre sexualbrott får 

numret och kan ringa dygnet runt. 

– Det är aldrig någon som har missbrukat 

möjligheten. Har de ringt någon natt, 


då har det varit akut. De har mått riktigt 

dåligt. 

Mari lyssnar, för ett samtal per telefon 

och ofta hjälper det för stunden. 

Ibland mår brottsoffer så dåligt att Mari 

hänvisar till psykolog. Hon erbjuder sig 

att följa med dit och hon är tydlig med att 

hon inte släpper taget. Det går alltid att 

komma tillbaka till jouren. 

– Ibland är man den första förtrogna 

hon har, den första hon berättar för. Det är 

ett stort förtroende. Om jag bara skickar 

iväg henne, då har jag missbrukat det. 

Det gäller att tänka sig för innan man 

blandar in onödigt många människor, menar 

Mari. Men när samverkan fungerar 

kan det underlätta för brottsoffret. En läkare 

på psyket har låtit Mari komma dit 

och samtala med brottsoffer. Läkaren har 

bara suttit med och lyssnat. 

Att tänka på som stödperson 

• Lyssna aktivt utan att blanda in dina känslor 

• Var försiktig med kroppskontakt 

• Låt det ta tid att bygga upp ett förtroende 

• Varva det svåra med vardagliga samtalsämnen 

• Uppmuntra till egna initiativ och stärk självkänslan 

• Hänvisa till psykolog om det behövs, men 

behåll kontakten 

• Följ med till läkaren, polisen, rätten e t c 

• Begär överprövning om utredningen läggs ner 

– Det är en ynklig procent av våldtäktsärendena 

som går till vidare till rättegång. Tyvärr 

beror det ibland på inställningen hos enstaka 

polismän, menar Mari Landell. 

Därför begär jouren överprövning av samtliga 

sexualbrott i Norrköping, för att det på sikt ska 

höja kvaliteten på rättsväsendets hantering av 

den här typen av ärenden. 

foto erika nydahl 

– De här tjejerna mår så dåligt och så 

ska de dra samma historia om och om 

igen – för polis och övriga rättsväsendet, 

vården, kanske socialtjänsten och så anhöriga 

och vänner. Nu förde vi vårt samtal 

som vanligt. På det här sättet fick läkaren 

ändå bilden klar för sig. 

Starkt att söka hjälp 

Många av de hjälpsökande har låg självkänsla 

när de kommer till jouren. 

– De tror sig inte vara värda ett dugg. 

De blir också ofta ifrågasatta av andra. 

Jag är därför noga med att säga att det var 

starkt av dem att ta sig hit. Det behöver de 

få höra, säger Mari och tillägger: 

– Det är viktigt att peppa dem, få dem 

att fixa telefonsamtal och annat. De ska ju 

klara sig utan mig så småningom. 

erika nydahl 

1 

t


t 

Allt fler våldtagna söker hjälp hos jouren 

– Hos oss har våldtäkterna ökat och 

de är unga, mellan 12 och 20 år. Ja, de 

allra yngsta var fyra och fem år... 

Mari Landell, ordförande för BOJ 

Östra Östergötland, berättar att 

allt fler söker sig till jouren efter en 

våldtäkt. De allra flesta är kvinnor 

– många unga – men det kommer 

också några män varje år. 

Mari Landell vet inte vad ökningen beror 

på, men tror att allt fler känner till jourens 

existens. Och kanske också att allt fler vet 

att en våldtäkt ”inte bara är överfall av en 

okänd man i en park”. 

Besöker många skolor 

Mari Landell har föreläst en hel del i 

olika sammanhang. Hon har också besökt 

många skolor i kommunen, berättat om 

jouren och diskuterat med eleverna. De 

har bland annat pratat om var man drar 

gränsen för vad som är okej när det gäller 

sex. Hon upplever att ungdomar lever 

väldigt utsatt. 

– Både i högstadie- och gymnasieskolor 

händer det att tjejer ska serva både sin 

pojkvän och hans kompisar på tjugomi- 

BOJ Östra Östergötland 

Varje år hjälper jouren omkring 140 per- 

soner som utsatts för sexualbrott, vanligen 

våldtäkt. De flesta är kvinnor. Männen upp- 

går till 7-8 stycken. 

2-5 stödpersoner sköter de här kontakterna. 

Det ger ca 35 sexualbrott per stödperson och 

år. De allra flesta (80 procent) av de hjälpsö- 

kande behöver fler än tre kontakter med 

sin stödperson. 

Det är svårt att ge en exakt siffra på hur 

många hjälpsökande som drabbats av just 

sexualbrott. Varje år tar jouren t ex emot 380- 

400 kvinnor som utsatts för våld i nära relation, 

vilket ofta innefattar sexuella övergrepp. 

nutersrasten eller lunchen, säger hon och 

fortsätter: 

– De ska alltså ha sex med pojkarna. 

Det drabbar långtifrån alla tjejer, men det 

händer. Och jag tror inte att det är unikt 

för Norrköping. 

Mari Landell har tagit upp frågan under 

sina föreläsningar och klassrumsdiskussioner. 

Sagt att hon vet att det förekommer 

och försökt ifrågasätta utan att skuldbelägga. 

En del av de utsatta flickorna har 

sökt hjälp hos brottsofferjouren. 

Hård press på skolflickor 

– Förstå vilken press de lever med. De 

ska hinna med att ha sex på rasten, lärarna 

kräver att de ska sköta skolan och 

hemifrån har de pressen att vara duktig 

flicka. Hur ska de kunna lära sig något 

när de sitter och tittar på klockan och vet 

att det snart är dags… säger Mari. 

– Och de sitter i en rävsax. Ofta har de 

blivit tillsammans med en ganska populär 

kille och vill de vara med i det här innegänget 

är det bara att ställa upp. Slutar de 

upp med det, så får de rykte om sig. Det 

är inte bara att lägga ner och säga ”Jag 

vill inte mer”. 

Totalt har jouren kontakt med cirka 1 200 

brottsoffer per år samt 380-400 anhöriga. 

Det ger ca 1 670 personer som på ett eller 

annat sätt får stöd. 300 av de hjälpsökande 

är under 18 år, vilket kräver minst en kontakt 

med förälder, alltså ytterligare minst 

300 personer att prata med. 

De flesta som vänder sig till jouren är kvinnor. 

De utgör 800 av alla hjälpsökande. 

BOJ Östra Östergötland omfattar Norrköping, 

Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. 

Jouren har cirka 12 stödpersoner 

och 7 vittnesstöd. En anställd brottsofferassistent 

(vakant). Jouren bildades 1986. 

När flickorna kommer till jouren diskuterar 

de olika handlingsalternativ med 

Mari. Är till exempel den här killen jätteviktig? 

Man kanske kan leva utan honom 

– men inte med ryktet. 

– Det går inte att ha en universalplan 

som passar alla. Du måste se på var och 

en – vad kan vi göra? Kanske blir det 

bättre om hon byter skola – det finns tjejer 

som gjort så för att komma ifrån det 

här, säger Mari Landell. 

– Samtidigt vill de inte gå hem till 

mamma och pappa och berätta varför de 

vill byta skola. Då är min uppgift att få 

dem att prata med varandra, men inte till 

vilket pris som helst. 

Mari försöker alltid ha kontakt med föräldrar 

till brottsoffer som är under 18 år. 

Ofta går det att få till en bra lösning. 

Männen far illa i vården 

De allra flesta som söker hjälp efter en våldtäkt 

är kvinnor. Men inte alla. Under 2008 

sökte 7-8 män upp jouren av samma skäl. 

– I somras var det som en våg där det 

mest optimala var att våldta en tonårspojke, 

det mest förnedrande man kunde göra 

mot honom – istället för att slå sönder honom. 

I de flesta fallen var förövarna andra 

ungdomar, berättar Mari Landell. 

Hon har också haft kontakt med några 

homosexuella män i 35-40-årsåldern. 

– De har blivit väldigt dåligt bemötta 

av sjukvården. När det gäller en kvinna 

sätter man ändå in kuratorshjälp och hon 

får ligga kvar på gyn över natten om hon 

vill. En av killarna som kom hit hade inte 

fått någon hjälp alls. 

Mannen ringde till psykakuten på natten 

efter övergreppet. De bad honom sluta 

störa, berättar Mari Landell. 

– Flera män har inte polisanmält. Jag 

försöker få dem att göra det. Men säger de 

blankt nej och jag framhärdar, då tappar 

jag kontakten med dem. Och vad händer 

då, när de inte har någon annan? 

erika nydahl 

14 14 


Nu ska stödet till 

utsatta samordnas 

Ett geografiskt lotteri. Så beskrivs 

olikheterna i bemötande av och 

kunskap om våldtäktsoffer. För att få 

hjälp av vård och rättsväsende gäller 

det att bo på rätt ställe och träffa rätt 

människor. Ett nationellt handlingsprogram 

för vården ska ändra på det. 

– Man kan ha turen att träffa en bra doktor, 

men sedan dra en nitlott i rättsväsendet. 

Eller tvärtom, säger Gun Heimer. 

Hon är chef för Nationellt centrum för 

kvinnofrid, NCK, ett kunskaps- och resurscentrum 

vid Uppsala universitet som 

även driver en mottagning för våldsutsatta 

kvinnor vid Akademiska sjukhuset 

i Uppsala. 

Gemensamma rutiner 

För att åtminstone vården ska behandla 

våldtäktsoffer mer likvärdigt har NCK på 

regeringens uppdrag tagit fram ett nationellt 

handlingsprogram för omhändertagande 

av våldtäktsoffer. Nästa steg är att 

implementera programmet, något som nu 

sker på fem pilotorter i landet. Det är viktigt 

med gemensamma rutiner, att vårdpersonal 

vet vilka prover som ska tas efter 

en våldtäkt. Det behövs också rutiner 

för att hantera kläder och dokumentera 

skador. Det är dessutom viktigt att ställa 

frågorna på rätt sätt. 

Viktigt för vårdpersonal 

– Vi möter personer i kris och de måste 

hanteras varsamt när vi tar våra prover. 

Vi ska ta anamnes, inte hålla förhör. Däremot 

måste vi fråga vad gärningsmannen 

gjorde för att veta var vi ska ta proverna 

– slickade han till exempel på brösten 

också? 

Det här är kunskap som vårdpersonal 

överlag behöver ha eftersom det inte alltid 

finns tillgång till särskilda mottagningar 


för de som utsatts för våldtäkt. 

– Det finns dessutom få rättsläkare i 

landet, jag tror de är 16 stycken. Det betyder 

att fler läkare skriver rättsintyg, gynekologer 

och andra, säger Gun Heimer. 

Se till att proverna används 

Men det räcker inte med att vårdpersonalen 

har kunskap om hur de ska agera. Det 

behövs också samverkan med rättsväsendet 

för att proverna ska vara till nytta i en 

kommande rättegång. 

– Det händer att polisen inte hämtar de 

prover som tagits och jag har mött åklagare 

som inte vet vilka prover vi tar. 

Gun Heimer berättar om ett fall där 

NCK skrivit rättsintyg åt en ung kvinna 

som utsatts för våldtäkt. 

– Vi tog alkoholprov och hon hade noll 

promille i blodet. Men åklagaren sade att 

hon troligen varit påverkad… Han hade 

alltså inte läst handlingen. 

Fler åtal, men inte fler domar 

Allt fler polisanmäler att de utsatts för 

våldtäkt. Men det leder inte automatiskt 

till fler fällande domar, påpekar Gun Heimer. 

– Vi vet av erfarenhet att vi måste samverka 

över myndighetsgränserna för att 

nå framgång med sexualbrottsärenden. 

Därför har även polis och åklagare på de 

fem pilotorterna bjudits in och samtliga 

har tackat ja till att delta i arbetet, säger 

Gun Heimer. 

erika nydahl 

– Rutiner är viktiga. Det gäller att veta vilka 

prover som ska tas, men också att ha samarbete 

med rättsväsendet och återkoppling så vi 

vet att proverna används, säger Gun Heimer, 

chef för Nationellt centrum för kvinnofrid. 


Handbok för vården ger bättre 

bemötande och spårsäkring 

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har 

tagit fram ett nationellt handlingsprogram 

för hälso- och sjukvårdens omhändertagande 

av offer för sexuella övergrepp. Programmet 

har utformats som en handbok och omfattar 

patientens möte med sjukvården, provtagning 

och kontakt med rättsväsendet. 

Som hjälp i mötet med enskilda patienter finns 

också en spårsäkringsguide, ett slags blankettsystem 

för att få med väsentliga frågor, prover 

och undersökningar av skador och andra spår 

på de kvinnor och män som utsatts. Här finns 

också en mall för rättsintyg. 

Guiden har utformats av NCK tillsammans 

med Statens kriminaltekniska laboratorium och 

kompletterar den s k spårsäkringssatsen. Det 

är en låda som ska finnas på alla polisstationer, 

sjukhus och vårdcentraler och som innehåller 

allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) 

som krävs för att göra en komplett spårsäkring. 

Handboken och annat material finns att 

ladda ned på www.nck.uu.se 

15 

foto erika nydahl


De flesta kan inte göra motstånd 

De flesta kvinnor som utsätts för våldtäkt 

gör inte motstånd. De kan inte. 

När kroppens överlevnadsreflexer 

går igång förlorar vi kontrollen över 

vårt handlande. 

Varje år kommer 600-700 nya patienter 

till Akutmottagningen för våldtagna kvinnor 

vid Södersjukhuset i Stockholm. 

– Jag skulle säga att den absoluta majoriteten 

av dem har försatts i tillståndet 

där kroppen stänger ner som försvar och 

överlevnad under våldtäkten, säger Monika 

Hartig, psykolog och psykoterapeut 

vid mottagningen. 

Det tillstånd hon talar om kallas också 

”paralyserad av skräck” eller ”frozen 

När det så kallade parasympatiska 

nervsystemet går igång medför det 

bland annat att 

• pulsen minskar 

• hjärtats pumpkraft minskar 

• blodtrycket sjunker 

• man kan kissa 

• man kan tömma tarmen. 

Rättsväsendet lär sig om reaktioner vid sexualbrott 

fright”. En reflex som styrs av autonoma 

nervsystemet har aktiverats och får kroppen 

att spela död. 

– Vi tror att vi ska bli aktiva i en sådan 

här situation, men även de som är vältränade 

hamnar i det här passiva tillståndet, 

att systemet stänger ner. Det är en automatisk 

reaktion och inget man kan välja. 

Många skäms efteråt 

Monika Hartig påpekar att många av hennes 

patienter skäms för att de inte gjort 

motstånd. De förstår inte själva varför de 

inte ens ropade på hjälp. Monika Hartig 

förklarar att höger hjärnhalva är mest aktiv 

i den här reaktionen. Det verbala centret 

sitter ofta i den andra hjärnhalvan. 

– Det gör att det också är svårt att ropa, 

att prata. Man upplever sig som fången i 

sin egen kropp. 

Sällan synliga skador 

Mottagningen vid Nationellt centrum för 

kvinnofrid i Uppsala tar årligen emot runt 

1500 kvinnor som utsatts för våld och 

andra övergrepp, ofta inom en relation. 

Omkring 80 av kvinnorna har utsatts för 

våldtäkt utom relation. Verksamhetschef 

Åsa Witowski säger att man inte kartlagt 

Brottsoffermyndigheten genomför nu en utbildning för att öka kunskapen om sexualbrottsoffer 

inom rättsväsendet. Till slutet av 2009 ska uppemot 480 poliser, domare, åklagare och annan 

personal ha gått tredagarskursen. Ett viktigt syfte med satsningen är att förbättra bemötandet 

av brottsoffren i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. 

– Utbildningen handlar mycket om brottsoffers reaktioner. Det krävs kunskap om vanliga 

reaktioner och vanliga symptom för att förstå varför bemötandet är så viktigt. 

Det säger Maria Königsson, som arbetar med uppdraget vid Brottsoffermyndigheten. 

I Brottsoffermyndighetens uppdrag ingår också att se över hur kunskapen kan spridas till fler 

inom de aktuella myndigheterna. 

Spela död-reflexen styrs inte 

med viljan – den är automatisk 

När en människa blir riktigt rädd kan hon 

bli paralyserad av skräck. Kroppen ”spelar 

död”. Det är en överlevnadsinstinkt, en 

reflex som aktiveras av det autonoma 

nervsystemet och som inte kan påverkas 

med viljan. I det läget kan man varken 

röra sig eller ropa på hjälp. 

om spela död-reflexen är den vanligaste 

reaktionen vid våldtäkt. 

– Men det jag kan säga som stöder den 

teorin är att vi ser väldigt få skador, säger 

hon och tillägger: 

– Vi tror att kvinnan ska göra mycket 

motstånd, så det ger skador som kan dokumenteras. 

Då vet vi att det varit en ”riktig 

våldtäkt”. Men det är väldigt sällan det 

finns skador, utom småskador och rivsår. 

Det tyder på att kvinnor inte gör det motstånd 

man förväntar sig att de ska göra. 

Få vet att detta händer 

Lotti Helström, överläkare vid Akutmottagningen 

för våldtagna kvinnor på 

Södersjukhuset, säger att det här är viktig 

kunskap för ett flertal yrkesgrupper. 

Därför har hon och psykologen Monika 

Hartig föreläst för poliser och andra representanter 

för rättsväsendet i ett av 

Brottsoffermyndighetens utbildningsprogram 

(se ruta här intill). 

– Bland andra poliser behöver veta att 

det är få som faktiskt klarar av att slå ifrån 

sig och kämpa eller skrika, så de kan ta 

hänsyn till det när de ställer sina frågor, 

säger Lotti Helström. 

– Min uppfattning är att rättsväsendet 

har dålig kunskap om att det här händer. 

Det är därför det ingår i Brottsoffermyndighetens 

utbildning. 

erika nydahl 

16 16 


Skräcken gör att man inte kan 

tala, slutar andas, blir helt stilla 

Vad innebär det egentligen att förlamas 

av skräck? Kan man verkligen 

inte värja sig mot angrepp? Och hur 

påverkar upplevelsen minnet? 

Lotti Helström, överläkare vid Akutmottagningen 

för våldtagna kvinnor 

på Södersjukhuset, svarar. 

Vad är det egentligen som händer i kroppen 

när vi paralyseras av skräck? 

– Hjärnan har olika försvarssystem när 

vi blir skrämda. Det första som händer är 

att man blir väldigt uppmärksam, lystrar. 

När något är farligt, så är första reflexen 

att fly och den går igång snabbt – på o,o3 

sekunder. Det är snabbare 

än man hinner re- 

flektera att man är rädd. 

Alltså hinner vi inte reflektera 

innan kroppen 

agerar, säger Lotti Helström 

och fortsätter: 

– Om du inte kan fly 

slåss du. Och om du 

inte kan slåss – för att du är fysiskt förhindrad, 

sitter fast eller har försökt fly eller 

kämpa, men situationen är övermäktig 

eller så skrämmande att du tror att du inte 

kan ta dig någonstans – då inträffar den 

andra huvudsakliga rädslomekanismen: 

Spela död-reflexen. 

Man blir förlamad, kan inte röra sig, 

inte tala, slutar andas och blir helt stilla. 

– Det ser vi ofta hos de kvinnor som är 

patienter hos oss. 

Med spela död-reflexen följer en del 

psykiska reaktioner. 

Lagstiftningen ses över 

”Det är inte alkohol som gör 

att man inte minns – det är 

ett psykologiskt försvar.” 

Åsa Witkowski, Nationellt 

centrum för kvinnofrid 

– Man försvinner psykiskt bort ur situationen, 

är inte längre psykiskt närvarande. 

Det som kallas dissociation. Det blir senare 

svårt att minnas vad som hände, man var 

ju inte där riktigt, säger Lotti Helström. 

Det här inträffar när människor upplever 

att de befinner sig i livsfara. 

– Reflexen att spela död är mycket obehaglig 

för man upplever faktiskt att man 

dör. Puls och blodtryck sjunker ju också. 

Kan man göra motstånd när den här 

reflexen träder in? 

– Nej, man är förlamad och har inga 

möjligheter ta sig ur tillståndet. 

Vad tänker de som upplevt det? 

– De är rädda 

för reaktionen, de 

känner inte igen 

sig själva och kan 

tro att de håller på 

att bli tokiga. De 

är också besvikna 

på sig själva. Man 

har ofta föreställt 

sig att ”om jag råkar illa ut så ska jag göra 

det och det”. När man sedan inte följt det 

blir man besviken på sig själv och osäker 

på sin förmåga att försvara sig. Dessutom 

blir människor i omgivningen besvikna: 

”Varför slog du inte ner honom? Du är ju 

starkare än han”. 

Kan man kräva av brottsoffret att kunna 

redogöra för händelsen om den här reflexen 

inträtt? 

– Nej, då har man inga minnesfunktioner 

alls. 

tidningen slagen av brottsoffer skräck, något 1/2009 som bland annat kritiserats i flera riksdagsmotioner. 

erika nydahl 

Sexualbrottslagens begrepp ”hjälplöst tillstånd” (se spalten till höger) ses nu över i en 

pågående utvärdering av sexualbrottsreformen från år 2005. På regeringens uppdrag ska 

utredaren bland annat ta ställning till om det ska räcka med bristande samtycke för att döma 

för våldtäkt. Idag krävs tvång som grund för straffansvar. Förslag på författningsändringar 

redovisas senast 29 oktober 2010. 

Dagens definition av ”hjälplöst tillstånd” omfattar exempelvis inte en människa som är lam- 

Rätten räknar 

inte med reflexen 

Vi förväntar oss att den som utsätts 

för våldtäkt gör motstånd – trots att 

det alltså ofta är fysiskt omöjligt. Det 

erfar man både på Södersjukhuset och 

Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Men hur resonerar rättsväsendet 

kring offrets möjligheter och ansvar? 

Madeleine Leijonhufvud, professor 

emerita i straffrätt, svarar. 

Känner domstolarna till att autonoma 

nervsystemet kan göra så att en människa 

paralyseras vid till exempel en våldtäkt? 

– Nej, inte generellt. Några kan ha hört 

om det på någon frivillig kurs. 

Tar rättsväsendet hänsyn till det i rättsskipningen? 

– Nej, det krävs våld alternativt hot eller 

hjälplöst tillstånd (se nedan). 

Kräver lagen att offret gör ett visst mått 

av motstånd för att det ska klassas som 

våldtäkt? 

– Nej, det står inte i lagen, men det blir 

i praktiken svårt att visa att mannen använt 

våld eller hot om det inte går att visa 

att hon har gjort motstånd. Och om det 

skulle anses visat, så återstår att visa att 

mannen förstod att hon var tvingad – och 

det är också svårt om han inte såg att hon 

gjorde motstånd. 

Kan begreppet ”hjälplöst tillstånd” användas 

när brottsoffret paralyserats av 

skräck? 

– Nej, enligt vad som skrevs i propositionen 

när det uttrycket infördes ska 

kvinnan vara i ett skick som gör att hon 

inte förstår vad som händer henne – sovande, 

medvetslös eller redlös av alkohol 

eller andra droger. Om hon är rejält 

berusad och dessutom förd till en plats 

där hon inte kan påkalla hjälp anses hon 

också hjälplös. 

– Men den ena av dessa omständigheter 

räcker inte. 

erika nydahl 

1


Kvinnor med funktionshinder 

drabbas oftare 

av okänd förövare 

Kvinnor med funktionshinder utsätts 

oftare för sexuella övergrepp 

av okända förövare. För kvinnor 

utan funktionsnedsättning är det 

tvärtom större risk att förövaren är 

någon de känner. 

Det visade en undersökning från Handikappolitiska 

Utredningsinstitutet, 

Handu, 2007. Men kvinnor med funktionshinder 

utsätts naturligtvis också 

för sexuellt våld i nära relationer. 

En kanadensisk undersökning 2005 

bland 8 771 kvinnor med funktionshinder 

angav att 3,5 procent ofta utsattes 

för sexuellt våld av sin partner, 

ytterligare 4 procent utsattes ibland. 

Denise Cresso från Dubbelt Utsatt/ 

Bräcke Diakoni uppger att kvinnor 

med funktionsnedsättning utsätts för 

sexuella övergrepp av okända män 

oftare än av män de har en sexuell 

relation med. Hon anger att det finns 

en mängd situationer där integriteten 

åsidosätts; när färdtjänstpersonal 

spänner säkerhetsbältet, när vårdpersonal 

hjälper till med hygienen. 

– Inte minst kvinnor med en intellektuell 

funktionsnedsättning löper 

risk att bli utsatta för sexuella trakasserier 

och våld. De har svårt att säga 

ifrån och det tolkas som att de ger sitt 

samtycke, erfar Denise Cresso. 

Risken att mannen ska åka fast är 

inte stor. Kvinnorna berättar sällan 

och blir inte alltid trodda. I Handus 

undersökning beskriver en våldtagen 

kvinna med utvecklingsstörning svårigheterna 

med att få hjälp; ”Det är 

så svårt att veta vad man ska göra för 

man skäms också så man kan inte säga 

något till sin mamma eller kontaktperson. 

Tänk om de inte tror på mig när 

jag berättar.” 

ninna mörner 

Många våldtäkter 

på Finlandsfärjorna 

Sexualbrott utomlands kan både 

handla om att offret är svenskt eller 

att förövaren är det. Inte sällan handlar 

det om kvinnor som våldtagits på 

en Finlandsfärja eller en ung flicka på 

semester som våldtagits av okända 

män. Det visar en delrapport av forskarna 

Christian och Eva Diesen. 

Christian och Eva Diesen vid Juridiska 

Institutionen vid Stockholms universitet 

har tagit fram delrapporten Sexualbrott 

utomlands med svensk anknytning. Delrapporten 

hör till projektet Den rättsliga 

hanteringen av övergrepp mot kvinnor och 

barn (2005-2008) som leds av Christian 

Diesen och finansieras av Brottsoffermyndigheten. 

I rapporten har man följt de 322 anmälningar 

om sexualbrott utomlands som 

finns mellan år 2004 och 2007. Sexualbrott 

utomlands inkluderar både fall då 

en svensk drabbas av sexualbrott utomlands 

och då den som begår sexualbrottet 

är svensk. De flesta fallen handlar om 

att brottsoffret är en svensk kvinna. Inte 

sällan är förövaren bosatt i Sverige, men 

även han på semester. Av brotten har de 

flesta ägt rum i Norden. Utanför Norden 

finns det 24 anmälningar om brott som 

begåtts i Thailand och 15 i Spanien. 

Utsatta under semestern 

De sexualbrott som anmäls har högre 

andel överfallsvåldtäkter och gruppvåldtäkter 

än de brott som begås i Sverige. 

Diesen menar därmed att man kan anta 

att mörkertalet är betydande. Den vanligaste 

brottsplatsen är Finlandsfärjorna. 

En fjärdedel av alla våldtäkter på vuxna 

är relaterade till färjetrafiken, särskilt 

kryssningar till Åland. Allra vanligast är 

att våldtäkten sker på M/S Cinderella. 

130 av ärendena i undersökningen 

handlar om fall där offret är under 18 år. 

En fjärdedel av dessa är mellan 15 och 

17 år. Det vanligaste var våldtäkter av 

okända män på en semesterort. Våldtäkt 

inom relation har oftast begåtts utomlands 

av släktingar. De 93 barn som utsatts för 

sexualbrott har ofta utsatts för enstaka 

grova övergrepp. Som exempel nämns i 

rapporten en 13-årig flicka våldtagen av 

fyra unga män under en vistelse i Thailand. 

Diesen nämner särskilt en mobbad 

pojke på 14 år som våldtagits analt med 

en flaska av jämnåriga kamrater på ett 

konfirmationsläger i Frankrike. Förövarnas 

låga ålder innebar att det inte blev 

några straffrättsliga följer av övergreppet. 

33 av fallen handlar om barn under 

12 år. Brotten har ofta anmälts lång tid 

efter händelsen. Det vanligaste bland de 

allra yngsta barnen är att det handlar om 

upprepade övergrepp under lång tid av en 

närstående person. Det finns exempel på 

upprepade våldtäkter på barn där förövaren 

under lång tid byggt upp ett förtroende 

hos ett barn han från början inte kände. 

Få fall av barnsexturism 

Det finns sammanlagt fem ärenden där en 

man anmälts för sexualbrott mot ett barn 

från det land där brottet begås, s k barnsexturism. 

Det är alltså mycket ovanligt att 

en svensk man blir anmäld i Sverige för 

sexköp av underårig under en semester. 

Det finns ett tydligt fall av barnsexturism 

där en svensk 60-åring sökt kontakt med 

unga pojkar i Thailand och Kambodja. 

Han försökte adoptera en pojke. Förundersökning 

inleddes, men lades ner. 

Diesens skriver om barnsexturism att; 

”Bristen på anmälningar – i snitt bara en 

anmälan per år – och bristen på lagföringar 

– inte ett enda åtal under perioden – visar 

att det krävs nya strategier för att bekämpa 

denna form av grov brottslighet.” 

ninna mörner 

18 18 


Kambodja – pedofilernas paradis 

Kambodja är ett av de länder dit 

många sexturister reser. Khema Som 

var bara åtta år när hon tvingades 

prostituera sig. Nu satsar landets regering 

på att öka medvetenheten om 

brottsligheten. 

Barnhemmet Tom Dy ligger ett par mil utanför 

Kambodjas huvudstad Phnom Penh 

och omges av vidsträckta gröna fält där 

palmer sticker upp i det gröna. I skuggan 

av muren som omger de låga husen flåsar 

en hund i den kodyngemättade luften. 

Här bor 18-åriga Khema Som tillsammans 

med ett femtiotal andra flickor som 

alla räddats undan sexindustrin med hjälp 

av organisationen Afesip. 

Det är lunchrast och ett gäng tjejer har 

samlats på gårdsplanen under ett gigantiskt 

valnötsträd som skänker en behaglig 

skugga i värmen. Ytligt sett skulle de 

kunna vara vilka tonåringar som helst, de 

skrattar och flamsar och trängs vänskapligt 

om platsen på den svala stenbänken. 

Men var och en av dessa flickor bär med 

sig ofattbara levnadsöden. De har alla erfarenhet 

av hur det är att som ung flicka, 

eller till och med litet barn, tvingas in i 

en helveteslik tillvaro i Kambodjas sexindustri. 

Såldes mellan bordellerna 

Khema Som var bara åtta är när en äldre 

kvinna lockade henne bort från byn med 

löfte om ett fabriksjobb. 

– Min mamma är död och när pappa 

gifte om sig slutade han bry sig om mig. 

Jag tänkte att det skulle bli annorlunda 

om jag började tjäna pengar, säger hon. 

Det blev upptakten till en tillvaro där 

hon såldes från den ena bordellen till den 

andra. På den bordell där hon var längst, 

hölls Khema Som inlåst tillsammans med 

elva andra flickor i ett hus av bambu som 

stod på pålar över floden. Toaletten var ett 

hål i golvet och vattnet under huset stod 

nästan stilla. När solen gassade på det 


heta plåttaket blev både värmen och stanken 

olidlig. Flickorna fick ligga direkt på 

det glipande bambugolvet och sova, utan 

vare sig myggnät eller sängkläder. 

– Vi var som en flock djur, de kom till 

oss med mat. Vi fick inte gå ut, annat än 

till bordellen, minns Khema Som. 

Khema Som var yngst av barnen, hon 

hade fortfarande inte fyllt nio år, och hon 

tror att den äldsta var i tonåren. 

Hölls fången av en polis 

Bordellägaren, som var polis, brukade slå 

flickorna i huvudet med en pistol för att 

hålla dem under kontroll. Han brukade 

också piska dem, ge dem elchocker och 

urinera på deras huvuden. 

Först efter ett år gjorde polisen ett tillslag 

mot bordellen och hon blev fri. Sedan 

dess har hon bott på Afesips barnhem 

där hon fått grundläggande kunskaper i 

att läsa och räkna och en yrkesutbildning 

till frisör. Men hon vågar ännu inte lämna 

den trygga tillvaron på barnhemmet. 

Utblick 

Khema Som befriades efter ett år på bordell. Nu bor hon på ett barnhem som hör till organisationen 

Afesip. Hon lär sig räkna och läsa och siktar på att bli frisör. 

foto per hanstorp 

En miljon barn utnyttjas 

Enligt svenska Unicef utnyttjas cirka en 

miljon barn i den asiatiska sexhandeln, 

hur många av dem som finns i Kambodja 

finns inga siffror på. 

Men många sexturister reser till Kambodja, 

kanske ännu mer sedan Thailand 

invaderats av turistströmmar från världens 

alla hörn. Det finns ett överflöd av 

bordeller och prostitutionen sker helt öppet. 

Barnprostitution är olagligt och mer 

ljusskyggt, men utbudet finns där. 

– De senaste två åren har turismen ökat 

med mer än 20 procent varje år och pedofilerna 

kommer med dem, säger Chin 

Chanveasna, chef för Ecpat i Kambodja. 

Han berättar att korruptionen i landet är 

ett stort problem och att även om det är 

fler som grips för barnsexbrott, går det 

19 

t

Utblick 

foto per hanstorp 

t 

Sykurs på ett av Afesips tre barnhem i Kambodja. Afesip är en hjälporganisation som arbetar mot 

sexslaveri och trafficking. Offren får stöd, bland annat genom utbildning och rehabilitering. 

fortfarande att köpa sig till ett lägre straff 

eller till och med frihet. Samtidigt gör 

polisen allt större ansträngningar och får 

mer kunskap om brottsligheten. De har 

också blivit villigare att samarbeta med 

de många frivilligorganisationer som bekämpar 

barnsexhandeln, säger han. 

Många turister är ensamma män 

Lesley Miller, som är chef för Unicefs avdelning 

för barnskydd i Kambodja, berättar 

att regeringen initierat ett arbete som 

går ut på att få hela det kambodjanska 

rättsväsendet mer barnanpassat. Domare 

tränas i att ha samtal med barn och det 

har nyligen blivit tillåtet för barnen att 

sitta bakom skärmar i rättssalen för att de 

ska slippa konfronteras med förövaren. 

– Vi jobbar också på att barnen ska 

förhöras så få gånger som möjligt och att 

någon vuxen, förutom polisen, ska vara 

närvarande. Men där är vi inte riktigt än, 

berättar Lesley Miller. 

Det krävs mycket kunskap för att förstå 

och komma åt barnsexturismen. Fram tills 

nyligen har det exempelvis varit helt tabu 

att prata om pojkar som offer för pedofiler. 

Homosexualitet är inget man talar om 

i Kambodja, berättar Chin Chanveasna. 

– Därför har vi inte heller några speciella 

barnhem för pojkarna som vi har 

för flickorna. Pojkarna hamnar istället på 

barnhem tillsammans med gatubarn som 

har en annan problematik, säger han. 

På badorten Sihanoukville ser det ut 

ungefär som på vilken badort som helst. 

Skillnaden är att ovanligt många av turisterna 

är ensamma män. 

Flera av dem är i sällskap av kambodjanska 

barn, unga kvinnor eller hela familjer. 

Visserligen kan de vara adoptivpappor. 

Eller en mammas nya kille. Men 

ytterligare en trolig förklaring är att de är 

sexturister, eller pedofiler. 

– Det har blivit vanligare att barnsexturister 

stannar länge i landet, för att i lugn 

och ro vinna förtroende hos ett barn, eller 

hela dess familj. Ofta genom att hjälpa till 

Information vapen mot barnsexturism 

Enligt den svenska regeringens handlingsplan 

mot sexuell exploatering av barn ska 

”inga barn i andra länder utsättas för sexuell 

exploatering av personer från Sverige”. 

Men åtgärderna som föreslås för att komma 

tillrätta med brottsligheten, är inte särskilt 

långtgående. 

Sverige har valt att satsa på information om 

barnsexturism på UDs webbplats med råd inför 

utlandsresan. Regeringen har också hållit 

ett möte med resenäringen och ansvariga för 

– De senaste två åren har turismen ökat med 

mer än 20 procent varje år och pedofilerna 

kommer med dem, säger Chin Chanveasna 

som är chef för Ecpat i Kambodja. 

ekonomiskt, säger Chin Chanveasna. 

De utnyttjar helt enkelt det faktum att 

Kambodja är ett av världens fattigaste 

länder och att det för med sig att en del 

föräldrar eller släktingar väljer att blunda 

för det intresse som turisterna visar för deras 

barn. Detta samtidigt som växelkursövertaget 

gör att en västerlänning kan underhålla 

en hel familj för en spottstyver. 

De senaste åren har den kambodjanska 

regeringen, korruptionen till trots, satsat 

mycket på att öka kambodjaners kunskap 

och medvetande om barnsexturismen. 

Därför är det första som möter Sihanoukvillebesökaren 

gigantiska handklovar 

på en annonstavla. ”One size fits all”, 

lyder texten. Budskapet är att den som 

utnyttjar barn hamnar i fängelse, i Kambodja 

eller i hemlandet. Men det verkar 

inte bekymra männen på stranden. 

annette wallqvist 

turismutbildningar för att utbyta information 

om den kunskap som finns och få underlag 

till förebyggande åtgärder. Enligt handlingsplanen 

planerar regeringen också att ta upp 

och diskutera frågan på EU-nivå någon gång 

nästa höst. Åtgärderna är långt ifrån tillräckliga, 

menar svenska Ecpat. 

– Det är bra att barnsexturismen finns med 

i handlingsplanen, men de konkreta krafttagen 

saknas hittills, säger David Lagerlöf 

som är informationsansvarig på Ecpat. 

20 20 


Skåne län 

BOJ Helsingborg inbjuder tillsammans med 

Svenska Kyrkan till musikkväll i kyrkorna i Hel- 

singborg, Höganäs och Bjuv söndagen 22 fe- 

bruari. Det blir tal på temat brottsoffer, bl a om 

försoning och ljuständning för våra brottsoffer. 

På kyrkbacken bjuds soppa med hjälp av bl a 

lottorna. I Mariakyrkan blir det sång och musik 

av Maria Gospel samt Mats och Outi, i Höganäs 

sång av A Capella och i Bjuvs kyrka solo på 

trumpet och orgel med David Lindsö (polis) och 

kantor Lars Nilsson samt sång av kören. 

Hässleholm BOJ avslutade året med en julträff 

på Verumsgården. Stödpersoner, vittnesstöd, 

styrelse m fl bjöds på jultallrik och kassören Britas 

hemlagade ris à la Malta. Trivseln inramades 

av stora snöflingor. Nya året inleddes med 

Tingspredikan, mycket uppskattat. Ansökan 

av medel till en halvtidstjänst för brottsofferassistent 

sker under våren. Utbildning av nya vittnesstöd 

och stödpersoner startar i september. 

BOJ Nordöstra Skåne kallar till årsmöte 5 

mars och skickar en speciell inbjudan till den 

styrelse som startade verksamheten. Polisinspektörerna 

Elisabeth Lind och Kenneth Axelsson, 

brottsoffersamordnare i Nordöstra Skåne, 

informerar om hur polisen arbetar gentemot 

brottsoffren och samarbetet med jouren. 

BOJ Ängelholm högtidighåller Internationella 

Brottsofferdagen med ett heldagsseminarium 

27 februari kl 0830-1600 i Ängelholms stadsbibliotek. 

Tema Våld mot kvinnor i nära relationer, 

mönster konsekvenser och vägen vidare. Föreläsare 

är författare och sakkunnig i kvinnofridsfrågor 

Josefin Grände. Föranmälan senast 20 

februari tel 0431-143 00. Fri éntre, lunch och 

kaffe ingår. Arrangemanget sker i samarbete 

med Ängelholms kommun-Kvinnofrid. 

Jönköpings län 

BOJ Jönköping tänder ljus på hovrätten och 

tingsrätten 20 februari. Den rätta brottsofferdagen, 

22 februari, har vi 10-årsjubileum för 

vår vittnesstödsverksamhet. Vi har bjudit in 

alla aktiva i BOJ + alla som varit vittnesstöd 

och andra nyckelfigurer sedan starten. Vi äter 

söndagsmiddag på Stora Hotellet i Jönköping 

och delar ut guldnålar och berättar minnen. Vi 

har också inbjudit Gustinger från Öland. 

Västra Götalands län 

BOJ Borås anordnar Brottsoffervecka 16-22 

februari i samarbete med bl a Brottsoffermyndigheten, 

Polisen, Stödcentrum för unga, 

Kvinnojouren, Utväg, Brottsofferjouren, Kulturhuset, 

Borås stad, BRIS och RFSL. Tyngdpunkten 

ligger på unga brottsoffer. Samverkande 

organisationer har utställningar i Kulturhusets 

Vävarsal tisdag till lördag. På tisdagen berättar 

företrädare för BrOM (Ulf Hjerppe), BRIS och 

RFSL om sina verksamheter. I Gustav Adolfs 

församlingshem visas bl a BOJs En vanlig dag. 

BOJs ordförande, Hans Larsson, är på plats för 

att svara på frågor. Under torsdagen presenterar 

BOJ, Rädda Barnen, Kvinnojouren, Utväg, 

Stödcentrum för unga brottsoffer och medling 

samt polisen sitt arbete. Anneli Larsson, fil dr 

i psykologi, föreläser kring Utredande samtal 

med unga brottsoffer. På eftermiddagen 

direktsänder Radio Sjuhärad från Kulturhusets 

foajé. Under lördagen tänder Stödcentrum för 

unga brottsoffer på Stora Torget ett ljus för 

varje ungdom de varit i kontakt med 2008. 

Jouren hoppas att det ska leda till nya 

möjligheter att samarbeta i nätverk. 

Jämtlands län 

BOJ Jämtland anordnar en konferens 

24 februari i samverkan med andra 

lokala och regionala verksamheter i 

brottsofferarbetet samt Brottsoffermyndigheten. 

Viktimolog Magnus 

Lindgren talar om samverkan som en 

viktig framgångsfaktor i brottsofferarbetet. 

Kriminolog Susanne Strand talar 

om stalkning utifrån sin forskning på 

rättspsykiatriska regionkliniken. 

Västmanlands län 

BOJ Västerås firar 20-årsjubileum 

på Västerås slott 21 februari. Efter 

årsmöte på slottet går ett fackeltåg till 

Sigma-scenen där ett seminarium på 

temat ungdomsvåld hålls. Jouren har 

lokala och regionala talare och får besök 

av generaldirektör Per Rubing från 

Brottsoffermyndigheten och ordförande 

Hans Klette och generalsekreterare 

Eva Larsson från Brottsofferjourernas 

Riksförbund. 

Alla brottsoffers dag 

Regionnytt 

Internationella Brottsofferdagen högtidlighålls 

traditionsenligt med att ljus tänds för brottsoffer. 

Det var i år 20 år sedan dagen infördes 

på initiativ av dåvarande ordförande i Brottsofferjourernas 

Riksförbund Björn Lagerbäck. 

Sedan 10 år tillbaka arrangerar Brottsoffermyndigheten, 

i samarbete med bland annat 

Brottsofferjourernas Riksförbund, en temadag 

i Stockholm. 

Runt om i landet brukar de lokala brottsofferjourerna 

tända ljus och högtidlighålla dagen på 

olika sätt. Inte sällan genom att sprida kunskap 

om brottsofferfrågorna lokalt. Anhöriga till 

brottsoffer som mist livet kan genom den 

symboliska handlingen att tända ett ljus och se 

andra ljus brinna få kraft att orka ett år till. 

Den 22 februari brinner alltså otaliga ljus i hela 

Sverige och ute i Europa för att uppmärksamma 

alla brottsoffer. /NM 

tidningen brottsoffer 1/2009 21 21

så når du brottsofferjourerna 

De lokala brottsofferjourerna 

ger stöd till brottsoffer, anhö- 

riga och vittnen. Nedan finner 

du kontaktuppgifter till din 

närmsta jour. 

Postadresser och faxnummer finns 

på hemsidan www.boj.se 

Du kan också ringa Brottsoffer- 

jourernas Telefoncentral för stöd 

och råd på tel 0200-21 20 19. 

För stöd på eget språk ring 08-642 

00 44 och välj språk eller skicka 

e-post till kontakt@boj.se 

Riksförbundets kansli når du på 

08-644 88 00/boj.riks@boj.se 

Riksförbundets styrelse nås via 

e-post styrelsen@boj.se 

Läs mer om Riksförbundets verk- 

samhet på www.boj.se 

Skåne län 

Helsingborg-Höganäs-Bjuv 

tel 042-1 00 

boj.helsingborg@telia.com 

www.helsingborg.boj.se 

Hässleholm-Osby-Perstorp 

tel 0451-12 1 

brottsofferjouren@telia.com 

Landskrona-Svalöv 

tel 0418-4 61 1 

info@landskrona.boj.se 

Mellersta Skåne 

tel 046- 2 2 98 

info@mskane.boj.se 

www.mskane.boj.se 

Nordöstra Skåne 

tel 044-12 1 

info@noskane.boj.se 

www.noskane.boj.se 

Trelleborg-Svedala 

tel 0410-10 0 

info@trelleborg.boj.se 

www.trelleborg.boj.se 

Vellinge 

tel 040-42 24 0 

Ystad-Skurup-Sjöbo 

Brottsoffer- och kvinnojour 

tel 0411- 8 

brottsoffer-kvinnojouren@ystad.boj.se 

www.jourkompis.net 

Ängelholm-Båstad-Örkelljunga- 

Klippan-Åstorp 

tel 04 1-14 00 

info@engelholm.boj.se 

www.engelholm.boj.se 

Österlen-Simrishamn-Tomelilla 

tel 041 -12 12 

info@osterlen.boj.se 

Hallands län 

Falkenberg 

tel 0 46-58 8 

Södra Halland-Halmstad 

tel 0 5-12 48 24 

boj.halmstad@telia.com 

www.sodrahalland.boj.se 

Kungsbacka 

tel 0 00-8 48 40 

kungsbacka@telia.com 

www.kungsbacka.boj.se 

Varberg 

tel 0 40-6 65 01 

boj.varberg@jacket.nu 

home.swipnet.se/boj-varberg 

Blekinge län 

Blekinges kommuner 

Karlskrona tel 0455-822 80 

Ronneby tel 045 -1 4 

Karlshamn tel 0454-19292 

ordf@blekinge.boj.se 

www.blekinge.boj.se 

Jönköpings län 

Eksjö-Höglandskommunerna 

tel 0 81-1 8 55 

info@hoglandskommunerna.boj.se 

Jönköping 

(Mullsjö, Habo) 

tel 0 6-10 6 40 

info@jonkoping.boj.se 

Värnamo-Småland West 

tel 0 0-158 

info@varnamo.boj.se 

Kalmar län 

Södra Kalmar län 

tel 0480-880 85 

info@kalmar.boj.se 

www.kalmar.boj.se 

Oskarshamn 

tel 0491-1 6 00 

info@oskarshamn.boj.se 

www.oskarshamn.boj.se 

Vimmerby-Hultsfred 

tel 0495-128 18 

Västervik 

tel 0490-144 40 

Kronobergs län 

Sunnerbo-Ljungby-Markaryd 

Ljungby, tel 0 2-145 21 

Strömnäsbruk, tel 04 - 19 25 

info@sunnerbo.boj.se 

www.sunnerbo.boj.se 

Växjö 

tel 04 0-456 94 

vaxjo@vaxjo.boj.se 

www.vaxjo.boj.se 

Älmhult 

tel 04 6-169 1 

Västra Götalands län 

Ale brottsofferjour 

tel 0 0 - 06 44 

Alingsås-Lerum-Vårgårda- 

Herrljunga 

tel 0 22-6 9 9 

www.alingsas.boj.se 

Borås/Sjuhärad 

tel 0 -10 11 05 

info@boras-sjuharad.boj.se 

Göteborg 

tel 0 1-20 20 20 

info@goteborg.boj.se 

Kungälv-Stenungsund-Orust-Tjörn 

tel 0 0 -1 09 

boj-kung@spray.se 

Mölndal-Härryda 

tel 0 1-2 02 21/0 08-2 02 08 

bojmh@telia.com 

Strömstad 

tel 0 0 - 1 81 89 

Trollhättan, Lilla Edet 

tel 0520-805 14/0 0-2 2 02 54 

vittnesstöd, tel 0 -905 50 85 

info@trollhattan.boj.se 

www.trollhattan.boj.se 

Uddevalla-Lysekil-Munkedal- 

Sotenäs 

tel 0522-151 1 

vittnesstöd, tel 0 0-240 965 

Vänersborg-Dalsland-Mellerud 

Vänersborg tel 0521-14 1 

Mellerud tel 05 0-240 12 

info@vanersborg.boj.se 

Västra Skaraborg 

(Essunga, Grästorp, Götene, Lidköping, 

Skara, Vara) 

tel 0510-2 5 88 

boj.vskaraborg@telia.com 

Östra Skaraborg 

(Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, 

Mariestad, Skövde, Tibro, 

Tidaholm, Töreboda) 

tel 0500-48 5 4 

boj.oskaraborg@telia.com 

Södermanlands län 

Eskilstuna 

tel 016-12 62 10 

info@eskilstuna.boj.se 

www.eskilstuna.boj.se 

Katrineholm-Flen-Vingåker 

tel 0150- 80 1 

boj-katrineholm@boj.se 

Strängnäs 

tel 0152-1 6 00 

Östra Sörmland 

tel 0155-28 62 20 

info@ostrasormland.boj.se 

Östergötlands län 

Linköping 

tel. 01 -10 44 00 

boj-linkoping@telia.com 

www.boj-linkoping.se 

Sydvästra Östergötland 

(Mjölby, Boxholm, Ödeshög) 

tel 0142-880 88 

info@sv-ostergotland.boj.se 

22 tidningen brottsoffer 1/2008

Motala-Vadstena 

tel 0141-2 44 94 

bojmo@telia.com 

Östra Östergötland 

tel 011-10 28 89 

boj.norrkoping@telia.com 

Värmlands län 

Arvika-Eda-Årjäng 

tel 05 0-104 54 

info@vvarmland.boj.se 

Södra Värmland 

(Karlstad, Forshaga, Kil, Hammarö, 

Grums, Säffle) 

tel 054-18 28 88 

info@karlstadboj.se 

www.karlstad.boj.se 

Norra Värmland 

(Hagfors, Sunne, Torsby, Munkfors) 

tel 056 -51420 

mobil 0 0- 1 06 66 

info@nvarmland.boj.se 

www.nvarmland.boj.se 

Östra Värmland 

(Kristinehamn, Storfors, Filipstad) 

tel 0550-122 20 

telefonsvarare. 0550-100 4 

www.ostravarmland@boj.se 

Västmanlands län 

Hallstahammar-Surahammar 

tel 0220-1 

Västra Mälardalen 

(Köping-Arboga-Kungsör) 

tel 0221-200 91 

info@bojvm.se 

www.bojvm.se 

Sala-Heby 

tel 0224-864 40 

info@sala-heby.boj.se 

www.sala-heby.boj.se 

Västerås 

tel 021-41 2 60 

info@vasteras.boj.se 

www.vasteras.boj.se 

Örebro län 

Bergslagen 

tel 0581-100 1 

Nora, tel 058 -142 94 

tidningen brottsoffer 1/2008 

Sydnärke 

(Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå) 

tel 0582-15424 

BOJ Västra Bergslagen 

tel 0586-5 6 49 

info@brottsoffer.net 

www.brottsoffer.com 

Örebro-Lekeberg 

tel 019-12 14 44 

info@orebro-lekeberg.boj.se 

www.orebro-lekeberg.boj.se 

Gotlands län 

Visby 

tel 0498-28 46 46 

bojgotland@hotmail.com 

Stockholms län 

Farsta 

tel 08-604 19 50 

info@farsta.boj.se 

Haninge-Nynäshamn 

tel 08- 85 00 

info@haninge-nynashamn.boj.se 

www.haninge-nynashamn.boj.se 

Huddinge-Botkyrka 

tel 08- 10 01 02 

mobil 0 0- 2 01 02 

info@huddinge-botkyrka.boj.se 

www.huddinge-botkyrka.boj.se 

Nacka-Tyresö-Värmdö 

tel 08-466 91 66 

boj.ntv@telia.com 

www.nacka-tyreso-varmdo.boj.se 

Norrort 

(Järfälla-Sigtuna-Sollentuna-Upplands 

Bro-Upplands Väsby) 

tel 08-591 2 2 00/0 0- 65 66 06 

info@norrorts.boj.se 

www.norrorts.boj.se 

Norrtälje 

tel 01 6-5 1 81/0 0-5 1 41 4 

bojnorrt@rit.se 

Skärholmen 

tel 08- 08 95 80 

skarholmenboj@telia.com 

Solna-Sundbyberg-Ekerö 

tel 08-28 51 0 

info@solna.boj.se 

Spånga-Kista 

tel 08- 6 44 99 

boj.spanga-kista@telia.com 

Stockholms innerstad-Lidingö 

tel 08-612 21 21 

info@stockholmsinnerstad-lidingo.boj.se 

www.stockholmsinnerstad-lidingo.boj.se 

Södertälje-Salem-Nykvarn 

Brottsoffer- och kvinnojour 

tel 08-550 14 4/0 0-494 68 5 

info@sodertalje.boj.se 

www.sodertalje.boj.se 

Södra Roslagen 

(Täby, Danderyd, Vallentuna, Österåker, 

Vaxholm) 

tel 08- 68 8 82 

roslagenboj@telia.com 

Västerort 

(Bromma, Hässelby, Vällingby) 

tel 08-89 0 00 

info@vasterort.boj.se 

www.vasterort.boj.se 

Uppsala län 

Enköping-Håbo 

tel 01 1-262 06/0 0-464 8 1 

bojeh@telia.com 

www.enkoping-habo.boj.se 

Norduppland-Tierp-Östhammar 

tel Tierp 029 - 12 20 

tel Östhammar 01 -212 21 

boj.norduppland@brevet.se 

Uppsala 

tel 018-10 65 00 

uppsala.boj@comhem.se 

www.uppsala.boj.se 

Dalarnas län 

Avesta-Hedemora 

tel 0225- 45 /0 0-62 90 1 

info@avesta-hmora.boj.se 

www.avesta-hmora.boj.se 

Borlänge-Gagnef-Säter 

tel 024 -14 1/0 0-625 65 80 

info@borlange.boj.se 

Falun 

tel 02 -255 11 

info@falun.boj.se 

www.falun.boj.se 

Malung-Vansbro 

tel 0280-18 5 /0 0- 4 12 5 

Ludvika-Smedjebacken 

tel 0240-104 0 

boj.i.ludvika.smedjebacken@telia.com 

Mora-Orsa-Älvdalen 

tel 0250-181 68/0 0-209 5 42 

www.bojmora.se 

Rättvik-Leksand 

tel 024 -1 21 

Gävleborgs län 

Bollnäs-Ovanåker 

tel 02 8-24 02 

Gävle 

tel 026-10 55 /0 0-5 0 2 10 

kontoret@brottsofferjouren.com 

www.brottsofferjouren.com 

Hudiksvall-Nordanstig 

tel 0650-100 20 

info@hudiksvall.boj.se 

Ljusdal 

tel 0651-101 01/0 0- 5 06 

info@ljusdal.boj.se 

www.ljusdal.boj.se 

Gästrike Västra 

tel 026-25 90 00 

jour@gastrike.boj.se 

Söderhamn 

tel 02 0-101 21/0 0-526 64 0 

boj.soderhamn@telia.com 

Jämtlands län 

Jämtland 

tel 06 -15 26 6/0 -801 45 64 

info@jamtland.boj.se 

www.jamtland.boj.se 

Västernorrlands län 

Härnösand 

tel 0611-1 80 

Kramfors 

tel 0612-1 96 

Sollefteå 

tel 0620-1 0 0 

boj.solleftea@telia.com 

2

Sundsvall-Medelpad 

tel 060-19 22 

jourtel 060-18 6 0 

www.brottsofferjouren-medelpad.nu 

Örnsköldsvik 

tel 0200-21 20 19 

Västerbottens län 

Dorotea 

tel 0942-100 9 

Lycksele 

tel 0951- 0 

Skellefteå 

tel 0910- 0 18 20 

boj.skelleftea.@gmail.com 

www.skelleftea.boj.se 

Storuman 

tel 0951-100 5 /0951- 0 

Umeå 

tel 090-12 10 1 

info@umea.boj.se 

www.umea.boj.se 

Vilhelmina 

tel 0940- 2 0 

Norrbottens län 

A-kommunerna 

(Arvidsjaur, Arjeplog) 

tel 0960-1 1 50 

Boden 

tel 0921-124 44 

boj.boden@bredband.net 

Malmfältet 

(Kiruna-Gällivare-Jokkmokk) 

tel 0 0-94 9 4 

malmfaltensboj@telia.com 

Luleå 

tel 0920-104 1 

lulea@brottsofferjour.se 

www.lulea.boj.se 

Piteå-Älvsbyn 

tel 0911-181 81/0 0- 68669 

Östra Norrbotten 

(Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix, 

Övertorneå) 

tel 09 8-10010/ 0 0- 221822 

boj.ostranorrbotten@telia.com 

Sista sidan 

Bengt får Brottsofferpriset 2009 

n I år går Brottsofferpriset till 

Bengt Laveberg, ordförande 

i brottsofferjouren Trollhättan-Lilla 

Edet samt Länsföreningen 

för Brottsofferjourerna 

i Västra Götaland. 

Bengt Laveberg har efter 

pensionen från sitt arbete som 

polischef med energi, värme 

och entusiasm ägnat sig åt att 

driva på brottsofferfrågorna. 

Han har inspirerat sina medarbetare 

på jouren och verkat 

för att samarbeta med andra. 

Unga brottslingar och brottsoffer 

ligger honom varmt om 

hjärtat. Han har till exempel 

lokalt tagit sig an att ha samtal 

med unga brottslingar för 

att de ska förstå vad de gjort. 

Det har gått så bra att några 

av dessa unga brottslingar nu 

ägnar sig åt brottsofferstöd 

istället. Bengt Laveberg 

arbetar för att inkludera 

människor. Han har även 

prisats lokalt för att ha skapat 

nätverk med människor med 

olika etnisk bakgrund. 

Bengt har lokalt och inom 

regionen drivit på att polisen 

uppmärksammar brottsofferfrågorna. 

Han är en av de 

tre drivande i riksförbundets 

arbetsgrupp för polisfrågor. 

Även här har han genom entusiasm, 

kunskap och sin kontaktskapande 

förmåga lyckats 

väl med att förankra vikten 

av att polisen och brottsofferjouren 

samarbetar. Idag gör 

till exempel poliser praktik 

på jouren i Trollhättan som en 

del i sin utbildning. 

Bengt Laveberg nomineras 

Nästa nummer 

utkommer vecka 17 år 2009. Tema: Polisen. 

Bengt Laveberg får Brottsofferpriset för sin förmåga 

att samla alla goda krafter. Bengt är ordförande i 

brottsofferjouren Trollhättan-Lilla Edet samt Länsföreningen 

för Brottsofferjourerna i Västra Götaland. 

foto ninna mörner 

av länsföreningen samt av 

arbetsgruppen för polisfrågor 

och har tidigare år nominerats 

av sin lokala jour. Äntligen får 

han nu brottsofferpriset. I en 

nominering skriver man; 

”Bengt är med sin starka 

personlighet en ovärderlig 

tillgång i all vår strävan för 

att bättre synliggöra brottsofferjourernas 

viktiga funktion 

i vårt samhälle.” 

Brottsofferpriset delades ut 

14 februari i samband med 

jourens 20-årsjubileum. 

ninna mörner 

Diana Andersson har skapat priset, 

Öronängeln som ska gestalta den 

lyssnande medmänniskan som ger 

av sin tid och medkänsla till andra. 

fotnot Priset delades aldrig ut 

förra året då nominering till priset 

inte var förankrat hos den som 

fick det, Jane Olson Thorburn, f d 

ordförande i Göteborg BOJ.

Läs tidning nummer 1 2009 här. - Tidningen Brottsoffer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?