189-159 Kumlan 4 -08.indd - Kumla kommun

Nya bostadsområden i Kumla 

Sid 4-5 

Informationsblad för Kumla Kumla kommun Årgång 40 Nr 4/2008 

"Nya Djupadalsbadet" 

Sid 6-7 

i-care - nytt planeringssystem 

i hemtjänsten 

Sid 9

Nu är det dags... 

Efter drygt tretton år som kommunstyrelsens ordförande är det dags att lämna 

över ansvaret till en ny ledare eller som i detta fall en ”nygammal” politiker, 

nämligen socialnämndens nuvarande ordförande Lennart Eriksson. Det är väl 

lika bra att säga det på en gång – Lennart Eriksson är kanske inte en ungdomskandidat 

men han har det vi just nu behöver, nämligen erfarenhet. Den erfarenheten 

kommer att behövas för att lotsa Kumla kommun genom en tid av 

tuffare ekonomiska villkor beroende på det som händer i vår omvärld just nu. 

Text: Kommunalrådet Dan-Åke Moberg 

UPPDRAGET SOM LEDANDE POLITIKER i den 

kommunala verksamheten är i mångt 

och mycket att parera förändringar som 

ständigt sker och samtidigt kunna driva 

de frågor som är mest angelägna att genomföra. 

Då är det bra att en politiker 

som Lennart Eriksson tar vid som med sin 

mångåriga erfarenhet från såväl den kommunala 

verksamheten som LO kommer att 

orka hålla kursen fastän det blåser. 

OM DET ÄR NÅGON SOM TROR att jag kommer 

att lämna politiken helt och hållet 

bara för att jag uppnått 65 års ålder så 

har den fel. Mitt samhällsengagemang 

ska förhoppningsvis räcka livet ut. Min 

omedelbara avsikt är att fortsätta minst 

mandatperioden ut och jag kommer med 

liv och lust att delta i nästa valrörelse för 

att kämpa för en valutgång som, enligt min 

I detta nummer: 

2-3 Nu är det dags... 

4-5 Nya bostadsområden i Kumla 

5 Medborgarförslag 

6-7 "Nya Djupadalsbadet" 

8 Bibliotekets öppettider 

8 Bokbussens turer 

9 i-care - nytt planeringssystem 

i hemtjänsten 

10-11 Att minska din klimatpåverkan 

KUMLAN, informationsblad för Kum la kommun. 

Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Dan-Åke Mo berg 

Redaktion: Karin Moberg, Annika Hallberg 

Fotograf: Göran Ekberg 

12 Välkommen till Kumlahallen 

13 Renhållningsverket informerar 

14-15 Tack för att du återvinner 

förpackningar och tidningar 

16 Hjälp oss med trasiga lampor 

och klotter 

16 Kartans år 2008 

17 Skolverkets inspektionsrapport 

är nu klar 

mening, varit lyckosam för Kumla under 

många, många år. 

JAG KOMMER OCKSÅ att fortsatt ha ansvaret 

som ordförande i de kommunala bolagen 

fram till åtminstone nästa val – så än hänger 

gubben med. 

UNDER TIDEN från år 1996 till och med år 

2008, då jag haft förtroendet att som 

kommunstyrelsens ordförande leda Kumla 

kommun har det varit både med och 

motgångar. 

UPPDRAGET HAR INNEBURIT bland annat den 

kunskapen att ständigt gasa och bromsa 

i den kommunala ekonomin och inte allt 

för sällan att göra det samtidigt. 

Kumla kommun 

Torget 1 

692 80 KUMLA 

18-19 Vet du vad gatan heter? 

20-21 Vinterväghållning 

21 Radio- och Webb-TV-sändningar 

från kommunfullmäktige! 

22 Kanonerna har återvänt... 

22 Lundmarksaks skolan fi rades 

23 Kulturpriset 2008 

23 Nyårsfi rande på Kumla torg 

24 Konstsidan 

019-58 80 00 

www.kumla.se 

kommun@kumla.se

ÅREN 1993 TILL OCH MED 1998 genomfördes i 

Kumla ett mycket omfattande sparbeting för 

att bringa kontroll i kommunens fi nanser. Detta 

grundade sig bland annat i en omfattande 

lågkonjunktur i Sverige och utomlands och 

som givetvis fi ck omfattande återverkningar 

i kommunens ekonomi och verksamhet. 

VI ÄR BEROENDE AV VÅR OMVÄRLD men det 

hänger mycket på oss själva hur vi driver 

vår kommun och vår verksamhet för att över 

tiden kunna uppnå de mål vi eftersträvar. 

DEN KOMMUNALA EKONOMIN har alltid varit 

grunden för de överväganden och de politiska 

ställningstaganden som gjorts under 

vägen; därför denna metod att kunna gasa 

och bromsa samtidigt. 

ÅR 2003 VAR YTTERLIGARE ett tufft år i spåren 

av Ericssons varsel år 2001 i Kumla. Vi 

tvingades då spara 15 miljoner kronor 

under löpande budgetår. Det var tufft 

men det gick. 

BLAND MÅNGA POSITIVA händelser 

så kan nämnas det nya 

biblioteket som invigdes i 

oktober år 2001 liksom att 

Skogstorpsskolan togs i bruk 

år 2004 och i samverkan med 

Nerikes Brandkår stod en ny 

brandstation klar i Byrsta 

år 2006. 

JAG TROR DET ÄR VIKTIGT att 

Kumla och Örebro län ständigt 

växer. Ser man till länets 

kommuner under åren 1996 

och fram till år 2007 är det 

bara tre kommuner som har 

en positiv befolkningsutveckling 

över åren. Befolkningen 

i Kumla har under dessa år 

ökat med 766 personer vilket 

är främst i länet om man ser i förhållande 

till vår folkmängd. 

EN ÖKAD FOLKMÄNGD är för mig ett bevis på 

att människor gillar Kumla och aktivt väljer 

att fl ytta hit. De får dessutom en bonus i 

det faktum att Kumla kommun har länets 

lägsta skatt. En ökad folkmängd innebär 

också att vi skapar ekonomiskt utrymme 

för förändring och utveckling. 

SOM POLITIKER gäller det därför att våga driva 

utveckling. Risken är annars att man blir 

passivt stillastående och endast åser vad 

som händer i sin omvärld. 

MEN NU ÄR DET DAGS att lämna över till en 

ny kommunstyrelsens ordförande och en 

ny ledarskribent efter 48 stycken ledarkrönikor 

i Kumlan. 

Tack för mig! 

Kumlan 4 2008 3

Nya bostadsområden 

i Kumla 

Kumla kommun passerade, under sommaren 2008, 20 000 invånare. Infl yttningen 

fortsätter vilket innebär att vi arbetar vidare med att ta fram nya områden 

med lediga tomter för byggnation av villor. 

Text: Linda Wilhelmsson, Markhandläggare och Kurt Larsson, Stadsarkitekt. 

FÖR NÄRVARANDE har Kumla kommun 

en detaljplan ute för samråd gällande 

34 villatomter i Matildelund som ligger 

nordväst om Skogstorp. Gatu- och 

ledningsarbetet förväntas vara 

klart under sommaren 

2009. 

Lediga tomter i kumla kommun 

Det fi nns fortfarande lediga tomter kvar i Skogstorp, 

etapp I, II och III samt några tomter på Norrgårdsvägen 

i Smedstorp. Kumla kommu kan även erbjuda 

tomter i Hällabrottet, Sannahed, Ekeby och Åbytorp. 

Matildelund 

Längs Holmagatan i Hällabrottet fi nns det även 

möjlighet att anlägga hästgård. 

För mer information om vår tomtkö samt lediga 

småhustomter se www.kumla.se under rubriken 

Bygga & bo/Småhustomter. 

4 Kumlan 4 2008

Sörby 

YTTERLIGARE ETT OMRÅDE som är under 

planeringsstadiet är Sörby ridhus- och 

småhusområde. 

Där planeras ett femtiotal småhustomter 

i anslutning till det nya ridhus som 

är planerat. Några av småhustomterna 

ska även ha tillgång till hästplats i stallet. 

Området innehåller också tomter som gör 

Medborgarförslag 

DEN SOM ÄR FOLKBOKFÖRD i Kumla kommun 

kan lämna medborgarförslag till 

kommunfullmäktige om den kommunala 

verksamheten. 

MEDBORGARFÖRSLAGET SKA vara skriftligt 

och undertecknat av en eller fl era personer. 

Namnförtydligande, adress och telefonnummer 

skall anges. Ämnen av olika slag får 

inte tas upp i samma medborgarförslag. 

FÖRSLAGET SKICKAS TILL Kumla kommun, 

Kommunledningskontoret, 692 80 Kumla 

eller lämnas till kommunkansliet. 

det möjligt att bygga både rad-/kedjehus 

samt fl erbostadshus. 

ALLA NYA TOMTER ERBJUDS i första hand till 

personer i tomtkön. Information om hur 

man anmäler sig till tomtkön hittar du på 

www.kumla.se under rubriken Bygga & 

bo/Småhustomter. 

Förslaget kan också lämnas direkt vid 

fullmäktiges sammanträde. 

ETT MEDBORGARFÖRSLAG bör beredas så att 

beslut kan fattas senast inom ett år från 

det att förslaget lämnades. Den som har 

ställt förslaget kommer att få meddelande 

om när fullmäktige kommer att fatta beslut 

i ärendet. 


"Nya Djupadalsbadet" 

Nästa år fyller Kumlahallen 40 år. Sedan starten 1969 och fram till idag har mer 

än 2,8 miljoner badande besökt oss. Anläggningen byggdes för ungdomarna i 

Kumla, detta kan man läsa i Kumlan nr 1 1969, och kostade då ca 8 miljoner. I 

den summan ingick både bad- och sportanläggningen. 

Text: Lars-Göran Karlsson, Avdelningschef Förenings- och fritidsavdelningen 

ANLEDNINGEN TILL att det nu behövs ett 

nytt bad är främst att reningsanläggning 

är i dåligt skick och att dagens kunder 

önskar mer av en badanläggning än vad 

som krävdes 1969. Så nu är det dags att 

bygga en ny badanläggning som kommer 

att stå i ytterliggare 40 år. 

DEN NATURLIGA platsen för ett nytt bad i 

Kumla är i anslutning till Djupadalsbadets 

Skissritning av 

arkitekt Per Flodström. 

tempererade anläggning. Då får man en 

komplett anläggning som är fl exibel både 

när det gäller årstider och väderskiftningar. 

För området innebär det bättre service för 

våra campinggäster och en naturlig mittpunkt 

i den vackra Djupadalsparken. Att 

parkområdet samtidigt utökas med en ny 

sjöpark skapar bara större attraktionskraft 

i området. 

ETT NYTT BAD i Kumla är en friskvårdsanläggning 

för alla åldrar. Här ska de allra 

yngsta barnen få sitt med en spännande 

plaskbassäng med ytor för att träffas och 

äta medhavd fi ka. 

Här ska tävlings- och motionsimmaren 

få gott om plats för att simma utan att 

behöva trängas med lekande barn på en 

angränsande bana. 

Till leken ska det fi nnas en lek- och 

upplevelsebassäng som med sin spännande 


form skapar leklust med hjälp av sprutande 

vatten och strömkanaler. Bassängen ska 

också vara en mötesplats för all åldrar 

med sitt varierande djup mellan 0-120 cm. 

Den ska vara lätt att komma till oavsett 

rörelseförmåga . Den ska också klara att 

erbjuda massage i munstycken både över 

och under vattenytan. Till denna del ska det 

också fi nnas en väl tilltagen bubbelpool och 

rutschbana som kryddan på moset. 

En av de viktigaste bassängerna är en 

tränings- och undervisningsbassäng som ska 

klara att erbjuda verksamhet från de allra 

minsta i babysimgruppen till bad för funktionshindrade. 

Vattnet ska vara varmt, runt 35 

grader, och bassängens botten ska vara höj och 

sänkbar så att man klarar de olika gruppers 

krav på olika vattendjup. Att man ska kunna 

nå badets basfunktioner som funktionshindrad 

är självklart och nödvändigt. 

FÖR ATT VARA en komplett friskvårdsanläggning 

krävs det även ytor för träning, 

massage, sol och en väl tilltagen bastuavdelning. 

Bastu, må bra-avdelningen, 

vänder sig främst till anläggningens vuxna 

besökare. Den ska erbjuda olika sorters bastuupplevelser 

samt en varm- och kallpool i 

anslutning till ett relaxrum 

för avslappning och 

stressreducering. 

ATT BYGGA ETT nytt bad 

på 2000-talet innebär 

också att det fi nns 

chans till att optimera 

energiåtgången i anläggningen. 

För att värma 

allt vatten kan man 

förhoppningsvis delvis 

använda energin ur 

förnybara energikällor. 

All belysning i anläggningen 

ska vara tid- och 

rörelsestyrd. 

För att ytterliggare förbättra miljön 

så minskar dagens reningsanläggningar 

behovet av kemikalier i badvattnet utan 

att ge avkall på vattenkvalitet. 

FLERA REFERENSGRUPPER har lämnat synpunkter 

på vad som inte får missas när 

man nu bygger framtidens bad. Det är 

främst föreningar som i dag fi nns verksamma 

i Kumlahallen och företrädare för 

handikapporganisationer i kommunen. 

Men även vanliga brukare ska få tillfälle 

att påverka. 

Så har just du synpunkter på detta, kom 

då till Kumlahallen där vi fram till årsskiftet 

har en "tycka till" låda eller kom in och 

prata med mig personligen. 

VAD DET NU kostar att bygga ett nytt bad är 

det få som med säkerhet vet. När beslutet 

tas i fullmäktige så får vi svaret vad det får 

kosta den kommunala ekonomin. 

Det vi i alla fall kan vara säkra på är att 

det behövs byggas ett nytt bad i Kumla och 

att när det väl står klart kommer det vara 

kommuninvånarnas friskvårdsanläggning 

i minst 40 år till. 


Biblioteket och utställningshallen 

Öppettider 

Måndag 8.00-19.00 

Tisdag 8.00-20.00 

Onsdag 8.00-19.00 

Torsdag 8.00-19.00 

Fredag 8.00-18.00 

Lördag 10.00-14.00 

Söndag 14.00-18.00 

Mer information 

om biblioteket 

och dess verksamhet 

hittar du på 

www.kumla.se/bibliotek 

Bokbussens turer 2008/2009 

Ekeby/Kvarntorp - torsdagar 

Ekeby (Macken) 16.45-18.15 

Kvarntorp (Gasolvägen) 18.30-20.00 

11/12, 8/1, 22/1, 5/2, 19/2, 5/3, 19/3, 2/4, 23/4, 

14/5, 4/6 och 25/6. 

Hällabrottet - torsdagar 

Vid affären 17.30-19.30 

18/12, 15/1, 29/1, 12/2, 26/2, 12/3, 26/3, 16/4, 

7/5, 28/5 och 11/6. 

Sannahed - onsdagar 

Tvärgatan 18.00-19.30 

17/12, 14/1, 28/1, 11/2, 25/2, 11/3, 25/3, 8/4, 

22/4, 6/5, 27/5, 10/6 och 24/6. 

Åbytorp - onsdagar 

Stene skola 17.00 – 19.30 

10/12, 7/1, 21/1, 4/2, 18/2, 4/3, 18/3, 1/4, 15/4, 29/4, 

13/5, 3/6 och 17/6. 

Prästgårdsskogen - torsdagar 

von Rosensteins väg 11.00 –12.00 

4/12, 8/1, 5/2, 5/3, 2/4, 7/5, 28/5 och 25/6. 

Jul-, nyårs- och trettonhelgen 

22 december 8.00-19.00 

23 december 8.00-17.00 

24 december stängt 



27 december 10.00-14.00 

28 december 14.00-18.00 

29 december 8.00-19.00 

30 december 8.00-17.00 


1 januari stängt 

2 januari 8.00-18.00 

3 januari 10.00-14.00 

4 januari 14.00-18.00 

5 januari 8.00-17.00 


7 januari 8.00-19.00 

Landsbygdsturer 

Brånsta måndag 12/1, 9/2, 9/3, 6/4, 11/5, 8/6. 

Byrsta måndag 8/12, 19/1, 16/2, 16/3, 20/4, 18/5, 15/6. 

Eneby måndag 15/12, 26/1, 23/2, 23/2, 27/4, 25/5, 22/6. 

Nynäs måndag 22/12, 2/2, 2/3, 30/3, 4/5, 1/6, 29/6. 

Berga tisdag 2/12, 27/1, 3/3, 7/4, 12/5, 16/6. 

Hjortsberga tisdag 16/12, 10/2, 17/3, 21/4, 26/5, 30/6. 

Rala tisdag 20/1, 24/2, 31/3, 5/5, 9/6. 

Vallersta tisdag 13/1, 17/2, 24/3, 28/4, 2/6. 

Öja tisdag 9/12, 3/2, 10/3, 14/4, 19/5, 23/6. 

Björka torsdag 4/12, 15/1, 12/2, 12/3, 16/4, 7/5, 11/6. 

Frommesta torsdag 18/12, 15/1, 12/2, 12/3, 16/4, 7/5, 11/6. 

Brändåsen* torsdag 11/12, 15/1, 12/1, 12/3, 16/4, 14/5, 4/6. 

Östra* torsdag 4/12, 8/1, 5/2, 5/3, 2/4, 7/5, 28/5, 25/6. 

* förmiddagstur 


i-care - nytt planeringssystem i hemtjänsten 

Inom kort införs ett nytt system, kallat i-care, för planering och uppföljning inom 

hemtjänsten. Främst kommer systemet att påverka personalens arbete. För våra 

brukare kommer i-care inte att innebära några förändringar i den vård och 

omsorg som hemtjänsten står för. Text: Albin Lindström och Yvonne Sandström 

Varför införs ett planeringssystem? 

Anledningarna till att vi inför ett databaserat 

planeringssystem är fl era. Det innebär 

först och främst en kvalitetssäkring av den 

hjälp som våra brukare får av personalen 

från hemtjänsten. Vi kan enkelt se vem som 

besökt en brukare, vad personalen utfört 

hos denne och hur lång tid det tog. Att alla 

brukare får de insatser som de beviljats 

är otroligt viktigt, detta kommer att bli 

enklare att följa upp i fortsättningen. 

Schemaläggning och planering inför varje 

dag kommer att underlättas via i-care. I 

programmet kan vi följa vem som jobbar 

var och när. Det nya systemet tar hänsyn 

till hur många som jobbar, var brukaren 

bor, vem som är kontaktperson och vilken 

typ av hjälp brukaren ska ha, vi får då 

en tydlig bild av arbetsbelastningen och 

personalbehov. 

Planeringssystemet underlättar även för 

ledning och styrning. Det ger politiker och 

tjänstemän en bättre möjlighet att följa 

verksamheten och därigenom att fatta 

rätt beslut. 

Hemtjänsten installerar en 

registreringsenhet 

För de brukare som har trygghetslarm 

kommer personalen att göra en omprogrammering 

av larmenheten hemma hos 

varje person. De brukare som har hemtjänst 

och inte har ett trygghetslarm får 

en registreringsenhet installerad hemma 

av hemtjänstpersonalen. 

Personalen kommer sedan att använda 

registreringsenheten för att registrera när 

de kommer och när de går, brukaren själv 

använder inte registreringsenheten. Genom 

registreringen kan kommunen följa upp att 

brukarna får den hjälp de har beviljats. 

Registreringen skickas via ett 020-nummer 

(som bekostas av kommunen), till 

en databas och kommer inte att innebära 

några kostnader för brukarna. 

Vi inför i-care i alla sex hemtjänstgrupper, 

det vill säga: Citygruppen, Kvantumgruppen, 

Hällabrottsgruppen, Kumlabygruppen, 

Kvarnparksgruppen och NordVästra. 

Även nattpatrullen kommer att fi nnas med 

vid utbildningen. 


Att minska din klimatpåverkan 

Kommunfullmäktige i Kumla antog den 18 juni 2007 en klimatstrategi. Strategin 

innebär att kommunens påverkan på klimatet ska minskas. 

Text: Östen Tylebrink, Miljöinspektör 

EN KLIMATSTRATEGI behövs av fl era anledningar. 

Hotet om klimatförändringar 

är den hittills svåraste och viktigaste miljöfrågan 

som människan har ställts inför. 

Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet 

över hela jorden oavsett var utsläppen sker, 

därför berör klimatförändringar oss alla. 

Enligt FN:s klimatpanel är temperaturökningar 

under perioden 1990–2100 att vänta 

med en och en halv till sex grader. 

Vår klimatstrategi fi nns att ladda ner på 

Kumla kommuns hemsida. 

FÖR ATT MINSKA din klimatpåverkan måste 

du minska din användning av energi. Det 

fi nns många enkla sätt att spara energi. Två 

av fördelarna med att minska utsläppen av 

växthusgaser, förutom att du hjälper till att 

minska den globala uppvärmningen, är att 

du sparar pengar och att du får en bättre 

kondition! Det fi nns många småsaker du 

kan göra för att minska din klimatpåverkan, 

nedan följer ett antal punkter. 

Transporter 

Gå, cykla, ta tåg eller åk kollektivt i första 

hand. Det är gratis att åka stadsbuss i 

Kumla! Istället för att åka bil till exempelvis 

Örebro, åk tåg. Tåget tar tolv minuter 

och ger betydligt mindre utsläpp än bilen. 

Kumla är en liten kommun till ytan, du tar 

dig över stor del av kommunen med hjälp 

av cykel eller till fots och det fi nns gott om 

gång- och cykelvägar. 

På vintern och vid kallare väderlek är 

det bättre att värma upp bilens motor med 

motorvärmare innan du åker iväg. Detta 

beror på att en kall motor drar mer bensin 

än en varm. 

Vatten 

Stäng av kranen när du diskar eller borstar 

tänderna istället för att låta kranen stå och 

rinna, fyll tvättmaskinen ordentligt innan 

du tvättar och ta lite kortare duschar. Om 

en person i hushållet duschar fem minuter 

kortare varje gång kommer hushållet att 

förbruka cirka 500 kilowattimmar 

mindre elektricitet 

varje år. 

Att spara på varmvattnet 

sänker dina energikostnader 

men det är även viktigt att 

spara på kallvatten. Kommunens 

vattenproduktion 

kräver både energi och 

kemikalier. För att spara 

på vattnet fi nns särskilda 

snålspolande kranar och 

duschar. 


Avfall 

Sortera dina sopor! Sorterat avfall kan 

återvinnas och därigenom minskas utsläppen 

av växthusgaser. I centrala Kumla 

samt i tätorterna, Hällabrottet, Åbytorp, 

Sannahed och Ekeby fi nns återvinningsstationer 

där du kan lämna tidningar och 

förpackningar. På kommunens hemsida 

fi nns karta och information om återvinningsstationerna. 

Hushållsel 

Stäng av alla standby-funktioner på TVapparater, 

stereo med mera. Ett enkelt 

sätt är att samla alla kontakter i en extra 

grendosa som kan stängas av när apparaterna 

inte används. Ryck ur sladden 

till exempelvis mobilladdaren när du inte 

laddar telefonen. 

Byt ut dina glödlampor till lågenergilampor 

– nio stycken lågenergilampor sparar 

under sin livstid ca 250 kilogram koldioxid 

i jämförelse med vanliga glödlampor. När 

ca 100 liter bensin förbränns frigörs ca 250 

kilogram koldioxid. 

Uppvärmning 

Kumla deltar i ett projekt där samverkan 

kring energirådgivning sker mellan ett 

antal kommuner i Sydnärke. Projektet 

heter Energicentrum och fi nns vid Marieberg 

Köpcentrum. På Energicentrum fi nns 

permanenta utställningar och kunniga energirådgivare. 

Här kan du diskutera vilken 

typ av uppvärmning som passar bäst för att 

värma upp ditt hus. För mer information 

besök www.energicentrum.nu. 

Om du sänker temperaturen i din bostad 

med en grad sparar du cirka fem procent 

av energianvändningen. Om du bor i 

villa kan du med täta dörrar och fönster 

totalt spara mycket energi, om du hyr din 

bostad kan du övertala din hyresvärd att 

täta fönster och dörrar för att minska en- 

ergiförbrukningen. Om din bostad måste 

vädras är det mest energieffektiv att vädra 

snabbt med korsdrag utan att bostaden 

hinner kylas ned. 

Energideklaration 

I juni 2006 trädde Lagen om energideklaration 

för byggnader ikraft, lagen 

innebär att vissa typer av byggnader ska 

energideklareras. 

En energidekalration går ut på att fastställa 

en fastighets energiprestanda. Utifrån 

deklarationen kan sedan diverse åtgärder 

göras som hjälper till att få byggnaden mer 

energieffektiv. En energideklaration ska ge 

konkreta förslag och rekommendationer 

om lämpliga åtgärder som ska minska 

energibehov och skona miljön. Undermåliga 

dörrar och fönster, dålig isolering 

samt gamla och ineffektiva värmekällor 

granskas och pekas ut. Genom att följa 

energideklarationens rekommendationer 

kan du spara pengar och energi eftersom det 

krävs mindre energi för uppvärmning. 

Från och med den 1 januari 2009 måste 

bland annat alla hyresrätter, bostadsrätter 

och andra lokaler som hyrs ut, vara 

energideklarerade. Från och med årsskiftet 

måste även alla villor som säljs samt alla 

nybyggda villor energideklareras. 

Energideklarationen ska utföras av en 

person som är certifi erad av den statliga 

myndigheten SWEDAC. Kommunen är 

ansvarig för tillsynen och för att se till 

att energideklarationer fi nns. Anmälan 

och energideklaration ska lämnas in till 

Boverket och är giltig i tio år. 

PÅ BOVERKETS hemsida, www.boverket.se 

fi nns mer information att läsa om energideklaration. 

Kumlan 2 4 2008 11

Välkommen till Kumlahallen 

Öppettider 

Måndag och torsdag 9.00-20.30 

Tisdag, onsdag och fredag 7.00-20.30 

Lördag och söndag 9.00-15.30 

Kassan stänger 30 minuter innan badet. 

Öppettider jul-, nyårs- och trettonhelgen 

22 december 9.00-20.30 

23 december 7.00-20.30 



26 december 9.00-15.30 

27 december 9.00-15.30 

28 december 9.00-15.30 

29 december 9.00-20.30 

30 december 7.00-20.30 



Tisdagar, lördagar och söndagar är lilla bassängen 

uppvärmd till 33 grader. 

Simundervisning för barn och vuxna ordnas 

regelbundet. 

Vid lov och studiedagar är bassängerna 

disponobla i mycket större utsträckning under 

dagtid, då inga skolbad förekommer. 

I Kumlahallen fi nns det alltid utrymme för 

motionssim. 

Vuxenkvällar, onsdagar 

kl. 18.00-20.30 

Här kan du njuta i en avspänd miljö med soft 

musik och undervattensbelysning. Ålder 18 år 

och äldre. 

Barn- och familjekvällar, 

fredagar kl. 18.30-20.30 

På fredagar står badets bassänger och lokaler 

öppna för barnfamiljer. Alla lekredskap är tillgängliga, 

hopptorn och sviktar är öppna. 

Ta gärna med dina egna simleksaker samt 

picknickkorg och gör en helkväll tillsammans. 

Kumlahallens Spa 

Telefon 019-58 86 75 

Vardagar kl. 16.30-20.30 

Unna dig själv en stunds avkoppling, en stund 

som ger dig energin åter, en stund du kan leva 

länge på! 

Kumlahallens gym 

Träningslokalen är öppen under badets öppettider. 

Vi erbjuder nya maskiner för både konditions- 

och styrketräning. 

Rackethallen 

Spela tennis eller badminton. Bokning via Bokningsexpeditionen 

på telefon 019-58 86 77. 

Bokningscentralen 

Barnkalas i gymnastiksal? Spela tennis på proffsgolv 

i rackethallen! Släktträff med innebandy? 

Kompisgäng som vill röra på sig? 

Som privatperson är du välkommen att hyra 

kommunens lokaler i mån av ledig tid. 

Bokningscentralens öppettider: 

Måndag 9.00-16.00 

Tisdag 9.00-16.00 

Onsdag 9.00-18.00 

Torsdag 9.00-16.00 

Fredag 9.00-16.00 

Lunchstängt 12.00-13.00 

Dag före helgdag stänger bokningen kl. 12.00. 

För bokning och information: 019-58 86 77 

eller kumlahallen@kumla.se 

Du kan även söka lediga tider i vår webbbokning: 

www.kumla.se , under rubriken Fritid 

och Idrott hittar du bokningscentralen. 

Nycklar och passerkort hämtas på bokningscentralen 

efter överenskommelse. Skollokaler 

måste bokas minst 7 dagar i förväg. 

Folkhälsoenheten 

Folkhälsoenheten vid Örebro läns Idrottsförbund 

bedriver folkhälsoinriktade insatser i 

samarbete med kommun och landsting. 

I Kumla kommun har vi bland annat vattengymnastik, 

ryggymnastik, promenadgrupp 

och viktgrupper. 

Höstterminens aktiviteter avslutas vecka 50 

och vårterminens aktiviteter startar vecka 3. För 

mer information, ring 019-58 86 80. 


Renhållningsverket 

informerar 

Återvinning av mjukplastförpackningar 

Från och med den 1 november 2008 ska mjukplastförpackningar sorteras ut och läggas 

i containrarna för hårdplastförpackningar på återvinningsstationerna. Mer information 

fi nns på sidan 14-15. 

Ändrade sophämtningsdagar kring jul och nyår 

Ordinarie hämtningsdag 

Måndag 22 december 

Tisdag 23 december 

Julafton 24 december 

Juldagen 25 december 

Annandag jul 26 december 



Nyårsafton 31 december 

Nyårsdagen 1 januari 

Övriga dagar sker hämtningen på ordinarie dag. 

Hämtning sker på 

Söndag 21 december 




Annandag jul 26 december 





Sophämtning 

Tänk på att skotta (även locket på soptunnan) och sanda för sopåkarna. Håll soptunnan 

ren, även under vintern då det är lätt att soporna fastnar i kärlet och då blir den 

inte helt tömd. 

Se till att hålla framkomlig väg för sopbilen och som även, i vissa fall bl a på landsbygden, 

måste ha en vändplan. 

Rensa buskar och träd från vägbanan 

Under sommaren har buskar och träd växt väldigt 

mycket vilket medför att grenar m.m. hänger ut över 

vägen. Se till att detta rensas bort så att det är fri bredd 

och höjd längs vägen. Mer information om detta hittar 

du på www.kumla.se under rubriken 

Bygga & bo/Fastighetsägaransvar. 

Vid fl ytt 

Anmäl fl ytt av renhållnings- och vattenabonnemang 

i god tid före din fl ytt på telefonnummer 019-58 80 99. 

Kumlan 1 4 2006 2008 13

Tack för att du återvinner 

förpackningar och tidningar 

Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning händer något 

stort. Den gamla kapsylen förvandlas till en mutter. Det tillknycklade tvättmedelspaketet 

blir en snygg skokartong. Den lästa tidningen blir en ny tidning att läsa. 

På så sätt hjälper du till att spara in stora mängder energi. Du ser också till att 

naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Tack vare dig gör miljön en stor vinst. 

Och därmed vinner även du något. Varje gång du återvinner. 

Förpackningar och tidningar i ett 

kretslopp 

Alla förpackningar och tidningar som samlas 

in återvinns till nya förpackningar eller nya 

produkter. Plastförpackningar kan bli allt 

från bullerplank och diskborstar till blomkrukor 

och plastpåsar. Glas, wellpapp och 

pappersförpackningar blir framför allt nya 

förpackningar. Metallförpackningar kan bli 

järnvägsräls, bilkarosser och mycket annat. 

Lästa tidningar blir nytt tidningspapper! 

Producentansvar 

Regeringen har bestämt att varje företag 

som tillverkar, importerar, fyller eller säljer 

förpackningar eller förpackade varor, ska 

ansvara för att det fi nns ett insamlingssystem 

dit slutkunderna kan lämna förpackningarna 

för återvinning. Det kallas producentansvar. 

Samma sak gäller för tidningar och 

returpapper. 

De som tillverkar eller importerar tidningspapper 

och trycker eller importerar tidningar 

ska också ansvara för insamling och återvinning 

av returpapper. Förpackningar och 

tidningar är två av de första varugrupperna 

som fått ett producentansvar. De utgör en 

stor volym av hushållssoporna och är relativt 

enkla att åtgärda. Förpacknings- och 

returpappersproducenterna samarbetar 

under namnet FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. 

All verksamhet bedrivs 

utan vinstsyfte. 

Återvinningsstationer 

FTI ansvarar för ca 5 800 återvinningsstationer 

runt om i landet. Dit går du för att lämna 

tidningar och förpackningar av plast, papper, 

metall och glas för återvinning. (Där kan även 

fi nnas behållare för batterier och kläder.) 

Mer information 

På vår webbplats, www.ftiab.se, kan du söka 

efter din närmaste återvinningsstation. Där 

fi nns också en sorteringslista och mycket 

annan fakta. 

Du är dessutom välkommen att ringa 

till vår kundtjänsttelefon, tfn 0200-88 03 

11, för att få personlig service. Där kan du 

lämna synpunkter på skötsel av din återvinningsstation 

och få svar på dina frågor. 

Annat avfall än förpackningar och tidningar 

ansvarar kommunen för. Ring dem 

så får du veta mer om hur det avfallet ska 

sorteras. 


Så här sorterar du förpackningar och tidningar: 

Alla förpackningar ska vara tömda och rengjorda. Förpackningar med olika material ska separeras. Går 

det inte att skilja materialen åt; sorterar du förpackningen efter det viktmässigt dominerande materialet. 

PLASTFÖRPACKNINGAR 

HÅRDA PLASTFÖRPACKNINGAR 

Exempel: fl askor, burkar, dunkar och små hinkar. Gör så här: Ta av korkar och lock, sortera efter 

materialslag och lägg dem lösa i behållarna. Lägg alla plastförpackningar lösa i behållarna, inte i 

ihopknuten påse. 

MJUKA PLASTFÖRPACKNINGAR 

Exempel: bärkassar, plastpåsar, refi llpaket, plastfolie och -fi lm. Obs! I Kumla kommun lämnas 

de mjuka och hårda plastförpackningarna i samma återvinningsbehållare. Detta är nytt från och 

med den 1 november 2008. Tidigare gick de mjuka plastförpackningarna till förbränning genom 

kommunens energiutvinning av hushållsavfallet. Genom denna förändring återvinns även de mjuka 

plastförpackningarna till nya produkter. 

Stora produkter som inte går ner i behållaren på återvinningsstationen lämnas t ex till kommunens 

återvinningscentral. Plastartiklar (t ex möbler och leksaker), som inte är förpackningar 

lämnas som grov- eller hushållsavfall. Plastfl askor med pant lämnas i butiker. 

PAPPERSFÖRPACKNINGAR 

Exempel: hundmatsäckar, sockerpåsar, pastapaket, presentpapper, mjölk- och juicepaket, skokartonger, 

toarullar och wellpapplådor. Gör så här: Platta till och vik ihop. Lägg mindre förpackningar i större. 

Obs! Kuvert läggs i hushållsavfallet. Tidningar, reklamblad och liknande läggs i behållaren för tidningar. 

TIDNINGAR OCH TRYCKSAKER 

Exempel: Tidningar, tidskrifter, kataloger, reklamblad och broschyrer lämnas i behållare för tidningar/ 

returpapper. Gör så här: Ta bort plastpåsar och påklistrade reklamlappar innan trycksaker läggs i 

behållaren. Obs! Kuvert läggs i hushållsavfallet (eller den brännbara fraktionen om sådan fi nns). 

METALLFÖRPACKNINGAR 

Exempel: konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsyler och lock, urskrapade och torra färgburkar, 

aluminiumfolie- och formar. Gör så här: Böj in vassa lock på konservburken. Låt hatten på kaviartuben 

sitta kvar. Obs! Burkar med färg- och limrester lämnas som farligt avfall. Stora förpackningar som 

inte går ner i behållaren på återvinningsstationen lämnas till t ex kommunens återvinningscentral. 

Metallskrot, VVS-detaljer, stekpannor och andra produkter som inte är förpackningar lämnas 

som grovsopor eller hushållsavfall. För information om elektronikavfall se www.el-retur.se eller 

kontakta din kommun. Dryckesburkar lämnas mot pant i butik. 

GLASFÖRPACKNINGAR 

Exempel: fl askor och burkar av färgat och ofärgat glas. Gör så här: Ta av kapsyler, lock och 

korkar och sortera dem till återvinning efter materialslag. Obs! 33 och 50 cl returfl askor lämnas 

mot pant i butiker. Porslin, keramik och annat glas som inte är förpackningsglas får inte lämnas i 

glasinsamlingen, de lämnas som hushållsavfall eller som grovsopor. Glödlampor och lysrör får inte 

lämnas i glasinsamlingen de ingår i producentansvaret för elektronikavfall och lämnas vanligen 

på någon av kommunens bemannade återvinningscentraler, för mer information se www.el-retur. 

se eller kontakta din kommun. 


Hjälp oss med trasiga lampor och klotter! 

NU NÄR HÖSTMÖRKRET fallit över vår kommun 

blir problem med trasiga gatubelysningar 

uppenbart. Vi på Tekniska kontoret ser 

till att detta åtgärdas så fort som möjligt 

när vi väl fått vetskap om en mörklagd 

belysning. Upptäcker vi inte det själva får 

vi ofta telefonsamtal från allmänheten, 

men då har det som regel varit mörkt en 

längre period. Därför ber vi om din hjälp 

så att vi kan reagera snabbare. 

FELANMÄLAN PÅ gatubelysningen kan alla 

göra genom att gå in på kommunens 

hemsida www.kumla.se och där välja 

"Kontakta kommunen". Det går även 

att ringa direkt till entreprenören på tfn 

019-26 44 22. 

ETT LIKNANDE PROBLEM har vi när det gäller 

vandalisering i form av klotter. Här försöker 

vi också att åtgärda fortast möjligt 

eftersom ett klotter ofta följs av ännu mer 

klotter. 

Det kan vara värt att nämna att innan vi 

avlägsnar klottret tar vi foton på det och 

gör en polisanmälan. Polisen gör sedan 

en undersökning för att förhoppningsvis 

kunna gripa utövarna så småningom. 

Vi vill agera snabbt och även här behöver 

vi din hjälp med att rapportera. Upptäcker 

du ett klotter tar vi tacksamt emot anmälan 

på tfn 019-58 82 58 eller via e-post: 

tekniska.kontoret@kumla.se 

Kartans år 

ÅR 2008 HAR utsetts till Kartans år av Kartografi 

ska sällskapet som fyller 100 år i år. 

Syftet med Kartans år är att sprida kunskap 

om kartans olika användningsområden i 

samhället och att öka användningen av 

den. 

Från den 1 till 7 december 

kommer det att fi nnas en 

kartutställning på Kumla 

Bibliotek. 

Utställningen har utarbetats av Lantmäteriet, 

Sjöfartsverket, Sveriges geologiska 

undersökning och en projektgrupp för Kartans 

år. Den visar bland annat hur kartan 

används i samhället i olika situationer, hur 

kartan har utvecklats i Sverige och vad det 

fi nns för utbildningar inom området. Det 

kommer att fi nnas möjlighet att beställa 

kartor vid utställningen. 


Skolverkets inspektionsrapport 

är nu klar 

Jag har vid tidigare tillfälle under året, i Kumlan nr 2 2008, beskrivit den inspektion 

som Kumlas förskolor och skolor varit föremål för under vårterminen 2008. 

Jag lovade då att återkomma med en rapport när inspektionens arbete var färdigt 

och redovisat. Håll till godo. Text: Leif Lindström, Barn- och utbildningschef. 

SKOLVERKETS INSPEKTION i Kumla redovisades 

den 19 september. Skolverket 

släppte samma dag en pressrelease där 

rubriken löd: "Gott värdegrundsarbete, 

men fl er elever måste nå kunskapsmålen 

i Kumla". Ett "domslut" som vi måste 

acceptera och som vi känner igen, samtidigt 

en mycket klar uppmaning till alla 

medarbetare i förvaltningen att ta tag i 

och jobba med de förbättringsområden 

som pekas ut. 

Totalt sett fi nns 4 kommunövergripande 

rapporter och 13 enhetsvisa. Rapporterna 

fi nns att hämta på Kumla kommuns hemsida 

och på Skolverkets dito. Totalt sett en diger 

lunta på 242 sidor intressant läsning. 

HÄR FÖLJER NÅGRA axplock av de viktigaste 

noteringarna i rapporten: 

Arbetet i förskoleverksamheten sker 

generellt med god kvalitet. 

Skolbarnsomsorgen är i vissa delar 

marginaliserad i förhållande till övriga 

utbildningsverksamheter. 

Andelen elever i grundskolan som nått 

målen i alla ämnen, andelen behöriga till 

nationella program och det genomsnittliga 

meritvärdet ligger under det genomsnittliga 

riksvärdet. 

Kommunen bedriver i vissa delar ett gott 

kvalitetsarbete. För att utveckla detta bör 

dock kommuneni högre grad utgå ifrån 

verksamheternas resultat. 

För att analysera orsakerna 

krävs bättre uppföljning 

av resultaten 

på såväl individnivå 

som grupp, skol- och 

kommunnivå. Detta är 

nödvändigt för att kunna 

anpassa undervisningen, stödinsatserna 

och andra förutsättningar 

för att fl er elever ska nå målen. 

I verksamheterna bedrivs ett aktivt 

kvalitetsarbete när det gäller normer 

och värden och ett förebyggande när det 

gäller diskriminering och annan kränkande 

behandling. 

I kommunen fi nns en kö för utredning 

av elever som väntat på utredning i upp 

till två år. Utredningarna ska påbörjas 

utan dröjsmål samt handläggas så snabbt 

som möjligt. 

FORMELLT HAR VI nu cirka två månader 

på oss att beskriva för Skolverket hur vi 

tänker arbeta med de brister man noterat. 

Förvaltningsledning och rektorer måste nu, 

tillsammans med alla sina medarbetare, 

kavla upp ärmarna för ett gemensamt 

arbete som ska mynna ut i en förbättrad 

verksamhet. Efter några år kommer Skolverket 

tillbaka för en översyn. Då är min 

förhoppning och absoluta tro att vi har 

rättat till våra brister. 


Vet du vad gatan heter? 

Rätt svar på gatunamnsfrågan i förra numret av Kumlan är "Gartzvägen". 

77 riktiga svar lämnades in vilket är rekord i detta sammanhang. Fyra vinnare får 

var sitt exemplar av del 8 av bokverket Kumlabygden. Margareta Emeskog 

(Södergatan 26), Åke Karlsson (Kvarngatan 30 A), Birgitta Pettersson (Aspgatan 

71) och Anders Jansson (Ängabacken 37) är välkomna in på biblioteket för att 

hämta sina vinster. Text och bild: Mats Runering 

FÖRST LITE GRANN om Gartz och Gartzvägen. 

J A Gartz föddes i Småland 1870 

och kom till Kumla omkring år 1900. Efter 

en kort anställning på Ströms Skofabrik 

blev han sin egen med skoverkstad vid 

Norra Kungsvägen. Snart fl yttade han sin 

verkstad, först till Johannes kyrkogata 

och senare till övervåningen på Widlund 

affärsbyggnad vid Södra Kungsvägen. Gartz 

hade då 14 anställda skoarbetare. 

OMKRING 1906 köpte fabrikör Gartz ett 

större markområde väster om Kvarngatan 

(Kvarngatan 32 och 34), mittför Kumla 

Ångkvarn, inte så långt från Stenevägen. 

Här uppförde nu Gartz en skofabrik som 

första året, 1907, hade 49 arbetare. 1913 

hade antalet arbetare ökat till 83 med ett 

försäljningsvärde på 261 000 kronor. 

TÄVLA OCH VINN! 

NÄR DET BLEV modernt med sandaler började 

Gartz även tillverka sådana, något 

som kunderna uppmärksammades på 

genom kreativa annonser, t ex ”Med Gartz 

Diabolo-Sandaler löper en ung man sin väg 

till ena pigo dubbelt så lätt”. Belåtet kunde 

Gartz tala om att hans sandaler även nådde 

orientens färgade folk. 

1914 BRANN Gartz Skofabrik ned. Gartz 

byggde upp fabriken, men nu ännu större 

och i tre våningsplan. Lönsamheten var extremt 

god under krigsåren och inkomsterna 

ökade kraftigt. När första världskriget 

slutade 1918 inträdde en lågkonjunktur 

för skofabrikerna i Kumla som hade stora 

mängder skor som det nu var svårt att sälja. 

Freden medförde att bättre varor stod till 

buds samtidigt som skopriserna förväntades 

sjunka. Orderingången minskade 

drastiskt men Gartz ville inte permittera 

sina anställda. Istället satte han igång ett 

eget privat arbetsmarknadsprojekt, han 

lät sina arbetare bygga en bred väg från 

Mossbanan till Sörbyvägen. Genom detta 

projekt skulle Gartz nu få en ordentlig 

väg från samhället fram till sin lantgård 

i Södra Mos istället för den gångstig som 

fanns tidigare. 

DEN VID vägbygge ovana arbetskraften arbetade 

sig fram genom ett stort skogsområde med 

kärr. Med Gartzvägens tillkomst ”öppnades” 

ett stort område genom nya anslutningsgator. 

Södra Mos-området blev snart ett litet samhälle 

för sig. När den stora rikshuvudvägen 

senare drogs fram, kom Gartzvägen att bli 

en vacker infart till Kumla stad. 


EFTER NÅGRA ekonomiskt svåra år upphörde 

Gartz med sin skotillverkning 1921 varefter 

fabriksbyggnaden från 1923 och ett stycke 

in på 1930-talet användes av Kumla Läst- 

& Stansjärnsfabrik. Senare kom fabriken, 

som ofta kallades ”Gamla lästfabriken” 

att inrymma fl era mindre skofabriker. År 

1959 brann byggnaden ned. 

FÖR SIN UTKOMSTS skull började Gartz på 

1920-talet sälja skor på postorder, något 

som uppmärksammades över hela Sverige 

på grund av Gartz fyndiga annonsering där 

reklamen ofta bestod av rebusannonser. 

Att sälja ”utan mellanhänder” var givetvis 

försäljningsfrämjande och i annonsen 

framgick detta av två tecknade händer med 

ordet ”utan” mellan händerna. Gartz köpte 

skopartier från olika fabriker och hade sitt 

lager i Kumla Skofabrik. I hans utbudskatalog 

fanns en bild på en lastbil till synes 

fullastad med jättestaplar med skopaket 

och med texten ”En dags order färdiga att 

lämna Gartz Skofabrik”. Men det fanns 

ingen sådan fabrik och skopaketen var bara 

tillfälligt högt uppstaplade utefter lastbilens 

ena sida för fotografering. 

TÄVLA OCH VINN! 

EFTER NÅGRA ÅR fl yttade Gartz sin postorderfi 

rma till Örebro där den senare lades 

ned av ekonomiska skäl. Under sina sista 

år försökte Gartz livnära sig på homeopati 

och på att tillverka piller men ingenting 

lyckades. Han avled utblottad på nyårsdagen 

1938. Men en pampig väg, en vacker 

infart till Kumla, lämnade han efter sig. 

NU RASKT ÖVER till en ny gata. Ny och ny! Vår 

nya gata är gammal, en av de äldsta, men 

först hade den inget namn och den drogs 

fram för att invånarna skulle kunna hämta 

och lämna vissa objekt. En uppmärksammad 

samlingsplats uppstod vid vår gata 

för några årtionden. Något som också 

uppstod vid vår gata var affärer, vår gata 

blev Kumlas allra första affärsgata. Oftast 

blir gator allt mer tilltalande ju längre de 

är igång. Vår gata är ett undantag från 

den regeln. Den var fi nare förr, mycket 

intressantare. Idag känns den mest som 

en enkelsidig ihopträngd transportsträcka, 

mycket asig, som drömmer om fornstora 

dagar. Något som återkommer i gatunamnet, 

som knyter an till vishet och vår äldsta 

underrättelsetjänst, förkroppsligad av två 

hårt arbetande individer som inte frågade 

efter om det var vardag eller helgdag. 

OM DU TROR ATT DU VET vad gatan heter kan 

du skriva gatunamnet på ett papper jämte 

ditt namn, adress och telefonnummer och 

lämna in på Kumla bibliotek senast den 

6 februari 2009. De först öppnade rätta 

svaren vid samtidig dragning kommer 

att belönas med var sin del av bokverket 

Kumlabygden. 


Vinterväghållning 

Då var det dags igen och vi är redo, för kylan, halkan och snön. Även i vinter är 

det vi på tekniska kontoret som ansvarar för snöröjning och halkbekämpning 

på de kommunala gatorna, cykelstråken och torgen. Vår ambition är att tillsammans 

med dig som bor här skapa de bästa förutsättningar för en problemfri och 

härlig vinter. Text: Bertil Ringqvist, Planeringsingenjör. 

FASTIGHETSÄGARE ansvarar för snöröjning 

och halkbekämpning på trottoar eller 

motsvarande utmed sin tomt. Tänk på att 

även löv kan göra gångbanan hal om den 

inte är snötäckt. På gator där snö plogas 

upp i sådana mängder att det inte är möjligt 

att hålla gångbanan framkomlig, ska sandning 

ske utanför plogvallen. Dessa gator är 

alltså undantagna från snöröjningsplikten 

(se listan på nästa sida). 

Vinterväghållningsinformation 

Vid snöröjning och halkbekämpning 

prioriteras de större gatorna, cykelstråken 

och de kommunala centrala gångytorna. 

Snöröjning påbörjas normalt efter avslutat 

snöfall. Vid ca 5 cm snödjup påbörjas snöröjning 

av prioriterade ytor och vid 10 cm 

snödjup röjs hela vägnätet. Om det är halt 

efter snöröjningen påbörjas sandning. 

Kommunen använder inte salt utan endast 

sand (huvudsakligen bergkross 2 – 4 mm) 

till halkbekämpning. Sand kan kostnadsfritt 

hämtas av enskilda fastighetsägare vid kommunens 

centralförråd på Östra gatan. 

Gemensamt ansvar 

För att vinterväghållningen ska fungera 

måste vi hjälpas åt, kommunen och varje 

enskild fastighetsägare. 

Snöröjningen försvåras ibland av felparkerade 

bilar. Datumparkering gäller 

i Kumla mellan klockan 00.00 – 10.00. 

Detta innebär att mellan klockan 00.00 

– 10.00 får man vid ojämna datum inte 

parkera på den sidan av gatan som har 

ojämna gatunummer. Mellan klockan 

00.00 – 10.00 får man vid jämna datum 

inte parkera på den sidan av gatan som 

har jämna gatunummer. 

För dig med tomt mot gatan 

Utväxande träd och buskar över gång-, cykel 

och körbanor försvårar och kan orsaka 

skador på både människor, träd och maskiner. 

Du kan hjälpa oss att hjälpa dig. 

Allt du behöver göra är att ta bort eventuellt 

överhängande trädgrenar och del av 

buskar om den fria höjden över gångbana 

är mindre än 2,5 meter, över cykelbana 

mindre än 3,2 meter och över körbana 

mindre än 4,6 meter. 

Tänk även på att undvika att lämpa snö 

från din tomt på gatan. Det underlättar inte 

bara för våra hårt jobbande röjare, det ökar 

även trafi ksäkerheten. Dessutom är det en 

fi n försäkring mot att din snö inte blir ett 

hett samtalsämne i granngården. 

Glöm inte heller att hålla vägen fram till 

ditt sopkärl och din brevlåda snöröjd och 

halkfri. Sopa bort snön från locken. 


Allmän vinterinformation 

Du som är oskyddat trafi kant, se till att 

du syns. Använd refl ex och lyse på cykeln 

under den mörka delen av dygnet. 

Utrusta dig och din bil för vintern. Fr.o.m. 

1 oktober får du använda vinterdäck och 

fr.o.m. 1 december måste du ha vinterdäck 

vid vinterväglag. Mönsterdjupet ska vara 

minst 3 mm. 

Följande gator är undantagna snöröjningsplikt: 

Badhusgatan, 

delen Höganäsgatan – Hammargatan 

Bondgårdsgatan 

Brändåsvägen, 

delen Skottvallagatan - Köpmangatan 

Dalagatan, 

delen John Norlanders väg – Majstigen 

Djupadalsgatan 

Eriksbergsvägen, 

delen Fredsgatan – Rosenhillsgatan 

Fabriksgatan, 

delen V Parken – Norrmalmsgatan 

Fredsgatan, 

delen Eriksbergsvägen – Järnvägsgatan 

Fridhemsgatan 

Fylstagatan, 

delen Sörbyvägen – V Drottninggatan 

Gamla vägen, 

delen V Drottninggatan – Gartzvägen 

Gamla Örebrovägen 

Gesällgatan 

Gränsgatan 

Hammargatan 

Hasselstigen 

Hägergatan 

Häggstigen 

Höganäsgatan, norra sidan 

Idrottsgatan, 

delen V Drottninggatan - Gartzvägen 

Järsjögatan, 

delen Viagatan – Ymergatan 

Leksandsgatan 

Östra Linnégatan 

Ljungmovägen, 

delen V Bangatan – Kvarngatan 

Myntgatan 

Nygatan, 

delen Sörbyvägen – Åkervägen 

Nyhemsgatan, 

delen Norrmalmsgatan – Hagagatan 

Oppegårdsvägen 

Ringvägen, 

delen Sörbyvägen – V Drottninggatan 

Rosenhillsgatan, 

delen Eriksbergsvägen – Järnvägsgatan 

Rönnstigen 

Lyssna på radions trafi kinformation och 

använd Vägverkets hemsida (www.vv.se) 

för väginformation. 

Ta god tid på dig och anpassa farten till 

väglaget. Håll rejält avstånd till framförvarande 

bil. 

St. Torgils väg, norra sidan 

Skogsbacken 

Skolvägen, 

delen Stenevägen – Sörbyvägen 

Skomakargatan 

Skottvallavägen 

Spelmansgatan 

Sportgatan 

Torsgatan 

Trumpetaregatan 

Trumslagaregatan 

Wallenstråles väg 

Vandrargatan 

Vilebacken 

Ängabacken 

Änggatan 

Östra gatan 

Hällabrottet, samtliga gator med undantag 

för Affärsgatan, Yxhultsvägen och Carléns 

väg nr 5, 7 och 12. 

Önskas ytterligare information, kontakta 

Bertil Ringqvist på telefon 019-58 82 39. 

Radio- och Webb-TV-sändningar från 

kommunfullmäktige! 

Ä R DU NYFIKEN på vilka beslut som fattas av 

kommunfullmäktige? Nu har du möjlighet 

att både höra och se fullmäktiges sammanträde. 

Radio 94,3 direktsänder från 

fullmäktiges sammanträde så att du kan 

sitta hemma vid radion och lyssna. 

kumlanytt.se bevakar fullmäktige vilket 

innebär att det ett par dagar efter sammanträdet 

fi nns att se på vår hemsida. Klicka 

bara på länken som fi nns längst ner på vår 

förstasida i högerspalten. 

Allmänheten är också välkommen att 

närvara vid sammanträdena. Fullmäktige 

sammanträder i Folkets Hus där lokalen 

är utrustad med hörselslinga och är rökfri 

och tillgänglig för rullstolsburna. 


Kanonerna har 

återvänt... 

...till Offi cersmässen på Sanna 

hed efter 96 år i Örebro. 

Det är den första så kallade enhetskanonen 

i Sverige. Den ersatte de mynningsladdade 

kanonerna i artillerisystem 1863. Det var 

den första grundpjäsen som importerades 

till Sverige. Detta berodde på att utvecklingen 

med högre utgångshastighet på 

projektilen och nya krut krävde eldrör av 

stål. Eldhastigheten ökade också då pjäsen 

är bakladdad. Räckvidden var ca 6 km. 

Fältartilleriets uppgift var att ge understöd 

till infanteriet och skulle därför vara 

lättrörligt och lätt att gruppera om. Detta 

medförde att man valde kaliber (8,4 cm) 

för att det var den största möjliga att, med 

last av ammunition och servis (manskap), 

kunna dras av 6 hästar i terräng. 

Kanonerna vid Offi cersmässen är licenstillverkade 

av Bofors 1888 resp. 1886. 

Tidigare har de stått utanför kanslihuset vid 

I3 i Örebro och är nu med Armémuseums 

samtycke, deponerade till Offi cersmässen 

av K3 i Karlsborg. 

Håkan Larsson 

Lundmarkska skolan 

fi rades 

200 år sedan första skolan 

startade i Hardemo. 

Lördagen 20 september fi rade Lundmarkska 

skolan i Hardemo 200 års jubileum med 

tal, skolhistoria, musik, teater och en egen 

tårta! Jubileumsdagen arrangerades av 

Hardemo Hembygdsförening, Hardemo 

Församling samt Kultur- och fritidsförvaltningen, 

Kumla kommun. 

År 1806 fi ck Hardemo församling kännedom 

om att Anders Lundmark, bördig 

från Hardemo, hade testamenterat pengar 

till ett skolhus i Hardemo. Man startade ett 

skolbygge och började bedriva undervisning 

där redan 1808. Undervisning pågick fram 

till 1876, därefter byggdes Hardemo skola. 

Den allmänna folkskolestadgan i Sverige 

kom först 1848 så Hardemo socken var 

föregångare vad gäller etablerande av den 

allmänna folkskolan. 

Idag är byggnaden ett skolmuseum där 

man kan se hur en skolsal såg ut under 

1800-talet. Muséet visas på söndagar, under 

sommartid, av Hardemo Hembygdsförening. 

För andra visningstider kontakta 

Kumla Turistbyrå, 019-588106. 

Gertrud Åstrand, 

Avdelningschef Kulturavdelningen 


Kulturpriset 2008 

Kumla kommuns kulturpris 2008 går till en kvinna som lyckats etablera sig som 

konsthantverkare inom ett område som genom årtusenden tillhört männen – 

Smedyrket. Grattis Anne-Christin Pettersson! 

SMIDE HAR gamla traditioner i Kumlabygden. 

På 1600-talet var varannan 

vuxen manlig kumlabo sysselsatt med 

vapensmide, det var en lönsam binäring 

till huvudnäringen jordbruket. 

Historiskt var smideskonsten i huvudsak 

inriktat på vapensmide och bruksföremål 

till jordbruket men har jämsides med detta 

även utvecklats som konstart. 

I DEN PIETETSFULLT renoverade smedjan på 

Erik Persa Gården i Hällabrottet tar Anne- 

Christin Pettersson emot studiebesök och 

berättar med entusiasm för besökarna 

om smedens liv och hantverk. Besökarna 

ges också möjlighet att följa tillverkningsprocessen. 

ANNE-CHRISTIN Pettersson designar och 

tillverkar konst, bruksföremål och inredningsdetaljer 

i järnsmide. Ässjan eldas 

med träkol och järnet bearbetas med hammare 

på ett städ. Som konstsmed är hon 

också formgivare och arbetar med form 

och funktion – från idéstadiet till färdig 

produkt. Varje föremål tillverkas för hand 

och blir unik, inget blir exakt likadant och 

sortimentet varierar med idéerna. Hon 

verkställer enskilda kunders önskemål 

liksom gamla tiders tusenkonstnärer! I 

samband med besök på marknader och 

mässor är Anne-Christin en mycket god 

ambassadör för Kumla kommun. 

GENOM ATT VARA kvinna inom ett av tradition 

dominerat manligt område är hon också 

en viktig positiv förebild för unga kvinnor 

som vill satsa på hantverk som vanligtvis 

domineras av män. 

Nyårsfi rande på Kumla torg! 

Nyårstal, sång, musik, tolvslaget och fyrverkeri. 

Se utförligt program i lokalpress. 

Arrangör: Kultur- och fritidsförvaltningen. 


Gruppförsändelse 

Konstsidan 

Text och bild: Mats Runering 

Konstnär: Eva Marklund 

(Stockholm, f. 1971 i Söderhamn) 

Objekt: Skulptur 

Titel: "Synergi" 

Teknik: Lackerad stålplåt med utskärningar 

Placering: Kvarntorpshögen 

År: 2008 

Ägare: Kumla kommun 

I LIKHET MED MÅNGA andra unga konstnärer 

arbetar Eva Marklund med olika konstnärliga 

uttrycksmedel och skapar samtidskonst 

som vill sticka ut. Eva Marklund har en 

gedigen utbildning inom konstområdet där 

hon växlar mellan skulptur, foto, installation 

och video. Ofta blir det en relation 

mellan betraktaren och konstverket där betraktarens 

uppfattning av konstverket beror 

på hans/hennes stämningsläge, bakgrund, 

känslor, motivation och ”kunskapsryggsäck”. 

Ofta byter verket skepnad och får 

sin fulla mening utifrån hur betraktaren 

rör sig kring det. ”Varseblivning” är en 

bra benämning på den processen. Ett och 

samma konstverk varseblivs olika av olika 

människor. 

I MÅNGA VERK strävar Eva Marklund efter 

att fånga ögonblicket. Ofta handlar hennes 

konst om kontraster och motsatspar, 

inte minst i motivvalen, och om växlingen 

mellan öppenhet och slutenhet. Hon experimenterar 

med material och oprövade 

tekniska konstruktioner och eftersträvar 

enkelhet där tekniken inte får ta överhanden. 

KONSTVERKET ”Synergi” är som ett ”väsen”, 

det är lite mystik över det. Verket kan 

kittla betraktaren som får ut olika saker 

från olika synvinklar. Konstverket är 

skapat för just Kvarntorpshögen och Eva 

Marklund vill ge en stämning till platsen. 

Hon tycker att ett ansikte har en fi n form 

men det är först när betraktaren står på 

avstånd som han/hon upplever att verket 

föreställer ett ansikte med skuggor och 

annat som gör det levande. När vi möter 

en människa är ansiktet det första vi tittar 

på. Sedan kanske en snabb blick över hela 

personen innan vi återigen kastar en blick 

på ansiktet. Ansikten är levande och man 

hör ibland att ”ögonen är själens spegel”. 

I Synergis fall är blicken nedåtvänd vilket 

gör konstverket mer spännande. Buskridån 

bakom ”Synergi” förstärker verkets 

effekt. På nära håll blir verket abstrakt, 

man ser bara en lackerad vit skiva med 

sina utskärningar. 

Gå mot "Synergi" tills ansiktet försvinner 

och det bara återstår en vitlackerad stålplåt. 

Backa sedan och och lägg märke till när 

ansiktet återkommer!

189-159 Kumlan 4 -08.indd - Kumla kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?