3.25 G880 Bearbeta kontur längs med - Millplus.de

ÁÁÁ 

 

Á 

ÁÁ 

 

 

 

ÁÉ

579 636-60

1 Snabböversikt ..... 9 

1.1 Sammanfattning ..... 10 

V520 ..... 10 

V521 ..... 10 

V522 ..... 11 

2 Allmänt ..... 13 

2.1 Små ändringar ..... 14 

Positioneringslogik i U-huvuddrift ..... 14 

Positioneringslogik i svarvningsdrift ..... 14 

Axeltilldelning i nollpunktstabellerna ..... 14 

G17/G18 Arbetsytor för svarvningsdrift ..... 14 

Svarvverktygsdata i verktygstabellen ..... 15 

Systerverktyg ..... 15 

Pallstyrning ..... 15 

Styrning ..... 16 

Blocksökningar ..... 16 

Maskinstatus med piktogram ..... 16 

Handaxel-dialogstyrning ..... 17 

EASYoperate ..... 17 

2.2 Rörelseaktivering efter blockingång ..... 18 

Användning ..... 18 

Förlopp ..... 18 

2.3 ICP-konturprogrammering för svarvning ..... 19 

Manövrering ..... 19 

2.4 U-huvud ..... 20 


Programmering ..... 21 

3 G-funktioner ..... 25 

3.1 G23 Aktivera huvudprogram ..... 26 

3.2 G28 Positioneringfunktioner ..... 27 

Address description ..... 27 

Default ..... 27 

Application ..... 27 

3.3 G39 Aktivera verkt.förskjut. ..... 28 

Verktygsradie ..... 28 

3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt ..... 29 

Format ..... 29 

Adressbeskrivning ..... 29 

3.5 G77/G79 Bulthål cirkel och aktivera cykel ..... 31 

3.6 G84 Gängskärningscykel ..... 32 


Grundläge ..... 32 


HEIDENHAIN MillPlus V52x 3

4 

3.7 G126 Lyfta verktyg vid avbrott ..... 33 

3.8 G141: 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM ..... 34 

3.9 G303 M19 med programmerbar riktning ..... 35 

3.10 G321 Läsa verktygsdata ..... 36 


Läsa systerverktygsdata ..... 36 

3.11 G325 Läsa M-grupp ..... 37 

3.12 G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell ..... 38 


Verktygets uppehållstid ..... 38 

G350 Skriv i fönster ..... 39 

3.13 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg ..... 40 



Tips och användning ..... 40 

3.14 G626 Mäta rektangel utvändigt ..... 43 





Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i nollpunktsförskjutningen. ..... 44 

3.15 G627 Mäta rektangel invändigt ..... 45 





Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i nollpunktsförskjutningen. ..... 46 

3.16 G628 Mäta cirkel utvändigt ..... 47 





Exempel ..... 48 

3.17 G636 Mäta cirkel invändigt (MP) ..... 49 





Exempel: Lagra en cirkels mittpunkt och diameter i E-parameter. ..... 50 

3.18 G691 Mäta obalans ..... 51 

3.19 G740 Gängfräsning, invändigt ..... 52 


Grundinställningar ..... 52 

Tips och användning ..... 52 

3.20 G741 Gängfräsning, utvändigt ..... 55


Grundinställningar ..... 55 

3.21 G771 Bearbeta på linje ..... 56 






3.22 G772 Bearbeta på fyrkant ..... 58 






3.23 G773 Bearbeta på nät ..... 60 






3.24 G777 Bearbeta på cirkel ..... 62 






3.25 G880 Bearbeta kontur längs med ..... 64 





3.26 G881 Spånbearbetning kontur, plant ..... 71 




3.27 G884 Bearbeta kontur längs med, polering ..... 73 




3.28 G885 Bearbeta kontur plant, polering ..... 74 





©Heidenhain Numeric B.V.Eindhoven, Nederländerna 2005 

Utgivaren tar inget ansvar för specifikationer baserade på 

informationen i dessa anvisningar. Specifikationer för den numeriska 

styrningen finns endast i orderdata och motsvarande 

specifikationsbeskrivning. 

Med ensamrätt. Den här handboken, eller delar av den, får endast 

kopieras med upphovsrättsinnehavarens skriftliga medgivande. 

Med reservation för ändringar och fel. 

Inga anspråk kan ställas på uppgifter, illustrationer eller beskrivningar. 

HEIDENHAIN Millplus V52x 7

Snabböversikt 


1.1 Sammanfattning 


Den nyaste versionen av MillPlus IT programversion 

V520/00 har utökats med följande ändringar och 

tillägg. 

Tilläggen finns från och med följande 

programversioner: 

V520/00e 

V521/00f 

V522/00 

Den här bruksanvisningen kompletterar därmed 

bruksanvisning V520. 

Kontakta maskintillverkaren vid frågor rörande 

funktionsinnehållet i respektive program. 

V520 

Beskrivning Giltig från: Ändring: 

Positioneringslogik efter blocksökningar, bortkörningar och inkörningar 

(U-huvud) 

V520/00 Funktion 

Inkörningsrörelse efter blocksökning vid svarvningsdrift V520/00 Text 

Axeltilldelning i nollpunktstabellerna (gaffelhuvud) V520/00 Text 

G17 / G18 Bearbetningsytor för svarvningsdrift V520/00a Text 

Svarvverktygsdata i verktygstabellen V520/00 Text 

Systerverktyg V520/00 Text 

G23 Aktivera huvudprogram V520/00 Text 

G77/G79 Bulthål cirkel och Aktivera cykel V520/00 Text 

G126 Lyfta verktyg vid avbrott V520/00 Text 

G141 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM V520/00d Funktion 

G303 M19 med programmerbar riktning (avaktiverad) V520/00 Text 

G325 Läsa M-grupp V520/00e Funktion 

G350 Skriva i fönster V520/00a Text 

G691 Mäta obalans V520/00 Text 

G321 Läsa verktygsdata V520/00a Funktion 

G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell V520/00 Funktion 

G801 Svarvningsdrift V520/00 Text 

G802 Fräsningsdrift V520/00 Text 

V521 


Pallstyrning V521/00 Funktion 

Styrning V521/00 Funktion 

Blocksökningar V521/00 Text 

Maskinstatus med piktogram V521/00 Funktion 

Handaxel-dialogstyrning V521/00 Funktion 

10

G52 Aktivera pallnollpunktsförskjutning V521/00 Funktion 

G615 G615 Lasersystem: L/R-mätning av svarvverktyg (mätning mejselbredd C6) V521/00c Funktion 

G740 Gängfräsning, invändigt V521/00 Funktion 

G741 Gängfräsning, utvändigt V521/00 Funktion 

G880 Bearbeta kontur, längs med V521/00 Funktion 

G880 Bearbeta kontur, längs med (skärbreddskorrigering C6) V521/00c Funktion 

G881 Bearbeta kontur, plant V521/00 Funktion 

G881 Bearbeta kontur, plant (skärbreddskorrigering C6) V521/00c Funktion 

G884 Bearbeta kontur, längs med (polering) V521/00 Funktion 

G884 Bearbeta kontur, längs med (polering) (skärbreddskorrigering C6 och fri vinkel 

A1) 

V521/00c Funktion 

G885 Bearbeta kontur, plant (polering) V521/00 Funktion 

G885 Bearbeta kontur, plant (polering) (skärbreddskorrigering C6 och fri vinkel A1) V521/00c Funktion 

ICP konturprogrammering för vridning V521/00 Funktion 

U-huvud V521/00 Funktion 

V522 


G39 G39 Aktivera verkt.förskjut. V522/00 Text 

G84 G84 I2=1 för snabb acc/dec med små gängor V522/00 Funktion 

G141 G141 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM V522/00 Funktion 

G626 G626 utökad med B3= och B4= V522/00 Funktion 

G627 G627 utökad med B3= och B4= V522/00 Funktion 

G636 G636 Mäta cirkel invändigt (MP) V522/00 Funktion 

G771 Bearbeta på linje V522/00 Funktion 

G772 Bearbeta på fyrkant V522/00 Funktion 

G773 Bearbeta på nät V522/00 Funktion 

G777 Bearbeta på cirkel V522/00 Funktion 

G880 Bearbeta kontur, längs med (omvänd konturriktning) V522/00 Funktion 

G881 Bearbeta kontur, plant (omvänd konturriktning) V522/00 Funktion 

G884 Bearbeta kontur, längs med (polering) (omvänd konturriktning) V522/00 Funktion 

G885 Bearbeta kontur, plant (polering) (omvänd konturriktning) V522/00 Funktion 

Rörelseaktivering efter blockingång V522/00 Funktion 

HEIDENHAIN MillPlus V52x 11 

1.1 Sammanfattning


12

Allmänt 


2.1 Små ändringar 


Positioneringslogik i U-huvuddrift 

I U-huvuddrift är positioneringslogiken inte aktiv när en svarvyta 

(t.ex. G17 U1=1 Z1=2 eller G18 U1=2 Y1=1) är aktiverad. 

T.ex. körs alla axlar samtidigt efter blocktillval i U-huvuddrift. 

Kommentar: 

Axlarna körs med positioneringslogik om ingen svarvyta är aktiverad i 

U-huvuddrift G180 U1 Y1 Z1. 

Positioneringslogik i svarvningsdrift 

I svarvningsdrift där en specialyta (t.ex. G17 Y1=1 Z1=2) alltid är aktiv 

finns ingen positioneringslogik. 

T.ex. körs alla axlar samtidigt efter blocktillval i svarvningsdrift. 

Axeltilldelning i nollpunktstabellerna 

Om maskinen har ett gaffelhuvud och om detta är aktiverat ersätts 

adressen C av C2 i nollpunktstabellerna (ZO, ZE och PO). 

G17/G18 Arbetsytor för svarvningsdrift 

I svarvningsdrift definieras vinkelns (positiv) och cirkelns riktning 

(moturs) i koordinatsystemet från Y-axeln till Z-axeln G17= Y1=1 Z1=2 

och G18=Y1=1 Z1=2 (se kapitel 32.4). 

Hänvisning till program skapade med en tidigare 

programversion: 

I svarvningsdrift (G36) var definitionen av vinklarna B1 och B2 i ytan 

G17 Y1=1 Z1=2 och G18 Y1=1 Z1=2 felaktig. B1 och B2 används i 

geometrin (G64) och vid polarkoordinater. Befintliga program måste 

korrigeras genom att dra av 90 grader från de programmerade värdena 

B1 och B2. 

Exempel: Programrad 

Program V511: N... G1 B1=120 

Program V520: N... G1 B1=30 (120-90 grader). 

14

Svarvverktygsdata i verktygstabellen 

Funktionen Q3= i verktygstabellen kan bara användas om det 

förberetts av maskintillverkaren (se kapitel 32.8). 

Systerverktyg 

I verktygstabellen står t.ex. verktyg T1 med systerverktyg T1.01 och 

T1.02. 

Vid automatiskt verktygsbyte (M6) byts T1 in (T1 M6). 

Systerverktygsprotokollet aktiveras. Om T1 är spärrat byts 

automatiskt ett systerverktyg in. (T1.01). 

Vid automatiskt verktygsbyte (M6) byts T1.01 in (T1.01 M6). 

Systerverktygsprotokollet aktiveras inte då. Om T1.01 är spärrat byts 

inget systerverktyg in. Fel P118 visas. 

Kommentar: 

Om verktyget T1.01 mäts sist vid verktygsmätningen måste 

operatören först byta ut det verktyget om han vill fortsätta arbeta med 

T1. Om T1.01 befinner sig i spindeln kopplas inte verktyget T1 in med 

T1 M6. 

Pallstyrning 

Pallstyrningssystemet är en maskinberoende funktion. MillPlus 

erbjuder därför en funktionsstödd manövrering. Se medföljande 

maskindokumentation från maskintillverkaren för en fullständig 

funktionsöversikt. 

Nollpunkter 

1 I pallnollpunktstabellen har en knapp (F2) Radera tabell lagts till. 

Hela tabellen raderas. 

2 Vid redigering av pallnollpunkter G52 Ixx anpassas den aktiva 

pallnollpunkten G52 I0. 


2.1 Små ändringar


Styrning 

Översikten i fönstret verktygsstatus har kompletterats med S5 och ser 

ut så här: 

S0 Tom 

S1 Ämne 

S2 Skär 

S3 Klar 

S4 Kasserad 

S5 Spärrad 

Blocksökningar 

Sök efter ett block i ett processprogram med funktionen Sök block och 

starta programmet från detta block genom att trycka på knappen 

START. 

Maskinstatus med piktogram 

Maskinstatusvisningen har utökats med olika piktogram för 

1 svarvbord 

Detta piktogram visas när G36 är aktivt. 

2 Arbetsyta. 

Detta piktogram visas när G36 och en bearbetningsyta är aktiva, 

t.ex. 

- G17 Y1= 1 Z1=2 eller G18 Y1= 1 Z1=2 

- G17 U1=1 Z1=2 eller G18 U1=2 Y1=1 

16 

Observera att du endast trycker på START omedelbart 

efter blocksökningen i driftsättet Automatik för att starta 

det sökta blocket.

Handaxel-dialogstyrning 

Inledning 

På enkla CNC-maskiner används ofta rundaxlar som manuellt 

justerbara handaxlar, ett komplement till huvudaxlarna. De manuella 

rundaxlarna programmeras i programmet och måste ställas i position 

för hand. 

Förlopp 

Om de manuella rundaxlarna ska positioneras via programmet får 

operatören veta det via skärmbilden. Programförloppet stannar och 

följande meddelanden visas på skärmbilden: 

INT: Matningsstopp. Spindelstopp kan utföras manuellt 

Statusraden visar meddelandet "Positionera handaxel". 

Restvägen visas med gul bakgrund för axeln i fråga. 

Operatören roterar de manuella axlarna tills restvägen är 0. Så snart 

restvägen är inom angiven toleransgräns blir bakgrundsfärgen grön 

och programmet kan startas. Om en manuell axel ännu inte är inom 

toleransgränsen vid start visas felmeddelandet "Handaxel ej i position". 

EASYoperate 

Om en manuell axels arbetsrörelse är mindre än 

toleransen, avbryts programmet och restvägen visas 

grön. 

Avvikelser mellan bör- och är-position som är mindre än 

programmeringsformatet (0,001 eller 0,0001 grader) 

betraktas inte som arbetsrörelse och leder inte till att 

programmet avbryts. 

Det är inte tillåtet att interpolera NC-axlar och handaxlar. 

Felmeddelandet "Axel och manuell axel ej tillåtet" visas. 

I driftsättet EASYoperate är knappen "Ink abs" avaktiverad under 

datainmatningen. 


2.1 Små ändringar

2.2 Rörelseaktivering efter blockingång 

2.2 Rörelseaktivering efter blockingång 

Operatören bestämmer själv rörelseaktiveringen efter blockingång 

med knappen "Enkelrörelse". 

Användning 

Funktionen "Rörelseaktivering efter blockingång" aktiveras med 

MC701 enkelrörelse (0:av, 1:på, 2:auto). 

Förlopp 

1 Styrningen står på sökt block (grundläge: "Enkelrörelse aktiv"). 

2 Efter start pausar MillPlus vid den första rörelsen. Axlarnas restväg 

visas med gul bakgrund i maskinstatusfältet. Matning och 

snabbkörning nollställs. 

3 Ytterligare en start förflyttar axlarna till nästa rörelse. 

Positioneringslogik beaktas. 

4 Med knappen "Enkelrörelse" avaktiverad och Start fortsätter 

programmet. 

18 

Obs! För varje start måste de beräknade axelrörelserna 

kontrolleras. Kollisionsrisk. 

0 Tillval ej aktivt: Knappen "Enkelrörelse" finns inte. 

1 Tillval aktivt: Knappen "Enkelrörelse" finns. 

2 Samma som 1, med skillnaden att knappen 

"Enkelrörelse" kan väljas automatiskt efter 

blockingången.

2.3 ICP-konturprogrammering för 

svarvning 

Med MillPlus kan ett NC-program skapas med ICP-programmeringen, 

t.ex. en konturprofil. Detta NC-program har programmerats mellan de 

geometriska funktionerna G63/G64 och kan skrivas in både i 

huvudprogrammet (*.PM) och i makro (*.MM). 

För konturbearbetningarna G880 till G885 måste ICP-programmet vara 

skrivet i en makro (*.MM). 

Manövrering 

ICP-fräsning 

ICP-programmet skapas i den senast programmerade fräsytan. 

ICP-svarvning 

Programmet skapas i svarvytan; G17 Y1=1 Z1=2 eller G18 Y1=1 

Z1=2 (se figur). 

Geometriprogrammet programmeras med koordinaterna Y och Z. 

I programredigeraren startas ICP-programmeringen med knappen 

"ICP" och därefter med knappen "ICP-fräsning" eller "ICP-svarvning". 

Exempel: N880.mm (ICP-konturmakro) 

N1 G1 Y0 Z0 

N2 G64 

N3 G1 Y=200:2 

N4 G1 I2 

N5 G1 Z-50 

N6 G1 B1=255 

N7 G1 Y=184:2 Z-10 B1=270 

N8 G3 R5 

N9 G1 Y250:2 

N10 G1 I2 

N11 G1 Z-120 

N12 G63 


2.3 ICP-konturprogrammering för svarvning

2.4 U-huvud 

2.4 U-huvud 

Utstyrningsverktyget (plansvarvning, planslid) i U-axeln används för 

svarv- och borrbearbetning (se figur). 

Användning 

Verktygsbyte, aktivera U-axel 

Utstyrningsverktyget kopplas in/ur med det vanliga kommandot Txx 

M6 eller M66 : 

- Med M6 kopplas verktyget in och U-axeln referenskörs automatiskt. 

Med M66 referenskörs U-axeln automatiskt efter det att manuellt byte 

slutförts. 

- Funktionen M67 påverkar inte U-axeln. 

Manövrering 

U-axeln kan bara användas om ett U-axelverktyg finns i axeln. Om 

U-axeln används utan U-axelverktyg resulterar det i en störning. Uaxeln 

kan väljas ut för manuellt arbetssätt (jog). 

Koordinatsystem U-axel 

U-axeln visas alltid i displayen och kan bara programmeras när 

verktyget sitter i spindeln. U-axeln definieras: G180 U1 Y1 Z1 (U = 

huvudaxel 1, Y = huvudaxel 2, Z = verktygsaxel). Bearbetningsytan för 

skärradiekorrigering definieras med G17 U1=1 Z1=2 eller G18 U1=2 

Y1=1. 

U-axels nollpunkt 

U-axelns position ska vara det äkta avståndet till spindelns mitt. 

Nollpunktsförskjutningen U kan t.ex. vara användbar för 

formförskjutning, grov- och finbearbetning (polering). 

Verktygstabell 

Verktyget visas som ett speciellt U-axelverktyg med verktygstyp 

Q3=9997. Verktygsspetsens radiella kompensation definieras av 

verktygsorienteringen O och verktygsradien R (+R4). Dessa adresser 

beskrivs på samma sätt som svarvningen G36. Skillnaden är att 

U-axelverktygets radie mäts från en fast placering av U-axeln. Detta är 

positionen U=R eller R=0. Skärradien anges med adressen C. För CNC 

är längden L, radien R och hörnradien C nödvändig. 

Skärradiekorrigering 

Skärradiekorrigeringen programmeras med G41 och G42. Innan 

radiekorrigeringen slås på måste ytan G17 U1=1 Z1=2 programmeras. 

Verktygsorienteringen måste programmeras i programmet med G302 

O. Verktyget rör sig i U-axelriktning. Därför definieras radien R som 

radie i position U=0. Den aktiva radien är R+U. 

Konstant skärhastighet 

Konstant skärhastighet programmeras med funktionen G96 S. 

Radiens spindelvarvtal beräknas utifrån U-axelns faktiska position. 

20

Verktygsmätning 

Konstant skärhastighet programmeras med funktionen G96 S. 

Radiens spindelvarvtal beräknas utifrån U-axelns faktiska position. 

Programmering 

Koordinatsystem 

För att definiera koordinatsystemet måste funktionen G180 användas. 

Exempel på ett koordinatsystem UYZ, G180 U1 Y1 Z1 (se figur). 

Bearbetningsyta 

Liksom med andra svarvverktyg definieras bearbetningsytan med två 

huvudaxlar. Definitionen av dessa två axlar måste programmeras med 

funktionerna G17 eller G18 och tillhörande argument. Om ett 

U-axelverktyg används för en svarvning måste en huvudaxel definieras 

som U-axel. Den andra huvudaxeln måste vara lodrät mot U-axeln och 

parallell med verktygsaxeln. 

Exempel: G17 och G18 konfiguration 

UZ-yta (G17 U1=1 Z1=2), U-axeln som huvudaxel 1 och Z-axeln som 

huvudaxel 2 (eller G18 U1=2 Y1=1) 

(se bilder). 

Vrida bearbetningsytan 

U-axeln är inte del av den vridna bearbetningsytan (G7). Aktiveringen 

av G7 påverkar alltså inte U-axelns positioner. 

Nollpunktsförskjutning 

Nollpunktsförskjutning G54, G54 I1 = och G93 U 

Absoluta och inkrementella koordinater 

Rörelser i U-axeln kan programmeras absolut med G90 eller 

Inkrementellt med G91. 

Verktygsradiekorrigering 

Svarvverktyg har en radie (C) på verktygsspetsen. Detta visar sig i form 

av bristande precision vid bearbetning av konor, avfasningar och 

radier, som dock kan kompenseras med en skärradiekorrigering. 

Programmerade körvägar beror på skärspetsen S. 

Skärradiekorrigeringen beräknar en ny körväg (ekvidistant) för att 

kompensera felet. 


2.4 U-huvud

2.4 U-huvud 

Korrigering av verktygsradien till/från 

Skärradiekorrigeringen slås till och från med följande G-funktioner: 

- G40: från 

- G41: verktyget till vänster om kontursidan 

- G42: verktyget till höger om kontursidan 

Verktyget måste ha tillräcklig för- och efterrörelse vid in- och 

urkoppling för att kunna skära hela kontursidan. 

Programmeringsenhet 

U-axeln kan programmeras i tum (G70) eller metriskt (G71). 

Absolutposition 

Funktionen G74 absolutposition är inte tillåten ihop med 

U-axelverktyg! 

Konturövervakning 

Konturövervakningen (G241) skapar ett fel under produktionen om den 

programmerade formen inte kan tillverkas. 

Lutning verktygsriktning 

Använd inte G8 med U-axeln. 

Referenspunktskörning 

Referenspunktskörning behövs ej i manuell drift. U-axeln startas 

automatiskt efter inkopplingen. Om verktyget är i spindeln så kan det 

aktiveras med M141 och avaktiveras med M142. 

Varning! 

Se till att U-axelns position alltid är referenskörd. 

Efter ändring av exempelvis en MC, uppstart av CNC eller efter 

programmering av G180 är U-axelns position okänd. 

Utstyrningsverktyget måste referensköras igen med hjälp av M141. 

Konstant skärhastighet 

Konstant skärhastighet aktiveras med G96 S. Funktionen G96 

beräknar matningen i [mm/min (tum/min)] utifrån den programmerade 

matningen i [mm/varv], [tum/varv] och det aktiva spindelvarvtalet. 

Returrörelse 

Verktygets returrörelse får endast ske i verktygsaxelns riktning. 

Använd G174. 

När G126 programmeras måste det resultera i ett FEL. 

Avbryt 

Rörelserna i U-axeln kan avbrytas. 

Blocksökningar 

Alla aktiva axlar inklusive U-axeln tas med vid en blocksökning. 

Rörelser i U-axelriktning gäller bara om ett U-axelverktyg finns i 

spindeln. 

22

Positioneringslogik efter blocksökningar, bortkörningar och nya 

inkörningar 

Kör axlarna med positioneringslogik vid nya konturinkörningar: 

1. Rundaxlar, biaxlar och huvudaxlar 

2. U-axel 

Startrörelse efter blocksökningar med aktiv U-axel 

Kör de linjära axlarna med en rörelse utan positioneringslogik till 

startpositionen efter blocktillval med aktiv U-axel. 

Obs! 

Startrörelsen är beroende av den aktuella arbetsytan. I svarvningsdrift 

finns det alltid en specialyta, t.ex. G17 U1=1 Z1=2, G18 U1=2 Y1=1, 

aktiv, och specialytan har ingen positioneringslogik. 

Manuell drift och handhjul 

U-axelverktyget kan röras manuellt med jog-knappen eller med 

handhjulet. 

Simulering 

Simulering är möjlig i linjegrafiken. Simuleringsgrafik ej möjlig! 


2.4 U-huvud

2.4 U-huvud 

24

G-funktioner 


3.1 G23 Aktivera huvudprogram 

3.1 G23 Aktivera huvudprogram 

På olika ställen i beskrivningen för G23-funktionen står "N** G23 

N1007". 

Den informationen måste ges på följande sätt: "N** G23 N=1007". 

26

3.2 G28 Positioneringfunktioner 

Contour smoothing by path jerk reduction. 

Adressbeskrivning 

I2= Path jerk reduction [%] 

Grundläge 

I2=100 to be compatible with existing programs. 

Användning 

Path jerk reduction (I2=) Obtained accuracy 

100 Kontur tolerans I7 

50 1.5 * kontur tolerans I7 

10 2.0 * kontur tolerans I7 


3.2 G28 Positioneringfunktioner

3.3 G39 Aktivera verkt.förskjut. 

3.3 G39 Aktivera verkt.förskjut. 

Verktygsradie 

I svarvningsdrift (G36) har spelet R inverkan på verktygshörnradien C 

och fungerar bara vid aktiv radiekorrigering. 

Verktygets hörnradiespel läggs till runt hörnradiens mittpunkt (samma 

som orientering 0), vilket gör att spelet inte är beroende av den aktiva 

verktygsorienteringen. 

28

3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt 

Koordinatvärdena från flera pallnollpunkter kan anges i 

pallnollpunktstabellen. 

Format 

Pallnollpunkterna används i pallstyrningens automatik. 

Med G52 Ixx aktiveras dessa nollpunkter via IPLCprogrammet 

och xx överensstämmer med 

pallnollpunkten. 

I NC-programmet kan den valda nollpunkten aktiveras 

med G51 och avaktiveras med G52. Programmet är 

därmed oberoende av pallnumret. 

Aktivera pallnollpunkt med: 

G52, I0 Aktivera nollpunktsvärde i G52 I0 eller aktivera endast en 

pallnollpunkt 

G52, Ixx Aktivera nollpunktsvärde i G52 Ixx och kopiera till I0. 


I nollpunktsindex Nollpunktens indexnummer som ska aktiveras. 

Tips och användning 

Gruppering 

G52 är grupperad med G51. 

Tillhörande funktioner 

G51, G52, G52 I [nr], G53, G54... G59, G54 I [nr], G92, G93, G149, 

G150 

Antal nollpunkter 

Antalet möjliga nollpunkter i tabellen bestäms av en maskinkonstant 

(MC26) (0 0) anpassas antalet nollpunkter i 

tabellen. De befintliga nollpunkterna bibehålls. Utökade nollpunkter 

nollställs. 

När MC26 är noll reduceras tabellen (PO.PO) till ett block. 

Alla inmatade värden tas bort. 

Dessutom kan inget index Ixx programmeras. 


3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt

3.4 G52 Aktivera pallnollpunkt 

Aktivera en pallnollpunkt 

Vid pallbyte (M60/M61) kan PLC:n aktiveras med ett maskinmakro 

G52 Ixx. 

Märk: G52 Ixx kan även aktiveras i delprogrammet. Vid aktiveringen 

kopieras den aktiva nollpunktsförskjutningen till G52 I0. 

Inmatade värden i nollpunktstabellen 

En nollpunkt kan innehålla upp till 6 axelkoordinater. 

Nollpunkternas koordinatvärden G52 Ixx matas in i tabellen via 

manöverpanelen eller en databärare före programutförandet. 

Märk: Om nollpunktsvärdena för en aktiv förskjutning ska ändras, så 

övertas dessa värden automatiskt i I0. Själva I0 kan dock varken 

redigeras eller in-/utläsas direkt. 

Maskinnollpunkter 

Om en verktygsmaskin har flera pallar eller bord, så måste flera 

nollpunkter anges. Nollpunkterna gäller alltid för den geometriska 

maskinnollpunkten (MO). Avstånden mellan axlarna, mätt från 

nollpunkten MO, anger nollpunkternas positioner och visas i 

pallnollpunktstabellen. 

G52-nollpunktsförskjutning, I0 

G52 påverkar inte funktionen G54 I-[nr]. Om G52 är aktiv, är G54 I-[nr] 

aktiv från den här förskjutningen. 

Absoluta/inkrementella nollpunktsförskjutningar G92/G93 

En programmerad nollpunktsförskjutning (G92 eller G93) tas bort av 

G52 I-[nr]. 

Ökning/minskning, spegelvänt och axelvridning (G73, G92/G93) 

Det går att använda G52 I-[nr] i ett programsteg som ska ökas/ 

minskas, spegelvändas eller vridas. Nollpunktsförskjutningen sker i 

verktygsmaskinens koordinatsystem och påverkas inte av den 

programmerade koordinatförändringen. 

Avaktivera en pallnollpunkt 

Med knappen RENSA KONTROLL och programmering av G51 

avaktiveras G52 I-[nr]. 

Med knappen RENSA KONTROLL och radering av tabellen tas I0 

bort. 

Med knappen ANNULLERA PROGRAM eller M30 avaktiveras G52 

I-[nr] inte. 

30

3.5 G77/G79 Bulthål cirkel och 

aktivera cykel 

Beräkna kinematiken. 

Vid G77 och G79 får inga rundaxlar (A, B, C) programmeras 

(felmeddelande O141). 

Vanligtvis visas felmeddelandet O144 vid en blocksökning efter G79, 

om sökningen gjordes via en programmerad rundaxelrörelse i 

verktygshuvudet. I så fall måste verktygshuvudet först köras till 

önskat läge. 

Tillägg från version V520/00e 

Felmeddelandet O144 visas ej om G7 och/eller G8 är aktiva, eller om 

rörelsen är mindre än 0,01 grader. 


3.5 G77/G79 Bulthål cirkel och aktivera cykel

3.6 G84 Gängskärningscykel 

3.6 G84 Gängskärningscykel 

Snabb in-/utkörning vid gängskärning för att undvika att verktyget går 

sönder vid gängskärning med små radier. 


I2= snabb acc/dec (0=av, 1=på) 

Grundläge 

I2=0 för kompatibilitet med befintliga program. 

Användning 

Fungerar endast vid interpolerande gängskärning (I1=1) 

MC726 är maximalt ryck för G84 

32

3.7 G126 Lyfta verktyg vid avbrott 

På ett ställe i beskrivningen för G126-funktionen står "MC756". 

Den här informationen måste anges "MC758". 


3.7 G126 Lyfta verktyg vid avbrott

3.8 G141: 3D-verktygskorrigering med dynamisk TCPM 

3.8 G141: 3D-verktygskorrigering 

med dynamisk TCPM 

Funktionen har utökats med en modulfunktion. 

Automatisk omkoppling till modulfunktion. 

Vid ändlöst roterande rundaxlar aktiveras modulfunktionen när L2=0 

eller när den inte är programmerad och MC713=1. 

På så vis kan axlarna rotera ändlöst. Axelupplösningen är begränsad till 

0° till 360°. Detta gäller för rundaxlar där avståndet mellan 

gränslägesbrytarna (MC3*18 och MC3*19) är större än 720°. 

L2=0: 

Rundaxlarna kör den kortaste vägen till modulpositionen (grundläge). 

MC713: 

Modulfunktion för rundaxlar vid G141 0=av, 1=på 

Modulfunktionen avaktiveras efter: G141 L2=1, G40, M30, knappen 

ANNULLERA PROGRAM eller RENSA KONTROLL. 

Slutpunktskoordinater 

Vid slutpunktskoordinater förflyttas bara de programmerade axlarna. 

I tidigare versioner (före V522) förflyttas även axlar som inte 

programmerats. 

34

3.9 G303 M19 med programmerbar 

riktning 

Denna funktion är avaktiverad i V520. 


3.9 G303 M19 med programmerbar riktning

3.10 G321 Läsa verktygsdata 

3.10 G321 Läsa verktygsdata 

Läsa värden från verktygstabellen 


I1= Valbara funktioner: 

I1=13 M verktygets uppehållstid (tidsenheten är minuter) 

I1=30 C6 skärbredd (endast vid tillvalet svarvningsdrift) 

I2= Systerverktyg 

I2=1 Verktygsdata hämtas (grundläge). 

I2=0 Systerverktygsdata hämtas. 

Läsa systerverktygsdata 

Med I2=1 visas data om systerverktyget (t.ex. T1000.01). 

36

3.11 G325 Läsa M-grupp 

Adressen I1= kan utökas till 15. 

I1=14 Av. M78, M79. 

I1=15 Av. M130, M131. 


3.11 G325 Läsa M-grupp

3.12 G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell 

3.12 G331 Skriv verkt.data i 

verkt.tabell 

Skrivning av värden i verktygstabellen 


I1= Valbara funktioner: 

I1=13 M verktygets uppehållstid (tidsenheten är minuter) 

I1=30 C6 skärbredd (endast vid tillvalet svarvningsdrift) 

Verktygets uppehållstid 

Om M (G331 I1=13 E...) skrivs in i verktygsminnet, skrivs samtidigt 

även M1= in i verktygsminnet (G331 I1=14 E...). 

Tidsenheten är minuter. 

38

G350 Skriv i fönster 

Format: 

G350 N1=... I1=... {I2=…} 

I1= måste programmeras, 

I2= tillval. 

Grundläge: 

I2=0 


3.12 G331 Skriv verkt.data i verkt.tabell

3.13 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg 

3.13 G615 Lasermätning, mätning 

svarvningsverktyg 

Denna cykel mäter längd, radie och spetsbredd på svarv- och 

spetsverktyg av standardtyp samt svarvverktygsplattor monterade i 

ett U-huvud. Svarvverktyget mäts stående, både i G17- och i G18-ytan. 

Det går att mäta svarvverktyg i de olika verktygsfästena såsom: 

Inner- och ytterverktyg 


D orienteringsvinkel I säkerhetspositionen orienteras verktyget till 

programmerat läge (D). Verktygsspetsen måste vara parallell med 

axeln och lodrätt mot lasern. 

O verktygsorientering Verktygsspetsens orientering (O) 

bestämmer om mätning ska ske: 

- före eller efter lasern 

- under eller över verktygsskäret (spårverktyg). 

I2= Mäta skärbredd Verktygets skärbredd beräknas genom två 

mätningar: invändig och utvändig mätning. Bearbetningsriktningen 

för mejselspårytan (axiell eller radiell) måste anges. 

0: Nej, 1: Mäta verktyg, axiellt, 2: Mäta verktyg, radiellt 

Grundläge 

I2=0 


Använd adresser från verktygsminnet: 

L* verktygslängd 

R* verktygsradie 

C verktygets skärradie 

L4= längd 

R4= radie 

L5= längdtolerans 

R5= radietolerans 

L6= mätförskjutning längd 

R6= mätförskjutning radie 

R6= mätförskjutning radie 

C6= skärbredd 

R verktygsradie 

40 

Den programmerade verktygsorienteringen (O) lagras i 

verktygstabellen om ingen verktygsorientering finns. 

Om verktygsorienteringen i verktygstabellen inte 

överensstämmer med den programmerade, stannar 

cykeln och ett felmeddelande visas.

E verktygsstatus 

O verktygsorientering 

Kommentarer 

Skärbredden (C6=) beräknas genom en andra mätning av 

verktygsplattans insida (se bild). 

Verktygslängden (L) och verktygsradien (R) ska vara exakt +/- 5 mm. 

Verktygets skärradie (C) ska anges. 

Verktygets skärbredd (C6=) ska anges som +/- 50 %. 

Verktygstyper 

Det går bra att använda standardsvarvverktyg (fixerade i 

huvudspindeln) och roterande svarvverktyg (U-huvud). Båda typer av 

svarvverktyg mäts stående och fixerade. Svarv- och spetsverktyg med 

ett tillbakaliggande huvud- ochbiskär (orientering 1 eller 7) kan mätas 

(se bilder). 

Längd-, radie- och breddmätning 

Verktygslängd (L), verktygsradie (R) och verktygsbredd (C6=) måste 

vara lagrade i verktygsminnet. Före den första mätningen måste längd 

och radie anges på ett ungefär (max. avvikelse +/-5 mm) och +/- 50 % 

av mejselbredden. 

Felaktiga uppgifter kan leda till felmeddelanden eller 

rentav kollisioner med laserapparaten. 

Hörnradie 

Vi rekommenderar att hörnradie (C) alltid anges i verktygsminnet. 

Cykeln blir på så vis klar snabbare. 

Aktiviteter 

Mäta verktyg (E=0 eller inget värde). Vid den första mätningen skrivs 

verktygslängden (L) och -radien (R) över. Spelet sätts till L4=0/R4=0 

och verktygsstatusen till E=1. När en hörnradie C matats in 

korrigeras den också. 

Kontrollera verktyg (E=1): 

Den uppmätta avvikelsen läggs till L4=/R4= i verktygstabellen. 

Cykelförlopp 

MillPlus IT mäter upp verktyget efter ett programmerat förlopp: 

1 Vid cykelstarten snabbkörs axlarna med positioneringslogik till 

säkerhetspositionen. 

2 I säkerhetspositionen orienteras och kläms verktyget i 

programmerat läge (D). 

3 Verktyget körs med mätframmatning till mätposition. 

4 Mätningen utförs. 

5 Efter mätningen körs Z-axeln tillbaka till säkerhetspositionen. 


3.13 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg

3.13 G615 Lasermätning, mätning svarvningsverktyg 

Kommentar 

Cykeln kan utföras i fräsnings- och svarvningsdrift. 

Verktyget kan mätas både före och efter lasern. Högsta 

noggrannhet uppnås när verktyget mäts i bearbetningsläget. 

När cykeln är klar stannar spindeln i programmerat läge (D) och 

orienteringen (O) aktiveras av mätningen. 

Vid mätning av U-huvudverktyg måste lyftjusteringen i U-axeln stå i 

neutralt läge. 

42

3.14 G626 Mäta rektangel utvändigt 

Mäta mittpunkten i en axiell rektangel. 


I5= Lagra mätvärden i en nollpunktsförskjutning I5=0 Lagra inte, 

I5=1 Lagra i aktiv nollpunktsförskjutning i l linjära axlar (X/Y/Z). Vid 

lagringen läggs mätvärdena till den aktiva nollpunktsförskjutningen. 

X1=, Y1=, Z1= Nominell mitt När de uppmätta koordinaterna lagras 

i den aktiva nollpunktsförskjutningen (I5>0) korrigeras börvärdet. I 

den fortsatta programmeringen får den uppmätta positionen 

börvärdet. 

B3= Avstånd till huvudaxelns hörn 

B4= Avstånd till biaxelns hörn Om B4= inte matats in, blir B4=B3 

Beskrivningen av de övriga adresserna finns i inledningen till 

mätcyklerna 

Grundläge 

I4=1, B3=10, B4=B3, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, 

Y1=0, Z1=0. 

Användning 

Mäta 

Två arbetsstyckeshörn mittemot varandra mäts (1+3 eller 2+4). 

Startriktning för den första hörnmätningen 

Den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln. 

Den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln. 

Startriktning för den andra hörnmätningen 

Medurs från hörnnummer 1 --> 3 eller 3 --> 1. 

Moturs från hörnnummer 2 --> 4 eller 4 --> 2. 

Stödbilden är i G17. Vid en axelbytesmaskin (G18) 

stämmer inte bilden. Vinkel 1 måste bytas mot vinkel 2 

och vinkel 3 mot vinkel 4. 


3.14 G626 Mäta rektangel utvändigt

3.14 G626 Mäta rektangel utvändigt 

Förlopp 

1 Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z). Den aktuella 

positionen används som startpunkt om X, Y och Z inte har 


2 Första mätning med mätframmatning (F2=) till arbetsstycket eller 

tills den maximala mätsträckan (C1=) har uppnåtts. 

3 Snabbrörelse tillbaka till första startpunkten. Ett felmeddelande 

skapas om mätsonden inte har aktiverats inom den maximala 

mätsträckan (C1=). 

4 Snabbrörelse beroende på I3= förbi säkerhetsavståndet (L2=) till 

andra mätningens startpunkt. 

5 Andra mätningen (samma som punkt 2 och 3). 

6 Hörnet mittemot mäts genom en tredje och fjärde mätning 

(samma som punkt 2 och 3). 

7 Slutligen så snabbrörelse till säkerhetsavståndet (L2=). 

8 Mätvärdet lagras beroende på värdet I5=. 

Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i 

nollpunktsförskjutningen. 

G54 I3 

G626 X-45 Y-3 Z-5 B1=100 B2=20 B3=5 I3=1 I5=1 

G54 Ställa in nollpunkt 

G626 Definiera och utföra mätcykel (B4=B3). Efter 

mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54. 

44

3.15 G627 Mäta rektangel invändigt 

Mäta mittpunkten i ett axiellt rektangulärt hål. 


I5= Lagra mätvärden i en nollpunktsförskjutning I5=0 Lagra 

inte, I5=1 Lagra i aktiv nollpunktsförskjutning i l linjära axlar (X/Y/Z). 

Vid lagringen läggs mätvärdena till den aktiva 





målvärdet. 

B3= Avstånd till hörn i huvudaxeln 

B4= Avstånd till hörn i biaxeln Om B4= inte matats in, blir B4=B3 


mätcyklerna 

Grundläge 

I4=1, B3=10, B4=B3, C1=10, L2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, X1=0, 

Y1=0, Z1=0. 

Användning 

Mäta 

Två arbetsstyckeshörn mittemot varandra mäts (1+3 eller 2+4). 

Startriktning för den första hörnmätningen 

Den första mätningen är alltid lodrät mot huvudaxeln. 

Den andra mätningen är alltid lodrät mot biaxeln. 

Startriktning för den andra hörnmätningen 

Medurs från hörnnummer 1 --> 3 eller 3 --> 1. 

Moturs från hörnnummer 2 --> 4 eller 4 --> 2. 

Stödbilden är i G17. Vid en axelbytesmaskin (G18) 

stämmer inte bilden. Vinkel 1 måste bytas mot vinkel 2 

och vinkel 3 mot vinkel 4. 


3.15 G627 Mäta rektangel invändigt

3.15 G627 Mäta rektangel invändigt 

Förlopp 










andra mätningens startpunkt. 


6 Hörnet mittemot mäts genom en tredje och fjärde mätning 

(samma som punkt 2 och 3). 



Exempel: Lagra en rektangels mittpunkt i 


G54 I3 

G627 X-45 Y-3 Z-5 B1=100 B2=20 B3=5 I3=1 I5=1 


G627 Definiera och utföra mätcykel (B4=B3). Efter 

mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54. 

46

3.16 G628 Mäta cirkel utvändigt 

Mäta cirkelns mittpunkt. 


D1= Startvinkel Cirkelmätningens vinkelförskjutning, baserat på 

huvudaxeln. 

D2= 2. Vinkel Vinkeln mellan den första och andra mätningen och 

mellan den tredje och fjärde mätningen. Minsta inmatningsvärde är 

5°. 

D3= 3. Vinkel Vinkeln mellan den första och den tredje mätningen. 

D3 måste vara minst 5° större än D2. Om D3 och D2 är lika stora 

utförs en trepunktsmätning. 

I2= Sondorientering i mätriktning Sondens orienteringsmöjlighet 

är fastlagd i MC846. 

I2=0 Mäta utan vridning, 

I2=1 Mäta med hjälp av 2 mätningar med 180° vridning. Första 

mätning med standardorientering (MC849). Andra mätning med 

180° vridning. Mätvärdet är medelvärdet av dessa två mätningar. 

I2=2 Mäta med orientering i mätriktning. Endast möjligt med 

infrarödsond med strålning runtom. 

I5= Lagra mätvärdena i en nollpunktsförskjutning 

I5=0 Lagra inte. 

I5=1 Lagra i de linjära axlarnas nollpunktsförskjutning (X/Y/Z). Vid 

lagringen läggs mätvärdena till den aktiva 





börvärdet. 


mätcyklerna. 

Grundläge 

Den högsta noggrannheten uppnås vid en symmetrisk 

mätning med standardvärdena D2 = 90 och D3 = 180. 

D1=0, D2=90, D3=180, C1=20, L2=10, I2=0, I3=0, I5=0, F2=MC843, 

X1=0, Y1=0, Z1=0. 


3.16 G628 Mäta cirkel utvändigt

3.16 G628 Mäta cirkel utvändigt 

Användning 

Startpunkt 

Cirkelmätningens startpunkt ska väljas så att den första mätningen så 

exakt som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt. 

Mätriktning 

Cirkelmätningen utförs moturs. 

Förlopp 










startpunkten för den andra mätningen. 




Exempel 

Lagra mittpunkt för cirkeltapp i nollpunktsförskjutningen 

48 

G54 I3 

G628 X-45 Y-3 Z-5 R50 I3=1 I5=1 


G628 Definiera och utföra mätcykel. 

Efter mätcykeln anpassas X och Y till I3 i G54.

3.17 G636 Mäta cirkel invändigt 

(MP) 

Mäta mittpunkten i ett hål. 


X, Y, Z cirkelmittpunkt Teoretisk mittpunkt för den cirkel som ska 

mätas. 

D1= Startvinkel Cirkelmätningens vinkelförskjutning, baserat på 

huvudaxeln. 

D2= 2. Vinkel Vinkeln mellan den första och andra mätningen 

och mellan den tredje och fjärde mätningen. Minsta 

inmatningsvärde är 5°. 

D3= 3. Vinkel Vinkeln mellan den första och den tredje mätningen. 

D3 måste vara minst 5° större än D2. Om D3 och D2 är lika stora 

utförs en trepunktsmätning. 

C2= Avstånd mätning Avståndet mellan mätrörelsens startpunkt 

och den teoretiska cirkelradien. Grundläget är MC844. 

I2= Sondorientering i mätriktning Sondens orienteringsmöjlighet 

är fastlagd i MC846. 

I2=0 Mäta utan vridning. 

I2=1 Mäta med hjälp av 2 mätningar med 180° vridning. Första 

mätning med standardorientering (MC849). Andra mätning med 

180° vridning. Mätvärdet är medelvärdet av dessa två mätningar. 

I2=2 Mäta med orientering i mätriktning. Endast möjligt med 

infrarödsond med strålning runtom. 

F5= Matning cirkelrörelse Cirkelrörelsernas frammatning mellan 

mätningarna. Grundläget är MC740. 


mätcyklerna. 

Grundläge 

Den högsta noggrannheten uppnås vid en symmetrisk 

mätning med standardvärdena D2 = 90 och D3 = 180. 

D1=0, D2=90, D3=180, C2=MC844, L2=10, I2=0, I3=0, F2=MC843, 

F5=MC740 


3.17 G636 Mäta cirkel invändigt (MP)

3.17 G636 Mäta cirkel invändigt (MP) 

Användning 

Startpunkt 

Cirkelmätningens startpunkt ska väljas så att den första mätningen så 

exakt som möjligt kör mot cirkelns mittpunkt. 

Mätrörelsens startpunkt bestäms av cirkeln mittpunkt, mätavståndet 

och startvinkeln. Härifrån utförs mätcykeln. Om inte alla mittpunktens 

koordinater matats in övertas mätsondens aktuella position. 

Mätriktning 

Cirkelmätningen utförs moturs. 

Förlopp 

1 Snabbrörelse till den första startpunkten (X, Y, Z, R och C2). Den 

aktuella positionen används som startpunkt om X, Y och Z inte har 



tills den maximala mätsträckan (C2+MC845) har uppnåtts. 



mätsträckan (C2+MC845). 

4 Snabbrörelse beroende av I3= förbi säkerhetsavståndet (L2=) eller 

med en cirkelrörelse (F5=) till startpunkten för den andra 

mätningen. 



Exempel: Lagra en cirkels mittpunkt och 

diameter i E-parameter. 

50 

G636 X-45 Y-3 Z-5 R5 O1=1 O2=2 O6=3 

G636 Definiera och utföra mätcykel. Efter mätcykeln 

anpassas E-parametrarna E1, E2 och E3.

3.18 G691 Mäta obalans 

Hittills har det bara gått att beräkna en radiell position för en vald 

massa. 

Dialogfönstret har utökats så att en massa för en vald radiell position 

kan beräknas. 


3.18 G691 Mäta obalans

3.19 G740 Gängfräsning, invändigt 


Med den här funktionen fräses en invändig gänga. 


D diameter Nominell gängdiameter. 

F2= Gängstigning och -riktning Förtecknet bestämmer 

gängstigningen: högergängning ( + ) och vänstergängning ( - ). 

Intervall: +/- 99,9999 mm. 

L djup Avstånd mellan arbetsstyckesyta och gänga. 

I2= Antal gängor per steg Antal gängtänder per verktyg: 

I2=1 en tand. Kontinuerlig skruvlinje över gänglängden 

I2>1 flera tänder. Flera helixbanor med in- och utkörningar. 

Däremellan förskjuts verktyget I2 ggr stigningen. 

L1= säkerhetsavstånd 1 avstånd mellan verktygsspets och 

arbetsstyckesyta. 

L2= säkerhetsavstånd 2 Avstånd i verktygsriktning, där verktyg och 

fastspänning inte kan kollidera. 

I1= Fräsa Typ av fräsning: +1 = likgång, –1 = motgång. 

F5= Snabb dykfräs/återgång Maximal hastighet vid instick/ 

dykning eller tillbakagång. Kan påverkas med 

snabbgångsöverbelastning. 

F Matning 

S Spindelvarvtal 

Grundinställningar 

I1=1, L1=F2, L2=0, F5=F 


Verktyg för gängfräsning 

Verktyget för gängfräsning behöver ett särskilt kompensationsvärde 

som finns i verktygstillverkarens katalog. Det värdet måste föras in 

under radiespelet (R4=) i verktygstabellen. 

Observera att verktyget kör förbi det programmerade djupet vid 

tangentiell in- eller utkörning, vilket kan leda till kollision om det inte 

finns tillräckligt med fritt utrymme. 

Beräkning av tangentiell in- och utkörning i G740 och G741: 

Tangentiell in- och utkörning utförs med en halvcirkel med radie = 

stigning. 

Fram-/övergång = F2 * F2/ 2 * helixdiameter (helixdiameter 

gängdiameter / 2 - verktygsdiameter) 

För det mesta är helixradien mindre än stigningen vilket medför att 

övergången är mindre än hälften av stigningen. 

52

Fräsbearbetningen börjar i verktygsaxeln vid startpunkten eller vid 

gängan. Denna riktning bestäms av stigningsriktningen (F2=+/-) och 

fräsriktningen (I1=). 

För högerroterande verktyg är sambandet mellan 

inmatningparametrarna: 

Invändig gängning 

Utvändig gängning 

Stigning (F2=) 

Fräsriktning (I1) 

+1 likgång, -1 motgång 

Arbetsriktning verktygsaxel 

+ högergängning I1=+1 Z+ 

+ högergängning I1=-1 Z- 

- vänstergängning I1=+1 Z- 

- vänstergängning I1=-1 Z+ 

Stigning (F2=) 

Fräsriktning (I1) 

+1 likgång, -1 motgång 

Arbetsriktning verktygsaxel 

+ högergängning I1=+1 Z- 

+ högergängning I1=-1 Z+ 

- vänstergängning I1=+1 Z+ 

- vänstergängning I1=-1 Z- 

Cykelförlopp 

1 Gängfräsen positioneras med en snabbrörelse på 

säkerhetsavståndet ovanför arbetsstyckesytan. 

2 Gängfräsen förflyttar sig till startpositionen med en snabbrörelse. 

Denna position bestäms av gängstigningen (F2=), löpriktningen 

(I1=) och antal gängor per steg. 

3 Fräsen utför en kompensationsrörelse för att få rätt startposition. 

Därefter kör fräsen tangentiellt i helix mot gängradien. 

4 Beroende av inmatningsparametern "Antal gängor per steg" (I2=) 

fräser verktyget gängan i ett eller flera steg eller i en kontinuerlig 

helixrörelse. 

5 Slutligen kör fräsen tangentiellt i helix bort från arbetsstycket. 

Därefter kör fräsen med ökad matning tillbaka till startpositionen. 

6 I slutet av cykeln snabbkör verktyget tillbaka till första 

säkerhetsavståndet, och om så programmerat även till det andra. 

Matning 

Normalt baseras matningen på verktygets mittpunkt. I detta fall 

baseras matningen på verktygsradien (se F1=, konstant skärmatning 

vid radiekompensation av cirklar). 

Varning! 

Fräsriktningen är som standard inställd underifrån och upp (se 

exempel). Beroende på parametrarna I1=/F2= kan fräsriktningen 

också ske uppifrån och ner. 


3.19 G740 Gängfräsning, invändigt


Exempel 

54 

T2 M6 

S800 F120 M3 

G740 D=60 F2=5.5 L16 I2=1 F5=1500 I1=1 L1=5 F=200 

G79 X0 Y0 Z0

3.20 G741 Gängfräsning, utvändigt 

Med den här funktionen fräses en utvändig gänga. 


D diameter Nominell gängdiameter. 

F2= Gängstigning och -riktning Förtecknet bestämmer 

gängstigningen: högergängning ( + ) och vänstergängning ( - ). 

Intervall: +/- 99,9999 mm. 

L djup Avstånd mellan arbetsstyckesyta och gänga. 

I2= Antal gängor per steg Antal gängtänder per verktyg: 

I2=1 en tand. Kontinuerlig skruvlinje över gänglängden. 

I2>1 flera tänder. Flera helixbanor med in- och utkörningar. 

Däremellan förskjuts verktyget I2 ggr stigningen. 

L1= säkerhetsavstånd 1 avstånd mellan verktygsspets och 

arbetsstyckesyta. 

L2= säkerhetsavstånd 2 Avstånd i verktygsriktning, där verktyg och 

fastspänning inte kan kollidera. 

I1= Fräsa Typ av fräsning: +1 = likgång, –1 = motgång. 

F5= Snabb dykfräs/återgång Maximal hastighet vid instick/ 

dykning eller tillbakagång. Kan påverkas med 

snabbgångsöverbelastning. 

F Matning 

S Spindelvarvtal 

Grundinställningar 

I1=1, L1=F2, L2=0, F5=F 

Exempel 

T2 M6 

S800 F120 M3 

G740 D=60 F2=5.5 L16 I2=1 F5=1500 I1=1 L1=5 F=200 

G79 X0 Y0 Z0 


3.20 G741 Gängfräsning, utvändigt

3.21 G771 Bearbeta på linje 

3.21 G771 Bearbeta på linje 

Utförande av en bearbetningscykel vid punkter som befinner sig på 

ständigt samma avstånd på en linje. 


Se bild 

Grundläge 

A1=0, A2=90, A5=0. 

Användning 

Bearbetningsposition 

Bearbetningspositionen definieras med hjälp av X,Y,Z eller 

punktdefinitionsnummer P1=. 

Hopp i mönster 

I enkeldrift går det att hoppa till en bestämd position (bearbetning) i 

mönstret. Det önskade bearbetningsnumret matas in i 

inmatningsfönstret (se bild). 

1 Efter starten utförs en snabbrörelse till säkerhetsavståndet via 

önskad bearbetningsposition. 

2 Efter omstart sker bearbetningen. 

Mönsternumrering 

Bearbetningen på position X,Y,Z är den första. 

Fickvinkel 

Fickvinkeln definieras med A5. 

Förlopp 

1 Snabbrörelse till position. 

2 Den tidigare definierade bearbetningscykeln utförs nu. 

3 Efter utförande intas nästa position. 

4 Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=) har bearbetats. 

56

Exempel 

G781 L30 F100 F5=6000 

G771 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4 

G781 Definiera borrcykel 

G771 Utför borrcykel vid 4 positioner 


3.21 G771 Bearbeta på linje

3.22 G772 Bearbeta på fyrkant 

3.22 G772 Bearbeta på fyrkant 


ständigt samma avstånd på en fyrkant. 


Se bild 

Grundläge 

A1=0, A2=90, A5=0. 

Användning 





I enkeldrift går det att hoppa till en särskild position (bearbetning) i 


inmatningsfönstret. 





Numreringen startar från och med X,Y,Z. 

Fickvinkel 


Förlopp 



3 Efter utförande intas nästa position. Fyrkantens riktning bestäms 

av vinkeln A1=. 

4 Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=, K2=) har bearbetats. 

58

Exempel 

G781 L30 F100 F5=6000 

G772 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4 B2=30 K2=3 


G772 Utför borrcykel på fyrkant med 10 positioner 


3.22 G772 Bearbeta på fyrkant

3.23 G773 Bearbeta på nät 

3.23 G773 Bearbeta på nät 


ständigt samma avstånd på ett nät. 


Se bild 

Grundläge 

A1=0, A2=90, A5=0. 

Användning 












Numreringen startar från och med X,Y,Z. 

Fickvinkel 


Förlopp 



3 Efter utförande intas nästa position. Positionerna intas sicksack i 

startriktningen baserade på vinkeln A1=. 

4 Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=, K2=) har bearbetats. 

60

Exempel 

G781 L30 F100 F5=6000 

G773 X50 Y20 Z0 B1=40 K1=4 B2=30 K2=3 


G773 Utför borrcykel på nät med 10 positioner 


3.23 G773 Bearbeta på nät

3.24 G777 Bearbeta på cirkel 

3.24 G777 Bearbeta på cirkel 


ständigt samma avstånd på en cirkelbåge eller helcirkel. 


Se bild 

Grundläge 

A1=0, A2=360. 

Användning 


Bearbetningspositionen definieras med hjälp av X,Y,Z, B2, L2 eller 


Bearbetningsriktning 

Om A2= negativ är hålen medurs. 

Om A2= positiv är hålen moturs. 









Numreringen startar från startvinkel A1 och sedan i A2-riktning. 

Fickvinkel 

Om A5 inte är programmerad, så är fickvinklarna mittemot huvudaxeln 

samma. 

Om A5=0, så roterar fickvinkeln med cirkeln. 

Om A5 inte är lika med 0 läggs en extra vridning till. 

Förlopp 



3 Efter utförande intas nästa position. Positionernas riktning 

bestäms av A1= och A2=. 

4 Upprepa stegen (2-3) tills alla positioner (K1=) har bearbetats. 

62

Exempel 

Cykel på en helcirkel 

G781 L30 F100 F5=6000 

G777 X50 Y20 Z0 R=25 K1=6 A1=0 A2=300 

G781 Definiera borrcykel. 

G777 Utföra borrcykel på cirkel med 6 positioner. 

K1=6 (antal hål) 

A1=0 (startvinkel) 

A2=300 (slutvinkel) 

Borrhålens riktning på en cirkelbåge 

G781 L30 F100 F5=6000 

G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=180 A2=-150 K1=4 

G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=-180 A2=210 K1=4 

G781 Definiera borrcykel. 

G777 Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågen, start vid 

180 grader, slut vid 30 grader medurs (CW). 

G777 Upprepa cykeln fyra gånger på cirkelbågen, start vid 

180 grader, slut vid 30 grader moturs (CCW). 

Spårvinklar på en cirkelbåge 

G788 B1=16 B2=8 L5 F5=6000 

G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=90 A2=180 K1=4 

G777 X0 Y0 Z0 R25 A1=90 A2=180 K1=4 

G788 Definiera spårcykel. 

G777 Spåren har alla samma riktning. 

G777 Spårvinkeln beror på positionen på cirkelbågen 


3.24 G777 Bearbeta på cirkel

3.25 G880 Bearbeta kontur längs med 

3.25 G880 Bearbeta kontur längs 

med 

Konturbearbetningen längs med bearbetar arbetsstycket axiellt från 

hela materialet eller från ämnesmåttet ända fram till programmerad 

konturprofil eller slutförskjutning. Konturbeskrivningen är fastställd i 

ett makro. 

Konturbearbetningar med spårverktyg utförs av spårverktygets båda 

sidor med hänsyn till verktygsbredden. 


Y, Z startpunkt Konturbearbetningens startpunkt. 

C Skärdjup Mått med vilket verktyget skärs i radiell riktning. Djupet 

får inte bestå av flera skärdjup. 

N1= Konturmakro Makro (*.MM) i vilket konturbeskrivningen är 

lagrad. 

I1= Avslut Det sista stegets bearbetningsriktning: 0: konturriktning, 

1: nedåt. 

I2= Omvänd konturriktning 0=nej 1=ja Omvänd konturriktning om 

dessa skiljer sig från stödbilden. 

N2= Ämneskontursmakro Makro (*.MM), i vilket 

ämneskontursbeskrivningen är lagrad. 

B Ämnesmått Spelrum runt konturen (N1=) eller ämneskonturen 

(N2=) (0 till 100 mm). 

A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°) . 

I, K Slutförskjutning Spelrum i Y- och Z-axel. 

Grundläge 

I=0, K=0, B=0, A1=90, I1=0, I2=0 

Användning 

Cykelns startpunkt (Y/Z) 

Cykelns startpunkt måste ligga utanför konturstartpunkten. Observera 

verktygsorienteringen med hänsyn till bearbetningsriktningen. 

Vid behov är det tillåtet att lägga konturens slutpunkt för Y-axeln under 

eller över konturens startpunkt. 

Felmeddelanden: (beroende på bearbetningsriktning) 

P362 Verktyg med felaktig orientering :Startpunkt i Y mindre/större än 

konturens startpunkt Y i makrot. 

P363 Startpunkt i material:Startpunkt i Z mindre/större än konturens 

startpunkt Z i makrot. 

64

Fri vinkel (A1) 

Den fria vinkeln (A1=) känner av om restmaterialet stannar under 

bearbetningen av inmatande konturelement. Ett meddelande "Obs! 

Restmaterial" visas. 

Den fria vinkeln (A1=) måste matas in i cykeln eller i verktygstabellen. 

Om A1=0 ignoreras inmatande konturelement. 

Matning (F) 

På inmatande konturelement minskas insticksmatningen (dykning) vid 

en konturvinkel mellan 0° och 30° med 1/3xF och mellan 30° och 90° 

proportionellt från 1/3xF till F. 

Verktygsorientering (O) 

Se till att verktygsorienteringen (O) överensstämmer med 

bearbetningsriktningen (-/+Z), bearbetningssättet (invändigt/utvändigt) 

och arbetsytan G17/G18. 

Om verktygsorienteringen (O) inte finns i verktygstabellen eller inte 

har programmerats med G302 Oxx, så härleds denna ur 

bearbetningsriktningen och arbetsytan. 

Skärradiekorrigering (C i verktygstabellen) 

Skärradiekorrigeringen fungerar under bearbetningen 

Konturriktning finslipning I1 (se bild) 

I1=0 Bearbetningsriktningen för det senaste steget är i 

konturdefinitionsriktning. (se bilder) 

I1=1 Bearbetningsriktningen för det senaste steget är längs med 

konturflanken mot konturdjuppunkten. 

Var uppmärksam på följande vid finslipning i flankriktning (I1=1): 

Spårverktyget uppmätta skärposition måste överensstämma med 

den aktuella verktygsorienteringen. 

Verktygets skärbredd (C6=) för spårverktyget måste stå med i 

verktygstabellen. Om inget värde har matats in korrigeras bara 

verktygets skärradie (C). 

Om den fria vinkeln A1=0 ignoreras de inmatande konturdelarna. 

Om bredden på en inmatande konturdel är mindre än skärbredden 

(C6=), ignoreras denna. 


3.25 G880 Bearbeta kontur längs med


Omvänd konturriktning 

Om konturriktningen (N1=) går mot bearbetningsriktningen 

anpassas konturriktningen till bearbetningsriktningen med I2=1. 

I2=0 Konturriktningen definieras från konturens startpunkt till 

konturens slutpunkt och ska beskrivas enligt 

cykelbearbetningsriktningen. 

I2=1 Konturriktningen har inte beskrivits enligt 

cykelbearbetningsriktningen. 

Konturbeskrivning N1= (se bild) 

Konturens startpunkt måste programmeras i absoluta koordinater 

med G1 Y Z. 

Konturbeskrivningen skapas med G-funktionerna G1 och G2/G3. 

I stödbilden markeras konturens startpunkt och konturriktningen. 

Konturriktningen definieras från konturens startpunkt till dess 

slutpunkt. Om konturriktningen inte beskrivits enligt 

cykelbearbetningsriktningen måste adress I2=1 (omvänd 

konturriktning) programmeras. 

Inmatande konturelement i (-Z)- och (-Y)-riktning är tillåtna. 

66 

Konturerna för N1 och N2 måste programmeras i samma 

riktning.

Ämneskonturbeskrivning (se bild) 

På gjutgods eller förbearbetade delar är konturprofilen försedd med ett 

gjut- eller grovbearbetningsspel. På en ämneskontur med detta spel 

utförs alla verktygsrörelser endast i mätområdet med matning för att 

minska bearbetningstiden: 

Ämneskontursvarianter 

1 Med adress B härleds ämneskonturen ur konturprofilen med ett 

spel (B). 

2 Med N2= programmeras och fastläggs ämneskonturen i ett makro 

(*.MM). Konturbeskrivningen sker på liknande sätt som med N1=, 

men konturbeskrivningen N2= måste ha ett avslut, dvs. 

konturbeskrivningen N2= måste börja vid startpunkten N1= och 

sluta antingen vid slutpunkten N1= eller startpunkten N1=. 

Inmatande konturer får programmeras, men utförs inte med 

snabbrörelse. 

3 Med N2= och B förses ämneskonturen N2= med ett spel (B). 

Förlopp 

Grovbearbetning 

Konturbearbetningen bearbetar arbetsstycket axiellt från hela 

materialet ända fram till programmerad konturprofil. Konturprofilen är 

fastlagd i ett makro. Om konturprofilen är gjuten och försedd med olika 

gjutstyrkor kan ett ämnesmått läggas över konturprofilen. 

Ämnesformen kan härledas ur konturprofilen eller programmeras som 

fri form. Bearbetningen äger endast rum i ämnesmåttsområdet. 

Finslipning 

Vid den avslutande finslipningen i flankriktning (I1=1) bearbetas 

konturen som vanligt axiellt med djupmatning från cykelns startpunkt 

till konturens startpunkt. Det sista steget utförs antingen fram till 

konturprofilen eller spelrumsvärdet och sker enligt beskrivningen 

nedan (se bild). 

1 Det sista steget sker från konturens startpunkt i konturriktning 

fram till den första stigande konturdelen. 

2 Här utförs en snabbrörelse tillbaka till startpunkthöjd och vidare till 

konturslutpunkt. 

3 Från konturens slutpunkt skärs konturen i vridmittriktning till 

konturdelen, som under punkt 1. 

4 Efter den fria rörelsen snabbkörs tillbaka till startpunkthöjd och till 

cykelns startpunkt. 




68 

Exempelprogram konturbearbetning (axiellt) 

Förlopp (se ritning) 

Från startpunkt Y/Z, matning med C (-Y-riktning) 

och första steg med matning i (-Z-riktning) till 

konturslutpunkt. 

Snabbrörelse tillbaka till Y/Z 

Matning med C och nästa steg med matning 

fram till konturens slutpunkt. 

Detta upprepas fram till konturens startpunkt. De 

inmatande konturelementen bearbetas inte. 

Sista steget från konturens startpunkt längs 

med konturen (I/K) fram till sista inmatande 

konturelement. 

Matning med C och bearbetning i konturform. 

Sista steget längs med konturen fram till det 

andra inmatande konturelementet. 

Matning med C och bearbetning i konturform. 

Sista steget längs med konturen fram till 

konturens slutpunkt. Snabbrörelse tillbaka till 

startpunkten 

Obs! Konturparallell bearbetning 

Om värdet under C (skärdjup) ökas med ett värde 

(avstånd mellan cykel- och konturstartpunkt) utförs 

en axiell bearbetning i stället för en konturparallell. 

Om konturbearbetningar med olika spelrum I och K 

sätts efter varandra uppstår en konturparallell 

bearbetning. 

G36 Svarvningsdrift 

G17 Y1=1 Z1=2 Svarvyta G17 

G98 X0 Y0 Z100 I0 J50 K-250 Fönsterdefinition grafik 

G99 X0 Y0 Z0 I0 J125 K-100 Ämnesdefinition grafik 

G0 Y150 Z50 Snabbrörelseposition 

T1 M67 Hämta verktyg 

G96 S1=200 M1=4 F0.15 D500 Bordsvarvtal konstant skärhastighet 

G880 N1=88001 Y130 Z5 C0.5 I0.5 K0.5S1=200 

F0.15 

Kontur, grovbearbetning 

G884 N1=88001 Y130 Z5 S1=300 F0.1 Kontur, finslipning 


G97 M1=5 S1=0 Avsluta konstant skärhastighet 

G37 Fräsningsdrift

Exempelprogram konturbearbetning (konturparallell) 

Förlopp (se ritning) 

Från startpunkt Y/Z, snabbrörelse till 

konturstartpunkt 

Med matning längs med konturen, med spel I/K 

fram till konturslutpunkt 

Snabbrörelse tillbaka till startpunkt Y/Z 

Upprepa detta med anpassat spel I/K 









G880 N1=88001 Y130 Z5 C120 I1 K1 S1=200 F0.15 Kontur, grovbearbetning (I1 / K1) 

G880 N1=88001 Y130 Z5 C120 I0.5 K0.5 S1=200 

F0.15 

Kontur, grovbearbetning (I0.5 / K0.5) 

G884 N1=88001 Y130 Z5 S1=300 F0.1 Kontur, finslipning 



G37 Fräsningsdrift 




70 

Exempelprogram Omvänd konturriktning 

Konturprogrammering 

Konturen övertas från verktygsritningen. Om 

konturriktningen inte beskrivits enligt 

cykelbearbetningsriktningen måste adress I2=1 

(omvänd konturriktning) programmeras. 

Exempel: N88001.mm (ICP-konturmakro) 

I konturmakro 88001.mm har konturen för 

ritningen här bredvid programmerats. 

Cykelprogrammering 

Eftersom konturriktningen för konturmakrot 

88001.mm programmerats i motsatt riktning med 

hänsyn till den riktning som cykeln kräver måste 

adress I2=1 (omvänd konturriktning) 

programmeras. 

Förlopp 

Cykelförloppet sker på samma sätt som i exemplet 

axiell konturbearbetning. 









G880 N1=88001 Y130 Z90 C0.5 I2=1 I0.5 

K0.5S1=200 F0.15 

Grovbearbetning av kontur med omvänd konturriktning 

G884 N1=88001 Y130 Z90 I2=1 S1=300 F0.1 Finslipning av kontur med omvänd konturriktning 



G37 Fräsningsdrift

3.26 G881 Spånbearbetning kontur, 

plant 

Den plana konturbearbetningen bearbetar arbetsstycket radiellt från 

hela materialet eller från ämnesmåttet ända fram till programmerad 

konturprofil eller slutförskjutning. Konturbeskrivningen är fastställd i 

ett makro. 





C Skärdjup Mått med vilket verktyget skärs i axiell riktning. Djupet 

får inte bestå av flera skärdjup. 


lagrad. 


1: nedåt. 



N2= Ämneskontursmakro Makro (*.MM), i vilket 

ämneskontursbeskrivningen är lagrad. 

B Ämnesmått Spelrum runt konturen (N1=) eller ämneskonturen 

(N2=) (0 till 100 mm). 

A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°) . 

I, K Slutförskjutning Spelrum i Y- och Z-axel. 

Grundläge 

I=0, K=0, A1=90 I1=0 I2=0 

Användning 

Se avsnitt "Hänvisningar och användning G880" förutom: 

Cykelns startpunkt (Y/Z) 

Cykelns startpunkt måste ligga utanför konturens startpunkt. 

Observera verktygsorienteringen med hänsyn till 

bearbetningsriktningen. 

Vid behov är det tillåtet att lägga konturens slutpunkt för Z-axeln under 

eller över konturens startpunkt. 

Felmeddelanden: (beroende på bearbetningsriktning) 

P362 Verktyg med felaktig orientering :Startpunkt i Z mindre/större än 

konturstartpunkten Z i makrot. 

P363 Startpunkt i material:Startpunkt i Y mindre/större än konturens 

startpunkt Y i makrot. 


3.26 G881 Spånbearbetning kontur, plant

3.26 G881 Spånbearbetning kontur, plant 

Verktygsorientering (O) 

Se till att verktygsorienteringen (O) överensstämmer med 

bearbetningsriktningen (-/+Y). 

72

3.27 G884 Bearbeta kontur längs 

med, polering 

Bearbeta kontur längs med (polering) finslipar arbetsstyckeskonturen 

axiellt. Konturbeskrivningen är fastställd i ett makro. 






lagrad. 


1: nedåt. 



A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°) 

I spelrum Spelrummet utgör ett säkerhetsavstånd där verktyget kan 

köra fritt. 

Grundläge 

A1=90 I1=0 I2=0 

Användning 

Om I1=1 programmerats (finslipning i flankriktning) måste 

även spelet I programmeras. 


Matning (F) 

Om ett konturelement måste tillverkas med separat matning 

programmeras det med en separat matning (F6=) i makrots 

motsvarande konturelement. 


3.27 G884 Bearbeta kontur längs med, polering

3.28 G885 Bearbeta kontur plant, polering 

3.28 G885 Bearbeta kontur plant, 

polering 

Konturbearbetningscykeln plant (polering) finslipar 

arbetsstyckeskonturen radiellt. Konturbeskrivningen är fastställd i ett 

makro. 






lagrad. 


1: nedåt. 



A1= Fri vinkel Verktygets fria vinkel. (0 till 90°) 

K spelrum Spelrummet utgör ett säkerhetsavstånd där verktyget 

kan köra fritt. 

Grundläge 

A1=90 I1=0 I2=0 

Användning 


Matning (F) 

Om ett konturelement måste tillverkas med separat matning 

programmeras det med en separat matning (F6=) i makrots 

motsvarande konturelement. 

74 

Om I1=1 programmerats (finslipning i flankriktning) måste 

även spelet K programmeras.

A 

Aktivera verkt.förskjutning ... 28 

Allmän information om 

programmering ... 14 

Axeltilldelning i 

nollpunktstabellerna ... 14 

B 

Bearbeta kontur axiellt ... 64 

Bearbeta kontur axiellt, polering ... 73 

Bearbeta kontur radiellt ... 71 

Bearbeta kontur radiellt, polering ... 74 

Bearbeta på cirkel (DIN) ... 62 

Bearbeta på fyrkant (DIN) ... 58 

Bearbeta på linje (DIN) ... 56 

Bearbeta på nät (DIN) ... 60 

Blocksökningar ... 16, 40 

G 

G039 ... 28 

G126 Lyfta verktyg vid avbrott ... 33 

G141 Lyfta verktyg vid avbrott ... 34 

G17/G18 arbetsytor för 

svarvningsdrift ... 14 

G23 Aktivera huvudprogram ... 26 

G28 ... 27 

G303 med programmerbar 

riktning ... 35 

G321 ... 36 

G325 Läsa M-grupp ... 37 

G331 ... 38 

G350 Skriva i fönster ... 39 

G52 ... 29 

G52 Aktivera pallnollpunkt ... 29 

G615 ... 40 

G615 Lasersystem 

L/R-mätning av svarvverktyg ... 40 

G626 ... 43 

G627 ... 45 

G628 ... 47 

G636 ... 49 

G691 Mäta obalans ... 51 

G740 ... 52 

G741 ... 55 

G77/G79 Bulthål cirkel och Aktivera 

cykel ... 31 

G771 ... 56 

G772 ... 58 

G773 ... 60 

G777 ... 62 

G84 ... 32 

G880 ... 64 

G881 ... 71 

G884 ... 73 

G885 ... 74 

Gängfräsning invändigt ... 52 

Gängfräsning utvändigt ... 55 

Gängskärning kona ... 64 

H 

Handaxel-dialogstyrning ... 17 

I 

ICP-konturprogrammering för 

svarvning ... 19 

Inledning ... 10 

L 

Läsa verktygsdata ... 36 

M 

Maskinstatus med piktogram ... 16 

Mäta cirkel utvändigt ... 47 

Mäta rektangel invändigt ... 45, 49 

Mäta rektangel utvändigt ... 43 

P 

Pallstyrning ... 15 

Positioneringslogik efter Uhuvuddrift 

... 14 

Positioneringslogik i 

svarvningsdrift ... 14 

Positioneringslogik i U-huvuddrift ... 14 

Positionierfunktionen ... 27 

R 

Rörelseaktivering efter 

blockingång ... 18 

S 

Skriva verkt.data i verkt.tabell ... 38 

Snabb acc/dec med små gängor ... 32 

Svarvverktygsdata i 

verktygstabellen ... 15 

Systerverktyg ... 15 

U 

U-huvud ... 20 


Index

Index 

76

DR. JOHANNES HEIDENHAIN GmbH 

Dr.-Johannes-Heidenhain-Straße 5 

83301 Traunreut, Germany 

{ +49 (8669) 31-0 

| +49 (8669) 5061 

E-Mail: info@heidenhain.de 

Technical support | +49 (8669) 31-10 00 

E-Mail: service@heidenhain.de 

Measuring systems { +49 (8669) 31-3104 

E-Mail: service.ms-support@heidenhain.de 

TNC support { +49 (8669) 31-3101 

E-Mail: service.nc-support@heidenhain.de 

NC programming { +49 (8669) 31-3103 

E-Mail: service.nc-pgm@heidenhain.de 

PLC programming { +49 (8669) 31-3102 

E-Mail: service.plc@heidenhain.de 

Lathe controls { +49 (711) 952803-0 

E-Mail: service.hsf@heidenhain.de 

www.heidenhain.de 

Ve 00 

579 536-60 · 0.5 · 12/2005 · S · Tryckt i Tyskland · Rätt till ändringen förbehålles

3.25 G880 Bearbeta kontur längs med - Millplus.de

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?