Antikvarisk konsekvensanalys - Nyköpings kommun

Kv. Slottsvakten 1 och 2 (del av), Nyköping 

Antikvarisk konsekvensanalys 2013-05-31


Antikvarisk konsekvensanalys 

2 


Antikvarisk konsekvensanalys 2013-05-31 

Beställare: 

HSB Produktion AB genom Peter Mild 

Analysen utförd av Nyréns Arkitektkontor genom: 

Urban Nilsson, byggnadsantikvarie, uppdragsansvarig 

Maria Lorentzi, byggnadsantikvarie 

Anna Birath, byggnadsantikvarie 

Samtliga certifi erade sakkunniga avseende kulturvärden KUL2 

(kvalifi cerad behörighet) 

Omslagsbild: 

Kv. Slottsvakten söderut från gathörnet Brunnsgatan-Kungsgatan. 

I bakgrunden skymtar Nyköpingshus. 

Nytagna fotografi er: Anna Birath 2013-05-24



3

Innehåll 

Inledning 

Riksintresset 

Bakgrund 

Sammanfattande bedömning av förslagets inverkan på Riksintresset 

Historik 

Medeltid och 1500-tal 

1600 och 1700-talen 


Kulturhistoriskt värde 

Dokumentvärde 

Upplevelsevärde 

Förslaget och dess konsekvenser på kulturvärdet 

Stadsbild och siktlinjer 

Omgivande stadsmiljö 

Kvarterets yttre miljö 

Ny bebyggelse 

Kommande bearbetning 

Byggnad 

Landskap och mark 

Källor 17 



4 

5 

5 

7 

10 

12 

16

Inledning Riksintresset 

I den planprocess som pågår har Nyköpings stad 

begärt in ett planeringsunderlag som dels analyserar 

de kulturhistoriska värden som fi nns i miljön, dels 

vilka konsekvenser som den föreslagna exploateringen 

kommer att ha på kulturmiljön. HSB Bostad har 

uppdragit åt Nyréns Arkitektkontor att göra en 

kulturmiljöanalys av området. Det föreliggande 

detaljplaneförslaget omfattar Kv. Slottsvakten 1 och 

delar av 2. En kulturmiljöanalys av planområdet 

relaterar aktivt till omgivande värdefulla 

bebyggelsemiljöer och riksintresset Nyköping (D57). 

Utredningens innehåll syftar till att bemöta 

Länsstyrelsens i Södemanlands län samrådsyttrande 

2013-01-07 och granskningsyttrande 2013-03-25 i 

ärendet och att ge svar på de frågor som där ställs. 

I Samhällsbyggnadskontorets behovsbedömning från 

2012-11-22 anges att en fördjupad kulturmiljöanalys 

ska upprättas. 

Kv. Slottsvakten angränsar till det Statliga 

byggnadsminnet Nyköpingshus som förvaltas av 

Statens Fastighetsverk. Åtgärder inom kvarteret ska 

vara av en sådan art att de inte får en negativ påverkarn 

på den kulturhistoriskt känsliga stadsbilden kring 

Nyköpingshus. 

Bakgrund 

Riksintressen representerar områden som bedöms vara 

intressanta ur ett nationellt perspektiv. De omfattas av 

Miljöbalkens (MB) regler och ska, i enlighet med MB 

7 kap, skyddas mot s.k. påtaglig skada. Det innebär att 

områdets kulturhistoriska värden, och de byggnader 

och egenskaper som förmedlar dessa värden, ska 

bevaras och skyddas från åtgärder som medför påtaglig 

negativ påverkan på kulturmiljön. Inom ramen för 

den kommunala planeringen är det länsstyrelsens 

uppgift att bevaka att riksintresseområden inte utsätts 

för påtaglig skada. En förutsättning vid utveckling 

av fastigheter som ligger inom riksintresse för 

kulturmiljövården är därför att planerad nybyggnation 

går att förena med kulturvärdena på platsen. Detta 

görs i samband med detaljplaneläggning där balansen 

mellan bevarande och utveckling ges en juridiskt 

bindande reglering. Det handlar om att reglera hänsyn 

vid nybyggnation, varsamhet vid ändring och skydd 

av särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och 

byggnadsdelar. 



5

Ur ett kulturhistoriskt perspektiv betraktas 

bebyggelsemiljöer som källa till kunskap om 

den period i samhällsutvecklingen under vilka de 

uppfördes. De ses som en materialisering av rådande 

ekonomiska, institutionella, kulturella och sociala 

villkor/förutsättningar och anses därmed kunna 

förmedla information om det förfl utna. Även den 

successiva utveckling bebyggelsemiljöer genomgår 

över tid anses ha en informationsbärande funktion, 

eftersom förändringar genomförs för att svara mot 

förändrade omvärldsvillkor. Vilka miljöer och 

enskilda byggnader som anses särskilt kulturhistoriskt 

värdefulla beror därför på vilken kunskap och 

upplevelse miljön anses kunna förmedla. Detta beror 

i sin tur på när bebyggelsen har uppförts, hur den 

har förändrats och i vilken utsträckning befi ntlig 

bebyggelse kan förmedla information om det förfl utna. 

I riksintressetext för Nyköping redovisas motiv och 

uttryck enligt följande: 

Motivering 

Residensstad som utgjort ett viktigt politiskt 

maktcentrum sedan medeltiden. Som huvudort i Karl 

IX:s hertigdöme 1568-1622 utvecklades staden till ett 

av landets första industriella centra. Stadsmiljö präglad 

av konsekvent genomförd reglering vid 1600-talets 

mitt, låg bebyggelse och industrianläggningar från 

skilda tider. 

Uttryck för riksintresset 

Det medeltida Nyköpingshus utbyggt av Karl 

XI, i ruiner efter en eldsvåda 1665. De medeltida 

kyrkorna, stadsplanen med rätvinkligt rutmönster 

från regleringar 1647 och 1665, ett av landets mest 

konsekvent genomförda exempel på statsmaktens 

moderniseringssträvanden vid 1600-talets mitt. 

Torgmiljön med residenset och det f.d. rådhuset samt 

annan bebyggelse som kännetecknar residensstaden. 

Kvarnbyggnader och andra industrianläggningar. 

1900-talets bostadsbebyggelse med fl erbostadshus, 

villaområden och ”miljonområdet” Brandkärr. 



6 

Sammanfattande bedömning av förslagets 

inverkan på Riksintresset 

Placeringen, i det gatuhörn som idag från marknivå 

inte har någon visuell kontakt med Nyköpingshus, 

gör att byggnaden från detta håll inte har någon 

negativ påverkan på byggnadsminnet. Snarare upplevs 

byggnaden som en del av staden med friliggande 

byggnader i ett parksammanhang framför. 

Vyn från Kungsgatans östligare sträckning där 

Nyköpingshus dominerar synfältet påverkas marginellt 

av den föreslagna byggnaden. 

Vyn från Brunnsgatan i höjd med Nyköpingshus in 

mot centrum påverkas inte negativt, snarare defi nieras 

gatuhörnet bättre än tidigare. 

Vintertid påverkas vyn från Nyköpingshus in mot 

centrum av den föreslagna byggnaden, genom att den 

sluter kvarteret Slottsvakten i dess nordvästra hörn. 

Skillnaden är dock marginell eftersom byggnaderna 

på Kungsgatans norra sida i dag begränsar vyn in mot 

centrum. På sommaren skymmer emellertid grönskan 

till största del denna vy. 

Byggnadens placering i den del av kvarteret som är 

längst bort från Nyköpingshus medger bevarande av 

äldre träd vilka förtjänstfullt visuellt avskärmar vyn 

mot Nyköpingshus, samtidigt som placeringen skapar 

ett visst respektavstånd till det gamla riksfästet. 

Ett motiv till riksintresset är den samlade 

residensstadens låga bebyggelse. Den anpassade 

höjden som väl överensstämmer med befi ntliga 

hushöjder runt om påverkar inte upplevelen 

av residensstadens låga samlade bebyggelse. 

Tvärtom inordnar sig byggnaden väl i innerstadens 

bebyggelsestruktur. 

Det är vår bedömning att förslaget, om det genomförs, 

inte skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. 

Därmed skulle byggnaden vara möjligt att förena med 

den kulturmiljö som riksintresset Nyköping och det 

statliga byggnadsminnet Nyköpingshus utgör.

Historik 

Medeltid och 1500-tal 

Nyköping är en medeltida stad vars grundande brukar 

förläggas till 1200-talet. Arkeologiska undersökningar 

som genomfördes 2010 antyder dock att staden 

grundades redan på 1100-talet. Grävningarna 

genomfördes i kvarteret Åkroken. Om den datering 

kan bekräftas skulle det innebära att staden är samtida, 

eller åtminstone grundad under samma århundrade 

som Nyköpingshus som anlades av Birger Jarl. 

Snett över kv. Slottvakten - det som är föremålet för 

denna utredning - gick den landsväg som förband 

stadens centrala delar med Nyköpingshus. Området var 

en del av borgen, vilket bl.a. styrks av att lämningar 

efter en smedja återfunnits i området. Vägen var byggd 

på en bank som anslöt till staden via en bro eftersom 

ån på 1200-talet förgrenade sig västerut i ett sund 

mellan Slottsholmen och staden d.v.s. motsvarande 

Kungsgatans sträckning. Sundet fungerade samtidigt 

som vallgrav till skydd mot belägring. Denna slutsats 

har dragits i en arkeologisk förundersökning författad 

av Patrik Gustafsson vid Sörmlands museum/ 

Arkivrapport 2012:05A. 

Utdrag ur StadsGis Nyköping med den äldre stadsplanen från mitten 

av 1600-talet. Ungefärlig strandlinje från 1200 markerad med blått 

och landsvägens eventuella sträckning streckad grönt. Ur Förenklad 

rapport över arkeologisk förundersökning rörande fornlämning 

Nyköping 231:1, fastigheten Slottsvakten 1, 2, 3 & Väster 1:1 Nikolai 

socken, Nyköpings kommun i Södermanlands län, Sörmlands 

museum 2012-10-01 



7


Även Nyköping präglades ända fram till stadsbranden 

av den organiska morfologi som kännetecknar en 

medeltida stad. På kartor från denna tid har gator 

och kvarter mer oregelbundna former och det som 

i dag är kv. Slottsvakten är markerat som obebyggt 

eller så benämns ytan som ”Slottstäppor”. Varken 

den medeltida vägen eller sundet mellan staden och 

Slottsholmen fi nns kvar vid denna tid. 

Kvarteret Slottsvakten ligger väster om ån just 

utanför och söder om det rutnät som genom en 

stadsplanereglering lades ut över staden 1647 -50. 

På Drottning Kristinas förordnande fi ck lantmätaren 

Lars Welamson Björkman i uppdrag att leda arbetet. 

Regleringen innebar omfattande rivningar, åtgärder 

för vilka fastighetsägarna till viss del kompenserades. 

Stadsplanen formgavs av hovarkitekt Jean de la 

Vallée, ett rutnät som överlevde stadsbranden 1665 

och som fungerat som den struktur inom vilken staden 

byggdes vidare i långt in på 1900-talet. Brunnsgatan 

som avgränsar kv Slottsvakten åt väster benämns 

i Nyköpings stads jordebok från 1674 - ”Grenden 

nest tredje Stockn” i första kvarteret av fem. Då var 

regleringen fortfarande ny och på Rivells karta från 

1735 har Brunnsgatan fått sitt nuvarande namn medan 

det som i dag är Kungsgatan saknar benämning väster 

om ån. 



8 

Överst kopia av äldre karta - Iconographia Antiqua Nycopiae - som 

visar Nyköping före regleringen 1647 och nertill karta - Iconographia 

Hodierna Nycopiae - av Martin Riwell 1735. Läget för Kv. 

Slottsvakten är markerat med en röd ring. Källa: Sörmlands museum


Under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet 

präglades kvarteret av två olika verksamheter – 

gasverket och epidemisjukhuset. 

I nordöst lät Nyköpings stad 1861 bygga ett gasverk 

som drevs fram till 1910 då funktionen fl yttades. Av 

denna anläggning fi nns en byggnad kvar som används 

av Sörmlands länsmuseum som utställningslokal som 

1957 -58 lätt uppföra en tillbyggnad i vinkel som 

rymde konsthall. 

1885 iordningställde staden ett epidemisjukhus i 

en träbyggnad från 1700-talet som fl yttades till kv. 

Slottsvakten. Sjukhusets lokaler utökades 1903 då en 

ny paviljong av tegel med putsade fasader byggdes. 

Dessa institutioner tillkommer i en zon med 

mer friliggande bebyggelse som omramar den 

gamla stadskärnan. I zonen tillkom successivt 

även industrianläggningar som Skandinaviska 

glödlampsfabriken med successiva tillbyggnader 

(1897-1974) i det intilliggande kvarteret Glödlampan. 

Nedan Kvarteret Slottsvakten med 1888 års stadskarta i bakgrunden. 

Gasverkets gasklocka (1861-1910) med sin cirkulära plan 

syns bakom dagens konsthall. Strandlinjen vid sekelskiftet 1200 

är blåmarkerad. Ur Norberg, Lars, Arkeologisk förundersökning. 

Fornlämning Nyköping 231:1, Slottsvakten 1, Nikolai socken, 

Nyköpings kommun, Södermanlands län. Arkeologiska 

meddelanden 2012:02, Sörmlands museum 

Nedan Flygfota av Slottsvaktens med det nedlagda gasverket mitt 

i bildens nederkant. Höger därom syns epidemisjukhuset med sin 

träbyggnad och murade paviljong. Fotograf okänd 1931 -33. Källa: 

Nyköping kommuns bildarkiv 



9

Kulturhistoriskt 

värde 

Dokumentvärde 

Samhälls- och bebyggelsehistoriskt värde 

Tomten har ett byggnadshistoriskt värde som 

sträcker sig från väg mellan staden och borgen, över 

jordbruksmark till den industrialiserade stadens 

institutioner som epidemisjukhus och gasverk till skola 

och museum. 

Arkitekturhistoriskt värde 

Tomten har ända sedan Nyköpingshus anlades utgjort 

en förmedlande yta mellan borgen och stadens struktur 

av gator, kvarter och platser. Under Kristinas regering 

reglerades stadens framtida bebyggelse enligt en strikt 

rutnätsplan formgiven av Jean de la Vallée, d.v.s. 

franskt stadsbyggande på svensk botten. Det som 

senare kommit att få namnet Kvarteret Slottsvakten 

anslöt i söder till denna struktur. 

Upplevelsevärde 

Miljöskapande värde 

Kvarteret har ett variationsrikt miljöskapande värde 

där ett antal byggnader från olika tid, med olika 

karaktär ingår i ett parksammanhang vilket ansluter till 

Nyköpingshus. 

Pedagogiskt värde 

I synnerhet det samhällshistoriska värdet kan läsas i 

den bebyggelse som fi nns på platsen. Varje byggnad 

representerar en eller fl era samhällsfunktioner som 

samsats eller avlöst varandra på platsen. 



10 

Kv. Slottsvaktens sydvästra ände med Brunnsgatan tvärs genom 

bilden och Nyköpingshus vall till höger. 

Det f.d. epidemisjukhusets två byggnader. 

Kv. Slottsvaktens nordvästra hörn d.v.s. den del av tomten där 

nybebyggelse planeras. 

Kv. Slottsvaktens sett från vallen på Nyköpingshus.

Illustrationsplan över Kv. Slottsvakten 1 m.fl . 

Väster, Nyköping. 

Tvärsektioner genom Brunnsgatan - kv. 

Glödlampan till vänster och den planerade 

nybyggnaden till höger. Skiss: Engstrand och 

Speek 



11

Förslaget 

och dess 

konsekvenser 

på kulturvärdet 

Stadsbild och siktlinjer 

Förslag 

Den nya byggnaden ansluter till stadens befi ntliga 

struktur. Å ena sidan bygger den vidare på 

rutnätsstaden med dess kvarter, å andra sidan 

anknyter den till industrikvarteret Glödlampans mot 

Brunnsgatan slutna och i övrigt mer upplösta struktur. 

En viktig aspekt är att byggnaden i förhållande till 

byggnadsminnet Nyköpingshus ska uppfattas som 

diskret: som en del av staden snarare än som en solitär. 

I underlagsmaterialet har perspektiv gjorts från tre 

kritiska vypunkter. 1 Från korsningen Kungsgatan- 

Slottsgatan i öster. 2 Från Vallgatan nära Nyköpingshus 

i sydost, vy snett genom kv. Slottsvakten mot den nya 

byggnadens gård och östra gavel. 3 På nära håll från 

korsningen Brunnsgatan-Kungsgatan i väster, vy med 

byggnadens hörn och långsida längs Brunnsgatan. 



12 

Konsekvenser för kulturvärdet 

Längs Kungsgatan från öster, vid korsningen 

Slottsgatan, syns byggnaden tydligt vid sidan av 

konsthallens lägre volym. Då vinkeln ändras när man 

närmar sig kv. Slottsvakten inordnar sig byggnaden 

i de sekvenser av byggnader åt norr och söder som 

skapar en stadens täthet längs Kungsgatan, vid 

korsningarna Västra Trädgårdsgatan och Brunnsgatan. 

Då träden i kv. Slottsvakten är avlövade tecknar sig 

byggnaden diskret mellan parkträdens stammar. Mot 

gården trappar byggnaden ner till tre våningar från 

de fyra närmast Kungsgatan. Denna relation är en 

anpassning till gårdens, parkens och konsthallens mer 

intima skala. 

I korsningen, där byggnaden vänder sig till gatorna, 

ansluter den med sina fyra och tre våningar 

till intilliggande byggnaders fyra-, tre- och 

tvåvåningsskala. Det fl acka takfallet bidrar till att hålla 

byggnadsvolymen nere men hisstopparna skjuter upp 

som plåtklädda volymer. För att dessa inte ska vara 

iögonenfallande är de indragna och klädda med samma 

typ av ståndfalsad plåt som på takfallen. 

Med det lugn och den återhållsamhet med vilket 

volymen mot gatan har hanterats bidrar byggnaden 

till att läka denna obebyggda plats och att förbättra 

tätheten i denna del av staden. 

Motstående sida till vänster: Siktlinje genom kvarteret från Vallgatan 

med den föreslagna byggnadens östra del i fonden. 

Motstående sida till höger: I fonden längs Kungsgatan skymtar den 

föreslagna byggnaden. 

Illustrationer: Engstrand och Speek

Omgivande stadsmiljö 

Förslag 

Byggnaden har ett återhållsamt formspråk med gediget 

utförande, en ny individ som på ett naturligt sätt blir 

en del av gruppen. Därför anknyter byggnadens form, 

volym, höjd och materialverkan till sin miljö. 

I likhet med industribyggnaden av rött tegel, på 

andra sidan Brunnsgatan, är huset tänkt att byggas i 

vinkel i fyra och tre våningar. Husets höjd anknyter 

till grannkvarterens 2-4-våningsskala. I kvarteret 

Skutskepparen norr om Kungsgatan fi nns två 

fl erfamiljshus från 1960-talet i fyra våningar med 

fl ackt sadeltak. I kvarteret Liljeholmen åt nordväst 

fi nns fl erbostadshus i 1920-talsklassicism. Husen har 

lokaler i bottenvåningen och höga våningshöjder och 

fl ackt sadeltak. Fyra våningar från tidigt 1960-tal 

och tre höga våningar med fl ackt sadeltak motsvarar 

tämligen väl fyra våningar i modernt byggande där 

både lägre våningshöjder, låga socklar som en följd av 

tillgänglighetskrav och platta tak bidrar till att hålla 

byggnadshöjden relativt låg. Längs Brunnsgatan i 

kvarteret Glödlampan fi nns industribyggnaden i två 

våningar och inredd vind under ett brantare sadeltak. 

Den föreslagna byggnadens lägre trevåningsdel är 

till takfot lägre än industribyggnadens höjd till nock 

och betydligt lägre än den s.k. Slottsskolan åt söder. 

Lägenheterna har lösts så att merparten balkonger 

förläggs mot gårdens lugnare sida. Mot gården är det 

inte heller lika viktigt att volymen är så återhållsam 

som mot gatan. Två balkonglägen är emellertid riktade 

mot gatan: hörnet Kungsgatan-Brunnsgatan och hörnet 

Kungsgatan närmast Sörmlands museums konsthall. 

För att undvika att dessa skjuter ut ur fasadlivet har 

de medvetet formats för att bli en del av byggnadens 

volym (se s. 14, 15). 

Med föreslagen utformning och materialitet - lugna, 

putsade fasader och proportionering – söker arkitekten 

ett släktskap med såväl 1920-talets putsarkitektur som 

modernismens rationellt formade bostadsarkitektur. 


Tillsammans med tegelbyggnaden i kv. Glödlampan 

kommer byggnadsvolymen att ”läka” detta påtagligt 

obebyggda gathörn. Byggnadens tydliga hörn bidrar 

till att defi niera gathörnet: som den formerande faktor 

korsningen är för rutnätsplanen. 



13

Kvarterets yttre miljö 

Förslag 

Som ovan nämnts tar byggnaden med sin placering 

tydligt tillvara det gathörn som stadsplanen och 

tomten erbjuder. Ytterligare kvaliteter fi nns i form 

av kulturbyggnader i park – dels museets f.d. 

gasverksbyggnad och konsthall, dels vandrarhemmet 

och Slottsskolan det vill säga f.d. epidemisjukhusets 

båda byggnader. I förslaget hanteras kvaliteterna 

genom att fl erbostadshusets gård vänder sig till parken 

och bildar en gård gemensam med museets och 

vandrarhemmets gård. 


De parkkvaliteter som fi nns i kvarterets södra del mot 

Nyköpingshus portbyggnad och i dess inre del kan 

förstärkas om förslaget genomförs. I kvarterets inre 

del tillsakapas en förstärkt rumslighet, en gårdsmiljö 

som omsluts av bebyggelse på fl era sidor. Samtidigt 

bibehålls närheten och den visuella kontakten med 

Nyköpingshus åt sydost. 

Den del av tomten som bebyggs har fungerat som 

parkeringsyta och utgör härigenom inte en del av 

kvarterets parkkvaliteter. Att ta ytan i anspråk inkräktar 

endast i begränsad utsträckning på parkkvaliteterna. 

Två eller tre träd kommer dock att fällas, dessa ersätts 

med tre nya. Vilka träd det är framgår av plankartan. 

Den nya detaljplanen är gynnsam för kvarterets 

kulturvärden genom att såväl delar av parken som den 

f.d. sjukhuspaviljongen kommer att skyddas genom 

planbestämmelser. 

Elevation mot Brunnsgatan. Illustration: Engstrand och Speek 



14 

Ny bebyggelse 

Förslag 

Den föreslagna byggnaden har en till stadsrummet 

anpassad utformning med två tydliga volymer och 

genomgående murytor interfolierade med regelbundet 

placerade fönsteröppningar. Huset är tänkt att byggas 

i vinkel med en längre skänkel i tre våningar längs 

Brunnsgatan och en kortare i fyra våningar längs 

Kungsgatan samt en kort vinkel i tre våningar in mot 

gården. 

Lägenheterna har lösts så att merparten balkonger 

förläggs mot gårdens lugnare sida där också uteplatser 

anordnas. Gatufasaderna har därmed ett mer samlat 

uttryck där trapphusen markeras av höga och breda 

glasade stålpartier vilka springer fram något ur 

fasadlivet. 

Med egna ord uttrycker arkitekterna på Engstrand & 

Speek sitt förhållningssätt som följer (Ur Detaljplan 

del av Slottsvakten 1 m.fl . Granskningshandling 

130214): 

”Byggnaden förhåller sig till befi ntlig 

industribyggnation dels genom att anpassas i 

höjd längs med Brunnsgatan, dels genom en jämn 

fönstersättning med större fönsterpartier och trapphus i 

glas som bildar lyktor mot gatan om kvällen. Den släta 

putsade fasaden med ett sobert uttryck står tillbaka och 

låter befi ntlig bebyggelse framträda.” 

”Putsfärgen föreslås anpassas till den ljusa kulören på 

Karl IX:s port och taken föreslås bli plåtklädda likt 

Glödlampan och Nyköpingshus. Mot den lummiga 

gården kan balkongerna ha pinnräcken av stål och 

en lugn fönstersättning som harmonierar med den 

historiska miljön närmast slottet.”


Med byggnaden läggs en ny byggsten till den struktur 

som både består av den historiska innerstaden med 

sitt rutnät och till den yttre årsring som har en friare 

struktur. Genom att byggnaden förstärker en historisk 

axel och med sin vinkel markerar ett gathörn bygger 

volymen vidare på den gamla stadsplanen. Samtidigt är 

byggnaden en enskildhet, inte en del av ett kringbyggt 

kvarter, som förhåller sig individuellt till övriga 

byggnader inom kv. Slottsvakten, alla fem från olika 

tider och med sin egen karaktär. 

Eftersom huset kommer att bli en solitär bland andra 

friliggande byggnader i kvarteret är det viktigt att 

färgsättningen är enhetlig runt om. Att färgsätta 

med Nyköpingshus som referens är inte ett krav ur 

antikvarisk synvinkel, men kan vara en förståelig 

hållning. Ett alternativt förhållningssätt vore att välja 

en mörkare kulör som underordnar sig Nyköpingshus 

då den ger mer materialitet lik de omgivande 

byggnaderna. Det ståndfalsade taket av stålplåt bör få 

en kulör som inordnar sig i stadens taklandskap. 

Byggnaden har ett återhållsamt formspråk med 

omsorgsfull arkitektur, gediget utförande, god 

materialverkan och medveten färgsättning. För att 

detta ska bli verklighet krävs emellertid att den höga 

ambitionsnivån fullföljs under projektering och 

utförande. 

Perspektiv från gathörnet Brunnsgatan-Kungsgatan över den 

planerade nybyggnaden. Balkongerna över hörn har bearbetats och 

det aktuella utseendet se på elevationerna nedan. Illustration: Jonas 

Söderström, Arcitec 

Elevation mot Kungsgatan. Illustration: Engstrand och Speek 



15

Kommande 

bearbetning 

HSB Bostad har i samarbete med Engstrand och 

Speek skapat en byggnad av god kvalitet, förutsatt att 

utförande och detaljering håller en hög kvalitetsnivå. I 

ett kommande bearbetningsskede fi nns därför många 

frågor som ska få sina svar och många detaljer som ska 

lösas. Följande punkter bör ses som kulturhistoriskt 

baserade villkor att uppfylla för att tomten ska kunna 

bebyggas enligt föreliggande förslag. 

Byggnad 

- För att uppnå en gedigen materialitet i de 

putsade fasaderna bör en konventionell s.k. tunnputs 

(plastputs) undvikas. Istället bör tyngre putssystem 

med oorganiska ytskikt väljas. Detta för att byggnaden 

ska åldras långsammare och med värdighet, vilket även 

ur förvaltningssynpunkt är en ekonomiskt mer hållbar 

lösning. 

- De glasade trapphusen är en särskild kvalitet 

om de utförs på ett kvalitativt sätt. Det är viktigt att 

material, dimensioner och detaljering i dessa partier 

studeras noga. 



16 

- Även utformning av övriga fönster- och 

dörrpartier bör ha en detaljering och kvalitetsnivå som 

motsvarar den hos omkringliggande byggnader. 

- Utförande och färgsättning av detaljer kräver 

eftertanke och studier för att bli rätt. De föreslagna 

balkongräckenas smide eller takavvattning kan 

exempelvis färgsättas på ett sätt så de blir ett med 

fasaden, för att därigenom uppnå största möjliga lugn. 

- Även balkongernas utformning och räckenas 

infästningar bör studeras väl för att t.ex. undvika synlig 

bultning på balkongplattans kant. 

Landskap och mark 

- Parkkvaliteter i kvarteret bör framgent tas 

tillvara, vårdas och utvecklas. Den tillkommande 

bostadsgården, på sin lite högre överbyggda nivå, ska 

gestaltas och byggas. De bevarade trädens fortlevnad 

bör säkerställas i samband med att gården underbyggs 

med garage. I anslutning till detta fi nns anledning 

att aktualisera den mer övergripande frågan om hela 

parkens vård. 

- Den medeltida vägens sträckning är sedan 

länge bortbyggd. Kunskapen om sträckningen 

och sundet mellan staden och ”slottsholmen” är 

emellertid ny arkeologisk kunskap som i samband 

med projektets genomförande kan lyftas fram. 

Motivet till det är att byggnaden placeras på 

denna väg, även vandrarhemmet ligger mitt på 

vägsträckningen. Här fi nns det därför anledning att 

med landskapsarkitektoniska medel gestalta vägen och 

sundet i gatu- eller trottoarmark, mellan byggnaden 

och konsthallen eller/och i parken. Det kan ske i form 

av en fysisk ”minnesanteckning” av vägens läge, t.ex. 

konstnärligt format stål eller brons nedfällt i hårdgjord 

eller mjukare markbeläggning kanske i kombination 

med en skylt på stålstativ som berättar historien. 

Denna åtgärd, denna gestaltning i mark syftar till att 

vara hållbar över tid, därav materialvalet. Givetvis 

kan denna långsiktigt syftande åtgärd kombineras med 

en eller annan IT-baserad och kontinuerligt förnyad 

informationsplattform.

Källor 

Arkiv 

Sörmlands museum 

Lantmäteriverket 

Nyköpings kommun, Samhällsbyggnadskontorets 

arkiv 

Litteratur 

Ahlberg, Nils, Svensk stadsplanering : arvet från stormaktstiden, 

resurs i dagens stadsutveckling. Formas 

2012 

Ahlberg, Nils, Stadsgrundningar och planförändringar 

: svensk stadsplanering 1521-1721, Sveriges lantbruksuniversitet 

2005 

Nyköpings stads historia del 1 och 2. Kullbergs 1973 

Rapporter 

Förenklad rapport över arkeologisk förundersökning 

rörande fornlämning Nyköping 231:1, fastigheten 

Slottsvakten 1, 2, 3 & Väster 1:1 Nikolai socken, 

Nyköpings kommun i Södermanlands län, Sörmlands 

museum 2012-10-01 

Hedin, Göran, Kartor kan tala – Nyköpings äldre gatunamn, 

Nyköping 2012 

Norberg, Lars, Arkeologisk förundersökning. Fornlämning 

Nyköping 231:1, Slottsvakten 1, Nikolai socken, 

Nyköpings kommun, Södermanlands län. Arkeologiska 

meddelanden 2012:02, Sörmlands museum 

Planeringsunderlag 

Behovsbedömning av detaljplan, Slottsvakten 1 och 

del av Väster 1, Nyköping, 2012-11-22 Dnr SHB 

12/113. Nyköpings kommun, samhällsbyggnad, plan- 

och naturenheten 

Detaljplan för Slottsvakten 1 m.fl . Väster, Nyköping, 

Nyköpings kommun. Granskningshandling 130214, 

Dnr SHB 12/113 

Detaljplan för Slottsvakten 1 och del av Väster 1:1, 

Nyköpings kommun. Länsstyrelsens i Södemanlands 

län samrådsyttrande 2013-01-07, Dnr 402-6647-2012. 

Detaljplan för Slottsvakten 1 och del av Väster 1:1, 

Nyköpings kommun. Länsstyrelsens i Södemanlands 

län granskningsyttrande 2013-03-25, Dnr 402-1231- 

2013 . 

Riksintresse D57 , Länsstyrelsen i Södermanlands län. 

Synpunkter på förslag till ny detaljplan för del 

av Slottsvakten 1 och del av Väster 1:1, Väster, 

Nyköping, Nyköpings kommun 2013-04-29 Dnr 232- 

2998/12. Statens fastighetsverk 



17

Antikvarisk konsekvensanalys - Nyköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?