Här - SISTER - Institutet för studier av utbildning och forskning
Här - SISTER - Institutet för studier av utbildning och forskning
Här - SISTER - Institutet för studier av utbildning och forskning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
enda år på 1980-talet skrevs t.ex. drygt 400 artiklar i ämnet (Elzinga 1989). Några teman har<br />
varit återkommande i debatterna. För det <strong>för</strong>sta har <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> <strong>forskning</strong>en<br />
diskuterats. Det har hävdats att svensk humanistisk <strong>forskning</strong> är satt på svältkost <strong>och</strong><br />
halkar efter resursmässigt, dels i <strong>för</strong>hållande till sina utländska motsvarigheter dels i relation<br />
till andra vetenskapliga områden. Den senaste <strong>forskning</strong>spropositionen samt i synnerhet<br />
allokeringen <strong>av</strong> s.k. excellensmedel, där humanistisk <strong>forskning</strong> fick klen utdelning, har på<br />
senare tid aktualiserat frågan om resurser. I anslutning till resursfrågan har det hävdats att<br />
de humanistiska ämnena borde bli bättre på att klargöra sin nytta <strong>och</strong> argumentera <strong>för</strong> sin<br />
nödvändighet.<br />
För det andra har <strong>forskning</strong>sproblemen diskuterats. Ett exempel är balansen mellan<br />
helhetssyn <strong>och</strong> specialisering. Ett diskussionsämne har varit att svenska humanister i allt<strong>för</strong><br />
stor utsträckning har ägnat sig åt djuplodande <strong>studier</strong> på bekostnad <strong>av</strong> synteser <strong>och</strong><br />
internationella komparationer, inte minst utomeuropeiska perspektiv.<br />
Ett tredje diskussionsämne har varit den humanistiska <strong>forskning</strong>ens form. Gränsen mellan<br />
populärvetenskap <strong>och</strong> vetenskap är mindre skarp inom humaniora <strong>och</strong> efterfrågan på<br />
humanistisk kunskap är stor att döma <strong>av</strong> <strong>för</strong>säljningen <strong>av</strong> böcker som bygger på<br />
humanistisk <strong>forskning</strong>. Dessa omständigheter har <strong>för</strong>anlett diskussioner om skrivsätt,<br />
genrer <strong>och</strong> tänkt målgrupp. Vidare har internationalisering kontra hemma<strong>för</strong>ankring<br />
diskuterats. Då har såväl publiceringsspråk som undersökningsobjekt varit i fokus. Denna<br />
debatt tangerar ytterligare ett annat meningsutbyte, nämligen publiceringsformerna <strong>för</strong><br />
humanister: monografi eller internationell tidskrift, stencil<strong>av</strong>handling eller utgåva på <strong>för</strong>lag.<br />
Flera <strong>av</strong> frågorna ovan tangerar en annan tematik: humanioras eventuella särart <strong>och</strong><br />
relationerna till andra vetenskapsområden. Det hävdas ibland från humanistiskt håll att<br />
<strong>forskning</strong>sproblemens art kräver en viss form (monografi snarare än artikel). Detta gäller<br />
både arbetets organisering (individuellt snarare än i grupp) <strong>och</strong> genom<strong>för</strong>ande, inte minst<br />
relationerna mellan humanistiska ämnen <strong>och</strong> möten med ämnen från andra<br />
vetenskapsområden.<br />
Externfinansieringens roll i det svenska <strong>forskning</strong>slandskapet har diskuterats flitigt de<br />
senaste åren (t.ex. programmet Kaliber i Sveriges Radio). Vissa debattörer har också gjort<br />
utfall mot anslagssystemet <strong>och</strong> bl.a. framhävt det orimliga i att så mycket tid ägnas åt att<br />
12
Change language