Här - SISTER - Institutet för studier av utbildning och forskning

på siffror från Arbetsgivarverket). Inom området för humaniora, samhällsvetenskap, juridik
och teologi (HSJT) överskred ökningen av grundutbildningens kostnader, ökningen av de
statliga ersättningarna med 19,8 procent. Urholkningen gäller dock hela sektorn.
Motsvarande siffra för det naturvetenskapliga/tekniska (NT) området var ännu större och
låg på 28,6 procent. Ersättningen av grundutbildningen inom HSJT utgör cirka 57 procent
av de totala kostnaderna. Inom NT utgör denna siffra cirka 59 procent.
Fakultetsmedlen används framförallt till löner för professorer och lektorer. Uppsala
universitets förre rektor Bo Sundqvist har visat, på uppdrag av SUHF (2006) att den
faktiska löneutvecklingen har varit större än anslagsökningen. Fakultetsmedlen per student
har minskat med cirka 30 procent, från 33 800 kr/student år 1990/91 till 22 600 kr/student
år 2005 (Sundqvist 2006, s. 8). Han framhåller att detta i sin tur leder till att fakultetsmedlen
räcker till färre antal forskningstimmar för lärare. Lärarna har också fått allt större
undervisningsgrupper att hantera och således en allt större arbetsbelastning. Enligt
uppgifter från lärosätena räcker det förstärkta anslaget i årets budget, som var avsett för
kvalitetsförstärkningar, endast till att täcka de ökade lönekostnaderna.
3.3 Fördelningen mellan direkta statsanslag och
extern finansierig
En internationell trend är att finansieringen av forskning kommer från olika
finansieringskällor. Andelen direkta statsanslag sett över alla vetenskapsområden i Sverige
ligger i genomsnitt på 46 procent (Högskoleverket 2007:33, s. 66). Denna fördelning
varierar dock mellan ämnesområdena vilket figuren nedan visar. Finansiering av FoUverksamheten
inom HT utgörs framförallt av direkta statsanslag och i andra hand av
externa forskningsbidrag. År 2005 var andelen direkta statsanslag i genomsnitt omkring 65
procent, vilket är nästan 20 procentenheter över genomsnittet (SCB:s statistikdatabas).
20