Läs nya numret här - Hela Sverige ska leva

Tema BREDBAND
117 fiberföreningar i stöd-kö i Västra Götaland
På många håll i Sverige pågår ett ambitiöst samarbete
mellan kommuner och landsbygdsbefolkning.
I Västra Götaland, exempelvis, har regionen hittat en bra
morot för bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Hela
117 fiberföreningar i kö för att få stöd till
bredbandsbyggnad, enligt länsstyrelsen i Västra Götaland.
Här finns cirka 50 kommuner och många har en
bredbandsstrategi, eller arbetar på en, berättar Helena
Ingvarsson, handläggare på länsstyrelsen.
– Om kommunen har en bredbandsstrategi så kan de få
ekonomiskt stöd av regionen för att utöka stomnätet och därmed
minska anslutningsavståndet för byanäten, berättar Helena.
Och det har uppenbarligen tagit skruv.
En av kommunerna i Västra Götaland är Munkedal och de var
tidigt ute. Tio fiberföreningar är bildade och kommunen stöttar
dem, bland annat genom att bygga ut stomnätet. Näringslivs- och
landsbygdsutvecklare Jan-Erik Larsson kallar regelbundet alla
fiberföreningar till möte för att diskutera vad som är på gång.
Ibland bjuds externa aktörer in. Dessa träffar innebär ett
erfarenhetsutbyte mellan föreningarna. Syftet är att samordna
och koordinera aktiviteter för att hålla nere kostnaderna.
– Nu är fiberföreningarna på väg
in i förvaltningsfasen och
diskussionerna handlar allt mer
om att bilda en
paraplyorganisation för
upphandlingar, administration,
support, service och annat som
bättre hanteras gemensamt,
berättar Jan-Erik.
Andra kommuner som
utmärker sig är Svenjunga och
Borås.
Modellen med byalagsledd
utbyggnad som sprider sig över
landet, började i Norrland. Att
Norrland var först ut på plan
berodde på att många bygder, som Tavelsjö, var snabba att satsa
på fiberbaserat bredband och kommunerna insåg att kostnaderna
kunde reduceras om lokalbefolkningen engagerades i arbetet.
Genom samordning av resurser och ett lokalt ledarskap, det vill
säga initiativ och engagemang från boende i byar i inlandet, blev
det möjligt att bygga bredband och skapa regionala kluster.
På Gotland har regionen bestämt att hela Gotland ska ha tillgång
till fiberbaserat bredband. Läs mer om det på nästa sida.
Engagemang ökar chansen till stöd
I år finns 800 miljoner avsatta till stöd för bredbandsutbyggnad
på landsbygden. Pengarna är till stor del redan intecknade och
hanteras av länsstyrelserna. Just nu pågår en diskussion om medel
ska avsättas även i det kommande landsbygdsprogrammet
(2014–2020). Jordbruksverket har föreslagit en satsning på 3,2
miljarder, men det är osäkert om dessa pengar verkligen kommer
att anslås. Hur mycket stöd som kommer att finnas framöver
beror till stor del på landsbygdsborna själva, anser Patrik
Sandgren på Bredbandsforum, som uppmanar landsbygdsbor
som vill ha bredband att organisera sig och visa intresse för
frågan.
– Ni måste visa engagemang. Finns det engagemang så ökar
sannolikheten att medel avsätts till bredbandsutbyggnad, finns
inget intresse används statens pengar på annat sätt. Det finns en
folkrörelse för att bygga bredband i Sverige och den är skälet till
att det idag finns pengar till utbyggnaden, säger Patrik.
Läsvärt om hur ni går till väga
• Broschyren Bredband på landsbygden från Bredbandsforum är
en bra handbok. Den bifogas det här nyhetsbladet.
• Coompanion har också gjort en bra handbok, Handbok för
fibernätsföreningar, om att bilda ekonomisk förening och gräva
själv. Du hittar en elektronisk version på vår hemsida, www.
helasverige.se.
• Stiftelsen Folkets Hubb har tagit fram en ”Bredbandskokbok”
för alla som vill veta mer och bygga bredband. www.
bredbandskokboken.se/om/
Alla ska med?
I en bygd finns ofta ett eller ett par hus som ligger avsides och vars anslutning kostar betydligt mer än genomsnittets. De flesta föreningar
arbetar efter devisen ”alla ska med och vi är beroende av varandra”. Lars Björkman, Fiber till byn, tipsar om två modeller för hur
medlemmarna kan bära kostnaderna.
1. Alla delar lika på alla kostnaderna, alltså både för det
gemensamma stomnätet, och för att ansluta de individuella
husen till det gemensamma nätet oavsett avstånd.
Kostnaderna för avsides liggande hus utslaget på alla fastigheter
brukar bli relativt låg och en ”solidarisk” hantering av
kostnaderna brukar gynna samverkan i längden.
2. Är kostnaden för att ansluta avsides liggande hus betydande,
kan man komma överens om en fördelningsnyckel. Alla betalar
lika mycket för det gemensamma stomnätet och sedan betalar
husägarna en avgift som är beroende av avståndet från huset till
inkopplingspunkten för nätet. Genom att använda intervall,
exempelvis 100–200 meter, 201–400 meter, går det ofta att
hitta lösningar som fungerar för alla.
4 Hela Sverige ska leva!