Kontrollorgan har svårt att se verkligheten - Forshaga.org

tema - vad blev kvar av djurskyddet?
Kontrollorgan har svårt
att se verkligheten
Mer och mer blanketter och pappersarbete blir det för de svenska bönderna och Lennart
Halvarsson som har en gård i Hudiksvall tycker att detta nära nog tar arbetsglädjen ifrån honom.
- Verkligheten för mig är att alla regler och allt som man ska hålla sig till tar ifrån mig glädjen i att
bruka gården. Det enda jag går och tänker är vad gör jag för fel nu, var är det som inte är bra nu,
hela tiden. Det vore bättre om jag kunde inrikta mig på produktionen i stället och jobba på.
Familjen Halvarsson har bott på
gården som ligger strax norr om
Hudiksvall sedan 1997. Från början
arrenderade de gården i sex år men
2003 köpte de den.
- Det är jag och min fru Inga-Lill och
numera jobbar även Johan, vår son,
hemma på gården. Han har gått
lantbruksskola och tog studenten
2011. Vi har korna uppbundna i en
båsladugård som de gamla ägarna
byggde 1975. Vi byggde en lösdjurshall
för ungdjuren och då tog vi bort
deras platser i ladugården så nu har
vi 58 kor där inne plus några i rekrytering,
det vill säga kalvar och kvigor
som föds upp för att de ska bli kor.
Tjurkalvarna säljer vi när de är två
till tre månader gamla till en annan
uppfödare som håller på med köttproduktion.
och då blir det en noggrann kontroll.
De går igenom så att vi sköter oss
enligt deras krav och det kan ta upp
till fem timmar. Då sitter vi på kontoret
och så går de igenom alla inköp
på utsäden och foderinköp. De tittar
i pärmar så att vi har avhornat kalvarna
i rätt tid. Det är massor, väldigt
mycket att gå igenom. De går ända
ner till raderna på fakturorna. Det är
väldigt ingående kontroll.
Grödkontroll arealkontroll
djurräkning med mera
Till gården hör 94 hektar, sex hektar
äger familjen och resten är arrendemark
som de arrenderar av äldre
markägare i trakten som inte längre
brukar sin mark. Lennart säger att
det är många kontroller som görs på
gården varje år.
- Från till exempel länsstyrelsen är
det flera som kan komma. De gör
grödkontroll och areal kontroll för
att se att man har uppgivit rätt i sin
ansökan om gårdsstöd. De kommer
även och gör djurräkning, då tittar
de så att alla djuren har öronlappar i
bägge öronen. Från kommunen kommer
de och gör en miljökontroll av
gödselvårdsanläggningen. Tidigare
har de även tittat på djuren och stallarna.
Vi är KRAV-producenter också
Foto: Cicci Wik
8 Miljö&Hälsa nummer 8 2012

Att vara KRAV-producent kostar nästan
upp emot 20 000 om året. Men
även kommunen tar ut en avgift för
att de kommer och kontrollerar.
- Ja, jag tycker nog att man kan ifrågasätta
hur de sätter timtaxa för
kontrollerna hos kommunen. Det
står i pappren jag fått från dem att
de får bestämma sin taxa själva.
Minimitiden de tar betalt för är två
timmar. Jag tror att de brukar vara
här i ungefär 45 minuter men sedan
vet jag inte hur mycket de behöver
sitta på sitt kontor efteråt och registrera
och slutföra ärendet.
Jordbruksverket
i verkligheten
Lennart säger att det i skrivande
stund var ett tag sedan länsstyrelsen
var på besök på gården. Men däremot
har Jordbruksverket varit på
besök.
- Det var en person som tittar på
kartor som kom. När vi byggde ungdjurshallen
så tog vi lite åkermark i
anspråk till det. De hade svårt att se
på satellitfotona var gränserna gick
och vad det var vi hade byggt. De
kom hit med en GPS och gick och
tittade i verkligheten i stället. De
gick utmed kanterna och gjorde nya
block och skiften. Jag tror inte jag ska
behöva betala för detta, jag har i alla
fall inte sett något än.
Arlagården
Mejeriet som Lennart skickar mjölken
till gör också kontroller.
- Milko är ett minne blott här numera,
de vart uppätna av Arla så
det är de som kommer till oss nu.
De har något som heter Arlagården
som man ska följa och sköta. Det är
mycket som är samma saker som alla
kontrollerar och skulle de slå ihop
sina påsar, Jordbruksverket, länsstyrelsen
och de andra så skulle de
nog hitta samma saker på många
punkter. Egentligen mynnar allt ut i
att man ska sköta tvärvillkoren och
Miljöhusesyn. Men det är väl på gång
att det blir förändringar kanske.
Måste se helheten
Lennart tycker att det bara har blivit
mer och mer regler och styrning.
- Det börjar bli så mycket papper och
kontroller att man kan börja fundera
på när någon ska hinna jobba och
göra något i verkligheten. Det blir
bara en massa papper och blanketter
som ska sitta i pärmar, ingen bryr sig
om dem sedan men de ska sitta där.
Lantbrukslivet är egentligen inget
jobb, det är en livsstil. Allt bakas in i
det hela, det är inte som att gå till ett
jobb. Här gör man allt hela tiden. Ena
stunden ska du ut och hjälpa en ko
att kalva i nästa ska du in och betala
några fakturor på nätet. Sedan kan
det vara något bra på tv och efteråt
går vi kanske ut och lagar en maskin
som var trasig.
Det är skillnad mot hur till exempel
damen från Jordbruksverket som
kontrollerade skiftena arbetar. Det
går inte att fråga myndighetspersoner
något som inte har med just
deras arbetsområde att göra. Det
är ett problem som gäller alla som
kommer hit och kontrollerar, de är så
insnöade i sin enda lilla sak som de
arbetar med. De kan inte se helheten
som vi får göra. Vi får ha allt i huvudet
på alla områden och vi måste se
helheten i allt vi gör. Eller försöka
åtminstone. Det är jobbigt att ha att
göra med alla de här kontrollanterna
som inte vet något annat än just det
som de själva håller på med.
Lennart avslutar med att säga att
det vore väldigt bra om alla som
arbetar hos myndigheter och andra
kontrollorgan själva har arbetat med
jordbruk.
- Det vore väldigt bra. För har de inte
varit med så tror jag att de har jättesvårt
att veta hur det är.
•
Cicci Wik
redaktion@ymh.se
Ny rapport om administrativa krav leder
till samverkan kring förenklingar
Tiden det tar att uppfylla branschens och myndigheternas administrativa
krav uppskattas till sju procent av ett årsarbete för en gård med kycklingar
och till två procent för en spannmålsgård. Det visar en analys från
Jordbruksverket som nu samlar myndigheter och bransch för att minska företagens
administrativa börda och kostnaderna för denna.
Jordbruksverket har sammanställt
de krav på att dokumentera, rapportera,
redovisa uppgifter m.m. som ställs på
jordbruksföretagare. Kraven kommer såväl
från Jordbruksverket, Naturvårdsverket och
Livsmedelsverket som från branschorganisationer,
mejerier, slakterier, spannmålsuppköpare,
handeln och kvalitetsprogram.
Köttproduktionen
omfattas av flest krav
Företag med köttproduktion omfattas av flest
myndighetskrav bland annat på grund av reglerna
för djurhållning.
– Vi tittar på kraven ur ett företagsperspektiv
och jämför olika produktionsinriktningar. Det
är inte säkert att många krav automatiskt
leder till höga kostnader, säger Anna Wretling
Clarin vid utredningsenheten. Till exempel
innebär krav på märkning och registrering
av djur en hög kostnad för mjölkföretagarna
medan andra krav inte påverkar företagens
kostnader i någon större utsträckning.
Myndigheternas krav
upplevs mer betungande
Företagarna upplever myndigheternas krav
och kontroller mer betungande än branschens.
Särskilt tvärvillkoren och delar av
miljölagstiftningen. En anledning kan vara att
kontrollerna kan ge sanktioner om kraven
inte uppfylls. Branschens krav kopplas oftare
till kvalitet och möjlighet till merförsäljning.
Många av branschens krav bygger på myndigheternas
regler och för företagen är det inte
alltid tydligt varifrån kraven kommer.
Samarbete för förenklingar
Det är inte bara myndigheterna som behöver
förenkla, även branschen bör se över sina krav.
– Vi tar nu ett initiativ
till samverkan mellan
myndigheterna
och branschen för
att förenkla med ett
helhetsperspektiv på
företagens situation.
Hur ser företagens
samlade kravbörda ut
och vad kan vi göra så
att de upplever en förenkling i vardagen? Vi vill
arbeta gemensamt med detta för att göra det
enklare för företagen att göra rätt och även
för att minska oron för att göra fel, säger Leif
Denneberg, Jordbruksverkets generaldirektör.
•
Källa: Jordbruksverket
Miljö&Hälsa nummer 8 2012 9