Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet

More documents

Recommendations

Info

Teman: ARMENIER 8 ZOROASTRIER 18 MANDÉER 32 Irak 24 Buddhism 40 Fornnorden 44 Biologisk mångfald 54 Uigurer 61 Innehåll 62 Denna skrift är utgiven i serien Kulturdebatt inom ramen för Föreningen Fjärde Världens mångkulturprojekt och med finansiellt stöd från kulturförvaltningen i Stockholms Stad. Redaktörer: Henrik Persson och Ola Persson Grafisk form: Lasse Lindgren och Henrik Persson Bild framsidan: Valborgsmässofirande i Rinkeby 2006. Foto:Henrik Persson Bild baksidan: Berget Ararat i nuvarande Turkiet, med eld i förgrunden. Enligt myten var det här Noaks ark strandade. Foto: Sami Güner. Tryck: Elanders, Stockholm 2007 ISSN 1100-147X 2 Kulturdebatt 11
Förord, och några tack Mångkultur, minoritet och tro Ursäkta mig, mina herrar, men får jag fråga – tror ni på Gud? Vi fick frågan av en man i Turkiet för ett antal år sedan. Minst sagt vimmelkantiga efter över tre dygns oavbrutet tågresande ner genom Centraloch Östeuropa hade jag och min bror just stigit av tåget på Sirkecistationen i Istanbul. Ingen av oss minns faktiskt vad vi svarade. Det är helt klart en fråga som många i dagens Sverige värjer sig för. Jag har ändå märkt att det ofta känts lätt att hänföra sig till den kristna-protestaniska sfären när man befinner sig utomlands och får frågor av denna typ – trots att man hemma kanske betraktar sig som väldigt modern och ateistisk. Internationellt sett är trostillhörigheten antagligen mer självklar och mindre problematisk för människor i många andra länder än den är i Sverige. Jag är även av det skälet glad att jag redan här i förordet kan lugna den svenskspråkige läsaren med att det på de följande sidorna inte kommer att handla särskilt mycket om vad som är sant eller inte sant när det gäller religionsinnehåll. Snarare är det nutidshistoria vi möter här. Den röda tråden i denna skrift är alltså kopplingen mellan religion, historia, samhälle och kultur. Stora delar behandlar tre religiösa grupper: Armenier, zoroastrier och mandéer. De utgör idag också kulturella/etniska minoriteter i Stockholm, Sverige och på många andra platser i världen. De har ofta levt som icke-muslimer i en muslimsk omgivning. När vi åhörde eller intervjuade personer som tillhör dessa grupper; Mihran Demirian, Raffi Genjoyian, Farshad Varahkram och Sadi Sadoon tycktes de dock oftast inte problematisera själva sin religiositet, men däremot ofta följderna av sin folkgruppstillhörighet. I en intervju i denna skrift hävdar professor Per-Arne Berglie utifrån exemplet buddhismen att religioner varken är onda eller goda – men att de präglar vardagen för hela folk i hela länder. Annat material ger en bakgrund till händelserna i Irak – glimtar som kan kopplas till dagens uppmålning av en konflikt mellan religioner. Andra artiklar ger glimtar som kan kopplas till hinduismen. Mängder med trosriktningar och religiösa konflikter belyses förstås inte alls. Islamologen Jan Hjärpe, som också medverkar med en text har i annat sammanhang konstaterat att det när det gäller hans egen väg till intresse för just islam, så var det, mer än själva religionen, den för oss exotiska kulturvärld islam tillhör som lockade. Rolf Ericsson, till vardags verksam på Utrikesdepartementet, beskriver hur kollisioner kring religion och natursyn kan se ut i dagens Australien. Han visar hur aboriginernas ”naturkopplade” religion kolliderar med exploatörernas syn. Kanske kände sig också en del nordbor som en ursprungsbefolkning inför det tryck mot deras gamla kultur och religion som ökades med Hamburgbiskopen Ansgars kristna missionsframstöt här i Norden på 800-talet? Som religionshistorikern Ulf Drobin påpekar i en intervju i denna skrift innebär ju inte det faktum att det finns likheter mellan religionen i det forna Norden och t.ex. kristendomen, nödvändigtvis att de är en och desamma eller har samma ursprung. Biologen Felicia Lidback ger exempel på hur ursprungsfolken i regnskogen och deras medicinmän berövas sina kunskaper utan att bli ersatta. Hon ger dessutom exempel på hur mångfalden i biologin borde kunna motsvaras av en mångfald i kulturen. Indiskan Vandana Shiva sätter vid ett Sverigebesök den genetiska mångfalden i rätt perspektiv. Hinduismens baksida, kastväsendet, belyses också. I denna skrift finns kanske mer av yttranden och uppgifter från dem som tillhör några enstaka olika religioner och minoriteter, eller forskar om dem, och mindre av analys. Därmed inte sagt att analysen inte behövs, eller att den helt saknas. Vi hoppas ändå att materialet kan bli utgångspunkt för diskussion och vidare kunskapsinhämtning – inte minst inom utbildningsvärlden. Alla som på något sätt medverkat till uppkomsten denna skrift tackas härmed varmt: Först Ola Persson, min medintervjuare och medredaktör, men även Samir Benjaro, tidigare på Stockholms kulturförvaltning. Marcel Quarfood har översatt en artikel från tyska. Kulturantropologen Martin Lindgren har faktagranskat en text om mandéer. Magnus Svensson, kassör i Föreningen Fjärde Världen, har hjälpt till med ansökan och ekonomi. Till sist vill jag särskilt nämna Lasse Lindgren, Nya Arbetartidningen, som gjort layout och digital typografering. Rolf och Inger W Persson har givit mig tillgång till arbetsrum och en fungerande dator. Framför allt ska vi dock tacka alla dem som här själva berättat om sina respektive religioner och kulturer och i vissa fall även bidragit med bildmaterial. Solna i juni 2007 Henrik Persson 3
Page 1: Mångkultur, minoritet och tro Kult
Page 5 and 6: - som för övrigt var ett mycket b
Page 7 and 8: till exempel. Alla religioner borde
Page 9 and 10: Raffi Genjoyian, armenier: - Armeni
Page 11 and 12: lir armenierna ett av de mest trogn
Page 13 and 14: Årtal ur Armeniens historia Armeni
Page 15 and 16: Nakhichevan, Tbilisi och Elisabetpo
Page 17 and 18: lin föreläste om situationen i de
Page 19 and 20: dem menar att han levde i Balkh i n
Page 21 and 22: strålar ut sin harmoni till andra.
Page 23 and 24: domligt krig har förflutit. - Inom
Page 25 and 26: Harris, senare kallad ”Bomber-Har
Page 27 and 28: Den är författad av den brittiske
Page 29 and 30: Jan Hjärpe, islamolog, om Irakkris
Page 31 and 32: Dr Intisar Al Obady arbetar på ett
Page 33 and 34: klassiska mandéiskan finns det ock
Page 35 and 36: Årtal ur mandéernas historia Det
Page 37 and 38: stor lärare. Han var också en ref
Page 39 and 40: en stor grupp. De utvecklar sina eg
Page 41 and 42: ɶ ɶ B u d d h i s m hundra procen
Page 43 and 44: Chou En-Lai sa att man skulle göra
Page 45 and 46: Det forna Nordens religion är fakt
Page 47 and 48: om vår hedniska gudavärld krackel
Page 49 and 50: • Althén, Kajsa 2006. Invandrade
Page 51 and 52: Kimberleys tidiga kolonialhistoria
Page 53 and 54:
John Watson, Claes Hallgren, Ruben
Page 55 and 56:
självstyren. ”Swaraj”, självs
Page 57 and 58:
ɶ ɶ K u l t u r e l l o c h b i o
Page 59 and 60:
ekonomi skulle tjäna på att möbl
Page 61 and 62:
ɶ ɶ U i g u r e r Uigurer i Sveri
Page 63 and 64:
Ung - och zoroastrier ”- I Iran
show all

Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?