Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
Henrik Persson och Ola Persson, red. - Globalarkivet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inledning:<br />
Och efter Mångkulturåret?<br />
Tre religioner? Tre folk? Tre religiösa folk? Tre minoriteter? Ja, hur ska vi beskriva dem<br />
som är huvudtemat i denna skrift om mångkultur, tro <strong>och</strong> minoritet: armenierna, mandéerna<br />
<strong>och</strong> zoroastrierna?<br />
Det korta svaret skulle bli att de är tre distinkta grupper med rötter i västra Asien<br />
– eller Mellanöstern, som vi ännu säger med ett begrepp från den tid när den brittiska<br />
kolonialismens huvudstad London var världens centrum.<br />
Den armenier, zoroastrier eller mandé<br />
du möter i Stockholms tunnelbana<br />
lägger du säkert inte märke till. Han<br />
eller hon skiljer sig inte, vare sig i klädsel<br />
eller utseende från stora grupper av<br />
övriga trafikanter. Det vore först om<br />
du lärde känna personen, fick möjlighet<br />
att följa honom/henne i alla vardagliga<br />
<strong>och</strong> mindre vardagliga situationer,<br />
som innebörden i att tillhöra<br />
dessa grupper skulle bli tydligare.<br />
Men vad är då en etnisk minoritet?<br />
En klok kulturantropolog lär en gång<br />
ha sagt: ”Det är rättare att fråga när<br />
är en etnisk grupp än vad är en etnisk<br />
grupp”. Där satte denne fingret på<br />
något som gäller oss alla: Vi agerar<br />
på olika sätt beroende på situationen.<br />
Det är olika inlagringar i vår personlighet<br />
som aktualiseras vid olika tillfällen.<br />
Vi väljer att presentera olika<br />
delar av våra jag – i vardagslivet. Och<br />
detta gäller förstås även dem som<br />
tillhör de grupper som storsamhället<br />
<strong>och</strong> möjligen även de själva valt att<br />
definiera som minoriteter.<br />
Du skulle antagligen – beroende<br />
på vem du själv är – märka att när det<br />
gäller alla tre av dessa grupper är det<br />
i väldigt många situationer väldigt<br />
lite som skiljer ditt eget uppträdande<br />
från deras. Det är kanske först på det<br />
mandéiska föreningsmötet, i den armeniska<br />
gudstjänsten eller när zoroastrier<br />
från Iran använder det egna<br />
modersmålet som du skulle känna<br />
dig lite främmande. Kanske så främmande<br />
som dessa personer kände sig<br />
när de först kom till Sverige.<br />
Ibland kan jag bli lite undrande<br />
över att inte fler infödda svenskar<br />
inser vilket mirakel det är när invandrare<br />
på nästan felfri svenska talar med<br />
oss. Hur mycket arabiska, persiska<br />
eller armeniska skulle vi själva kunna<br />
tala, läsa, skriva efter att ha bott ett år<br />
i Bagdad, Teheran eller Jerevan? Eller<br />
efter fem år?<br />
Du skulle kanske även om du bara<br />
träffade armenier, mandéer <strong>och</strong> zoroastrier<br />
här i Sverige märka att en del<br />
av de begrepp du haft för att beskriva<br />
dem plötsligt framstår som otillf<strong>red</strong>sställande.<br />
Du skulle också märka att<br />
ett undantag direkt måste göras när<br />
det gäller armenierna: De är inte en<br />
minoritet – i Armenien. De är den<br />
enda av dessa tre grupper som idag har<br />
en egen nationalstat, belägen i en del<br />
av deras ursprungsområde i Kaukasus.<br />
Där utgör armenierna en över 90-procentig<br />
majoritet av befolkningen.<br />
Armenierna har också utsatts för<br />
ett organiserat folkmord som nog<br />
mest har sin like i förintelsen av Europas<br />
judar. Hitler lär för övrigt hänvisat<br />
till det armeniska folkmordet i<br />
Turkiet när han beordrade anfallet<br />
på Polen: ”utrotandet av armenierna<br />
är glömt, vilket bevisar att det går att<br />
förpassa fler folk till glömskan”,<br />
resonerade han ungefär.<br />
Och när du inser att<br />
zoroastriernas historia är<br />
nära kopplad till Iran <strong>och</strong><br />
de gamla perserrikena, att<br />
många mandéer anser sig<br />
vara en irakisk ursprungsbefolkning<br />
med rötter i det<br />
gamla Babylon framstår uttrycket<br />
”minoritet” nog som<br />
lite ytligt.<br />
Frånvaro av debatt<br />
Det här gäller kanske alla<br />
begrepp. Tittar vi närmare<br />
på dem blir de otillf<strong>red</strong>sställande<br />
<strong>och</strong> problematiska.<br />
Vad är egentligen ”tro”? Vad<br />
är egentligen ”mångkultur”?<br />
Diskussionen om det senare<br />
begreppet lyste med sin frånvaro<br />
under sistlidna år 2006,<br />
av välvilliga myndigheter<br />
utlyst som Mångkulturåret<br />
Hur viktig är historien?<br />
Skönskrift är en konst<br />
med tusenåriga rötter.<br />
Här en kalligraf i Iran<br />
som visar exempel på<br />
sin hantverksskicklighet<br />
med en text skriven på<br />
en trumma.<br />
Foto: Inger Söderquist.<br />
4 Kulturdebatt 11