Bergsmän 1651 Norberg, Västerfärenbo, Färnebo Fjärding ...

Foto och text Brage Lundström 

Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken 

Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan 

öde. Livdal hade den största 

produktionen med en tillverkning av 42 ton. 

Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en 

skatt på 7:13 dvs produktion på ca 15 ton . 

Olof Gudmundsson (en bror?) skattade för 6 

skeppund dvs en produktion på ca 11 ton. 

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs 

ca 980 kg per dygn eller 10 – 12 tackor. 

Hytta Dygn Skp Lisp Skå Ton 

Ödgiärsbo Öde 

Rosendahl 18 9 17,5 

Lifdal 43,5 21 19 10 42,3 

Anundsbänning 24 12 23,3 

Hyppenbänning 6 3 5,8 

Dygn är det antal dygn blåsning skedde. 

Ton är hyttans totala tillverkning d.v.s. skatten x 10 

Skålpund = 194,5 kg, Lispund = 7,5 kg, Skålpund = 0.4 kg 

1



Av dessa tre byar hade Åvestbo två hyttor och 

de två andra bara en vardera. 

I Åvestbo skattade 9 bergsmän för 1651 medan 

två skulle ”bruka 1652”. 

Man hade ungefär lika antal blåsdygn 34 ¼ 

resp. 35 ½ mellan Åvestbo och Bastmora. 

Mest producerade Olof Olofsson i Åvestbo 

med en skatt på 5:6:10 vilket innebär en 

produktion på ca 10 ton. 


Sundbo 20 10 -- -- 19,5 

Åvestbo 34,25 17 3 5 33,3 

Bastmora 35,5 17 19 10 34,5 


2



Till vänster om Onsjö hyttas anteckningar 

står ”Ähr her Hindrich Horn tillhörigh och 

niuter tijondenskatten Kungl. Bärgzcollegii 

Bref.” 

De fyra bergsmännen hade blåst i 24 dygn. 

Erich Jöransson skattade 3:13 och prod. 

6,8 ton. Undertecknads anfader, Erik Buss 

i Onsjö, skattade 1:13 med 3 tons prod. 

Hedkärras 6 bergsmän hade blåst i 27 

dygn, varav undertecknads troliga anfader, 

Mats Pedersson i Skrikbo, skattade för 

3:13 dvs producerat 6,8 ton. 

Hedkärras grannhytta Skrikbo redovisades 

under Hedkärra. 


Onsjö 24 9 6 10 18,0 

Moren 14 7 13,6 

Hedkärra 27 13 13 26,3 


3



Av de fem hyttor som redovisas på denna sida 

hade Meling två hyttor, vilket man kan se på de 

gamla kartorna. Mats Andersson skattade 4 skp. 

dvs hade producerat nästan 8 ton. 

Semla ligger vid Kolbäcksån ovanför Fagersta 

och Aspbänning (Västanfors) Öster om Semla 

låg Meling. 

I Semla var bergsmannen Hans Holstensson 

ensam. Han skattade 6 skepp. dvs producerat ca 

12 ton tackjärn under 12 dygn. Möjligtvis var 

produktionen effektivare med bara en bergsman 

i hyttan. 


Semla 12 6 11,7 

Aspbänning 7,5 3 19 10 7,3 

Årnebo 11 5 13 10,7 

Meling 14 7 13,6 

Elfsbo 18 9 17,5 


4



Av dessa fem hyttor sticker Halvarsbänning ut 

med en produktion på ca 50 ton. Fyra av fem 

bergsmän producerade mellan 9 – 12 ton 

vardera. 

Det var dock bergsmannen Erik Mattsson i 

Malmkärra som producerade mest av alla med 

10 skp i skatt dvs närmare 20 tons produktion. 

Halvarsbänning blåste i hela 52 dygn vilket 

kan tyda på att man hade god vattentillförsel 

samt god tillgång till skog för kolning. 

Halvarsbänning ligger nordväst Norbergs by 


Bråfors 12 6 11,6 

Väst Djupkärra 34 17 33,1 

Malmkärra 17 8 13 16,5 

Halvarsbänning 52 26 50,6 

Fragg 34 17 33,1 


5



I Flängan fanns två bergsmän, Peder Jönsson 

och Erik Pedersson som blåst i 27 dygn. 

Peder Jönsson betalade 10 Skp i tiondejärn, 

vilket betyder att han blåst närmare 20 ton. 

Erik Pedersson hade producerat ca 16,5 ton. 

Namnet Nyhyttan kan tolkas som att den är 

väldigt ung, men kan ändå vara en mycket 

gammal hytta. En sådan i Norberg är nämns 

1504. 

Flängan anges i en del handlingar vara byggd 

1539. 


Karsbo 5 2 13 4,9 

Giusehyttan Öde 0,00 

Flängan 27 18 13 36,0 

Nyhyttan 23 11 13 22,4 

Kallmora 19,5 9 19 10 19,0 


6



Av de sex hyttor som redovisas på sidan var 

hälften i bruk och endast mellan 6 till 10 

dygns blåsning. 

Häradz bergmanshyttan var öde och ägdes 

av Herr Excellensen Riksmarskalken. 

Takhärads hytta är av vådeld utbränd men 

på samma grund uppbyggd för att kunna 

blåsa 1652. 


Fliken 6 3 5,9 

Öster Djupkärra 

10,5 5 6 10 10,2 

Härad 

Gaml Härad 

Takhärad 

Rabbatsbänning 

9,5 4 19 10 9,2 


7



Fröbenning ”Ähr brukat uti 3 dygn, och 

gådt ganska illa, så af han äganden, slät 

intet hafwer igen bekommit.” 

Håkansbänning är brukat i 70 dygn men 

Myntmästaren Marius Råsk är befrian från 

tiondet enligt Bergscollegiets beslut. 

Nordansjö hytta är hans Excellensen 

Riksmarsken tillhörigt, (Magnus Brahe) för 

vilket han betalar 200 Riksdaler silvermynt. 

(alla hans bruk) Den andra hyttan har Erik i 

Hinsebo brukat under 5 dygn. 


Ingolfbenning 23 11 13 22,3 

Andersbenning 25,5 12 19 10 24,8 

Fröbenning 3 

Håkansbenning 70 

Nordansjö 

Nordansjö 5 2 13 4,9 


8



Häste hytta hade brukats i 16 dygn av Peder 

Olofsson som skattade 16:8 dvs producerat 

drygt 15 ton. 

Värlingsberg hade brukats under 7 veckors tid 

och ägdes av Riksmarsken. Fagersta ägdes av 

Hindrich Horn och var obrukad. 

27 personer ”Uthgiöra Skatteiärn aldenstund 

dhe icke bruka någhot Bärgzbruck.” 

De betalade 10:13 motsvarande 20 ton i prod. 

Anders i Ödkiärsbo och Daniel i Danielsbo 

betalade -:19:10, Göstaff och Tysk Hans i 

Norbergsby -:13:-, Pär finne i Onsjö -:6:10. 


Häste 16 8 15,6 

Wärlingsberg 0,00 

Fagerstad 0,00 


9



I Våladals hytta blåste i 23 dygn med bl.a. 

pastor Herr Erik, capellanen Herr Peder och 

klockaren Mikael. 

Anders och Englika i Västanberg var två 

andra bergsmän. Mest blåste Lars Danielsson 

i Sörby som producerat 4,8 ton. 

Ängelsbergs hytta hade blåst 23 ½ dygn. 

Masmästare var Anders i Djupnäs. 

Anders Tidiksson och Anders Pedersson 

skattade 2:6:10 liksom Erik i Stabäck. Johan i 

Stabäck skattade med 3:- dvs att han 

producerat 5,8 ton. 

Stabeck låg på andra sidan av ån, något norr 

om Ängelsberg. 


Wåhladal 23 11 13 22,4 

Ängelsberg 23,5 11 19 10 22,9 


10


Förändringar i Tiondejärnslängd 1651 och 1653 

Hytta / Ort Ton-51 Ton -53 Ändr. 

Ödgiärsbo öde 

Rosendahl 17,51 28,69 11,18 

Lifdal 42,30 44,74 2,43 

Anundsbänning 23,34 40,36 17,02 

Hyppenbänning 5,84 0,00 -5,84 

Sundbo 19,45 28,20 8,75 

Åvestbo 33,31 73,91 40,60 

Bastmora 34,52 113,78 79,26 

Onsjö 17,99 24,80 6,81 

Moren 13,62 25,29 11,67 

Hedkärra 26,26 54,46 28,20 

Semla 11,67 7,78 -3,89 

Aspbänning 7,29 9,24 1,95 

Årnebo 10,70 6,81 -3,89 

Meling 13,62 23,34 9,73 

Elfsbo 17,51 23,83 6,32 

Bråfors 11,67 15,07 3,40 

Väst Djupkärra 33,07 40,85 7,78 

Malmkärra 16,53 4,86 -11,67 

Halvarsbänning 50,57 71,97 21,40 

Fragg 33,07 37,93 4,86 

Karsbo 4,86 13,62 8,75 

Hytta / Ort Ton -51 Ton -53 Ändr. 

Giusehyttan 0,00 15,56 15,56 

Flängan 35,98 38,90 2,92 

Nyhyttan 22,37 18,48 -3,89 

Kallmora 18,96 13,62 -5,35 

Fliken 5,84 7,78 1,95 

Öster Djupkärra 10,21 11,18 0,97 

Härad 0,00 0,00 0,00 

Gamla Härad 0,00 0,00 0,00 

Takhärad 0,00 15,56 15,56 

Rabbatsbänning 9,24 15,56 6,32 

Ingolfbenning 22,37 22,85 0,49 

Andersbenning 24,80 25,29 0,49 

Fröbenning 0,00 1,95 1,95 

Håkansbenning 0,00 0,00 0,00 

Nordansjö 0,00 0,00 0,00 

Nordansjö 4,86 4,86 0,00 

Häste 15,56 15,56 0,00 

Wärlingsberg 0,00 0,00 0,00 

Fagerstad 0,00 0,00 0,00 

Wåhladal 22,37 14,10 -8,27 

Ängelsberg 22,85 25,29 2,43 

Totalt 660,1 936,0 275,9 


11



Efterskrefne Utgjöra Skattejärn 

alldenstund dhe intet brucka 

Bärgs Bruuk. Nembl. 

(15 bönder i socknen) 

I Wåla socken betalade man lägre skatt än 

i Norbergs socken. Där betalade man som 

högst -:19:10. 

De som betalade mest i Wåla var Olof och 

Mats i Västansjö och Anders i Djupnäs 

med -:13:-. 

Den senare kan vara masmästaren vid 

Ängelsbergs hytta, - Anders. 


12


Tiondejärnslängd 1651 Västerfärnebo 

Den först nämnda hyttan i Västerfärnebo är 

Rosshyttan med tre bergsmän. De blåste under 

12 dygn och ca 4 ton vardera. Masmästare var 

Anders Pedersson som också var den först 

nämnda bergsmannen. 

I Mälby blåste tre bergsmän i 12 dygn med ca 

4 ton vardera i produktion. 

Wästerby hade 8 bergsmän som blåste under 

16 dygn. Alla betalade 1 skp i skatt vilket 

innabar att alla hade blåst närmare 2 ton 

vardera. 


13


Tiondejärnslängd 1651 Västerfärnebo 

Hörende hytta hade blåsts i 16 dygn av tre 

bergsmän med David i Davidsbo som 

masmästare. Lars Olofsson hade 

producerat 5,8 ton av de 15,5 som hyttan 

mäktat med. 

Västerby hytta hade varit öde sedan 1640. 

Långsjö hytta hade blåsts i 12 dygn med 

närmare 12 ton i produktion. Mats Nilsson 

hade stått för 6,8 av dessa. 

”Dock hafwer en Bärgsman benämnd 

Knut i Larssiö brucket i Biurfors hytta i 

fiärdingen 7 ½ dygn, inföhres tijonden 

härefter, han ligger under socknen 3:19:10 

. 

”Hedebo hytta ähr ödhe af orsaak dhe 

hafwa så långh wägh efter malm, Nembl. 

Tre mijhl til Norrbärgz Grufwor.” 

Skålpund = 194,5 kg, Lispund = 7,5 kg, Skålpund = 0.4 kg 14


Tiondejärnslängd 1651 Färnebo fjärding 

Olsbenning hade två hyttor som blåsts i 28 

dygn. Masmästare var Anders Pedersson och 

Olof Johansson. Den förstnämnde var även 

bergsman. 

Hökmora hytta hade brukats i 22 dygn. Masmästare 

och bergsman var Bäril Matsson som 

skattade 5:6:10 dvs prod. 10,2 ton. 

Klingbo hade blåsts i 18 dygn med Mickel i 

Klingbo som masmästare och bergsman. Han 

och Olof Hansson hade vardera prod. 8,8 ton. 

Nickebo hytta hade blåsts i två dygn med Erik 

Larsson som både masmästare och bergsman. 

Han och Mats Johansson hade vardera 

producerat knappt ett ton. 


15


Tiondejärnslängd 1651 Färnebo Fjärding 

Bännebo hytta hade brukats i 33 ½ dygn 

med David i Davidsbo som masmästare. 

Johan Pedersson hade producerat 11,7 ton. 

Prästhyttan hade brukats i 14 dygn med 

Peder i Kylsbo som masmästare. Erik 

Johansson och Erik Matsson hade vardera 

producerat 6,8 ton. 

Karbennings hytta hade brukats i 16 dygn 

med Peder Staffansson som masmästare och 

bergsman. Han hade producerat 9,7 av totala 

15,5 ton. 

Örbäck hytta hade brukats i 35 ½ dygn med 

Johan Jönsson som masmästare. Anders 

Jönsson hade producerat mest med 14,5 ton 

av hyttans totala 34,5 ton. 


16



Hästbäcks hytta hade brukats i 19 ½ dygn med 

Hans Eriksson som masmästare. De fyra 

bergsmännen hette alla Knutsson ; Olof, Tidike, 

Herman och Hans med total produktion på ca 

11,5 ton. 

Nyhyttan hytta hade brukats i 12 dygn med 

ägaren Joen Nilsson som masmästare och 

bergsman. Han hade producerat 11,7 ton. 

Snytsbo hytta hade brukats i 20 dygn med Lars 

Andersson som masmästare och bergsman. De 

fem bergsmännen hade producerat knappt 20 

ton där Lars Andersson och Lars Olofsson 

vardera blåst 6,8 ton. 

Bjurfors hytta hade brukats i 16 ½ dygn med 

Bäril i Bjurfors som masmästare och bergsman. 

Han hade producerat 8,8 ton. Den andra 

bergsmannen Hans Svensson hade blåst 7,3 

ton. 


17



Högfors hytta ”hans Excell:z Rijckz Marsken 

tilhörigh, och är der bruckat Trij Månadz tijdh, 

niuter Tijondeiärnet fritt emot en wiss Genant 

Nembl. 200 daler Sölfwer Mynt, för alle sine 

Bruck.” 

Summa Summarum 510: 19: 10 

”Att denne Längdh såledhes uthi sanningh ähr 

och efter nogeste ransakningh Annoterat, 

jämwäl och warer i Sochnestufworne föreläsen 

bekräfta härunder medh Bärgzlagens Secret; 

Datum Gmub: Norrbärgh den 28 Decemb: 

Anno 1651 

L:S 

Hans Grefl. Excellz Rijcksens Marsk innehafwer 

färneboo fiärdingz Tijonde som här 

utskrifwes Nembl. 118: 13: - 

1636 åhrs Tijonden eller Ordinarie Summan til 

169 2/5 faat Osmunda 

31 ½ Lp lef. Landz Staten 211: 8: - 

Blifwer föräfradt och Bärgz 

Staten til Upbördhiadh 180: 24: 10 

18


Tiondejärnslängd 1651 Skinnskatteberg 

Baggåhyttan Blåst på den 24 april och drifwit 

den 8 maj 14 dagar 7 skp. Masmästare Mårten i 

Skommarbo. Hyttan hade 4 bergsmän. 

Darsbohyttan Blåst på den 26 april och drifwit 

den 12 maj 16 dagar 8 skp. Masmästare Hans i 

Hectgier. Hyttan hade 4 bergsmän. 

Aspebohyttan Blåst på den 28 april och drifwit 

den 15 maj 16 dagar 8 skp. Masmästare Hans i 

Ängsiöbo. Hyttan hade 3 bergsmän. 

Långvikshyttan Blåst på den 2 juni och drifwit 

den 9 juni. 6 dagar 3 skp. Masmästare Erik i 

Bastmora. 1 bergsman; Torsten i Långviken. 

Sunnanforshyttan Blåst på den 4 juli och drifwit 

den 24 juli. 20 dagar 10 skp. Masmästare Hans 

Jöransson. Hyttan hade 4 bergsmän. 

Plöjningshyttan Blåst på den 5 juni och drifwit 

den 11 juni, 6 dagar 3 skp. Masmästare Mats i 

Baggbyn. Hyttan hade 1 bergsman, Erik i 

Plöjningsbo. 

Fantebohyttan Blåst på den 12 juni och drifwit 

den 20 juni 8 dagar 4 skp. Masmästare Lars i 

Bastmora. Hyttan hade 1 bergsman, Erik i 

Nådhebootorp. 

19



Öster Uggleforshyttan. Blåst på den 17 juni till 12 juni 

4 dagar 2 skp. Masmästare Hans Knutsson. 2 bergsmän 

Björkvikshyttan. Blåst på 18 juni till 24 juni 6 dagar 3 

skp. Masmästare Johan i Moran. 1 bergsman, Johan i 

Björkviken. 

Götiärshyttan. Blåst 23 juni till 5 juli 12 dagar 6 skp. 

Masmästare och bergsman Hans i Gartierna. 2 bergsmän. 

Främshyttan. Blåst 28 juni till 6 juli 8 dagar 4 skp. 

Masmästare Hans i Giersjöboo. 2 bergsmän. 

Skräddarbohyttan. Blåst 1 till 5 juli 4 dagar 2 skp. 

Masmästare Olof Hämme. 2 bergsmän. 

Blifshyttan. Blåst 1 till 8 juli 4 dagar 2 skp. Masmästare 

Anders i Glifsåhn. Bergsman; Erik i Nådhebootorp. 

Högforshyttan. Blåst 10 till 20 augusti 10 dagar 5 skp. 

Masmästare Johan i Moran. Hyttan hade 3 bergsmän. 

Allmänningbohyttan. Blåst 15 till 21 augusti 6 dagar 3 

skp. Masmästare Hans i Ångsjöbo. 3 bergsmän. 

Ställbergshyttan. Blåst 17 till 19 augusti 2 dagar 1 skp. 

Masmästare Hans i Ångsjöbo. 2 bergsmän 

20



Krabo hyttan.Intet blåst i åhr, utan hafwer alt sit redhe liggandedes på 

hyttebacken til nästakommande åhr, ähr fördenskuld fri för dette åhrs 

tijondeiärn. 

Kårphyttan Intet blåst i åhr, utan hafwer alt sit redhe liggandedes på 

hyttebacken til nästakommande åhr, ähr fördenskuld fri för dette åhrs 

tijondeiärn. 

Öfwer Uggel Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa 

sigh malm och kåhl, då låge dhe alla siuka och en del af hyttelaget ähro 

dödhe blefne, ähro fördenskuld ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: 

Nl:t wille nådlist förskona dem för dett åhrs tijondeiärn, dhe ähro 

utfattighe. 

Fors Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh 

malm och kåhl, då låge dhe alla siuka och en del af hyttelaget ähro 

dödhe blefne, ähro fördenskuld ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: 

Nl:t wille nådlist förskona dem för dett åhrs tijondeiärn, dhe ähro 

utfattighe. 

Leerkull Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh 

kåhl och malm, då ähre dhe alla siuka heela winterrn, ähro fördenskuld 

ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: Nl:t wille nådlist förskona dem 

för dett åhrs tijondeiärn. 

By Hyttl. Intet blåst i åhr, utan den tijdhen dhe skulle skaffa sigh malm 

och kåhl, då låghe dhe alla siuka heela winterrn, ähro fördenskuld 

ödhmiukeligen bönfallandees til H: K: Nl:t wille nådhigst förskona dem 

för dett åhrs tijondeiärn. 

Bmp Hyttl. Ähr aldeles ödhe för skogh skuld, ähr fördenskuld frij för 

tiondeiärnet 

Silbowaldz Hyttl. Brukas af Hans Yman och hafwa uthi detta åhr blåst 

uthi 112 Ähr ännu frij för tiondeiärnet för sin byggningh. 

21



Bockhammarshyttan Ähr intet bruckat uthi detta åhret. 

Siärwijkhyttan Ähr intet bruckat uthi detta åhret. 

Skillahus Kopparbruck Dedh Simon Funck innehafer brucka 

koppar, dedh war nu tu åhr näst föregången Parssma och der til 

hafwer han brucka som wogz nu uthi Olofsmässo tijden. Skepp 

62 koppar. 

Det så sant witna Sochnens Söpmän med sina nambn och boomärcke. 

Christopher i Erichzboo 

Hans Blarinsson i Sund 

Lars Eriksson i Darsboo 

Jacob i Aspeboo 

Swän i Aspeboo 

Pedher i Lerkullan 

Sigillum 

Stephani Olaj 

Rastoris loviut supra 

636 åhrs Tijondeiärn eller Ordinarie Summa belöper sig til 

36 4/40 faat Osmund som til Landz Staten à 32 ½ ? Taakiärn för 

fatet lefwererat ähr 45 7: 6 ¼ 

Blifwer föröfwad och bärgz Staten til upbörd 25:18:13 2/4 22

Bergsmän 1651 Norberg, Västerfärenbo, Färnebo Fjärding ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?