10 år - Giftinformationscentralen

Årsrapport
2010
Giftinformationscentralen
Ingår i Läkemedelsverket

Innehåll
2010 i korthet 5
Historik 6
Förgiftningar i Sverige 6
Personal 6
Telefonrådgivning 7
Telefonförfrågningar 7
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos människor 10
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur 21
Informationsbanken 22
Uppföljningar och projekt 23
Uppdrag 25
GIC 50 år 27
Föreläsningar och kurser 28
Vetenskapliga möten 29
Remissvar, rapporter 30
Publikationer 31

2010 i korthet
Under 2010 mottog Giftinformationscentralen (GIC) totalt 77 362 telefonförfrågningar,
vilket är i samma storleksordning som föregående år. Andelen samtal från
sjukvården fortsätter dock att öka och under 2000-talet har de akuta samtalen från
läkarkåren stigit med drygt 60%. Denna ökning blir för jourverksamheten mest påtaglig
under sena kvällar och nätter när bemanningen är som lägst, vilket på sikt
medför behov av resursförstärkningar.
Gällande förgiftningspanoramat fortsätter trenden att nya missbruksdroger som beställs
över Internet ständigt tillkommer. Ofta är det oklart vad som intagits och i vilken
dos. GIC har inom detta område ett nära samarbete med polis, tull, missbruksvården
och lagstiftande myndigheter. I missbrukarkretsar förekommer allt oftare att
tabletter löses upp i vatten och injiceras intravenöst. En uppföljning av sådana tillbud
har påbörjats. Ovanligt många frågor kring befarade svampförgiftningar inkom denna
säsong (2 091 samtal) och ett flertal allvarliga fall inträffade, varav ett dödsfall.
Femton vetenskapliga artiklar producerade av GIC har publicerats under 2010 och
dessutom har nio vetenskapliga arbeten utförda vid GIC presenterats vid den
internationella europeiska kongressen i klinisk toxikologi (EAPCCT) i Bordeaux.
Den vietnamesiske gästforskare som handletts under fem år vid GIC disputerade i
december.
Bland utbildningsaktiviteterna kan nämnas den specialistkompetenskurs för läkare
som GIC anordnade i november. På begäran från utbildningsinstitutet IPULS ökades
antalet kursdeltagare trefalt till 75 stycken. Kursutvärderingen utföll mycket positivt.
Biståndsprojektet i samarbete med Kemikalieinspektionen (KemI) fortskred även
detta år. Under en vecka besökte tre läkare från Makedonien GIC i syfte att utveckla
landets giftinformationsverksamhet. Även från Rumänien kom två läkare på
studiebesök.
Integreringen av GIC i Läkemedelsverket är en pågående process med många
aspekter att ta hänsyn till. GIC startade sin verksamhet 1960 varför det under året
funnits anledning att uppmärksamma detta med ett 50-års jubileum.
Stockholm i mars 2011
Mark Personne
Verksamhetschef
5

Historik
Den svenska Giftinformationscentralen (GIC) startade år 1960 vid Karolinska sjukhuset
som en av de första i Europa och är den enda i landet. Efter att ha haft flera
olika huvudmän tog Apoteket AB över driftsansvaret för GIC 1988. Sedan den
1 november 2009 drivs GIC som en enhet inom Läkemedelsverket. Verksamheten är
sedan början av 70-talet lokaliserad till Eugeniahemmet på Karolinska sjukhuset.
Förgiftningar i Sverige
Ungefär 11 000 vuxna personer läggs varje år in på sjukhus på grund av förgiftning.
Majoriteten av dessa har tagit läkemedel i överdos. Dödligheten i förgiftningar har
minskat över tiden och uppgår nu till ca 800 personer årligen. De flesta av dessa
dödsfall sker utanför sjukhus. Endast ca 0,5% av de patienter som inlagts på grund av
förgiftning avlider. Ett antal missbruksrelaterade dödsfall tillkommer därutöver. När
det gäller småbarn vårdas cirka 600 barn under 10 år på sjukhus årligen. Endast ett
fåtal av dessa utvecklar allvarliga förgiftningssymtom. Dödligheten i småbarnsgruppen
är i det närmaste obefintlig och antalet som behöver sjukhusvård har halverats
under det senaste decenniet.
Personal
GIC har 32 anställda medarbetare: 5 läkare, 23 apotekare, 3 sekreterare och 1 nätverkstekniker/systemadministratör.
Läkarna är specialister inom intensivvård. De
ingår i ett bakjourssystem med tillgänglighet dygnet runt. Läkarna har även möjlighet
till sex veckors klinisk tjänstgöring per år vid en intensivvårdsavdelning. Apotekarnas
viktigaste uppgift är telefonrådgivning, men en stor del av arbetstiden ägnas också åt
riskbedömning av produkter, utarbetande av substansdokument samt sammanställande
av epikriser och profylaktiskt material. En internutbildning på tre till
sex månader krävs innan en apotekare får besvara telefonförfrågningar självständigt.
6

Telefonrådgivning
GIC:s huvuduppgift är att per telefon informera om risker, symtom och behandling
vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla
dagar på året för allmänhet och sjukvårdsinstanser. Under kontorstid svarar tre
apotekare i telefon. Vid behov finns ytterligare apotekare tillgängliga. Kvällar, helger
och nätter är bemanningen lägre. En läkare är ständigt tillgänglig som bakjour.
TELEFONFÖRFRÅGNINGAR
Antalet frågor uppgick 2010 till 77 362. Utvecklingen av antalet frågor under perioden
1961-2010 framgår av figur 1.
Figur 1. Antal frågor till GIC. Utveckling under åren 1961-2010
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1961
1970
1980
1990
2000
2002
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
7

Genomsnittet samtal per dygn var 212 st med flest samtal mellan kl 16 och 20, men
även på förmiddagen mellan kl 9 och 12 kom det många samtal. Variationen under
dygnets timmar framgår av figur 2.
Figur 2. Dygnsvariation
16
14
12
Antal frågor
10
8
6
4
2
0
00-01
02-03
04-05
06-07
08-09
10-11
12-13
14-15
16-17
18-19
20-21
22-23
Under sommarmånaderna och tidig höst har GIC sin högsäsong. Då finns det mycket
i naturen (bl a bär, svamp, getingar och huggormar) som både barn och vuxna exponeras
för. Genomsnittet samtal per dygn under juni-september var 232 st. Säsongsvariationen
kan utläsas i figur 3.
Figur 3. Säsongsvariation
8 000
7 500
Antal frågor
7 000
6 500
6 000
5 500
5 000
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
8

Av de totalt 77 362 frågor som centralen mottog år 2010 rörde 65 361 människor och
4 704 djur, medan resterande 7 297 var frågor av allmän karaktär. Frågornas fördelning
framgår av figur 4.
Figur 4. Fördelning av antalet frågor (n=77 362)
Djur
6%
Allmänna frågor
9%
Barn

AKUTA FÖRGIFTNINGAR/FÖRGIFTNINGSTILLBUD HOS
MÄNNISKOR
Av de 65 361 frågor som gällde förgiftningar/tillbud hos människor kom majoriteten
från allmänheten. Sjukvården svarade för en dryg fjärdedel och endast ett par procent
utgjordes av övriga frågeställare (figur 5).
46% av frågorna rörde barn under 10 år, 46% vuxna och 8% ungdomar 10-19 år. Då
förgiftningsmönstret skiljer sig väsentligt mellan dessa grupper redovisas de var för
sig nedan.
Figur 5. Frågeställare, förgiftning/tillbud, människa (n=65 361)
Sjukvård
26%
Övriga
2%
Allmänheten
72%
10

Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel – vuxna
och ungdomar >10 år
GIC har genom åren följt utvecklingen av antalet överdoseringsfall med receptfria,
smärtstillande läkemedel. Sedan den 1 november 2009 får vissa av dessa försäljas i
dagligvaruhandeln. En oro för att en ökad tillgänglighet skulle leda till en kraftig ökning
av antalet överdoseringsfall finns, men hittills har GIC inte sett någon markant
ökning av antalet förfrågningar gällande paracetamol och ibuprofen, som är de
receptfria läkemedel som GIC får flest frågor om (figur 6). GIC fortsätter att noggrant
följa förfrågningsutvecklingen gällande dessa läkemedel.
Figur 6. Antal förfrågningar om paracetamol och ibuprofen under åren 2000-
2010 – vuxna och ungdomar >10 år
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
Paracetamol
Ibuprofen
600
400
200
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
11

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn

De vanligaste kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
barn

De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland barn

Barntillbud med växter
3 645 frågor gällde barn som smakat på växter. De flesta av dessa tillbud bedömdes
inte innebära någon förgiftningsrisk. Knappt 4% rekommenderades att uppsöka
sjukvård eller befann sig redan på sjukvårdsinrättning.
De vanligaste tillbuden som bedömts innebära risk har varit fall där barn ätit av växter
med starkt irriterande växtsaft (t ex garderobsblomma, gummiplanta, skvätt iväg)
eller fått sådan växtsaft i ögonen. Andra riskabla tillbud har inträffat med giftiga
växter som t ex stormhatt, fingerborgsblomma, liljekonvalj, gullregn och idegran.
15

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud – ungdomar 10-19 år
Det totala antalet frågor till GIC år 2010, angående ungdomar i åldersgruppen 10-19
år, var 4 969. En dryg tredjedel av dessa rörde intag, framförallt av läkemedel, i självdestruktivt
syfte. I ytterligare 17% av fallen hade överdos skett avsiktligt, men syftet
med överdosen var oklar. Nästan en fjärdedel av tillbuden berodde på olycksfall och
6% på missbruk. I figur 11 visas fördelningen mellan de olika typerna av förgiftning.
Figur 11. Orsak till förgiftning, ungdomar 10-19 år (n=4 969)
40
37
30
24
% 20
17
13
10
6
3
0
Självdestruktiv
handling
Olycksfall
Avsiktlig överdos,
oklart syfte
Feldosering,
förväxling
Missbruk
Övrigt
I ungdomsgruppen var förgiftningar/tillbud med läkemedel vanligast och uppgick till
63% av frågorna. Kemiska produkter utgjorde en dryg femtedel medan övriga förgiftningsmedel
svarade för en mindre andel (figur 12).
Figur 12. Förgiftningsmedel, ungdomar 10-19 år (n=4 969)
70
60
63
50
40
%
30
20
22
10
0
Läkemedel
Kemiska
produkter
5
Narkotika
2 2 1
Insekt, orm
m m
Växter Svampar Övriga
4
16

De vanligaste läkemedlen, inkl narkotika, involverade i förgiftningar/tillbud
bland ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes)
Analgetika inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (27%)
Psykoanaleptika inkl antidepressiva medel (19%)
Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (15%)
Narkotika (7%)
Antihistaminer för systemiskt bruk (6%)
Av de totalt 3 375 läkemedelsfallen i ungdomsgruppen rekommenderades 66% sjukhusvård
eller gavs behandlingsråd till sjukhus. För resterande 34% bedömdes förgiftningsrisken
som relativt liten. De läkemedel som presenterats ovan var också de
som oftast föranledde sjukhusvård.
De vanligaste kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom
parentes)
Rengöringsmedel (17%)
Bränsle (11%)
Gaser (11%)
Hygienprodukter (11%)
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 64% av de totalt 1 111 tillbuden och
en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 36% rekommenderades
sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukhus. De produkter som oftast föranledde
sjukhusvård i ungdomsgruppen var kraftigt irriterande/frätande rengöringsmedel,
gaser samt produkter innehållande petroleumdestillat, som kan ge kemisk
lunginflammation om de kommer ner i luftvägarna.
Vanligast var olyckstillbud där man råkat få i sig av en kemisk produkt eller fått ett
stänk i ögat. I knappt 5% av fallen intogs en kemisk produkt i självdestruktivt syfte.
17

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - vuxna
Bland vuxna är olika typer av olycksfall, inklusive olycksfall på arbetet och tillbud
vid kemikalieanvändning i hemmiljö, de vanligaste orsakerna till förgiftning/tillbud.
En dryg tredjedel av de totalt 30 020 frågorna härrörde från denna grupp (figur 13).
Det är dock bland de avsiktliga förgiftningarna (inkl självdestruktiv handling) en
dryg tredjedel av frågorna, som de allvarligaste förgiftningsfallen finns. Dessa
förgiftningar orsakades huvudsakligen av läkemedel, inkl narkotika.
Feldosering/förväxling av framförallt läkemedel stod för 19% av frågorna. Majoriteten
av dessa frågor kom från privatpersoner som oavsiktligt tagit t ex dubbel dos av
ett läkemedel, vilket sällan innebär någon förgiftningsrisk.
Figur 13. Orsak till förgiftning, vuxna (n=30 020)
40
38
30
25
% 20
19
10
10
5
3
0
Olycksfall
Självdestruktiv
handling
Feldosering/
förväxling
Avsiktlig överdos,
oklart syfte
Missbruk
Övrigt
18

Förgiftningar/tillbud med läkemedel var vanligast och svarade för drygt hälften av
frågorna. Kemiska produkter stod för en tredjedel medan narkotika, växter, insekt,
orm och svamp utgjorde en mindre del (figur 14).
Figur 14. Förgiftningsmedel, vuxna (n=30 020)
60
50
52
40
33
% 30
20
10
4
3 2 2 3
0
Läkemedel
Kemiska
produkter
Svampar
Narkotika Insekt, orm
m m
Växter
Övriga
19

De vanligaste läkemedlen, inkl narkotika, involverade i förgiftningar/tillbud
bland vuxna (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes)
Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (22%)
Analgetika inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (20%)
Psykoanaleptika inkl antidepressiva medel (12%)
Narkotika (6%)
Antiepileptika (6%)
I vuxengruppen rekommenderades 59% av de totalt 16 501 läkemedelsfallen sjukhusvård
eller gavs behandlingsråd till sjukhus. Här fanns många allvarliga överdoseringar.
För resterande 41% bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten. Många av
de ofarliga tillbuden gällde personer som oavsiktligt tagit dubbel dos av ett läkemedel.
De vanligaste kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
vuxna (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes)
Rengöringsmedel (25%)
Gaser (12%)
Bilprodukter (8%)
Hygienprodukter (7%)
Desinfektionsmedel (7%)
Bränsle (7%)
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 58% av de totalt 10 040 tillbuden
och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 42% rekommenderades
sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukhus. De produkter som oftast
föranledde sjukhusvård var frätande rengöringsmedel, gaser och industrikemikalier.
Bränsle, desinfektionsmedel eller kylarglykol som förtärts i stället för sprit innebar
också en stor risk.
I drygt hälften av fallen skedde exponeringen genom inandning eller stänk i ögat. Det
var också relativt vanligt att man av misstag råkat få i sig av en kemisk produkt.
20

AKUTA FÖRGIFTNINGAR/FÖRGIFTNINGSTILLBUD HOS
DJUR
GIC svarar även på frågor om förgiftningar som rör djur i mån av tid och informationstillgång
(humanfallen prioriteras alltid). År 2010 var antalet frågor 4 704 varav
85% gällde hundar, 13% katter och 2% övriga djurslag.
En knapp majoritet av frågorna rörde kemiska produkter (framförallt hushållskemikalier),
medan läkemedel utgjorde en tredjedel. 11% av frågorna gällde växter och
resterande frågor övriga medel (figur 15). Förgiftningsrisken bedömdes som relativt
liten och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig i 64% av fallen. För resterande
36% rekommenderades veterinärkontakt eller gavs behandlingsråd till veterinär.
Av dessa hade 21% av djuren fått i sig bekämpningsmedel, framförallt råttgift.
10% var hundar som ätit choklad och 12% var hundar eller katter som fått i sig antiinflammatoriska
och antireumatiska medel, vilka de är känsliga för.
Figur 15. Förgiftningsmedel, djur (n=4 704)
Övriga
20%
Kemiska
produkter
37%
Växter
11%
Läkemedel
32%
21

Informationsbanken
GIC:s uppgift är att informera allmänhet, läkare och annan sjukvårdspersonal om risker,
symtom och behandling vid akut förgiftning. Toxikologiska och medicinska data
samlas in från olika källor, utvärderas och bearbetas för att kunna användas i rådgivningsverksamheten.
GIC bevakar också kontinuerligt vilka nya läkemedel som registreras
och uppgifterna förs in i databasen. Förgiftningsmedel och förgiftningsmönster
förändras och behandlingsmetoderna utvecklas. Det är därför viktigt att följa utvecklingen
så att den information som ges är aktuell.
Substansdokument
Centralen har en ambition att det ska finnas uppdaterade monografier på alla läkemedel,
kemiska ämnen och biologiska toxiner (växter, svampar, djur) som ofta förekommer
i samband med förgiftningar. För detta ändamål sker bl a en kontinuerlig
bevakning av artiklar i medicinska tidskrifter. Informationen används som underlag
för substansdokument som fokuserar på risker, symtom och behandling vid förgiftningar.
Epikriser
Ett viktigt underlag för GIC:s rådgivning är de epikriskopior (kopior på journalsammanfattningar)
på förgiftningsfall som landets sjukhus på frivillig basis skickar till
centralen varje år. Särskilt betydelsefull är informationen om förgiftningar med läkemedel
och kemikalier som är nya på marknaden. Av de epikriser som inkom till GIC
under 2010 gällde 80% läkemedel och resterande 20% kemikalier och biologiska
toxiner (växter, svampar, djur). Epikrisinflödet uppskattas motsvara 1/3 av landets
sjukhusvårdade förgiftningsfall. Centralen gör även fortlöpande telefonuppföljningar
av intressanta förgiftningstillbud där sjukhusvård ej bedömts vara nödvändig.
Produktdeklarationer
Olyckstillbud med kemiska produkter är relativt vanliga. För att kunna göra en så
korrekt bedömning som möjligt i varje enskilt fall och ge adekvata råd måste GIC ha
detaljerad information om innehållet i olika kemiska produkter. Informationen som
behandlas strikt konfidentiellt skickas till centralen av tillverkare och importörer på
frivillig basis.
Skyddsblad
Skyddsblad ger bl a en kortfattad information om toxiska risker med olika kemikalier,
samt behandlingsråd vid förgiftningstillbud. För Svenska Brandskyddsföreningens
räkning har nya skyddsblad granskats under året samt äldre reviderats.
22

Uppföljningar och projekt
Uppföljningar
Förgiftningar med nyregistrerade läkemedel och nya kemiska produkter dokumenteras
rutinmässigt och fallen följs upp. Speciellt intresse har under året ägnats åt:
∗ antidoter - nya och ovanliga
∗ buprenorfin
∗ bupropion
∗ demensläkemedel - överdosering bland åldringar
∗ exotiska ormar
∗ extravasal injektion - feladministrering
∗ feldosering intravenöst – barn
∗ glykoletrar
∗ huggorm – serumfall, speciellt fall där dubbel dos serum givits
∗ insekticider - icaridin, imidakloprid, tiakloprid
∗ internetdroger – nya missbruksmedel
∗ litiumintoxikation – syns Lithionit-tabletterna på röntgen?
∗ metrotrexat
∗ naturläkemedel inkl bantningsmedel
∗ pregabalin
∗ snigelgift
∗ xylitol – påverkan på hundar
Projekt
Nyregistrerade läkemedel – överdosering
Förgiftningsfall med läkemedel som registrerats under de senaste fem åren står under
särskild bevakning enlig EU-direktiv. Epikriser som kommer in bedöms och de som
är särskilt intressanta sammanfattas. Från detta material har läkemedelsföretagen
möjlighet att erhålla de fallbeskrivningar som rör företagens egna preparat.
23

Nordiskt glykoleterprojekt
Projektet syftar till att förbättra rådgivningen till och behandlingen av patienter förgiftade
med glykoletrar eller produkter med glykoletrar genom att öka kunskapen om
dessa förgiftningar. Genom ett samarbete, under perioden februari till december
2009, mellan giftinformationscentralerna i Norge, Finland och Sverige samlades information
om förgiftningsfall med glykoletrar in. Detta skedde genom att förfrågningarna
följdes upp med telefonintervjuer och/eller insamling av epikriser. I projektet
inkluderades alla produkter med höga halter glykoletrar: bromsvätskor, skrivarbläck,
klotterborttagning samt förgiftningstillbud där större mängd (>15 ml för
barn och >30 ml för vuxna) förtärts av produkter med låga halter (≤10%) glykoletrar.
Antidotdatabasen
Ökat arbete sedan 2009 p g a avregleringen av apoteksmarknaden. Sedan januari
2011 tillhör alla sjukhusapotek inte längre Apoteket AB. GIC har fortsatt tillgång till
databasen som ligger kvar hos Apoteket AB. Avtal finns med Apoteket AB om
åtkomst t o m juni 2011. Under tiden utreder Läkemedelsverket ny antidotdatabas.
Samverkansprojekt avseende Toxicitetsutredning och Riskbedömning av Internet-
Droger baserat på laboratorieAnalyser (STRIDA)
Ett relativt nytt och växande fenomen är att många syntetiska preparat eller växtprodukter
med psykoaktiva effekter saluförs öppet på olika Internetsidor (s k Internetdroger)
som legala alternativ till de illegala drogerna. Utbudet av droger förändras
dock snabbt samtidigt som informationen om deras skadeeffekter är ytterst begränsad.
Antalet kontakter till GIC gällande Internetdroger har ökat dramatiskt under
senare år. GIC har därför tillsammans med Avdelningen för klinisk farmakologi,
Karolinska Universitetslaboratoriet tagit initiativet till STRIDA, som startade 2010,
vars syfte är att skaffa tillgång till aktuell information om Internetdrogernas prevalens,
innehåll av aktiva substanser och deras akuta giftighet. Detta kan uppnås genom
att informationen i avidentifierade kopior av sjukhusens patientjournaler kopplas
samman med analyser av biologiska prover hos användare av dessa droger som söker
hjälp inom den svenska sjukvården. De droger som visar sig vara riskabla ur hälsosynpunkt
kan senare klassas som narkotika.
24

Uppdrag
Medarbetare vid GIC har representerat centralen i ett antal nationella och internationella
organisationer och dessutom innehaft olika förtroendeuppdrag.
Nationella uppdrag
∗ Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien (NADIS). Statens Folkhälsoinstitut
∗ Läkemedelsnämnden/vetenskapligt råd. Läkemedelsverket
∗ Granskning av SPC-texter rörande överdosering av läkemedel. Läkemedelsverket/Läkemedelsindustrin
∗ Intoxikationsgrupp. Läkemedelsverket/Rättsmedicinalverket
∗ Medicinsk expertgrupp för C-stridsmedel och kemikalier (C-MeG). Socialstyrelsen
∗ Arbetsgruppen för "Gränslandsprodukter"
∗ 112-rådet. SOS Alarm
∗ Samverkansgruppen för äldrefrågor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
∗ Grupp med nationellt ansvar för försörjning av vissa vacciner, sera och antidoter.
Representanter från Apoteket AB, GIC, Socialstyrelsen, SBL Vaccin AB och
Apoteket CW Scheele
∗ Ledamot i Socialstyrelsens Expert- och forskningsråd för bedömning av forskningsprojekt
för vilka de olika kunskapscentren äskat finansiellt stöd
Kemiakuten
Sedan 1995 finns Kemiakuten på GIC. Detta är en speciell telefonlinje som räddningstjänst
och andra inblandade kan utnyttja i en akut situation vid kemikalieolyckor.
GIC ger där, förutom information om kemikaliers akuta hälsorisker och råd
om första hjälpen, även uppgifter om kemikaliers miljörisker, sanering, rekommenderade
brandsläckningsåtgärder mm. Dessa uppgifter förmedlas från produkternas
säkerhetsdatablad, vilka de medverkande företagen tillställer GIC. Frågeställaren
hänvisas vid behov vidare till expertis inom kemiindustrin för ytterligare information.
Verksamheten finansieras av kemiindustrins branschorganisation Plast & Kemiföretagen
och drivs i nära samarbete med dem och Myndigheten för Samhällsskydd
och Beredskap.
Forskningshandledning
Forskningshandledning av doktorand Sune Forsberg vid Karolinska Institutet, Institutionen
Södersjukhuset.
25

Internationella uppdrag
∗ General Secretary i European Association of Poisons Centres and Clinical
Toxicologists (EAPCCT)
∗ Ordförande i Nordic Association of Poisons Centres (NAPC)
∗ EU-kommissionens expert grupp om den nya kosmetikaförordningen CPNP
working group (Cosmetics Notification Portal)
∗ Medlem i CEFIC. ICE Integration Group
∗ EAPCCT:s arbetsgrupp angående den nya kemikalieförordningen, CLP, gällande
harmonisering av information från kemikalieföretagen till Giftinformationscentraler
∗ Clinical Toxinology Short Course. Adelaide, Australien, 1–7 mars 2010. Invited
lecturer: Persson H. European snakes and snakebite; Persson H. Mushroom
poisoning; Persson H. Plant poisoning; Persson H. Clinical evolving problems –
snakes, mushrooms, plants
Leonardo da Vinci
För att skapa möjligheter till utbildning och informationsutbyte med andra giftinformationscentraler
i Europa ansökte GIC 2006 om medel inom ett EU projekt, Leonardo
da Vinci. Det första Da Vinci-projektet ”Ömsesidigt utbyte av kunskap och
erfarenheter mellan giftinformationscentraler och kliniska toxikologer i Europa" avslutades
under 2008. För det belönades GIC med Internationella Programkontorets
kvalitetspris som en av två utvalda pristagare.
Under 2008-2010 beviljades GIC ytterligare medel för besök på enheter i England,
Frankrike, Italien och Tyskland. Detta nya projekt, ”Kvalificerad klinisk toxikologi
och giftinformation i ett europeiskt perspektiv”, syftade till att bereda möjlighet för
deltagarna att inhämta ny kunskap från giftinformationscentraler och medicinska avdelningar
för klinisk toxikologi, vilka är specialiserade på områden som i vissa fall är
unika. De valda organisationerna har varierande inriktning och avsikten var att få en
så allsidig belysning som möjligt av deras verksamhet. Projektet gav en fortsatt kompetensutveckling
men också möjligheten att knyta nya europeiska kontakter och
därigenom öka samarbetet mellan giftinformationscentraler i Europa. Under 2009
besökte medarbetare från GIC Pavia i Italien, London i England och Göttingen i
Tyskland. Detta andra Da Vinci-projekt avslutades under första halvåret 2010 med
besök i Freiburg, Tyskland. Tack vare de goda erfarenheter GIC har från dessa projekt
kommer en ny Da Vinci-ansökan att lämnas in under februari 2011.
Deltagande i: “Expert workshop” för Life Long Learning Programme, Leonardo da Vinci
26

Samarbetsprojekt med Kemikalieinspektionen (KemI)
I samarbete med Kemikalieinspektionen (KemI) genomförde GIC ett stödprojekt i
Makedonien syftande till att stärka landets kliniska toxikologi och nyetablerade
giftinformationsverksamhet. Två representanter från GIC har tidigare besökt Skopje
och GIC har tagit emot studiebesök från den aktuella Universitetskliniken. Fortsatta
aktiviteter skedde även under 2010 - Läkare från Makedonien deltog både i den
Europeiska kongressen i Bordeaux och det årliga Nordiska mötet för
giftinformationscentraler. Ytterligare ett besök av GIC i Makedonien skedde för att
kontrollera hur utvecklingen av giftinformationscentralen har fortskridit. Projektet
innehåller både utbildningsaktiviteter med medicinsk och toxikologisk inriktning
samt organisatoriskt stöd.
Forskningshandledning
Forskningshandledning av disputerande doktorand (Ha Tran Hung) från Hanoi
Medical University på uppdrag av Karolinska International Research and Training
Committee (KIRT, KI). Vid disputationen den 10 december 2010 försvarades
avhandlingen ”Acute poisoning in Northern Vietnam: epidemiologic, diagnostic and
therapeutic aspects”.
GIC 50 år
Under festliga och trivsamma former firades GIC:s 50-års jubileum i Läkarsällskapets
lokaler 7 oktober. Ett 80-tal gäster från GIC:s alla intresseområden deltog och det
framfördes ett stort antal fyndiga och välformulerade hyllningar till jubilaren. Innan
middagen tog vid hölls ett par presentationer på temat ”Klinisk toxikologi - dåtid,
nutid, framtid” samt ”Döden på operascenen” med sång och musikinslag.
27

Föreläsningar och kurser
Efterfrågan på föreläsningar från GIC är stor. Centralens medverkan i olika utbildningsaktiviteter
är därför omfattande. Prioriterade grupper är läkare i grund-, specialist-
och efterutbildning, toxikologer samt personal som utbildas i katastrofmedicin.
Nedanstående förteckning över föreläsningsverksamheten har indelats efter målgrupp.
Sjukvårdspersonal grundutbildning 25 tim
specialistutbildning
59 tim
efterutbildning
44 tim
Övriga högskoleutbildning 35 tim
annan utbildning
29 tim
Summa
192 tim
SK-kurs - Akuta förgiftningar och metabola syndrom
Under hösten 2010 (22-26 november) arrangerade GIC en specialistkompetenskurs
(SK-kurs) i Stockholm för IPULS räkning. Kursen "Akuta förgiftningar och metabola
syndrom" vände sig till blivande specialister i invärtesmedicin och anestesi/
intensivvård. Intresset för kursen var mycket stort och antalet sökande var drygt
225 st fördelat på hela landet. Kursutvärderingen bland de 75 deltagarna var mycket
positiv.
28

Vetenskapliga möten
EAPCCT 2010. XXX International Congress of the European Association
of Poisons Centres and Clinical Toxicologists. Bordeaux,
Frankrike
∗ Hultén P, Westberg U, Holmgren A. Chlormethiazole poisonings in dogs – the
first case report. Poster. Clin Toxicol 2010;48:315
∗ Hultén P, Höjer J. Hydrofluoric acid – Experiences of 157 exposures 2003-2008.
Poster. Clin Toxicol 2010;48:315
∗ Hung HT, Höjer J, Kiem TX, Du NT. A controlled clinical trial of a novel
antivenom in patients envenomed by Bungarur multicinctus. Oral Presentation.
Clin Toxicol 2010;48:296
∗ Hägerkvist R, Hultén P, Personne M. Increasing abuse of new cathinone
derivatives in Sweden – A poisons centre study for the years 2008-2009. Oral
presentation. Clin Toxicol 2010;48:291-2
∗ Höjer J, Karlson-Stiber C, Carlvik B. Severe metabolic alkalosis in chronic
salicylate poisoning. Poster. Clin Toxicol 2010;48:280
∗ Karlson-Stiber C. The use of N-acetylcysteine (NAC) in poisonings other than
paracetamol. Oral presentation. Clin Toxicol 2010;48:270-1
∗ Persson H, Karlson-Stiber C. Confusing clinical response to exceptional
paracetamol overdose. Report of two cases. Poster. Clin Toxicol 2010;48:277
∗ Salmonson H, Karlson-Stiber C, Persson H. Thrombocytopenia in envenoming by
the common European adder, Vipera berus. Oral presentation. Clin Toxicol
2010;48:296-7
∗ Sjöberg G, Feychting K. Pregabalin overdose in adults and adolescents –
Experience in Sweden. Poster. Clin Tocixol 2010;48:282
The 30th International Symposium on Intensive Care and Emergency
Medicine. Bryssel, Belgien
∗ Forsberg S, Höjer J, Ludwigs U. Prognosis in patients presenting with
nontraumatic coma. Poster. Critical Care 2010;14:112
29

NAPC 2010. XXXII Nordic Association of Poisons Centres. Annual
Meeting. Tallinn, Estland
∗ Enghag M. Carbon monoxide poisoning caused by waterpipe smoking: a case
report
∗ Lindberg H. External and internal preparedness of Poisons Centres
∗ Lindeman E. Treatment strategies for aconite-induced ventricular arrhytmias
based on electrophysiological priciples
∗ Personne M. Fat emulsion treatment in acute poisoning
∗ Personne M. The role of PICs in the national antidotal supply
∗ Skagius A-S. New antipsychotics (quetiapine) – a case report
∗ Svanhagen A-C. A case of ricin poisoning: moderate symptoms despite large
ingestion of cator beans
∗ Westerbergh J. The SPICE phenomenon – what happened?
∗ Åkerman Marie. Hypokalemia due to liquorice ingestion
Remissvar, rapporter
Socialdepartementet
∗ Beskrivning av nu gällande rutiner för urval, anskaffning, beredskapslagring samt
användning av antidoter och ormserum i Sverige.
Naturvårdsverket
∗ Remissvar ang myndigheternas förslag till genomförande av Europarlamentets
och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en
ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel,
Dnr 363-7222-09 Rm
Svar till olika polismyndigheter samt diverse andra myndigheter
Granskning av externt material rörande akuta förgiftningar
30

Publikationer
Fodor E, Hellerud C, Hulting J, Karlson-Stiber C, Abrahamsson L, Nyström T,
Andersson D, Sjöholm Å. Glycerolkinasbrist med symtomdebut i vuxen ålder.
Ovanlig orsak till koma, metabol acidos, hypoglykemi och hypotermi. Läkartidningen
2010;107:2408-10
Forsberg S, Höjer J, Ludwigs U. Prognosis in patients presenting with nontraumatic
coma. Epub ahead of print April 11, 2010 in J Emerg Med
Fryckstedt J, Hulting J, Höjer J, Ludwigs U (bokförfattare). Akutmedicin, textbok/lärobok,
9:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2010
Hung HT, Höjer J, Du NT. Potentially hazardous environmental factors for poisoning
in rural Vietnam: a community-based survey. Southeast Asian J Trop Med Pub
Health 2010;41:1021-7
Hung HT, Höjer J, Kiem TX, Du NT. A controlled clinical trial of a novel antivenom
in patients envenomed by Bungarus multicinctus. J Med Toxicol 2010;6:393-7
Höjer J, Hung HT, Warrell DA. Life-threatening hyponatraemia after krait bite
envenoming – a new syndrome. Clin Toxicol 2010;48:956-7
Höjer J, Karlson-Stiber C. Kronisk salicylatintoxikation kan ge uttalad metabol
alkalos. Läkartidningen 2010;107:2896-97
Karlson-Stiber C, Persson H, Warrell D. Use of antivenom in Vipera berus bites – a
comment. Wilderness Environ Med 2010;21:180
Lundholm B, Landgren A. Kronisk litiumförgiftning kan vara svår att upptäcka.
Läkartidningen 2010;107:496-7
Personne M. Allvarliga akuta förgiftningar – uppdaterade behandlingsmetoder.
Läkartidningen 2010;107:2238-40
Persson H. Förgiftningar. I: Akut Pediatrik (ed. Norgren et al.). Liber AB 2010, sid
338-48
Persson H. Poisonous plants and fungi. I: Oxford Textbook of Medicine (ed. Warrel
D. et al). Oxford University Press 2010, sid1361-71
Persson H, Sjöberg G. Överdosering av Läkemedel. I: FASS 2010. Läkemedelsindustriföreningens
Service AB 2010:3298-347
31

Sjöberg G, Tellerup M, Persson H. Symtom och risker vid överdosering av tramadol.
Läkartidningen. 2010;107:1471-3
Thelander G, Jönsson AK, Personne M, Forsberg GS, Lundqvist KM, Ahlner J.
Caffeine fatalities - do sales restrictions prevent intentional intoxications? Clin
Toxicol 2010;48:354-8
32

GIFTINFORMATIONSCENTRALEN
Besöksadress: Eugeniahemmet, Karolinska sjukhuset
Postadress: 171 76 STOCKHOLM
Telefon: 08 – 610 05 00 (administration)
Fax: 08 – 32 75 84
E-mail: giftinformation@gic.se
Hemsida: www.giftinformation.se