wvifv.;aef.se
Flygvapennytt%201968-4.pdf
Flygvapennytt%201968-4.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
~(j<br />
?J<br />
o<br />
(* <br />
(* <br />
('+ <br />
(1<br />
B <br />
r\"f)<br />
(" J)<br />
;~l<br />
"- c... . ..<br />
-'<br />
Bild 2+3<br />
~------_ .______'<br />
Sil:i 4<br />
~ vingspet<strong>se</strong>n som denna tendens finns.<br />
På deltaformade vingar är tenden<strong>se</strong> n<br />
mer utbredd över vingen. (Se bild 2<br />
och 3.)<br />
Bakom vingen har luftmassan möjlighet<br />
att ge utlopp för sitt ackumulerad e<br />
behov att röra sig kring vingpet<strong>se</strong>n<br />
nerifrån och upp Strax bakom flygplanvingen<br />
har dessa virvlar samordnats<br />
till en enda virvel för varje vinghalva<br />
. Avståndet mellan dessa vingspetsvirvlar<br />
beror på vingens utformning.<br />
Ju mer pil- och deltaformad den<br />
är. desto närmare befinner sig ändvirvlarna<br />
varandra. Som ett riktvärde kan<br />
man använda 3/4 av spännvidden. Lägg<br />
märke till att ändvirvlarna är fullt utbildade<br />
närmare bakkanten på den deltaformade<br />
vingen än på den rent pilvingade<br />
(bild 2 och 3).<br />
Som att " tappa~ badkar<br />
På bild 4 <strong>se</strong>r Du hur luften bakom ett<br />
flygplan roterar i två vi rvelströmmar.<br />
Mellan dessa är det således ett ner<br />
svep. I centrum av vingspetsvirvlarna<br />
strömmar luft en dessutom åt flygplanet.<br />
Man kan Ii na virve lströmmen från en<br />
vinghalva vid den som bildas vid urtappning<br />
av t ex ett badkar!<br />
Bild 5 är ett foto från ett vattentunnelförsök<br />
med en modell av Concorde.<br />
Hur kraftiga är nu dessa vi ngspetsvirvlar?<br />
Det beror i första hand på vingbelastningen<br />
och anfallsvinkeln<br />
m a o virvelstyrkan är direkt proportione<br />
ll mot flygplanets tyngd och lastfaktor<br />
samt omvänt proportionel I mot dess<br />
hastigi1et och spännvidd Detta betyder<br />
att virve lstyrkan ökar med ökande lyftkraft<br />
(antal '.g" gånger flygplanets<br />
tyngd) och med minskande fart och<br />
spiinnvidd.<br />
Ju större desto kraftigare<br />
De stora överljuo'sflygplanen (t ex Concorde,<br />
XB-?O A m fl) bildar saledes av<strong>se</strong>värt<br />
kraftigare virvelströmmar bakom<br />
sig än nuvarande konventionella flyg"<br />
plan gör. För fpl 35 torde nersveps<br />
V arning<br />
för. a_<br />
• XB-?O A - .......~-=-:-,=---<br />
26
Change language