Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år 1907-2007
Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år 1907-2007
Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år 1907-2007
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hedersdoktorer</strong> <strong>vid</strong> <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong><br />
HEDERSDOKTORER VID GÖTEBORGS<br />
UNIVERSITET<br />
BAKGRUND<br />
Årligen anordnas doktorspromotioner <strong>vid</strong> landets <strong>universitet</strong>. Det är en högtidlig akademisk<br />
ceremoni när de som <strong>under</strong> <strong>år</strong>et avlagt doktorsexamen promoveras och f<strong>år</strong> ett bevis i form av<br />
ett diplom på sin doktorsvärdighet. I samband med doktorspromotionen är det numera också<br />
vanligt med promovering av hedersdoktorer. En hedersdoktor (lat. doctor honoris causa) är en<br />
person som tilldelats doktorstiteln som en utmärkelse. Vederbörande behöver inte ha avlagt<br />
någon akademisk examen.<br />
Grunden för utdelandet av hedersdoktorat i Sverige g<strong>år</strong> tillbaka till 1839. Skalden Per Daniel<br />
Amadeus Atterbom (1790–1855), som också var professor <strong>vid</strong> Uppsala <strong>universitet</strong>, föreslog<br />
då att en svensk kulturpersonlighet, som inte genomgått proven för magistergraden ändå skulle<br />
kunna promoveras. Fakulteten var positiv och grunden lades till det system som sedan blivit<br />
praxis <strong>vid</strong> alla svenska <strong>universitet</strong>.<br />
Uppsala <strong>universitet</strong> var alltså först i Sverige med att utdela hedersdoktorat. Det skedde till en<br />
början mycket sparsamt. Men när Uppsala <strong>universitet</strong> 1877 firade sitt 400-<strong>år</strong>sjubileum promoverade<br />
man inte mindre än 84 hedersdoktorer. Under det halvsekel som följde utsågs hedersdoktorer<br />
som regel endast när man firade jubileum av något slag. Det var först efter andra<br />
världskriget som det blev vanligt att man <strong>år</strong>ligen utsåg en eller flera hedersdoktorer. Numera<br />
är det sällsynt med en doktorspromotion utan promovering av hedersdoktorer.<br />
Det finns inga generella regler för utseendet av hedersdoktorer. Det är en fråga för respektive<br />
lärosäte att avgöra vem och på vilka gr<strong>under</strong> en person utses. Allmänt sett brukar gälla att en<br />
hedersdoktor antingen skall ha utfört prestationer utanför det akademiska systemet som motsvarar<br />
kriterierna för en doktorsexamen eller också på annat sätt ha utfört en synnerligen betydelsefull<br />
gärning i den vetenskapliga forskningens tjänst.<br />
De flesta hedersdoktorerna är vetenskapsmän eller forskarkollegor som man vill knyta närmare<br />
till sin verksamhet och som man samarbetar med på olika sätt. Ofta belönas utländska forskare<br />
i strävan att främja de internationella kontakterna. Det är inte ovanligt att hedersdoktorat<br />
också ges till personer som gjort unika insatser i forskningens tjänst utan att de har någon anknytning<br />
till lärosätet. Exempel på sådan verksamhet är omfattande kartläggningar och materialinsamlingar<br />
av olika slag. Utöver vetenskapsmän har kulturpersonligheter, författare,<br />
konstnärer och musiker också genom tiderna blivit hedersdoktorer. Under senare <strong>år</strong> har det<br />
blivit vanligare att personer med samhälleliga eller administrativa meriter hedras. Till denna<br />
grupp kan räknas donatorer och företrädare för näringslivet.<br />
Det är respektive fakultet <strong>vid</strong> ett <strong>universitet</strong> som utser hedersdoktorer. Det finns skillnader<br />
mellan olika lärosäten och olika fakulteter men i stort sett råder konsensus kring de ofta<br />
oskrivna principerna för utdelandet av hedersdoktorat. I varje fall är det ovanligt att ett beslut<br />
om ett hedersdoktorat vållar diskussion eller debatt.<br />
7
Change language