Kognitiv Psykologi

Kognitiv psykologi 

TNMK31 – Användbarhet 

TNMK23 - Användargränssnitt 


• Begreppet kognition syftar på 

processerna som gör att vi kan inhämta 

kunskaper: 

• hur vi tar emot information från omgivningen 

• hur hjärnan bearbetar och lagrar 

informationen 

• hur vi resonerar och löser problem 

• hur vi förstår och använder språket 

Martin Karlsson marka@itn.liu.se K7522 011 – 36 34 63 

2007-01-24 Martin Karlsson - Användbarhet 2 


• Lat. gnoscere = att veta 

cognoscere = att lära sig 

• Definition: 

Kognitiv psykologi är den del av 

psykologin som behandlar människans 

informationsprocesser, dvs vårt sätt att 

• inhämta, bearbeta, lagra och använda 

information 


• Kunskaper inom området kognitiv psykologi kan 

bidra till bättre gränssnitt: 

• vad som kan förväntas av användare 

• underlättar för användaren att utföra sin uppgift 

• identifierar och förklarar eventuella problem 

användare har eller kommer att ha 

• tillhandahåller metoder för att skapa gränssnitt som 

förbättrar användarens kapacitet 




• Kognitiv psykologi tittar inte på hjärnans 

uppbyggnad 

• Mentala eller kognitiva händelser beror på 

neural aktivitet - dvs aktivering av hjärnceller 

(neuroner), men 

• De är inte neurala händelser i sig som är det 

centrala inom kognitiv psykologi, utan de 

kognitiva händelser de ger upphov till 


• Utgångspunkten är att kognition kan analyseras 

som en sekvens av mindre steg. Varje steg tar 

emot information från tidigare steg, behandlar 

den och för ny information vidare 

Data (stimuli) tas emot av våra sinnen 

tolkas (mha av innehållet i minnet) 

en respons väljs 

responsen utförs (t ex via språket) 

stimuli 

kodning 

tolkning/ 

jämförelse 

val av 

respons 

utför 

respons 



1


• Grundtankar: 

• Medvetenhet består av en grupp interrelaterade 

kognitiva (informationsbehandlings-)processer 

• Processerna kan studeras var för sig 

• Interaktioner mellan processerna kan också studeras 

• Människan utnyttjar deklarativ kunskap (fakta) och 

procedurell kunskap (hur man gör) 

• Dessa två typer av kunskap används vid behandling 

av stimuli från omgivningen 


• Fyra huvudområden: 

• perceptionsprocesser (att bearbeta stimuli från 

omgivningen: syn, hörsel, känsel, smak, lukt) 

• minnesprocesser (lära oss något nytt = lägga det 

på minnet, komma ihåg fakta = hämta från minnet) 

--- 

• tankeprocesser (uppmärksamhet, resonera, 

analysera, lösa problem, automatisering) 

• språkliga processer (vi tar emot verbal/skriftlig 

information, kommunikation med andra) 



Perception 

• Sinnesintryck uppstår som resultat av 

samspelet mellan stimuli från 

omgivningen och våra sinnesorgan 

• Sinnesintryck transformeras till en 

representation i vårt nervsystem - en 

representation som kan sedan bearbetas 

• Perception är vår upplevelse av 

informationsinnehållet i denna 

representation 

• vi kan jämföra det med tidigare kunskaper 

Perception - syn 

• Det visuella (ikoniska) systemet är svårt 

att överträffa: 

• starkt solsken till mörka nätter 

• stillbilder och snabba förlopp 

• vi ser långt, vi kan se mycket små objekt 

• vi känner igen objekt utan ansträngning 

• vi ser objekt i 3D, dvs var de finns i rummet 




• Template matching - stimuli matchas mot 

färdiga mallar. 

stimulus 

’A’ detectorcell 

template: 

sammanlänkade 

neuroner 


• Feature recognition 

• Fysiska objekt kan ha ’critical features’ 

(kritiska kännetecken) 

A 

/ 

\ 

— 

A 

B 

C 

A 

• neuroner som matchar en bokstav är länkade så att 

det finns en ’detector cell’ för varje bokstav 

⊃ 

| 

D 

E 



2



Feature 

Recognition 

Vi behöver 

bara några 

få ledtrådar 

för igenkänning 



Depth perception 

Depth perception 

Antydan 

Texturgradient 

Nära 

Storkornigt 

Långt borta 

Småkornigt 

Carlo Crivelli 

Annunciation with 

Saint Emidius 

Relativ storlek 

Stor 

Liten 

Interposition 

Skymmer delvis 

Blir delvis skymt 

Linjärperspektiv 

Parallella linjer 

divergerar 

Parallella linjer 

konvergerar 

Aerialperspektiv 

Detaljrikt 

Suddigt 

Placering i planet 

Högre upp och 

längre ner 

Nära horisonten 

Finns att beskåda på 

National Gallery i London 



Gestaltlagarna 

Figure-Ground 

Namn 

Figure-Ground 

Proximity 

Similarity 

Continuity 

Closure 

Symmetry 

Princip 

Vissa objekt framstående, andra försvinner 

Objekt nära varandra bildar grupper 

Liknande objekt bildar grupper 

Flödande former uppfattas, ej splittrade 

Icke-fullständiga objekt uppfattas som 

fullständiga 

Objekt formar spegelbilder runt en central 

punkt 

F 

I 

G 

U 

R 

E 

G 

R 

O 

U 

N 

D 



3

Figure-Ground 

Figure-Ground 



Colour perception 





Minnet 

• Alla intelligenta system kräver ett minne 

• att tala, lyssna, lära sig, gå omkring på 

staden, hitta hem, veta varför man är där 

man är, veta vad man heter 

• Olika typer av minne: 

sensoriska 

minnen 

korttidsminne 

långtidsminne 



4

stimuli från 

omgivningen 

stor kapacitet, 

kort livslängd 

sensoriska 

minnen 

Minnet 

liten kapacitet, 

livslängd några 

sekunder 

stor, i princip infinit, 

kapacitet; obegränsad 

livslängd 

kortidsminnet 

långtidsminnet 

Sensoriska Minnen 

• Tar emot olika typer av stimuli 

• Mest är känt om det visuella och det 

auditiva minnet 

visuellt (ikoniskt) 

auditivt (ekoiskt) 

taktilt 

smak 

lukt 

olika organ 

specialiserade 

på olika sinnen 



Korttidsminnet 

• Korttidsminnet kallas ibland arbetsminne 

eller närminne. 

• KTM skiljer sig från långtidsminnet (LTM), 

LTM anses vara permanent 

• Bevis för att vi har ett 

korttidsminne/långtidsminne 

• komma ihåg sekvenser av tal/bokstäver 

• kliniskt bevis 


• Tar emot information från de sensoriska 

minnena 

• Lagrar information i och hämtar information från 

långtidsminnet 

• Kan ses som en arbetsyta som behandlar 

information från de andra minnena (resonera) 

• Upprepning och organisering av information i 

korttidsminnet ⇒ information lagras i LTM 

(= inlärning) 




• 1956 Miller publicerar ”The Magical 

Number Seven, Plus or Minus Two” 

• att komma ihåg en sekvens av tal eller bokstäver 

• att komma ihåg en sekvens av bilder 

• att komma ihåg en sekvens av ljud 

• att komma ihåg en sekvens av smaker 

• ’Chunking’ 


• Experiment med schackspelare (de Groot 

1965) 

• Visa en uppsättning pjäser (25 st) i 5 

sekunder 

• ’Vanliga’ spelare kommer ihåg ungefär 6 

pjäser på rätt position 

• Schackmästare kommer ihåg alla 

• så länge pjäserna avspeglar ett riktigt parti 

• Slutsats: schackmästare grupperar pjäserna i 

meningsfulla ’chunks’ 



5

Långtidsminnet 

• Olika typer av långtidsminne 

• Semantiskt minne - en mental uppslagsbok 

med faktakunskap 

• språk, begrepp, algoritmer, regler, 

symbolmanipulering 

• Episodiskt minne 

• händelser (episoder), autobiografiska situationer 

• episodiskt minne mindre formellt än semantiskt - 

kan lätt påverkas av andra minnen (intrusions and 

reconstructions) 

Långtidsminnet 

• Ebbinghaus visade att han kunde minnas 

ord upp till 22 år efter han lärt sig dem. 

• I princip är långtidsminnet permanent 

• Långtidsminnets mekanismer 

• lagra: dvs organisera och integrera 

• känna igen 

• komma ihåg 



Uppmärksamhet 

• Definition: 

Uppmärksamhet är fördelningen av 

mental aktivitet till de uppgifter som 

utförs samtidigt av en individ. 

• Vår förmåga att uppmärksamma flera 

saker samtidigt är begränsad - istället 

fokuserar vi på några få. 

=> Selektiv uppmärksamhet. 


• Öppen uppmärksamhet 

• du visar intresse för stimuli 

• Dold uppmärksamhet 

• du försöker inte visa ditt intresse 

• Medveten uppmärksamhet 

• du ser dig om innan du går över vägen 

• Omedveten uppmärksamhet 

• du följer en person med blicken 

• Automatisk uppmärksamhet 

• ett föredrag ges på engelska men du tänker inte på språket 

• Delad uppmärksamhet 

• du lyssnar och antecknar samtidigt 




• Två teorier om uppmärksamhet: 

• Filter-teori: 

man tar emot olika stimuli och filtrerar 

(väljer vad som ska bearbetas vidare och 

väljer bort resten ) 

• Resurs- och kapacitetsteori: 

vilka resurser ges till aktiviteten i fråga? 

om flera aktiviteter behöver samma resurser, 

får man en hög kognitiv belastning 


• Uppmärksamhet är det medel som vi använder 

när vi aktivt sorterar ut och bearbetar en 

begränsad mängd information ur den stora 

informations-mängd som våra sinnen uppfattar 

• Medvetande handlar både om känslan av 

medvetande (motsats: medvetslöshet) 

och kännedomen av den (medvetenhet), 

en del av denna kännedom kan vara i 

uppmärksamhetsfokus 

• Därför är uppmärksamhet och medvetande två 

delvis överlappande mängder 



6


• Information som finns tillgänglig för 

kognitiv bearbetning men som ligger 

utanför fokus kallas för förmedveten 

• En variant av förmedveten information är 

lagrade minnen som vi inte just då 

använder, men som vi kan plocka fram 

när vi behöver. Exempelvis, hur ser ditt 

sovrum ut? 


• Priming, då bearbetning av ett stimuli sker 

innan medveten bearbetning på grund av 

en tidigare presentation av samma eller 

liknande stimuli 

• Tip-of-the-tongue, då vi försöker komma 

ihåg något som är lagrat i minnet men 

kan inte riktigt få fram det 



Automatisering 

GUL BLÅ ORANGE 

SVART RÖD GRÖN 

LILA GUL RÖD 

ORANGE GRÖN SVART 

BLÅ RÖD LILA 

Automatisering 

• Skapa mönster som passar med hjärnans 

tolkning 

• Använd samma ord för samma sak överallt 

• Använd samma färg för samma sak överallt 

• Använd samma beteende för liknande 

funktioner överallt 

• Placera knappar med samma funktion på 

samma ställe överallt 



Mänskligt handlande enl. Norman 

1. Måluppsättning 

2. Intention att handla 

3. Val av sekvens av handlingar 

4. Utförande av handling 

5. Uppfattning om tillstånd i världen 

6. Tolka vad man ser 

7. Utvärdera tolkningen 

Mänskligt handlande enl. Norman 

• Därmed måste man 

• Göra systemet observerbart (visibility) 

• Ha en god begreppsmodell (mental modell, 

consistency) 

• Tillhandahålla lättförståeliga avbildningar (affordance, 

familiarity) 

• Ge återkoppling (feedback) 

• Ett gränssnitt ska vara meningsfullt, lätt att 

memorera och bör stödja de inbyggda 

funktioner vår perception har. 



7

Kognitiv Psykologi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?