Ladda ner - Jti

9
Table 2. Calculated production figures for the farm scale plant Hagavik during the
evaluation.
Production Unit
Biogas production 2,8 Nm 3 biogas/m 3 active digester & day
Biogas production 2663 MWh/year
Electrical production 730 MWh/year
Substrate 3140 tons/year
Dry matter content, substrate 21 % of wet weight
Organic loading rate 3,8 kg VS/m 3 & day
Hydraulic retention time, digester (outflow) 64 days
Ammonia nitrogen in digestate 5,5 kg/ton
Total nitrogen in digestate 9,5 kg/ton
Dry matter content in digestate 6 % of wet weight
Digestate production 2560 tons/year
Digestate production 2560 tons/year
Nitrogen in digestate 24,4 tons/year
Phosphorus in digestate 3,4 tons/year
Potassium in digestate 4,3 tons/year
Total investment for the plant is 4.7 M SEK. Produced head reduces the oil consumption
at the farm with 15 m 3 (value 100 k SEK/yr). There is a surplus of heat
production of 600 MWh/yr.
The production cost for the electricity is close to 0,66 SEK/kWh based on a value
of the digestate of 100 SEK/ton together with an investment susidy of 30 %.
The production cost for the electricity is strongly depending on the value of the
digestate. Hagavik is a crop production farm based on organic farming. If the
valuation of the digestate is reduced to 50 SEK/ton, the production cost for the
electricity increases to approx. 0.84 SEK/kWh.
Bakgrund
Gårdsanläggningen på Hagavik
På Hagaviks gård utanför Malmö, uppfördes under 2003 en gårdsbaserad biogasanläggning
dimensionerad för en produktion på 600 m 3 biogas/d, motsvarande
1,3 GWh/år. Anläggningen drevs initialt på vallgröda, betblast och hästgödsel
men efter utvärderingen 2003/2004 (Edström m.fl., 2005) har dessa substrat
ersatts av fjäderfägödsel samt stärkelse- och proteinrika restprodukter från livsmedelsindustrin.
Detta har möjliggjort att biogasproduktionen kunnat mer än
fördubblats och målet var att anläggningen stabilt skulle producera 3 GWh/år.
Sveriges låga ersättningsnivåer för el gör det svårt att få ekonomi i gårdsbaserad
kraftvärmeproduktion. Den optimering av produktionen som uppnåddes med de
nya substraten var därför en förutsättning för genomförandet av projektet. Vidare
gjordes bedömningen att det vid låga ersättningsnivåer för el ger en bättre lönsamhet
att investera i en kraftvärmelösning med lägre elektrisk verkningsgrad
som har en lägre årlig kostnad än en högre verkningsgrad och högre kostnader.
Därför valde lantbrukaren att satsa på en mikroturbin från Turbec, som på pappret
JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik