Ladda ner - Jti

21
Diskussion och slutsatser
Resultatet av studien indikerar att det med dagens förutsättningar finns goda
möjligheter att få lönsamhet på en biogasinvestering för lantbrukare med ekologisk
växtodling, om det finns tillgång till energi- och växtnäringsrika råvaror för rötning
till låg kostnad. Den ekonomiska kalkylen visar också att en konventionell växtodlare
kan få intäkter som kan balansera kostnaderna. I detta fall blir avkastningen
på gjord investering väldigt låg och dagens kraftigt svängande priser på energi
och växtnäring gör, att en konventionell växtodlare mer noggrant ska analysera
de möjligheter och risker som investeringen medför.
Att driva en substratoptimerad rötningsprocess medför ett effektivt anläggningsutnyttjande,
vilket leder till en högre produktion av energi och växtnäring samt en
lägre produktionskostnad för energin. En substratoptimerad biogasprocess kräver
dock mer driftövervakning. Vidare påverkar rötrestvärderingen starkt produktionskostnaden
för biogas och därmed också för el!
Bedömningen är att det finns fortsatt potential att effektivisera driften, framför
allt genom att arbeta med att minska svängningarna i gasproduktion, vilket torde
kunna resultera i en ökad elproduktion med 10-15 %. En investering i anläggningens
substrathanteringsdel kan vara nödvändig för att uppnå detta. Det kan
även finnas en möjlighet att öka produktionen av elektricitet om en konventionell
anläggning för kraftvärmeproduktion med högre verkningsgrad än en mikroturbin
används. Det har dock ej ingått i denna studie att genomföra denna jämförelse.
Mikroturbinen genererar ett värmeöverskott på 600 MWh/år. Om det finns avsättning
för denna värmemängd förbättrar det den ekonomiska kalkylen.
Produktionen av förnyelsebar energi samt ersättning av handelsgödsel med rötrest
som gödselmedel leder till minskade utsläpp av klimatgaser. Storleken på denna
reduktion av klimatgaser bedöms potentiellt vara 500-600 ton CO 2 -ekvivalenter
per år, se bilaga 4. Tyvärr inkluderas inte småskalig kraftvärmeproduktion i
dagens handel med utsläppsrätter. En förändring av detta skulle medföra en ökad
intäkt med ca 10 %, vilket påtagligt skulle förbättra biogasens konkurrenskraft.
Kostnaden för de substrat som rötas påverkar också anläggningsekonomin högst
påtagligt. Detta visas i kalkyen för analogialternativet med samrötning mellan
spannmål och gödsel från slaktsvin, där produktionskostnaden för biogas har
beräknats till ca 35 öre/kWh. Den höga kostnaden för spannmål omöjliggör kraftvärmeproduktion
med dagens ersättningsnivå för el. Kalkylen kan förbättras om
det finns större avsättning för producerad värme, men även om det finns avsättning
för all värme kommer kraftvärmeproduktion ej att vara lönsam. Istället för kraftvärmeproduktion
kan rågasen uppgraderas till drivmedelkvalitet. Detta kan vara
ett bättre alternativ om gården kan samverka med andra biogasproducenter och
därmed sänka uppgraderingskostnaderna. En förutsättning för detta alternativ är
att det finns en garanterad avsättning för hela gasproduktionen till en drivmedelsmarknad
samt att kostnaden för att nå en drivmedelsmarknad ej är högre än
produktionskostnaden för rågasen.
JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik