Valmanifest-Moderaterna-Stockholm-stad

Vi tror på Stockholm 

Valmanifest 2014 för Moderaterna i Stockholms stad 

Valmanifest för Moderaterna i Stockholms stad 

1

Innehåll 

Vi tror på Stockholm 3 

Fler i arbete — starkare ekonomi och välfärd 6 

På väg mot miljonen — då behövs nya bostäder 10 

En hållbar huvudstad 13 

Det ska vara enkelt att ta sig fram 16 

En skola med fokus på kunskap 19 

Bekämpa utanförskap och segregation 22 

Rätt vård i rätt tid 25 

Alla ska vara trygga 28 


2

Vi tror på Stockholm 

En stad av och för människor 

Stockholm — på samma gång folkmyllret på Sergels 

torg, torghandeln i Tensta och byggkranarna 

vid Norra station. Här möter neonljusen i City gräset 

på Djurgården och de medeltida kullerstensgatorna 

i Gamla stan. Stockholm är den första skoldagen 

på Kristinebergsskolan, nattskiftet på Södersjukhuset 

och nästa tunnelbana till Hagsätra. Här blandas 

stolt historia och storslagen natur med tillväxt, 

utveckling och framtidstro. 

Men mest av allt är Stockholm alla vi som bor, lever, 

arbetar, studerar och skapar i den här staden. 

Oavsett om vi är födda i Aspudden, Alvesta eller 

Aleppo lever vi här sida vid sida och förenas av att 

vi alla har vår framtid i Stockholm, en begränsad 

tid eller hela livet. En framtid som har många olika 

nyanser. För i en miljonstad finns inte en livsstil som 

passar alla. Var och en måste ha möjlighet att leva 

sitt liv, men också ha respekt för andras rätt att 

göra samma sak. Det är vad som kännetecknar en 

fri och öppen stad som byggs av människor och 

för människor. 

Fler jobb gör Stockholm bättre 

Stockholm var en gång, för inte så länge sedan, 

en stad som man flyttade ifrån. Det är svårt att 

föreställa sig i dag. Stockholm är nu en av Europas 

snabbast växande städer. Alltfler föds här, flyttar 

hit och väljer att leva här. Och det är inte bara 

människor som söker sig hit — företag, forskning 

och kultur från hela världen vill till Stockholm. Det 

skapar tillväxt och nya arbetstillfällen. 

Ett tydligt uttryck för detta är att antalet jobb i 

Stockholm aldrig har varit fler. Fler och fler har ett 

jobb att gå till. Det lägger grunden för att kunna 

leva ett bra liv. Egen försörjning är också en förutsättning 

för trygghet och makt över det egna livet. 

Det är en viktig del av vår identitet och självkänsla. 

När jobben är många och kommer alla till del 

skapas också tillväxt och resurser för det vi ska ta 

hand om gemensamt. Då kan skolan göras bättre, 

gatorna städas och bussarna få tätare turer. Därför 

behövs alla jobb och allas arbetsinsatser. 

I Stockholm är det lättare än kanske någon annanstans 

i Sverige att få ett jobb och förverkliga sina 

drömmar. Det är samtidigt farligt att ta detta för givet. 

Positionen som en kunskapsstad i världsklass 

— där företag vill etablera sig och växa, och dit 

människor vill flytta — måste vinnas varje dag. Vägvalet 

är egentligen enkelt. Tror vi på ett Stockholm 

som sätter heder i hårt arbete och företagsamhet 

och som ser till allas inneboende förmåga? Eller 

vill vi vända åter till den tid då utanförskap gömdes 

undan i utbyggda bidragssystem? 

Ska jobbchanserna vara många och bli ännu fler 

krävs en bred arbetsmarknad. Gatuköket, IT-entreprenören 

och globala företag som Ericsson och 

H&M behövs om Stockholm ska vara en stad där 

vi alla får plats och finner mening. En bred arbetsmarknad 

måste också vara en öppen arbetsmarknad. 

I Stockholm måste det finnas ett bra stöd för 

att komma in i arbete för den som står utanför och 

tydliga vägar tillbaka för den som riskerar att hamna 

vid sidan av. Det handlar om sådant som praktik 

och lärlingsjobb. Men också om att kunna höja sin 

kompetens genom utbildning som gör att man kan 

söka sig vidare till nya arbetsuppgifter. 

En stad som vill växa och får växa 

Allt det vi som bor här uppskattar med dagens 

Stockholm har inte kommit av sig självt. Det är 

tvärtom resultatet av en stad som vill växa och får 

växa. Det gäller den starka arbetsmarknaden, tillväxten 

och utvecklingen i stort. Det ökade utbudet 

av service och butiker liksom byggkranarna som 

vittnar om nya bostäder har inte uppstått ur tomma 

intet. Samma sak gäller Stockholms levande kulturoch 

uteliv. Och inte minst gäller det möjligheten 

att välja den förskola, skola eller vårdcentral vi har 

förtroende för. Allt detta bottnar i en idé om ett 

Stockholm som är dynamiskt, utvecklas och vågar 

pröva nya lösningar. 

Att Stockholm växer innebär stora fördelar, men 

medför också utmaningar. Inflyttningen till regionen 

motsvarar ett nytt tiovåningshus varje dag. 

Det räcker inte heller med att huset byggs — man 

måste kunna ta sig till och från det också. 


3

Vill man nå resultat och få fram nya bostäder, nya 

skolor, nya vårdcentraler, ny kollektivtrafik och nya 

vägar krävs modet att plan för plan, bygglov för 

bygglov låta Stockholm växa. Det här gäller även 

när någon tycker att just detta hus eller just denna 

väg inte behövs. För att klara tillväxten krävs också 

att man håller hårt i skattebetalarnas pengar så att 

det finns resurser till alla de stora investeringar som 

måste göras. 

Vi vill att Stockholm ska kännetecknas av att tillväxten 

och utbyggnaden sker med omtanke och 

respekt för alla de värden som ger staden dess 

särart. Det är vad vi menar med en stad med livskvalitet 

där framtid och utveckling går hand i hand 

med historiska miljöer, gröna parker, ren luft och 

friskt vatten. Målet måste vara att varje nytt projekt 

gör staden bättre, mer sammanhållen och enklare 

att leva i. 

En stad där vi bryr oss om varandra 

För att kunna göra det mesta och bästa av såväl 

arbete som fritid ska man inte behöva oroa sig 

över att vardagslivet inte fungerar. God tillgång på 

barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg ska 

vara en självklarhet. Därtill behövs en mångfald av 

alternativ att välja mellan som alla håller hög kvalitet. 

Det fanns en tid då människor tilldelades en vårdcentral 

eller en förskola och fick rätta sig efter det. 

Dåtiden är inte framtiden för Stockholm. Däremot 

ska kvalitetskraven på förskolor, skolor, vårdcentraler 

och äldreboenden vara högt ställda och resultaten 

följas upp noggrant. 

Inte minst är skolan en viktig utmaning de kommande 

åren. En kunskapsstad i världsklass måste 

ge barn och unga kunskaper på högsta nivå. Även 

om Stockholm i stort har bra skolor med goda kunskapsresultat, 

kompetenta lärare och rik mångfald 

finns här mer att göra. Vi vill därför arbeta för bra 

skolor med betyg, bra lärare, arbetsro och hjälp 

till dem som behöver det. Målet måste vara ett 

Stockholm där alla barn ges en bra start i livet och 

får verktyg att bygga sig en ljus framtid. 

Stockholm är i dag en föregångsstad inom flera 

områden. Många städer i världen brottas med dålig 

ekonomi, miljöproblem eller sociala spänningar. 

Stockholm visar att det går att växa med omtanke 

om varandra. Vi vill ta fasta på det. Stockholm ska 

vara en stad som håller samman. Vi är inte bara 

drivande för att få fram nya bostäder och arbetsplatser. 

Vi står också upp för idén om att tillväxten 

ska komma alla i staden till del. Det innebär att vi 

vill riva hinder och ge verktyg så att ännu fler stockholmare 

som har kommit hit från andra länder ännu 

snabbare ska få chansen att komma till sin rätt. 

Vi vill också att Stockholm ska vara en stad som 

är jämställd. Det ska gälla allt från bemötandet av 

barnen i förskolan till löner, arbetsvillkor och karriärvägar 

för alla som jobbar i kommun och landsting. 

En jämlik stad är inte bara en modern stad — det 

är en stad som förstår att ta tillvara alla invånares 

potential. 

Stora investeringar görs för att Stockholm ska vara 

en stad där människor ska kunna förflytta sig och 

mötas. Inte minst kollektivtrafiken har byggts ut 

kraftigt och Stockholm utgör i dag en av de städer 

i världen där flest människor reser kollektivt. Med 

satsningar som utbyggd tunnelbana och bygget av 

Citybanan är det en resa som kan fortsätta. 

I snart åtta år har vi moderater tillsammans med 

våra alliansvänner haft väljarnas förtroende att leda 

Stockholm. Under denna tid har Stockholm vuxit, 

fler har kommit i arbete och viktiga beslut som 

byggande av tunnelbana och nya bostäder har 

tagits. Vi har uppmuntrat initiativkraft och entreprenörskap. 

Vi har skapat grund för tillväxt och 

utveckling. Men vi har också steg för steg förstärkt 

gemensamma åtaganden som förskolan, skolan, 

äldreomsorgen och sjukvården. Samtidigt har vi 

vänt och vridit på varje krona — tack vare det är 

ekonomin i Stockholm rekordstark. 

Vi vill ta tag i framtidens utmaningar 

Det finns goda förutsättningar för att kunna leva ett 

bra och rikt liv i Stockholm. Ingenstans i Sverige 

och på få platser i världen finns samma möjlighet 

att förverkliga sina drömmar. Inget är samtidigt så 

bra att det inte kan bli bättre. Framtiden rymmer 

flera stora utmaningar. 


4

Vi behöver mer av nästan allt när staden växer. 

Jobb, bostäder, kommunikationer, skolor, sjukvård 

men också butiker och andra serviceinrättningar. 

Bara så kan Stockholm växa med människors 

behov som utgångspunkt. 

Vi behöver ständigt förbättra våra förskolor, skolor, 

vårdcentraler, sjukhus och äldreboenden. I en värld 

i ständig utveckling är det som är gott nog i dag 

inte tillräckligt i morgon. Kreativitet och innovation 

måste ges utrymme att verka. 

Vi behöver inkludera alla stockholmare — oavsett 

ålder, kön, ursprung, religion, sexuell läggning eller 

eventuell funktionsnedsättning. Alla barn ska få de 

kunskaper de behöver, alla vuxna ska ha ett jobb 

att gå till, alla ska kunna hitta en egen bostad och 

alla ska känna sig trygga i att få vård och omsorg 

när de behöver den. 

Vi behöver göra Stockholm till en ännu tryggare 

stad. Där risken för att råka ut för ett brott är låg 

och ingen känner sig tvingad av avstå från att ta 

del av stadslivet fullt ut på grund av fara för liv och 

egendom. Där alla kan känna sig trygga oberoende 

av tid och plats. 

Politiken ska inte lägga hinder i vägen för människor, 

utan bejaka ansvarstagande och skaparkraft. 

Detta samtidigt som en stödjande hand ges till den 

som behöver det. Tillsammans med ordning och 

reda i ekonomin skapar det grund för fortsatt tillväxt 

och utveckling. 

Vi har en enkel idé. Vi tror på Stockholm. Vi tror 

på alla som lever, arbetar, studerar, bor och skapar 

i vår stad. Därför ser vi som vårt uppdrag att 

vara en politisk kraft som står upp för ett växande 

Stockholm och ett bra och rikt liv för alla som lever 

här. Vårt uppdrag är tydligt och det är också vårt 

löfte till dig: Vi ska arbeta för en bra framtid för 

Stockholm. Och det arbetet handlar om dig och 

alla andra som gör Stockholm till en fantastisk stad. 


5

Fler i arbete — starkare ekonomi och välfärd 

Stabila offentliga finanser är grunden 

Det är glädjande nog många som vill leva och 

verka i Stockholm. Att stockholmarna blir fler lägger 

grunden för fler jobb och högre tillväxt. Det 

skapar i sin tur förutsättningar för mer resurser till 

tunnelbanan, skolan och insatser mot utanförskap. 

Men också till att ge hjälp till dem som behöver 

stöd på grund av sjukdom eller hög ålder. 

Samtidigt innebär hög inflyttning inte 

automatiskt att en stad utvecklas i rätt 

riktning. Det krävs ett bra utvecklingsklimat 

för både människor 

och företag för att Stockholm ska 

kunna ta tillvara alla möjligheter 

i framtiden. 

Ordning och reda i den offentliga 

ekonomin är den viktigaste förutsättningen 

för att Stockholm ska fortsätta att 

vara framgångsrikt. Så läggs grunden för en stad 

med tillväxt som har råd att satsa på det vi gemensamt 

ser som viktigt. Detta utan att underskott och 

skulder tvingar fram nedskärningar och skattehöjningar. 

Vi är därför tydliga med våra 

prioriteringar: 

I första hand värnar vi stabila finanser. Det är 

otänkbart för oss att använda pengar som vi inte 

har. Alla satsningar ska finansieras krona för krona. 

I andra hand satsar vi på det som är förutsättningen 

för tillväxt och framtida skatteintäkter — skola, 

utbildning, bostadsbyggande och kommunikationer. 

I tredje hand går vi vidare och stärker övriga 

gemensamma åtaganden. Alltifrån omsorg om 

barn och gamla till att ge förutsättningar för ett rikt 

kulturoch idrottsliv. 

I fjärde hand kan vi, om övriga behov är tillgodosedda, 

överväga att använda en del av överskottsutrymmet 

för en skattesänkning så att stockholmarna 

får behålla mer av sina egna pengar. 

Nuläge: 

Stockholm har en mycket positiv 

utveckling 

Både Stockholms stad och Stockholms läns 

landsting har stark ekonomi. Detta har uppnåtts 

genom att hushålla med våra gemensamma resurser 

på ett ansvarsfullt sätt. Det har i sin tur medfört 

att staden och landstinget under både finanskrisen 

och den efterföljande lågkonjunkturen har 

kunnat satsa på välfärd, bostadsbyggande 

och viktiga investeringar inte 

minst inom kollektivtrafiken. I andra 

delar av Sverige och världen har 

misskött ekonomi tvingat fram såväl 

nedskärningar som skattehöjningar. 

Den vägen vill vi inte att Stockholm 

ska gå. 

Stockholms starka ekonomi utgör en viktig 

byggsten för framtiden. Den andra utgörs 

av jobben. I dag är det cirka 100 000 fler stockholmare 

som går till jobbet varje dag jämfört med 

för åtta år sen. Andelen som jobbar — sysselsättningsgraden 

— i Stockholms stad är nästan 75 

procent. Det är ungefär 10 procentenheter högre 

än i Malmö och Göteborg. 

Aktiva insatser ges till dem som behöver stöd 

att komma in på arbetsmarknaden. Jobbtorg 

Stockholm, som startade 2008, har resulterat 

i att närmare 20 000 personer, som tidigare var 

beroende av försörjningsstöd, har gått vidare 

till jobb eller studier. Det är också glädjande att 

ungdomsarbetslösheten är lägre i Stockholm än 

i landet i stort. En viktig förklaring är att ungdomar 

här får kontakt med arbetsmarknaden i ett tidigt 

skede. Detta är särskilt viktigt för barn och unga 

vars föräldrar finns i långvarigt utanförskap. Därför 

har vi prioriterat praktikplatser samt sommar- och 

feriejobb. 

Sysselsättningen ökar fortare för stockholmare 

som har fötts i ett annat land än för dem som är 

födda i Sverige. Men andelen utrikesfödda kvinnor 

i medelåldern som arbetar är fortfarande jämförelsevis 

liten. Därför genomförs särskilda satsningar 

för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. 


6

Den positiva utvecklingen i Stockholm uppmärksammas 

också i omvärlden. Stockholm återfinns 

nästan alltid i toppen av olika rankningar. Detta 

oavsett om det handlar om livskvalitet, miljö, kunskapsnivå 

eller innovationsklimat. Som exempel 

kan nämnas att tidningen Economist rankar Stockholm 

som den åttonde mest konkurrenskraftiga 

staden i världen med enbart London och Paris före 

sig i Europa. 

Utmaning: 

Framgång måste vinnas varje dag 

Att det har gått bra för Stockholm innebär inte att 

det kommer att gå bra av sig självt i framtiden. 

Världen är full av städer som haft lika stora framgångar 

som Stockholm, men där felaktiga beslut 

och dåligt politiskt ledarskap vänt goda spiraler till 

nedgång och förfall. Stockholms attraktivitet är ett 

långdistanslopp. 

Varje dag fattas nya beslut om var företag ska 

etablera sig och vart högkvalificerade ingenjörer, 

gourmetkockar och bilplåtslagare ska flytta. Inför 

varje sådant beslut måste Stockholm framstå som 

det mest attraktiva alternativet. Det kräver att klimatet 

för både företag och människor är i världsklass. 

Stockholm vinner långsiktigt på att det går bra för 

andra städer i Sverige och i våra grannländer. Men 

i en alltmer internationaliserad värld strävar alla 

städer efter att förbättra sin attraktivitet. Vem som 

lyckas bäst med detta avgör var människor väljer 

att bosätta sig och företag beslutar att etablera sig. 

Under de senaste åtta åren har Stockholm legat 

längst fram i denna utveckling — och där ska vi 

fortsätta att vara. 

Men ingen kedja är starkare än den svagaste länken. 

För dåliga kommunikationer med omvärlden, 

svårighet att hitta bostad, regelkrångel och brist på 

personer med nyckelkompetens kan vara faktorer 

som gör att valet faller på en annan ort. 

Lika viktigt som att attrahera stora företag är att nya 

företag kan starta och växa och att nya branscher, 

som möter helt nya behov, kan se dagens ljus. Det 

går heller inte att nöja sig med att de flesta stockholmare 

har lätt att hitta jobb. Särskilda insatser 

krävs så att alla som 

vill och kan arbeta ges 

möjlighet att dra sitt strå 

till stacken och stå på egna 

ben med egen försörjning. 

En stark kommunal ekonomi får 

aldrig tas för given. Om man släpper på kontrollen 

över kostnaderna och lovar allt till alla så vänds 

snart svarta siffror till röda. Sedan väntar panikartade 

nedskärningar eller skattehöjningar som bromsar 

jobb och tillväxt. Och som en konsekvens av 

denna misshushållning kommer resurser till såväl 

välfärd som viktiga framtidsinvesteringar att saknas. 

Förslag: 

Fler skattebetalare ger mer välfärd 

Varje extra person i arbete och varje extra arbetad 

timme innebär större skatteintäkter och mer resurser 

att satsa på skolan, vården och andra delar av 

välfärden. Omvänt leder högre skatter på arbete till 

färre jobb och i nästa led färre skattebetalare. 

Om vi vill ha många i arbete måste vi bejaka en 

bred arbetsmarknad. Det finns inga jobb som inte 

är tillräckligt fina och därför ska motarbetas. 

Tvärtom — alla jobb behövs. Vi vill att det ska vara 

låga trösklar in på arbetsmarknaden, och väl där 

ska det finnas goda förutsättningar för att komma 

vidare till jobb som är mer kvalificerade. 

När en person får ekonomiskt bistånd ska det 

finnas tydliga och definierade motprestationskrav 

som syftar till jobb, praktik eller studier. Kraven ska 

vara utformade efter varje människas förutsättningar. 

Det ska alltid löna sig att arbeta. 

En bra utbildning är det bästa vaccinet mot framtida 

utanförskap. Skolan ska ge den kunskapsgrund 

som behövs, inte minst genom att möta varje elev 

där hon eller han befinner sig. Elevers behov av 

stöd ska upptäckas tidigt och varje elev ska ges 

den hjälp som behövs. Och den som senare i livet 

behöver kompletterande kunskaper, exempelvis 

i svenska språket, ska kunna få det samtidigt som 

han eller hon arbetar. 


7

Ungdomar ska få tidig kontakt med arbetslivet 

genom sommarjobb och sommarföretagande. 

De ungdomar som avbryter studier ska sökas 

upp och ges skräddarsydd rådgivning. Jobbtorg 

för unga, praktikplatser, lärlingsanställningar och 

egenföretagsprogram kan bli en väg in för de unga 

som står utanför. Det är viktigt att de unga får 

kvalificerad och relevant coachning och peppning 

för att komma in på arbetsmarknaden. Individuell 

uppföljning och utvecklingsplan ska erbjudas. 

Medelålders kvinnor som fötts i andra länder än 

Sverige har i dag en lägre sysselsättningsgrad än 

andra grupper. Därför ska den särskilda riktade 

satsningen med uppsökande verksamhet fortsätta 

med målet att öka sysselsättningsgraden. 

För att ge en första kontakt för dem som behöver 

ska staden och landstinget gå före och erbjuda 

lärlingsjobb och yrkesintroduktionsanställningar 

(så kallade YA-jobb) och uppmana företagarna 

i Stockholm att matcha detta. 

Om jobben ska bli fler håller det inte att göra det 

dyrare och krångligare att anställa. I stället behöver 

det bli enklare för företag att starta och växa. 

Stockholms stad bör i sin budget formulera tydliga 

mätbara höga mål kopplade till företagande och 

entreprenörskap. Detta för att inspirera och sporra 

såväl kommunens medarbetare som våra folkvalda 

politiker. 

Ett mål skulle kunna vara att ligga i topp i Svenskt 

Näringslivs rankning av företagsklimatet i landet. 

Ett annat mål skulle kunna vara att placeras 

i topp skiktet i revisionsbyrån PwC:s internationella 

rankning av 27 världsstäder. Staden bör i samband 

med sitt årliga bokslut tydligt redovisa hur 

det lokala företagsklimatet utvecklats under året 

och vad som gjorts för att nå målen. Att bara sätta 

mål räcker dock inte — det krävs också konkreta 

insatser. Vi vill införa kommunala servicegarantier 

i form av maxtider vid tillståndsgivning till företag. 

Vi vill också utveckla den digitala företagslotsen, 

så att även tillstånd kan sökas direkt på nätet. 

Staden bör också erbjuda personlig hjälp som 

samordnar handläggningen av ett företags olika tillståndsärenden 

och är pådrivande i beslutsprocessen. 

Engelska ska kunna användas som språk vid 

kontakt med förvaltningar inom Stockholms stad. 

När Stockholmsregionen växer så ökar också 

behovet av att rekrytera kompetent personal. Ett 

konkret hinder för detta är bostadsbristen. Därför 

behövs, förutom en storsatsning på bostadsbyggande, 

åtgärder som får effekt direkt. Dit hör korttidskontrakt 

— så kallade instegsboenden — för 

dem som har löfte om anställning i Stockholm men 

som ännu inte fått fäste på bostadsmarknaden. 

Föräldrar har förstås själva huvudansvaret för att 

få ihop tillvaron med arbete och familjeliv. Men för 

att underlätta för föräldrar som behöver arbeta på 

obekväm arbetstid och har behov av hjälp vill vi 

säkerställa tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter 

och helger. 

För att långsiktigt säkra framtida kompetens vill vi 

göra en kraftig satsning på att öka Stockholms 

attraktivitet som studentstad. Det måste bli enklare 

att som student kunna söka sig till och studera 

i Stockholm. Fler studentbostäder är en viktig del 

i detta. Ökad samverkan mellan kommun, företag, 

universitet och högskolor en annan. Särskilda 

stipendier bör inrättas för utbytesprogram mellan 

universitet och högskolor i Stockholm och utländska 

lärosäten. 

De framgångsrika områden som växer fram bör få 

bästa tänkbara förutsättningar för fortsatt tillväxt. 

Dit hör informations- och kommunikationsteknik 

i Kista och på Södermalm, Life Science i Hagastaden, 

Sustainable Valley i Norra Djurgårdsstaden 

och Clean Tech i Högdalen. 

Sist men inte minst behövs goda kommunikationer. 

Vi vill se fler direktlinjer ut i världen från Arlanda 

och att Bromma får utvecklas till en modern cityflygplats. 


8

Moderaterna går till val på att: 

• Hålla ordning och reda i ekonomin och behålla fortsatt låg kommunalskatt 

• Satsa på det som är förutsättningen för tillväxt och framtida skatteintäkter – skola, utbildning, bostadsbyggande och 

kommunikationer 

• Införa tydliga krav på motprestation i form av jobbsökande eller studier för alla som söker ekonomiskt bistånd 

– det ska alltid löna sig att arbeta 

• Alla som behöver – oavsett var de befinner sig i yrkeslivet – ska ges möjlighet att förvärva de kunskaper och färdigheter 

som krävs för att vara anställningsbara 

• Erbjuda lärlingsjobb och yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb) inom stadens och landstingets egna verksamheter 

och uppmana näringslivet att matcha detta 

• I budget formulera tydliga mätbara höga mål kopplade till företagande och entreprenörskap och följa upp dessa 

i samband med bokslut 

• Införa maxtider vid tillståndsgivning till företag och personlig hjälp som är pådrivande, samordnar och skyndar på 

handläggningen av olika tillståndsärenden 


9

På väg mot miljonen — då behövs nya bostäder 

Nuläge: 

En grön och vacker stad i behov 

av rum för fler 

Stockholm är en av världens vackraste städer 

med unika värden som måste tas om hand och 

utvecklas. Stadens skönhet och de unika stadsmiljöerna 

utgör en viktig del i att Stockholm är ett 

mycket populärt resmål. 

Stockholm är också på god väg att bli en internationell 

storstad med hög puls i affärs-, nöjes- och 

kulturliv. Samtidigt är vattnet, parkerna och de 

unika naturområdena aldrig långt borta. 

Det är nu inte bara turisterna som 

lockas hit. Vi som väljer att leva 

i Stockholm blir också allt fler. 

Nyligen passerade staden 

900 000 invånare och miljongränsen 

beräknas vara nådd inom 

tio år. Att befolkningen växer hänger 

förstås ihop med den starka arbetsmarknaden 

— här finns jobben och 

huvudstaden är hela Sveriges tillväxtmotor. 

Stockholms stadsdelar har alla sina karaktärer, 

styrkor och utmaningar. Under åtta år har ett 

omfattande upprustnings- och ombyggnadsarbete 

genomförts i ytterstaden. Mycket har redan gjorts, 

men det finns mer kvar att göra. 

Det är fortfarande för svårt att hitta en bostad 

i Stockholm. Svårast är det för den som letar efter 

sin första bostad och för den som ska flytta hit. 

Bostadsbristen innebär också att företag som ska 

anställa kan få ägna lika stor kraft åt att hitta en 

bostad som att finna rätt person för ett jobb. 

Vi arbetar målmedvetet och hårt för att fler bostäder 

ska byggas. I takt med att prognoserna över 

befolkningstillväxten har skruvats upp har vi också 

höjt takten i bostadsbyggandet. 

En viktig faktor för ett framgångsrikt bostadsbyggande 

är att det sker parallellt med en utbyggd 

kollektivtrafik. Beslutet om en utbyggd tunnelbana 

skapar helt nya förutsättningar för att bygga en 

attraktiv och hållbar stad. 

För att Stockholm även i framtiden ska vara en 

attraktiv stad att bo och arbeta i vill vi både förtäta 

befintliga stadsdelar och bygga helt nya. När vi gör 

det ska vi alltid ha den gröna och täta staden för 

ögonen, och målet är att byggandet av det nya 

ska utveckla stockholmarnas livskvalitet. 

Utmaning: 

Bygga för en växande befolkning 

Att bygga en modern och hållbar stad förutsätter 

att vi bygger i lägen nära kollektivtrafik. Den 

beslutade utbyggnaden av tunnelbanan 

ger fler sådana. Stockholms innerstad 

och närförorter ska ha en tät bebyggelse 

där människor rör sig tryggt 

under dygnets alla timmar. Blandningen 

av bostäder, arbetsplatser, 

butiker och restauranger skapar liv 

och rörelse. 

När Stockholm växer och invånarna blir fler 

är det nödvändigt att alla delar följer med. När nya 

bostäder byggs skapas ett behov av nya skolor, 

förskolor, äldreboenden, restauranger, butiker, 

lokaler för idrott och kultur liksom nya upprustade 

parker och grönområden. Vi ska se till att man tar 

hänsyn till alla olika delar som krävs för att utveckla 

Stockholm till en ännu bättre stad. 

En växande stad innebär utmaningar, men skapar 

samtidigt möjligheter att genomföra förbättringar. 

Vi vill förbättra stadsmiljöer i hela Stockholm utifrån 

stadsdelarnas egna förutsättningar. Arbetet med 

att, i samverkan med de boende i ytterstaden, 

skapa bättre stadsmiljöer med lokal service, handel 

och arbetsplatser ska fortsätta. 

För att kunna få fram ett stort antal nya bostäder 

behöver nya stadsdelar växa fram. Flera av dessa 

stadsdelar kan skapas på gammal industrimark, 

genom överdäckningar eller på dåligt utnyttjade 

parkeringsplatser. Tidigare oanvända platser mellan 

två stadsdelar kan utvecklas till trevliga parker 

eller lekplatser. Om grönområden tas i anspråk är 


10

det viktigt att dessa kompenseras med nya parker 

som håller hög kvalitet. 

Stockholmarnas behov och önskemål ser olika ut 

och för att möta det krävs en mångfald. Det handlar 

om en blandning av olika bostadstyper och 

upplåtelseformer. Det behöver byggas studentbostäder 

och mindre lägenheter men också större 

bostäder för barnfamiljer. Och det behövs hyresrätter 

likväl som bostadsrätter. En del får gärna 

byggas traditionellt. Men annat med en modern 

flexibilitet som tar fasta på att bostaden för allt fler 

fungerar som både hem och arbetsplats. 

Fler bostäder förutsätter också effektivare byggprocesser 

från ax till limpa. Stockholm har fortfarande 

för långa handläggnings- och ledtider 

i byggärenden. Det gör att tiden från idé till inflyttningsbart 

hus blir onödigt lång. Detta måste 

åtgärdas. 

Förslag: 

Nu är det dags att bygga ihop staden 

När vi blickar framåt är våra prioriteringar tydliga: 

Det måste bli högre fart på bostadsbyggandet. 

Fram till 2030 vill vi att det ska byggas 140 000 

nya bostäder i Stockholms stad. Det motsvarar ett 

helt Malmö. Redan mellan åren 2014 och 2018 

kommer vi att påbörja arbetet med 40 000 nya 

bostäder. Häften av dessa ska vara tvåor eller 

mindre lägenheter eftersom det är där behovet är 

som allra störst. 

Ett antal stadsdelar i Stockholm är byggda nära 

varandra men utan naturliga förbindelser, där det 

egentligen borde vara sammanhängande gator 

och kvarter. Därför vill vi fortsätta arbetet med Promenadstaden 

och bygga samman stadsdelar och 

på så sätt skapa nya gångstråk och möjligheter till 

stadsliv, handel och bostäder. Exempel på sådana 

stadsdelar är Östberga-Årsta, Skarpnäck-Bagarmossen 

och Älvsjö-Örby. 

Stockholm är en påtagligt grön storstad där alla 

har nära till parker och grönområden. Detta är 

unika värden som vi har ett ansvar att ta hand om 

och utveckla. Vi vill rusta upp befintliga parker och 

skapa helt nya parker för att alla stockholmare ska 

få ta del av denna livskvalitet. 

För att Stockholm ska vara en modern och hållbar 

stad vill vi bygga i kollektivtrafiknära lägen där det 

blir enklare att välja bort bilen. Därför prioriterar 

vi att bygga bostäder i stadsdelar som har, eller 

kommer att få, tunnelbana. 

Stockholms stad rår inte över alla faktorer som 

påverkar hur lång tid det tar att bygga nya bostäder. 

Hantering av överklaganden försenar ofta olika 

projekt. Men det går att påskynda den kommunala 

delen av processen. Vår ambition är att korta 

handläggningstiden från markanvisning till byggstart 

med tjugo procent. Vi vill också korta handläggningstiderna 

generellt för alla typer av bygglov. 

Många stadsdelar i Stockholm byggdes en gång 

i tiden alltför likriktat. Därför vill vi bygga bostadsrätter 

i stadsdelar som domineras av hyresrätter 

och hyresrätter i stadsdelar som domineras av 

bostadsrätter. Det är viktigt att det finns en god 

tillgång på hyresbostäder och därför bör hälften av 

alla bostäder som ska byggas vara hyresrätter. 

Stockholm har flera universitet och högskolor och 

nivån på studieresultat och forskning är hög. För 

att fortsätta att utvecklas som student- och forskarstad 

är det viktigt att bygga bostäder som är 

anpassade för studenter och forskarstuderande. 

Därför vill vi färdigställa minst 4 500 

studentbostäder under nästa 

mandatperiod. 

Att bevara och utveckla 

Bromma flygplats är viktigt. 

När nya och tystare 

flygplanstyper tas i trafik 

kan förhoppningsvis bostäder 

byggas på tidigare 

industrimark som i dag inte 

är tillgänglig på grund av buller. 

Vidare vill vi bygga nya levande stadsdelar på platser 

som stockholmarna i dag inte har så stor nytta 


11

eller glädje av. En helt ny stadsdel, Södra Älvsjö, 

kan byggas på mark som i dag till stor del består 

av trafikplatser och parkeringar. När Citybanan är 

invigd kommer det att vara dags att överdäcka 

spårområdet kring centralstationen i västra City och 

där bygga den helt nya stadsdelen Nya Klara med 

bostäder och kontor. 

Stockholm har ett stort antal stadsdelar med lokala 

centrum som är byggda på 1950-, 1960- och 

1970-talet. Stadsdelarna i de så kallade miljonprogrammen 

har goda förutsättningar att genom förtätning 

och ombyggnad bli tryggare, mer levande och 

attraktiva. Därför vill vi skapa förutsättningar för ett 

aktivt lokalt närings- och stadsliv i ytterstaden. Ett 

bra exempel är den omvandling som nu sker i Rinkeby 

i nära och tät dialog med de boende. 

Det finns stadsdelar som har stor potential men där 

det krävs ett helhetsgrepp för en upprustning och 

modernisering. Dit hör Akalla centrum och Rågsveds 

centrum som kan rustas upp och utvecklas 

med ny blandad bebyggelse. 

Stockholm ska vara en stad att bo och leva i för 

alla — unga, studenter, barnfamiljer och äldre. För 

att skapa trygga och levande stadsdelar ska olika 

typer av bostäder byggas. Vi vill skapa förutsättningar 

för att stockholmare ska kunna bo kvar i sin 

stadsdel även när behoven eller familjesituationen 

förändras. 


• Fram till 2030 bygga 140 000 bostäder – redan till 2018 ska byggandet av 40 000 nya lägenheter påbörjas, varav 

20 000 smålägenheter och studentbostäder 

• Bygga samman stadsdelarna och samtidigt få till mer levande gator med handel och restauranger 

• I samverkan med de boende fortsätta utvecklingen av bostäderna och stadsdelarna byggda under det så kallade 

miljonprogrammet 

• Korta handläggningstiderna så att fler bostäder kan byggas snabbare 

• Bygga hälften hyresrätter och hälften bostadsrätter för att öka mångfalden i alla stadsdelar 

• Öka möjligheterna att gå och cykla samt ta tillvara värdefulla grönområden och ge hela Stockholm nya parker 


12

En hållbar huvudstad 

Nuläge: 

Stockholm har aldrig varit renare 

Stockholm ska vara en stad som sätter värde i en 

bra miljö med ren luft, friskt vatten och levande 

grönområden. En bra miljö är en förutsättning för 

att människor ska ha god hälsa, men den påverkar 

också hela upplevelsen av livskvalitet. Därför är 

det en viktig faktor för en stads attraktionskraft och 

i förlängningen för dess möjlighet att utvecklas och 

växa. 

Stockholm har i dag en fantastisk miljö. Detta oavsett 

om vi talar om det som kan ses och upplevas 

eller om det som kan mätas med olika instrument. 

Tillsammans med ett stort engagemang i miljöfrågor 

låg detta också bakom att Stockholm 

utsågs till Europas första miljöhuvudstad 2010. 

I ett lite längre perspektiv kan vi se att luften och 

vattnet i Stockholm är oerhört mycket renare 

i dag jämfört med för 25 år sedan. Samtidigt har 

koldioxidutsläppen per invånare nästan halverats 

och ligger numera långt under vad som gäller för 

Göteborg och Malmö. 

I det litet kortare perspektivet har satsningar på 

cykling och ökat utbud av kollektivtrafik lett till att 

alltfler väljer dessa transportsätt. 

Nya stadsdelar har vuxit fram där de mest moderna 

miljölösningarna valts från början i nära 

samverkan mellan staden och näringslivet. Dessa 

så kallade miljöprofilområden bidrar dessutom till 

att befästa Stockholms position som en ledande 

huvudstad i klimatarbetet. De stöder också marknadsföringen 

av svensk miljöteknik. På så vis blir 

de en motor i arbetet att göra miljö och hållbarhet 

till en tillväxtbransch i Stockholm. 

Samtidigt har stora effektiviseringar gjorts även 

i äldre befintliga fastigheter. Ett utbyggt fjärrvärmenät 

i kombination med ökad andel biobränsle i värmeverken 

har också bidragit till minskade utsläpp 

av växthusgaser. 

I Järva anläggs just nu 10 000 kvadratmeter solceller, 

vilket gör det till den solcellstätaste stadsdelen 

i Sverige. 

Förhoppningsvis 

är det bara 

en början på fler 

liknande storskaliga 

satsningar på 

förnyelsebar energi. 

Tack vare bland annat 

detta har Världsnaturfonden 

(WWF) utsett Stockholm till 

årets klimatstad i Sverige 2014. 

Stockholms konsekventa arbete sedan några år 

tillbaka med att låta miljötänkandet genomsyra 

budget, driftplanering, rapportering och övervakning 

har varit mycket framgångsrikt. Tillväxt har 

kombinerats med goda resultat på miljöområdet. 

Utmaning: 

Steg för steg ska Stockholm 

bli grönare 

En tätt byggd storstad ger mindre miljöbelastning 

per person jämfört med mindre städer och 

landsbygd. Det är därför miljövänligt att låta staden 

växa. Men utbyggnaden behöver ske på ett sätt 

som är långsiktigt hållbart för både människor och 

natur. 

En stor del av den energi som förbrukas går åt till 

att värma bostäder och andra lokaler. När vi bygger 

nytt blir miljön bättre. Det som byggs i dag förbrukar 

hälften så mycket energi per kvadratmeter 

jämfört med de flesta äldre hus. Och på sikt bör vi 

kunna halvera detta en gång till eller ännu mer. 

Samtidigt är det viktigt att fortsätta energieffektivisera 

befintliga hus som ju kanske ska användas 

i femtio år till. Liksom att utveckla fjärrvärmen så att 

produktionen blir mindre fossilbaserad och distributionen 

effektivare. 

Men vid ny bebyggelse måste man inte bara ta 

hänsyn till energifrågorna utan ta ett helhetsgrepp 

kring hållbarhetsfrågorna. Utgångspunkten måste 

vara att alla nya större stadsdelar som byggs ska 

ha en tydlig miljöprofil. 


13

Även om den genomsnittliga 

miljöbelastningen är 

låg i en storstad blir de 

absoluta talen snabbt stora. 

Lokal produktion av matvaror, 

lokala saluhallar och ökad 

återvinning av avfall kan därför 

ge avsevärda miljövinster. 

En förutsättning för att kunna utnyttja den kreativa 

massan i en storstad är en stor rörlighet. Men det 

är viktigt att transporterna sker på ett sätt som 

varken leder till stora utsläpp eller onödig trängsel. 

För att uppnå detta krävs en utbyggnad av såväl 

kollektivtrafik som vägar i kombination med ökade 

möjligheter att gå och cykla. Men också att de 

drivmedel som används är valda med omsorg. 

När staden växer är det viktigt att det inte innebär 

en försämring av de värden som ligger i mark, 

luft och vatten. Vår utgångspunkt är därför att 

nya bostäder ska passas in bland befintlig bebyggelse 

snarare än att orörda grönytor ska tas 

i anspråk. Vid anläggning av nya stadsdelar ska 

stadsdelsparker anläggas och träd planteras längs 

gatorna. 

Stadens luft är bättre än någonsin, men den kan 

bli ännu bättre. Det finns förstås problem kvar att 

hantera, inte minst de partiklar som slits upp från 

vägbanorna. 

Till sist är det angeläget att Stockholms kanske 

främsta kännetecken — vattnet — är rent nog för 

djur, växter och badande. Men också för att utgöra 

basen för vår dricksvattenförsörjning. 

Förslag: 

Konkreta åtgärder för miljön i Stockholm 

Framtidens miljö, hälsa och livskvalitet i Stockholm 

är beroende av både genomtänka planer för 

helheten och alla små beslut som fattas varje dag. 

Vi tror mer på konkret och systematiskt arbete än 

svulstiga svepande deklarationer. Men den praktiska 

ansatsen står inte på något sätt i motsatsställning 

till att sätta upp tuffa mål. 

Ett sådant mål är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt 

år 2050. För att nå dit krävs ett långsiktigt 

och uthålligt arbete som steg för steg för 

oss närmare målet. En central del i detta är att vi 

hela tiden höjer våra mål vad gäller nya bostäders 

energianvändning. De hus som byggs framöver 

ska uppfylla kravet 55 kWh/m 2 och steg för steg 

går vi vidare mot rena passivhus, det vill säga 

väldigt energisnåla hus. Vi behöver också energieffektivisera 

befintliga bostäder och kontorsfastigheter. 

Här är tio procents minskning ett kortsiktigt 

mål. Fjärrvärmen ska fortsätta minska sin koleldning 

för att på sikt fasa ut den helt. 

Ett helhetstänkande i stadsplaneringen innebär 

att man bygger in rätt lösningar redan från början. 

Detta sker i de stora miljöprofilområden som 

påbörjats och de närmaste åren ska slutföras. Vi 

vill också att ett nytt miljöprofilområde påbörjas 

i Lövholmen. 

Även trafikens negativa inverkan på såväl utsläpp 

som framkomlighet behöver begränsas. En avgörande 

del i detta är att bygga ut tunnelbanan och 

övrig kollektivtrafik. Men det handlar också om att 

förbättra möjligheterna att gå och cykla. Vi vill därför 

följa upp den tidigare cykelmiljarden med ännu 

en cykelmiljard. 

En storstad helt utan vägtransporter är dock en 

utopi. Avlastande kringfartsleder som Förbifart 

Stockholm, Norra länken och Österleden gör att 

bilar och bussar kommer fram utan köande. Därför 

är dessa satsningar också bra för miljön. 

Man ska också komma ihåg att ungefär 130 000 

personer varje dag pendlar mellan norra och södra 

Stockholm. En kortare resväg innebär högre livskvalitet 

för dem. Men också stora fördelar för alla 

som slipper konkurrera om utrymmet med dessa 

pendlare på befintliga vägar eller i kollektivtrafiken. 

Och som en följd av detta reduceras partikelhalterna 

i stadens luft. 

Ett annat viktigt inslag är en tydlig 

trafikstyrning, som underlättar för 

kollektivtrafik och nyttotransporter. 

Tillsammans med en framsynt 

parkeringspolitik som gör att 

gatuutrymmet används på 

bästa sätt. 


14

Spårtrafik ska drivas av grön el. Bussar ska steg 

för steg bli fossil fria. En väg dit är att vid upphandling 

av busstrafik inkludera incitament att 

minska miljöbelastningen under kontraktstiden. 

Stadens och landstingets egna transporter ska 

också styras mot minskad användning av fossila 

bränslen. Även privatbilister ska kunna köra grönt, 

därför behöver bland annat infrastrukturen kring 

laddare för elfordon byggas ut. Bilpooler bör ges 

goda förutsättningar, exempelvis genom att staden 

medverkar till parkeringslösningar för dessa. 

En miljon människor genererar mycket avfall. En 

stor del av detta utgörs av mat med högt energivärde. 

Vårt mål är att år 2018 ska femtio procent 

av matavfallet samlas in och bli biogas. Själva 

insamlingen görs enkel för hushållen. Även vad 

gäller grovsopor finns skäl att förenkla för hushållen 

genom att öka utbudet av mobil upphämtning, 

vilket underlättar för dem som saknar tillgång till bil. 

Staden bör ge förutsättningar för dem som så 

önskar att bedriva lokala odlingar och lokala 

saluhallar. Samt se över stadens möjligheter att 

erbjuda närproducerad mat i sina verksamheter. 

Vid nybyggnation bör det finnas en tydlig strategi 

för att bevara gröna ytor. I första hand ska redan 

ianspråktagen mark användas och staden byggas 

ihop. Alla stockholmare ska ha ett grönområde 

inom gångavstånd. Vi vill också upprusta stadens 

mindre parker och bortglömda platser. Vid nybyggnation 

bör man också i positiv anda pröva om 

det passar med gröna tak (så kallade sedumtak). 

För att komma åt partikelproblemet behöver en 

lång rad åtgärder vidtas. Det kan handla om dubbfria 

miljözoner, bevattning av vägbanor och lägre 

hastigheter. Att bygga Förbifart Stockholm leder till 

mindre genomfartstrafik och därmed reducering av 

partikelhalterna i luften. 

Att koncentrera avloppsreningen till Henriksdalsverket, 

vilket uppgraderas med membranteknik, 

kommer att medföra avsevärt minskade utsläpp 

i både Saltsjön och Mälaren. 

Var och en av alla dessa ovan nämnda insatser 

kan kanske uppfattas som teknokratisk. Men 

lagda tillsammans bildar de en större helhet. En 

stad som förmår att växa såväl i invånarantal som 

i ekonomisk styrka men samtidigt bli mer och 

mer miljövänlig. Där vi för varje år som går reser 

klimatsmartare, bor energieffektivare och återvinner 

mer. Där vi omges av ren luft, friskt vatten och 

levande grönområden. 

Det innebär i sin tur att människors livskvalitet kan 

fortsätta öka och stadens samlade attraktivitet och 

tillväxtkraft kan stärkas än mer. 


• Värna och utveckla Stockholm som en levande och grön stad med hög livskvalitet, ren luft och friskt vatten 

• Stockholm ska vara helt fossilbränslefritt 2050 — på vägen dit ska koldioxidutsläppen per person minska år för år 

• Bygga ut tunnelbana och övrig kollektivtrafik tillsammans med cykelstråk och avlastande kringfartsleder 

• Införa en tydlig trafikstyrning, som underlättar för kollektivtrafik och nyttotransporter 

• Ny bebyggelse planeras utifrån minimal energianvändning och att befintliga fastigheter energieffektiviseras 

med 10 procent 

• Hälften av allt matavfall år 2018 ska samlas in och förädlas till biogas 

• Alla stockholmare ska ha ett grönområde inom gångavstånd 


15

Det ska vara enkelt att ta sig fram 

Nuläge: 

Alltfler reser allt snabbare 

Människors möjlighet till resor och rörelse skapar 

grund för tillväxt, arbete och välfärd. Det handlar 

om föräldern som ska ta sig från arbetet för att 

hämta på förskolan. Studenten som ska hinna 

från universitetet till extrajobbet. Hantverkaren som 

måste genom city på väg till nästa jobb. Pensionären 

på väg till restaurangbesöket. Tonåringarna 

som ska hem från en sen fotbollsmatch. 

För de flesta stockholmare handlar resande om 

att få tiden att räcka till i vardagen, att kunna styra 

över sin egen tid och att slippa se tiden rinna iväg 

på grund av förseningar. 

En genomsnittlig vardag görs totalt drygt fem 

miljoner resor inom Stockholmsregionen. Under 

den senaste trettioårsperioden har resandet 

i länet ökat, även i relation till befolkningstillväxten. 

Antalet resor per person har 

ökat. Resorna har också blivit längre. 

Här är det inte ovanligt att vi bor i en del 

av regionen och jobbar i en annan. 

Till bilden hör också att Stockholm växer 

tre gånger snabbare än övriga Sverige. 

Det innebär att både kollektivtrafiken och all 

annan infrastruktur måste byggas ut i snabb 

takt. Tack vare att vi har fått ordning och reda på 

ekonomin i Stockholm har vi också de senaste 

åren kunnat göra rekordstora satsningar för att 

korta restiderna och göra vardagen enklare för 

stockholmarna. 

Sedan 2006 har vi investerat åtta miljarder kronor 

på att modernisera Stockholms blodomlopp — 

tunnelbanan. Dessutom har vi förhandlat fram en 

uppgörelse med staten om att bygga ut tunnelbanan 

med nya linjer och stationer. Det är förenat 

med mycket stora kostnader att bygga ut tunnelbanan. 

Därför har vi varit noga med att inte ge 

några löften förrän vi kan leverera dessa med full 

finansiering, krona för krona. 

Samtidigt har det satsats på annan spårbunden 

trafik, framför allt tvärbanan. Stora satsningar har 

gjorts på fler och bättre 

bussar, färjor och pendeltåg 

samt på vägar. 

Och dessutom investerar 

vi nu en miljard kronor för att 

förverkliga Cykelstaden — en omfattande 

satsning för att göra cykling i Stockholm 

säkrare, enklare och mer attraktivt. 

Resultaten har inte låtit vänta på sig. Andelen resenärer 

som väljer kollektivtrafiken har ökat kraftigt 

sedan 2006 och samma sak gäller andelen nöjda 

resenärer. Och punktligheten har stadigt förbättrats. 

Tunnelbanan har i dag en punktlighet på över 

95 procent, jämfört med 91 procent för sju år 

sedan. Pendeltågen är i tid i drygt 92 procent av 

fallen, jämfört med 81 procent 2006. 

Allt detta är bra. Men mycket återstår att göra. Att 

Stockholm är mer attraktivt än någonsin innebär att 

det finns ett fortsatt stort behov av investeringar. 

I ett växande Stockholm behövs mer av allt. 

Utmaning: 

Vinna tid för alla stockholmare 

Den snabba befolkningsökning som Stockholm 

upplever i dag innebär flera utmaningar. En av 

de tydligaste handlar om människors resor och 

rörelse. Vad som krävs är satsningar för utbyggd, 

bättre och pålitlig trafik — oavsett om vi talar om 

tunnelbana, bussar, tvärbana, pendeltåg eller 

vägar. 

Vi tror inte på att ställa olika trafikslag emot varandra. 

För oss handlar det istället om att varje 

resenär ska kunna välja rätt trafikslag, på rätt plats 

och vid rätt tillfälle utifrån sina förutsättningar och 

behov. De mest effektiva lösningarna, som är 

långsiktigt hållbara, ska vara vägledande — inte 

ideologiska käpphästar. 

Det är därför vi vill arbeta för både utbyggd tunnelbana 

och nya kringfartsleder. Det är helt enkelt 

nödvändigt att också genomföra stora satsningar 

på vägar. Detta för att öka framkomligheten för 

såväl privatbilister som nyttotrafik som SL-bussar. 

En del partier motsätter sig vägsatsningar som 


16

Förbifart Stockholm. Men vi kommer att ta strid för 

helhetsperspektivet. Alla trafikslag behövs om hela 

Stockholm ska kunna fungera, växa och utvecklas. 

En av våra huvudprioriteringar är att bygga ny tunnelbana 

och att modernisera den befintliga. Men 

det behövs också fler tvärförbindelser av olika slag. 

Det behöver även bli enklare att betala sina resor 

och informationen i kollektivtrafiken behöver bli 

bättre. Plankning kostar stockholmarna hundratals 

miljoner kronor varje år. Därför vill vi sätta in fler åtgärder 

för att motverka plankning i kollektivtrafiken. 

Vid sidan av kollektivtrafiken utgör cykeln det effektivaste 

transportmedlet för att snabbt förflytta 

sig i Stockholm med liten påverkan på andra 

människors tid och rum. Varje dag uppskattas 

hundratusen stockholmare cykla. Även om inte alla 

gör det i rusningstrafik eller ens till och från jobbet 

säger det något om vilken betydelse cykeln fått 

som transportmedel i staden. Därför ser vi det som 

nödvändigt att utveckla Stockholm som cykelstad. 

Det enklaste och vanligaste sättet att ta sig fram 

i Stockholm är att gå. Vi ser det som en självklarhet 

att prioritera möjligheten att ta sig fram till fots 

i Stockholm. Arbetet med Promenadstaden är en 

viktig del i arbetet med att öka framkomligheten 

i staden. 

Vi vill behålla Bromma flygplats och kommer att 

ta strid mot dem som önskar nedläggning. Den 

behöver istället få utvecklas och förbättras. Stockholm 

behöver en modern cityflygplats även i framtiden. 

Stockholm är som bekant en stad byggd på öar 

och omgiven av sjö- och havsvatten. Detta ger 

unika förutsättningar att åka kollektivt med båt, och 

vi vill under kommande år fullfölja de satsningar 

som redan påbörjats. 

Förslag: 

Alla trafikslag ska byggas ut 

Stockholm behöver bli mer tillgängligt. Flera stora 

satsningar behöver komma på plats för att minska 

trängsel och köer samt öka framkomligheten. Vi vill 

därför snarast bygga klart Förbifart Stockholm för 

E4 väster om Stockholm. 

Den östliga förbindelsen Österleden runt Stockholm 

behöver också byggas för att kunna öka tillgängligheten, 

förbättra miljön och trafiksäkerheten. 

En utbyggd tunnelbana är en förutsättning för att 

Stockholm ska förbli en attraktiv storstad. Därför vill 

vi som en första större satsning bygga ut tunnelbanan 

i alla väderstreck med sammanlagt nio nya 

stationer. Den första stationen ska öppna redan 

om sex år och om nio år ska allt stå klart. Då har 

vi byggt ut tunnelbanan över Södermalm till Nacka 

och från Akalla till Barkarby. Och skapat en helt ny 

linje från Odenplan till Hagastaden och Arenastaden 

med en tänkbar förlängning till Täby. Det är 

också högintressant att utreda förslaget att koppla 

ihop Barkarby och Hjulsta längs blåa linjen. Vi vill 

även ta nästa steg i planeringen av ny tunnelbana 

till Älvsjö via Hagsätra. 

Det handlar även om att möta resenärernas behov 

i närtid. En del i detta är att rusta upp den befintliga 

tunnelbanan. Vi vill modernisera tunnelbanans röda 

linje genom ett nytt signalsystem — det kommer 

att öka den maximala turtätheten från 24 till 30 

tåg per timme. Den gröna linjen vill vi totalrenovera 

västerut mot Hässelby med fräschare stationer och 

nya plattformar. 

Vi vill arbeta för en enklare, smartare och tryggare 

kollektivtrafik. Det betyder bland annat att vi vill 

samarbeta med andra för att SL-kort ska gälla 

som betalning för biljetter i hela Sverige. På så 

vis behöver resenärerna inte oroa sig för onödigt 

krångel. Biljetter i kollektivtrafiken måste också 

kunna köpas med kontokort eller med andra enkla 

betallösningar. Vi vill också förenkla genom att 

på hållplatserna sätta upp särskilda gps-styrda 

snabbkartor som snabbt vägleder resenärer till 

rätt slutdestination med hjälp av en smartphone. 

Sjötrafik kan inrättas för att underlätta trafiken under 

ombyggnaden av Slussen, men även prövas för 

att skapa nya förbindelser mellan andra delar av 

Stockholm. Ett exempel är sträckan Söder Mälarstrand–Norr 

Mälarstrand. 


17

Vi behöver göra det både mer attraktivt och lönsamt 

för fler att välja kollektivtrafiken till och från 

arbetet. Ett sådant sätt är att införa arbetskort i SLtrafiken 

som arbetsgivarna betalar. Ska vi klara av 

att ha en bra kollektivtrafik måste också alla göra 

rätt för sig. Därför vill vi ta krafttag mot plankning 

och tjuvåkning. Bötesbeloppen för plankning i kollektivtrafiken 

bör fördubblas. 

Färdtjänstresenärer som sällan eller aldrig kan resa 

med den ordinarie SL-trafiken bör få friare resetilldelning. 

Den sex kilometer långa Citybanan som ger fler tåg 

och färre förseningar för stockholmarna behöver 

byggas klart. När den blir färdigbyggd får dubbla 

antalet tåg plats på de nuvarande järnvägsspåren 

genom Stockholm. Det minskar risken för förseningar. 

Med Citybanan på plats vill vi även göra 

Odenplan till ett nytt resecentrum för stockholmarna 

med fler avgångar och mer trafik. 

Vår ambition är att skapa en ny cykelmiljard 2018– 

2022 för fortsatt utbyggnad av cykelvägnätet och 

prioritera snöröjning som gör att det går att cykla 

året runt. Dessutom vill vi skapa 3 500 nya cykelparkeringar. 

Genom en gemensam cykelplanerare 

och parkerings-app för hela Stockholms län blir det 

enklare för fler att ta sig fram. 

För bilister vill vi kombinera infartsparkeringar för 

omstigning till kollektivtrafik, med korttidsparkeringar 

för snabbare ärenden i city. För att minska 

trängseln på gatorna är det viktigt att bilar i ökad 

utsträckning står parkerade i parkeringsgarage. 

Därför ska flera nya parkeringsgarage byggas 

i Stockholm de kommande åren. 

Bromma flygplats ska utvecklas som en bidragande 

del i ett lättillgängligt Stockholm för både 

stockholmare och besökare. 


• Bygga ut tunnelbanan med nio nya stationer huvudsakligen längs blå linjen 

• Rusta upp röda linjen för ökad turtäthet från 24 till 30 tåg per timme samt renovera hela den gröna linjen västerut med 

fräscha stationer 

• Satsa på fler tvärförbindelser, exempelvis förlängningen av tvärbanan till Kista centrum 

• Göra det enklare att betala i kollektivtrafiken, bland annat genom att kontokort ska kunna användas för att köpa biljetter 

• Bygga klart Förbifart Stockholm väster om Stockholm som ger enklare, snabbare och mer miljövänligt resande 

• Bygga den östliga förbindelsen Österleden runt Stockholm för ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet 

• Skapa en ny cykelmiljard för fortsatt utbyggnad av cykelvägnätet och prioritera snöröjning så att det går att cykla 

året runt 


18

En skola med fokus på kunskap 

Nuläge: 

På rätt väg — men vi vill mycket mer 

Stockholm är och ska vara en ledande kunskapsstad. 

Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina 

egna intressen och sin egen förmåga för att nå sin 

fulla potential. Skolan ska fungera som en språngbräda 

till ett friare och rikare liv som vuxen. Detta 

oavsett vilken bakgrund eller studietradition vi har 

med oss hemifrån. 

De flesta, men inte alla, skolor i Stockholm har såväl 

nöjda elever och föräldrar som bra kunskapsresultat. 

Meritpoängen är relativt höga — i en jämförelse 

med landets övriga kommuner placerar sig 

Stockholm i den översta tiondelen. Andelen elever 

som är behöriga till gymnasiet är högre än i såväl 

övriga storstäder som landet i stort. Samtidigt 

finns en stor spridning av skolornas genomsnittliga 

resultat, och ett stort antal elever lämnar högstadiet 

utan godkända betyg i ämnen som krävs för 

att komma vidare till gymnasiet. Allt detta rymmer 

betydande utmaningar. 

Tyvärr har politiska beslut sedan 1970-talet styrt 

skolan bort från att förmedla grundläggande kunskaper 

och färdigheter i att läsa, skriva och räkna. 

Att följa upp vad eleverna lär sig ansågs länge vara 

negativt. Och i takt med att lärarna fick diverse 

andra arbetsuppgifter utöver undervisning 

sjönk lärar yrkets status och 

lönenivå. 

Reformer och satsningar som 

Alliansen genomfört, både 

nationellt och lokalt, har gjort 

att skolan steg för steg börjat 

hitta tillbaka till det som under 

ett par år tionden prioriterades 

ner: fokus på kunskap och undervisning 

byggd på vetenskap och 

beprövad erfarenhet. Målet är att varje skola 

ska vara en bra skola där eleven utvecklas och når 

höga kunskapsresultat. I förskolan har en ny läroplan 

införts där ambitionerna för lärande höjts. Mål 

har utökats och förtydligats inom språk, matematik 

och naturvetenskap. Föräldrar med barn i Stockholms 

förskolor är också som regel mycket nöjda 

med förskolan. 

Vi har satt in särskilda resurser 

för att lyfta de skolor 

i Stockholm som har lägst 

resultat. Lärarlönerna har 

höjts och särskilda satsningar 

på att öka yrkets status och belöna 

skickliga lärare har gjorts genom karriärtjänster. Vi 

har prövat nya metoder för att barn som invandrat 

ska kunna integreras och komma in i den svenska 

skolan snabbare. För de äldre eleverna har läxhjälp 

införts och för dem som inte nått målen vid 

läsårets slut finns numera sommarskola. Genom 

införandet av spetsutbildningar kan elever som vill 

fördjupa sig läsa in kurser på en högre nivå. 

De skolreformer som genomförts, för att öka 

elevers och föräldrars möjlighet att själva välja, 

har skapat en mångfald av skolor med olika profil 

och pedagogiska metoder. Detta gäller inte minst 

i Stockholm. Fler än någonsin får i dag chansen till 

en utbildning som möter deras behov och intressen. 

Det fria skolvalet har också bidragit till att 

bryta med den segregation som följde av en strikt 

närhetsprincip där alla tidigare var tvungna att gå 

i skolan närmast hemmet. Att kunna välja skola 

och utbildning är något som skattas högt av elever 

och föräldrar i Stockholm. 

Alla dessa reformer och beslut innebär alltså att 

skolan i Stockholm är på rätt väg igen. Men vi är 

långtifrån nöjda. Utmaningarna är fortfarande stora. 

Arbetet med att stärka elevernas kunskaper måste 

ha högsta prioritet även under kommande år. 

Utmaning: 

Alla skolor ska bli bättre 

Den viktigaste utmaningen för alla skolor i Stockholm 

är att i ännu högre grad fokusera på att höja 

elevernas kunskapsnivå. Detta gäller både de 

elever som behöver extra stöd för att komma ifatt 

och de elever som redan har bra betyg. Fler behöver 

nå godkänt i alla ämnen samtidigt som fler 

elever når högre nivåer. Tydliga mål ska sättas upp 

för att öka andelen behöriga till gymnasiet, höja 

meritpoängen i allmänhet och särskilt höja kunskaperna 

i matematik. Därför vill vi inom skolans område 

också prioritera sådana reformer och åtgärder 

som bidrar till att höja elevernas kunskapsresultat. 


19

I Sverige börjar eleverna skolan vid en relativt sen 

ålder. Har man inte med sig grundkunskaper i att 

läsa, räkna och skriva från förskolan till grundskolan 

blir det en stor utmaning att följa med i övrig 

undervisning. 

En avgörande punkt är att göra det mer attraktivt 

att bli lärare, dels för att få fler att söka sig till yrket, 

dels för att locka de bästa krafterna till skolan. Löneutvecklingen 

för lärarna har under flera årtionden 

varit lägre jämfört med andra akademiska yrken. 

Samtidigt har lärarrollen förändrats. Utöver det som 

måste vara kärnan — att undervisa och behärska 

sina ämnen — har också en mängd administrativa 

uppgifter tillkommit. Mycket av detta borde andra 

yrkeskategorier, föräldrarna eller eleverna själva 

kunna ansvara för i framtiden. 

Många elever upplever att de blir störda på lektionerna, 

bland annat av att ljudnivån i klassrummet 

är för hög. Om fem minuter per lektion går åt till 

olika typer av onödiga avbrott och störningar innebär 

det att sammanlagt ett helt läsår i grundskolan 

går förlorat. Att kapitulera för problemet genom att 

låta elever låna hörselskydd för att få en tyst stund 

— för att koncentrera sig på att läsa en bok eller 

för att räkna ett mattetal — är fel väg att gå. Lugn 

och ro i klassrummet ska vara en självklarhet. 

Allt det här måste uppnås samtidigt som ett växande 

Stockholm innebär att nya förskolor och 

grundskolor behöver byggas i en hög takt. Det är 

en förutsättning för att föräldrar och elever ska ha 

en valfrihet även i praktiken och för att det ska gå 

att få en skolplats i närheten av där man bor. 

Förslag: 

Lugn och ro i klassrummet 

och högre kvalitet i lärandet 

Genom att lära av forskning och beprövad erfarenhet 

kan metoder och arbetssätt som visat 

sig fungera införas på fler ställen. Vi vill avsätta 

särskilda medel för att utvärdera om en metod är 

effektiv och för att införa bevisat effektiva metoder 

i fler skolor. Stockholms skolor har jämfört med de 

flesta andra kommuner goda resurser och vi vill att 

det ska fortsätta vara så även under nästa mandatperiod. 

Fortbildning för att stärka och utveckla 

skolledarna bidrar positivt till välskötta skolor med 

höga resultat. Skolor som höjer resultaten varaktigt 

och till en hög nivå bör få särskilda medel som en 

morot. 

Vi vill att förskolan ska stötta språkutvecklingen hos 

barn som har bristande språkkunskaper i svenska. 

Genom att införa en mer systematisk uppföljning 

av barnens kunskaper identifieras barn som behöver 

extra stöd och en bättre övergång till lågstadiet 

säkras. Uppföljningen kan också bidra till kvalitetsarbetet 

i förskolorna. 

Resultaten i matematik behöver höjas genom 

att fler når målen. Detta är extra tydligt vad gäller 

dagens lågstadieelever. Här vill vi bygga ut uppföljningen 

av elevernas kunskaper på motsvarande 

sätt som redan sker inom läsning. Ju tidigare skolan 

märker om en elev behöver extra stöd desto 

snabbare kan detta stöd också sättas in. 

Vi vill öka antalet speciallärare för att kunna ge 

de elever som behöver särskild hjälp detta. Som 

stöd vill vi inrätta en kommission med experter och 

forskare inom pedagogik och hjärnans utveckling 

som kan utveckla metodik och insatser för hur 

skolan kan möta barn med särskilda behov. Inom 

särskolan vill vi öka praktiken och kontakterna 

med arbetslivet för att fler elever ska komma ut på 

arbetsmarknaden. 

För en del elever bottnar studieproblemen i andra 

faktorer. Vi vill därför modernisera elevhälsan genom 

att införa tidsbokning och kontakt via internet 

samt införa en elevhälsogaranti där det framgår hur 

snabbt man har rätt till stöd. 

Även elever som når målen behöver stöd så att 

de kan nå sin fulla potential. Därför är vi positiva till 

spetsutbildningar där de elever som hunnit längre 

kan läsa gymnasiekurser i grundskolan och få 

undervisning på universitetsnivå i gymnasiet. 

Föräldrar har ett ansvar för att stötta sina barns 

utbildning, men alla räcker inte till. För de elever 

som behöver ytterligare stöd för att nå målen vill vi 

utöka sommarskolan till att omfatta fler elever i fler 


20

årskurser. Vi vill även utveckla fritidsverksamhetens 

innehåll med allt från läxläsning till extra idrott eller 

kultur. 

Genom att minska klasstorlekarna i lågstadiet vill 

vi underlätta för läraren att se varje elev och bättre 

kunna anpassa undervisningen efter elevernas 

individuella förutsättningar. I en stad som växer är 

utmaningen dubbel: bygga fler skolor och klassrum 

samtidigt som fler lärare anställs. För att ytterligare 

öka lärarnas fokus på kunskapsförmedling vill vi 

minska administrationen och avlasta lärarna. 

En skola som bryr sig om hur det går för eleverna 

måste följa upp och dokumentera resultat men 

man måste samtidigt göra det på ett sätt som 

inte tar för mycket tid från undervisningen. I de 

fall där nya uppföljningar införs är det viktigt att 

se över befintliga krav så att den totala mängden 

administration minskar. Vi är även öppna för att 

pröva lösningar med lärarsekreterare. På så sätt 

kan man öka lärarnas tid med eleverna genom att 

lyfta över framför allt administrativa arbetsuppgifter 

på lärarsekreteraren. Att centralisera rättningen av 

nationella prov ger ökad specialisering och frigör 

tid till undervisning. 

Vi vill utöka antalet karriärtjänster där särskilt 

skickliga lärare tar på sig ett större ansvar mot ett 

lönepåslag på upp till 10 000 kronor i månaden. 

Därmed belönas befintliga lärare samtidigt som fler 

lockas att söka sig till yrket. 

Vi vill att det ska fortsätta vara föräldrarna och 

eleven som väljer skola eller förskola, inte kommunens 

tjänstemän eller politiker. Därför vill vi bevara 

och utveckla valet genom att tydligare synliggöra 

skolors kunskaps resultat och förskolors kvalitetsmått. 

Samt i områden där utbyggnad behövs öka 

takten så att valfrihet också finns i praktiken. 


• Minska klasstorlekarna i lågstadiet för att få lugn och ro samt mer tid för varje elev 

• Höja lönen, stärka fortbildningen och inrätta fler karriärtjänster för skickliga lärare 

• Minska den administrativa bördan på lärare så att de kan prioritera undervisningen 

• Ge förskolan ökat fokus på att stödja språkutvecklingen hos barn som har bristande språkkunskaper i svenska 

• Satsa på tidig uppföljning i matematik, läxhjälp och sommarskola 

• Ge mer stöd till dem som behöver det bland annat genom fler speciallärare 

• Bevara och utveckla möjligheten för föräldrar och elever att välja skola och förskola 


21

Bekämpa utanförskap och segregation 

Nuläge: 

Alla vill bygga sig en framtid 

— men för en del är hindren fler 

Stockholm ska vara en stad som håller samman. 

Därför är det viktigt för oss att arbeta långsiktigt 

och målmedvetet med att riva hinder och ge 

nödvändiga verktyg för att den tillväxt som sker 

i Stockholm ska komma alla till del. 

Här ska alla människor, oavsett bakgrund, kunna 

skapa sig en framtid. Många med en bakgrund 

från andra länder lyckas också väl med detta. 

Behovet av ekonomiskt bistånd har inte varit så 

lågt sedan början av 1980-talet. Det främsta skälet 

till detta är att aldrig förr har fler jobbat än i dag. 

Och ökningen är störst bland stockholmare som 

är födda i ett annat land än Sverige. På bara fyra år 

har antalet sysselsatta i den gruppen ökat med 

40 000 personer. 

Samtidigt som Stockholm är möjligheternas stad 

för de flesta finns det nya stockholmare som inte 

är en del av detta. De står ofrivilligt utan jobb för 

att de rätta verktygen saknas, såsom utbildning, 

språkkunskaper och kunskap om hur vägen in på 

arbetsmarknaden ser ut. 

Under de år som vi har styrt Stockholm har vi därför 

fokuserat på att utveckla metoder för att bryta 

utanförskap för dem som står längst från arbetsmarknaden. 

Sedan starten av Jobbtorg Stockholm 

har närmare 20 000 personer gått vidare till jobb 

eller studier. 

Undervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) 

har sedan några år tillbaka som tydligt mål att 

korta vägen till jobb. SFI-resultaten i Stockholm är 

glädjande nog bland de bästa i landet. 2013 hade 

93 procent av de studerande i SFI godkänt betyg 

efter avslutad kurs. Det är även en klar förbättring 

jämfört med föregående år. Den som vill göra 

praktik kan få hjälp på sitt hemspråk för att utveckla 

svenskan på arbetsplatsen. Språkinlärningsverktyg 

via mobiltelefonen fungerar som ett lexikon för att 

underlätta arbetet. Med en funktion som spelar 

upp ord på svenska kan praktikanten även träna 

sitt uttal. 

Resultaten i Stockholms 

grundskolor är generellt 

höga, men elevernas 

socio ekonomiska bakgrund 

har fortsatt betydelse för vilka 

resultat de får. Socioekonomisk 

bakgrund och bakgrund från ett annat 

land är dock två olika saker. Barn till invandrade 

akademiker klarar sig ofta bra i skolan och går, 

när de blir äldre, i hög grad vidare till akademiska 

studier. 

Samtidigt bor en hög andel av de personer som 

har invandrat till Sverige i de stadsdelar där skolorna 

har lägst resultat. Det fria skolvalet har bidragit 

till att bryta med den segregation som följde av en 

strikt närhetsprincip där alla tidigare var tvungna att 

gå i skolan närmast hemmet. De 17 skolor som 

har lägst resultat får extra stöd utifrån skolornas 

utmaningar. En särskild utmaning för skolan gäller 

barn som kommer till Sverige när de är lite äldre. 

Stockholm är en stor stad med skilda stadsdelar, 

alla med sin karaktär, sina styrkor och sina 

utmaningar. Minskad segregation uppnås även 

genom satsningar i den fysiska miljön. Ett ökat och 

blandat bostadsbyggande och en aktiv stadsplanering 

har gett plats för fler människor och minskat 

segregationen. Under åtta år har ett omfattande 

upprustnings- och ombyggnadsarbete genomförts 

i ytterstaden. Mycket har gjorts, men det finns mer 

kvar att göra. 

Samtidigt har vi sett till att några av stadens förvaltningar 

nu flyttar från innerstaden till ytterstaden. 

Det bidrar med nya arbetsplatser i stadsdelar där 

det tidigare framför allt fanns bostäder. På så sätt 

kan nya företag, såsom lunchrestauranger och annan 

kringservice, växa fram. 

Utmaning: 

Jobb och utbildning är vägen in i samhället 

Människor som invandrar till Sverige har olika förutsättningar. 

Det gäller att ta tillvara var och ens inneboende 

kraft. Vissa har med sig specialiserade 

högskoleutbildningar och klarar sig bra i konkurrensen 

på arbetsmarknaden. Andra har bara några 


22

års skolgång i bagaget, och då kan trösklarna in 

på arbetsmarknaden verka nästan oöverstigliga. 

Den första tiden i ett nytt land är avgörande för att 

korta vägen till jobb. För varje dag som går utan 

de verktyg som krävs för att vara delaktig i samhället 

blir det svårare att skapa sig en bra framtid här. 

Utgångspunkten bör vara att alla insatser från dag 

ett i Stockholm ska syfta till jobb. En konkret åtgärd 

kan vara att genast få en coach som guidar till 

samhällsintroduktion, språklektioner och färdplan 

till jobb. 

Det finns en växande modern arbetsmarknad 

i Stockholm, till exempel inom IT eller Life Science. 

Där jobbar personer som har arbetskraftsinvandrat 

med hög specialistkompetens och ofta klarar sig 

på engelska. Här finns inga egentliga utmaningar, 

bara möjligheter. 

Men för de flesta andra jobb är bra kunskaper 

i svenska en förutsättning för att över huvud taget 

få komma på intervju. Svenska språket är för de 

flesta också en nyckel för att bli en del av vårt samhälle. 

Det gäller alltifrån vardagssamtal i livsmedelsbutiken 

till ut övande av demokratiska rättigheter. 

I flera stadsdelar i Stockholms ytterstad kan vuxna 

i dag leva ett helt liv utan att lära sig svenska. Det 

skapar ett parallellt samhälle och bidrar starkt till 

segregationen. Delaktigheten i samhället hänger 

i stor utsträckning samman med förmågan att 

förstå och använda det svenska språket. Undervisningen 

i svenska ska vara flexibel och öppen för 

alla så att vägarna till jobb och studier kortas. 

Den som kommer till Sverige som flykting, mitt 

under sin skolgång, behöver få ett individuellt utformat 

stöd för att nå kunskapsmålen och komma 

in i ordinarie skola. 

Sociala insatser i ett tidigt skede kan fånga upp 

ungdomar i farozonen. Dessa insatser vill vi bevara 

och utveckla. När en ung människa tappat fotfästet 

kan det gå mycket snabbt utför. Skola och socialtjänst 

ska samarbeta kring unga som riskerar att 

hoppa av skolan. Stadens uppsökande verksamhet 

ska utvecklas och förstärkas i fråga om personer 

som varken jobbar eller studerar. 

I områden där många befinner sig i utanförskap 

är ofta förebilder och mentorskap en väg till framtidstro. 

De barn som växer upp med föräldrar som 

aldrig haft ett jobb har ofta ett särskilt stort behov 

av förebilder och inspiration. Vi behöver därför ta 

tillvara på och lyfta fram alla de goda förebilder 

som finns i vårt samhälle. 

Arbete är nyckeln in i samhället. 

Det ger en egen försörjning, 

samhörighet med 

andra och stärker den personliga 

identiteten. 

Stockholms arbetsmarknad omfamnar de flesta 

som flyttar hit. Men vi är inte nöjda förrän alla som 

vill och kan har ett jobb att gå till. Matchningen på 

arbetsmarknaden kan fortfarande bli bättre och 

vägarna bort från bidrag behöver bli fler. 

Det behövs fler växande företag som skapar fler 

jobb. Det måste bli enklare för fler att starta eget. 

Vuxna behöver få sina utländska utbildningar 

validerade, eller få en plan för komplettering av 

tidigare studier. Denna process tar ofta alldeles för 

lång tid i dag. Det måste också bli ännu mer lönsamt 

att arbeta. Dagens bidragssystem leder ofta 

till att många, i de flesta fall kvinnor, blir kvar i hemmen 

och får en svagare delaktighet i samhället. 

Förslag: 

Riv hinder och ge verktyg 

Arbete är nyckeln in i samhället. Det ger en egen 

försörjning, samhörighet med andra och stärker 

den personliga identiteten. Genom arbete kommer 

arbetskamrater, språket och en förståelse för varandras 

likheter och olikheter. Vår främsta prioritering 

är därför jobben. Vi ska fortsätta korta vägen till 

arbete, så att fler får ett jobb att gå till. 

En snabb introduktion till det svenska samhället är 

viktig för att fort komma i jobb. För dem som levt 


23

i långvarigt utanförskap handlar det ofta om att 

hitta nya vägar till jobb. En individuell plan för jobb, 

studier och språk bidrar till att korta vägen. 

När en person får ekonomiskt bistånd ska det 

finnas tydliga och definierade motprestationskrav 

som syftar till jobb eller studier. Kraven ska vara 

utformade efter varje människas förutsättningar. 

Det ska alltid löna sig att arbeta. 

Det ska vara enkelt och attraktivt att starta och 

driva företag också inom kvinnodominerade yrken. 

Start-up ytterstad ska fokusera på detta. 

För att få ett jobb och bli en del av det svenska 

samhället är ofta kunskaper i det svenska språket 

avgörande. Språkundervisningen ska vara lätttillgänglig 

för både barn och vuxna, och lätt att 

anpassa efter jobb, studier och praktik. 

Vi vill att det ska startas öppna förskolor där barnen 

kan leka i en stimulerande miljö samtidigt som 

deras föräldrar ges språkundervisning. 

Barn som inte har svenska som modersmål ska ha 

rätt till utbildning i svenska även utanför ordinarie 

skoltid. Allt för att de så snabbt det går ska komma 

ikapp sina klasskamrater. 

Unga som kommer till Sverige mitt under sin 

skoltid behöver både lära sig språket och samtidigt 

försöka fylla de kunskapsluckor som en längre 

tid på flykt kan ha orsakat. För att så snabbt som 

möjligt komma in i ordinarie skola ska undervisning 

erbjudas på kvällar och helger. De som kommer 

som ensamkommande barn och unga till Stockholm 

ska erbjudas språkträning i svenska genom 

individuell undervisning av lärarstudenter. 

Vuxna behöver få sina utbildningar validerade eller 

få en plan för komplettering av tidigare studier. 

Denna process ska gå fortare än i dag. 

I stadsdelar där utanförskapet är stort är ofta förebilder 

och mentorer en väg till framtidstro. Staden 

bör samarbeta med organisationer som erbjuder 

mentorskapsprogram där frivilliga möter nyanlända 

personer. Vi vill att universitets- och högskolementorer 

knyts till stadens fokusskolor, alltså de skolor 

med lägst resultat som får extra resurser. Vi vill 

också utveckla nya former för möten mellan unga 

och företagare. Skolorna bör även i högre grad än 

i dag släppa in idrotts- och kulturaktiviteter i sina 

lokaler efter skoltid. 


• Korta vägen till jobb eller studier för den som kommer till Sverige – information om hur vägen till jobb ser ut ska ges 

från dag ett 

• Införa tydliga krav på motprestation i form av jobbsökande eller studier för alla som söker ekonomiskt bistånd – det 

ska alltid löna sig att arbeta 

• Barn som inte har svenska som modersmål ska ha rätt till utbildning i svenska även utanför ordinarie skoltid 

• Starta öppna förskolor där föräldrar ges språkundervisning 

• Erbjuda kompletterande utbildning i svenska och andra ämnen på kvällar och helger för att korta vägen till ordinarie 

undervisning för äldre grundskoleelever 

• Lyfta fram goda förebilder och samarbeta med organisationer kring mentorskapsprogram där nya och gamla 

svenskar kan mötas 


24

Rätt vård i rätt tid 

Nuläge: 

Köerna är borta 

En bra sjukvård och omsorg utgör mycket av 

grunden i ett fungerande välfärdssamhälle. För 

oss är det självklart att vård och omsorg är något vi 

finansierar gemensamt via våra skatter. Plån boken 

ska aldrig få styra möjligheten att få vård eller stöd 

när vi behöver det. Lika självklart är att kvalitet 

och innehåll i verksamheten är det viktiga — inte 

driftsformen. Vi vill att stockholmarna ska kunna lita 

på att sjukvården och äldreomsorgen håller högsta 

kvalitet och är tillgänglig för alla som bor i den här 

staden. Detta har varit och är även fortsatt den 

viktigaste utgångspunkten för vårt arbete. 

Tack vare en välskött ekonomi har vi kunnat satsa 

mer pengar på sjukvård och äldreomsorg än 

någonsin tidigare. Det har bland annat inneburit 

sexton nya ambulanser, nya lättakuter och moderniseringar 

av samtliga sjukhus. Med Vårdval Stockholm 

har hundratals nya vårdgivare tillkommit och 

50 nya vårdcentraler öppnat. Genom att låta fler 

utföra vård i Stockholm har köerna inom specialistvården 

nästan helt försvunnit och inom andra delar 

minskat med så mycket som 90 procent. 

Vi har också kunnat satsa 250 miljoner kronor 

på ökad bemanning på demensboenden — det 

motsvarar 140 helårstjänster. Dessutom har 400 

kommunalt anställda utbildats till undersköterskor 

i äldreomsorgen. Sammantaget har vi ökat resurserna 

till äldreomsorgen med en miljard kronor, 

eller runt en femtedel, under mandatperioden. 

För oss handlar politik inte om att lova utan om 

att leverera. Vi är stolta över vad vi uppnått. Vi har 

pressat tillbaka köerna och ökat valfriheten i sjukvården. 

Vi har skapat en mångfald inom äldreomsorgen. 

Tillgängligheten har förbättrats samtidigt 

som makten över vården och omsorgen har flyttats 

från politiker och tjänstemän till stockholmarna 

själva. Det är den här valfrihetsreformen som gjort 

att Stockholm intagit en absolut ledande position 

i landet vad gäller såväl utbud som kvalitet på 

dessa områden. 

Genom framväxten 

av Hagastaden 

i norra Stockholm 

skapas ett världsledande 

forskningskluster 

inom Life Science. Med en 

investering på över 50 miljarder 

kronor, fördelat på 96 hektar, kommer 5 000 

bostäder och 36 000 arbetsplatser att stå klara 

runt år 2025. Forskningsstaden Stockholm räddar, 

förbättrar och förlänger stockholmarnas liv och 

hälsa — vi vill fullfölja den satsningen med full kraft. 

Men vi är inte nöjda. Sjukvården och äldreomsorgen 

i Stockholm ska i framtiden ännu tydligare 

utgå från de enskilda människornas önskemål 

och behov. Vården och omsorgen ska finnas när 

stockholmarna behöver den och ges på stockholmarnas 

villkor. 

Utmaning: 

Vård och omsorg på varje människas villkor 

De som bor i Stockholm måste kunna lita på att 

sjukvården är tillgänglig, håller hög kvalitet och att 

väntetiderna i vården är korta. När Stockholm växer 

snabbt är det inte minst viktigt att hindra vårdköerna 

från att komma tillbaka. En befolkningsökning 

motsvarande två SL-bussar varje dag innebär att 

vi behöver göra kraftiga investeringar i utbyggnad 

och moderniseringar. Och detta i kombination med 

omfattande nyrekrytering av medarbetare i vården. 

Vi måste också se till att skapa förutsättningar för 

fler att få vara med och utveckla vården på bästa 

sätt. 

Vi vill stärka valfriheten och säkerställa kvaliteten. 

Därför satsar vi på att göra det enklare att välja, få 

fram fler alternativ att välja på och öppna fler områden 

att välja inom. Men den utökade valfriheten 

måste kombineras med skärpta kvalitetskontroller 

för att garantera en hög nivå på vård och omsorg 

oavsett vilket val man gör. 

Många upplever att bemötandet inom vården och 

omsorgen brister. Alla ska kunna välja en person 

eller en institution som de har förtroende för och 


25

dåliga alternativ ska vara möjliga att välja bort. Det 

måste bli enklare att få rådgivning och koordinering 

av sina vård- och omsorgskontakter, något 

som patienter med flera diagnoser sedan några 

år tillbaka får genom så kallade vårdcoacher. Men 

det behöver också tydliggöras för alla som arbetar 

inom vården och omsorgen att kommunikationen 

med patienterna är en viktig del av uppdraget. Och 

dessutom att denna kommunikation måste utgå 

från hur den enskilda upplever sin situation och 

sina behov. 

Medarbetarnas kompetens, trivsel och goda framtidsmöjligheter 

är förutsättningar för vårdens och 

omsorgens höga kvalitet. Varje dag gör tiotusentals 

medarbetare ett bra och viktigt arbete. De måste 

ges nya karriärvägar, ha en bra och rättvis löneutveckling 

samt få den uppmärksamhet de förtjänar 

för alla sina viktiga insatser. Vi vill med utgångspunkt 

i personalens situation göra flera förändringar 

som stärker deras kompetensutveckling och 

karriärvägar och därigenom skapa högre kvalitet. 

Det ska vara ett attraktivt och naturligt val att arbeta 

inom sjukvården och äldreomsorgen i Stockholm. 

Genom ökad samverkan mellan det offentliga, akademin 

och näringslivet kan vi utveckla forskningsstaden 

Stockholm till att bli världsledande inom 

framför allt Life Science. 

Förslag: 

Kvalitet och valfrihet för en 

friskare framtid 

Stockholm ska ha en sjukvård i världsklass. För att 

kunna möta den snabba befolkningstillväxten och 

fortsätta att hålla köerna borta behöver vi bygga ut 

antalet vårdplatser kraftigt. Våra ambitioner är höga 

och Stockholm ska vara ett föredöme för övriga 

landet. Moderaterna vill också låta nya vårdcentraler, 

mödra- och barnavårdscentraler samt andra 

mottagningar få växa fram. För oss är säkerställandet 

av hög kvalitet viktigare än driftsformen. 

I de flesta fall kan vårdcentralerna lösa även akuta 

problem. Framtidens ökade vårdbehov behöver likväl 

mötas även med en förstärkt akutsjukvård. Vårt 

besked är därför att bygga nya akutmottagningar 

på Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus. En ny 

förlossningsklinik på S:t Görans sjukhus är också 

högprioriterad. 

Världens mest moderna universitetssjukhus, Nya 

Karolinska Solna, måste färdigställas och öppna 

för att kunna behandla de svårast sjuka och skadade 

patienterna. För att underlätta för dem som 

har svårt att själva ta sig till läkare vill vi utöka jourläkarbilar 

och hemsjukvård för äldre, barnfamiljer och 

andra som kroniskt eller tillfälligt har svårt att bege 

sig från hemmet. 

Stockholm ska ha en sjukvård 

i världsklass. För att kunna möta 

den snabba befolkningstillväxten 

och fortsätta att hålla köerna borta 

behöver vi bygga ut antalet vårdplatser 

kraftigt. 

Vi vill stärka valfriheten och säkerställa en högre 

kvalitet genom att patienter ska ha rätt att välja 

läkare och andra vårdgivare. Vårdval Stockholm 

ska utvecklas och vi vill se ett utökat vårdval inom 

fler områden såsom urologi och reumatologi. Det 

är också viktigt att göra det enklare att välja för patienterna 

genom att utveckla och skapa fler öppna 

jämförelser så att alla kan välja utifrån sina egna 

preferenser. 

Vi välkomnar nya tekniklösningar som gör vården 

bättre och stärker patientinflytandet. Husläkare ska 

kunna bokas på nätet. Dessutom vill vi att patienter 

ska ha rätt att välja vårdcentral och söka specialiserad 

vård och rehabilitering i andra landsting och 

utomlands. Detta är viktigt inte minst för alla som 

arbetspendlar. Med ökad mångfald och fler alternativ 

kommer också ett stort ansvar. Kvalitetsinspektionen 

inom omsorgen bör därför få ett utökat 

mandat i Stockholm. På Stockholms vård- och 

omsorgsboenden vill vi skapa en 90-plusgaranti 

som innebär att alla som fyllt 90 år ska garanteras 

plats. 


26

För personer med funktionsnedsättningar är hjälpmedel 

en förutsättning för ett rikt och självständigt 

liv. Vi ska därför se till att det utvecklas nya bra 

hjälpmedel och säkerställa en god tillgänglighet 

med stora möjligheter till egna val. 

För att stärka elevernas hälsa behöver skolhälsovården 

få ett större ansvar och samarbeta bättre 

med annan vård. Vi vill därför modernisera elevhälsan 

genom att införa tidsbokning och kontakt 

via internet samt införa en elevhälsogaranti där det 

framgår hur snabbt man kan få stöd. 

Alla ska ha rätt till bra bemötande och att välja en 

person eller institution de har förtroende för. Detta 

är särskilt viktigt när det gäller psykiatri och missbruksvård. 

Lika viktigt är det att kunna välja bort 

alternativ. Succén med vårdcoacher i Stockholms 

sjukvård vill vi utöka även till svårt sjuka barn som 

kan ges stöd och rådgivning. Alla äldre ska ha 

rätt att få vistas utomhus med en särskild garanti. 

Profil boenden för äldre är högt prioriterat och ett 

viktigt led i att möjliggöra åldrande på egna villkor. 

Det ska också bli enklare att få stöd genom införandet 

av en så kallad äldrelots i varje stadsdel. 

Vidare vill vi införa en särskild kontinuitetsbonus för 

hemtjänst som schemalägger på ett sådant sätt 

att äldre får träffa samma personer. Ett alternativ 

med skollunch ska erbjudas äldre som har beviljats 

matlåda men hellre äter ute. Vi vill att patienter 

ska ha rätt att ta del av sina egna journaler på ett 

lättillgängligt sätt. 

Medarbetarnas kompetens är förutsättningen för 

vårdens och omsorgens kvalitet. Därför vill vi se 

flera viktiga satsningar. Bristen på sjuksköterskor 

vill vi möta genom att utöka antalet utbildningsplatser. 

Inom äldreomsorgen vill vi inrätta praktikplatser 

för unga som ett led i arbetet att göra omsorgsyrkena 

mer attraktiva. Specialistutbildade sjuksköterskor 

behöver en bättre löneutveckling. 

Genom en mångfald av arbetsgivare skapas 

också en bättre arbetsmiljö som tar hänsyn till 

personalens olika behov och önskemål. Det goda 

arbete som bedrivs ideellt inom vården bör uppmuntras 

och anslagen till dessa verksamheter ska 

fördubblas. 

Forskningsstaden Stockholm ska fortsätta att 

utvecklas för att i framtiden bota fler patienter, få 

fram arbetstillfällen och skapa regional tillväxt. Och 

satsningen på att utveckla Hagastaden med universitetssjukhuset 

Nya Karolinska Solna till ett av 

världens främsta Life Science-kluster kommer att 

få fullt fokus även under kommande år. 


• Utveckla valfriheten och höja kvaliteten inom vården bland annat genom att utöka patientens rätt att välja till fler 

områden 

• Förstärka akutsjukvården med nybyggda akutmottagningar, fler jourläkarbilar och utökad hemsjukvård 

• Hålla vårdköerna borta genom att bygga ut antalet vårdplatser 

• Skapa en tryggare förlossningsvård med ytterligare en ny förlossningsklinik samt bättre löneutveckling för specialistutbildade 

sjuksköterskor 

• Utveckla Hagastaden till ett av världens främsta Life Science-kluster 

• Inrätta en särskild bonus för hemtjänst som satsar på kontinuitet och låter äldre träffa samma personal vid varje 

kontakt 


27

Alla ska vara trygga 

Nuläge: 

Otrygghet i vardagen är en vanlig 

upplevelse 

Trygghet handlar om varje människas rätt att leva 

sitt eget liv utan faktiska eller upplevda begränsningar 

av friheten. Det är ett misslyckande varje 

gång någon avstår från att ta en kvällspromenad, 

inte vågar åka med kollektivtrafiken eller väljer en 

omväg för att torget brukar vara stökigt. 

Risken för att bli utsatt för brott i Stockholm är 

relativt låg, men varje vålds- eller sexualbrott som 

begås är ett för mycket. Att bli utsatt för stöld 

är alltid en kränkning, oavsett vilka ekonomiska 

värden som förloras. I vissa stadsdelar och sociala 

miljöer är också riskerna avsevärt högre än i övriga 

samhället. På vissa ställen i Stockholm är risken så 

hög att detta i sig skapar ett utanförskap. 

Varannan kvinna upplever ensamresande 

i kollektiv trafiken som otryggt. Ett stort antal platser 

upplevs som öde och otrygga. Våld i nära relationer 

innebär att en del inte ens har ett tryggt hem 

att bo i. I skolorna behöver arbetet mot mobbning 

och för att göra otrygga miljöer trygga fortsätta. 

Vi behöver också vara uppmärksamma på den 

tilltagande otryggheten på nätet, inte minst när det 

gäller barn och unga. 

Några få yrkeskriminella står för en stor del av 

brottsligheten. Ytterligare insatser krävs för att färre 

ska välja att bli kriminella, för att göra det svårare 

att begå nya brott och för att fler ska lämna kriminaliteten 

bakom sig och istället försörja sig genom 

hederligt arbete. 

De senaste åren har vi fått fler poliser, hårdare 

straff för våldsbrott och avskaffade straffrabatter. 

Det är viktiga och välkomna åtgärder från statens 

sida. Men det räcker inte. Till det bör läggas en 

lång rad åtgärder inom de områden som kommun 

och landsting ansvarar för. 

I hög grad handlar det om sociala insatser av 

olika slag för att förebygga brott och för att hjälpa 

personer som hamnat snett att komma på rätt köl 

igen. Pilotverksamheten med sociala insatsgrupper 

som fokuserar på ungdomar 

som riskerar att fastna i kriminalitet 

har gett goda resultat och 

utvidgas nu till hela staden. 

Under planering av Norra Djurgårdsstaden 

har trygghetsperspektivet varit med hela tiden. 

Konkret handlar det om planeringen av stadsdelar, 

hur parker och allmänna platser utformas och 

hur butiker, restauranger och andra kommersiella 

verksamheter integreras. 

Även vad gäller befintliga stadsdelar, parker, gångvägar 

med mera har mycket gjorts för att förbättra 

belysning, beskära buskage och på andra sätt 

göra miljöerna säkrare att röra sig i. 

Men mycket arbete återstår för att driva tillbaka 

både den faktiska och den upplevda otryggheten 

i vår stad. 

Utmaning: 

Stockholm ska kännas tryggt 

och vara säkert 

Platser kan vara otrygga av olika skäl. Den 

uppen bara orsaken är att det faktiskt begås en 

stor mängd brott på en viss plats eller i ett visst 

område. Men en plats kan också upplevas som 

otrygg genom att vara öde, dåligt upplyst eller svår 

att överblicka. 

Inte minst har stadsplaneringen från miljonprogramsåren, 

där bostadsområden byggdes på 

stora avstånd från arbetsplatser och kommersiella 

verksamheter, visat sig bidra till otrygghet genom 

för lite liv och rörelse under kvälls- och nattetid. 

Få mötesplatser och få skäl att passera stadsdelarna 

annat än om man bor där innebär särskilda 

utmaningar för att lösa problemen. Gångvägar och 

parker som är dåligt upplysta eller delvis igenvuxna 

behöver åtgärdas. Brister i tryggheten som medborgare 

upptäcker ska enkelt kunna anmälas till 

Stockholms stad. 

I kollektivtrafiken känner sig de flesta trygga om 

de åker tillsammans med personer de känner. 

Däremot visar mätningar att resenärer som reser 


28

ensamma, särskilt kvinnor och äldre, i stor omfattning 

känner sig otrygga. De väljer därför att ta en 

annan resväg, att ta taxi eller att undvika att resa 

alls. Utöver risken att faktiskt drabbas av brott är 

oron också stor för att kanske inte få hjälp om 

något händer. I dag finns inte ett tillräckligt antal 

anställda inom kollektivtrafiken med uppgift att vara 

synliga och tillgängliga i den omfattning som krävs. 

Hållplatser och stationer samt vägarna till och från 

dessa upplevs ofta som otrygga, särskilt under 

nattetid. 

Vi vet att ungdomar som inte 

klarar skolan ligger i riskzonen 

för att bli kriminella. Av de som 

sitter i fängelse har en stor andel 

inte klarat vare sig gymnasiet 

eller grundskolan. 

En annan utmaning gäller förebyggande insatser 

för att få personer att inte slå in på en brottslig 

bana. Vi vet att ungdomar som inte klarar skolan 

ligger i riskzonen för att bli kriminella. Av dem som 

sitter i fängelse har en stor andel inte klarat vare sig 

gymnasiet eller grundskolan. Bristande utbildning 

utgör också ett hinder för att få jobb. Därför blir en 

kriminell livsstil jämförelsevis mer lönsam för den 

enskilda. Rekryteringen till kriminella gäng sker ofta 

när jobb eller meningsfulla fritidssysslor saknas. 

När man väl är kriminell, eller har avtjänat straff, är 

det ofta svårt att försörja sig på något annat sätt än 

genom att begå nya brott. 

Vidare vet vi också att en stor del av antalet brott 

begås av ett relativt litet antal personer. Därför får 

åtgärder gentemot de mest brottsaktiva stor påverkan 

på den totala brottsligheten. 

Förslag: 

Så ökar vi tryggheten 

Vi vill verka för att polisen blir mer synlig och närvarande 

i vardagen på gator och torg. 

Med ett välavvägt utbud av aktiviteter och mötesplatser 

som attraherar ungdomar i riskzonen skapas 

alternativ till kriminalitet och gängverksamhet. 

Vi vill därför öka insatserna på detta område. 

I tunnelbanan och andra områden inom kollektivtrafiken, 

liksom på platser där många rör sig, vill 

vi utöka antalet fältassistenter och uniformerad 

personal för att öka närvaron och skapa en lugnare 

och mer trygg miljö. Möjligheten att under kvällsoch 

nattetid kunna stiga av bussen mellan två hållplatser 

för att få kortare väg hem bör prövas. Det 

bör tydligare framgå var i kollektivtrafiken kameraövervakning 

sker och var trygghetstelefoner finns. 

Vi vill uppmuntra till mer grannsamverkan. Ofta 

känner de som bor eller verkar i en viss stadsdel 

till var och när det är otryggt. Andra har goda 

idéer om hur tryggheten kan ökas. Vi vill avsätta 

resurser både för att genomföra fler så kallade 

trygghetsvandringar och föräldravandringar i alla 

delar av staden och för att genomföra bra förslag 

från invånare, organisationer och företag som ökar 

tryggheten. Genom att göra det enklare att rapportera 

in otrygga platser till staden kan fler områden 

identifieras där belysningen behöver bli bättre eller 

växtlighet som skymmer sikten behöver röjas bort. 

För äldre som utsätts för brott eller andra otrygga 

händelser föreslår vi att, när den akuta situationen 

är över, stadens kontaktcenter Äldre Direkt hör av 

sig till den äldre för att erbjuda hjälp och stöd med 

att hantera följderna av händelsen. 

Inom skolan vill vi inrätta en elevhälsogaranti där 

det på förhand framgår vilken hjälp som erbjuds 

och hur snabbt man har rätt till den. 

Vi vill att alla som utövar våld inom familjen, utöver 

straff, ska få hjälp med behandling för att ändra sitt 

beteende. 

För att fler ska lämna kriminalitet vill vi satsa ännu 

mer på sociala insatsgrupper som har till uppgift 

att underlätta samverkan mellan kommun, polis 

och andra aktörer. Detta för att punktmarkera unga 

kriminella i syfte att försvåra fortsatt kriminalitet 

och erbjuda en väg ut ur utanförskapet. Personer 

i åldern 20–29 år är en grupp för vilken insatserna 

bör ökas och vara befintliga i hela staden. Vi vill 

även, i samverkan med kriminalvården och frivillig- 


29

organisationer, utveckla en avhopparverksamhet 

för tungt kriminella där rutiner och kontaktpersoner 

finns i alla stadsdelar. 

På längre sikt handlar det om att få upp resultaten 

och minska avhoppen i skolan. Det gäller också att 

förbättra chanserna att få jobb. Det handlar även 

om att steg för steg bygga bort otrygga miljöer. 

När fler bostäder planeras i befintliga stadsdelar 

bör dessa byggas så att kvartersstruktur ersätter 

ödslighet och bättre underlag för service och 

mötesplatser under både kvällar och nätter skapas. 

Genom upprustningen av miljonprogrammets 

fastig heter moderniseras trapp uppgångar, portar 

och förråd och säkerheten höjs vilket minskar risken 

för störningar och inbrott. 


• Verka för att fler och mer synliga poliser patrullerar Stockholms gator 

• Det ska finnas fler fältassistenter och mer uniformerad personal i tunnelbanan och på andra otrygga platser med 

mycket folk 

• Öka antalet mötesplatser och aktiviteter för unga personer i riskzonen 

• Utöka de sociala insatsgruppernas uppdrag och införa avhopparverksamhet för tungt kriminella 

• Erbjuda möjligheter för fler kvälls- och nattöppna verksamheter att öppna i otrygga områden för att skapa liv och rörelse 

• Genomföra fler trygghetsvandringar samt uppmuntra och stödja kontinuerliga föräldravandringar och grannsamverkan 

i alla stadsdelar 


30


31

På Nya Stockholmskartan kan du läsa mer 

om vad vi har gjort i din del av Stockholm 

www.nyastockholmskartan.se 

Du kan även följa oss i sociala medier: 

@moderaternasthlm 

@ModeratSthlm 

facebook.com/ModeraternaSthlm 

Moderaterna i Stockholms stad 

08-676 80 00 

stockholm@moderat.se 

www.moderaterna.net 


32

Valmanifest-Moderaterna-Stockholm-stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?