Rapport â kartlÃ¤ggning av svenskt deltagande inom ... - Rymdstyrelsen

Rapport – kartläggning av svenskt 

deltagande inom tema rymd i EU:s 

sjätte och sjunde ramprogram 

10 april – 20 juli 

2012

Abstract 

Sammanfattning 

This report, conducted by the Swedish National Space 

Board (SNSB), is an overview of Swedish participation 

within the theme Space during the European Union’s 

Sixth and Seventh Framework Programs (FP6 and FP7). 

Swedish participation in this area has thus far produced 

poor results, providing the motivation for this study in 

order to improve the distribution of funding to Swedish 

space research. The aims of this study are to present a 

summary of results thus far, to find the causes of the low 

Swedish participation in the Framework Programs, and 

to suggest possibilities for increasing Swedish participation. 

The study exclusively covers participation within 

the theme Space in FP6 and FP7, up until the 16th of 

February 2012, with focus on Swedish actors. Participation 

within other themes is not discussed. 

A total of 80 individuals from 56 organizations have 

been interviewed in regards to attitudes towards participation 

in the EU Framework Programs. Actor opinions 

regarding desired activities missing from FP calls have 

also been collected. This study is the first of its kind conducted 

in this area. 

No projects were coordinated by Swedish actors 

within FP6-Space (2002-2006). In total, Swedish actors 

were involved in 9 projects, with a total of 20 participants. 

Swedish actors in these projects were granted 

3,311,900 euro, corresponding to 2.4 percent of total 

monetary grants within the theme Space. Public actors 

were granted the majority of these funds in Sweden, 

with private actors receiving a marginal proportion. 

Within FP7-Space (2007-2013), three projects have 

thus far been coordinated by Swedish actors. Swedish 

actors have currently participated in 30 projects, comprising 

a total of 39 participants. Swedish actors within 

these projects have been granted 9,940,579 euro, corresponding 

to 2.2 percent of total monetary grants 

within the theme Space. In comparison to other themes 

within Cooperation, Swedish participation and funding 

received within Space is the lowest. Public actors (excl. 

research and education) have thus far been granted the 

majority of funding, with universities and other educational 

institutions receiving the smallest proportion of 

funding granted to Swedish space actors. 

In 2011, Swedish actors were granted 2,380,000 

euro via FP7-Space, in stark contrast to the approximately 

50,000,000 euro received by Sweden in the form 

of industrial contacts with the European Space Agency 

(ESA), and 22,100,00 euro invested nationally by the 

SNSB during 2011. These funding levels are expected 

to remain consistent during the coming years, while the 

proportion of funding to Swedish space actors from FP7 

could reasonably be doubled. 

A majority of the interviewed actors named the lack 

of an international network as the greatest hindrance to 

participation. A lack of personal resources to finance 

participation and the low chance of being granted funding 

were also mentioned as reasons for not participating. 

Approximately one fourth of those interviewed 

were marginally or not aware that Space is included in 

the Framework Programs as its own theme. Over 90 

percent expressed openness to future participation. 

The most common request amongst those interviewed 

was that the SNSB should provide them with 

information about the Framework Programs. Additional 

requests included the creation of an overarching strategy 

for how the SNSB should use the Framework Programs 

to complement its own investment, both nationally and 

within the ESA, and the possibility to receive national 

funding to finance participation in the Framework Programs, 

as well as receive assistance in finding suitable collaborators. 

EU-commission policy officers encourage and express 

a desire for increased contact with both SNSB and Swedish 

actors. In comparison, southern European countries 

have demonstrated a much greater capacity for utilizing 

the commission to gain perspective on project proposals 

and communicating opinions on the substance of FP 

calls. Swedish actors also show limited participation as 

project evaluators. There is great potential for Sweden 

to shape EU space politics by establishing a more active 

presence in Brussels. 

Swedish actors active within space activities have 

great possibilities to do well in the future framework 

program, Horizon 2020. It is suggested that a majority of 

the funding within the Space theme will be dedicated to 

space technology, which is an area where Sweden have 

many active actors. If a greater engagement in the framework 

program is shown, both by SNSB and the actors, 

the potential for a better position within Horizon 2020 

is big compared to FP6 and FP7. The Swedish money 

grants could reasonably increase to around 4-5 percent of 

the total grants within theme space in Horizon 2020. 

Terese Nordström 

Denna rapport är en kartläggning utförd av Rymdstyrelsen 

över svenskt deltagande inom tema rymd i 

EU:s sjätte och sjunde ramprogram. Bakgrunden till 

kartläggningen är att svenska aktörer hittills i relativt 

låg utsträckning deltagit i ramprogrammens rymdtema. 

Rymdstyrelsen vill genom denna kartläggning skaffa sig 

en bättre bild av svenska rymdaktörers attityder till EU:s 

ramprogram för att kunna optimera fördelningen av 

medel till svensk rymdverksamhet. 

Rapporten innehåller en sammanställning av utfallet 

inom sjätte och sjunde ramprogrammets rymdtema fram 

till den 16 februari 2012 med fokus på svenska aktörer. 

Svenska rymdaktörers deltagande inom övriga tematiska 

områden inom ramprogrammen redovisas inte. Rapporten 

sammanfattar även utfallet av intervjuer med totalt 

80 svenska rymdaktörer från 56 olika organisationer gällande 

attityd till deltagande i EU:s ramprogram. Målet 

har varit att kartlägga vad som hindrat svenska rymdaktörer 

att delta i större utsträckning, samt vad som kan 

göras för att öka deltagandet i framtiden. Önskemål från 

aktörerna gällande aktivitetsområden i kommande utlysningstexter 

har även samlats in. Detta är första gången 

en studie gjorts av svenskt utfall inom rymdtemat i EU:s 

ramprogram. 

År 2011 tilldelades svenska aktörer 2 380 000 euro 

via sjunde ramprogrammets rymdtema. Detta kan ställas 

i relation till ca 50 000 000 euro som återkommit 

till Sverige i form av industrikontakt med ESA och 22 

100 000 euro som Rymdstyrelsen satsat på nationella 

verksamheter år 2011. Dessa medel förväntas ligga konstanta 

kommande år. Andelen medel som går till svensk 

rymdverksamhet via EU:s ramprogram går däremot att 

öka om svenska rymdaktörers konkurrensmöjligheter 

optimeras. 

Inom sjätte ramprogrammets rymdtema (2002-2006) 

koordinerades inga projekt av svenska aktörer. Totalt 

medverkade svenska rymdaktörer i 9 projekt med totalt 

20 deltaganden. Svenska aktörer inom dessa projekt beviljades 

3 311 900 euro vilket motsvarade 2,4 procent av 

de totala beviljade medlen inom rymdtemat. Offentliga 

aktörer blev beviljade den största andelen av dessa medel 

i Sverige medan aktörer inom näringsliv beviljades en 

marginell andel. 

Inom sjunde ramprogrammets rymdtema (2007-2013) 

har tre projekt koordinerats av svenska aktörer fram till 

den 16 februari 2012. Hittills medverkar svenska rymdaktörer 

i 30 projekt med totalt 39 deltaganden. Svenska 

aktörer inom dessa projekt beviljades 9 940 579 euro vilket 

motsvarar 2,2 procent av de totala beviljade medlen 

inom rymdtemat. Jämfört med motsvarande siffra för övriga 

tematiska områden inom Samarbete i Sverige ligger 

tema Rymd sämst till hittills. Offentliga aktörer (exklusive 

forskningsinstitutioner, universitet och högskolor) har 

hittills blivit beviljade störst andel och universitet och 

högskolor minst andel av de medel som gått till svenska 

rymdaktörer. 

En merpart av de intervjuade rymdaktörerna nämner 

brist på internationellt nätverk som det största hindret 

till deltagande. Även brist på egna resurser för att finansiera 

deltagandet och liten chans till att bli beviljade 

medel nämns som orsaker till att man inte medverkat i 

ramprogrammen. Cirka en fjärdedel av de intervjuade 

aktörerna hade ingen eller liten kunskap om att rymden 

ingick i EU:s ramprogram som eget tema. Över 90 procent 

ställer sig efter att ha blivit intervjuade öppna till ett 

framtida deltagande. 

Aktörerna vill främst att Rymdstyrelsen ska bistå dem 

med information om ramprogrammen. Man efterfrågar 

även en övergripande strategi för hur Rymdstyrelsen vill 

använda EU:s ramprogram som komplement till sina 

satsningar nationellt och inom ESA. Aktörerna vill också 

ha hjälp med nationella medel för att finansiera deltagande 

i ramprogrammen samt få information om hur man 

kan hitta lämpliga samarbetspartners. 

Handläggare på kommissionen uppmuntrar och välkomnar 

ökad kontakt med Rymdstyrelsen och svenska 

aktörer. Sverige bör lära av sydeuropeiska länder som i 

större utsträckning kontaktar kommissionen för att få 

synpunkter på projektförslag och för att föra fram sina 

åsikter om innehåll i utlysningstexter. Svenska aktörer 

deltar även i liten grad som utvärderare av projekt. Det 

finns mer att göra från svenskt håll för att påverka EU:s 

rymdpolitik genom att vara mer aktiva i Bryssel. 

Svenska rymdaktörer har stora möjligheter att positionera 

sig bättre inom rymdtemat i kommande ramprogram, 

Horisont 2020, jämfört med sjätte och sjunde ramprogrammet. 

En stor del av rymdtemat förväntas vigas åt 

rymdteknik, vilket är ett område där Sverige har många 

aktiva aktörer. Ökat engagemang krävs från både Rymdstyrelsen 

och aktörerna håll. Uppskattningsvis bör den 

svenska andelen kunna ligga på 4-5 procent av de totala 

beviljade medlen inom EU:s ramprograms rymdtema. 

Terese Nordström 

2 R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3

InnehÅllsfÖrteckning 

1. Introduktion.........................................................................................................................................6 

Projektbeskrivning............................................................................................................................6 

Finansiering av rymdverksamhet i Sverige.........................................................................................6 

EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och teknik.............................................................8 

2. Rymdens roll i EU:s ramprogram...................................................................................................10 

Fördelning av budget inom FP6, FP7 och Horisont2020.................................................................11 

Så bestäms innehållet i arbetsprogrammen.....................................................................................12 

Informationskanaler för svenska rymdaktörer.................................................................................12 

NCP:s för FP7-Rymd i andra länder................................................................................................13 

3. Sveriges position inom rymdaktiviteter i EU:s ramprogram............................................................15 

Svenskt utfall inom FP6/7-Rymd....................................................................................................15 

Kommentarer från kommissionen...................................................................................................17 

Rymdstyrelsens roll.........................................................................................................................19 

Vinnovas roll...................................................................................................................................20 

4. Statistik över deltagande inom FP6/7-Rymd..................................................................................21 

Fördelning mellan länder................................................................................................................21 

Fördelning mellan aktörer...............................................................................................................23 

Fördelning mellan projekt...............................................................................................................24 

Svenska aktörer inom FP6/7-Rymd.................................................................................................25 

Fördelning mellan aktörsgrupper....................................................................................................28 

5. Utfall av intervjuer.........................................................................................................................30 

Uppfattning om EU:s ramprogram.................................................................................................31 

Hinder för att delta.........................................................................................................................35 

Önskemål gällande Rymdstyrelsens agerande..................................................................................37 

Önskemål gällande innehåll i arbetsprogrammet.............................................................................40 

Inställning till framtida deltagande..................................................................................................39 

Kommentarer till utfall av intervjuer..............................................................................................41 

6. Slutsatser........................................................................................................................................43 

Bilaga, statistikunderlag..........................................................................................................................44 

Referenslistor, intervjuer.........................................................................................................................52 


1. Introduktion 

Projektbeskrivning 

Bakgrund 

Rymdstyrelsen har enligt sin instruktion till uppgift att 

främja utvecklingen av svensk rymdverksamhet och 

rymdforskning. Denna uppgift inkluderar arbete för att 

optimera utfallet för de olika finansieringsmöjligheter 

som finns tillgängliga för rymdaktörer i Sverige. De tre 

viktigaste finansieringskällorna för svenska rymdaktörer 

är ESA, EU och Rymdstyrelsens nationella program. EU 

bedriver inom ERA, det europeiska forskningsrådet, ett 

antal FoU-aktiviteter där ramprogrammet för utveckling 

av forskning och teknik (förkortat FP – framework 

program) är det största. Sedan sjätte ramprogrammets 

(FP6) start år 2002 innefattades rymden i ett gemensamt 

tema tillsammans med flyg och från och med det sjunde 

ramprogrammets (FP7) start år 2007 fick rymden ett 

eget tema (FP7-Rymd). I samband med att Lissabonfördraget 

trädde i kraft 2009 infördes ett nytt mandat för 

EU att bedriva rymdpolitik (art 189) och ökade därmed 

legitimiteten för ramprogrammets tema rymd. 

I Vinnovas lägesrapport ”Sveriges deltagande i sjunde 

ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling”, 

publicerad i mars 2012, framgår att Sveriges totala deltagande 

i FP7 har varit konkurrenskraftigt 1 . Ser man dock 

enbart till det tematiska området rymd är det svenska 

deltagandet lågt jämfört med övriga tematiska områden. 

Sveriges utfall inom FP7-Rymd är också lägre än exempelvis 

Norges, Finlands och Österrikes. Rymdstyrelsen ser 

potential hos svenska rymdaktörer att hävda sig bättre 

inom ramprogrammen och vill se över sin strategi för att 

öka tilldelningen till svensk rymdverksamhet. En viktig 

del av detta arbete är att påverka EU-kommissionen via 

programkommittén för ramprogrammets tema rymd så 

att innehållet i arbetsprogrammen matchar kompetenser 

inom svensk rymdverksamhet. Denna kartläggning 

kommer att ligga till grund för Rymdstyrelsens arbete 

för ökat återflöde av EU-medel till svenska rymdaktörer. 

Rymdstyrelsen har tagit initiativ till detta projekt men 

författaren svarar ensam för innehållet och slutsatserna i 

rapporten. 

Mål 

Målsättningen med denna kartläggning är att presentera: 

• svenskt utfall inom rymdtemat i sjätte och sjunde 

ramprogrammet hittills 

• svenska rymdaktörers attityder till, erfarenheter av och 

hinder för deltagande i EU:s ramprogram 

• svenska rymdaktörers önskemål gällande innehåll i 

kommande ramprogram 

Metod 

Kartläggningen baseras på data från EU-kommissionen 

över registrerade projekt inom FP6-Rymd och FP7-Rymd 

fram till den 16 februari 2012, samt på totalt 67 intervjuer 

med 80 svenska rymdaktörer på 56 olika forskningsinstitutioner, 

företag, universitet och högskolor. En avgränsning 

har gjorts till deltagande i FP6 och FP7 under det 

tematiska området rymd i denna kartläggning. Det bör 

dock nämnas att svenska rymdaktörer även deltagit inom 

andra områden under dessa båda ramprogram, både tematiska 

och horisontella. Primär svensk nationell kontaktpunkt 

för FP7-Rymd och statistiker på Vinnova har bistått 

med information och tillhandahållit EU-kommissionens 

data över utfallet inom ramprogrammen. 

Intervjuer har även gjorts med kontaktpersoner på ett 

antal forskningsfinansieringskontor på åtta av de största 

universiteten och högskolorna i syfte kartlägga det stöd 

forskarna får via dessa. För att få en bild av hur Rymdstyrelsen 

hittills agerat gällande ramprogrammen har intervjuer 

även gjorts med Rymdstyrelsens generaldirektör och 

handläggare, däribland sekundär svensk nationell kontaktpunkt 

samt expert till programkommittén för FP7-Rymd. 

Även norska och finska NCP:s och delegater till programkommittén 

för FP7-Rymd kontaktats. Kommentarer har 

även inhämtats från en handläggare på kommissionens 

avdelning för rymdverksamhet (Space Research and Development, 

DG Enterprise and Industry). 

Finansiering av rymdverksamhet i Sverige 

De tre viktigaste källorna till institutionell finansiering för 

svenska rymdaktörer är ESA, Rymdstyrelsens nationella 

program och EU. ESA har dock inga egna medel utan fördelar 

de medel som Rymdstyrelsen investerat på projekt 

vartill svenska aktörer kontrakteras enligt ett system med 

geografisk retur (garanterat återflöde). Enligt Rymdstyrelsens 

årsredovisning för 2011 satsades totalt 86,6 miljoner 

euro på rymdverksamhet och rymdforskning, varav 22,1 

miljoner euro utgjorde nationella satsningar och 64,5 miljoner 

euro utgjorde betalningar till ESA. Av betalningarna 

till ESA återgår i regel ca 80 procent till Sverige i form 

av industrikontakt, vilket motsvarar ca 50 miljoner euro. 

År 2011 beviljades svenska rymdaktörer drygt 2 miljoner 

1 

Vinnovas lägesrapport över svenskt deltagande i FP7: http://www. 

vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/EUs-ramprogram/Sverigesdeltagande-i-FP7/ 

Figur 1 *Baserat på enkätsvar från 19 svenska rymdföretag 

euro via FP7-Rymd. Kommersiella rymdaktörer har även 

intäkter via försäljning, nationellt och internationellt 

medan rymdforskare även finansieras av andra svenska 

institutionella organ så som Vetenskapsrådet. 

Figur 1 visar fördelningen av svenska rymdföretags 

finansiering enligt Rymdstyrelsens årliga enkät till företag 

verksamma inom rymdbranschen. Här anger de medverkande 

rymdföretagen att ca 7 procent av deras totala 

omsättning 2011 var medel från EU. Detta är en markant 

ökning jämfört med föregående år. Andelen medel från 

EU är något högre än de 6 procent som uppges komma 

från Rymdstyrelsens program. Notera att dessa EU-medel 

inte specifikt kommer från FP7-Rymd utan innefattar 

samtliga bidrag från EU samt att dessa siffror inte inkluderar 

rymdforskare. 

Beviljningsgraden bland de olika finansieringskällorna 

för svenska rymdaktörer varierar något, några jämförande 

exempel visas i Tabell 1. De senaste tre åren beviljades i 

snitt 56 procent 2 av ansökningarna inom Rymdstyrelsens 

nationella forskningsprogram, varav en relativt stor andel 

utgjordes av långsiktiga åtaganden för utveckling av 

Rymdstyrelsens 

forskningsprogram 


fjärranalysprogram, 

användardelen 


program för 

rymdtekniska 

tillämpningar 

Tabell 1. Exempel på beviljningsgrader inom olika finansieringsprogram 

2 

En relativt stor andel utgörs av långsiktiga åtaganden för utveckling av instrument. 

3 

Rymdstyrelsens årsredovisning 2011: http://www.rymdstyrelsen.se/sv/Om-rymdstyrelsen/Arsredovisningar/ 

4 

FP7 Monitoring reports: http://ec.europa.eu/research/evaluations/index_en.cfm?pg=fp7-monitoring 

instrument. Inom användardelen i Rymdstyrelsens fjärranlysprogrammet 

var beviljningsgraden 67 procent och 

inom RyT-programmet 37 procent 3 . Inom ESA går det 

inte att ange en beviljningsgrad eftersom vissa kontrakt 

är beställningar till specifika företag medan andra sker i 

form av utlysningar. Inom FP7-Rymd är svenska aktörers 

beviljningsgrad hittills 34 procent, vilket är högre om 

man jämför med FP7 totalt (22 %) 4 , med svenska aktörer 

inom FP7 (24 %) och med FP7-Rymd totalt (26 %). 

De senaste åren har den svenska returandelen från 

ESA minskat något medan Rymdstyrelsens anslagsnivå 

legat ungefär konstant. Svensk rymdindustris totala omsättning 

har stått i proportion till Rymdstyrelsens anslag 

och har därför också varit konstant. Denna trend av 

konstanta anslag för rymdverksamhet i Sverige ser ut att 

fortsätta även framöver, trots att rymdverksamhet internationellt 

sett blir allt mer omfattande. Ett sätt att öka 

tilldelningen till svensk rymdverksamhet är att satsa på 

ökat deltagande i EU:s ramprogram, där svenska rymdaktörer 

främst konkurrerar med övriga deltagandeländer 

gällande de tillgängliga medlen. 

FP7, totalt FP7, Sverige FP7-Rymd, totalt FP7-Rymd, Sverige 

56 % 2 67 % 37 % 22 % 24 % 26 % 34 % 


Riksrevisionen genomför just nu en granskning av 

svensk rymdverksamhet för att undersöka huruvida statens 

styrning av svensk rymdverksamhet ger goda förutsättningar 

för att uppnå riksdagens intentioner eller ej 5 . 

Bakgrunden till detta är att det i dagsläget saknas tydliga 

motiveringar och prioriteringar till vad de svenska skattepengarna 

som årligen investeras i rymdverksamhet ska 

åstadkomma. Uppföljningar och utvärderingar av vad de 

statliga medlen använts till saknas också. I granskningen 

ingår regeringen, Regeringskansliet, Institutet för rymdfysik, 

Rymdstyrelsen och Swedish Space Corporation. 

Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en 

rapport, med planerad publicering i februari 2013. 

EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och 

teknik 

EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och 

teknik startades år 1984 med de huvudsakliga strategiska 

målen inom är att stärka den vetenskapliga och tekniska 

grunden för Europas näringsliv, att uppmuntra dess internationella 

konkurrenskraft, samt främja forskning som 

stödjer EU:s politik. Ramprogrammen finansieras med 

medel från den totala EU-budgeten, till vilken alla medlemsländer 

bidrar med en procentuell andel baserat på 

landets BNP. Det svenska bidraget till EU:s budget har 

legat kring ca 2,4 procent de senaste åren 6 . Ramprogrammen 

är öppna för deltagande både för enskilda personer 

i form av exempelvis forskare och doktorander samt för 

grupper av personer exempelvis på universitet, institut, 

företag, myndigheter och organisationer. Aktörer från 

länder utanför EU har rätt att delta på samma villkor 

som medlemsländerna förutsatt att dessa länder betalar 

en avgift till den totala FP-budgeten. Avgiften till FP för 

icke-medlemsländer baseras på landets BNP. Samarbeten 

med aktörer från ”tredjeland” (länder som varken är EUmedlemsländer 

eller betalande länder) har uttryckligen 

uppmuntrats i de senare ramprogrammen. Det har även 

gjorts specifika satsningar på deltagande från små och 

medelstora företag (förkortat SME:s – Small Medium 

Enterprises), som enligt EU:s definition innefattar företag 

med färre än 250 anställda, en årlig omsättning som inte 

överstiger 50 miljoner euro och/eller en balansräkning 

som inte överstiger 43 miljoner euro 7 . 

I regel är projekten inom FP inte fullfinansierade, utan 

bygger på att aktören tilldelas en viss procentuell andel 

av de totala kostnaderna för projektet. Denna andel är 

oftast 50 procent av projektets totalkostnad men kan 

uppgå till 75 procent för exempelvis SME:s och ideella 

offentliga organ. Den vanligaste formen av projekt är 

samarbetsprojekt i konsortier där den initiativtagande aktören 

kallas koordinator och övriga medverkande aktörer 

kallas deltagare. Koordinatorn är oftast den som utformar 

grundidén till projektet och har hand om huvuddelen av 

det administrativa arbetet. Grundregeln är att konsortiet 

måste bestå av minst tre deltagare från minst tre olika 

medlemsländer eller associerade länder. Ett konsortium 

kan bestå av allt från tre till uppemot 60 deltagare. 

Omfattning och utveckling av budgeten för ramprogrammen 

sedan starten år 1984 visas i Figur 2. I dagsläget 

befinner vi oss i slutfasen av det sjunde ramprogrammet 

FP7 som haft en total budget på 53,2 miljarder 

euro fördelat under de sju åren 2007-2013. Detta är en 

markant ökning jämfört med den totala budgeten på 

17,9 miljoner euro för FP6. FP7 kommer följas av det åttonde 

ramprogrammet Horisont2020 som löper fram till 

år 2020. Den föreslagna budgeten för Horisont2020 är 

ca 80 miljarder euro 8 , vilket signalerar att ramprogrammens 

relativa betydelse ökar och att de kommer vara allt 

mer betydande för finansiering av tvärvetenskaplig forskning 

och samarbete inom och utanför Europa. I Sverige 

spelar ramprogrammen redan en avgörande roll för finansiering 

av FoU och är för många aktörer den enskilt 

största finansieringskällan efter nationellt stöd. En rad 

förenklingar för aktörerna föreslås i och med övergången 

till Horisont2020, exempelvis gällande att minska de administrativa 

kostnaderna för deltagarna, att påskynda alla 

förfaranden för behandling av förslag och förvaltning av 

bidrag samt att minska andelen ekonomiska misstag. 

I Sverige har Vinnova regeringens uppdrag att främja 

svenskt deltagande i EU:s ramprogram samt att påverka 

policy- och programarbete i Bryssel. Bland annat arbetar 

Vinnova med informationsförmedling i form av informationsturnéer 

och kurser för att skriva ansökningar. 

Vinnova har nationella kontaktpersoner för samtliga 

områden inom ramprogrammet och även experter i programkommittéerna 

för de industriellt inriktade delarna 

av ramprogrammet. Man har som policy att det stöd som 

lämnas från Vinnova inom de nationella programmen kan 

användas som motfinansiering i de FP-projekt där sökanden 

deltar. Vinnova kan även ge bidrag till förstudier för 

små och medelstora företag som vill ansöka till EU:s ramprogram 

(SMINT-bidrag) 9 . 

Vinnova har inför Horisont2020 lagt fram ett förslag 

för en ny nationell samordningsfunktion för implementering 

av en nationell EU-strategi, som ska innefatta berörda 

myndigheter och departement: Energimyndigheten, 

FAS, FORMAS, Rymdstyrelsen, VINNOVA och VR och 

samt L, M, N, S, U, (Fi, Fö, Ku, UD). Samordningsfunktionen 

föreslås att kallas EUFORI - EU FORskning och 

Innovationssamordning. I dagsläget har inget beslut om 

detta förslags genomförande tagits. 

5 

Riksrevisionens granskning av svensk rymdverksamhet: http://www.riksrevisionen.se/GRANSKNINGAR/Planering-och-uppfoljning/Pagaendegranskningar/Pagaende-granskningar/Inledd-granskning-Svensk-rymdverksamhet/ 

6 

EU:s budgetredovisning: http://ec.europa.eu/budget/figures/index_en.cfm 

7 

EU:s definition på SME: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/sme-definition/index_en.htm 

8 

Budgetförslag till Horisont2020: http://ec.europa.eu/research/horizon2020/pdf/press/horizon_2020_budget_constant_2011.pdf#view=fit&pagemode=none 

9 

Vinnovas stöd för deltagande i ramprogrammet: http://www.vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/EUs-ramprogram/Stod/ 

Figur 2. *Enl. kommissionens budgetförslag för Horisont2020 publicerat 30 november 2011. 


2. Rymdens roll i EU:s ramprogram 

24 miljarder euro) av totalbudgeten för Horisont2020 

kommer att vara klimatrelaterad, vilket innebär nya möjligheter 

för rymdaktörer inom fjärranalys. 

Generellt gäller att rymdaktörer även kan hitta passande 

aktiviteter inom andra tematiska områden än 

rymd, exempelvis inom miljö, transport, säkerhet, mikroteknologi, 

infrastruktur och satsningar på SME:s. Innehåll 

och omfattning i Horisont2020 förhandlas för närvarande 

inom EU:s ministerråd och Europaparlamentet, en process 

som förväntas vara avslutad i slutet av år 2013. 

Kommissionens rymdaktiviteter behandlas av enheten 

Space Research and Development, DG Enterprise and 

Industry. Enhetschef är Reinhard Schulte-Brauchs. 

Rymdaktiviteter omfattades av ramprogrammen från 

och med FP6 (2002-2006), under det tematiska området 

luft- och rymdfart. Figur 3 visar fördelningen av den 

totala budgeten inom FP6, där luft- och rymdfart totalt 

omfattade 1182 miljoner euro, varav 280,6 miljoner euro 

var vigda till rymdaktiviteter. Introduceringen av rymdaktiviteter 

i FP6 var ett resultat av ett samarbete mellan 

EU och ESA för att finansiera projekt relaterade till de 

gemensamma satsningarna Galileo och GMES samt utveckling 

inom satellitkommunikation. 

Inom FP7 omfattas rymden av ett eget tema, med huvudsakliga 

fokusområden på rymdbaserade tillämpningar 

för det europeiska samhället (jordobservationssystem 

och GMES-tjänster), utforskning av rymden samt stärkt 

underbyggnad av forskning om rymden. Figur 4 visar 

fördelningen av budget för FP7, där tema Rymd (SPA) 

innefattar 1430 miljoner euro. Totalt berör ca 85 procent 

av totalbudgeten inom FP7-Rymd tjänsteutveckling och 

rymdinfrastruktur för GMES. Deadline för ansökningar 

inom den sista utlysningen i FP7-Rymd är den 21 november 

2012. Arbetsprogrammet finns publicerat på 

EU:s Participation Portal 10 . 

En andel av den totala budgeten inom FP6-Rymd 

och FP7-Rymd går direkt till ESA via redan upphandlade 

kontrakt (Delegation Agreement) för uppbyggnad 

av den tekniska infrastrukturen för Galileo och GMES. 

Dessa medel är inte sökbara via ramprogrammens utlysningstexter 

men går indirekt att konkurrera om via ESA:s 

öppna upphandlingar. Utfallet av denna kontraktering 

omfattas inte av denna rapport. 

Inom FP6-Rymd var 165 miljoner euro sökbara medel, 

vilket motsvarar ca 60 procent av den totala budgeten. 

Inom FP7-Rymd är 608 miljoner euro sökbara medel vilket 

motsvarar ca 45 procent av de totala medlen. Utveckling 

av budget inom FP6/7-Rymd visas i Figur 6. 

Även inom kommande ramprogram Horisont2020 

kommer en andel av medlen vara öronmärkta för rymdaktiviteter. 

Figur 5 visar kommissionens förslag gällande 

fördelning av budget, där rymd-temat ligger under området 

Industriellt ledarskap. Rymdområdet inom Horison2020 

förväntas omfatta ca 1536 miljoner euro vilket 

är något mer jämfört med rymdtemat i FP7 på 1430 miljoner 

euro. En skillnad ligger i att GMES-utvecklingen, 

som utgjort merparten av ramprogrammens rymdandel 

hittills, förväntas få annan finansiering. Detta kommer 

innebära större utrymme för teknikutveckling inom kommande 

rymdtema. Det förväntas att minst 35 procent (ca 

Figur 4. 

Figur 5. *Enl. kommissionens budgetförslag för Horisont2020 publicerat 30 november 2011 

Figur 3. Fördelning av budget budget inom FP6, FP7 och Horisont2020. 

10 

Arbetsprogram för sista utlysningen inom FP7-Rymd: 

http://ec.europa.eu/research/participants/portal/page/cooperation?callIdentifier=FP7-SPACE-2013-1 

1 0 R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 1

Så bestäms innehållet i arbetsprogrammen 

Förslag till innehåll i ramprogrammen sammanställs av 

kommissionen baserat på innehåll i föregående ramprogram, 

utvärderingar av resultaten av detta samt åsikter 

som samlats in från allmänheten genom offentliga konsultationer 

(Green Paper Consultations). Kommissionen 

diskuterar sedan innehållet inom de tematiska områdena 

med de olika programkommittéerna, bestående av 

delegater och experter från medlemsländerna, samt med 

kommissionens egna expertgrupper (Advisory Gropus) 11 . 

Expertgrupperna tillsätts enväldigt utan ansökningsprocedur 

och har som främsta uppgift att arbeta fram 

diskussionsunderlag inom sitt expertområde till kommissionen. 

Budget för arbetsprogrammen förhandlas slutligen 

med Europaparlamentet och Europarådet, en process 

som kan ta upp till 18 månader. 

Tabell 2 visar nuvarande medlemmar i FP7-Rymds 

Efternamn Förnamn Land Organistation 

AKED Richard Belgien Space Applications 

BARES Petr Tjeckien Czech Space Alliance 

BROOK Richard Storbritannien SIRA Ltd 

CANDIDI Maurizio Italien Istituto di Fisica dello Spazio Interplanetario 

COLOMBATTI Alfonso Italien Centro di Riferimento Oncologico 

DEBOUZY Geneviève Frankrike Retired from CNES 

EHRENFREUND Pascale Österrike University of Leiden, Nederländerna 

HORNECK Gerda Tyskland DLR 

KALLENRODE May-Britt Tyskland Meteorological Institute Berlin 

KAMOUN Paul Frankrike University of Nice Sophia-Antipolis 

KLOZ Zbigniew Polen Polish Academy of Science, Space Research Centre 

LAPPAS Vaios Grekland University of Surrey, Storbritannien 

LEON Gonzalo Spanien Universidad Politécnica de Madrid 

LEWIS John Storbritannien Vega Space, Tyskland 

MAAS Carina Nederländerna S&T 

MORFILL Gregor Tyskland Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics 

ROSA Pedro Portugal NAV 

SCHMULLIUS Christiane Tyskland Friedrich-Schiller-University of Jena 

SWINGS Jean-Pierre Belgien University of Liège 

THIELE Gerhard Tyskland ESPI, Österrike 

TOBIAS Alberto Spanien European Space Agency 

TORTORA Jean-Jacques Frankrike Eurospace 

VOLONTE Sergio Italien och Belgien Retired from ESA 

Tabell 2. Advisory Group för FP7-Rymd. 

expertgrupp. Totalt består gruppen av 23 personer från 

12 olika länder. Sex personer (26 %) är tyskar eller arbetar 

i Tyskland. Storbritannien, Frankrike och Italien är 

representerade av tre personer vardera (13 %) som härstammar 

från eller arbetar i dessa länder. Ingen representant 

finns från de nordiska länderna. 

Informationskanaler för svenska rymdaktörer 

VINNOVA har regeringens uppdrag att främja det svenska 

deltagandet i EU:s FoU-program samt ge information 

och rådgivning om EU:s ramprogram för forskning och 

utveckling. Svenska rymdaktörer som är intresserade av 

att delta i EU:s ramprogram bör i första hand kontakta 

Vinnovas NCP för tema rymd för att få allmän information 

och tips på hur de ska gå vidare. En rad andra informationskanaler 

av olika karaktär finns också tillgängliga 

och beskrivs nedan. 

Namn UoH Epost Telefonnummer 

Kurt Stenudd Chalmers kurt.stenudd@chalmers.se 031 – 772 40 46 

Hans Abelius Göteborgs Universitet hans.abelius@gu.se 031 - 786 27 83 

Marina Backer Skaar Kungliga Tekniska Högskolan backer@kth.se 08 - 790 97 78 

Michael Lögdlund Linköpings Universitet michael.logdlund@liu.se 013 - 28 20 98 

Ann Jonsson Luleå tekniska universitet ann.jonsson@ltu.se 0920 - 49 30 75 

Ragna Ehrenstråhle Lunds Universitet och Lunds Tekniska Högskola ragna.ehrenstrahle@fs.lu.se 046 - 222 77 71 

Lars Emrén Stockholms Universitet lars.emren@su.se 08 - 16 22 79 

Ylva Bäcklund Uppsala universitet ylva.backlund@uadm.uu.se 018 - 471 25 95 

Tabell 4. Kontaktpersoner för FP7-Rymd på universitet och högskolor. 

Tabell 2 visar personer som är lämpliga att kontakta 

för svenska rymdaktörer som vill få mer information om 

EU:s ramprogram. I Sverige finns i dagsläget två NCP:s 

för FP7-Rymd, en på Vinnova och en på Rymdstyrelsen. 

På Rymdstyrelsen finns även experten till programkommittén 

för FP7-Rymd. Sverige har även en delegat till 

programkommittén för FP7-Rymd från Forskningspolitiska 

enheten på Utbildningsdepartementet. Vinnovas 

NCP har den primära rollen som allmän informationskanal 

gällande deltagande och regelverk inom FP7. Vinnova 

ordnar även med jämna mellanrum informationsturnéer 

med generell fakta om ramprogrammen samt anordnar 

kurser i att skriva ansökan Kontaktpersonerna för FP7- 

Rymd på Rymdstyrelsen agerar som experter gällande 

frågor om exempelvis innehållet i arbetsprogrammet. 

Rymdstyrelsen bistår även med sitt nätverk av rymdaktörer 

för utskick om exempelvis utlysningar och partnerförfrågan. 

Rymdforskare kan även vända sig till kontoret för 

forskningsservice (Grants Office) på sina respektive 

universitet och högskolor, exempelvis för hjälp med administration, 

juridik och ekonomi. Forskningsservicekontoren 

skickar även i varierande mån ut påminnelser till 

forskare gällande utlysningar inom FP och många av de 

större högskolorna bjuder även in konsulter som håller 

Var finns svensk kompetens inom EU:s ramprograms rymdtema? 

kurser i att skriva FP-ansökningar. 

För att få insidesinformation om deltagande i FP kan 

aktörer vända sig till kollegor, partners eller kunder som 

haft erfarenhet av att koordinera eller delta i projekt 

inom FP. Det är även värdefullt att kontakta aktörer som 

deltagit som experter vid utvärdering av projektförslag 

inom FP-Rymd i Bryssel för att få tips gällande hur en 

ansökan bör skrivas. 

Mindre företag kan använda sig av den supportfunktion 

som RISE-instituten driver tillsammans med Vinnova 

för att få kostnadsfri rådgivning gällande deltagande 

i FP. Många av de större forskningsinstituten har personal 

anställda på heltid för att sköta administration av FP-projekt. 

Större företag anlitar ibland konsulter specialiserade 

på FP för att sköta ansökningsförfarandet och administration. 

Aktörer kan även direkt kontakta EU-kommissionen 

vid frågor om deltagande i ramprogrammen eller gällande 

vilka områden som kommer att prioriteras framöver. Service 

tillhandahålls även i form av feedback på projektförslag 

och konsortium. Lämplig kontaktperson för svenska 

rymdaktörer i kommissionen är Mats Ljungqvist som 

arbetar på avdelningen Space Research and Development 

under enheten Enterprise and Industry. 

Namn Roll Organisation Epost Telefonnummer 

Katrin Danerlöv NCP, primär Vinnova katrin.danerlov@vinnova.se 08 - 473 3026 

Kristine Dannenberg NCP, sekundär Rymdstyrelsen kristine.dannenberg@snsb.se 08 - 627 64 98 

Göran Boberg Expert till programkommitén Rymdstyrelsen goran.boberg@snsb.se 08 - 627 64 83 

Mattias Jennerholm Delegat till programkommittén Forskningspolitiska enheten, Utbildningsdepartementet 

mattias.jennerholm@education.ministry.se 08 – 405 38 96 

Mats Ljungqvist Policy officer Space Research and Development, DG 

Enterprise and Industry, EU-kommissionen 

mats.ljungqvist@ec.europa.eu +32 2 29 87406 

Tabell 3. Kontaktpersoner inom FP7-Rymd. 

11 

Advisory Groups för FP7: http://ec.europa.eu/research/fp7/index_en.cfm?pg=eag 


Namn Adress Beskrivning 

Vinnovas sidor om EU:s ramprogram 

CORDIS http://cordis.europa.eu Information om ramprogrammen, partnersök-funktion och 

katalog över avslutade projekt 

Participation Portal http://ec.europa.eu/research/participants/portal/ Publikation av utlysningstexter, administration av 

påbörjade projekt 

Space Research and Development, EU-kommissionen http://ec.europa.eu/embrace_space Information om EU:s rymdpolicy, rymdområdet inom 

ramprogrammen och katalog över projekt inom rymdområdet 

COSMOS http://www.fp7-space.eu/ Nätverk för NCP:s inom Fp7-Rymd, partnersök-funktion, 

kalendarium för rymdaktiviteter 

http://www.vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/EU:sramprogram/ 

Information om ramprogrammen på svenska, kontaktuppgifter 

till svenska NCP:s, kalendarium 

RISE:s stödfunktion för SME:s http://www.ri.se/projects/eusme Kontaktuppgifter till representanter från RISE-instituten 

för frågor om ramprogramsdeltagande 

Tabell 5. Hemsidor med information om EU:s ramprogram. 

NCP:s för FP7-Rymd i andra länder 

De nationella kontaktpunkterna för de främsta länderna 

inom FP7-Rymd visas i Tabell 6. De flesta länders 

NCP:s finns på rymdstyrelser eller innovationsmyndigheter. 

Vanligast är att ha en till två NCP:s 

för rymdtemat i varje land. Detta gäller exempelvis 

Sverige, vars NCP:s för FP7-Rymd finns på Vinnova 

och Rymdstyrelsen. Tyskland (5 st.), Belgien (4 st.) 

och Frankrike har något fler NCP:s avsatta för FP7- 

Rymd. Notera att fler NCP:s inom rymdområdet 

inte nödvändigtvis behöver innebära bättre service 

för aktörerna. Det sammanlagda arbetet för Sveriges 

två NCP:s och experten till programkommittén 

för FP7-Rymd på Rymdstyrelsen och Vinnova har 

uppskattningsvis upptagit mindre än en halvtidstjänst. 

3. Sveriges position inom rymdaktiviteter i 

EU:s ramprogram 

Nedan redovisas den statistik över svenskt utfall inom 

FP6/7-Rymd som legat till grund för initiativet till denna 

kartläggning. Kommentarer från kommissionen samt 

Rymdstyrelsens och Vinnovas arbete gällande EU:s ramprogram 

inom tema rymd redovisas också. 

Svenskt utfall inom FP6/7-Rymd 

Utvecklingen av budgeten inom FP6/7-Rymd uppdelat 

på de olika utlysningarna visas i Figur 6. Medlen för 2007 

och 2008 ingick i samma utlysningstext men var uppdelad 

enligt figuren mellan de två åren. De sökbara medlen 

har legat mer eller mindre konstanta kring 50 miljoner 

euro per år för perioden 2002-2009 (med undantag 

för 2008 då hela årsbudgeten på 99 miljoner euro var 

sökbara medel) och kring 100 miljoner euro per år under 

perioden 2010-2013. Den direktallokerade andelen till 

ESA har ökat för varje utlysning inom FP7 i takt med att 

GMES infrastruktur färdigställts. 

Land Antal NCP:s för FP7-Rymd Organisation 

Frankrike 3 CNES - Centre Nationale d'Etudes Spatiales 

Tyskland 5 Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt e.V. 

Storbritannien 1 Technology Strategy Board 

Italien 2 APRE - Agenzia per la Promozione della Ricerca Europea 

Spanien 2 INTA – Ministerio de Ciencia e Innovación, Centro para el Desarrollo Tecnológico Industrial 

Belgien 4 Union Wallonne des Entreprises, Brussels Enterprise Agency, Agentschap voor Innovatie door Wetenschap 

en Technologie, Scientific and Technical Information Service 

Nederländerna 2 Agentschap 

Norge 1 Norwegian Space Center 

Finland 2 Tekes – Finnish Funding Agency for Technology and Innovation, Academy of Finland 

Österrike 1 FFG-Austrian Research Promotion Agency 

Sverige 2 Vinnova, Rymdstyrelsen 

Danmark 1 DANRO 

Portugal 2 Ministry of Science, Technology and Higher Education 

Schweiz 1 Euresearch 

Grekland 2 Diktyo Praxi, Help-Forward Network 

Tabell 6. NCP:s för FP7-Rymd i de 15 mest framgångsrika länderna. 

1 4 R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 5 

Figur 6.

Figur 7. Trendlinje för relativ andel visas som streckad linje. *Förhandlingar ej klara, tabellen redovisar preliminärt beviljade medel till svenska aktörer. Figur 8. *Fram till 19 oktober 2011. 

Figur 7 visar utvecklingen av det svenska andelen beviljade 

medel inom FP6/7-Rymd fördelat på utlysningar. 

Den absoluta andelen beviljade medel har legat strax 

över 2 miljoner euro per utlysning, med undantag för 

2002 och 2005 då summan av beviljade medel låg strax 

över 0,5 miljoner euro. Preliminära resultat för 2012 

års utlysning är minst 0,83 miljoner euro och som mest 

1,16 miljoner euro. Den relativa andelen av beviljade 

medel inom tema rymd som gått till svenska aktörer har 

Tematiskt område Beviljade medel (€) Svensk andel deltaganden 

inom temat 

som lägst varit 0,85 procent (2002) och som högst 3,94 

procent (2009). Trendlinjen, visad som röd streckad linje, 

är fallande. Returen till Sverige inom FP6/7-Rymd översteg 

den svenska andelen till EU:s budget (ca 2,4 %) år 

2003 och 2009. Den totala andelen beviljade medel till 

svenska aktörer inom FP7-Rymd fram till den 16 februari 

2012 är 2,17 procent (vilket inkluderar projekt kontrakterade 

till och med utlysningen FP7-SPACE-2011-1). 

Svensk andel koordinatorer 

inom temat 

SEC: Säkerhet 31 125 302 4,5% 9,0% 6,0% 

HEALTH: Hälsa 143 012 718 4,5% 7,2% 5,4% 

TPT: Transport (inkl. flyg) 72 551 349 4,8% 3,4% 5,0% 

NMP: Nano, material, produktion 59 660 507 3,6% 4,3% 3,9% 

KBBE: Livsmedel, jordbruk, bioteknik 31 522 138 3,2% 3,4% 3,7% 

ICT: Informations- och kommunikationsteknik 

164 801 684 3,3% 2,6% 3,5% 

ENV: Miljö och klimat 34 796 451 3,1% 3,4% 3,4% 

SSH: Samhällsvetenskap och 8 035 655 3,0% 1,3% 2,9% 

humaniora 

ENERGY: Energi 24 130 712 2,9% 3,3% 2,8% 

SPA: Rymd 8 644 680 2,3% 2,2% 2,1% 

Tabell 7. Svenskt deltagande inom FP7-Samarbete sorterat på andel beviljade medel fram till 19 oktober 2011. 

Svensk andel beviljade 

medel 

Tabell 7 och Figur 8 redovisar andelen svenska deltaganden, 

koordinatorer och beviljade medel inom det specifika 

programmet ”Samarbete” inom FP7 till och med 19 oktober 

2011. Svenska aktörer inom tema Säkerhet hade då beviljats 

störst andel av de totala medlen inom sitt tema (6,0 %), 

medan Informations- och kommunikationsteknik står för 

den största summan beviljade medel (ca 165 miljoner euro). 

Tema Rymd ligger i botten i Sverige gällande andel av beviljade 

medel inom temat (2,1 %) och näst sist gällande summa 

beviljade medel (ca 8,6 miljoner euro). Även gällande andel 

deltaganden (2,3 %) ligger tema Rymd lägst i Sverige och 

gällande andel koordinatorer (2,2 %) näst lägst. Dessa siffror 

ligger till grund för Rymdstyrelsens initiativ till denna kartläggning 

och vidare pro-aktivt arbete för ökat återflöde till 

svenska rymdaktörer genom EU:s ramprogram. 

Kommentarer från kommissionen 

För att ta del av kommissionens syn på det låga svenska 

utfallet inom FP6/7-Rymd intervjuades Mats Ljungqvist, 

handläggare på Space Reasearch and Development, DG 

Enertprise and Business på EU-kommissionen. Intervjun 

återges nedan. 

”Svenska rymdaktörer har hittills blivit beviljade ca 2,1 % 

av de totala beviljade medlen inom FP7-Rymd, vilket är 

mindre än den svenska bidragsandelen till FP7:s totalbudget 

och lägst av alla tematiska områden i Sverige. Vad 

tror du ligger bakom detta? ” 

Sverige har satsat på ESA 

-”Sverige är litet land men har oproportionerligt hög kompetens. 

Svenskar betraktas även som stabila och politiskt 

neutrala partners vilket gynnar landets deltagande i stort. 

Jag gissar det låga deltagandet inom rymdtemat beror på att 

Sverige satsat mer på ESA. Sverige borde ligga på ca 4-5 % 

i andel beviljade medel inom rymdtemat.” 

Svenska rymdaktörer är ovana vid ramprogrammens 

upplägg 

- ”De aktörer som är vana vid ESA blir förtvivlade av att 

vi på kommissionen inte säger till dem vad vi vill ha, men 

detaljerna inom ramprogrammen är upp till deltagarna. 

Kommissionen är inte kunder, vi är forskningsfinansiärer 

medan ESA är beställare och aktivitetsdrivna. Upplägget 

inom ramprogrammen kan vara förvirrande om man 

är van vid industriell utveckling, speciellt för rymdaktörer. 

Aktörerna tror att vi inte vet vad vi vill eftersom vi inte ger 

full finansiering, men det handlar om att bidra till grundutveckling 

som sedan exempelvis kan vidareutvecklas inom 

ESA. Projekt inom ramprogrammen kan användas långsiktigt, 

kommissionen är beredda att ta risker för att utreda 

potential hos en ny idé. Slutprodukten måste inte vara 

användbar, ramprogrammen är explorativa och kan fungera 

som katalysator. Ramprogrammens rymdområde ska på så 

vis fungera komplementärt till ESA. 


I Sverige finns rejält med potential för att vara mer aktiva 

på den här punkten men det tar lite tid att ändra på nuvarande 

strategi. Inom ESA finns en annan struktur, kultur 

och annan finansieringsfilosofi. Georetur har både för- och 

nackdelar. Den största skillnaden är att inom ramprogrammen 

är utlysningarna inte automatiskt styrda av nationella 

intressen på retur, här krävs strategiska beslut gällande hur 

man vill påverka inom sitt område.” 

– ”Vad kan man göra från svenskt håll för att öka 

deltagandet inom ramprogrammens rymdtema?” 

Se över svensk rymdstrategi 

– ”Det behövs en knuff från Rymdstyrelsen mot aktörerna 

för att få dem över den första tröskeln. Många är rädda för 

det administrativa, ramprogrammen har med rätta uppfattats 

som byråkratiska och tungrodda. Inom Horisont2020 

finns en seriös ansträngning för förenkling för aktörerna och 

det ser ut att peka åt rätt håll hittills. Det är utmärkt att 

Rymdstyrelsen gör en satsning på detta nu. De områden 

som har en inhemsk stark verksamhet har generellt sätt lätttare 

att lyckas inom EU:s ramprogram, det krävs både kompetens 

och nätverk för att nå framgång. Sveriges rymdstrategi 

måste ses över men man måste först göra sig medveten om 

de möjligheter och problem som finns inom ramprogrammen 

för att kunna ta beslut i frågan.” 

Arbeta för att svenska kompetenser återfinns i arbetsprogrammen 

– ”Sverige kan arbeta mer aktivt för att få in områden i 

arbetsprogrammet som matchar svenska rymdaktörers 

kompetenser. Stora rymdländer är mer på hugget, de får in 

och behåller de områden där de själva är starka. Det är 

svårare för små länder att få inflytande, men man kan slå 

sig samman och bygga allianser med andra länder som har 

liknande intressen. Diskussionerna i programkommittén 

gällande innehållet i arbetsprogrammet är väldigt röriga, till 

exempel är italienarna ofta högljudda och får in sina kompetensområden. 

Inom programkommittén har alla länder 

en röst, men när det gäller att bygga upp stöd från andra 

länder måste man jobba mer aktivt. Man kan åstadkomma 

mycket genom att arbeta strategiskt inom programkommittén. 

Det finns mer att göra från svenskt håll här. Inom 

Horisont2020 kommer det finnas oförändrad rymdbudget 

men utan GMES, vilket betyder mer pengar till rymdföretag 

för teknikutveckling. Detta öppnar upp för ännu större 

potentiellt svenskt deltagande och i upptakten finns mycket 

att påverka. Kommissionens förslag till Horisont2020 är 

fortfarande ganska öppet gällande innehåll så rymdområdet 

går fortfarande att tänja och dra i.” 

Arbeta för större svenskt inflytande i kommissionens 

expertgrupp för rymdområdet 

– ”Medlemmarna i Space Advisory Group är experter 

som arbetar fram diskussionsunderlag till kommissionen 

gällande innehåll i arbetsprogrammet. Inga svenskar sitter 

i den gruppen. Generellt är det bra att ha kontakter med 

någon av medlemmarna. Sverige kan jobba mer för att få 

in personer i gruppen eller skapa kontakter där. Det går att 

skaffa sig större inflytande här.” 

Skapa tätare kontakt mellan kommissionen och 

svenska rymdaktörer 

– ”Större rymdaktörer är mer aktiva gällande att arrangera 

möten och föra samtal med oss på kommissionen, men 

man måste inte vara en stor aktör för att göra detta. Det är 

bra att ta kontakt på olika nivåer i kommissionen. Kommissionen 

har ansvar för själva utlysningen och för frågor 

om tolkningen av denna, REA (Research Executive Agency) 

sköter administrationen av projekten efter att de godkänts 

och kan kontaktas för praktiska råd. Om man har förslag 

på ett projekt och konsortium i tidigt stadium och vill förvissa 

sig om att det ligger i linje med utlysningen är det fritt 

fram kontakta kommissionen via telefon eller fysiskt för att 

få tips och varningsflagg hissad. Om man mailar kan man 

sammanfatta förslaget som draft på ca fem sidor där huvudsyftet 

framgår tydligt. Ibland leder detta till gemensamt 

möte med REA. De som är nya aktörer inom ramprogrammen 

känner inte till att denna service finns och de som är 

erfarna behöver inte detta stöd, vi brukar få mellanskiktet. 

Generellt är detta stöd underutnyttjat från svenskt håll.” 

Öka svenska rymdaktörers kompetens och nätverk 

genom att utvärdera projektförslag 

– ”En annan sak som är viktig är att förstå för att nå framgång 

är hur man ska skriva en ansökan. Det bästa sättet 

att lära sig är att delta som expert i utvärderingsprocesserna 

av inskickade projektförslag, vilket sker en gång per år och 

tar ca 3-4 dagar. Detta är den bästa skolan att gå, man förstår 

då vad som är bra och dåliga projektförslag och vilka 

misstag man ska undvika. Man lär sig vad utvärderare vill 

ha, vilket ofta är ett tydligt och klart syfte med projektet. 

Det är inte alltid lätt att få kompetent folk till Bryssel för att 

utvärdera men det finns ett mervärde av att utvärdera, det 

är givande även på det personliga planet. Man får ett nätverk, 

lär känna folk som jobbar här på kommissionen och 

på REA. Man får också insyn i vad som är på gång inom 

ens område i Europa. Man får läsa 6-9 förslag specifikt och 

sedan även se övriga inskickade förslag, så ser man vilka 

koordinatorerna är och får en snapshot av forskningseuropa 

inom sitt fält. REA försöker ha geografisk balans och 

könsbalans bland utvärderarna men kvinnor och nordeuropeiska 

länder är i allmänhet underrepresenterade. Om man 

är intresserad av att utvärdera kan man registrera sig i vår 

databas och samtidigt skicka ett email till mig och Stijn Vermoote 

(stijn.vermoote@ec.europa.eu) på REA. Det underlättar 

för REA att hitta de svenska experterna i databasen, de 

kan då använda riktade sökningar mot enskilda personer 

eller organisationer som de vet finns registrerade. Det finns 

inget krav på att man måste ha deltagit i ramprogrammen 

förut för att utvärdera, många yngre forskare anmäler sig 

för att skaffa sig kunskap om ramprogrammen och för att 

utvidga sitt nätverk inom sitt fält inför framtiden.” 

Utöka svenskt inflytande och svenska nätverk genom 

att delta på konferenser och evenemang 

– ”Kommissionen ordnar många evenemang som är öppna 

för vem som helst att delta i, exempelvis hearings om kommande 

ramprogram. Några svenskar var representerade 

på det senaste evenemanget, vissa förde då fram sina idéer 

och åsikter och kommissionen använder fortfarande det 

materialet som underlag. Vi ordnar även matchmaking-evenemang, 

så ett tips är att hålla ögonen öppna för vad som 

är på gång. Nästa arrangemang inom rymdområdet, ”Let’s 

embrace space - FP7 Space Conference 2012”, hålls i Larnaca, 

Cypern, den 15-16 november 2012 12 . Konferensen 

kommer innehålla rapportering av resultat och lite framtidsutsikter. 

Man kan se deltagande i denna typ av konferenser 

som en investering i framtiden, det finns formella och 

informella vägar att gå för att skapa kontakter och visa upp 

sig på den europeiska arenan.” 

Sammanfattningsvis uppmuntrar och välkomnar kommissionen 

ökad kontakt med Rymdstyrelsen och svenska 

rymdaktörer. Man pekar också på att Sverige bör se över 

sin rymdstrategi så att den i vidare bemärkelse inkluderar 

ramprogrammen som ett komplement till ESA och de 

nationella programmen. Svenska representanter uppmuntras 

att medverka i högre grad på evenemang relaterade 

till ramprogrammen. Nämnvärt är att inga svenska 

aktörer deltog i det senaste mötet för rymdaktiviteter 

inom FP7, The International FP7 Space Information Day, 

som hölls den 20-21 juli, i Surrey, England 13 . 

Rymdstyrelsens roll 

I Rymdstyrelsens strategi för 2011-2015 14 står följande 

gällande EU:s rymdsatsningar: 

- ”I och med EU:s nya roll inom rymdpolitiken bör Sverige 

profilera sina kompetenser och forskningsfaciliteter i det 

sammanhanget för ett bra utfall.” 

- ”Rymdstyrelsen har under de senaste åren fått en mängd 

tillkommande uppgifter till följd av EU:s nya rymdpolitik 

och de program EU genomför i samverkan med ESA. 

Även tillpassning av ESA:s framtida verksamhet till EU:s 

rymdpolitik drar en mängd resurser. Rymdstyrelsen ser stor 

potential för svenska aktörer inom ramen för EU:s rymdsatsningar, 

men först med förstärkta kansliresurser kan 

det svenska utbytet av europeiskt och annat internationellt 

rymdsamarbete öka.” 

I Rymdstyrelsens verksamhetsplan för 2011 sattes följande 

mål: 

– ”Svenska aktörer ska beviljas minst 4,6 % av de totalt 

beviljade medlen i EU:s ramprogram för forskning tema 

rymd.” 

Målet i arbetsplanen har inte uppnåtts (svenska rymdaktörer 

beviljades ca 2,3 % av de totala medlen år 2011 

enligt Figur 7). Rymdstyrelsens ledning beskriver att man 

inte arbetat strukturerat med EU-frågor hittills. Anledningen 

till detta har varit att EU inte varit prioriterat och 

att arbetet med ESA upptagit merparten av resurserna 

och att personalstyrkan är begränsad. Tidigare har engagemang 

inom EU inte varit motiverat på grund av att där 

inte funnits tillräckliga medel att hämta. Rymdstyrelsen 

har insett att EU intagit en betydande position inom 

rymdområdet och att något måste göras för att öka det 

svenska återflödet därifrån. Ett första initiativ är denna 

kartläggning som kommer ligga till grund för framtida 

pro-aktivt arbete och utformning av en strategi gällande 

FP från Rymdstyrelsens håll. Samtliga handläggare ska 

även gå en kurs i EU-rätt och internationella förhandlingar 

i slutet av augusti 2012. 

12 

Let’s embrace space - FP7 Space Conference 2012: http://ec.europa.eu/enterprise/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=5903 

13 

The International FP7 Space Information Day: http://www.b2match.eu/space2012infoday/ 

14 

Rymdstyrelsens strategi för 2011 - 2015: http://www.rymdstyrelsen.se/Global/Om%20Rymdstyrelsen/Strategier%20och%20Policy/Rymdstyrelsens%20 

strategi%202011-2015%20_2_.pdf 

Namn 

Organisation 

Lars Eliasson 

IRF 

Niklas Wingborg 

FOI 

Erik Willén 

Metria Geoanalys 

Fredrik Bruhn 

ÅAC Microtec 

Stefan Nilsson 

SMHI 

Jan Stake 

Wasa Millimeter Wave / Chalmers 

Per Tesch 

Karolinska Institutet 

Jonas Ekman 

Luleå Tekniska Högskola 

Mark Pearce 

KTH 

Ola Inghe 

Naturvårdsverket 

Ylva Bäcklund 

Uppsala Universitet 

Tabell 8. Rymdstyrelsens referensgrupp för FP7-Rymd. 


Hittills har merparten av arbetsuppgifterna på Rymdstyrelsen 

relaterade till EU och FP legat på experten till 

programkommittén i en omfattning av ca 10 -15procent 

av en årsarbetskraft. Huvuddelen av arbetet har bestått 

i att övervaka och påverka utformningen av arbetsprogrammen. 

Detta har dels skett muntligen via fyra årliga 

programkommittémöten i Bryssel och dels skriftligen 

mellan dessa. För att insamla synpunkter från svenska 

rymdaktörer gällande arbetsprogrammets innehåll har 

en referensgrupp använts, bestående av representanter 

från både akademi och industri redovisade i Tabell 8. 

Synpunkter på arbetsprogrammen har även inhämtats 

internt från handläggare på Rymdstyrelsen inom industri 

och forskning på Rymdstyrelsen. 

NCP:n för FP7-Rymd på Rymdstyrelsen har främst 

arbetat med informationsspridning, vilket uppskattningsvis 

upptagit mindre än 10 procent av en årsarbetskraft. 

Detta arbete har bestått i att informera om FP7-Rymd på 

konferenser, utskick av påminnelser om utlysningar samt 

vidarebefordrande av partnerförfrågningar till lämpliga 

aktörer. 

I dagsläget finns ingen uttalad policy hos Rymdstyrelsen 

gällande stöd i form av planeringsbidrag eller andra 

medel. Handläggarna är eniga om att Rymdstyrelsens interna 

arbete inför Horsiont2020 måste struktureras och 

att man måste se över sin strategi för att de nationella 

programmen, ESA och ramprogrammen ska komplettera 

varandra på ett optimalt sätt. 

Vinnovas roll 

På Vinnova finns den primära svenska NCP:n för FP7- 

Rymd. Rymdstyrelsen och Vinnova har tillsammans 

medverkat på flera informationsdagar om FP7-Rymd 

samt arrangerat en träff med Rymdstyrelsens referensgrupp 

för FP7-Rymd. I dagsläget förs diskussioner om 

att ordna en informationsdag inför den sista utlysningen 

inom FP7-Rymd under hösten 2012. Rymdstyrelsen 

och Vinnova har även deltagit i projektet COSMOS, ett 

internationellt nätverk för rymd-NCP:s. 

NCP:n för FP7-Rymd på Vinnova är även NCP för 

tre andra tematiska områden samt är involverad i flera av 

Vinnovas egna program. Dessa programs innehåll överlappar 

i större utsträckning de övriga tematiska områdena 

inom ramprogrammet. Rymdaktörer deltar inte i stor 

utsträckning i Vinnovas egna program och får då mindre 

kontakt med Vinnovas personal och därmed också mindre 

information om sina möjligheter inom FP7-Rymd. 

4. Statistik Över deltagande inom FP6/7-Rymd 

I detta avsnitt presenteras utfallet inom FP6/7-Rymd 

fram till och med 16 februari 2012. Statistiken baseras 

på data från EU-kommissionens databas över beviljade 

projekt som levereras till Vinnova tre gånger per år. I 

dessa data ingår enbart projekt som är kontrakterade och 

fullt påskrivna av alla medverkande partner, vilket kan 

innebära ett visst tiddssläp i redovisningen. Resultaten 

ska därför tolkas som preliminära. Datat som presenteras 

i denna rapport är baserat på EU-kommissionens klassning 

av organisationer. Statistikunderlag till diagrammen 

återfinns i bilagan. 

Fördelning mellan länder 

Inom FP6-Rymd beviljades 43 projekt med 664 deltaganden. 

Figur 9 visar de främsta länderna inom FP6- 

Rymd sorterat på andel beviljade medel där Frankrike 

(27,17 %), Storbritannien (15,32 %) och Italien (10,46 %) 

ligger i topp. Om man ser till andelen koordinerade projekt 

ligger återigen Frankrike (27,91 %) och Storbritannien 

(16,28 %) bäst till medan tredjeplatsen delas av Tyskland 

och Belgien (båda 11,63 %). Gällande andel deltaganden 

är det Frankrike (19,28 %), Tyskland (10,54 %) och 

Italien (10,09 %) som medverkat i störst utsträckning. 

Sverige ligger på tolfte plats gällande andel beviljade 

medel (2,40 %) och stod för 20 av 664 deltaganden 

(3,01 %). Inga projekt inom FP6-Rymd koordinerades av 

en svensk aktör. 

Land Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Beviljade medel (€) Andel beviljade 

medel 

Frankrike 128 19,28% 12 27,91% 37 474 056 27,17% 

Storbritannien 66 9,94% 7 16,28% 21 134 436 15,32% 

Italien 67 10,09% 2 4,65% 14 424 470 10,46% 

Tyskland 70 10,54% 5 11,63% 14 248 017 10,33% 

Spanien 35 5,27% 2 4,65% 6 750 089 4,89% 

Tabell 9. Topp fem främsta länder i FP6-Rymd. 

Figur 9. 



medel 

Frankrike 217 14,03% 31 19,50% 133 521 366 29,19% 

Tyskland 206 13,32% 23 14,47% 59 062 376 12,91% 


Italien 180 11,64% 15 9,43% 40 997 429 8,96% 

Spanien 101 6,53% 14 8,81% 25 183 275 5,51% 

Tabell 10. Topp fem främsta länder i FP7-Rymd fram till 16 februari 2012. 

cirkulera information inom sitt område vilket gjort att 

en relativt liten insats riktad mot nyckelpersoner behövts 

för att höja medvetandet hos många. En anledning till 

detta intresse antas vara att det varit svårare för finska 

rymdaktörer att bli beviljade medel nationellt, vilket 

gjort att de sett ramprogrammen som ett viktigt finansieringsalternativ. 

Både norsk och finsk NCP nämner att de haft tur gällande 

att arbetsprogram matchat deras nationella kompetenser 

så väl och att man inte arbetat speciellt aktivt 

gentemot kommissionen. De tror båda att Sverige har 

en större chans att hävda sig inom Horisont2020 där utveckling 

av rymdteknologier ges större utrymme men att 

de själva måste lägga om sin strategi om de ska lyckas positionera 

sig lika väl som i nuvarande ramprogram. Både 

norsk och finsk NCP är öppna för att samarbeta inom 

programkommittéarbetet för att lättare få igenom förslag 

till innehåll i arbetsprogram. 

Fördelning mellan aktörer 

De fem mest framgångsrika aktörerna inom FP6-Rymd 

gällande antal deltaganden visas i Tabell 11 och de främsta 

aktörerna gällande antal koordinatorer visas i Tabell 

12. Främsta deltagare Eads Astrium i Frankrike (10 st.), 

Europas främsta företag för rymdstransport, satellitsystem 

och satellittjänster, och EU-kommissionens Joint 

Research Centre (9 st.). De två förstnämnda är även med 

på listan över främsta koordinatorer, som alla koordinerat 

två projekt vardera. European Centre for Medium-range 

Weaher Forecasts i Storbritannien har blivit beviljade 

mest medel för sina två koordinerade projekt. 

Deltagare Land Antal deltaganden Beviljade medel (€) 

EADS ASTRIUM SAS Frankrike 10 6 086 146 

COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES - DIRECTORATE GENERAL JOINT Europeiska Unionen 9 3 118 904 

RESEARCH CENTRE 

EUROPEAN CENTRE FOR MEDIUM-RANGE WEATHER FORECASTS Storbritannien 6 6 236 395 

CONSIGLIO NAZIONALE DELLE RICERCHE Italien 6 1 391 037 

CENTRE NATIONAL D'ETUDES SPATIALES Frankrike 6 1 174 504 

Tabell 11. Topp fem främsta deltagare inom FP6-Rymd, sorterat på antal deltaganden. 

Figur 10. *Fram till 16 februari 2012 

Inom FP7-Rymd har det fram till 16 februari 2012 

beviljats 159 projekt med 1547 deltaganden. De främsta 

länderna gällande andel beviljade medel redovisas i Figur 

10. I topp sett till andel beviljade medel ligger återigen 

Frankrike (29,19 %), följt av Tyskland (12,91 %) och 

Storbritannien (11,26 %). Samma länder står även för 

den största andelen koordinerade projekt medan Italien 

går om Storbritannien om man ser till andel deltaganden. 

Sverige hamnar på elfte plats gällande andel beviljade 

medel (2,17 %) och stod för 39 av 1547 deltaganden 

(2,52 %). Tre projekt inom FP7-Rymd koordinerades av 

svenska aktörer (1,89 %), dessa är Chalmers, FOI och 

SMHI. 

Norskt och finskt deltagande i FP6/7-Rymd 

Norge och Finland har hittills varit mer framgångsrika 

inom FP7-Rymd än Sverige gällande andel deltaganden, 

koordinatorer och beviljade medel. Även inom FP6- 

Rymd positionerade sig Norge framför Sverige medan 

Finland då deltog i mindre utsträckning. Eftersom Norge 

inte är medlem i EU har de betalat en avgift baserat på 

sin BNP för att få delta inom ramprogrammen på samma 

villkor som medlemsländerna. Norge och Finland har 

främst deltagit inom projekt relaterade till fjärranalys 

inom miljö och klimat. Exempelvis har Nansen Environmental 

and Remote Sensing Center i Norge och Meteorologiska 

institutet (Ilmatieteen Laitos) i Finland koordinerat 

tre projekt vardera inom FP7-Rymd. 

Enligt Norges NCP för FP7-Rymd beror det höga 

norska deltagandet på att man redan inom FP6-Rymd 

hade en strategi för att norska aktörer skulle få bra roller 

i projekt inom atmosfärstjänster och marina tjänster, 

samt att man på sikt ville bygga upp downstreamtjänster 

i de sektorerna. Anledningen till att strategin 

lyckades var att man hade med sig de norska aktörerna 

från början, de var aktiva och informerade i tidigt skede 

och kunde sedan plocka hem projekten när utlysningarna 

publicerats. 

Enligt Finlands NCP arbetade man mycket mer aktivt 

gentemot aktörerna inom FP7-Rymd jämfört med 

FP6-Rymd, vilket givit bättre utdelning. Enligt NCP:n 

har finska rymdaktörer varit väldigt aktiva gällande att 

Koordinator Land Antal koordinatorer Beviljade medel (€) 

EUROPEAN CENTRE FOR MEDIUM-RANGE WEATHER FORECASTS Storbritannien 2 sekretess 

EADS ASTRIUM SAS Frankrike 2 sekretess 

ALCATEL SPACE Frankrike 2 sekretess 

KATHOLIEKE UNIVERSITEIT LEUVEN Belgien 2 sekretess 

ESYS PLC Storbritannien 2 sekretess 

Tabell 12. Topp fem främsta koordinatorer inom FP6-Rymd, sorterat på antal koordinerade projekt. 

De fem mest framgångsrika aktörerna inom FP7-Rymd 

gällande antal deltaganden visas i Tabell 13 och de främsta 

aktörerna gällande antal koordinatorer visas i Tabell 14. 

Här ligger Deutsches Zentrum fuer Luft und Raumfahrt 

(DLR), Tysklands rymdstyrelse, i topp både gällande andel 

deltaganden (44 st.) och koordinerade projekt (10 st.). 

Gällande antal deltaganden positionerar sig även Centre 

National de la Recherche Scientifique i Frankrike (28 st.) i 

Frankrike och Consiglio Nazionale delle Richerche i Italien 

(15 st.) väl. Fundation Technicalia Research & Innovation i 

Spanien har koordinerat näst flest projekt inom FP7-Rymd 

(4 st.). Jämför man listorna över deltaganden i FP6-Rymd 

och FP7-Rymd återfinns Consiglio Nazionale delle Richerche 

i Italien och Centre National d’etudes Spatiales 

(CNES) i Frankrike på båda. Noterbart är att både DLR 

och CNES har tre respektive fem personer anställda som 

NCP:s för FP7-Rymd inom organisationen (se Tabell 6). 


DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT - UND RAUMFAHRT EV - DLR Tyskland 44 19 899 944 

CENTRE NATIONAL DE LA RECHERCHE SCIENTIFIQUE Frankrike 28 9 620 175 


CENTRE NATIONAL D'ETUDES SPATIALES - CNES Frankrike 15 3 531 305 

NEDERLANDSE ORGANISATIE VOOR TOEGEPAST NATUURWETENSCHAPPELIJK Nederländerna 14 3 923 213 

oNDERZOEK - TNO 

Tabell 13. Topp fem främsta deltagare inom FP7-Rymd, sorterat på antal deltaganden, fram till 16 februari 2012. 

Koordinator Land Antal koordinerade projekt Beviljade medel (€) 

DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT - UND RAUMFAHRT EV Tyskland 10 4 908 348 

FUNDACION TECNALIA RESEARCH & INNOVATION Spanien 4 1 787 077 

JOANNEUM RESEARCH FORSCHUNGSGESELLSCHAFT MBH Österrike 3 1 824 597 

THALES ALENIA SPACE FRANCE Frankrike 3 1 457 037 

STIFTELSEN NANSEN SENTER FOR FJERNMAALING Norge 3 1 434 398 

Tabell 14. Topp fem främsta koordinatorer inom FP7-Rymd, sorterat på antal koordinerade projekt, fram till 16. 


Fördelning mellan projekt 

Akronym Projektnamn Antal deltaganden Andel deltaganden Beviljade medel (€) Andel beviljade 

medel (€) 

PREVIEW 

Prevention, information and early warning preoperational 

55 8,28% 14 334 259 10,39% 

services to support the management of 

risks 

MERSEA 

Marine Environment and security for the European 38 5,72% 14 047 799 10,19% 

Area 

GEMS 

Global and regional Earth-system monitoring using 26 3,92% 12 303 900 8,92% 

satellite and in-situ data 

LIMES 

Land and sea integrated monitoring for European 49 7,38% 11 980 618 8,69% 

security 

BOSS4GMES Building operational sustainable services for GMES 37 5,57% 11 846 213 8,59% 

Tabell 15. Topp fem största projekt inom FP6-Rymd, sorterat på beviljade medel. 

Aktivitet 9.1 

Beskrivning Projekt Svenska deltagare Beviljade medel (€) 

Rymdbaserade tillämpningar i det 

europeiska samhällets tjänst 

CRYOLAND 

EURO4M 

GEOLAND2 

MACC 

MACC II 

MYOCEAN 

MYOCEAN2 

OPERR 

PANGEO 

SAFER 

SIRIUS 

11 projekt (37 %) 

SMHI 

SMHI 

SMHI, Lantmäteriverket 

SMHI 

SMHI 

SMHI 

SMHI 

SMHI 

Sveriges geologiska undersökning 

Metria, Lantmäteriverket 

SMHI 

13 deltaganden (33 %) 

(53 %) 

5 328 720 


medel (€) 

GSC DA GMES Space Component Data Access 1 0,06% 48 000 000 10,49% 

MYOCEAN Development and pre-operational validation of upgraded 

54 3,49% 33 025 903 7,22% 

GMES Marine Core Services and capabilities 

MYOCEAN2 Prototype Operational Continuity for the GMES 55 3,56% 27 486 645 6,01% 

Ocean Monitoring and Forecasting Service 

SAFER Services and Applications For Emergency Response 55 3,56% 26 135 650 5,71% 

GEOLAND2 Towards an operational GMES Land Monitoring Core 

Service 

49 3,17% 21 203 660 4,64% 

Tabell 16. Topp fem största projekt inom FP7-Rymd, sorterat på beviljade medel, fram till 16 februari 2012. 

De fem största projekten inom FP6-Rymd (av totalt 

43) sorterat på andel beviljade medel visas i Tabell 15. 

Det största till både antal deltagare (55 st.) och andel 

beviljade medel (10,39 %), PREVIEW, koordinerades av 

European Centre for Medium-Range Weaher Forecasts i 

Storbritannien. Det näst största projektet gällande andel 

beviljade medel, MERSEA (10,19 %), koordinerades 

av Telespazio i Italien och det tredje största projektet 

GEMS (8,92 %) koordinerades av Institut Français de 

Recherche pour l’Exploitation de la Mer i Frankrike. Alla 

projekt är relaterade till GMES. 

De fem största projekten inom FP7-Rymd (av totalt 

159 fram till 16 februari 2012) sorterat på andel beviljade 

medel visas i Tabell 16. Det största projektet gällande 

andel beviljade medel, GSC DA har ESA i Frankrike som 

enda deltagare. Projektet syftade till att tillhandahålla 

satellitdata till andra projekt inom GMES. De två nästföljande 

största projekten är MYOCEAN (7,22 %) och 

MYOCEAN2 (6,01%) koordinerades båda av Mercator 

Ocean Societe Civile i Frankrike. Även här är projekten 

relaterade till GMES. 

Aktivitet 9.2 


Förstärkning av underbyggandet 

för rymdvetenskap och rymdteknologi 

ECLAT 

ESAIL 

EURISGIC 

EUSIC 

GRASP 

HAMLET 

HISP 

L-µPPT 

MAARBLE 

MICROTHRUST 

NORDICBALTSAT 

PRECISE 

SATURNE 

SINPLEX 

SKYFLASH 

TERACOMP 

16 projekt (53 %) 

IRF 

NanoSpace, Uppsala Universitet 

IRF, NeuroSpace 

Linköpings Universitet 

FOI 

Chalmers Tekniska Högskola 

FOI, Eurenco Bofors 

NanoSpace 

IRF 

NanoSpace 

OHB Sweden, SSC 

NanoSpace 


ÅAC Microtech 


Chalmers, Omnisys, Wasa mm Wave 


(45 %) 

4 436 397 


Aktivitet 9.3 Övergripande verksamheter COSMOS 

C-SPACE 

GARNET-E 

3 projekt (10 %) 

Vinnova, Rymdstryrelsen 

FOI 

Lantmäteriverket 


(2 %) 

175 462 

Totalt 30 projekt 39 deltaganden 9 940 579 

Tabell 18. Projekt med svenska deltagare i FP7-Rymd sorterat på aktivitetsområde fram till 16 februari 2012. 

Svenska aktörer inom FP6/7-Rymd 

Projekt Svenska deltagare Beviljade medel (€) 

BOSS4GMES SMHI sekretess 

GEOLAND 

Länsstyrelsen i Dalarnas län 

506 340 


Naturvårdsverket 

Sveriges lantbruksuniversitet 

GMOSS 

Linköpings universitet 

0 

OD Science application 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 

GNU Naturvårdsverket sekretess 

HUMBOLDT 

Högskolan i Gävle 

sekretess 

SMHI 

PREVIEW 


Statens Geotekniska Institut 

Statens Räddningsverk 

SMHI 

1 904 350 

Inom FP6-Rymde medverkade svenska aktörer i 9 

projekt med 20 deltaganden, redovisade i Tabell 17. Alla 

projekten var relaterade till GMES och satellitkommunikation. 

Inom FP7-Rymd medverkade svenska aktörer 

i 30 projekt med 39 deltaganden, redovisade i Tabell 

18. Merparten av dessa (53 procent av projekten och 

56 procent av deltagandena) ligger under Aktivitet 9.2 

som berör rymdvetenskap och rymdteknologi. En något 

mindre andel (37 procent av projekten och 33 procent 

av deltagandena) ligger under Aktivitet 9.3 som främst 

berör GMES. Aktivitet 9.3 som berör övergripande verksamheter 

så som internationellt samarbete, studier av europeisk 

rymdpolicy och nätverk för NCP:s stod för den 

minsta delen av de svenska medverkandena (10 procent 

av projekten och deltagandena). 

RISE Lantmäteriverket sekretess 

RURAL WINGS Stockholms universitet sekretess 

SISTER 

Autoliv Electronics AB 

125 772 

Wirelesscar Sweden AB 

VOLVO Technology AB 

Totalt 9 projekt 20 deltaganden 3 311 900 

Tabell 17. tabellrubrik: Projekt med svenska deltagare i FP6-Rymd. 


Deltagare Antal deltaganden Antal koordinerade projekt Beviljade medel (€) 

Statens Räddningsverk 1 PREVIEW sekretess 

Sveriges Meteorologiska o Hydrologiska Institut 3 BOSS4GMES, HUMBOLDT, PREVIEW 651 069 

Lantmäteriverket 3 GEOLAND, PREVIEW, RISE 581 171 

Högskolan i Gävle 1 HUMBOLDT sekretess 

Statens Geotekniska Institut 1 PREVIEW sekretess 

Stockholms Universitet 1 RURAL WINGS sekretess 

Sveriges Lantbruksuniversitet 1 GEOLAND sekretess 

Wirelesscar Sweden AB 1 SISTER sekretess 

Naturvårdsverket 2 GEOLAND, GNU sekretess 

Autoliv Electronics AB 1 SISTER sekretess 

Länsstyrelsen i Gävleborgs Län 1 GEOLAND sekretess 

VOLVO Technology AB 1 SISTER sekretess 

Linköpings Universitet 1 GMOSS sekretess 

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) 1 GMOSS sekretess 

Od Science Application AB 1 GMOSS sekretess 

Totalsumma 20 deltagare 9 projekt 3 311 900 € 

Tabell 19. Svenska deltagare i FP6-Rymd, sorterat på beviljade medel. 

Deltagare Antal deltaganden Projekt (koordinerade i fetstil) Beviljade medel (€) 

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) 9 OPERR, CRYOLAND, EURO4M, GEO- 2 827 751 

LAND2, MACC, MACC II, MYOCEAN, 

MYOCEAN2, SIRIUS 

Nanospace 4 ESAIL, L-µPPT, MICROTHRUST, PRECISE 1 340 669 

Lantmäteriverket 3 GARNET-E, GEOLAND2, SAFER 1 094 421 

Institutet för Rymdfysik (IRF) 3 ECLAT, EURISGIC, MAARBLE 959 816 

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) 3 HISP, C-SPACE, GRASP 917 355 

Chalmers Tekniska Högskola 2 TERACOMP, HAMLET sekretess 

Uppsala Universitet 3 ESAIL, SATURNE, SKYFLASH 434 136 

ÅAC Microtech 1 SINPLEX sekretess 

Linköpings Universitet 1 EUSIC sekretess 

Omnisys Instruments 1 TERACOMP sekretess 

NeuroSpace 1 EURISGIC sekretess 

Wasa Millimeter Wave 1 TERACOMP sekretess 

Eurenco Bofors 1 HISP sekretess 

Swedish Space Coorperation 1 NORDICBALTSAT sekretess 

Metria 1 SAFER sekretess 

OHB Sweden 1 NORDICBALTSAT sekretess 

Sveriges Geologiska Undersökning 1 PANGEO sekretess 

VINNOVA 1 COSMOS sekretess 

Rymdstyrelsen 1 COSMOS sekretess 

Totalsumma 39 deltaganden 30 projekt 9 940 579 € 

Tabell 20. Svenska deltagare i FP7-Rymd sorterat på beviljade medel fram till 16 februari 2012. 

Akronym Projektnamn Omfattning 

Beviljade medel 

(totalbudget) 

HISP 

OPERR 

TERACOMP 

High Performance 

Solid Propellants for 

In-Space Propulsion 

Operational Pan- 

European River 

Runoff 

Terahertz heterodyne 

receiver components 

for future European 

space missions 

1,9 (2,8) M € 

36 månader 

9 deltagare 

5 länder 

0,4 (0,6) M € 

24 månader 

4 deltagare 

3 länder 

1,5 (2,0) M € 

36 månader 

7 deltagare 

5 länder 

Koordinator 

FOI, Sverige 

SMHI, Sverige 

Chalmers, 

Sverige 

Deltagare 

Tabell 21. Projekt med svensk koordinator inom FP7-Rymd fram till 16 februari 2012. 

Tabell 21 visar de tre projekt som koordinerats av 

svenska aktörer inom FP7-Rymd. Två av dessa (HISP och 

TERACOMP) är projekt som syftar till produktutveckling 

medan det sista (OPERR) handlar om databehandling. 

Projektet HISP, koordinerat av FOI, syftar till att 

utveckla fasta drivämnen med högre impuls och densitet 

till rymdfarkoster för att därigenom öka drivkraften 

jämfört med nu använda fasta och flytande drivmedel. 

Projektet OPERR, koordinerat av SMHI, syftar till att 

tillhandahålla data för övervakning och varning vid 

-Avio S.p.A., Italien 

-EURENCO Bofors, Sverige 

-EURENCO SA, Frankrike 

-Fraunhofer-Gesellschaft zur Förderung der angewandten Forschung e.V (ICT), Tyskland 

-The Inner Arch, Frankrike 

-Politecnico di Milano, Italien 

-Sibtermokhim, Russian Federation, Ryssland 

-Nederlandse Organisatie Voor Toegepast Natuurwetenschappelijk Onderzoek (TNO), Nederländerna 

-Institute for Marine Research (IMR), Norge 

-Norwegian Meteorological Institute, Norge 

-AZTI-Technalia, Spanien 

-Marine Hydrographic Institute, Ukraina 

-Fraunhofer Institute for Applied Solid State Physics (IAF), Tyskland 

-Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt e.V. (DLR), Tyskland 

-Technical University of Denmark (DTU), Danmark 

-Omnisys Instruments, Sverige 

-Wasa Millimeter Wave AB, Sverige 

-Goethe-University Frankfurt (GUF), Tyskland 

översvämningar och förhöjda halter av näringsämnen 

i vattnet därefter. Resultaten kan även användas för 

validering av modeller för kustvatten. Det sista projektet, 

TERACOMP, syftar till att demonstrera en kompakt och 

integrerad terahertz-mottagare baserad på Europeiska 

komponenter, med applikationer inom jordobservation 

och rymdmissioner. De tre projekten med svenska koordinatorer 

inom FP7-Rymd är relativt små i storlek (4-9 

deltagare från 3-5 länder). 

Tabell 19 och 20 redovisar svenska deltaganden i FP6/7- 

Rymd sorterat på beviljade medel. Mest framgångsrika 

är SMHI, Lantmäteriverket (inklusive Metria) och FOI 

som deltagit i ett antal projekt inom båda ramprogrammen. 

SMHI har även koordinerat ett av de tre projekten 

med svensk koordinator inom FP7-Rymd. Linköpings 

Universitet har också deltagit inom både FP6-Rymd och 

FP7-Rymd men med deltagare från olika institutioner. 

Inom FP7-Rymd har Nanospace (4 st.) och IRF (3 st.) 

positionerat sig väl gällande antal deltaganden. Vinnova 

och Rymdstyrelsen har deltagit i projektet COSMOS 

(Cooperation Of Space NCP:s as Means to Optimize 

Services) som syftat till att skapa ett nätverk mellan 

Rymd-NCP:s i Europa. 


Fördelning mellan aktörsgrupper 

Aktörsgrupp Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Beviljade medel 

(€) 

Totalt FP6-Rymd 

Andel beviljade 

medel 

Forskningsinstitut 198 30 % 13 30 % 41 011 387 30 % 

Övriga (ex offentlig aktör) 213 32 % 13 30 % 40 834 523 30 % 

Näringsliv 141 21 % 11 26 % 38 378 416 28 % 

UoH 112 17 % 6 14 % 17 693 384 12 % 

Totalsumma 664 100,00 % 43 100,00 % 137 917 709 100,00 % 

Sverige FP6-Rymd 


Forskningsinstitut 5 25 % 0 0 % 846 985 25 % 

UoH 4 20 % 0 0 % 518 198 16 % 

Näringsliv 4 20 % 0 0 % 125 772 4 % 

Totalsumma 20 100 % 0 0 % 3 311 900 100 % 

Tabell 22. Tabellrubrik: Deltagande i FP6-Rymd fördelat på aktörsgrupper sorterat på beviljade medel. 

Aktörsgrupp Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer 

Totalt FP7-Rymd 


(€) 

Forskningsinstitut 582 38 % 62 39 % 236 399 874 52 % 

Näringsliv 479 31 % 50 31 % 117 808 993 26 % 

UoH 355 25 % 39 25 % 74 110 379 16 % 


Totalsumma 1 547 100 % 159 100 % 457 384 547 100 % 

Sverige FP7-Rymd 


Näringsliv 12 31 % 0 0 % 2 689 165 27 % 

Forskningsinstitution 7 18 % 1 33 % 1 912 691 19 % 

UoH 6 15 % 1 33 % 1 359 836 14 % 

Totalsumma 39 100 % 3 100 % 9 940 579 100 % 

Tabell 23. Tabellrubrik: Deltagande i FP7-Rymd fördelat på aktörsgrupper sorterat på beviljade medel, fram till 16 februari 2012. 

Andel beviljade 

medel 

Figur 11. Figur 12. *Fram till 16 februari 2012 

I detta stycke redovisas utfallet inom FP6-Rymd och 

FP7-Rymd fördelat på olika aktörsgrupper. Gruppen 

”Övriga” innefattar främst offentliga aktörer exkluderat 

forskningsinstitut samt universitet och högskolor. 

Tabell 22 och Figur 11 visar deltagandet i FP6-Rymd 

för alla medverkande länder samt för Sverige fördelat 

på aktörsgrupper. Bland svenska aktörer gick merparten 

av de beviljade medlen till gruppen övriga deltagare där 

offentliga aktörer ingår (55 %) vilket är mer jämfört med 

samma grupp bland alla medverkande länder (30 %). 

Svenska aktörer inom näringsliv beviljades en liten andel 

av medlen (4 %) jämfört med näringsliv inom övriga deltagande 

länder (28 %). När det gäller antalet deltaganden 

skiljer sig inte fördelningen mellan svenska aktörsgrupper 

och alla länders aktörsgrupper inom FP6-Rymd nämnvärt. 

Tabell 23 och Figur 12 visar fördelningen mellan aktörsgrupper 

i alla deltagande länder och Sverige. Gruppen 

övriga aktörer, med offentliga aktörer inkluderat, står 

för fortsatt stor andel av de beviljade medlen i Sverige 

(40 %) medan denna grupp enbart beviljats en liten del 

medel om man ser till alla deltagande länder (6 %). Inom 

hela FP7-Rymd är det istället forskningsinstitut som 

tilldelats den största andelen medel (52 %). Näringsliv 

och UoH har fått ungefär lika stor andel av de totala beviljade 

medlen i Sverige och FP7-Rymd i stort. Gällande 

antal deltaganden står forskningsinstituten för den största 

andelen sett till alla deltagande länder (38 %) medan 

dessa deltar i mindre utsträckning i Sverige (18 %). 

Övriga aktörer står för den största andelen deltaganden i 

Sverige (38 %) medan denna grupp deltar i minst utsträckning 

sett till alla deltagande länder (8 %). Näringsliv 

koordinerar en relativt stor andel av projektet i FP7- 

Rymd i stort (31 %) medan ingen av de tre koordinerade 

aktörerna i Sverige kom från denna aktörsgrupp. Jämfört 

med FP6-Rymd har svenska aktörer inom näringsliv ökat 

sin andel beviljade medel mest inom FP7-Rymd (från 4 % 

till 27 %). 


5. Utfall av intervjuer 

Uppfattning om EU:s ramprogram 

En stor del av denna kartläggning har bestått av 

uppsökande verksamhet där rymdaktörer verksamma 

inom industri, akademi och offentlig verksamhet har 

intervjuats angående erfarenheter av och inställning till 

deltagande i EU:s ramprogram inom tema rymd. Totalt 

har åsikter samlats in från 80 personer från 56 olika organisationer 

under 67 intervjutillfällen, för fullständig lista 

se bifogad referenslista. Av de 67 intervjuerna berörde 34 

stycken aktörer med tidigare erfarenhet av deltagande i 

EU:s ramprogram under något av de tematiska områdena. 

I dessa ingick 20 intervjuer med aktörer som deltagit 

under tema rymd. Urvalet till intervjuerna har skett från 

Rymdstyrelsens kontaktlistor och Vinnovas statistik över 

godkända projekt inom FP6/7-Rymd. I princip samtliga 

tillfrågade aktörer har valt att medverka i kartläggningen, 

med undantag för något enstaka fall där aktören tackat 

nej till deltagande på grund av att dennes verksamhetsområde 

legat för långt från rymdbranschen. 

Intervjuerna har skett under möten eller via telefon 

där en till tre aktörer från organisationen deltagit samtidigt. 

Eftersom flera olika aktörer kan ha intervjuats på 

samma organisation (exempelvis olika forskargrupper på 

samma universitet) redovisas statistik baserat på intervjutillfällen. 

De 67 intervjuerna fördelades på 41 stycken företag 

eller industrier, 17 universitet eller högskolor, 7 forskningsinstitutioner 

och 2 offentliga aktörer. I vissa fall är 

samma aktör aktiva inom flera verksamheter, exempelvis 

forskare som driver företag vid sidan av. Aktören redovisas 

då inom den verksamhet där den har mest aktivitet. 

Övervikten av intervjuer inom näringsliv är medveten 

eftersom kartläggningen även fungerat som informationskanal 

gällande den sista utlysningen inom FP7-Rymd. 

Aktörer inom näringsliv får oftast inte information om finansieringsmöjligheter 

aktivt förmedlade till sig i samma 

utsträckning som exempelvis forskare på högskolor, där 

kontoren för forskningsfinansiering ofta bistår med den 

servicen. Små företag är den grupp som haft störst problem 

att positionera sig inom FP7 i stort, varför en prioritering 

av att föra fram information till dessa är av extra 

stor vikt. I statistiken nedan redovisas utfall för näringsliv 

och akademi (UoH, forskningsinstitutioner och offentliga 

aktörer) var för sig. 

Intervjuerna med aktörer har syftat till att kartlägga 

följande områden: 

- Uppfattning: Aktörens generella uppfattning om EU:s 

ramprogram. De aktörer som deltagit har även uppmanats 

att delge sina erfarenheter av detta. 

- Hinder: Varför aktörer hindrats att delta i EU:s ramprogram 

inom tema rymd 

- Önskemål: Vad aktören vill att Rymdstyrelsen ska göra 

för att underlätta framtida deltagande 

- Innehåll: Aktörerna har betts specificera vilka områden 

de önskar se i kommande arbetsprogram. 

- Inställning: Hur aktören ställer sig till ett eventuellt 

framtida deltagande inom rymdområdet i EU:s ramprogram 

Aktörerna har ombetts besvara öppna frågeställningar 

enligt områdena ovan. Svaren har sedan analyserats statistiskt 

och kategoriserats inom områden där flera aktörer 

svarat likartat. Procentsatsen i redovisningen av utfallet 

anger hur stor del av intervjuerna som den aktuella faktorn 

nämnts. Samma aktör kan ha nämnt flera faktorer 

under samma område. Siffrorna är inte exakta utan relationen 

mellan de olika kategorierna och grupperna har 

bedömts mer intressant. Ingen djupare analys av utfallet 

har gjorts i denna kartläggning. 

Figur 13. 

- U1. Byråkratiskt (58 %) 

En merpart av aktörerna uppfattar ramprogrammen som 

byråkratiska och tungrodda. Här inkluderas både det förberedande 

arbetet som krävs för att skicka in en ansökan 

och den efterföljande rapporteringen när projektet är 

igång. Uppfattningen är något mer utspridd bland aktörer 

som inte deltagit (61 %) än bland de som deltagit (56 

%) i ramprogrammen, vilket tyder på att man till viss del 

kan ha förutfattade meningar om hur krävande systemet 

verkligen är. Många av de tillfrågade jämför med ESA:s 

system som inte uppfattas som lika krångligt. 

Erfarenheter: En stor del av de erfarna aktörerna pekar 

på att det byråkratiska rutinerna inom EU är något 

man lär sig efter en första insats men att man därefter 

lärt sig termer och rutiner som förekommer inom FP och 

att projekten då rullar på av sig själv. Många pekar på att 

den byråkratiska bördan minskar avsevärt om man har en 

koordinator med stor erfarenhet av tidigare deltagande. 

”Timrapporteringen är onödigt tidskrävande. För oss hade 

det inte blivit något utan koordinatorn driv. De skötte allt 

som en stor maskin och hade stor rutin på ansökningar och 

drivande av projektet efteråt.” 

Forskare som deltagit i FP-projekt 

U2. Kräver rätt nätverk (43 %) 

Aktörerna pekar på vikten av att ingå i rätt nätverk för 

att medverka i ramprogrammen. Man menar att konsortierna 

antingen redan bildats inom tidigare projekt eller 

sätts ihop i ett tidigt stadium innan utlysningstexten publicerats. 

Denna uppfattning är vanligare bland erfarna aktörer 

(47 %) än bland de som inte deltagit (39 %). Nätverkens 

roll i ramprogrammen nämns oftare av aktörer inom 

akademi (58 %) jämfört med näringsliv (34 %). Aktörerna 

inom näringsliv nämner att konsortierna inom ramprogrammen 

oftast byggs utifrån redan etablerade kontakter 

som skapats genom tidigare affärer eller samarbeten. 

Undantaget är SME:s och deltagare från tredjeländer som 

man uppfattar letas upp och tas med i konsortiet för att 

få högre poäng i utvärderingsprocessen. 

Erfarenheter: Deltagare nämner att det inte räcker 

att skicka ut email till koordinatorer eller registrera sig 

i CORDIS Partner Search-databas för att bli inbjuden, 

utan att man som aktör själv måste vara aktiv och visa 

upp sig på konferenser och liknande om man inte redan 

har de kontakter som krävs. Ett annat tips kan vara att 

kontakta aktörer i Sverige som samarbetat med aktiva 

aktörer i Europa för att visa att man är intresserad av 

att medverka i kommande projekt. Många aktörer som 

deltagit säger att man efter första medverkan blir synlig 

i systemen och att man då automatiskt blir inbjuden till 

nya projekt. Många pekar också på att förhandsinformation 

om arbetsprogrammets innehåll är viktigt för att 

hamna i de rätta konsortierna. 


”Om man inte har förhandsinfo om arbetsprogrammet blir 

det svårt att medverka i konsortium. Knepigt upplägg att 

man måste veta om vad som ingår i arbetsprogrammet 

innan den officiella utlysningen.” 

Aktör på forskningsinstitut som deltagit i många projekt 

- U3. Problem relaterade till finansieringen (37 %) 

De intervjuade aktörerna nämner någon form av problem 

relaterade till finansieringen inom ramprogrammen. 

Detta kan till exempel vara att projekten inte är 

fullfinansierade och att egna medel saknas för att läggas 

in i projektet, att pengarna man får inte står i relation till 

det arbete som krävs (se U1), att långa handläggningstider 

gör att det dröjer tills utbetalning sker, att eurokursen kan 

hinna ändras under handläggningstiden vilket försvårar vid 

uträkning av budget. Denna uppfattning är mest utbredd 

bland erfarna aktörer (47 %) och akademi (42 %). 

Erfarenheter: De medverkande aktörer inom näringsliv 

som har FP-projekten som en integrerad del av sin 

strategi nämner att medlen från FP blir som en bonus för 

projekt som man ändå tänkt genomföra. Vissa ser FP-projekten 

som en investering för framtida affärer och räknar 

med att på lång sikt gå med vinst. Inom akademi varierar 

den ekonomiska supporten man får från sin högskola vilket 

gör att vissa forskare har större problem än andra. 

”Det är problematiskt för oss småföretag, vi hamnar i 

samma sits som stora företag där man ska betala en stor del 

själv. Den administrativa delen klarar man, men finansieringen 

en annan sak, där skulle man vilja ha upp bidraget 

mer.” 

Aktör på mindre företag inom fjärranalys 

- U4. Hög konkurrens (22 %) 

Aktörerna menar att chansen att bli beviljad medel 

genom ramprogrammet är liten på grund av hög konkurrens 

i utvärderingsfasen. Man nämner att vissa större 

aktörer har betydande resurser och erfarenheter för att 

skriva ansökan som är svåra att hävda sig mot. Vissa 

pekar på att det är vanligt att stora företag plockar in 

konsulter som hjälp i ansökningsfasen av projektet och 

att detta i extremfall kan resultera i att man inte har en 

chans om man inte gör det. Det är främst aktörer inom 

näringsliv (22 %) som delar denna uppfattning. 

Erfarenheter: Många av de deltagande aktörerna nämner 

att man inte ska ge upp om man inte får sin ansökan 

godkänd i en första omgång, utan att det är vanligt att 

den går igenom på andra eller tredje försöket efter att 

man modifierat konsortium eller ansökningstext. Man 

kan öka sina chanser att lyckas med en ansökan genom 

att medverka som utvärderare av projekt eller få tidig 

feedback från kommissionen. Många påpekar att det är 

viktigt att se till att hela ansökan håller en hög standard, 

inte bara den vetenskapliga delen, eftersom de olika 

delarna i ansökan viktas lika vid utvärdering. Man ska 

inte heller underskatta de supportfunktioner som finns i 

Sverige samt den information man kan få av partners och 

kollegor som tidigare medverkat. Vikten av erfaren koordinator 

nämns ofta. 

”Jag var förvånad över hur höga krav det är på ansökan, 

vi hade 14.5 poäng av 15 och om man får 14 är man ute. 

Man måste ha en professionell koordinator som håller ihop 

det. Som aktör kanske man underskattar vad som krävs.” 

Aktör vid litet teknikföretag kopplat till en teknisk 

högskola 

- U5. Lobbyarbete och politik ligger bakom 

innehållet i arbetsprogrammen (22 %) 

Här nämner aktörerna att ramprogrammen är politiska 

till sin karaktär och att lobbyarbete ligger bakom de 

aktiviteter som finns i arbetsprogrammet. Många pekar 

på att man känner sig små i jämförelse med de stora aktörsgrupperna 

nere i Europa. Det är främst aktörer som 

tidigare deltagit (26 %) och akademin (31 %) som delar 

denna uppfattning. 

Erfarenheter: Medverkande aktörer nämner att det 

går att lobba själv genom att vara synlig i Bryssel, exempelvis 

på konferenser och som utvärderare av projekt. 

Detta uppmuntras även av kommissionen som välkomnar 

fler aktiva aktörer från Nordeuropa. Medlemmar i 

Rymdstyrelsens referensgrupp har även fått igenom vissa 

förändringar i arbetsprogrammet. 

”Ibland är utlysningarna nästan offerter, det borde inte EU 

ägna sig åt. Folk med bra idéer måste kunna komma in. Vi 

har kunnat påverka en del av arbetsprogrammet genom att 

lämna kommentarer via referensgruppen.” 

Rymdaktör vid forskningsinstitut 

- U6. Ramprogrammen ger mervärde (21 %*) 

Denna rubrik täcker in de aktörer som spontant nämnt 

något positivt om ramprogrammen. Siffran för erfarna 

aktörer är markant högre (35 %) än bland de som inte 

deltagit (7 %). Aktörer från akademin är generellt mer 

positiva (27 %) än de inom näringsliv (17 %). *Notera att 

denna siffra anger de som spontant nämnt ett mervärde 

av deltagande. När frågan fördjupas till vilka specifika 

fördelar ett deltagande i ramprogrammet innebär anger 

43 procent konkreta fördelar jämfört med andra finansieringsmöjligheter. 

De mervärden som angetts redovisas 

under en separat rubrik. 

Erfarenheter: Det vanligaste mervärdet som nämnts 

är att aktörerna sett att medverkan i FP-Rymd bidragit 

till ett utökat nätverk. Man nämner även att projekten 

bidrar med betydande medel och att de innebär nya möjligheter 

som inte finns inom andra program. 

”Det har varit ett bra projekt med solid finansiering. Ramprogrammen 

är enklare än ESA, lite friare. Vi har inget 

negativt att säga alls.” 

Forskare inom mikroteknologi på högskola 

- U7. Ramprogrammen ger inte värdefulla resultat 

(19 %) 

Aktörerna nämner här att deltagandet inte resulterat i 

bestående slutprodukter eller forskningsresultat. Vissa 

nämner att deltagande och konsortiebyggande är konstlat 

och att somliga länders deltagare inte bidrar med något 

meningsfullt utan bara är ute efter pengarna. 

Erfarenheter: Deltagande aktörer menar att man måste 

vara selektiv med deltagande och bara välja att delta i 

projekt som ligger i linje med aktiviteter man ändå tänkt 

genomföra. Viktigt är också att man deltar i projekt där 

koordinatorn är seriös och har mycket driv att utveckla 

något nytt. Det bästa sättet att få ut mervärde och bestående 

resultat är att själv koordinera projektet. 

”Vissa av de stora företagen i Europa gör ingenting för sina 

pengar, utväxlingen är nära noll. Vi kämpar hårt för att 

kunna använda resultaten av vårt deltagande effektivt. 

Med andra partners har det funkat bra, till exempel DLRinstituten 

har en enorm drivkraft.” 

Aktör på teknikföretag kopplat till högskola 

- Övriga uppfattningar (< 10 %) 

Några aktörer nämner att det förekommer olika typer av 

fusk, jäv och korruption inom ramprogrammen. Det kan 

exempelvis röra sig om aktörer som rapporterar felaktiga 

antal timmar för att få full täckning för sitt projekt eller 

att utvärderingsprocessen inte är oberoende. Man menar 

att detta är mer utbrett inom de sydeuropeiska länderna. 

Det är främst aktörer som deltagit som står för denna 

uppfattning. 


Mervärden av att delta 

Hinder för att delta 

Figur 14. Figur 15. 

- M1. Utökat nätverk (28 %) 

Det vanligaste mervärdet som aktörer nämnt är att 

deltagandet leder till ett utökat nätverk. Många pekar på 

att de fått upp ögonen för aktörer de inte känt till sedan 

tidigare. De aktörer som varit aktiva i Bryssel har även 

fått betydande kontakter där. 

- M2. Betydande finansiering (25 %) 

Här nämner aktörer att ramprogrammen står för en betydande 

del av deras omsättning eller finansiering. Många 

nämner att det blivit svårare att få pengar via andra kanaler 

och att FP då är ett bra och välkommet alternativ. 

- M3. Nya möjligheter (20 %) 

Aktörerna påpekar här att det på grund av FP-projektens 

storlek och natur öppnas upp nya möjligheter som inte 

finns inom andra projekt. Det kan till exempel röra sig 

om att man fått tillgång till nya instrument, data eller 

testanläggningar. De stora konsortierna medför också att 

det går att genomföra projekt i helt annan storleksordning 

än vad som är möjligt om man till exempel går via 

nationella källor. 

- M4. Vidare affärer (7 %) 

Denna rubrik sammanfaller med F1, med skillnad att 

aktörer här nämnt specifikt att det nätverk de skaffat sig 

lett till vidare affärer och samarbeten. 

- M5. Reklam för verksamheten (5 %) 

Här nämns specifikt att deltagandet i FP-projekt gjort 

aktören mer synlig på den europeiska marknaden. Denna 

rubrik sammanfaller med F1 och F4, men aktörer nämner 

till exempel här att det projekt man medverkat i blivit 

uppmärksammat på konferenser. 

- M6. Möjligheter att rekrytera (6 %) 

Denna rubrik sammanfaller med F2 men aktörerna 

nämner här uttalat att de använt medlen till att rekrytera 

personal eller exempelvis doktorander. 

- M7. Friare än ESA (4 %) 

Här nämner aktörerna att FP är friare än ESA när det gäller 

projektets innehåll. Det finns till exempel i större grad 

möjlighet att ändra på projektplanen efter att projektet 

startat och det finns inte samma krav på slutprodukten. 

- M8. Värdefulla resultat (3 %) 

Noterbart få nämner slutprodukterna inom FP som 

främsta mervärde. Överlag ses deltagande i FP som en 

långsiktig strategisk satsning för utökat nätverk och som 

finansiering av verksamheten snarare än som en kanal för 

att bedriva forskning och utveckling. 

- H1. Ingår ej i rätt nätverk (34 %) 

Här ingår aktörer som nämnt att de gärna vill delta men 

inte vet hur och var de ska komma i kontakt med partners 

och koordinatorer. Två vanliga orsaker som nämnts 

är att man inte har sina viktigaste partners inom rymdbranschen 

(exempelvis mindre teknikutvecklingsbolag) 

eller att man inte arbetat tillräckligt mycket internationellt 

förut. Det kan också vara aktörer som inte tidigare 

varit aktiva inom FP och därför inte blivit inbjudna att 

delta i konsortium. Bland aktörer som deltagit i ramprogrammen 

är siffran högre (41 %) än bland de som inte 

deltagit (27 %), vilket kan bero på att de som varit involverade 

i FP fått en bättre känsla för vilka andra konsortier 

som bildats och att de som inte deltagit angett att andra 

faktorer varit större hinder för deltagande. Allra högst är 

siffran bland aktörer inom näringsliv (44 %), där många 

angett att de inte har någon kontakt med de akademier 

och forskningsinstitut som ofta koordinerar projekten. 

”Det är fullständigt omöjligt att komma någonvart utan att 

teama ihop sig med stora aktörer utomlands.” 

Aktör på elektronikföretag knutet till en högskola 

- H2. För få resurser (33 %) 

Aktörerna har angett att de varit intresserade av deltagande 

men att de på ett eller annat sätt inte haft tillräckliga 

resurser för att motivera en medverkan. Det kan till 

exempel röra sig om att man inte haft tid, pengar eller 

personalstyrka nog för att mäkta med en ansökan eller att 

man ser att de medel man blir beviljad i slutändan inte 

kommer stå i relation till det arbete man lagt ned. Många 

nämner att det är problematiskt att projekt och overheadkostnader 

inte täcks upp helt. Detta problem nämns 

oftast bland akademi (48 %), där forskare oftast måste 

täcka återstoden av kostnaderna med institutionsmedel 

och därmed konkurrera med sina forskarkollegor. Bland 

aktörer inom näringsliv (24 %) nämns hinder i form av 

för få resurser i något mindre utsträckning, och då oftast i 

samband med personalbrist. 

”Min grupp har gjort bedömningen att det tar för mycket 

tid från kärnverksamhet och andra projekt att engagera sig 

i ramprogrammen. Vi gör ständigt prioriteringar över hur 

många nya projekt vi orkar med och har bedömt att deltagande 

i ramprogrammet blir för svulstigt.” 

Forskare som även driver ett mindre rymdföretag 

- H3. Liten chans att bli beviljade medel (28 %) 

Aktörerna anser att arbetet man lägger ner inte står i relation 

till ens chanser att bli beviljade medel, även här ingår 

aktörer som gärna skulle vilja delta. Under denna rubrik 

ingår också aktörer som angett att de skickat in projektförslag 

som inte blivit godkända. Många uppfattar konkurrensen 

som hög och att andra länder har högre kompetens 

och rutin gällande att skriva bra ansökningar. Aktörerna 

i Sverige är ofta små och har inte möjlighet att anlita 

konsulter för att ta hand om det administrativa, något man 

sett är vanligt i övriga Europa. Vissa nämner att man som 

liten aktör som inte haft möjlighet att visa upp sig i Bryssel 

eller kunnat påverka utlysningens innehåll, och därmed 

reducerat sina chanser till medverkan. Denna uppfattning 

är mest utbredd bland akademi (35 %), den grupp som 


oftast står för koordinering av projekt. Många aktörer 

påpekar att chansen att bli beviljad medel i hög utsträckning 

beror på vilken koordinator som driver projektet. 

”Jag har ansökt för att koordinera ett projekt men ansökan 

blev inte godkänd. Det är svårt att förstå regler och hur 

budget ska skrivas. Vi vill fokusera på den vetenskapliga 

biten men i slutändan är det budgeten som räknas, vi har 

inte expertis inom det området själva och vet inte var vi ska 

vända oss för att få hjälp.” 

Rymdforskare på institut 

- H4. Har ej deltagit av strategiska skäl (27 %) 

Aktörerna är medvetna om sina möjligheter inom FP 

men har av olika strategiska skäl valt att inte medverka. 

Detta gäller i stor utsträckning näringsliv (37 %), där 

mindre bolag ofta dragit slutsatsen att FP är för tungrott 

för mindre aktörer. Vissa bedriver ingen egen FoU och 

andra känner att projekten inom FP ligger för långt från 

deras kärnverksamhet. Man nämner också att deltagande 

i FP är svårt att motivera för kommersiella företag som 

vill sälja en produkt, då prioriterar man hellre att satsa 

på utveckling av denna för att finansiera sin verksamhet. 

Andra orsaker kan vara att utlysningarna inte passat tidsmässigt, 

exempelvis på grund av omorganisation, eller 

att man haft för mycket att göra, exempelvis för att man 

redan bundit upp sig i FP-projekt under andra teman, 

och därför valt att inte ansöka. 

”Vi blir inbjudna till att delta i projekt rätt ofta, fler ligger 

utanför än inom rymdtemat. Vi har precis tackat nej till 

att delta i ett projekt inom rymdtemat. Många av projekten 

är akademiska och leder inte till en produkt som går att 

kommersialisera. Vi vill bara delta i projekt som resulterar i 

något vi kan ha nytta av.” 

Aktör på mindre teknikföretag 

- H5. Informationsbrist (27 %) 

Aktörerna har angett att de inte har deltagit eftersom 

de inte känt till EU:s ramprogram eller att rymden täcks 

upp av ett eget tema. Man kan också ha känt till detta 

men att man missat utlysningarna på grund av att man 

inte bevakat FP aktivt. Vissa aktörer som inte har rymd 

som främsta verksamhetsområde har inte vetat om vilka 

områden som täcks upp av arbetsprogrammet. Detta 

hinder är av naturliga skäl större bland de som inte deltagit 

(42 %) jämfört med de som varit engagerade inom FP 

förut (12 %). Näringsliv (34 %) anger informationsbrist i 

mer än dubbelt så stor utsträckning än akademi (15 %), 

vilket har att göra med att forskare ofta får påminnelser 

om utlysningar via sina respektive högskolors forskningsfinansieringskontor 

samt att de i större utsträckning 

ansöker om extern finansiering och då själva håller sig 

uppdaterade om sina möjligheter. 

”Vi har letat inom ramprogrammens miljötema, vi visste 

inte att det fanns intressanta saker för oss inom tema rymd.” 

Aktör på företag inom natur och miljö som använder 

fjärranalysdata 

- H6. Aktörens kompetens nämns inte i arbetsprogrammet 

(25 %) 

Här har aktörerna hindrats till deltagande på grund av att 

deras kompetenser inte återfinns i utlysningstexten för 

tema rymd. Under denna rubrik ryms även aktörer som 

bättre matchat andra tematiska utlysningar inom ramprogrammet 

och därför ansökt under dessa. Akademi (31 %) 

har angett detta hinder i högre grad jämfört med näringsliv 

(22 %), vilket kan bero på att forskare ofta ägnar sig 

åt smalare områden än exempelvis teknikföretag som kan 

ha kompetenser inom många områden under samma tak. 

”Utlysningarna har inte täckt vår verksamhet, vi sysslar inte 

med grundforskning. Det har bara funnits några få utlysningar 

som matchat men då har vi avstått eftersom det inte 

varit uppenbart att resultaten blir värdefulla.” 

VD på stort företag inom rymdindustri 

- H7. Ingen speciellt hinder för att inte delta (21 %) 

Under denna rubrik anger aktörerna att man inte ser 

några speciella hinder för deltagande, utan att det bara 

inte blivit av. Det kan till exempel bero på att arbetet 

rullat på som vanligt och att ingen på arbetsplatsen tagit 

initiativ till att se närmre på möjligheterna inom FP eller 

att man inte blivit inbjuden till deltagande. Många har 

blivit engagerade av att Rymdstyrelsen tagit kontakt för 

denna kartläggning och har sagt att de nu ska ta tag i 

denna fråga internt. Dessa aktörer har angett en första 

knuff behövs för att man ska komma igång med arbetet 

gällande FP. Många menar också att man inte märkt av att 

FP varit prioriterat hos Rymdstyrelsen och att man därför 

inte själv sett över denna möjlighet. Detta nämns ungefär 

i lika hög grad hos deltagare, icke-deltagare, näringsliv 

och akademi (kring 20 %). 

”Om något rymdföretag skulle kontakta oss så är vi positiva 

till deltagande om det ändå är något vi tänkt göra och kan 

ha nytta av. Det är bra täckning för småföretag inom ramprogrammen. 

Vi har ingen princip emot deltagande, det har 

bara inte blivit tillfälle än.” 

Aktör på mindre teknikföretag 

- H8. Aktören föredrar andra finansieringsmöjligheter 

(21 %) 

- H8. Aktören föredrar andra finansieringsmöjligheter 

(21 %) 

Här nämner aktörer att man hellre vänt sig till andra 

finansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen 

och ESA (aktörer som föredrar kommersiell finansiering 

ingår ej här utan faller under punkt 4). Vanliga orsaker 

är att aktören uppfattat dessa som enklare, snabbare, 

tillförlitligare eller att de historiskt sett beviljat aktören 

medel. Andelen som prioriterar andra finansieringskällor 

kan i realiteten vara högre eftersom de tre första punkterna 

ofta angetts i relation till övriga finansiärer. Här syns 

ingen större variation mellan deltagare, icke-deltagare, 

näringsliv och akademi (kring 20 %). 

”Vi har haft projekt inom ESA och har väldigt bra erfarenheter 

där. De betalar hela projektet och är tydliga med vad 

de vill ha. Att härma det inom EU vore bra.” 

Aktör på teknikutvecklingsföretag 

- H9. Vill ej dela sin kunskap med partners (10 %) 

Aktörerna är här tveksamma till att samarbeta inom 

Önskemål gällande Rymdstyrelsens agerande 

3 6 R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 7 

Figur 16. 

- Ö1. Information om FP-Rymd (55 %) 

Drygt hälften av de intervjuade aktörerna nämner att de 

vill ha allmän information från Rymdstyrelsen gällande 

FP-Rymd. Detta kan exempelvis vara påminnelser om 

utlysningar, aktuell information om FP och relaterade 

internationella konferenser, sammanfattning av vad som 

ingår i utlysningstexten och listor över pågående projekt 

inom FP-Rymd där svenska aktörer ingår. Informationen 

efterfrågas i form av mailutskick eller tillgänglig på 

hemsidan. Många efterfrågar även en informationsdag i 

samband med att utlysning sker. Detta önskemål är något 

mer efterfrågat bland aktörer som ej deltagit (58 %) samt 

inom näringsliv (59 %). 

ramprogrammen eftersom man inte vill dela med sig av 

sin specialkompetens inom konsortiet. Aktörerna ställer 

sig tveksamma till att sprida den kunskap som man i 

vissa fall är unika om att inneha i Europa. Vissa är också 

osäkra över vilka regler som finns gällande patenträttigheter. 

Denna uppfattning förekommer bara hos näringsliv 

(17 %) och nämns inte alls inom akademi. 

”Vi är rädda för att bli av med ensamrätten till produkterna. 

Är det meningsfullt för ett kommersiellt företag som ska 

sälja sina uppfinningar att delta?” 

Aktör på teknikföretag 

- Övriga hinder (< 10 %) 

Vissa SME:s nämner att de svenska forskningsinstituten 

inte bjuder in dem till medverkan i projekt utan snarare 

konkurrerar ut dem. 

”Jag vill gärna ha en sammanfattning av någon som har 

helhetsbilden. Arbetsprogrammen är långa och krångliga, 

det vore bra om de filtreras.” 

Aktör på företag inom fjärranalys 

- Ö2. En övergripande strategi gällande FP-Rymd 

och övriga finansieringskällor (43 %) 

Aktörerna efterfrågar här en tydlig strategi från Rymdstyrelsens 

håll gällande svensk rymdfinansiering. Många 

tycker att det är oklart hur Rymdstyrelsen långsiktigt vill 

balansera sina egna nationella program, ESA:s program 

och EU:s ramprogram för att på bästa sätt finansiera

svensk rymdverksamhet. Man vill även se att Rymdstyrelsen 

har en plan för hur man vill använda de olika 

kanalerna för att främja svensk rymdverksamhet utomlands. 

Man vill exempelvis att Rymdstyrelsen koordinerar 

så att svenska aktörer finns representerade på viktiga 

konferenser och möten, samt att dessa öppet rapporterar 

om vad som sagts på dessa. Aktörerna vill även få riktad 

information om hur deras verksamhet passar in i Rymdstyrelsens 

strategi, exempelvis hur deras verksamhetsområde 

prioriteras inom de olika programmen. Aktörerna 

vill också få en bättre bild av hur de olika programmen 

skiljer sig åt till sin natur gällande exempelvis regelverk 

och vilken typ av aktiviteter som lämpar sig inom respektive 

program. Man vill gärna se en enighet i definitionen 

av SME:s inom Rymdstyrelsen och EU. Vissa aktörer 

undrar om deltagande i FP ses som en kvalitetsstämpel 

hos Rymdstyrelsen eller om det försämrar ens chanser att 

få medel på nationellt håll. Önskemålet om strategi är i 

högst grad utbrett bland akademi (62 %). 

”Rymdstyrelsen måste ha en tydligare vision om vad man 

vill realisera inom svensk rymdverksamhet förankrat i 

svensk industri. Utifrån det borde man styra forskning nationellt 

för att främja deltagande i ramprogrammet.” 

Aktör på företag som använder fjärranalysdata 

- Ö3. Finansiellt stöd (42 %) 

Här önskar sig aktörerna finansiellt stöd vid ansökan och 

deltagande inom FP-Rymd. Önskemålen gäller exempelvis 

en mindre summa pengar som lätt kan sökas som planeringsstöd 

eller medel som går att använda som medfinansiering. 

Man önskar sig även en tydlighet från Rymdstyrelsens 

håll gällande vilken policy man har gällande 

medfinansiering av FP-projekt. Önskemål om finansiering 

kommer främst från aktörer som deltagit (52 %). 

”Det är ett problem att Rymdstyrelsens utlysningar inte 

är koordinerade med ramprogrammen. Vi får inte söka 

ramprograms-medel om vi inte har fullkostnaden täckt.” 

Forskare på teknisk högskola 

- Ö4. Bidra med nätverk och hjälp med matchmaking 

(40 %) 

Aktörerna efterfrågar hjälp med att bygga nätverk och 

konsortium inför ansökan till FP. Speciellt aktörer som 

vanligtvis inte samarbetar med rymdaktörer eller internationellt 

önskar sig denna support. Det som nämnts är exempelvis 

mingelsessioner i samband med informationsdagar 

om FP, möjlighet att registrera sig som potentiell 

samarbetspartner i databas på hemsidan som internationella 

aktörer kan söka i, mailutskick med partnerförfrågan 

och insamling av tips från andra svenska aktörer om 

vilka Europeiska koordinatorer som är pålitliga och inte. 

Detta önskemål är efterfrågat i ungefär lika stor utsträckning 

hos alla aktörsgrupper (kring 40 %). 

”Rymdstyrelsen borde tipsa koordinatorer i Europa om oss. 

De kanske kan skapa en bank av svenska aktörer som är 

intresserade av medverkan i ramprogrammen som de kan 

vidarebefordra till europeiska aktörer genom sitt nätverk.” 

Aktör på företag inom mjukvara för fjärranalysdata 

- Ö5. Lobbyarbete och kontaktlänk till Bryssel (36 %) 

Aktörerna vill att Rymdstyrelsen ska arbeta aktivt för 

att deras kompetenser ska återfinnas i arbetsprogrammet 

under tema rymd. Man vill gärna att Rymdstyrelsen underhåller 

och förmedlar kontakter till kommissionen och 

REA. Många undrar vilka svenskar som sitter i kommittéer, 

expertgrupper och som utvärderare. Man ser gärna att 

Rymdstyrelsen arbetar för att få in svenska representanter 

i de grupper där de i dagsläget inte finns. Aktörerna vill 

även få löpande information om vad som sker på möten i 

Bryssel samt få tillgång till tidiga utkast av arbetsprogrammet 

då detta är möjligt. Man vill få en god kännedom om 

vilken politik som legat till grund för de olika delarna i 

arbetsprogrammet samt få hjälp att tolka vad som står 

”mellan raderna”. Detta önskemål kommer främst från 

aktörer som deltagit (44 %) samt akademin (50 %). 

”EU jobbar inte på för att Sverige ska ta hem dessa pengar, 

det trycket måste komma från Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsen 

måste se lobbying som en del av sin arbetsuppgift och jobba 

tidigt så att inte pengarna redan är utdelade när utlysningstexten 

publiceras. Det måste även synliggöras om man inte 

åstadkommer förbättring.” 

Aktör på rymdteknikföretag 

- Ö6. Aktivt stöd vid deltagande (34 %) 

Aktörerna önskar sig olika typer av personlig vägledning 

och stöd vid ansökan och medverkan i FP. Det som 

i främsta hand efterfrågas är förmedling av insidertips 

och kontaktpersoner som haft erfarenhet av tidigare 

deltagande. Man önskar också få tillgång till exempel på 

välskrivna ansökningar och få veta vilka nyckelord som är 

viktiga att ha med. Det är främst akademin (42 %) som 

efterfrågar detta stöd. Få känner till att Vinnova erbjuder 

denna service. 

”Det finns kurser, föreläsningar och universitetspersonal till 

hjälp men rymdsverige är ganska litet och är i behov av 

särskilt stöd. Handläggarna på Rymdstyrelsen borde vara 

insatta i EU-ansökningar. Det skulle innebära mer jobb 

för dem men skulle ge stor utdelning. Rymdstyrelsen måste 

aktivt informera om hur man fyller i blanketten.” 

Rymdforskare på institut 

- Ö7. En kontaktperson på Rymdstyrelsen som uteslutande 

arbetar med FP (12 %) 

Aktörerna vill se en tydligare rollfördelning hos handläggarna 

på Rymdstyrelsen där huvudansvaret för FP läggs 

på en till två enskilda personer. Många uppfattar nuvarande 

arbetsfördelning mellan programkommittédelegat 

och NCP som förvirrande och att huvudarbetet med 

ESA gör att man inte prioriterar pro-aktivt arbetet inom 

FP. Många uppfattar uppdelningen av ansvarsuppgifter 

mellan Vinnova och Rymdstyrelsen samt vilket stöd man 

kan få från respektive myndighet som oklar. Många vet 

inte om att dessa kontaktpersoner finns och vilken typ 

av stöd de kan erbjuda. En allmän uppfattning om att 

man får bättre hjälp och information från kollegor och 

partners är utbredd. Det är främst deltagande aktörer (18 

%) och aktörer inom akademi (19 %) som påpekar detta, 

vilket kan tyda på att de som inte engagerat sig hittills 

inom FP inte vet om att det finns kontaktpersoner för 

detta på Rymdstyrelsen och Vinnova. 

”Det behövs någon med bakgrund inom rymd som driver 

på aktörerna att delta i ramprogrammet, en eldsjäl som kan 

se möjligheterna för svenska aktörer.” 

Aktör som arbetat inom olika rymdföretag. 

Aktör Verksamhetsområde Vill se i arbetsprogrammet 

Acreo 

Forskning inom bredbandsteknologi, fiberoptik, nanoelektronik, 

Sensorsystem för rymdapplikationer 

tryckt elektronik, sensorsystem 

Imego Forskning och utveckling av MEMS-sensorer Sensorsystem för rymdapplikationer (MEMS) 

Statens Geotekniska Institut 

IRF 

Förvaltningsmyndighet som bedriver forskning inom 

geoteknik och miljögeoteknik 

Forskning inom rymdfysik (utforskning av solsystemet, 

magnetosfärsfysik, rymdplasmafysik, rymdväder) och 

atmosfärsfysik (utforskning av troposfär, stratosfär och 

mesosfär) 

Önskemål gällande innehåll i arbetsprogrammet 

Tabell 24 redovisar de intervjuade aktörernas önskemål 

gällande innehåll inom rymdområdet i kommande 

ramprogram. Det bör poängteras att detta enbart är 

exempel på kompetenser inom svensk rymdverksamhet 

med fokus på näringsliv, och alltså inte en komplett lista. 

Aktörer som vill komplettera listan nedan är välkomna 

att höra av sig till experten till programkommittén 

för EU:s ramprogram på Rymdstyrelsen. Inom Svensk 

rymdforskning finns bred kompetens inom fjärranalys, 

atmosfärsforskning, rymdfysik, astronomi, kosmologi, 

astropartikelfysik, astrobiologi, bemannade rymdfärder, 

materialvetenskap inom mikrogravitation samt rymdteknik. 

Inom näringsliv finns många små företag som 

utvecklar teknik som är applicerbar i rymden. Det finns 

även många företag och myndigheter som använder sig 

av fjärranalysdata. 

Användning av fjärranalysdata, t.ex. för övervakning av skred, föroreningsspridning, 

erosion och översvämningar 

Rymdfysik (solfysik och rymdväder, utforskning av solsystemet), rymdteknik 

(spektrometrar och detektorer för joner, elektroner, högenergetiska partiklar 

och atomer) och atmosfärsfyisk (troposfär, stratosfär and mesosfär.) 

FOI –Totalförsvarets forskningsinstitut Forskning inom försvar och säkerhet Framdrivningsteknik, skydd mot mikrometeoriter, rymdväder, SSA, synthetic 

aperture radar (SAR), radarfjärranalys 

Aeroflex Gaisler IP-kärnor och inbäddade processorer Aktiva diskreta komponenter 

APR Technologies Värmehantering och sensorsystem Sensorsystem, kylsystem för satelliter 

Brockmann Geomatics Sweden AB Miljöövervakning och miljökartläggning med hjälp av Användning av fjärranalysdata för miljöövervakning 

fjärranalys och GIS 

C2sat Communications 

VSAT-antennsystem för tillhandahållande av bredband via VSAT-antennsystem, satellitburet bredband 

satellit till fartyg 

Calluna Konsulter inom natur och miljö Användning av fjärranalysdata för miljö och klimat 

Carmenta AB Produkter och konsultverksamhet inom geospatial data Användning av fjärranalysdata inom försvar, säkerhet och företagsverksamhet, 

exempelvis havsövervakning 

Dianthus 

Rådgivning, analys och systemutveckling inom geografisk Användning av fjärranalysdata för skogsövervakning 

informationsteknologi, fjärr- och bildanalys 

DST Control 

Styrsystem, gyron, tröghetsnavigationssystem, servomotorer 

Billiga plattformar och styrsystem till små satelliter och ballonger 

och IR-kameror 

ECAPS Högpresterande miljövänlig framdrivingsteknologi Miljövänlig framdrivningsteknik 

Ekologigruppen Konsulter inom natur och samhällsplanering Användning av fjärranalysdata inom planprocesser, tillståndsprocesser och 

övervakning 

Eurenco Bofors Utveckling av drivmedel och sprängmedel Miljövänlig framdrivningsteknik 

Foran Remote Sensing 

Analys, bearbetning och presentation av fjärranalysdata, Användning av fjärranalysdata från satelliter och laser i kombination 

främst från flygburen laserskanning och hyperspektrala 

sensorer 

Forsway Scandinavia Bredband via satellit Telekom för rymd, infrastrukturbyggande 

Gotmic AB Utveckling av millimetervågs-MMIC Kretsfunktioner, analoga förstärkare, radiometrar för fjärranalys eller kommunikation 

Irnova AB Utveckling av IR-detektorer och relaterade komponenter IR-sensorer/detektorer för rymdapplikationer 

Jirotex / Furudahls Plast AB Laminering av hårda och mjuka material Ljudabsorbenter för rymdindustri 

Meeq 

Teknologier och lösningar för industribruk och automation Lösningar för dockning av rymdfarkoster 

inom mätning av position och orientering 

Metria Geoanalys AB 

Konsultföretag inom geografisk information för samla in, Terrester, optiska data, tidsserier 

förädla och använda geodata 

MultusMEMS MEMS, mikroventiler och –pumpar MEMS-elektronik, mikroventiler 

NanOsc AB Spinntroniska oscillatorer RF- och mikrovågsoscillatorer för rymdapplikationer 

Tabellen fortsätter på nästa sida. 


Aktör Verksamhetsområde Vill se i arbetsprogrammet 

Inställning till framtida deltagande 

NanoSpace AB MEMS-teknologier för rymdapplikationer Nanosatelliter och miniatyrisering 

Nexam Värmeaktiverade tvärbindningsmedel Kemikalier till material för extrema temperaturer, kompositmaterial i 

satellitstrukturer 

Norstel Ledare och halvledare av kiselkarbid Halvledarmaterial, monokristallin kiselkarbid (SiC) 

OHB Sweden Utvecklar, bygger, testar och driver satelliter Teknikutveckling för satelliter 

OverHorizon Satellittjänster för mobilt bredband - 

PK Plating Technology Passiva komponenter, metallisering, försilvring Passiva komponenter 

Prevas 

Konsulter inom elektronikkonstruktion, inbyggda system, Elektronik, mjukvara och sensorer för rymdapplikationer 

mikroprocessorteknik, säkra system. 

Rockwell Collins Sweden Lösningar inom flyg- och försvarsindustri Handhållna satellitterminaler 

RUAG Space AB 

Satellitutrustning som datorsystem, antenner och mikrovågselektronik 

Teknikutveckling av sattelitprodukter 

system för bärraketer 

SatPoint Terminaler för satellitkommunikation Terminaler för satellitkommunikation 

SES ASTRA AB Kommunikationsförbindelser via satellit - 

Siewers IMA Tillverkare av mikrovågsoscillatorer - 

Spacemetric 

Lösningar för satellit-och flygburna sensorer som förbättrar - 

tillgång till data 

SSC 

Tillhandahåller teknik och tjänster som krävs för att implementera 

Tillträde till rymden, in situ-mätningar med sondraketer och ballonger 

och hantera avancerade rymdprojekt 

STARCS Testanläggningar för aerodynamiska prov och framdrivning Aerodynamik 

Sweco, Geografisk IT Konsulter inom geografisk it GIS 

Umbilical design Design för rymdmiljöer och andra extrema miljöer - 

Volvo Aero Corporation 

Utvecklar och tillverkar komponenter till flygplans- och Lättviktsteknologier, tillverkningstekniker och bärraketer 

raketmotorer 

ÅAC Microtec AB 

Utvecklar, tillverkar och marknadsför miniatyriserade och Mikroelektronik och MEMS-teknologi 

robusta multifunktionella elektroniksystem 

SMHI 

Tillämpad forskning och utveckling inom meteorologi, 

klimatologi, hydrologi och oceanografi 

Vidareutveckling och forskning för ökat och bättre utnyttjande av satellitdata 

inom främst meteorologi, hydrologi och oceanografi 

Sveriges geologiska undersökning Expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten Användning av fjärranalysdata för geologiska undersökningar 

Chalmers, Dept. of Microtechnology Mikroteknologi och nanovetenskap 

Submillimetervågs- och millimetervågskomponenter, Schottky-teknologi 

and Nanoscience 

Chalmers, Dept. of Nuclear Engineering 

Forskning inom kärnkraft och kärnteknik 

Life science i rymden 

Chalmers, Dept. of Earth and Space 

Sciences 

Försvarshögskolan, Dept. of Military 

Studies 

Göteborgs Universitet, Dept. of Earth 

Sciences 

Karolinska Institutet, Dept. of Physiology 

and Pharmacology 

KTH, Dept. of Urban Planning and 

Environment 

Forskning inom astronomi, atmosfärs- och geofysik 

Forskning inom krigsvetenskap, militärteknik, ledningsvetenskap 

och militärhistoria 

Forskning om jordklotet och dess historia, samt de processer 

som är verksamma i och på jordens yta 

Forskning inom farmakologi, fysiologi, anestesiologi och 

intensivvård 

Forskning inom urbana och regionala studier, geoinformatik, 

geodesi och miljöstrategisk analys 

Användning av fjärranalysdata för forskning inom rymdgeodesi, jordskorpans 

rörelser, havsnivå, vattenytan och jonosfären, radarfjärranalys med tillämpning 

på skog, hav och havsis 

Användning av fjärranalysdata I combination med andra geografiska datakällor 

för applikationer inom säkerhet och försvar 

Användning av fjärranalysdata och terrester för landskapsutforskning på Mars 

Life science i rymden 

Fjärranalys med fokus på forskning och inte drift 

KTH, Dept. of Physics Forskning inom atomär- och subatomär fysik och astrofysik Grundforskning inom detektorkoncept, ballonger och soundingrockets, små 

satelliter, överföring från forskning till industri 

Linköpings universitet, Semiconductor 

Materials Group 

Grundforskning och tillämpad forskning inom halvledarmaterial 

Halvledarsubstrat av galliumnitrat 

SU, Dept. Of Physics Forskning i fysik, astronomi och bioteknik Källor till liv i universum 

SU, Dept. of Physical Geography and Forskning om polara miljöer, klimatförändring, landskapsutveckling, 

Användning av fjärranalysdata 

Quaternary Geology 

mark- och vattenresurser, landskapsanalys, 

fjärranalys och GIS samt miljö- och resursdynamik 

SU, Dept. of Systems Ecology Forskning inom ekosystem med betoning på kustnära och Sentinel 3 

marina ekosystem och kopplade socio-ekologiska system 

SU, Dept. of Meteorology Forskning inom atmosfärsvetenskap och oceanografi Användning av fjärranalysdata för forskning om mesosfären och inom oceanografi 

i kombination med markbaserad data och modellering 

Sveriges lantbruksuniversitet, Dept. of Forskning kring fjärranalys av skog och vegetation 3D-tekniker inom fjärranalys, satellitburen laser, radarfjärranalys av skog 

Forest Resource Management 

Uppsala Universitet, Ångström Space Mikrosystem för rymdtillämpningar 

Mikrosystem för rymdtillämpningar 

Technology Centre 

Tabell 24. Exempel på svenska rymdaktörers önskemål gällande innehåll i kommande arbetsprogram. 

Figur 17. 

Ungefär 75 procent av de tillfrågade aktörerna uppger 

att de känner till att EU:s ramprogram innefattar rymden 

som eget tema, dock är det långt ifrån alla av dessa som 

aktivt håller sig uppdaterade gällande innehåll i arbetsprogram 

och utlysningsdatum. Av de tillfrågade aktörerna 

ställer sig 90 procent öppna för ett framtida deltagande 

inom tema rymd efter att ha blivit intervjuade. Detta 

påvisar att informationen som getts i samband med 

kartläggningen haft en positiv inverkan på aktörernas syn 

på deltagande eftersom denna andel är större än de som 

initialt kände till FP-Rymd. Bland de aktörer som redan 

medverkat i ett projekt inom EU:s ramprogram är 95 

procent öppna för att medverka igen och har alltså goda 

erfarenheter av deltagande. Över lag finns nyfikenhet och 

intresse för deltagande hos aktörerna. 

Kommentarer till utfall av intervjuer 

Många av de uppfattningar och hinder som svenska rymdaktörer 

uttryckt i de intervjuer som genomförts inom 

denna kartläggning är vanligt förekommande även i andra 

länder och inom andra områden. Detta gäller exempelvis 

uppfattningen om att ramprogrammen är tungrodda och 

att långsamma ledtider skapar finansiella problem. Kommissionen 

är medveten om detta och har radikalt förbättrat 

systemet inför Horisont2020. Specifikt för svensk 

rymdverksamhet är att många rymdaktörer traditionellt 

samarbetar med ESA i internationella projekt samt att 

den nationella rymdverksamheten i stor del underhålls av 

Rymdstyrelsens program. 

Vid en första överblick ter sig svenska rymdaktörers 

uppfattning om EU:s ramprogram som mestadels negativ, 

enbart i en femtedel av intervjutillfällena nämndes spontant 

något positivt efter en första öppen fråga. Erfarna 

deltagare var generellt mer positiva, en dryg tredjedel 

nämnde spontant att de haft positiva erfarenheter av 

deltagandet och ännu fler nämnde konkreta fördelar med 

ramprogrammen när de tillfrågades om detta, vilket kan 

tyda på att många av dessa uppfattningar är förutfattade. 

Det bör också påpekas att enbart en tiondel specifikt 

uttalat att de inte överväger att medverka inom ramprogrammen 

i framtiden. En slutsats av detta är att majoriteten 

av de svenska rymdaktörerna är öppna för deltagande, 

men att felaktiga negativa uppfattningar florerar. Exempelvis 

bör det belysas att beviljningsgraden bland svenska 

rymdaktörer inom FP7-Rymd är högre jämfört med FP7 i 

stort, något de flesta aktörer inte är medvetna om. 

Nyckeln till en stark position inom ramprogrammen 

är att aktörerna är aktiva, informerade och engagerade. 

Exempel på detta är de norska och finska aktörerna som 

varit involverade och medvetna om sina möjligheter 

inom ramprogrammens rymdtema i tidigt skede och därför 

positionerat sig väl. Hittills har inte många initiativ 

till deltagande kommit från svenskt håll utan de flesta 

aktörer har deltagit när de blivit inbjudna. Aktörerna har 

inte heller varit aktiva i Bryssel som utvärderare eller 

genom att utnyttja den service som kommissionen förmedlar. 


Ett problem är att det inte finns något naturligt forum 

för att sprida erfarenheter av deltagande i dagsläget. 

Många aktörer har haft positiva mervärden av deltagande 

som bör förmedlas till andra aktörer för att väga upp den 

negativa bilden som många har av ramprogrammen. Även 

de aktörer som deltagit som utvärderare bör få chans att 

delge sina upplevelser. Något många efterfrågat är en informationsdag 

som även kan användas för att sprida erfarenheter 

från aktörerna samt för nätverks-aktiviteter. 

Det främsta hindret som anges för deltagande är att 

man inte har rätt nätverk för konsortier. Detta är förvånande 

eftersom Sverige deltar i stor utsträckning i ESA:s 

program, vilket borde generera europeiska kontakter. En 

anledning till att svenska aktörer hittills inte haft någon 

bra bild av vilka de främsta koordinatorerna är inom ramprogrammen 

eller vilken typ av konsortier som bildats 

inom tidigare projekt kan vara att Rymdstyrelsen hittills 

inte spridit den typen av information. 

En viktig faktor till det låga deltagandet är också att 

det hittills enbart koordinerats tre svenska projekt inom 

rymdtemat, vilket gör att de svenska aktörerna är mer 

beroende av att ingå i konsortier som koordineras av 

andra länder. Om fler projekt koordinerades av svenska 

rymdaktörer skulle detta öppna upp mer möjligheter för 

ökat deltagande bland övriga svenska aktörer. Bristen på 

nätverk beror också på att relativt få aktörer engagerat 

sig som utvärderare av projekt och att man inte deltagit 

i konferenser relaterade till rymdaktiviteter inom EU:s 

ramprogram. 

De ekonomiska hinder som nämns är relaterade till att 

svensk rymdverksamhet i stor utsträckning är beroende 

av fullt finansieringsstöd. Den svenska rymdmarknaden 

är begränsad, reglerad och det finns liten möjlighet till 

riskkapital. Merparten av företagen är små och har inga 

medel för att lägga in i projekten. Här behövs en övergripande 

insats för att balansera de totala tillgängliga 

medlen från ESA, ramprogrammen och de nationella 

programmen. Strategier för denna balans saknas både 

hos Rymdstyrelsen och hos merparten av de intervjuade 

aktörerna. Enbart ett par av företagen som intervjuats 

anger att de har en långsiktig plan för hur de ska utnyttja 

medlen från ramprogrammen som komplement till övrig 

finansiering. Ramprogrammen bör utnyttjas för att växla 

upp finansiering till projekt man ändå tänkt genomföra, 

vilket är lättare att åstadkomma om aktörerna själva koordinerar 

projektet. Inom näringslivet finns dock bara ett 

fåtal rymdföretag som är stora nog för att koordinera, och 

ingen av dessa har engagerat sig aktivt inom FP6/7-Rymd 

hittills. De forskningsinstitut och offentliga aktörer som 

koordinerat projekt är aktiva även inom andra områden 

och har nått en maxgräns för hur många projekt de kan 

koordinera samtidigt. Forskare på universitet och högskolor 

har hittills deltagit inom FP6/7-Rymd i relativt låg 

utsträckning. Om engagemanget inom denna grupp ökas 

kan kompetensen som finns hos forskningskoordinatorerna 

på högskolorna utnyttjas i större grad och fler projekt 

skulle kunna koordineras från Sverige. 

En femtedel av aktörerna nämner att de inte sett 

några specifika hinder för deltagande. Detta tyder på att 

potential finns för ökat deltagande om aktörerna engagerar 

sig och får reda på sina möjligheter inom ramprogrammen. 

Detta gäller potentiellt även den fjärdedel som 

angett att de inte kände till ramprogrammen sedan tidigare. 

Här är det viktigt att Rymdstyrelsen bereder väg för 

aktörerna genom att själva vara engagerade inom ramprogrammet 

samt i större utsträckning förmedla information 

om detta. 

6. Slutsatser 

Baserat på utfallet inom ramprogrammet hittills och de 

intervjuer som gjorts med svenska rymdaktörer presenteras 

här exempel på styrkor och svagheter gällande det 

svenska deltagandet inom rymdtemat i EU:s ramprogram. 

Styrkor: 

- Svenska rymdaktörer har hög beviljningsgrad inom 

FP7-Rymd 

- Sverige har många teknikutvecklingsföretag med applikation 

inom rymd vilket ger möjligheter till att positionera 

sig väl inom Horisont 2020 

- En klar majoritet av intervjuade rymdaktörer är öppna 

för framtida deltagande i ramprogrammen 

- De rymdaktörer som medverkat i ramprogrammen har 

många goda erfarenheter av detta 

- God kompetens för koordinering finns på forskningsinstitut 

och högskolor 

- Rymdbranschen i Sverige är relativt liten vilket gör att 

det går lätt att sprida information 

- Sverige har goda erfarenheter och etablerade kontakter 

inom ESA vilket borde gå att utnyttja inom EU 

- Sverige har gott rykte och är neutrala politiskt vilket 

gör svenska aktörer till attraktiva samarbetspartners 

- Rymdstyrelsens referensgruppsarbete för FP7-Rymd 

har fungerat väl 

- Kommissionen välkomnar ökat svenskt engagemang i 

ramprogrammen 

Svagheter: 

- Återflödet till Sverige via rymdtemat i EU:s ramprogram 

har hittills varit lägre än den svenska bidragsandelen 

till EU:s budget 

- Många internationella konsortier är redan bildade 

- Endast tre projekt har koordinerats från svenskt håll 

- En negativ bild av deltagande i ramprogrammen finns 

bland svenska rymdaktörer 

- De tre stora rymdindustrierna har hittills inte engagerat 

sig i ramprogrammens rymdtema 

- Få svenska aktörer har deltagit som utvärderare 

- Samverkan mellan akademi och industri sker inte i hög 

utsträckning inom svensk rymdverksamhet 

- Aktörerna har i låg grad utnyttjat kommissionens service 

för feedback och lobbyarbete 

- Aktörerna känner inte till vilken hjälp eller information 

de kan få från Rymdstyrelsen och Vinnova 

- Rymdverksamhet i Sverige är i stor utsträckning beroende 

av fullfinansiering 

- Ingen naturligt forum för att sprida goda erfarenheter 

gällande deltagande i ramprogrammen finns i dagsläget 

- Rymdstyrelsen har inte förmedlat någon strategi för 

deltagande i ramprogrammen till aktörerna 

- Svenskar är i regel inte vana vid att arbeta med lobbying 

och informellt nätverksbyggande 

Möjligheter 

Det finns god kompetens och möjlighet till ökat deltagande 

i EU:s ramprogram bland svenska rymdaktörer. 

Sverige har många teknikföretag som är unika i Europa 

med sin kompetens, vilket är en bra utgångspunkt inför 

Horisont 2020 vars rymdtema kommer innehålla en stor 

andel medel vigda åt teknikutveckling. Svenska partners 

är dessutom eftertraktade på grund av sitt goda rykte internationellt. 

En punktinsats från Rymdstyrelsens håll (i 

samråd med Vinnova) för att höja kunskap och engagemang 

både internt och hos aktörerna behövs. En fördel är 

att den svenska rymdbranschen är relativt liten vilket gör 

att det är lätt att nå ut med information. Rymdstyrelsen 

måste i första hand fokusera på att formulera en tydlig 

strategi för svensk rymdverksamhet där ramprogrammens 

roll framgår samt förmedla denna till aktörerna. 


Bilaga, statistikunderlag 

Utlysningsnamn Publikationsdatum Deadline Total budget (M €) Sökbara medel (M €) 

FP6-SPACE-2002-1 2002-12-17 2003-03-20 80,0 60,0 

FP6-SPACE-2003-1 2003-12-13 2004-03-31 140,6 60,0 

FP6-SPACE-2005-1 2005-04-01 2005-07-13 60,0 45,0 

FP6-Rymd totalt 280,6 165,0 

FP7-SPACE-2007-1* 2006-12-22 2007-06-19 88,7 34,5 

FP7-SPACE-2008-1* 2006-12-22 2007-06-19 99,0 99,0 

FP7-SPACE-2009-1 2008-09-03 2008-12-04 125,4 51,5 

FP7-SPACE-2010-1 2009-07-30 2009-12-08 216,5 114,0 

FP7-SPACE-2011-1 2010-07-20 2010-11-25 237,0 99,0 

FP7-SPACE-2012-1 2011-07-20 2011-11-23 264,3 84,0 

FP7-SPACE-2013-1 2012-07-10 2012-11-21 331,0 126,0 

FP7-Rymd totalt 1 361,9 608,0 

Tabell 25. Sökbara medel inom FP6/7-Rymd fördelat på utlysningar. *Omfattade av samma utlysning. 


EADS ASTRIUM SAS Frankrike 10 6 086 146 

COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES – DIRECTORATE GENERAL JOINT RESEARCH Europeiska Unionen 9 3 118 904 

CENTRE 



CENTRE NATIONAL D’ETUDES SPATIALES Frankrike 6 1 174 504 

INFOTERRA GMBH Tyskland 5 2 529 113 

NATURAL ENVIRONMENT RESEARCH COUNCIL Storbritannien 5 1 041 030 

COLLECTE LOCALISATION SATELLITES Frankrike 5 971 635 


ALCATEL SPACE Frankrike 4 2 686 895 

INFOTERRA FRANCE SAS Frankrike 4 2 472 883 

MET OFFICE Storbritannien 4 2 146 437 

INSTITUT FRANCAIS DE RECHERCHE POUR L’EXPLOITATION DE LA MER Frankrike 4 2 077 130 

TELESPAZIO SPA Italien 3 3 020 130 

AVANTI COMMUNICATIONS LTD Storbritannien 3 1 847 379 

EUTELSAT S.A. Frankrike 3 1 419 567 

EUROPEAN UNION SATELLITE CENTRE Spanien 3 1 136 180 

ROYAL NETHERLANDS METEOROLOGICAL INSTITUTE Nederländerna 3 921 947 

VLAAMSE INSTELLING VOOR TECHNOLOGISCH ONDERZOEK Belgien 3 669 772 

METEOROLOGISK INSTITUTT Norge 3 661 352 

Tabell 27. Topp 20 främsta deltagare inom FP6-Rymd, sorterat på antal deltaganden. 


medel (€) 

Frankrike 128 19,28% 12 27,91% 37 474 056 27,17% 


Italien 67 10,09% 2 4,65% 14 424 470 10,46% 

Tyskland 70 10,54% 5 11,63% 14 248 017 10,33% 

Spanien 35 5,27% 2 4,65% 6 750 089 4,89% 

Belgien 37 5,57% 5 11,63% 6 425 174 4,66% 

Grekland 40 6,02% 2 4,65% 5 322 321 3,86% 

Nederländerna 28 4,22% 1 2,33% 4 434 848 3,22% 

Österrike 24 3,61% 2 4,65% 3 809 240 2,76% 

Europeiska Unionen 12 1,81% 0 0,00% 3 558 578 2,58% 

Norge 16 2,41% 2 4,65% 3 484 764 2,53% 

Sverige 20 3,01% 0 0,00% 3 311 900 2,40% 

Schweiz 14 2,11% 0 0,00% 1 816 810 1,32% 

Danmark 6 0,90% 1 2,33% 1 516 133 1,10% 

Tjeckien 8 1,20% 0 0,00% 1 464 866 1,06% 

Polen 13 1,96% 1 2,33% 1 246 135 0,90% 

Portugal 11 1,66% 1 2,33% 1 224 918 0,89% 

Cypern 5 0,75% 0 0,00% 756 840 0,55% 

Finland 5 0,75% 0 0,00% 724 780 0,53% 

Irland 5 0,75% 0 0,00% 618 155 0,45% 

Tabell 26. Topp 20 främsta länder i FP6-Rymd. 

Koordinator Land Antal koordinerade 

Beviljade medel (€) 

projekt 


ASTRIUM SAS Frankrike 2 sekretess 

ALCATEL SPACE Frankrike 2 sekretess 

KATHOLIEKE UNIVERSITEIT LEUVEN Belgien 2 sekretess 

ESYS PLC Storbritannien 2 sekretess 

TELESPAZIO SPA Italien 1 sekretess 

INSTITUT FRANCAIS DE RECHERCHE POUR L’EXPLOITATION DE LA MER Frankrike 1 sekretess 

INFOTERRA LTD Storbritannien 1 sekretess 

INFOTERRA FRANCE SAS Frankrike 1 sekretess 

EADS ASTRIUM SAS Frankrike 1 sekretess 

INFOTERRA GMBH Tyskland 1 sekretess 

FRAUNHOFER-GESELLSCHAFT ZUR FOERDERUNG DER ANGEWANDTEN FORSCHUNG E.V. Tyskland 1 sekretess 

AVANTI COMMUNICATIONS LTD Storbritannien 1 sekretess 

INSTITUTE OF COMMUNICATIONS AND COMPUTER SYSTEMS Grekland 1 sekretess 

ARCHITECTURES TRAITEMENT D’IMAGES ET SIMULATION Frankrike 1 sekretess 

NATIONAL CENTER FOR SCIENTIFIC RESEARCH “DEMOKRITOS” Grekland 1 sekretess 

FRANCE DEVELOPPEMENT CONSEIL Frankrike 1 sekretess 

VCS AKTIENGESELLSCHAFT Tyskland 1 sekretess 

VLAAMS INSTELLING VOOR TECHNOLOGISCH ONDERZOEK Belgien 1 sekretess 

Tabell 28. Topp 20 främsta koordinatorer inom FP6-Rymd, sorterat på antal koordinerade projekt. 



medel (€) 

PREVIEW Prevention, information and early warning pre-operational 55 8,28% 14 334 259 10,39% 

services to support the management of risks 

MERSEA Marine Environment and security for the European Area 38 5,72% 14 047 799 10,19% 

GEMS 

Global and regional Earth-system monitoring using satellite 

26 3,92% 12 303 900 8,92% 

and in-situ data 

LIMES Land and sea integrated monitoring for European security 49 7,38% 11 980 618 8,69% 

BOSS4GMES Building operational sustainable services for GMES 37 5,57% 11 846 213 8,59% 

GEOLAND geoland – GMES products & services, integrating EO 61 9,19% 9 990 988 7,24% 

monitoring capacities, to support the implementation of 

European directives and policies related to “land cover 

and vegetation” 

HUMBOLDT Development of a framework for data armonization and 27 4,07% 7 927 631 5,75% 

service integration 

MOWGLY Mobile Wideband Global Link sYstem 16 2,41% 6 605 130 4,79% 

GMOSS Global monitoring for stability and security 24 3,61% 6 000 000 4,35% 

RURAL WINGS Promotion of satellite telecommunications applications in 24 3,61% 5 400 000 3,92% 

rural communities 

SISTER Satcomms in support of transport on European roads 19 2,86% 5 375 632 3,90% 

TANGO Telecommunications advanced networks for GMES 24 3,61% 4 995 473 3,62% 

operations 

TWISTER Terrestrial Wireless Infrastructure integrated with Satellite 13 1,96% 4 114 903 2,98% 

Telecommunications for E-Rural applications (TWISTER) 

HEALTHWARE Standard and interoperable satellite solution to deploy 19 2,86% 3 703 400 2,69% 

Healthcare services over wide areas 

NET-ADDED New technologies to avoid digital division in e-divided 12 1,81% 1 899 643 1,38% 

areas 

FATE-EWS-NILE Flood and drought risk assessment tools using armoniz 9 1,36% 1 687 931 1,22% 

and Earth observation for early warning systems in the 

Nile basin 

INSEA 

Data Integration System for Eutrophication Assessment in 9 1,36% 1 383 371 1,00% 

Coastal Waters 

BASE2 Broadband Access Satellite Enabled Education 9 1,36% 1 339 337 0,97% 

AWARE A tool for monitoring and forecasting Available Water 8 1,20% 1 292 750 0,94% 

Resource in mountain environment 

SCHEMA Scenarios for hazard emergencies management 11 1,66% 1 193 236 0,87% 

Tabell 29. Topp 20 största projekt inom FP6-Rymd, sorterat på beviljade medel. 

Akronym Projektnamn Omfattning 


(totalbudget) 

BOSS4GMES Building operational sustainable services for GMES 11,8 (20,2) M€ 

30 månader 

37 deltagare 

12 länder 

GEOLAND 

GMES products & services, integrating EO monitoring 

capacities, to support the implementation of European 

directives and policies related to “land cover and vegetation” 

10,0 (17,0) M€ 

39 månader 

59 deltagare 

15 länder 

GMOSS Global monitoring for security and stability 6,0 (6,0) M€ 

48 månader 

24 deltagare 

11 länder 

GNU GMES network of users 1,1 (1,1) M€ 

36 månader 

22 deltagare 

14 länder 

HUMBOLDT 

PREVIEW 

Development of a framework for data armonization and 

service integration 

Prevention, information and early warning pre-operational 

services to support the management of risks 

7,9 (13,2) M€ 

54 månader 

27 deltagare 

14 länder 

14,3 (22,9) M€ 

48 månader 

55 deltagare 

14 länder 

RISE Reference Information Specifications for Europe 1,1 (1,1) M€ 

27 månader 

5 deltagare 

4 länder 

RURAL WINGS 

Promotion of satellite telecommunications applications in 

rural communities 

5,4 (8,8) M€ 

48 månader 

24 deltagare 

14 länder 

SISTER Satcomms in support of transport on European roads 5,4 (10,3) M€ 

44 månader 

19 deltagare 

9 länder 

Tabell 30. Projekt med svenska deltagare i FP6-Rymd. 

Koordinator 

INFOTERRA LTD, Storbritannien 

INFOTERRA GMBH, Tyskland 

DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT 

UND RAUMFAHRT E.V., Tyskland 

UMWELTBUNDESAMT GMBH, 

Österrike 

FRAUNHOFER, Tyskland 

INFOTERRA FRANCE SAS, 

Frankrike 

AVANTI COMMUNICATIONS, 

Storbritannien 

INSTITUTE OF COMMUNICATIONS 

AND COMPUTER SYSTEMS, 

Grekland 

AVANTI COMMUNICATIONS, 

Storbritannien 

Svenska deltagare 

-SMHI 

-Länsstyrelsen i Dalarnas län 

-Lantmäteriverket 

-Naturvårdsverket 

-Sveriges lantbruksuniversitet 

-Linköpings universitet 

-OD Science application 

-Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 

-Naturvårdsverket 

-Högskolan i Gävle 

-SMHI 


-Statens Geotekniska Institut 

-Statens Räddningsverk 

-SMHI 


-Stockholms universitet 

-Autoliv Electronics AB 

-Wirelesscar Sweden AB 

-VOLVO Technology AB 

Land Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Beviljade medel (€) Andel beviljade medel 

Frankrike 217 14,03% 31 19,50% 133 521 366 29,19% 

Tyskland 206 13,32% 23 14,47% 59 062 376 12,91% 


Italien 180 11,64% 15 9,43% 40 997 429 8,96% 

Spanien 101 6,53% 14 8,81% 25 183 275 5,51% 

Belgien 83 5,37% 14 8,81% 24 666 919 5,39% 

Nederländerna 82 5,30% 7 4,40% 19 790 199 4,33% 

Norge 39 2,52% 6 3,77% 15 899 575 3,48% 

Finland 49 3,17% 6 3,77% 11 757 826 2,57% 

Österrike 50 3,23% 9 5,66% 11 398 438 2,49% 

Sverige 39 2,52% 3 1,89% 9 940 579 2,17% 

Danmark 26 1,68% 1 0,63% 8 966 030 1,96% 

Portugal 44 2,84% 4 2,52% 8 257 378 1,81% 

Schweiz 37 2,39% 3 1,89% 8 069 775 1,76% 

Grekland 40 2,59% 2 1,26% 8 012 247 1,75% 

Polen 41 2,65% 0 0,00% 5 601 404 1,22% 

Tjeckien 23 1,49% 0 0,00% 3 268 299 0,71% 

Ungern 14 0,90% 1 0,63% 1 938 382 0,42% 

Irland 15 0,97% 1 0,63% 1 898 309 0,42% 

Rumänien 19 1,23% 0 0,00% 1 570 580 0,34% 

Tabell 31. Topp 20 främsta länder i FP7-Rymd sorterat på beviljade medel, fram till 16 februari 2012. 



DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT – UND RAUMFAHRT EV Tyskland 44 19 899 944 



CENTRE NATIONAL D’ETUDES SPATIALES – CNES Frankrike 15 3 531 305 

NEDERLANDSE ORGANISATIE VOOR TOEGEPAST NATUURWETENSCHAPPELIJK ONDERZOEK – TNO Nederländerna 14 3 923 213 

ILMATIETEEN LAITOS Finland 13 4 403 482 

ASTRIUM GMBH Tyskland 13 3 431 462 

ASTRIUM S.A.S. Frankrike 13 3 158 180 

NATURAL ENVIRONMENT RESEARCH COUNCIL Storbritannien 11 3 706 048 

THALES ALENIA SPACE ITALIA SPA Italien 11 2 275 483 

OFFICE NATIONAL D’ETUDES ET DE RECHERCHES AEROSPATIALES Frankrike 10 4 020 833 

SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT Sverige 9 2 827 751 

KONINKLIJK NEDERLANDS METEOROLOGISCH INSTITUUT (KNMI) Nederländerna 9 2 808 835 

METEO-FRANCE Frankrike 9 2 708 681 

INSTITUT D’AERONOMIE SPATIALE DE BELGIQUE Belgien 9 2 626 857 

FRAUNHOFER-GESELLSCHAFT ZUR FOERDERUNG DER ANGEWANDTEN FORSCHUNG E.V Tyskland 9 2 618 640 


CENTRUM BADAN KOSMICZNYCH POLSKIEJ AKADEMII NAUK Polen 9 1 664 427 


MET OFFICE Storbritannien 8 7 039 205 

Tabell 32. Topp tjugo främsta deltagare i FP7-Rymd sorterat antal deltaganden, fram till 16 februari 2012. 


DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT – UND RAUMFAHRT EV Tyskland 10 4 908 348 

FUNDACION TECNALIA RESEARCH & INNOVATION Spanien 4 1 787 077 

JOANNEUM RESEARCH FORSCHUNGSGESELLSCHAFT MBH Österrike 3 1 824 597 


STIFTELSEN NANSEN SENTER FOR FJERNMAALING Norge 3 1 434 398 

ILMATIETEEN LAITOS Finland 3 1 354 999 

ASTRIUM S.A.S. Frankrike 3 1 141 044 

THALES ALENIA SPACE ITALIA SPA Italien 3 944 466 

KATHOLIEKE UNIVERSITEIT LEUVEN Belgien 3 914 845 

MERCATOR OCEAN SOCIETE CIVILE Frankrike 2 sekretess 


VON KARMAN INSTITUTE FOR FLUID DYNAMICS Belgien 2 sekretess 

E-GEOS SPA Italien 2 sekretess 

CONSIGLIO NAZIONALE DELLE RICERCHE Italien 2 sekretess 

CSEM CENTRE SUISSE D’ELECTRONIQUE ET DE MICROTECHNIQUE SA – RECHERCHE ET DEVELOP- 

PEMENT 

Schweiz 2 sekretess 

UNIVERSITY OF SURREY Storbritannien 2 sekretess 

EUROPEAN UNION SATELLITE CENTRE Spanien 2 sekretess 

INSTITUT D’AERONOMIE SPATIALE DE BELGIQUE Belgien 2 sekretess 

HELSINGIN YLIOPISTO Finland 2 sekretess 

PLYMOUTH MARINE LABORATORY Storbritannien 2 sekretess 


medel (€) 

GSC DA GMES Space Component Data Access 1 0,06% sekretess sekretess 

MYOCEAN Development and pre-operational validation of upgraded 54 3,49% 33 025 903 7,22% 


MYOCEAN2 Prototype Operational Continuity for the GMES Ocean 55 3,56% 27 486 645 6,01% 

Monitoring and Forecasting Service 

SAFER Services and Applications For Emergency Response 55 3,56% 26 135 650 5,71% 

GEOLAND2 Towards an operational GMES Land Monitoring Core 49 3,17% 21 203 660 4,64% 

Service 

MACC II Monitoring Atmospheric Composition and Climate Interim 35 2,26% 18 782 000 4,11% 

Implementation 

MACC Monitoring Atmospheric Composition and Climate 44 2,84% 11 495 816 2,51% 

G-MOSAIC GMES services for Management of Operations, Situation 38 2,46% 8 997 115 1,97% 

Awareness and Intelligence for regional Crises 

QB50 

An international network of 50 CubeSats for multi-point, 11 0,71% 7 948 704 1,74% 

in-situ measurements in the lower thermosphere and 

re-entry research 

PASODOBLE Promote Air Quality Services integrating Observations – 21 1,36% 4 999 304 1,09% 

Development Of Basic Localised Information for Europe 

ULISSE The USOCs KnowLedge Integration and dissemination for 17 1,10% 4 858 223 1,06% 

Space Science Experimentation 

ISP-1 In Space Propulsion 1 15 0,97% 4 246 967 0,93% 

DOLPHIN Development of Pre-operational Services for Highly 20 1,29% 3 992 375 0,87% 

Innovative Maritime Surveillance Capabilities 

EURO4M European Reanalysis and Observations for Monitoring 9 0,58% 3 989 200 0,87% 

SOTERIA Solar-TERrestrial Investigations and Archives 15 0,97% 3 768 966 0,82% 

NEREIDS New Service Capabilities for Integrated and Advanced 15 0,97% 3 690 853 0,81% 

Maritime Surveillance 

NEOSHIELD A Global Approach to Near-Earth Object Impact Threat 11 0,71% 3 642 714 0,80% 

Mitigation 

HIPER High Power Electric propulsion: a Roadmap for the future 21 1,36% 3 633 702 0,79% 

AQUAMAR Marine Water Quality Information Services – AquaMar 16 1,03% 3 499 743 0,77% 

DORIS 

Ground Deformations Risk Scenarios: an Advanced 

assessment Service 

13 0,84% 3 395 866 0,74% 

Tabell 34. Topp 20 främsta projekt inom FP7-Rymd, sorterat på beviljade medel, fram till 16 februari 2012. 

Tabell 33. Topp 20 främsta koordinatorer i FP7-Rymd, sorterat på antal koordinerade projekt, fram till 16 februari 2012. 


Akronym Projektnamn Omfattning Koordinator Svenska deltagare 

Akronym Projektnamn Omfattning Koordinator Svenska deltagare 

COSMOS 

Coordination of Space NCP:s as a Means to Optimise 

Services 

2,0 (2,2) M€ 

46 månader 

34 deltagare 

30 länder 

CRYOLAND GMES Service Snow and Land Ice 2,2 (2,8) M€ 

48 månader 

10 deltagare 

6 länder 

C-SPACE 

Conditions for Space Policy and related Action Plan 

Consolidation in Europe 

0,7 (0,8) M€ 

19 månader 

6 deltagare 

5 länder 

ECLAT European Cluster Assimilation Technolgy 1,5 (2,0) M€ 

36 månader 

4 deltagare 

4 länder 

ESAIL Electric sail propulsion technology 1,7 (2,4) M€ 

36 månader 

9 deltagare 

5 länder 

EURISGIC European Risk from Geomagnetically Induced Currents 1,0 (1,6) M€ 

36 månader 

5 deltagare 

4 länder 

EURO4M European Reanalysis and Observations for Monitoring 4,0 (6,6) M€ 

48 månader 

9 deltagare 

8 länder 

EUSIC 

GARNET-E 

GEOLAND2 

High Quality European GaN-Wafer on SiC Substrates for 

Space Applications 

GMES for Africa: Regional Network for Information 

Exchange and Training in Emergencies 

Towards an operational GMES Land Monitoring Core 

Service 

1,9 (3,3) M€ 

36 månader 

5 deltagare 

3 länder 

0,5 (1,3) M€ 

24 månader 

10 deltagare 

6 länder 

21,2 (32,6) M€ 

52 månader 

49 deltagare 

18 länder 

GRASP Green Advanced Space Propulsion 2,8 (3,6) M€ 

36 månader 

14 deltagare 

7 länder 

HAMLET 

HISP 

L-µPPT 

MAARBLE 

Human ModeL MATROSHKA for Radiation Exposure 

Determination of Astronauts 

High Performance Solid Propellants for In-Space 

Propulsion 

Innovative Liquid Micro Pulsed Plasma Thruster system 

for nanosatellites 

Monitoring, Analyzing and Assessing Radiation Belt Loss 

and Energization 

1,1 (1,7) M€ 

34 månader 

7 deltagare 

6 länder 

1,9 (2,8) M€ 

36 månader 

9 deltagare 

5 länder 

1,9 (2,7) M€ 

36 månader 

6 deltagare 

4 länder 

1,7 (2,8) M€ 

36 månader 

5 deltagare 

5 länder 

MACC Monitoring Atmospheric Composition and Climate 11,5 (15,9) M€ 

31 månader 

44 deltagare 

18 länder 

MACC II 

MICROTHRUST 

Monitoring Atmospheric Composition and Climate Interim 

Implementation 

MEMS-Based Electric Micropropulsion for Small 

Spacecraft to Enable Robotic Space Exploration and Space 

Science 

18,8 (27,7) M€ 

33 månader 

35 deltagare 

13 länder 

2,0 (2,8) M€ 

36 månader 

5 deltagare 

4 länder 

DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT - UND 

RAUMFAHRT EV, Tyskland 

ENVEO ENVIRONMENTAL EARTH OBSERVA- 

TION INFORMATION TECHNOLOGY GMBH, 

Österrike 

FONDATION POUR LA RECHERCHE STRATEGI- 

QUE. Frankrike 

UNIVERSITY OF LEICESTER, Storbritannien 

ILMATIETEEN LAITOS, Finland 

ILMATIETEEN LAITOS, Finland 

KONINKLIJK NEDERLANDS METEOROLOGISCH 

INSTITUUT (KNMI),Nederländerna 

SiCrystal AG, Tyskland 

INFOTERRA LIMITED, Storbritannien 

ASTRIUM GMBH, Tyskland 

FACHHOCHSCHULE WIENER NEU:STADT FUR 

WIRTSCHAFT UND TECHNIK GMBH, Österrike 



TOTALFORSVARETS FORSKNINGSINSTITUT, 

Sverige 

JMP INGENIEROS SL, Spanien 

NATIONAL OBSERVATORY OF ATHENS, 

Grekland 

EUROPEAN CENTRE FOR MEDIUM-RANGE 

WEATHER FORECASTS, Storbritannien 

EUROPEAN CENTRE FOR MEDIUM-RANGE 

WEATHER FORECASTS, Storbritannien 

ECOLE POLYTECHNIQUE FEDERALE DE 

LAUSANNE, Schweiz 

-VINNOVA 

-Rymdstyrelsen 

-SMHI 

-FOI 

-IRF 

-Uppsala Universitet 

-NanoSpace 

-NeuroSpace 

-IRF 

-SMHI 

-Linköpings Universitet 



-SMHI 

-FOI 

-Chalmers 

-FOI 

-Eurenco Bofors 

-NanoSpace 

-IRF 

-SMHI 

-SMHI 

-NanoSpace 

MYOCEAN 

MYOCEAN2 

NORDICBALTSAT 

Development and pre-operational validation of upgraded 


Prototype Operational Continuity for the GMES Ocean 

Monitoring and Forecasting Service 

Utilizing the existing and emerging potential of Nordic- 

Baltic dimension in critical satellite technologies and 

applications 

33,0 (54,9) M€ 

39 månader 

54 deltagare 

24 länder 

27,5 (41,1) M€ 

30 månader 

55 deltagare 

24 länder 

0,69 (0,74) M€ 

24 månader 

8 deltagare 

6 länder 

OPERR Operational Pan-European River Runoff 0,4 (0,6) M€ 

24 månader 

4 deltagare 

3 länder 

PANGEO 

PRECISE 

Enabling access to geological information in support of 

GMES 

Chemical-µPropulsion for an Efficient and Accurate 

Control of Satellites for Space Exploration 

2,4 (3,2) M€ 

36 månader 

37 deltagare 

28 länder 

1,8 (2,8) M€ 

24 månader 

6 deltagare 

5 länder 

SAFER Services and Applications For Emergency Response 26,1 (40,3) M€ 

39 månader 

55 deltagare 

16 länder 

SATURNE 

Microsystems Based on Wide Band Gap Materials for 

Future Space Transmitting Ultra Wideband Receiving 

Systems 

1,9 (3,1) M€ 

36 månader 

6 deltagare 

5 länder 

SINPLEX Small Integrated Navigator for Planetary Exploration 2,0 (2,6) M€ 

24 månader 

5 deltagare 

3 länder 

SIRIUS 

SKYFLASH 

TERACOMP 

Sustainable Irrigation water management and River-basin 

governance 

Development of Rad Hard nonvolatile Flash memories for 

space applications 

Terahertz heterodyne receiver components for 

future European space missions 

2,0 (3,0) M€ 

36 månader 

13 deltagare 

9 länder 

0,9 (1,5) M€ 

30 månader 

7 deltagare 

5 länder 

1,5 (2,0) M€ 

36 månader 

7 deltagare 

5 länder 

Tabell 35. Projekt med svenska deltagare i FP7-Rymd fram till 16 februari 2012. 

MERCATOR OCEAN SOCIETE CIVILE, Frankrike 

MERCATOR OCEAN SOCIETE CIVILE, Frankrike 

ETTEVOTLUSE ARENDAMISE SIHTASUTUS, 

Estland 

SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDRO- 

LOGISKA INSTITUT, Sverige 

FUGRO NPA LIMITED, Storbritannien 



SPOT IMAGE (SI) SA, Frankrike 

THALES SA, Frankrike 



UNIVERSIDAD DE CASTILLA - LA MANCHA, 

Spanien 

RedCat Devices Srl, Italien 

CHALMERS TEKNISKA HOEGSKOLA, 

Sverige 

-SMHI 

-SMHI 

-SSC 

-OHB Sweden 

-SMHI 

-Sveriges Geologiska 

Undersökning 

-NanoSpace 


-Metria 


-ÅAC Microtech 

-SMHI 


-Chalmers 

-Omnisys Instruments 

-Wasa Millieter 

Wave 


Referenslistor, intervjuer 

Aktör Ort Kontaktperson 

Acreo AB Stockholm Teresita Qvarnström 

Imego AB Göteborg Peter Björkholm 

Statens Geotekniska Institut Linköping Hjördis Löfroth 

IRF Kiruna Lars Eliasson 

IRFU Uppsala Mats André, Hermann Opgenoorth, 

Andris Vaivads, Emiliya Yordanova 

FOI –Totalförsvarets forskningsinstitut Stockholm Linda Bjernebro, Teresa Klett, Niklas 

Wingborg 

Aeroflex Gaisler Göteborg Per Danielsson 

APR Technologies Uppsala Peter Nilsson 

Avantel Stockholm Maria Månsson 

Brockmann Geomatics Sweden AB Stockholm Petra Philipsson 

C2sat Communications AB Stockholm Ulf Sundqvist 

Calluna Linköping Christoph Kircher 

Carmenta AB Göteborg / Stockholm Johan Holmqvist 

Dianthus Boden Fredrik Walter 

DST CONTROL AB Linköping Jan-Erik Strömberg 

ECAPS Stockholm Mathias Persson 

Ekologigruppen Stockholm Conny Jacobson 

Eurenco Bofors AB Karlskoga Helen Stenmark 

Foran Remote Sensing Linköping Ulf Söderman 

Forsway Scandinavia AB Skövde Edvin Lindqvist 

Gotmic AB Göteborg Mattias Ferndahl 

Irnova AB Kista Henk Martijn 

Jirotex / Furudahls Plast AB Sandared Peter Sundberg 

Meeq Västerås / Stockholm Jan Fäger 

Metria Geoanalys AB Stockholm Erik Willén 

MultusMEMS Uppsala Marcus Lehto 

NanOsc AB Kista Johan Persson 

NanoSpace AB Stockholm / Uppsala Tor-Arne Grönland 

Nexam Lund Jan-Erik Rosenberg 

Norstel Norrköping Niklas Henelius 

OHB Sweden Stockholm Emil Vinterhav 

Omnisys Instruments AB Göteborg / Stockholm Martin Kores, Fredrik von Schéele 

OverHorizon Stockholm Lennart Hällkvist 

PK Plating Technology Norrtälje / Göteborg Anders Remgård 

Rockwell Collins Sweden AB Solna Johanna Lindquist 

RUAG Space AB Göteborg / Linköping Folke Brundin, Anders Lind, Mats 

Warstedt 

SatPoint Solna Markus Selin 

SES ASTRA AB Kista Anna Marklund 

Siewers IMA Kista Olle Westblom 

Spacemetric Sollentuna Lars-Åke Edgard 

SSC Stockholm Gunnar Florin, Anna Rathsman 

STARCS Stockholm Mikael Tjernlund 

Sweco, Geografisk IT Stockholm Helena Källerman 

Umbilical design Stockholm Cecilia Hertz 

Volvo Aero Corporation Trollhättan Ulf Palmnäs 

ÅAC Microtec AB Uppsala Fredrik Bruhn 

SMHI Norrköping Stefan Nilsson, Anke Thoss 

Sveriges geologiska undersökning Uppsala Cecilia Jelinek, Lars Persson 

Chalmers, Mikroteknologi och Nanovetenskap Göteborg Leonid Kuzmin, Jan Stake 

Chalmers, Nukleär teknik Göteborg Lembit Sihver 

Aktör Ort Kontaktperson 

Chalmers, Rymd- och geovetenskap Göteborg Gunnar Elgered 

Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutitionen Stockholm Åke Sivertun 

Göteborgs Universitet, Institutionen för geovetenskaper Göteborg Andreas Johnsson 

Karolinska Institutet, Institutionen för fysiologi och 

farmakologi 

Stockholm 

Lars Gustafsson, Lars Karlsson, 

Per Tesch 

KTH, Samhällsplanering och miljö Stockholm Yifang Ban 

KTH, Partikel- och astropartikelfysik Stockholm Mark Pearce 

Linköpings universitet, Institutionen för fysik Linköping Erik Janzén 

Luleå Tekniska Högskola Luleå Jonas Ekman 

SU, Institutionen för fysik Stockholm Wolf Geppert 

SU, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholm Ian Brown 

SU, Institutionen för systemekologi Stockholm Susanne Kratzner 

SU, Meteorologiska institutionen Stockholm Jörg Gumbel, Johan Nilsson, 

Georg Wit 

Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig Umeå 

Håkan Olsson 

resurshushållning 

Uppsala Universitet, Ångström Space Technology Centre Uppsala Greger Thornell 

Tabell 36. Intervjuade aktörer. 

UoH Ort Kontaktperson 

Chalmers Göteborg Kurt Stenudd 

Göteborgs Universitet Göteborg Hans Abelius 

Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm Marina Backer Skaar 

Linköpings Universitet Linköping Michael Lögdlund 

Luleå tekniska universitet Luleå Ann Jonsson 

Lunds Universitet och Lunds Tekniska Högskola Lund Ragna Ehrenstråhle 

Stockholms Universitet Stockholm Lars Emrén 

Uppsala universitet Uppsala Ylva Bäcklund 

Tabell 37. Intervjuade forskningskoordinatörer på UoH. 

Arbetsområde 

Generaldirektör 

Handläggare, Fjärranalys 

Handläggare, Forskning & Fjärranalys 

Handläggare, Forskning 

Handläggare, Forskning 

Handläggare, Industri & Fjärranalys 

Handläggare, Industri 

Handläggare, Industri 

Internationella relationer 

Tabell 38. Intervjuad personal på Rymdstyrelsen. 

Namn 

Olle Norberg 

Göran Boberg (expert till programkommitté för FP7-Rymd) 

Kristine Dannenberg (NCP, FP7-Rymd) 

Johan Köhler 

Per Magnusson 

Robert Lundin 

Thorwald Larsson 

Christer Nilsson 

Maria Nilsson 

Organisation Ort Roll Kontaktperson 

European Commission Bryssel Policy officer, Space research and development, DG Mats Ljungqvist 

Enterprise and Industry 

VINNOVA Stockholm NCP, FP7-Rymd Sverige Katrin Danerlöv 

Norsk Romsenter Oslo NCP, FP7-Rymd Norge Terje Wahl 

Tekes Helsingfors NCP, FP7-Rymd Finland Pauli Stigell 

VINNOVA Stockholm Statistiker Sandra Olivera 

Tabell 39. Övriga intervjuade personer. 


5 4 R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 

Omslagsbilden. 

Fotografierna är tagna våren 2012 av den ryska 

vädersatelliten Elektro-L No1.

Box 4006, SE-171 04 Solna 

Telefon: +46 8 627 64 80 

Fax: +46 8 627 50 14 

E-mail: rymdstyrelsen@snsb.se 

www.rymdstyrelsen.se

Rapport â kartlÃ¤ggning av svenskt deltagande inom ... - Rymdstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Rapport â kartlÃ¤ggning av svenskt deltagande inom ... - Rymdstyrelsen