Rapport – kartläggning av svenskt deltagande inom ... - Rymdstyrelsen

Mervärden av att delta
Hinder för att delta
Figur 14. Figur 15.
- M1. Utökat nätverk (28 %)
Det vanligaste mervärdet som aktörer nämnt är att
deltagandet leder till ett utökat nätverk. Många pekar på
att de fått upp ögonen för aktörer de inte känt till sedan
tidigare. De aktörer som varit aktiva i Bryssel har även
fått betydande kontakter där.
- M2. Betydande finansiering (25 %)
Här nämner aktörer att ramprogrammen står för en betydande
del av deras omsättning eller finansiering. Många
nämner att det blivit svårare att få pengar via andra kanaler
och att FP då är ett bra och välkommet alternativ.
- M3. Nya möjligheter (20 %)
Aktörerna påpekar här att det på grund av FP-projektens
storlek och natur öppnas upp nya möjligheter som inte
finns inom andra projekt. Det kan till exempel röra sig
om att man fått tillgång till nya instrument, data eller
testanläggningar. De stora konsortierna medför också att
det går att genomföra projekt i helt annan storleksordning
än vad som är möjligt om man till exempel går via
nationella källor.
- M4. Vidare affärer (7 %)
Denna rubrik sammanfaller med F1, med skillnad att
aktörer här nämnt specifikt att det nätverk de skaffat sig
lett till vidare affärer och samarbeten.
- M5. Reklam för verksamheten (5 %)
Här nämns specifikt att deltagandet i FP-projekt gjort
aktören mer synlig på den europeiska marknaden. Denna
rubrik sammanfaller med F1 och F4, men aktörer nämner
till exempel här att det projekt man medverkat i blivit
uppmärksammat på konferenser.
- M6. Möjligheter att rekrytera (6 %)
Denna rubrik sammanfaller med F2 men aktörerna
nämner här uttalat att de använt medlen till att rekrytera
personal eller exempelvis doktorander.
- M7. Friare än ESA (4 %)
Här nämner aktörerna att FP är friare än ESA när det gäller
projektets innehåll. Det finns till exempel i större grad
möjlighet att ändra på projektplanen efter att projektet
startat och det finns inte samma krav på slutprodukten.
- M8. Värdefulla resultat (3 %)
Noterbart få nämner slutprodukterna inom FP som
främsta mervärde. Överlag ses deltagande i FP som en
långsiktig strategisk satsning för utökat nätverk och som
finansiering av verksamheten snarare än som en kanal för
att bedriva forskning och utveckling.
- H1. Ingår ej i rätt nätverk (34 %)
Här ingår aktörer som nämnt att de gärna vill delta men
inte vet hur och var de ska komma i kontakt med partners
och koordinatorer. Två vanliga orsaker som nämnts
är att man inte har sina viktigaste partners inom rymdbranschen
(exempelvis mindre teknikutvecklingsbolag)
eller att man inte arbetat tillräckligt mycket internationellt
förut. Det kan också vara aktörer som inte tidigare
varit aktiva inom FP och därför inte blivit inbjudna att
delta i konsortium. Bland aktörer som deltagit i ramprogrammen
är siffran högre (41 %) än bland de som inte
deltagit (27 %), vilket kan bero på att de som varit involverade
i FP fått en bättre känsla för vilka andra konsortier
som bildats och att de som inte deltagit angett att andra
faktorer varit större hinder för deltagande. Allra högst är
siffran bland aktörer inom näringsliv (44 %), där många
angett att de inte har någon kontakt med de akademier
och forskningsinstitut som ofta koordinerar projekten.
”Det är fullständigt omöjligt att komma någonvart utan att
teama ihop sig med stora aktörer utomlands.”
Aktör på elektronikföretag knutet till en högskola
- H2. För få resurser (33 %)
Aktörerna har angett att de varit intresserade av deltagande
men att de på ett eller annat sätt inte haft tillräckliga
resurser för att motivera en medverkan. Det kan till
exempel röra sig om att man inte haft tid, pengar eller
personalstyrka nog för att mäkta med en ansökan eller att
man ser att de medel man blir beviljad i slutändan inte
kommer stå i relation till det arbete man lagt ned. Många
nämner att det är problematiskt att projekt och overheadkostnader
inte täcks upp helt. Detta problem nämns
oftast bland akademi (48 %), där forskare oftast måste
täcka återstoden av kostnaderna med institutionsmedel
och därmed konkurrera med sina forskarkollegor. Bland
aktörer inom näringsliv (24 %) nämns hinder i form av
för få resurser i något mindre utsträckning, och då oftast i
samband med personalbrist.
”Min grupp har gjort bedömningen att det tar för mycket
tid från kärnverksamhet och andra projekt att engagera sig
i ramprogrammen. Vi gör ständigt prioriteringar över hur
många nya projekt vi orkar med och har bedömt att deltagande
i ramprogrammet blir för svulstigt.”
Forskare som även driver ett mindre rymdföretag
- H3. Liten chans att bli beviljade medel (28 %)
Aktörerna anser att arbetet man lägger ner inte står i relation
till ens chanser att bli beviljade medel, även här ingår
aktörer som gärna skulle vilja delta. Under denna rubrik
ingår också aktörer som angett att de skickat in projektförslag
som inte blivit godkända. Många uppfattar konkurrensen
som hög och att andra länder har högre kompetens
och rutin gällande att skriva bra ansökningar. Aktörerna
i Sverige är ofta små och har inte möjlighet att anlita
konsulter för att ta hand om det administrativa, något man
sett är vanligt i övriga Europa. Vissa nämner att man som
liten aktör som inte haft möjlighet att visa upp sig i Bryssel
eller kunnat påverka utlysningens innehåll, och därmed
reducerat sina chanser till medverkan. Denna uppfattning
är mest utbredd bland akademi (35 %), den grupp som
3 4 R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N – K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 5