Ãrsredovisning 2005 (PDF) - Apoteket

Årsredovisning 2005

Apoteket har ett 

samhällsuppdrag att 

ansvara för landets 

läkemedelsförsörjning. 

Vi kommer att fortsätta 

vårt arbete för att öka 

tillgängligheten och ge 

bästa möjliga service åt 

våra kunder, med kvalitet, 

säkerhet och kompetens.

Innehåll 

Året i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

VD har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

Strategisk inriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Affärsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Mål och strategier för verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Finansiella mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Försäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Operativ struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Legal struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Läkemedelsförmånen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Priset på receptbelagda läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Generisk substitution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Rätt till delbetalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Övrig försäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Marknadsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Internationellt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Ensamrätten kan förändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Handel via Internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Detaljhandeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Utökad kundservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Fem stora kampanjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Risker, möjligheter och framtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Utredning om nikotinläkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Apoteket – ett sammanhållet system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Utländska aktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Trygg läkemedelsförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Nationellt apoteksmonopol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Känslighetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Framtidsutsikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Försäljning och resultat 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Privatkunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Fler sätt att nå Apoteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Bättre anpassning till kundernas behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Första länken i vårdkedjan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Djurläkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 


Avtalskunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Läkemedelsanvändning hos hela befolkningen . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Läkemedelsanvändning per patient . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Kunskap om läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Styrelsen och verkställande direktören för Apoteket AB (publ) 

får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 

2005. 

Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 6–69 exklusive resultaträkningar, 

balansräkningar, kassaflödesanalyser, förändringar i eget 

kapital och noter, sid 71 samt sidorna 80–83. 

Kliniska prövningar och läkemedelsuppföljningar . . . . . . . . . . . . . . 32 

Säker och effektiv läkemedelshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Förbättrad logistik ger flera besparingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Dosverksamheten (ApoDos) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Tillverkning av läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 


Medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Aktivt medarbetarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Attraktiv arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Hälsa och arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

Mångfald . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

Hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

Samhälle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

Medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Ekonomisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Koncernens resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Koncernens kassafl ödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 

Koncernens balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 

Förändring i koncernens eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

Moderbolagets räkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 

Noter till koncernredovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 

Förslag till vinstdisposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 

Granskningsrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 

Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Bolagsstyrningsrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 

Verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 

Regelverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 

Aktieägare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

Bolagsstämma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

Styrelsens ordförande har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

Nomineringsprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

Styrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

Revisorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 

Företagsledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 

Kompensations- och incitamentsprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 

Verksamhetsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 

Policy och riktlinjer m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 

Finansiell rapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 

Information om bolagsstyrning på Apotekets hemsida . . . . . . . 79 

Revisorernas granskning av bolagsstyrningsrapporten . . . . . . . 79 

Styrelse och revisorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 

Företagsledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 

Rapport om intern kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

Beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

Uttalande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

Diagram- och tabellförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 

Ordlista och ekonomiska definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 

Övrig information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

En dag på Apoteket 

315 000 kundbesök 220 000 expedierade recept 

varav 42 000 e-recept 

2 000 skickade ombudspaket 

15 000 ärenden till kundcentrum 

190 000 sålda receptfria läkemedel 

8 000 besök på apoteket.se 

10 500 sålda förpackningar med 

förband och plåster 

1 500 förpackningar extemporetillverkade 

läkemedel från APL

Året i korthet 

Nettoomsättningen uppgick till 35 444 

(34 092) miljoner kronor. 

Rörelseresultatet uppgick till 292 (285) 

miljoner kronor. 

Resultatet efter skatt uppgick till 201 

(205) miljoner kronor. 

De för Apoteket dominerande intäkterna 

från försäljning av läkemedel på 

recept är i stort sett oförändrade mellan 

åren till följd av att volymer och priser 

inte ökat. 

Egenvårds- och tjänsteförsäljningen har 

haft en kraftig tillväxt. Detta i kombination 

med produktivitetsförbättringar 

är huvudförklaringarna till att en god 

resultatnivå bibehållits. 

Det under hösten påbörjade programmet 

för ökad tillgänglighet utvecklades 

som planerat. Under året nyöppnades 

25 apotek varav fem avsåg flytt till 

nytt läge. 

I Temos Corporate Image-undersökning, 

som mäter attityd och kännedom, 

intar Apoteket en femteplats av 

de totalt 53 bedömda företagen. 

Den 31 maj kom EG-domstolens 

ut låtande i det så kallade Hannermålet 

med beröring på Apotekets ensamrätt. 

EG-domstolens utlåtande innebar att 

det svenska apotekssystemet som det 

då var utformat inte var förenligt med 

EG-rätten. Därefter har justeringar 

gjorts i avtalet mellan staten och 

Apo teket så att det svenska systemet 

är förenligt med EG-rätten. 

I november offentliggjorde regeringen 

direktiven till utredningen ”Detaljhandel 

med nikotinläkemedel”, avseende 

det svenska apoteksmonopolet. Utifrån 

utredningsdirektiven gjorde Apotekets 

ledning bedömningen att marknadsförutsättningarna 

för försäljning av nikotinläkemedel 

inte kommer att förändras 

under 2006. 

I november tecknades ett avtal med 

ISS avseende städning på entreprenad i 

stället för i egen regi. I och med detta 

har drygt 500 lokalvårdare sagts upp 

från sina tjänster. 

I november 2005 beslutade Läkemedelsförmånsnämnden 

(LFN) om en 

höjning av Apotekets marginal på 

receptbelagda läkemedel inom förmånen 

med 150 miljoner kronor på årsbasis. 

Höjningen gäller från och med 

den 1 januari 2006. 

Ekonomiska data 

2005 2004 

Nettoomsättning, mnkr 35 444 34 092 

Rörelseresultat, mnkr 292 285 

Resultat efter skatt, mnkr 201 205 

Kassaflöde i den löpande verksamheten, mnkr 128 206 

Kassaflöde i investeringsverksamheten, mnkr –239 –172 

Kassaflöde i den finansiella verksamheten, mnkr 555 –46 

Soliditeten per den 31 december, % 26,8 28,2 

Räntabilitet på eget kapital, % 7,8 9,4 

Bruttovinstmarginal, % 19,7 19,6 

Resultat per aktie, kr 1 149 1 171 

Medelantal anställda 10 914 10 856 

Apoteket AB Årsredovisning 2005 

1

VD har ordet 

Apoteket – en mötesplats för bättre hälsa 

Det senaste året har varit både spännande och innehållsrikt för Apoteket. 

Vår ensamrätt att sälja läkemedel har ifrågasatts och prövats i EG-domstolen, 

och därefter har ett nytt avtal med staten upprättats. Vi har arbetat målmedvetet 

med att effektivisera verksamheten, öka tillgängligheten och utveckla både 

befintliga och nya tjänster – ett arbete som fortsätter framöver. Samtidigt med 

alla dessa förändringar har vi lyckats bibehålla kundernas stora förtroende, 

och gjort ett ekonomiskt resultat som överträffar ägarens mål. Allt detta gör 

att vi står väl rustade inför kommande år. 

Med vår vision ”Vi gör Sverige friskare” 

vill vi tydliggöra vår ambition att utveckla 

Apoteket till en betydelsefull aktör inom 

hälso- och sjukvården. Genom egenvårdsrådgivning 

på apoteken kan många kunder 

få hjälp att åtgärda sina besvär och förbättra 

sin hälsa utan att alltid behöva söka 

vård. Att positionera Apoteket som första 

länken i vårdkedjan är en av våra viktigaste 

prioriteringar. 

Även under 2005 kunde vi konstatera 

att allmänheten har ett mycket starkt förtroende 

för Apoteket, och våra medarbetare 

får ett mycket gott betyg av våra kunder. 

Men även om kunderna är nöjda vet vi att 

våra marknadsförutsättningar ständigt diskuteras. 

Vårt mål är att Apoteket ska vara 

ett starkt företag oavsett vilken marknadssituation 

som kan uppstå i framtiden. 

Fortsatt sammanhållet 

apotekssystem 

Vår ensamrätt till försäljning av läkemedel 

har prövats under det gångna året. 

Den 31 maj 2005 kom efter en lång 

beredning EG-domstolens beslut i det så 

kallade ”Hanner-målet”. Bakgrunden var 

att dåvarande VD i Bringwell AB, i strid 

mot svensk lag, sålt nikotinläkemedel med 

syfte att få ärendet prövat i EG-domstolen. 

EG-domstolens dom gav den svenska 

staten möjlighet att besluta om Apotekets 

ensamrätt till försäljning av läkemedel skulle 

bestå. Regeringen beslöt att ensamrätten 

skulle kvarstå och att EG-domstolens krav 

skulle hanteras inom ramen för monopolet. 

Sedan dess har ett nytt avtal upprättas 

mellan staten och Apoteket och därmed 

är det svenska systemet förenligt med EGrätten. 

Den svenska regeringen har samtidigt 

påbörjat en utredning som ska se 

över hur tillgängligheten till läkemedel 

ska kunna förbättras. EG-domstolens dom, 

och de åtgärder som vidtagits till följd av 

domen, har till stor del tydliggjort förutsättningarna 

för Apotekets verksamhet och 

regeringens pågående utredning kommer 

att göra dem ännu tydligare. 

Apoteket – ett välkänt 

och uppskattat företag 

Apoteket har en stark image. Allmänheten 

känner mycket väl till företaget och har en 

positiv attityd till vår verksamhet och våra 

medarbetare. Trots detta måste vi – oavsett 

marknadssituation – möta kundernas krav 

på bättre tillgänglighet. Därför har vi tagit 

krafttag när det gäller tillgänglighetsfrågorna 

under 2005. Apotekets styrelse beslutade 

under sensommaren om ett omfattande 

program för att förbättra framför allt 

våra öppettider, väntetider och öka antalet 

apotek. 

Åtgärderna har gett synbara resultat 

inom alla dessa områden. Antalet sommarstängda 

apotek var rekordlågt. Under året 

öppnades 25 nya apotek, varav fem var 

apotek som flyttade till nya lägen. Det är 

den högsta siffran på flera år. På flera apotek 

har också öppettiderna utökats. Kortare 

väntetider kommer att märkas successivt i 

takt med att vi inför nya sätt att ta emot 

kunderna på apoteken. I höst kommer vi 

också börja leverera läkemedel direkt till 

hemmet eller till arbetsplatsen i form av 

läkemedelsbrev. 

Tre försäljningsområden 

Apotekets ekonomi vilar på tre huvudsakliga 

områden; receptförsäljning, egenvårdsförsäljning 

och försäljning till avtalskunder. 

Egenvårds- och avtalsförsäljningen har de 

senaste åren burit upp verksamheten ekonomiskt 

medan receptverksamheten har gett 

ett underskott. Detta har varit och är fortfarande 

ett problem, inte minst när vi ska förbättra 

tillgängligheten. Vi genomför därför 

ett omfattande förändringsarbete där ett av 

målen är att nå balans i receptverksamheten 

vid utgången av 2006. För att effektivisera 

verksamheten har administrationen på både 

distriktsnivå och på huvudkontoret reducerats 

med cirka 250 personer under året. 

Vidare fick drygt 500 lokalvårdare i slutet 

av året besked om uppsägning. I stället 

kommer lokalvården att utföras på entreprenad. 

Dessa beslut har varit nödvändiga, 

men samtidigt mycket svåra att fatta eftersom 

det berör många medarbetare som 

arbetat länge i företaget. Inför 2006 ställs 

dessutom krav på kraftiga produktivitetsförbättringar 

i den kundnära verksamheten. 

Viktiga medarbetarfrågor 

Givetvis oroar allt detta våra medarbetare. 

Det märks bland annat i den senaste medarbetarundersökningen 

som visar att medarbetarnas 

syn på Apoteket som arbetsgivare 

och tilltro till ledningen har försämrats. 

Under 2006 kommer vi därför att arbeta 

hårt för att stärka medarbetarnas förtroende 

för Apoteket som arbetsgivare. Apoteket är 

ett företag där medarbetarna har hög kompetens 

och många är legitimerade i sitt yrke. 

Vår utveckling måste bedrivas så att våra 

medarbetare känner stolthet för sin uppgift 

och får utrymme för sitt professionella 

kunnande. Detta måste ske på ett kund- 

2 Apoteket AB Årsredovisning 2005

VD har ordet 


3

VD har ordet 

orienterat sätt. När vår utveckling fungerar 

på detta sätt kan våra medarbetare nyttja 

hela sin kompetens och därmed ytterligare 

stärka Apotekets värde i samhället. 

Med balans i sikte 

Effektiviseringarna, tillsammans med Läkemedelsförmånsnämndens 

beslut i november 

2005 om en förbättring av margi nalen på 

receptbelagda läkemedel från 1 januari 2006 

motsvarande 150 miljoner kronor, gör att 

förutsättningarna är goda för att nå målet 

om balans i receptverksamheten. 

I förhållande till vår omsättning på 

35 444 miljoner kronor för år 2005 innebär 

rörelseresultatet på 292 miljoner kronor 

en vinstmarginal på endast 0,8 procent, 

men resultatet överträffar ändå ägarens mål. 

Det tydliggör vår ägares syn på Apoteket. 

Vår uppgift är inte att vara vinstmaximerande. 

Uppgiften är att se till att det finns 

en bra tillgänglighet och ett offensivt arbete 

med en bra läkemedelsanvändning med så 

låga detaljhandelsmarginaler som möjligt. 

Nya koncept och tjänster 

När det gäller verksamhetsutvecklingen i 

övrigt vill jag lyfta fram arbetet med läkemedelsförteckningen. 

Den innebär att 

samtliga förskrivare och kunder kommer att 

få tillgång till en förteckning över alla läkemedel 

som varje kund köper mot recept på 

apotek. Läkemedelsförteckningen kommer 

att bidra till en bättre läkemedelsanvändning 

och en ökad patientsäkerhet. 

Andelen e-recept som förskrivs fortsätter 

att öka. E-recept innebär att förskrivare 

skickar recept elektroniskt till apoteken. 

Vid utgången av 2005 stod e-recepten 

för 47 procent av alla förstagångsrecept. 

E-recept underlättar både för kunderna, 

förskrivarna och apoteken. 

Vi har haft framgångsrika kampanjer 

på apoteken med teman som tand, värk, 

sluta röka och förkylning. Vi har också 

etablerat så kallade Vårdotek på ett antal 

apotek i Västra Götaland – en försöksverksamhet 

i samarbete med vårdföretaget 

Capio. På Vårdoteket finns en sjuksköterska 

som kan ge råd och behandla enklare 

åkommor. 

Egenvård – den första vårdnivån 

Att synliggöra egenvård som en vårdnivå i 

hälso- och sjukvården är en av de avgörande 

frågorna för att nå en vård med hög tillgänglighet 

och god ekonomi. Apoteket 

arbetar mycket aktivt för att bli en stark 

aktör inom detta område. Apotekets 90 

miljoner kundbesök skapar en unik kontaktyta 

med medborgarna. Kundbesöken 

kan användas för att förmedla rådgivning i 

livsstilsfrågor. Ett aktivt arbete med frågor 

om kost, motion, rökning, stress med mera 

är avgörande för hälsoläget i samhället. 

Apoteket arbetar aktivt för att få ett nationellt 

uppdrag inom detta område. 

Ökad tjänsteförsäljning 

och spännande projekt 

Inom vår avtalsaffär pågår en spännande 

utveckling där tjänsteförsäljningen ökar och 

vi har intressanta utvecklingsprojekt på gång 

med flera landsting. Projekten syftar till att 

minska kostnaderna för läkemedelslogistiken 

på sjukhusen men också kostnaderna för 

felaktig läkemedelsanvändning. Några landsting 

har sagt upp entreprenadavtalen för 

omförhandling. Där gäller det för oss att visa 

att vi är det bästa alternativet för dem. 

Förväntningar inför 2006 

Inför 2006 är det min bedömning att 

Apoteket kommer att ha samma verksamhetsförutsättningar 

som för 2005. Försäljningsutvecklingen 

kommer att vara svag för 

den dominerande receptverksamheten, men 

öka med mellan fem och tio procent för 

egenvårdsprodukter. Förbättrad bruttomarginal, 

i kombination med produktivitetsförbättringar, 

innebär att möjligheterna 

är stora att resultatet nästa år kommer att 

överträffa 2005 års nivå. 

På längre sikt kommer vi att få en 

ökad konkurrens. Vi vet att marknaden 

för nikotinläkemedel kan komma att 

avregleras. Vi vet också att några landsting 

på börjat en upphandling av vissa tjänster 

inom avtalsområdet. 

För att sammanfatta året som varit och 

läget inför kommande år, har vi ett stort 

förtroende hos allmänheten, och vi har 

påbörjat ett kraftfullt arbete för att förbättra 

både vår tillgänglighet och vår lönsamhet. 

Jag känner en oerhörd stolthet över 

Apoteket och hur verksamheten utvecklas. 

Det är min övertygelse att både ägare, kunder 

och medarbetare kommer att bli ännu 

mer nöjda med Apoteket i framtiden. 

Stockholm i februari 2006 

Stefan Carlsson 

VD 



5

Strategisk inriktning 

Tydliga mål och strategier 

I Apotekets uppdrag ingår att bidra 

till en så effektiv läkemedelsanvändning 

som möjligt, till lägsta möjliga 

kostnad – samtidigt som Apoteket 

ska erbjuda hela befolkningen en 

hög tillgänglighet till Apotekets 

produkter och tjänster. 

Dessa förutsättningar kräver 

tydliga, mätbara mål och väl genomtänkta 

strategier för att nå dem. 

Under året har Apoteket tagit flera 

stora steg mot ökad tillgänglighet 

och service, för att kunna möta såväl 

krav från kunder, medarbetare och 

ägare som de krav en eventuell 

förändrad marknadssituation 

kommer att innebära i framtiden. 

Apoteket har samhällets uppdrag att med 

ensamrätt driva detaljhandel med läkemedel 

enligt 4§ lagen (1996:1152) om handel 

med läke medel. Uppdraget regleras i ett 

särskilt verksamhetsavtal mellan staten och 

Apoteket. 

Uppdrag 

Apotekets uppdrag innebär bland annat att: 

• via ett rikstäckande distributionsnät av 

apotek tillhandahålla läkemedel och 

vårdnära produkter till allmänheten. 

• tillverka och tillhandahålla extemporeoch 

licensläkemedel. 

• tillhandahålla en kundanpassad och 

producentoberoende information och 

rådgivning till enskild privatkund och 

producentoberoende basinformation 

till förskrivare. 



• tillhandahålla grundläggande information 

och statistik till sjukvårdshuvudmän 

och berörda myndigheter. 

• hålla kostnaderna nere vad avser både 

läkemedlen och läkemedelsdistributionen. 

• driva Giftinformationscentralen. 

Att verka utifrån ett samhällsuppdrag och 

med ensamrätt på vissa marknader men 

inte andra, innebär att Apotekets verksamhet 

måste prövas utifrån dessa perspektiv 

och inom ramen för en sund ekonomi. Å 

ena sidan måste verksamheten utvecklas 

för att stå stark i olika marknadssituationer. 

Å andra sidan får samhällets grundläggande 

värderingar och förväntningar på 

Apoteket inte äventyras. Apotekets uppgift 

är att se till att det finns en bra tillgänglighet 

och ett offensivt arbete med en bra 

läkemedelsanvändning med så låga detaljhandelsmarginaler 

som möjligt. 

Vision 

Apotekets vision är ”Vi gör Sverige friskare”. 

Affärsidé 

Apotekets affärsidé är ”Vi erbjuder, till våra 

kunder och som en del av vården, kunskaper 

och produkter som bidrar till bättre hälsa”. 

Mål och strategier 

för verksamheten 

Apotekets strategiska plan beskriver ”Var vi 

är, vart vi ska och hur vi ska ta oss dit”. De 

mål som har störst betydelse för Apotekets 

framtid har identifierats och är att: 

• kunderna ska vara mycket nöjda med 

helhetsintrycket av Apoteket. 

• Apoteket ska vara en attraktiv arbetsgivare 

med motiverade medarbetare. 

• Apoteket ska skapa synlig samhällsnytta 

samt ett ekonomiskt resultat som motsvarar 

ägarens krav, möjliggör investeringar 

för framtidssatsningar och tillgodoser 

behov av konsolidering. 

För att nå dessa mål fokuserar Apoteket på 

att utvecka verksamheten inom ett antal 

prioriterade områden. Och för varje delmål 

har ett antal strategier utarbetats. 

Mål 1: 

Kunderna ska vara mycket nöjda med 

helhetsintrycket av Apoteket 

Allmänhetens förtroende för Apoteket mäts 

årligen via ett NöjdKundIndex. 

Andelen mycket nöjda kunder var 

73 procent vid slutet av 2005, vilket var 

oförändrat i jämförelse med föregående år. 

Målet är 75 procent. Liksom vid tidigare 

mätningar var kunderna mest nöjda med 

Apotekets medarbetare och minst nöjda 

med väntetiderna. Allmänheten har 

mycket god kännedom om Apoteket och 

ser företaget som en viktig del av hälsooch 

sjukvården. 

Apoteket har målsättningen att upplevas 

och nyttjas som samhällets läkemedelsexperter 

och hälsorådgivare. Årligen 

mäts Apotekets image som läkemedelsexperter. 

Mätningen för 2005 gav ett värde av 

83 (81) procent. Målet för 2005 är 81 procent. 

För att öka tillgängligheten och servicen 

har följande delområden identifierats: 

Kortare väntetider 

Apoteket arbetar kontinuerligt på att förkorta 

väntetiderna på apoteken. Under 2005 

fick i genomsnitt 82 (76) procent av kunderna 

hjälp inom tio minuter. Väntetiderna 

tenderar att vara längre på större apotek. 

Väntetiderna ska minskas ytterligare 

genom den åtgärdsplan som sjösattes 2005 

och löper fram till 2008. De flesta åtgärder 

kommer att genomföras under 2006. 

Utökade öppettider 

För att underlätta för kunderna att besöka 

apoteken på helger och vardagskvällar har 

Apoteket under 2005 utökat öppettiderna 

på ett flertal försäljningsställen. Målet fram 

till 2007 är att på befintliga apotek utöka 

Allmänhetens förtroende för Apoteket 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apotekets image som läkemedelsexperter 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Väntetider 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel kunder som expedieras inom tio minuter 


7


Antal ärenden till kundcentrum 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kundcentrum hjälper till att besvara frågor som 

kommer in via e-post, telefon, fax och brev. 

öppethållandet med drygt 40 000 timmar, 

vilket motsvarar drygt 20 nya apotek. 

Fler försäljningsställen 

Fler försäljningsställen skapas främst 

genom etableringen av Apoteket Shop på 

ett antal strategiskt och kommersiellt viktiga 

platser i Sverige. Apoteket Shop är 

butiker som bara säljer receptfria läkemedel 

och handelsvaror. 

Idag finns totalt 15 Apoteket Shop 

varav nio öppnades under 2005. Målet är 

att etablera totalt 60 butiker under åren 

2005 till 2007. Antalet nya traditionella 

apotek som öppnades under 2005 uppgick 

till elva. 

Antalet apoteksombud, som erbjuder 

apotekets tjänster och produkter till kunder 

bosatta i glest befolkade området, uppgick 

vid årsskiftet till 844. 

Nya, kompletterande försäljningskanaler 

Apoteket satsar hårt att erbjuda både rådgivning 

och varubeställning via fler kundkanaler 

än de lokala apoteken, exempelvis 

via telefon, e-post och Internet. Särskilt 

Internet är för många idag en självklar 

kanal för att både handla produkter och 

hämta information. Därför är det viktigt 

för Apoteket att ha en väl utbyggd och 

användbar webbplats. 

Mål 2: 

Attraktiv arbetsgivare och motiverade 

medarbetare. 

Apotekets personal är mycket välutbildad. 

Den största personalgruppen utgörs av farmaceuter. 

I gruppen finns både apotekare 

med fem års högskoleutbildning och 

receptarier med tre års högskoleutbildning. 

Som redan nämnts är förtroendet för 

Apotekets personal mycket stort bland all- 



mänheten. En stark kompetens och ett 

kundmöte med hög kvalitet lägger grunden 

för allmänhetens förtroende. Personalens 

höga kompetens innebär även en 

säker recepthantering. Kundmätningen 

2005 visar att Apotekets personal är det 

område som värdesätts allra mest. 

Apoteket har under 2005 fortsatt 

arbetet med att skapa goda förutsättningar 

för motiverade och delaktiga medarbetare 

med fokus på utveckling och 

engagemang genom att bland annat initiera 

en ny arbetsmetodik. Medarbetarundersökning 

för 2005 visade att medarbetarna 

precis som tidigare sätter starkt 

värde på kompetens, ansvar och initiativ 

samt kundfokus. Områden där förbättringar 

är efterfrågade och åtgärder har initierats 

är bland annat inom hälsostatus 

och ledningsfunktioner. Målet för mätetalet 

motiverade medarbetare för 2005 är 

60 – ett mål som överträffades då utfallet 

blev 62 (65). 

Mål 3: 

Synlig samhällsnytta 

samt bra ekonomiskt resultat 

Ett centralt mål för Apoteket är att förbättra 

lönsamheten i den icke konkurrensutsatta 

verksamheten, det vill säga försäljning 

av receptbelagda läkemedel, receptfria 

läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel. 

För närvarande täcker försäljningsintäkterna 

avseende receptbelagda läkemedel 

inte sina egna kostnader fullt ut. Försäljningen 

inom den konkurrensutsatta 

verksamheten står istället för merparten av 

överskottet. Den konkurrensutsatta verksamheten 

består av försäljning av handelsvaror 

och tjänsteförsäljning. 

Eftersom Apoteket inte själva påverkar 

och beslutar om försäljningsmarginalen för 

receptbelagda läkemedel måste effektiviseringar 

göras för att förbättra lönsamheten. 

Resultatet före skatt för den icke konkurrensutsatt 

verksamheten uppgick för 

2005 till 25 (–52) miljoner kronor. Motsvarande 

resultat för den konkurrensutsatta 

verksamheten uppgick till 265 (278) miljoner 

kronor. Kravet på särredovisning framgår 

av det ägardirektiv som utfärdats. 

Fortsatt hög kvalitet 

och kostnadseffektivitet 

Apoteket har fortsatt arbetet med att hålla 

en hög kvalitet på sina tjänster och produkter, 

kombinerat med låga omkostnader för 

distribution och produktion. För att öka 

produktiviteten arbetar Apoteket för att 

göra alla processer mer kostnadseffektiva, 

Motiverade medarbetare 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särredovisning 

Icke konkurrens- 

Konkurrensutsatt 

utsatt verksamhet verksamhet Ej fördelade poster Koncernen totalt 

Mnkr 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 

Rörelsens intäkter 27 959 27 704 7 499 6 407 – – 35 458 34 111 

Rörelsens kostnader –27 754 –27 566 –7 170 –6 086 – – –34 924 –33 652 

Avskrivningar –179 –188 –63 –42 – – –242 –230 

Finansiella poster –1 –2 –1 –1 – – –2 –3 

Pensionsberäkning enligt IAS 19 – – – – – 56 – 56 

Resultat före skatt 25 –52 265 278 – 56 290 282 

Det egna kapitalets 

schablonmässiga fördelning 1 952 1 885 680 633 – – 2 632 2 518 

Apotekets redovisning av verksamheten ska göras på ett tydligt sätt för att säkerställa att den icke konkurrensutsatta respektive konkurrensutsatta 

verksamheten bär sina egna kostnader och affärsrisker. Resultaträkningen för respektive del inkluderar indirekta kostnader som fördelas via en fördelningsnyckel. 


9


Omkostnad per producerad enhet 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala kostnader exklusive varukostnader i 

förhållande till försäljningsvolym. 

utnyttja samordningsvinster och stordriftsfördelar 

i företaget samt att utveckla kundmöten 

och sortiment. 

Omkostnad per producerad enhet för 

2005 uppgick till 54,14 (54,33) kronor. 

Målet är 53,50 kronor per enhet. 

Finansiella mål 

Ägarens finansiella målkrav på Apoteket 

finns formulerade i ett särskilt ägardirektiv, 

som anger målen för räntabilitet och soliditet, 

samt principerna för utdelning. 

Apotekets räntabilitetsmål efter skatt på 

det egna kapitalet, vid räkenskapsårets början, 

ska långsiktigt motsvara den tioåriga 

obligationsräntan, genomsnittligt beräknad 

för räkenskapsåret, med ett tillägg av tre 

procentenheter. Sammanvägt är målet 6,4 

procent för 2005. Räntabiliteten uppgick 

till 7,8 (9,4) procent. 

Soliditet 

Soliditetsmålet uppgår till 21 procent och 

utfallet för 2005 blev 26,8 (28,2) procent. 

Räntabilitet på eget kapital 

 

 

 

 

 

Räntabilitet 

Utgångspunkten för räntabilitetsmålet är 

att räntabiliteten för den konkurrensutsatta 

verksamheten ska vara marknadsmässig 

medan räntabiliteten för verksamheten 

inom den icke-konkurrensutsatta verksamheten 

är något lägre. Ägarens krav på 

Utdelning 

Utdelning till ägaren bör uppgå till minst 

en tredjedel av vinsten efter skatt med 

beaktande av soliditetsmålet, vilket för 

2005 motsvarar 67 miljoner kronor. Föreslagen 

utdelning för 2005 är 70 (100) miljoner 

kronor. 

 

 

 

 

 

 

Soliditet 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utdelning 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Verksamheten 

Apotekets produkter, tjänster och organisation 

Apoteket ansvarar för att alla som 

vistas i Sverige ska ha en trygg och 

säker läkemedelsförsörjning, till en 

så låg kostnad som möjligt. Apoteket 

arbetar även för att förbättra läkemedelsanvändningen, 

både för privatkunder 

och inom vård och omsorg. 

Verksamhet 

Sedan 1970 har Apoteket haft ensamrätt 

på försäljning av läkemedel i Sverige. Kunderna 

har tillgång till samtliga läkemedel 

som godkänts i Sverige, till samma pris 

oavsett var i landet de bor. 

Ensamrätten omfattar försäljning av 

både receptbelagda och receptfria läkemedel. 

Förutom läkemedel säljer Apoteket handelsvaror, 

som exempelvis kroppsvårds- och 

hygienartiklar. De lokala apoteken är verksamhetens 

hjärta, men även apoteksombuden 

erbjuder en värdefull service för kunder 

bosatta i glest befolkade områden, och de 

elektroniska kundkanalerna blir allt viktigare 

i takt med att Internetanvändningen ökar. 

Försäljningen sker via 885 apotek i hela landet. 

Verksamheten omfattar dessutom 77 

sjukhusapotek på uppdrag av sjukvårdshuvudmännen. 

Vidare finns enheten för produktion 

av dosdispenserade läkemedel och 

en produktions- och laboratorieenhet (APL), 

som bland annat producerar läkemedel som 

inte tillhandahålls av läkemedelsindustrin. 

Apoteket samarbetar även med 844 apoteksombud, 

spridda över landet. 

Apoteket svarar för upphandling och 

försörjning av läkemedel till sjukvården. 

Apoteket har avtal med alla landsting om 

att tillhandahålla en rad tjänster, där den 

mest omfattande tjänsten är driften av landets 

sjukhusapotek, det vill säga de apotek 

som försörjer sjukhusen med läkemedel. 

Det finns ingen annan extern aktör i Sverige 

som får driva sjukhusapotek. Däremot 

har landstingen möjlighet att själva driva 

sjukhusapoteken, vilket dock inget landsting 

för närvarande har valt att göra. 

Oberoende informationsgivare 

En av Apotekets viktigaste uppgifter är att 

tillhandahålla producentneutral rådgivning 

och information i läkemedelsfrågor. I takt 

med att informationsflödet i hela samhället 

ökar, ökar också behovet för både privatkunder 

och avtalskunder att kunna få tillförlitlig 

information och råd anpassat till individuella 

behov. Här fyller Apoteket en viktig funktion 

genom att vara obundet och helt fristående 

från läkemedelstillverkarna. 

Giftinformationscentralen 

Enligt uppdrag från staten driver Apoteket 

Giftinformationscentralen. Dygnet runt 

besvaras frågor om risker, symtom och 

behandling av akuta förgiftningar på förfrågan 

från såväl läkare som allmänhet. 

Försäljning 

Apotekets nettoomsättning kommer främst 

från tre delområden: försäljning av förskrivna 

läkemedel, försäljning av egenvårdsprodukter 

och avtalsbaserad försäljning. 

Under 2005 ökade Apotekets nettoomsättning 

med 4,0 (3,0) procent, motsvarande 

1 352 (980) miljoner kronor, till 

35 444 miljoner kronor. 

Försäljningen fördelar sig enligt nedan: 

Försäljning av förskrivna läkemedel 

Försäljningen omfattar försäljning av läkemedel 

på recept och övrig förskriven försäljning 

såsom exempelvis dosdispenserade läkemedel. 

Det är Läkemedelsförmånsnämnden 

som beslutar vilka läkemedel som ska omfattas 

av läke medelsförmånen. När apoteken 

expedierar receptbelagda läkemedel inom 

förmånen betalar kunden en viss del av kostnaden, 

den så kallade egenavgiften. Resterande 

del fakturerar Apoteket månadsvis det 

landsting där patienten är bosatt. 

Apoteket påverkar inte försäljningen av 

receptbelagda läkemedel, eftersom volymer 

genereras av förskrivare samtidigt som försäljningspriser 

och varukostnader fastställs 

av Läkemedelsförmånsnämnden. Apoteket 

. 


11

Verksamheten 

Försäljningsförändring av 

läkemedel på recept, jan–dec 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har dock uppdraget att i förekommande fall 

byta förskrivet läkemedel till det billigaste 

likvärdiga, det vill säga att göra en generisk 

substitution. 

Apotekets marginal och därmed priset 

på receptbelagda läkemedel sänktes med 

cirka 320 miljoner kronor på årsbasis den 

1 januari 2005. Samtidigt infördes en ny 

prissättning för dosdispenserade läkemedel. 

Växlingen var resultatneutral för Apoteket. 

Under 2005 uppgick försäljningen av 

läkemedel på recept till 21 255 (21 230) 

miljoner kronor, vilket är en ökning med 

0,1 procent jämfört med föregående år. 

Medelpriserna ökade med 0,1 (–2,1) procent. 

Apotekets byten av förskrivna läkemedel 

till billigaste likvärdiga alternativ fortsätter 

att bidra till en låg medelprisutveckling. 

Antalet expedierade receptrader var 

oförändrat i jämförelse med föregående år. 

Övrig förskriven försäljning ökade med 

2,7 (5,1) procent och uppgick till 3 472 

miljoner kronor. Försäljningsökningen 

avser dels förbrukningsartiklar där insulinpumpar 

står för en ny behandlingsmetod 

samt livsmedel där nya produkter tillkommit 

under 2005. Ökad hemsjukvård bidrar 

även till denna utveckling. 

Av Apotekets netto omsättning utgjorde 

den förskrivna delen 70 procent och uppgick 

till 24 727 (24 612) miljoner kronor varav 

försäljningen inom läkemedelsförmånen 

uppgick till 23 642 (23 705) miljoner kronor. 

Minskningen av försäljningen inom 

läkemedelsförmånen motsvarar 0,3 (0,3) 

procent jämfört med föregående år. 

Försäljning egenvårdsprodukter 

Försäljningen av egenvårdsprodukter, det 

vill säga handelsvaror och receptfria läkemedel, 

ökade med 9,2 (7,8) procent till 

4 658 miljoner kronor jämfört med föregående 

år. Ökningen förklaras av både ökade 

volymer och priser. Volymerna för handelsvaror 

ökade med 6,7 (2,3) procent och 

volymerna för receptfria läkemedel ökade 

med 4,6 (2,3) procent. Motsvarande förändringar 

av medelpriserna uppgick till 4,9 

 

 

 

 

De tio mest sålda läkemedlen 

på recept 

 

 

 

 

 

De tio mest sålda läkemedlen 

utan recept 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Verksamheten 

(8,0) procent för handelsvaror och 2,7 (3,8) 

procent för receptfria läkemedel. 

Utvecklingen av Apotekets egenvårdsförsäljning 

förklaras av ökad tillgänglighet 

vad gäller antal försäljningsställen och 

öppethållandetider, samt nya produkter 

inom handelsvarusortimentet och marknadsfrämjande 

åtgärder. 

Försäljning av egenvårdsprodukter 

utgör 13 procent av Apotekets nettoomsättning. 

Avtalsbaserad försäljning 

Avtalsbaserad försäljning, vilket främst 

avser försäljning till sjukvården inom landstingen 

men också till kommuner och privata 

vårdgivare, ökade med 10,6 (11,7) 

procent jämfört med föregående år. 

Försäljning av läkemedel till sjukhus 

uppgick till 4 261 miljoner kronor, vilket 

var en ökning med 14,1 (15,1) procent. 

Ökningen består dels av ökade volymer 

med 5,2 (6,2) procent och dels av ökade 

medelpriser 8,4 (8,5) procent. Huvudsakligen 

beror utvecklingen på att flera landsting 

övergått från att förskriva recept till 

privatkund till att rekvirera till sjukhusen, 

för vissa läkemedel. 

Försäljningen av tjänster, som till stor 

del består av entreprenaddrift av sjukhusapotek, 

uppgick till 578 miljoner kronor, 

vilket var en ökning med 5,7 (8,5) procent 

i jämförelse med föregående år. 

Den avtalsbaserade försäljningen utgör 

15 procent av Apotekets nettoomsättning 

och uppgick till 5 357 (4 842) miljoner 

kronor. 

Operativ struktur 

Våren 2005 implementerades en ny organisation. 

Syftet är dels att öka flexibiliteten 

utifrån privatkundernas behov, dels att 

stärka Apotekets samarbete med hälsooch 

sjukvården. 

Apoteket organiserar sin verksamhet 

utifrån två affärslogiker, Privatkunder respektive 

Avtalskunder. 

De tio mest sålda substanserna 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


13

Verksamheten 

Privatkunder 

Privatkunder omfattar alla som bor och vistas 

i Sverige. De erbjuds en säker och snabb 

läkemedelsförsörjning och rådgivning via 

lokala apotek och andra kanaler, exempelvis 

apoteksombud, telefon och Internet. 

Privatkund är indelad i två kundkanaler. 

Kundkanal Centrum omfattar de apotek som 

finns i centrala lägen i städer och köpcentra, 

samt Apoteket Shop. Kundkanal Samhälle 

omfattar de apotek som är enda apotek på en 

ort eller i en stadsdel och apotek i anslutning 

till vårdcentraler och sjukhus. 

Avtalskunder 

Inom Avtal samlas i huvudsak de kunder 

som utgörs av sjukhus, kommuner samt 

övriga företag till exempel läkemedelsföretag, 

till vilka Apoteket erbjuder produkter 

och tjänster via avtal. Här ingår bland annat 

läkemedelslogistik på sjukhus, dosexpedierade 

läkemedel (ApoDos) och Apotekets 

egen läkemedelstillverkning (APL). 

Direkt- och distansservice 

Som stöd för ovanstående två delar finns en 

stödfunktion. Apoteket möjliggör distansservicetjänster 

åt kunderna via Apotekets 

webbplats, Apoteket Kundcentrum, 

Distans apotek och transporter direkt till 

kund, ombud eller utlämningsställe. Syftet 

med webbplatsen och telefonkanalen är att 

öka servicenivån, tillgängligheten och flexibiliteten 

för kunderna. Apoteket erbjuder 

via hemsidan och kundcentrum alla medborgare 

och kunder i landet service dygnet 

runt, årets alla dagar. 

Apoteket har fyra distansapotek, vars 

uppgift är att ta emot varubeställningar 

samt plocka, packa och leverera dessa direkt 

till privatkunder, sjukvårdsinrättningar, 

ombud, hämtställe eller annan önskad leveransplats. 

Beställningar via Direkt och distansservice 

kan idag göras av både privat- och avtalskunder 

under veckans alla sju dagar. Detta 

ger såväl privatkunder som avtals kunder 

bättre tillgänglighet och ökad kund service. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Verksamheten 

Legal struktur 

Apoteket består juridiskt av Apoteket AB 

och tre helägda, verksamhetsdrivande 

dotterbolag – Adara AB, Kemi & Miljö 

Konsulterna AB och Institutet för Hälsooch 

Sjukvårdsekonomi AB (IHE). 

Adara AB 

Adara AB utvecklar försäljningen av handelsvaror, 

exempelvis hygienartiklar, 

kroppsvårdsprodukter med mera. Adara 

betalar en kommissionsavgift till Apoteket 

AB för att få tillgång till Apotekets personal, 

försäljningssystem och lokaler. 

Nettoomsättningen under 2005 uppgick 

till 1 749 (1 327) miljoner kronor 

Medelantalet anställda var 24. 

Institutet för Hälso- och 

Sjukvårdsekonomi AB (IHE) 

IHE är ett icke vinstdrivande forskningsoch 

utredningsinstitut. Bolagets uppgift är 

att bidra till väl underbyggda beslut inom 

hälso- och sjukvårdens utveckling. 

Under 2005 uppgick nettoomsättningen 

till 17 (14) miljoner kronor. 


Kemi & Miljö Konsulterna AB 

Kemi & Miljö Konsulterna AB hjälper 

organisationer att utveckla sitt miljöarbete 

och ger stöd för att skapa en långsiktigt 

hållbar verksamhet med hänsyn till miljö, 

hälsa, kvalitet och socialt ansvar. 

Under 2005 uppgick nettoomsättningen 

till 16 miljoner kronor (15). 



15

Finansiering 

Så finansieras verksamheten 

Försäljning inom läkemedelsförmånen 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal generikabyten för recept 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal generikabyten inkluderar även 

parallellbyten. 

Sänkta läkemedelskostnader 

genom generiska byten 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sedan hösten 2002 fi nns en lag om 

generisk substitution som ger sänkta 

läkemedelskostnader. 

Apotekets verksamhet finansieras till 

största delen via försäljningsmarginalen 

för receptbelagda läkemedel. 

Den resterande finansieringen består 

av försäljning av produkter och 

tjänster till privatkunder och avtalskunder. 

Apotekets avtal med staten reglerar vilka 

delar av verksamheten som finansieras inom 

ramen för läkemedelsförmånen. Avtalet reglerar 

också vilken verksamhet som ska finansieras 

genom marginalen på försäljning av 

receptfria läkemedel och vad Apoteket har 

möjlighet att göra genom annan finansiering. 

Avtalet fastslår att apoteken är Apotekets 

bas tillsammans med kompletterande 

försäljningskanaler som ombud, e-handel 

med mera. Det framgår också bland annat 

att Apoteket har statens stöd i att utveckla 

folkhälsoarbetet och att kunderna ska ha 

möjlighet att dela upp betalningen för sina 

läkemedel. 

Verksamhetsavtalet har ändrats tre 

gånger under 2005. Den första ändringen 

avsåg finansiering av läkemedelsförmånen 

för kunder som får dosförpackade läkemedel. 

Förändringen innebär att Apoteket nu 

får ersättning från landstingen per kund 

istället för via marginalen. Till följd av EGdomstolens 

dom om Apotekets monopol 

ändrades avtalet i juni 2005. Ändringarna 

omfattar Apotekets skyldighet att upprätta 

en produktplan, att säkerställa att leverantörer 

får motiverade beslut om lagerhållning 

av läkemedel och att leverantörer ska 

få information om möjligheterna till överprövning 

av Apotekets beslut om lagerhållning. 

I december 2005 genomfördes en 

mindre justering i avtalet avseende lagerhållning 

hos apoteksombud. 

Läkemedelsförmånen 

Den största delen av Apotekets verksamhet 

cirka 70 procent, finansieras via försäljningsmarginalen 

för läkemedel inom förmånen. 

Priserna och Apotekets andel (marginalen) 

på läkemedel som omfattas av 

läkemedelsförmånen beslutas av Läkemedelsförmånsnämnden 

(LFN), som är en fristående 

myndighet. Marginalen ska täcka 

receptexpedieringen, patientinformation 

och ett antal kompletterande tjänster. 

Priset på receptbelagda läkemedel 

Prissättningen på läkemedel i Sverige är fri. 

Men för att ett läkemedel ska bli subventionerat, 

måste det omfattas av den statliga 

läkemedelsförmånen. Om en läkemedelstillverkare 

vill att läkemedlet ska kunna förskrivas 

inom ramen för läkemedelsförmånen, 

krävs en förhandling med LFN. LFN beslutar 

sedan om läkemedlet ska omfattas av 

läkemedelsförmånen eller inte. LFN beslutar 

även om Apotekets marginal. Det påslag 

som görs på inköpspriset, för att finansiera 

apoteksledet, varierar med de olika läkemedlens 

inköpspris. Det procentuella påslaget är 

högre på billigare produkter och lägre på 

dyrare. Prissättningen redovisas öppet. Det 

pris kunden betalar för subventionerade 

läkemedel kallas egenavgift. Storleken på 

egenavgiften regleras av det högkostnadsskydd 

som riksdagen beslutar om. Högkostnadsskyddet 

innebär att läkemedelskostnaden 

inom läkemedelsförmånen för enskilda 

personer begränsas till ett maxbelopp om 

1800 kronor under en tolvmånadersperiod. 

Generisk substitution 

Sedan hösten 2002 finns en lag om generisk 

substitution. Det innebär att Apoteket 

måste byta ut ett förskrivet läkemedel mot 

det billigaste likvärdiga preparatet. Lagen 

gäller endast de läkemedel som godkänts av 

Läkemedelsverket som utbytbara. Apoteket 

får dock inte byta ut läkemedlet om förskrivaren 

angett att det inte får ske, eller om ett 

billigare preparat inte finns i lager på kundens 

apotek. Om kunden själv vill ha det 

dyrare preparatet måste kunden själv betala 

mellanskillnaden. 


Finansiering 

Syftet med lagen är att bromsa ökningstakten 

för läkemedelskostnaderna – vilket 

också har skett. Under lagens hela första år 

sjönk läkemedelskostnaderna med cirka 

1 miljard kronor. Under 2004 minskade 

kostnaderna med cirka 690 miljoner kronor 

och under år 2005 var kostnadsbesparingen 

630 miljoner kronor. 

Generisk substitution har fått stora 

konsekvenser för Apotekets ekonomi, eftersom 

ersättningen baseras på en formel som 

innehåller en fast och en rörlig, procentbaserad 

del. Det innebär att ju billigare läkemedel 

Apoteket säljer, desto lägre blir 

intäkterna. För att kompensera Apoteket 

för lägre intäkter och merarbete vid dessa 

utbyten har LFN till viss del anpassat 

Apotekets marginal efter de nya förutsättningarna. 

Rätt till delbetalning 

Apotekets kunder har enligt verksamhetsavtalet 

möjlighet att delbetala läkemedel 

som omfattas av läkemedelsförmånen. 

Riks dagen har gett i uppdrag till Apoteket 

att utforma ett delbetalningssystem som bär 

sina egna kostnader fullt ut. Det målet är 

på god väg att uppfyllas. Så sent som 2002 

uppvisade delbetalningssystemet ett underskott 

på 84 miljoner kronor. År 2004 var 

kostnaden för delbetalningssystemet 21 

miljoner kronor, och i slutet av 2005 hade 

förlusten minskat ytterligare till cirka 5 miljoner 

kronor. Under 2006 väntas Apoteket 

kunna uppfylla statens krav på ett självfinansierat 

delbetalningssystem. 

En rad åtgärder har vidtagits för att nå 

dit. Bland annat har avgiften för att täcka 

de administrativa kostnaderna för del betalningen 

successivt höjts till 20 kronor. 

Kunder som misskött sina delbetalningar 

får inga nya krediter och i november 

2005 infördes en rutin som innebär att 

apoteken gör en enkel kreditprövning av 

kunder som ansöker om delbetalning. 

Övrig försäljning 

Omkring 13 procent av Apotekets verksamhet 

är försäljning av receptfria läkemedel 

och handelsvaror. Här sker finansieringen 

via en marginal som beslutas av 

Apoteket. Återstående 14 procent av verksamheten 

omfattar efterfrågestyrda tjänster, 

framför allt till sjukvårdshuvudmän. 

Delbetalningssystemets nettokostnad 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Högkostnadsskydd 

Maxkostnad 1 800 kr för en 12-månadersperiod 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettokostnaden består dels av kredit och 

inkassokostnader, portokostnader m.m. samt 

intäkter som aviseringsavgifter och återvunna 

kundförluster. 

 

Ovan redovisas hur mycket du som kund betalar 

som mest vid olika nivåer för sammanlagd 

medicinkostnad. 

Apotekets utveckling 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under perioden 1990–2005 ökade Apotekets 

nettoomsättning från 11 981 mnkr till 35 444 

mnkr, motsvarande 196%. Den del av nettoomsättningen 

som tillfaller Apoteket för att driva verksamheten, 

det vill säga bruttovinsten, har under 

perioden ökat från 3 319 mnkr till 6 979 mnkr, 

motsvarande 110%. Bruttovinstmarginalen har 

sjunkit från 27,7% till 19,7%. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


17

Marknadsöversikt 

Marknadsförutsättningar i förändring 

Läkemedel direkt hem i brevlådan kommer att 

lanseras under 2006. Detta kommer att underlätta 

för alla som vill beställa hemma vid datorn. 

Apoteket har haft sitt uppdrag och 

sin ensamrätt på läkemedelsförsäljning 

sedan 1970, och det svenska 

apotekssystemet är unikt internationellt 

sett. Men det betyder inte att 

Apoteket är skyddat från konkurrens 

eller marknadsförändringar. Inom 

exempelvis egenvårdsprodukter och 

vissa tjänster konkurrerar Apoteket 

med andra aktörer. Därför är det 

viktigt för Apoteket att ha en organisation 

och ekonomi som fungerar 

oavsett marknadssituation. 

Internationellt perspektiv 

I ett internationellt perspektiv är det 

svenska apotekssystemet unikt. De flesta 

andra länder har visserligen en hårt reglerad 

läkemedelsförsäljning, men de enskilda 

apoteken drivs ofta i privat regi. Modellen 

”en apotekare – ett apotek” är vanlig. 

I några länder har ett ändrat ägarskap till 

juridisk person lett till att större apotekskedjor 

har bildats för att utnyttja de fördelar 

som finns med ett sammanhållet system 

som det svenska. Exempel på länder där 

apotekskedjor blivit marknadsdominerande 

är Storbritannien och Norge. 

I de flesta länder är även försäljningen 

av det receptfria sortimentet kraftigt reglerad. 

Av alla 25 EU-länder är det bara tre 

som tillåter försäljning av receptfria läkemedel 

utanför apoteken. Dessa tre är 

Danmark, Storbritannien och Nederländerna. 

Under 2006 tillkommer också 

Portugal och Finland. Av Europaländerna 

utanför EU är det bara Norge som har en 

fri försäljning av receptfria läkemedel. 

Den internationella trenden inom apoteksbranschen 

är således att mindre apotek 

uppgår i större kedjor som sedan kommer 

att dominera marknaden. På vissa håll upplever 

branschen också en stark konkurrens 

från Internethandel. I exempelvis USA är 

apoteken hårt pressade av att kunderna 

köper sina läkemedel från till exempel 

Kanada via Internet. 

Många länder har liksom Sverige infört 

någon form av generisk substitution det vill 

säga att erbjuda billigast likvärdiga läkemedel. 

Men medan det svenska Apoteket arbetar 

efter ett system utan incitament för 

Apoteket har flera andra länder valt modeller 

där apotekens ersättning ökar när de säljer 

billigare läkemedel till kunden. 

Ensamrätten kan förändras 

Apoteket har ensamrätt på att sälja både 

receptbelagda och receptfria läkemedel i 

Sverige. Konkurrensen på denna marknad 

är därför obefintlig. Det kan dock förändras 

inom de närmaste åren. Enligt det delbetänkande 

kring detaljhandel med nikotinläkemedel 

som presenterades den 23 

februari 2006 föreslås att nikotinläkemedel 

ska få säljas på de ställen som idag säljer 

tobaksvaror. Apoteket arbetar för att vara 

starkt oavsett marknadssituation genom att 

förbättra tillgängligheten, bland annat 

genom etableringen av Apoteket Shop. 

Handel via Internet 

Det förekommer också att privatpersoner i 

Sverige köper läkemedel från andra länder 

via Internet. Det är i Sverige tillåtet att 

införa läkemedel via postförsändelse från ett 

land inom EES om läkemedlet är godkänt 

både i Sverige och i exportlandet och om det 

har införskaffats på apotek. Införsel från 

annat land utanför EES är däremot olagligt. 

Omfattningen av denna handel är svår att 

bedöma, men mycket tyder på att den är 

begränsad. En orsak kan vara att de flesta 

apotekskunder inser riskerna med att 

använda receptbelagda preparat utan läkarordination, 

och utan den kunskap och rådgivning 

som de får av apotekets medarbetare 

när de handlar på apoteket. 

Detaljhandeln 

För handelsvaror är läget annorlunda. Till 

handelsvaror hör exempelvis hygienartiklar 

och hudkrämer, men även kosttillskott och 


Marknadsöversikt 

naturläkemedel. Här konkurrerar Apoteket 

med annan detaljhandel. Den vanliga detaljhandeln 

erbjuder oftast ingen rådgivning 

kring kosttillskott och naturläkemedel, men 

däremot har Apoteket en viss konkurrens 

från hälsofackhandeln när det gäller rådgivning 

kring den typen av produkter. 

Apoteket har en andel på knappt 20 

procent av naturläkemedelsmarknaden, vilket 

är en god position. Den totala svenska 

naturläkemedelsmarknaden beräknas 

omsätta knappt 1 miljard kronor per år. De 

viktigaste produkterna på denna marknad 

är fiskoljeprodukter, som kan bidra till 

skydd mot hjärt/kärl sjukdomar, och medel 

som lindrar förkylning. Försäljningen av 

dessa produkter ökar för varje år. 

Utökad kundservice 

Apoteket arbetar på många olika sätt för att 

utveckla sin verksamhet till stöd för kunderna. 

Ett led i detta är målet att bli den 

första länken i vårdkedjan, genom att driva 

en del av verksamheten i samarbete med 

sjukhusen, och erbjuda efterfrågade tjänster. 

Ett exempel är de Vårdotek som Apoteket i 

samarbete med vårdföretaget Capio startat 

på försök vid flera apotek i Göteborg. Ett 

Vårdotek innebär att en sjuksköterska finns 

på apoteket för att utföra enklare behandlingar, 

ge råd om egenvård och vid behov 

hjälpa kunden att boka tid på vårdcentral. 

Dessutom arbetar Apoteket med att tillhandahålla 

hälsocoacher som ger råd om till 

exempel kost, motion och rökavvänjning. 

Apoteket driver även 32 Hälsotorg runt om 

i landet. 

Fem stora kampanjer 

Apoteket har under de två senaste åren satsat 

på att positionera sig som en viktig del 

av den svenska hälso- och sjukvården. En 

del i satsningen är marknadsföring och 

kampanjer inom specifika områden. 

Under 2005 genomförde Apoteket fem 

stora kampanjer riktade mot allmänheten. 

Kampanjområdena valdes ut så att de låg i 

linje med de långsiktiga strategiska målen. 

Syftet med kampanjerna var, både på kort 

och lång sikt att stärka Apotekets position 

som en viktig aktör inom hälso- och sjukvården. 

De fem kampanjer som genomfördes 

under året avsåg tand, värk, sol, sluta röka 

och förkylning. Samtliga utgör problemområden 

för stora grupper av människor 

och är därför strategiskt betydelsefulla för 


Den kampanj som avsåg rökavvänjning 

var den kanske viktigaste för Apoteket. 

Kampanjen riktades självklart till rökare, en 

grupp som består av 1,2 miljoner svenskar. 

Den största undergruppen bland rökarna är 

kvinnor i åldern 35–64 år. Av alla rökare 

uppger cirka 85 procent att de vill sluta 

röka, men behöver hjälp. 

Kampanjens budskap till rökare var att 

rätt rådgivning i kombination med rätt 

nikotinläkemedel ökar chanserna att sluta 

röka markant. Det finns över 100 välgjorda 

studier som visar att den som använder 

nikotinläkemedel fördubblar sin chans att 

fortfarande vara rökfri ett år efter rökstoppet. 

Kampanjutvärderingen visade att en 

tredjedel av rökarna tror att kampanjen 

kommer att få rökare i allmänhet att fundera 

på att sluta eftersom den, säger man, 

ger en tankeställare. Hela 8 procent av 

rökarna säger att Apotekets ”Sluta röka 

kampanjen ” har bidragit till att man har 

bestämt sig för att sluta röka eller i alla fall 

minska på sin rökning, vilket skulle betyda 

att cirka 100 000 personer bestämt sig för 

att sluta alternativt minska på rökningen. 

Kampanjen ”Sluta röka” gav var tredje rökare en 

tankeställare och bidrog till att hela 8 procent, 

motsvarande 100 000 personer tog beslutet om 

att sluta eller minska rökningen. 


19

Risker, möjligheter och framtid 

Risker, möjligheter och framtid för Apoteket 

Symbolen i Apotekets logotype utgörs av en orm 

ringlandes över en skål. Ormen, ormstaven och 

skålen är sedan årtusenden symboler för läkekonstens 

utövare. 

En viss konkurrensutsättning av 

Apotekets verksamhet kan inte 

uteslutas. Med stor sannolikhet 

kommer ensamrätten på försäljning 

av läkemedel att naggas i kanten 

från och med 2007, eftersom försäljning 

av nikotinläkemedel då väntas 

säljas även utanför Apoteket. 

Apoteket arbetar kontinuerligt för att göra 

verksamheten mer kundanpassad, oavsett 

marknadssituation. Om Apotekets ensamrätt 

ska bestå eller slopas helt eller delvis, är 

en fråga för Sveriges riksdag. 

Enligt den EG-dom om Apotekets 

monopol som kungjordes i maj får Apoteket 

ha kvar sin ensamrätt att sälja läkemedel i 

Sverige, men vissa förändringar krävdes i 

avtalet mellan Apoteket och staten när det 

gäller anskaffning och försäljning av läkemedel. 

Utredning om nikotinläkemedel 

I september 2005 tillsatte regeringen utredningen 

”Detaljhandel med nikotinläkemedel” 

för att utreda om receptfria nikotinläkemedel 

i framtiden kan få säljas i detaljhandeln. 

Utredningen, som presenterades 

den 23 februari 2006, föreslår att nikotinläkemedel 

ska få säljas överallt där tobak säljs. 

Detta är den första delen av en större utredning 

som bland annat ska undersöka hur 

Apotekets tillgänglighet kan öka. Regeringen 

vill fortsatt värna om en trygg och 

säker läkemedelsförsörjning i hela landet, 

även för alla som bor i glesbygdsområden. 

Apoteket – ett sammanhållet system 

I en internationell jämförelse hävdar sig 

Sveriges sammanhållna apotekssystem 

mycket väl, såväl när det gäller kvalitet och 

säkerhet som när det gäller ekonomi och 

rationalitet. Det sammanhållna apotekssystemet 

gör det möjligt att på ett smidigt sätt 

ge likartad service i hela landet och erbjuda 

läkemedel till samma priser för alla kunder, 

oavsett var de befinner sig. 

Ett sammanhållet system 

• ger stordriftsfördelar. 

• ger möjlighet att hålla nere samhällets 

läkemedelskostnader. 

• ger förutsättningar att ställa höga krav 

på landets samtliga apotek när det 

gäller trygghet, säkerhet och miljömedvetande. 

• ökar möjligheterna att till förskrivare 

och allmänhet erbjuda kvalificerad, 

objektiv och producentneutral information 

om läkemedel. 

• ger snabb spridning av läkemedel i hela 

landet. 

Sammantaget gör detta att Apoteket har en 

stark ställning och goda förutsättningar att 

möta nya utmaningar i framtiden. 

Utländska aktörer 

Samtidigt är det viktigt att påpeka att den 

svenska marknaden är mycket intressant för 

internationella apotekskedjor. Debatten om 

ensamrätten har fått internationella apotekskedjor 

att rikta blickarna mot Sverige. Det 

faktum att Norge inte har något sammanhållet 

system med ensamrätt har gjort att 

de internationella kedjorna har kunnat 



etablera sig där. I Norge har marknaden i 

stort sett tagits över av ett fåtal stora apotekskedjor 

och antalet enskilt av farmaceuter 

ägda apotek har minskat drastiskt. 

Med tanke på att Sverige är en ännu större 

marknad, är de stora apotekskedjorna givetvis 

mycket intresserade av utvecklingen i 

Sverige. 

Trygg läkemedels försörjning 

Det är i dag mycket svårt att säga hur 

tryggheten i läkemedelsförsörjningen skulle 

påverkas om marknaden öppnades för 

utländska aktörer. Enligt svensk lag måste 

svenska apotek ha utbildade farmaceuter 

och ingenting tyder på att man kommer att 

lätta på detta krav. 

Vad gäller receptfria läkemedel så har 

det i Sverige förts en mediadebatt om att 

dessa borde få säljas utanför apotek. Denna 

debatt har lett till att det i Sverige blivit en 

allmänt spridd missuppfattning att Sverige 

är ett av få europeiska länder där receptfria 

läkemedel enbart får säljas på apotek. Verkligheten 

är att apotek har ensamrätt i de 

flesta västeuropeiska länder och att kraven 

och restriktionerna på de som säljer receptfria 

läkemedel är höga. Bakgrunden till 

detta är att dessa läkemedel på intet vis är 

ofarliga varför tillgång till farmaceutisk 

kompetens är viktig för att säkra att kunderna 

ges möjlighet att få kvalificerad rådgivning. 

För att erbjuda boende i glesbygd tillgång 

till receptfria läkemedel vid akuta 

besvär, säljs i Sverige ett begränsat sortiment 

via ombud. Här har apoteket kontroll 

över försäljningen och ansvar för rådgivningen. 

Nationellt apoteksmonopol 

Ett viktigt inslag i den EG-dom som fälldes 

i maj 2005 var utlåtandet att ett nationellt 

apoteksmonopol är möjligt, om det inte är 

diskriminerade. Apoteket är sedan länge 

icke diskriminerande, vilket innebär att 

Apoteket tillhandahåller alla läkemedel som 

godkänts för försäljning i Sverige. Däremot 

kan varje litet apotek inte hålla alla läkemedel 

i lager. Dels för att lagren skulle bli för 

stora och för dyra, dels för att läkemedlen 

skulle åldras på hyllorna och därmed äventyra 

en säker läkemedelsanvändning. 

Därför är det viktigt för Apoteket att 

vara transparent, det vill säga ge kunder och 

tillverkare full insyn i de enskilda apotekens 

process att välja ut läkemedel. Det finns 

också tydliga produktplaner, där man 

enkelt kan hämta information om detta. 

Vilka läkemedel ett enskilt apotek ska föra 

bestäms dels av centrala riktlinjer, dels av 

den lokala efterfrågan. Alla tillverkare kan 

redan i dag ta del av riktlinjerna, och det 

kommer att bli ännu enklare under 2006 

när de läggs ut på Apotekets webbplats. 

Den tillverkare som eventuellt känner sig 

diskriminerad, kan i första hand kontakta 

Apotekets läkemedelsombudsman. 

Läkemedelsombudsmannen är en intern 

funktion inom Apoteket som hanterar frågor 

som rör fabrikantneutraliteten. Funktionen 

ska stödja företagets enheter så att regler och 

rutiner är fabrikantneutrala och transparenta 

och följa upp att de efterlevs. 


21


Känslighetsanalys 

Apotekets möjligheter att påverka intäkter 

och varukostnader är begränsade för 

huvuddelen av sortimentet. Eftersom verksamheten 

kräver högutbildad personal i 

form av apotekare och receptarier med lång 

utbildningstid, måste Apoteket arbeta långsiktigt 

med sin resursdimensionering, och 

har därför begränsade möjligheter att 

anpassa sig till snabba förändringar i efterfrågan. 

Av årets totala intäkter, 35 458 

(34 111) miljoner kronor, utgör 23 642 

(23 705) miljoner kronor, intäkter från försäljning 

av läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. 

En förändring på en procent 

inom förmånen påverkar försäljningen med 

236 miljoner kronor på ett år. Är försäljningsförändringen 

en ren volymförändring 

påverkas bruttovinsten med 37 miljoner 

kronor, till skillnad från om försäljningsförändringen 

är en förskjutning till dyrare eller 

billigare läkemedel, då bruttovinsten påverkas 

med 7 miljoner kronor. Detta till följd 

av den prisformel som tillämpas med en 

fast och en rörlig (procentbaserad) del. 

En förändring med 1 procentenhet för 

personalkostnaderna som uppgick till 4 839 

miljoner kronor innebär en förändring med 


En förändring med 10 procent av 

intäkterna från försäljning av nikotinläkemedel 

innebär en förändring med 40 miljoner 

kronor. 

Framtidsutsikter 

Apoteket går en spännande tid till mötes. 

När det gäller privatkunder kan ensamrätten 

att sälja läkemedel påverkas. Inom 

området avtalskunder har vissa av sjukvårdshuvudmännen 

börjat överväga att 

upphandla några av de tjänster som Apoteket 

tillhandahåller sedan mycket lång tid tillbaka. 

Det gäller därför för Apoteket att 

stärka sin ställning på marknaden och sin 

konkurrenskraft inför dessa förändringar. 

Konkurrensfördelar 

Redan i dag står Apoteket starkt när det 

gäller flera faktorer, där den välutbildade 

personalen utgör en mycket stark konkurrensfördel. 

En annan konkurrensfördel är 

det stora förtroende som allmänheten har 

för Apoteket. 

Ökad tillgänglighet 

Den närmaste framtiden kommer Apoteket 

främst att rikta in sig på att förbättra tillgängligheten. 

I de fall kunderna har klagomål 

på Apoteket, gäller det oftast väntetiderna 

och öppettiderna. Arbetet kommer 

därför att fokusera på att åtgärda detta. 

Målet är att allmänheten ska förknippa 

Apoteket med god tillgänglighet. 

Lönsamhet i receptverksamheten 

Apoteket har i dagsläget en ekonomisk obalans. 

I korthet går försäljningen av receptbelagda 

läkemedel med förlust, medan försäljningen 

av receptfria läkemedel, handelsvaror 

och tjänster står för vinsten. Ett långsiktigt 

mål är därför att göra även receptexpedieringen 

lönsam. 

Känslighetsanalys 

mnkr 

1% förändring av intäkter läkemedel inom förmånen 236 

1% förändring av bruttovinst, läkemedel inom förmånen 37 

1% förändring av lönekostnader inklusive sociala avgifter, för personal 48 

10% förändring av intäkter nikotinläkemedel exklusive indirekta effekter 40 



Ökad effektivitet och produktivitet 

Apoteket fortsätter sitt arbete med att öka 

både produktiviteten och kostnadseffektiviteten. 

Apoteket har initierat ett program som 

ska bidra till att höja Apotekets produktivitet 

och sänka kostnaderna med 300 miljoner 

kronor från och med år 2004 och fram 

till 31 december 2006. 

Ett led i besparingsprogrammet var att 

lägga ned Apotekets distriktskontor under 

2005. 

Lokalvården kommer att läggas ut på 

entreprenad. Personalneddragningar har 

skett på huvudkontoret, och antalet tjänster 

minskats med 15 procent. Dessa åtgärder 

får effekt från och med 2006. Inför 2006 

har dessutom kraftiga produktivitetsförbättringar 

planerats för alla verksamheter. 

Nikotinläkemedelsmarknaden 

Från och med 2007 finns det risk att 

Apoteket förlorar sin ensamrätt på försäljning 

av nikotinläkemedel. Totalmarknaden 

för nikotinläkemedel i Sverige uppgår till 

drygt 400 miljoner kronor, som Apoteket 

vid en avreglering kommer att konkurrera 

om med andra aktörer. Om Apoteket tappar 

andelar, kan även övrig försäljning 

påverkas. 

Försäljning och resultat 2006 

Sammantaget kommer alla åtgärder som 

Apoteket nu genomför att stärka bolaget 

inför framtida utmaningar. Egenvården ska 

utvecklas genom rådgivning och högkvalitativa 

produkter och tjänster. Apoteket har 

för avsikt att vinna marknadsandelar inom 

alla områden som är konkurrensutsatta. 

Apotekets totala intäktsökning för 2006 

beräknas bli relativt måttlig. Receptförsäljningen 

förväntas bli i stort sett oförändrad 

jämfört med år 2005. Såväl volymer som 

medelpriser bedöms ha endast marginella 

förändringar. Dock finns en underliggande 

nedgång av medelpriserna till följd av flera 

viktiga patentutgångar. Denna motverkas 

dock av den marginalförstärkning på 150 

miljoner kronor som LFN beslutat om för 

Apotekets marginal på läkemedel inom förmånen. 

Slutenvårdsförsäljningen beräknas öka 

med drygt 2 procent, till ungefär lika delar 

volym och medelpris. 

Egenvårdsförsäljningen är det område 

som visar den största procentuella ökningen 

med 7 procent, varav handelsvarorna står 

för 9 procent och egenvårdsläkemedel för 

5 procent. Därmed kommer egenvårdsförsäljningen 

att ha ökat med 34 procent på 

fyra år. Bakom denna utveckling ligger en 

ökad tillgänglighet i både antal försäljningsställen 

och i öppettidhållande samt ett målmedvetet 

arbete med egenvårdssortimenten. 

Bruttovinsten i procent förväntas stiga 

med 0,5 procentenheter för år 2006, vilket 

förklaras av LFN’s beslutade marginalhöjning 

på läkemedel inom förmånen och den 

ökade andelen egenvårdsförsäljning. 

Apotekets omkostnader bedöms öka 

måttligt till följd av fortsatt effektiviseringsarbete 

och resultat före skatt beräknas 

komma att överträffa 2005 års nivå. 


23

Privatkunder 

Privatkunder – hela befolkningen 

Svenskt kvalitetsindex 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apoteket ligger fortsatt i topp enligt den kundmätning 

som Svensk Kvalitetsindex gjort för 

2005. Svenskt Kvalitetsindex bygger på ett 

omfattande material. Drygt 60 000 kunder eller 

användare av tjänster inom både den offentliga 

och privata sektorn har intervjuats. 

Lagerservicenivå 

 

 

 

 

 

Privatkunderna omfattar hela den 

svenska befolkningen, som använder 

läkemedel eller egenvårdsprodukter 

via främst de lokala apoteken. Under 

året har Apoteket ökat sin tillgänglighet 

för privatkunderna genom bland 

annat utökade öppettider och fler 

apotek. Flera tjänster har också 

lanserats för att ge Apoteket en 

starkare rådgivande roll, exempelvis 

läkemedelsprofiler och bokad 

rådgivning. 

En viktig del i Apotekets uppdrag är att se 

till att alla som vistas i Sverige ska få tillgång 

till alla godkända läkemedel, till 

samma pris, oavsett var de bor. Läkemedelsförsörjningen 

ska också vara trygg och 

säker, vilket innebär att rätt läkemedel i rätt 

dos ska lämnas ut till rätt kund och med 

tillhörande information. Så är det också i 

de allra flesta fall – felexpedieringarna är 

ytterst få, och ligger på en låg nivå internationellt 

sett. 

Privatkunderna utgörs av allmänheten 

– så gott som alla som bor i Sverige har en 

relation till Apoteket. Kärnan i verksamheten 

är de lokala apoteken, vars produkter 

och tjänster bidrar till en bättre hälsa. Det 

lokala apoteket erbjuder både receptfria och 

receptbelagda läkemedel, tillsammans med 

ett kvalitetssäkrat sortiment av naturläkemedel 

och konsumentprodukter med 

inriktning på livsstil och hälsa. 

Den svenska allmänheten har ett 

mycket stort förtroende för Apoteket och 

dess personal. Den årliga Corporate imagemätningen 

visar att Apoteket hör till de 

fem företag, av totalt 53 bedömda företag, 

som åtnjuter mest förtroende från svenskarna, 

tillsammans med bland annat Ikea 

och ICA. Detta förtroende ska Apoteket 

använda för att förändra och bredda sin 

roll. Ambitionen är att gå från att bara 

 

 

 

 

 

Andel receptrader som kan expedieras direkt. 

Inriktning 

Privatkund består av samtliga 

öppenvårds- och expeditionsapotek. 

 

Privatkunds andel 

 

av total försäljning, % 

 

Två år i översikt 


Intäkter (mnkr) 27 572 26 879 

Antal apotek 870 859 

Antal Apotek Shop 15 6 


Privatkunder 

vara säljare av läkemedel, till att ta en 

ännu mer rådgivande roll i frågor som 

handlar om bättre läkemedelsanvändning 

och bättre hälsa. 

Apoteket får också genomgående höga 

betyg i nöjd-kund-mätningar, särskilt när 

det gäller personalens kompetens. I de fall 

kunderna är mindre nöjda, tycker de oftast 

att väntetiderna är för långa på apoteken. 

Fler sätt att nå Apoteket 

Ett av Apotekets viktigaste mål framöver är 

att öka tillgängligheten. Tillgänglighet handlar 

om flera saker: Kortare väntetider, ökade 

öppettider och bättre lagerhållning. 

För att kunna förbättra dessa områden 

har Apoteket under 2005 prövat flera nya 

idéer och tjänster. Ett exempel är det nya 

kundbemötandet som under en längre tid 

testats av ett antal apotek i Västra Götaland. 

Där får kunder med ärenden som 

bedöms kunna hanteras inom fyra minuter 

service direkt. Kunder som har mer komplicerade 

ärenden betjänas av farmaceuter 

som utsetts till att ge mer service och rådgivning 

för de kunder som behöver det. 

Utvärderingarna av det nya kundbemötandet 

har visat på stora fördelar, bland 

annat kortare väntetider för alla kunder och 

bättre rådgivning till de kunder som behöver 

mer service. 

Läkemedel i brevlådan 

En annan tjänst som började testas under 

året innebär levererans av läkemedel via 

brev hem till kunderna. Hemleverans har 

varit möjligt redan tidigare, men bara i 

form av paketleverans. Läkemedelsleveranser 

via brev är billigare. Läkemedlen förpackas 

alltid på ett säkert sätt så att exempelvis 

barn eller djur inte kan komma åt 

innehållet. 

Kundcentrum öppet dygnet runt 

Ytterligare ett sätt att öka tillgängligheten är 

Apotekets kundcentrum. Genom att ringa 

0771-450 450 kommer kunderna omedelbart 

i kontakt med apotekspersonal som kan 

ge information om läkemedel, rådgivning 

om hälsa och livsstil, samt svara på frågor 

om priser och öppettider. Personalen på 

Kundcentrum kan även svara på frågor om 

läkemedel för djur. 

Apoteket Shop 

Apoteket har beslutat att etablera Apoteket 

Shop på många ställen i Sverige. Apoteket 

Shop är butiker som bara säljer receptfria 

läkemedel och handelsvaror och ska vara 

placerade i centrala lägen mitt i kundströmmarna. 

De är därför mindre än vanliga apotek. 

Varje Apoteket Shop har farmaceuter 

som kan ge kvalificerad rådgivning i egenvårdsfrågor. 

Under 2005 etablerades nio nya Apoteket 

Shop runt om i landet vilket innebär att nu 

finns totalt 15 stycken. Butikerna finns på 

strategiskt och kommersiellt viktiga marknadsplatser 

i stora och medelstora städer. 

Öppettiderna är desamma som för omgivande 

butiker. Syftet är att öka Apotekets 

tillgänglighet och därmed också den långsiktiga 

konkurrenskraften. 

Bättre anpassning till kundernas 

behov 

Plusmedlem får mer kunskap 

Apoteket erbjuder Plusmedlemskap för den 

kund som önskar mer kunskaper om hälsa 

och egenvård. Medlemmarna, som är 

knutna till speciella apotek, bjuds in till 

temakvällar, erhåller medlemsbrev och samlar 

pluspoäng på inköp som inte klassas 

som läkemedel. Idag är 550 apotek knutna 

till denna tjänst. Antalet plusmedlemmar 

uppgår för närvarande till cirka 350 000. 

Ett av Apoteket viktigaste mål framöver är att öka 

tillgängligheten. Ett sätt att uppnå det målet är 

Apotekets kundcentrum som tar emot 15 000 

ärenden per dag, dygnet runt, året om. 

För den kund som önskar mer kunskaper om hälsa 

och egenvård, vill bli inbjuden till temakvällar 

och samla bonuspoäng erbjuder Apoteket Plusmedlemskap 

på ett fl ertal apotek runt om i landet. 


25

Privatkunder 

Genom att bli stamkund hos Apoteket fi nns det 

möjlighet för alla att få utökad service. Stamkund 

blir man genom att anmäla sig till tjänsten. 

Förändring antal e-recept 

av förstagångsrecept 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stamkund får utökad service 

Det finns också möjlighet för alla som vill att 

få utökad service genom att bli stamkund 

hos Apoteket. Som stamkund kan man ringa 

in sina beställningar och hämta ut sitt färdiga 

läkemedelspaket på en tid som passar. 

Stamkunden erbjuds också samtal med apotekspersonalen 

en gång per år för att gå igenom 

sina läkemedel och få en mer ingående 

rådgivning om hur de ska använda sina läkemedel 

på bästa sätt. Man behöver inte ha 

många läkemedelsförskrivningar för att bli 

stamkund, utan tjänsten innebär även möjlighet 

till tips och råd för den som är intresserad 

av egenvård. Stamkund blir man 

genom att anmäla sig till tjänsten. 

Läkemedelsförteckning och receptregister 

Den nya lagstiftningen för läkemedelsförteckning 

och receptregister ger Apoteket 

möjlighet att utveckla nya tjänster framförallt 

till receptkunder. 

Tjänster som ger kunderna smidigare 

och säkrare rådgivning. Till exempel kommer 

man i framtiden inte att behöva hålla 

reda på sina pappersrecept, uppgifterna kan 

lagras hos Apoteket om man så önskar. 

Kunden kan sedan välja att bli expedierad 

på valfritt apotek eller via Internet. 

Kunden kommer också att kunna ge 

förskrivare och farmaceut tillgång till sin 

läkemedelshistorik genom att samtycka till 

att de får titta i Läkemedelsförteckningen 

som Apoteket ansvarar för att utveckla och 

underhålla. Från 1 juli 2005 lagras alla 

receptuttag centralt i Apoteket och redan 

efter ett halvår har halva Sveriges befolkning 

besökt apotek i receptärende. 

Apotekets vidare utvecklingsarbete 

pågår och lansering av tjänsterna på bred 

front beräknas ske under 2006–2007. 

Läkemedelsprofil 

Tjänsten Läkemedelsprofil är viktig för att 

skapa överblick över en kunds alla läkemedel 

och möjlighet att analysera en kunds 

hela läkemedelsanvändning. Syftet är att 

förbättra läkemedelsanvändningen, bland 

annat genom att se hur kundens olika läkemedel 

interagerar med varandra. I läkemedels 

profilen dokumenteras inte bara 

vilka läkemedel en kund använder, utan 

även vad kunden och farmaceuten säger 

under sitt samtal. Dokumentationen utgör 

sedan ett underlag för uppföljning av 

behandlingen. Läkemedelsprofilen upprättas 

och hanteras alltid i samråd med kunden. 

Bokad rådgivning 

Bokad rådgivning innebär att kunderna 

kan boka tid hos en farmaceut på Apoteket 

för att diskutera sina läkemedel och göra en 

läkemedelsprofil. Här är Apotekets kompetens 

en värdefull resurs, eftersom en optimal 

läkemedelsanvändning ger en bättre 

effekt både för individen och för samhället. 

E-recept 

E-recept gör att kunderna i större utsträckning 

än tidigare kan välja vilket apotek de 

vill vända sig till, eller köpa sina läkemedel 

på distans. Apoteket satsar på e-hälsa på flera 

sätt. Bland annat kan läkare numera skriva 

ut och skicka recept elektroniskt till det apotek 

som patienten själv väljer. En fördel är 

att både kunden och apoteket slipper hantera 

ett pappersrecept. 

Apotekets webbplats har också utvecklats 

så att kunderna kan sitta hemma i lugn 

och ro och söka och läsa om olika produkter, 

och sedan beställa receptfria läkemedel 

och handelsvaror via apoteket.se. 

Under hösten uppstod ett antal allvarliga 

tekniska problem i överföringen av 

e-recept till apoteken. Orsakerna till detta 

var tekniska problem i Apotekets IT-system 

i kombination med kraftigt ökade volymer 

av e-recept. Flera olika åtgärder har genomförts 

för att eliminera dessa problem och 

förhindra att dessa uppstår i framtiden. 


Privatkunder 

Åtgärderna har främst omfattat installation 

av nya tekniska lösningar och system, vilka 

medger högre kapacitet, prestanda och 

stabilitet i e-receptflödet. Dessutom är 

driftövervakningen avsevärt förstärkt för 

att snabbt kunna identifiera och åtgärda 

eventuella störningar och problem. 

Handikappanpassade lokaler 

Apoteket har i samarbete med handikapporganisationerna 

tagit fram rekommendationer 

för att underlätta tillgängligheten för 

funktionshindrade och äldre kunder i samband 

med etablering och förnyelse av apotekens 

lokaler. I skriften “Handikappanpassade 

apotekslokaler” beskrivs hur 

Apoteket på bästa sätt skapar bra entréförhållanden, 

hur kundutrymmet disponeras 

för att ge rullstolsburna eller synsvaga 

personer tillträde till apotekets varor och 

tjänster. Det finns också riktlinjer för hur 

Apoteket anpassar och utrustar lokalerna 

för att tillgodose behoven hos hörselskadade 

och allergiker. 

Vid etablering och förnyelse av apotekens 

lokaler gäller dessutom generella myndighetskrav 

som ”Boverkets Byggregler” 

och ”Bygg ikapp handikapp”, vilka båda 

syftar till att öka tillgängligheten för funktionshindrade. 

I Apoteket ”Lokalkrav” 

redovisas normal standard för apotekslokalernas 

utformning. 

Första länken i vårdkedjan 

Kundernas beteende 

Apoteket har en central position i samhället. 

Många av de trender som just nu engagerar 

politiker och samhällsplanerare, berör Apoteket 

på olika sätt. Ett exempel är landets – historiskt 

sett – mycket höga ohälsotal, som 

orsakar ökande offentliga kostnader för 

sjukskrivningar, sjukvård och läkemedel. 

Paradoxalt nog blir allt fler människor 

sjuka på grund av ohälsosam livsstil, med 

större läkemedelsanvändning som följd – 

samtidigt som det finns en stigande oro för 

hälsan som gör att många anstränger sig för 

att leva ett sundare liv. De som hör till den 

senare kategorin vill ofta komma i kontakt 

med sjukvården i förebyggande syfte, för att 

få råd om hur de ska undvika sjukdom och 

ohälsa senare i livet. Men många upplever 

sjukvården som svårtillgänglig. Förebyggande 

hälsokontroller och egenvård är 

något som i stort sett är förbehållet personer 

som genom sitt arbete har tillgång till 

företagshälsovård, och det är långt ifrån 

alla. Apoteket har därför en viktig uppgift 

att fylla genom att vara den första länken i 

vårdkedjan. Tanken är att den som är orolig 

för sin hälsa ska kunna gå till Apoteket för 

att kontrollera sitt blodtryck eller få möjlighet 

att prata med en distriktssköterska. 

Man kan även få oberoende och opartiska 

råd om kost och motion av Apotekets medarbetare. 

Under 2005 har Apoteket tagit 

flera steg i riktning mot att bli denna första 

länk i vårdkedjan. 

Hälsocoacher 

Hälsocoacher finns sedan 2005 på ett antal 

apotek i landet. Tjänsten lanserades i samband 

med Apotekets kampanj om hjärt-/ 

kärlsjukdomar. Mot en mindre avgift mäter 

de blodtryck och ger råd om kost, motion 

och rökavvänjning. Hälsocoacherna har 

tagits emot mycket positivt av kunderna. 

Hälsotorg 

Hälsotorg är ett projekt som drivs i samarbete 

mellan Apoteket, landstingen och ett 

antal kommuner. Sambandet mellan livsstil 

och hälsa är tydligt. En ökande andel av 

kronikerna har sitt ursprung i mindre hälsosamma 

levnadsvanor. På Hälsotorgen tillförs 

ett livsstilsperspektiv i dialogen till alla kundgrupper. 

På Hälsotorget möter kunden 

apotekspersonal och distriktssköterskor som 

ger råd och svarar på frågor om läkemedel, 

egenvård och hälsa. Idag finns 32 hälsotorg 

runt om i landet. 


27

Privatkunder 

Vårdotek 

Vårdotek drivs på försök på tolv apotek i 

Göteborg, i samarbete med det privata 

vårdföretaget Capio. Tjänsten innebär att 

en sjuksköterska finns på det lokala apoteket 

för att utföra ett antal enklare behandlingar 

och ge råd inom områdena öron, 

näsa, hals, ögon, feber, värk, pollenallergi, 

halsbränna och olika magproblem. Sjuksköterskan 

kan också ge enklare behandlingar 

som att ta bort stygn och lägga om mindre 

sår. Hon/han kan också lotsa kunden vidare 

i vårdkedjan och beställa tid hos läkare. För 

kunden blir Vårdoteket på så sätt ett alternativ 

till en vårdcentral eller närakut. 

Djurläkemedel 

Det är inte bara människor som ibland 

behöver läkemedel. Även djur drabbas av 

sjukdomar – och i allt större utsträckning 

även livsstilssjukdomar. Apoteket har fyra 

särskilda djurapotek, i Uppsala, Trollhättan, 

Lund och Eskilstuna. Djurapoteken tillhandahåller 

djurläkemedel, specialfoder för 

hund och katt samt en rad djurvårdsprodukter. 

Medarbetarna på djurapoteken är 

specialutbildade inom djursjukdomar och 

djurfarmaci. De fungerar som en extra 

kompetensresurs, både för privatkunder 

och för veterinärer och andra som arbetar 

inom djurmedicin. För att ställa frågor om 

djurläkemedel via telefon eller e-post, kan 

man även vända sig direkt till Kundcentrum 

på telefon 0771-450 450. 


Apotekets e-handel står inför en period av 

snabb tillväxt. Det beror bland annat på att 

allt fler kunder upptäcker hur bekvämt det 

är att köpa sina läkemedel via Apotekets 

webbplats och få dem levererade hem. Så 

snart Apotekets tjänster för e-handel är fullt 

utbyggda, förväntas därför en stor kundtillströmning. 

Det gäller såväl receptbelagda 

som receptfria läkemedel och handelsvaror. 

Det finns också trender i samhället som 

pekar på ett ökat behov av mer ingående 

personlig rådgivning om läkemedel. En 

anledning till detta är de ökande livsstilssjukdomarna, 

som för med sig fler läkemedelsförskrivningar. 

Även det ökande intresset för 

egenvård skapar ett växande behov av rådgivning 

kring Apotekets receptfria produkter. 

Sammantaget innebär allt detta att apotekspersonalens 

kompetens kommer att bli ännu 

viktigare och allt mer efterfrågad. 


Privatkunder 


29

Avtalskunder 

Avtalskunder – kommuner, landsting och företag 

Avtalsaffären omfattar tjänster som på 

olika sätt avlastar och effektiviserar 

vården och bidrar till en bättre 

läkemedelsanvändning inom vård 

och omsorg. Exempel på sådana 

tjänster är läkemedelsstatistik, 

rådgivning, läkemedelsgenomgångar, 

tillverkning, dosexpediering, 

kvalitetsgranskning och läkemedelsutbildning. 

Även driften av landets 

sjukhusapotek ingår här. Avtalskunder 

är såväl kommuner och landsting 

som privata företag. 

Som avtalskund till Apoteket räknas alla 

typer av vårdgivare, inom både kommuner 

och landsting, och i privat regi. Det grundläggande 

syftet med verksamheten gentemot 

avtalskunderna är att Apoteket ska 

bidra till en effektiv läkemedelsförsörjning 

och utveckla tjänster som avlastar och 

effektiviserar sjukvården. 

Affärsområde Avtal kan delas upp i två 

huvudsakliga tjänsteområden: 

• Drift av landets 77 sjukhusapotek. 

• Tjänster som syftar till förbättrad läkemedelsanvändning. 

För närvarande har Apoteket avtal med alla 

landsting om att driva sjukhusapoteken. 

Apoteket mäter kundnöjdheten bland 

avtalskunderna genom enkäter till anställda 

inom vård och omsorg. Målet är att 60 procent 

av de 1 700 sjuksköterskor som rekvirerar 

läkemedel från Apoteket ska vara 

mycket nöjda. Resultatet av 2005 års mätning 

visar att 55 (56) procent av sjuksköterskorna 

är mycket nöjda. 


Avtalskunder 

Den övriga verksamheten gentemot avtalskunder 

omfattar en mängd kvalificerade 

tjänster för både offentlig och privat vård 

och omsorg. Framför allt handlar det om 

analyser av läkemedelsanvändningen, läkemedelshantering 

med fokus på ökad 

patientsäkerhet, och tillverkning av läkemedel. 

Utvecklingen av dessa tjänster bygger 

på Apotekets unika kompetens när det gäller 

läkemedel och deras användning och hur 

olika läkemedel interagerar med varandra. 

Här presenteras kortfattat dessa tjänster. 

Läkemedelsanvändning hos hela 

befolkningen 

Apoteket gör läkemedelsplaner som stöder 

de budgetansvariga inom landstingen i 

deras arbete med att göra läkemedelsanvändningen 

optimal för patienterna, samtidigt 

som den blir så kostnadseffektiv som 

möjligt. Inom området läkemedelsanvändning 

erbjuder Apoteket även statistik och 

analys över den svenska läkemedelskonsumtionen 

och läkemedlens kostnadsutveckling. 

För att bearbeta statistiken har 

Apoteket utvecklat statistikverktyget Xplain, 

som kan anpassas efter olika kunders behov. 

Läkemedelsanvändning per patient 

I takt med att läkemedelsanvändningen 

ökar, ökar också behovet av att ha överblick 

över den enskilda patientens totala läkemedelsanvändning. 

Syftet är att skapa största 

möjliga nytta för patienten och samtidigt 

minska läkemedelskostnaderna. Apoteket 

erbjuder läkemedelsgenomgångar för att 

minska problemen med felaktiga förskrivningar 

på äldreboenden, vårdcentraler och 

vårdavdelningar. Vid en läkemedelsgenomgång 

analyserar en farmaceut den enskilda 

patientens samtliga läkemedel. Farmaceuten 

diskuterar sedan läkemedelsanvändningen 

med både patienten och vårdpersonalen. 

Apoteket erbjuder också patienter som 

vistats på sjukhus hjälp att fullfölja sin 

behandling i hemmet. I denna service ingår 

I takt med att läkemedelsanvändningen ökar, 

ökar också behovet av att ha överblick över alla 

läkemedel och hur dessa interagerar med varandra. 

Därför erbjuds läkemedelsgenomgångar på 

fl e r talet äldreboenden, vårdcentraler och vårdavdelningar. 

Tillväxttakt tjänsteförsäljning 

 

 

 

 

Inriktning 

I rörelsegren Avtalskund ingår samtliga 

sjukhusapotek, tjänster i öppenvård, 

Apoteket Produktion och Laboratorier 

(APL) samt Dosverksamheten. 

 

Avtalskunds andel 

av total omsättning, % 

 

 

 

 

 

Tillväxttakten för Apotekets tjänsteförsäljning är 

fortsatt god. Dock har den mattats av något. 

Årets tillväxt uppgick till 6%. 

 

Två år i översikt 


Intäkter (mnkr) 7 848 7 203 

Antal sjukhusapotek 77 77 

Antal Dosapotek 12 15 


31

Avtalskunder 

bland annat information om de läkemedel 

patienten har ordinerats, och praktisk hjälp 

med att få tillgång till läkemedlen. 

Kliniska prövningar och 

läkemedelsuppföljningar 

I samband med läkemedelsprövningar 

erbjuder Apoteket sin kompetens och sina 

resurser till läkemedelsindustrin och sjukvården. 

Apoteket medverkar exempelvis, 

som en oberoende och neutral partner, i 

planeringen och genomförandet av kliniska 

prövningar. Bland annat erbjuder Apoteket 

tillverkning av placebopreparat och mediciner 

som måste beredas precis innan de ges 

till patienter/försökspersoner. Andra tjänster 

är lagrings- och expeditionsrutiner, 

ompackning och märkning av preparat, 

destruktion samt sammanställning och 

arkivering av dokumentation efter avslutade 

prövningar. 

När det gäller läkemedel som redan 

finns ute på marknaden, erbjuder Apoteket 

även olika typer av uppföljningar och studier 

av hur patienter och användare upplever 

ett visst läkemedel. Uppföljningarna 

omfattar både intervjuer och enkäter. 

Kunskap om läkemedel 

Inom kommuner, landsting och hos privata 

vårdgivare finns ett stort och växande behov 

av läkemedelsutbildning. Orsaken är framför 

allt att livslängden ökar, vilket gör att vi 

får en allt äldre befolkning där många har 

flera olika sjukdomar. Detta samtidigt som 

äldre människor vårdas allt längre i hemmet. 

Båda dessa faktorer ställer ökade krav 

på undersköterskor och sjuksköterskor i 

såväl öppenvård som slutenvård. Apoteket 

tillhandahåller därför utbildningar i hur 

olika läkemedel bäst ska användas, en tjänst 

som blir allt mer efterfrågad. 

Säker och effektiv läkemedelshantering 

Säkerhetsbrister i läkemedelshanteringen 

kostar. Det är mer lönsamt att “göra rätt 

från början”, och att förebygga fel och risker. 

Inte minst avdelningsservice och läkemedelsservice 

på vårdavdelningar kan bidra 

till att minska dessa risker. 

Bland annat pågår ett projekt som 

genom effektivet i hanteringen, försörjningen 

och användningen av läkemedel 

ska öka servicen och att den kunskap om 

användning av läkemedel som finns i 

Apoteket även kan tas till vara i vårdkedjan, 

för att skapa effektivare läkemedelshantering 

och en ökad patientsäkerhet. 

Förbättrad logistik ger flera 

besparingar 

I dag distribueras läkemedel från Apoteket 

till olika avdelningsförråd på sjukhusen 

med interntransporter. När läkemedlet 

lämnar Apoteket övergår ansvaret för läkemedlet 

till sjukvården. Från avdelningsförrådet 

distribueras sedan läkemedel till 

patienterna. I det utvecklingsarbetet som 

Apoteket driver tillsammans med Västra 

Götalandsregionen är målsättningen att 

Apoteket ansvarar för läkemedlet ända fram 

till patienten. Den här nya logistikmodellen 

ger stora möjligheter till bättre läkemedelsanvändning 

och minskade läkemedelskostnader. 

Beräkningar visar att läkemedelsförråden 

på sjukhusavdelningarna skulle 

kunna minskas med omkring 50 procent 


Avtalskunder 

om Apoteket får ansvara för läkemedlet 

hela vägen till patienten. Vidare beräknas 

effekterna också vara 30 procent minskad 

hanteringstid, 50 procent mindre kassation 

av läkemedel och 400 procent större lageromsättningshastighet. 

kort hållbarhet, cytostatika (cancerläkemedel) 

och läkemedel anpassade för människor 

som är allergiska mot vissa substanser. 

Här ingår även barnanpassade läkemedel i 

doser/styrkor som inte tillverkas av läkemedelsindustrin. 

Dosverksamheten (ApoDos) 

När det gäller säker och effektiv läkemedelshantering 

erbjuder Apoteket även kvalitetsgranskning 

och ApoDos, dosexpedierade 

läkemedel. ApoDos innebär att läkemedel 

dosförpackas för enskilda patienter. 

Varje dospåse är tydligt märkt med vårdtagarens 

namn och födelsedata, innehåll, 

datum och tid för intag. ApoDos gör det 

enklare och tryggare för patienten att ta 

sina läkemedel, och sparar dessutom tid för 

sjuksköterskor som kan slippa en stor del av 

medicinhanteringen. ApoDos innebär avsevärda 

kostnadsbesparingar för samhället 

eftersom risken för felmedicinering minskar 

– och därmed minskar även antalet vårdtillfällen 

på grund av dessa felmedicineringar, i 

både öppen och sluten vård. Med andra ord 

ökar patientsäkerheten. 

Tillverkning av läkemedel 

Apoteket har egen tillverkning av läkemedel 

vid fyra produktionsenheter i Umeå, 

Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Apotekets produktion omfattar dels 

läkemedelstillverkning på uppdrag av 

externa kunder, främst företag inom läkemedels- 

och bioteknikindustrin, dels läkemedel 

som måste specialtillverkas och som 

inte tillhandahålls av läkemedelsindustrin. 

Det kan exempelvis vara läkemedel med 


Intresset för Apotekets kunskap om läkemedel 

och läkemedelsanvändning ökar stadigt. 

Det främsta skälet är att Apotekets 

kompetensbaserade tjänster avlastar en hårt 

ansträngd sjukvård och bidrar till en högre 

kostnadseffektivitet. Sjukvårdens behov av 

avlastning och effektivisering väntas dessutom 

fortsätta att öka. Med sin unika kompetens 

och sin kontinuerliga satsning på 

utveckling av tjänster har Apoteket goda 

förutsättningar att möta dessa behov. 

Extemporetillverkning av 

individanpassade läkemedel 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Extemporeläkemedel är ett läkemedel som av 

produktionstekniska eller andra skäl inte fi nns 

att tillgå från läkemedelsindustrin men som ändå 

behövs. Tillverkas tillfälligt efter särskilda behov. 

Ovan redovisade kvantiteter är tillverkade inom 

Apotekets Produktions- och Laboratorieenheter. 


33

Medarbetare 

Kompetenta medarbetare med kunden i fokus 

Personalomsättning bland 

tillsvidareanställda 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Delaktiga medarbetare 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Attraktiv arbetsgivare 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åldersfördelning i företaget 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ökad kompetens, service och 

kundanpassning står numera högst 

på dagordningen i de flesta företag, 

och därmed blir det allt viktigare att 

utveckla medarbetare och organisation 

mot högre servicegrad och större 

kundfokus. Apoteket har under året 

vidtagit flera åtgärder för att skapa 

mer delaktighet och engagemang, 

öka företagets kund fokus och lyfta 

fram frågor kring jämställdhet och 

mångfald i företaget. 

Under året som gått har ökad tillgänglighet 

varit ett av Apotekets mest prioriterade mål 

– och kommer att vara det även fortsättningsvis. 

En grundläggande åtgärd för att 

nå detta mål är att anpassa bemanningen 

bättre efter kundtillströmningen, exempelvis 

under de tider då de flesta vill besöka 

apoteken, kring lunchtid och strax efter 

klockan 17. Apoteket har därför infört ett 

nytt system för schemaläggning av medarbetarnas 

arbetstider. Det nya schemaläggningssystemet 

har visat sig fungera bra både 

när det gäller att minska köer och öka tillgängligheten. 

Apoteket har också utvecklat en organisation 

med arbetslag under året. Arbetslaget ger 

den enskilda medarbetaren inflytande över 

hur arbetet ska planeras och genomföras, 

samtidigt som det bidrar till att uppdrag och 

mål blir tydligare och enklare att följa upp. 

Den snabba etableringen av Apoteket 

Shop är kanske det tydligaste exemplet på 

medarbetarnas nya arbetssituation. I varje 

Apoteket Shop kombineras den farmaceutiska 

kompetensen med säljkompetens som 

tidigare inte alltid har varit en självklar del i 

apotekspersonalens uppgifter och kunskaper. 

Samtidigt innebär inriktningen mot att 

öka försäljningen av egenvårdsprodukter att 

medarbetarna ställs inför etiska överväganden. 

Utifrån både ett samhällsperspektiv 

och Apotekets uppdrag, får det aldrig bli ett 

mål i sig att maximera försäljningen och 

sälja mer receptfria läkemedel än vad som 

motiveras av kundernas behov. 

År 2005 har varit ett händelserikt och 

turbulent år för Apotekets medarbetare som 

bland annat inneburit omorganisation, 

effektivisering, uppsägningar, störningar i 

IT-systemen, men även positionsförflyttningar. 

Detta har bland annat medfört att 

medarbetarnas förtroende för företagsledningen 

har försämrats under året. 

Apoteket har därför tagit fram ett 

åtgärdsprogram för att bli mer attraktiv 

som arbetsgivare. Processerna ska bli tydligare 

för löne- och utvecklingssamtal, karriärvägar 

och kompetensutveckling. 

Aktivt medarbetarskap 

Apoteket har identifierat aktivt medarbetarskap 

som en framgångsfaktor. Den flexibla 


Medarbetare 

arbetstidsplaneringen är ett led i att skapa 

det aktiva medarbetarskapet, där medarbetarna 

själva får ta större ansvar för sin 

arbetssituation. Det är ett välkänt faktum 

att möjligheten att påverka sin arbetsmiljö 

kan minska stress och öka välbefinnandet 

på arbetsplatsen. Ett aktivt medarbetarskap 

kräver samtidigt att medarbetarna sätter 

sig in i och förstår de förändringar som 

Apoteket ställs inför, och engagerar sig i de 

åtgärder som behöver vidtas för att möta de 

nya utmaningarna. 

I det aktiva medarbetarskapet ingår 

också att varje medarbetare är medveten 

om sin roll när det gäller funktioner och 

arbetsuppgifter på apoteket. Under året 

har man inom Apoteket börjat arbeta med 

att definiera och beskriva medarbetarnas 

arbete i roller snarare än arbetsuppgifter. 

Syftet med att utgå ifrån roller är att säkerställa 

att varje kund möts av en medarbetare 

med rätt kompetens för kundens 

behov eller frågor. 

Självklart ställer det aktiva medarbetarskapet 

också högre krav på alla som har en 

ledarbefattning i företaget. Apotekets ledare 

genomgår därför ledarutvecklingsprogram 

inriktade på att kommunicera det aktiva 

medarbetarskapet. Under 2005 rekryterades 

omkring 220 chefer till de två kundkanalerna 

Centrum och Samhälle, främst genom 

internrekrytering. Bland de externt rekryterade 

cheferna har flera tidigare arbetat inom 

en konkurrensutsatt marknad, och har därmed 

med sig en viktig kompetens. 

Attraktiv arbetsgivare 

För Apoteket är det viktigt att vara en attraktiv 

arbetsgivare. Dels med tanke på den 

förändrade marknadssituation som eventuellt 

väntar, dels utifrån de stora pensionsavgångar 

Apoteket står inför under de 

närmaste åren. Ett mål är även att personalen 

ska uppskatta att arbeta på Apoteket 

för att därigenom vara motiverade till bra 

och säker service. Medelåldern bland 

medarbetarna är hög – drygt 50 år – och 

de första fyrtiotalisterna har redan börjat 

gå i pension. Kulmen nås 2008–2010 då 

Apoteket kommer att tappa en stor andel 

medarbetare. 

Ur Apotekets perspektiv har det under 

några år utbildats för få receptarier med 

tanke på företagets behov i samband med 

de kommande pensionsavgångarna. Den 

problematiken är nu inte längre aktuell, 

bland annat genom att Apoteket själva 

medverkat till att fler högskolor har startat 

receptarieutbildningar. Samtidigt fortsätter 

Apoteket arbetet med produktivitetsförbättringar. 

Apoteket kommer därför att 

kunna tillgodose det framtida behovet av 

personal med rätt kompetens. Personalomsättningen 

på Apoteket är mycket låg. 

Under 2005 uppgick den till 1,5 (4,0) 

procent. 

Hälsa och arbetsmiljö 

För att kunna skapa största möjliga nytta 

för kunderna måste Apoteket vara en attraktiv 

arbetsgivare med motiverade och 

friska medarbetare. Apoteket arbetar aktivt 

med hälsobefrämjande åtgärder som ska 

bidra till en långtidsfrisk organisation med 

medarbetare som mår bra. Inom Apoteket 

finns bland annat hälsosamordnare som ger 

medarbetarna kunskap om hälsa och friskvård. 

Hälsosamordnarnas arbete ska bidra 

till att förbättra medarbetarnas egen hälsa, 

men ska även stödja dem i deras rådgivande 

roll i kundmötet. 

Ett viktigt verktyg i det hälsofrämjande 

arbetet är Hälsobokslutet, som presenterar 

Apotekets olika hälsobefrämjande åtgärder 

och redovisar mål, statistik och förändringar/förbättringar 

när det gäller olika faktorer 

som ohälsotal, sjukfrånvaro med mera. 

När det gäller kompetensutveckling är 

Apotekets mål att varje medarbetare ska ha 

en individuell plan för sin kompetensutveckling, 

och få möjlighet att använda hela 

sin kompetens på bästa möjliga sätt. Det är 


35

Medarbetare 

genom att tillvarata medarbetarnas engagemang 

och idéer, och öka viljan och förmågan 

till förändring, som Apoteket kan förnya 

och vidareutveckla sin verksamhet. 

Jämställdhet 

Apoteket har en jämställdhetsplan med 

åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning 

inom alla kategorier av medarbetare. 

Grunden är förstås att skapa arbetsförhållanden 

som attraherar både kvinnor och 

män. Men detta måste även kommuniceras 

till omvärlden. I samband med rekrytering 

representeras därför Apoteket alltid av både 

kvinnor och män vid mässor, i annonser 

och broschyrer. 

Apoteket kartlägger också lönerna för 

alla kategorier av medarbetare. Varje år prioriteras 

några kategorier där löneskillnaderna 

är störst mellan kvinnor och män. Eventuella 

osakliga löneskillnader åtgärdas i samband 

med lönerevision. En vägledning för att 

motverka och förhindra sexuella trakasserier 

finns som bilaga till jämställdhetsplanen. 

Mångfald 

Apoteket har som mål att öka och bejaka 

mångfalden inom företaget. Ingen ska 

känna sig diskriminerad eller hindrad av 

etnisk bakgrund, religion, kön, sexuell läggning 

eller funktionshinder. Samtidigt handlar 

mångfald om mycket mer än att undvika 

diskriminering – det handlar om att aktivt 

främja och bejaka mångfalden inom företaget, 

för att skapa en dynamik som bidrar till 

bättre kundanpassning och service. 

Apoteket har startat flera aktiviteter och 

projekt för att också utnyttja mångfalden 

inom företaget. Ett exempel är den språkbank 

där medarbetare med särskild språkoch 

kulturkompetens finns till hands. Till 

språkbanken kan apotekspersonal i hela landet 

ringa och få hjälp via telefon med exempelvis 

tolkning eller översättning. Hittills har 

546 medarbetare som tillsammans representerar 

51 språk anmält sig till språkbanken. 

Under 2005 inledde Apoteket ett 

arbete med att kartlägga hur medarbetarna 

tycker att de behandlas inom företaget. Via 

annonser har Apoteket sökt kontakt med 

medarbetare med annat etniskt ursprung än 

svenskt, homo- och bisexuella medarbetare 

och medarbetare med funktionshinder. Ett 

flertal medarbetare har svarat, och därefter 

blivit intervjuade. Dessa intervjuer ska ligga 

till grund för ett informations- och diskussionsmaterial 

som alla arbetsplatser ska få 

tillgång till under 2006. 

I slutet av 2005 genomfördes även en 

medarbetarundersökning i form av en 

enkät. Detta var den första undersökning 

inom Apoteket som innehöll frågor kring 

mångfald. Enkäten kommer att ge svar på 

dels vilka mångfaldsfrågor chefer och andra 

medarbetare tycker att Apoteket ska prioritera, 

dels hur många medarbetare som upplever 

att de blivit utsatta för någon form av 

diskriminering. 

Från och med 2006 blir det möjligt för 

alla anställda på Apoteket att komma överens 

med arbetsgivaren om andra lediga 

dagar än de traditionella helgdagarna. Medarbetare 

som arbetar ”röda dagar” har rätt 

till ob-ersättning. Denna rättighet kommer 

den enskilda arbetstagaren att kunna flytta, 

exempelvis från juldagen till en annan dag 

på året, under förutsättning att verksamheten 

tillåter det. 


Medarbetare 


37

Hållbar utveckling 

Hållbar utveckling för ett friskare Sverige 

Vad är hållbar utveckling? 

En hållbar utveckling tillgodoser dagens 

behov utan att äventyra kommande 

generationers möjlighet till utveckling. 

Hållbar utveckling präglas av helhetssyn, 

långsiktighet och rättvisa och har tre 

dimensioner: 

EKOLOGI 

SAMHÄLLE 

EKONOMI 

Apotekets arbete för en hållbar 

utveckling omfattar frågor som rör 

miljö, samhälle och ekonomi. 

I hållbarhetsarbetet ingår åtgärder 

för att skapa en långsiktig kostnadseffektiv 

läkemedelsförsörjning, 

kvalitetssäkring av produkter, 

riktlinjer för kontakter med leverantörer 

och ett målmedvetet arbete 

med medarbetarnas hälsa och miljö. 

I ett företag som arbetar med att göra människor 

friskare är kopplingen till hållbar 

utveckling självklar – en god hälsa förutsätter 

en god miljö. 

Uppdraget att med ensamrätt sköta 

Sveriges läkemedelsförsörjning innebär ett 

stort samhällsansvar som Apoteket vill förvalta 

på bästa möjliga sätt. För att förverkliga 

visionen att göra Sverige friskare, bibehålla 

kundernas stora förtroende och leva 

upp till de förväntningar som Apotekets 

ägare har, behöver Apoteket systematiskt 

arbeta med och redovisa sitt hållbarhetsarbete. 

Det här avsnittet beskriver Apotekets 

övergripande arbete med hållbar utveckling, 

och kan delas in i följande områden: 

• Ekonomi 

• Samhälle 

• Medarbetare 

• Miljö 

I Apotekets separata hållbarhetsredovisning 

som är inspirerad av GRI:s standard (Global 

Reporting Initiative) finns mer detaljerade 

uppgifter och redovisning av fler frågor 

än de som beskrivs här. 

Apoteket verkar i en komplex omvärld 

med en rad intressenter som alla har olika 

krav och förväntningar på verksamheten 

som kan ses mot bakgrund av dessa tre 

dimensioner. Arbetet med hållbar utveckling 

påverkas av såväl lagstadgade krav som 

förväntningar och åtaganden. 

Apotekets roll i en hållbar utveckling 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apotekets hållbarhetsarbete påverkas av intressenter, politiska beslut och åtaganden. 



Ekonomi 

Trygg användning och effektiv försörjning 

av läkemedel 

En trygg och effektiv läkemedelsanvändning 

bygger på säkerhet, kvalitet och ett 

rationellt system. Kunden ska ha tillgång 

till alla läkemedel, oavsett var i landet man 

befinner sig. Kunden ska också känna sig 

trygg med den rådgivning och service som 

Apoteket erbjuder. Därför satsar Apoteket 

på att utöka öppettiderna, minska väntetiderna 

och öka tillgängligheten till egenvård. 

Förutom tillgänglighet är information och 

rådgivning viktiga områden för att uppnå 

bästa möjliga läkemedelsanvändning. 

Apoteket har rådgivning dygnet runt via 

telefon och Internet. 

Apotekets arbete för lägre 

läkemedelskostnader 

Generisk substitution innebär att Apoteket i 

vissa fall byter ut förskrivna läkemedel mot 

likvärdiga men billigare alternativ så kallade 

generiska läkemedel för att minska läkemedelskostnaderna. 

Generisk substitution har 

lett till att samhället sparar läkemedelskostnader 

motsvarande över 600 miljoner kronor 

per år. Apoteket har också en av världens 

lägsta marginaler på receptbelagda 

läkemedel, cirka 16 procent. Apoteket medverkar 

till att kunder och samhälle, till lägsta 

möjliga kostnad, drar nytta av de positiva 

effekterna av läkemedel. Apoteket arbetar 

också för att på olika sätt åtgärda brister i 

läkemedelsanvändningen, som kostar samhället 

miljarder kronor varje år. Det gör 

man bland annat genom kvalificerad rådgivning 

och genom att bidra till användning av 

startförpackningar. Även ApoDos, dosförpackade 

läkemedel, bidrar till att minska 

både fel användning och kassation av läkemedel. 

Det blir också billigare eftersom kunden 

får bara de läkemedel som hon ska ta. 

Samhälle 

Leverantörer 

Apoteket har ensamrätt på läkemedelsförsäljning 

till allmänheten. Verksamheter 

med någon form av försäljningsmonopol 

har relativt hög risk för förekomst av 

mutor, bestickning eller annat form av otillbörlig 

påverkan. Apoteket upprättade därför 

2003 riktlinjer för kontakter mellan 

leverantörer och Apotekets medarbetare, 

dessa reviderades under 2005. Riktlinjerna 

ska säkerställa flera saker: 

• att samarbetet mellan Apoteket och 

leverantörer sker på ett ansvarsfullt 

och meningsfullt sätt, 

• att parternas beroendeställning i 

för hållande till varandra inte kan 

ifråga sättas, 

• att det som förutsätts från etisk 

synpunkt i Apotekets avtal med staten 

uppfylls. 

Apotekets egen kvalitetsorganisationen gör 

regelbundna kvalitetsinspektioner och dessutom 

stickprovskontroller för att försäkra 

sig om att Apoteket agerar i enlighet med 

riktlinjerna. 

Riksrevisionen granskade under 2005 

Apotekets åtgärder mot mutor och annan 

otillbörlig påverkan. Riksrevisionen 

bedömde att den väsentliga delen av 

Apotekets verksamhet som avser receptbelagda 

läkemedel har ett tillfredsställande 

skydd mot mutor och otillbörlig påverkan. 

På andra områden är skyddet inte tillfredsställande. 

Det är framförallt beträffande 

kontroll av om reglerna för leverantörskontakter 

efterlevs som Apoteket brister. 

Apoteket har därför beslutat att förbättra 

uppföljningen. 

Apoteket köper årligen in varor och 

tjänster till ett belopp av cirka 30 000 miljoner 

kronor. I en globaliserad värld påverkar 

Apotekets inköp indirekt människor 

och miljö i andra delar av världen. I de allra 

flesta fall är dessa produkter inte i riskzonen 

att ha framställts under oacceptabla arbets- 

Antalet startförpackningar per 

1000 expedierade läkemedel 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


39


Sjukfrånvaro 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda 

ordinarie arbetstiden. 

Frisknärvaro 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frisknärvaron visar andelen medarbetare med 

högst sju sjukdagar under de senaste tolv 

månaderna. 

 

Könsfördelning 

Apotekets medarbetare 

 

 

förhållanden. I ett fåtal fall kan det finnas 

skäl att misstänka att produkterna skulle 

kunna produceras under oacceptabla 

arbetsförhållanden. Under 2006 kommer 

Apoteket påbörja ett arbete med att formulera 

etiska krav vid upphandling och inköp 

av vissa produktkategorier. Apoteket anslöt 

sig 2004 till Globalt Ansvar. Apoteket förbinder 

sig därigenom att stödja tio principer 

om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, 

miljö och att bekämpa korruption. 

Produkter 

Apoteket tillhandahåller produkter i form 

av både varor och tjänster – receptbelagda 

läkemedel, egenvårdsprodukter och rådgivning. 

Alla Apotekets produkter granskas 

utifrån funktion, säkerhet och miljö. Varje 

område ställer unika krav som produkten 

måste uppfylla för att få säljas på Apoteket. 

Apoteket bedriver ett omfattande 

kvalitetsarbete i hanteringen av läkemedel. 

Det kan få förödande konsekvenser om en 

kund får ett felaktigt läkemedel, får felaktig 

information kring ett läkemedel eller felaktiga 

råd. Apoteket bedriver ett viktigt arbete 

med att säkerställa förskrivarens intentioner, 

det vill säga att se till att patienten får 

rätt läkemedel i rätt dos. 

Att skydda kundernas integritet är av 

största betydelse för Apoteket. Sekretessfrågan 

regleras i detalj med hjälp av kvalitetsmanualer. 

Den nya lagen om läkemedelsförteckning 

innebär att Apoteket ska inrätta 

en förteckning, ett så kallat personregister, 

med uppgifter om de läkemedel kunderna 

hämtat ut på recept på apotek de senaste 

15 månaderna. Syftet är att lagen ska leda 

till ökad säkerhet och nytta för de personer 

som använder läkemedel. För att Apoteket 

ska få tillgång till uppgifterna krävs kundens 

samtycke. En av de viktigaste frågorna 

för genomförandet av detta är att inte kompromissa 

på kundintegriteten. Apoteket har 

ett särskilt ombud som ser till personuppgiftslagen 

efterlevs i alla avseenden. 

Medarbetare 

För att kunna skapa största möjliga nytta 

för kunderna måste Apoteket vara en attraktiv 

arbetsgivare med motiverade och 

friska medarbetare. Kraven på ökad kompetens, 

service och kundanpassning gör att 

det blir allt viktigare att utveckla medarbetare 

och organisation mot högre servicegrad 

och större kundfokus. 

Kompetensutveckling 

Kompetensutveckling är ett viktigt verktyg 

för att öka medarbetarnas delaktighet och 

motivation i arbetet. Apotekets långsiktiga 

mål är att varje medarbetare ska ha en individuell 

plan för sin kompetensutveckling, 

och få möjlighet att använda hela sin kompetens 

på bästa möjliga sätt. Målsättningen 

för 2005 var att 75 procent av de anställda 

ska ha utformat en plan. Utfallet blev 53 

(48) procent. I det årliga planeringssamtalet 

kommer chef och medarbetare överens om 

de individuella målen för individen och 

individens kompetensutvecklingsplan. 

Medarbetarnas hälsa 

Apoteket arbetar aktivt med hälsobefrämjande 

åtgärder som ska bidra till en långtidsfrisk 

organisation med medarbetare som mår 

bra. Medvetenhet och kunskap om den egna 

hälsan och livsstilens betydelse ökar kvaliteten 

i kundmötet och därmed Apotekets 

konkurrenskraft på hälsomarknaden. 

Ett viktigt verktyg i det hälsofrämjande 

arbetet är det årliga Hälsobokslutet, som presenterar 

Apotekets olika hälsobefrämjande 

åtgärder och redovisar mål, statistik och förändringar 

när det gäller olika faktorer som 

ohälsotal, sjukfrånvaro med mera. Syftet med 

Hälsobokslutet är att visa hur de anställdas 

hälsa påverkar produktiviteten och hur man 

kan arbeta för att minska sjukfrånvaron. 

Under 2005 anmäldes totalt 116 arbetsskador 

inom Apoteket. Den vanligast förekommande 

skadan är sådana som uppstod 

vid olyckor under resor till och från arbetet, 

28,4 procent. Andra skador var främst våld 



och hot om våld, 11,2 procent, stick på 

kanyl, 8,6 procent och belastningsskador, 

6,0 procent. Antalet anmälda arbetsskador 

är relativt konstant från år till år. Inga dödsfall 

i arbetet har inträffat bland de anställda 

under 2005. Under 2005 var sjukfrånvaron 

bland de anställda 6,2 (6,3) procent av den 

totala arbetstiden. I samhället i stort är kvinnor 

mer sjukskrivna än män. Detta återspeglas 

också i Apotekets sjuktal. 

Ett annat sätt att mäta medarbetarnas 

hälsa är att följa upp andelen anställda som 

är frisknärvarande. För 2005 var målet 68 

procent frisknärvaro, utfallet blev 63 (64) 

procent. Apoteket uppmuntrar alla medarbetare 

att ägna sig åt hälsofrämjande aktiviteter 

genom en årlig friskvårdspeng som är 

1500 kronor för individuellt utnyttjande. 

Utöver detta tillkommer 1000 kronor till 

gemensamma och/eller individuella hälsofrämjande 

aktiviteter, och varje chef disponerar 

dessa pengar för aktiviteter som främjar 

medarbetarnas hälsa. 

Miljö 

Miljöarbetets bidrag till en hållbar 

utveckling 

Apoteket är en del av hälso- och sjukvården, 

och eftersom en god hälsa förutsätter 

en god miljö är det självklart för Apoteket 

att miljöanpassa sin verksamhet. Apotekets 

miljöpåverkan består framför allt av koldioxidutsläpp 

från fossila bränslen via transporter 

och energianvändning, och spridning 

av naturfrämmande ämnen via de 

produkter som företaget tillhandahåller. 

Miljöledningssystem och kunskap 

För att systematisera och effektivisera miljöarbetet 

ska alla verksamheter ha ett miljöledningssystem. 

De flesta är färdiga med 

införandet och delar har också miljöcertifierats 

under året. Vid årsskiftet 2005/06 

arbetade minst 75 procent av Apotekets 

medarbetare i verksamheter som har infört 

miljöledningssystem. Uppbyggnaden av ett 

koncernövergripande miljöledningssystem 

som ska omfatta alla verksamheter och 

medarbetare påbörjades under 2005 och 

planeras vara helt infört under 2006. 

Apoteket har sedan tidigare en interaktiv 

miljöutbildning, Apotekets Gröna 

Grund. Till och med 2004 hade 9 523 

medarbetare genomgått denna utbildning 

med godkänt resultat. Under 2005 övertog 

Apotekets Hållbara Grund rollen som 

Apotekets miljöutbildning. Miljöfrågorna 

sätts där i ett bredare sammanhang än tidigare. 

Vid slutet av året hade 4 147 medarbetare 

genomgått denna utbildning med 

godkänt resultat. 

Miljömålsarbetet 

Vid en genomgång av hur långt arbetet 

med miljökvalitetsprogrammet hade kommit 

i juni 2005, visade det sig att flera mål 

var uppfyllda. Målet för utbildning var 

uppfyllt och målen för miljöbedömning av 

läkemedel och miljöledningssystem var på 

väg att bli uppfyllda. Ytterligare några mål 

är möjliga att nå såsom överblivna läkemedel, 

miljömässigt helt acceptabelt och miljöbedömt 

eget sortiment. Åtgärder för att 

försäkra sig om att målen kommer att nås 

initierades till följd av genomgången. 

Mål 1: 

Minst 75 procent av de kunder som får läkemedel 

över, lämnar in dem på Apoteket 

En större användning av startförpackningar 

minskar mängden överblivna läkemedel. 

Under 2005 ökade andelen startförpackningar 

med 9,0 procent och apoteken samlade 

in cirka 900 ton kasserade läkemedel. 

Mål 2: 

För 75 procent av Apotekets läkemedel finns 

tillgänglig miljöbedömning 

En grundförutsättning för att läkemedelssortimentet 

ska utvecklas miljöanpassat 

är att leverantörer, distributörer, förskrivare 

och kunder/patienter har kännedom om 

produkternas miljöegenskaper. Apoteket 

aktualiserar genom bland annat böcker, 

En god hälsa förutsätter en god miljö och därför 

är det naturligt för Apoteket att arbeta för en 

hållbar utveckling. Cirka 900 ton överblivna 

läkemedel samlades in på landets alla apotek 

under 2005. 


41


Miljöbedömda produkter 

från Apoteket 

 

 

 

 

 

Miljöklassning av 

Apotekets produkter 

 

 

 

 

 

 

utbildningsinsatser och deltagande i debatter 

frågan om läkemedels miljöpåverkan. 

Under året har miljöbedömning av 

läkemedel börjat införas i FASS. Vid slutet 

av 2005 bedöms andelen läkemedel som har 

en preliminär miljöinformation till cirka 45 

procent räknat som andelen sålda doser. 

Mål 3: 

50 procent av Apotekets egna produkter innehåller 

enbart miljömässigt helt acceptabla 

ämnen 

Alla komponenter och ämnen som 

ingår i Apotekets egna produkter granskas 

ur ett miljöperspektiv, och man arbetar 

kontinuerligt med att få fram relevant miljöinformation 

om produkternas samtliga 

komponenter. Där det är möjligt väljer 

Apoteket sedan de produkter som är miljömässigt 

helt acceptabla. 

I slutet av 2005 utgjordes 28 procent 

av Apotekets sortiment av produkter som 

enbart innehåller miljömässigt helt acceptabla 

komponenter. Av det resterande sortimentet 

bedöms miljöriskerna som mycket 

små för 25 procent av produkterna, och i 

resterande 47 procent förekommer eller kan 

det förekomma komponenter som kräver 

vaksamhet av miljöskäl. 

Mål 4: 

Miljöbedömning tillgänglig för samtliga produkter 

som inte är läkemedel 

För 76 procent av Apotekets produkter 

finns en miljöbedömning idag. För resterande 

24 procent saknas information om 

vissa komponenter för att kunna göra en 

fullständig bedömning. En datainsamling 

pågår för att bedöma även dessa produkter, 

men informationen är svår att få tillgång till. 

Under hösten 2005 genomfördes en kampanj 

på apoteken, kring temat funktion, 

säkerhet och miljö, som lyfte fram Apotekets 

kvalitetsarbete med de egna produkterna. 

Mål 5: 

10 procent mindre koldioxidutsläpp från 

varutransporter, tjänsteresor, arbetsresor och 

energianvändning 

Målet för koldioxidutsläppen har visat 

sig vara svårast att uppfylla och utsläppen 

har inte sjunkit i den takt som miljöplanen 

avsett. Orsaken är framför allt att tjänsteresorna 

ökat och att antalet arbetsresor fortfarande 

är stort. För att ändra på det har 

Apoteket arbetat med att tydligt kommunicera 

sin skärpta resepolicy. Ett projekt startades 

också för att finna och initiera åtgärder 

som leder till minskade koldioxidutsläpp. 

Ett exempel på att det går att minska 

koldioxidutsläppen från arbetsresorna är 

Apotekets flytt av huvudkontoret under 

2005: I och med flytten minskade koldioxidutsläppen 

från personalens arbetsresor med 

87 procent. 

Tillståndspliktig verksamhet och 

miljösanktionsavgifter 

Tillverkning av läkemedel vid Apotekets 

produktions- och laboratorieanläggningar, 

APL utgör 1,2 (1,4) procent av Apotekets 

omsättning och är tillståndspliktig enligt 

Miljöbalken. Produktionsanläggningar 

finns i Umeå, Stockholm, Göteborg och 

Malmö. APL har ett eget miljöledningssytem 

som är underordnat Apotekets miljöledningssystem. 

Miljöpåverkan och de kontinuerliga 

förbättringarna vid APL:s verksamhet 

skiljer sig därför inte från resten av 

Apoteket. Risk för utsläpp till luft, vatten 

eller mark eller genom avfall och buller 

finns bara vid oplanerade händelser, men 

inte vid normal drift och produktion. 

Under året betalade Apoteket 1000 

kronor i miljösanktionsavgift på grund av 

en för sent insänd kontrollrapport avseende 

köldmedia i kylanläggning. Anledningen 

var att uppdragstagaren hade arkiverat 

rapporten på fel ställe. Rutinen för kontrollrapporter 

har därför förbättrats på 

enheten. Apoteket har också upprättat ett 

centralt köldmediaregister. 


Hållbarhetsredovisning 


43

Ekonomisk översikt 

Apotekets formella finansiella rapporter omfattar sidorna 44 – 68 

Koncernens resultaträkning 

Belopp i miljoner kronor Not 2005 2004 

Nettoomsättning 35 444 34 092 

Övriga intäkter 14 19 

Summa intäkter 7 35 458 34 111 

Handelsvaror 1) –28 465 –27 421 

Övriga externa kostnader 8, 9 –1 620 –1 572 

Personalkostnader 10, 11 –4 839 –4 603 

Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17, 18 –242 –230 

Rörelseresultat 292 285 

Andelar i intresseföretags resultat 20 0 –1 

Finansiella intäkter 33 12 12 

Finansiella kostnader 33 –14 –14 

Resultat före skatt 290 282 

Inkomstskatt 12 –89 –77 

ÅRETS RESULTAT 201 205 

Resultat per aktie 14 1 149 1 171 

1) Begreppet handelsvaror innefattar Apotekets varukostnader för försäljning av läkemedel och övriga produkter 

Kommentarer till resultaträkning 

Rörelseresultatet för perioden uppgick till 292 miljoner kronor, vilket 

var en förbättring med 7 miljoner kronor jämfört med föregående år. 

Bruttovinsten ökade med 4,6 procent till 6 979 miljoner kronor. 

Den samlade bruttovinstmarginalen uppgick till 19,7 (19,6) procent. 

Marginalökningen beror huvudsakligen på den ökade egenvårdsförsäljningen 

som har högre bruttovinstprocent samt en ökad tjänsteförsäljning. 

Personalkostnaderna ökade med 5,1 (0,7) procent och uppgick till 

4 839 miljoner kronor. Ökningen inkluderar ej jämförbara poster 

av seende särskild löneskatt samt omstruktureringskostnader. Beaktat 

dessa poster uppgår personalkostnadsökningen till 2,0 procent vilket 

är i paritet med lönerevisionen. Medelantalet anställda uppgick under 

året till 10 914 (10 856). 

Övriga externa kostnader ökade med 3,1 procent jämfört med 

före gående år och uppgick till 1 620 miljoner kronor. Ökningen hänför 

sig till största delen till frakter och transporter samt IT. 

Rörelseresultat och resultat efter skatt 

Intäkter och bruttovinst 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Koncernens kassaflödesanalys 


Den löpande verksamheten 

Kassaflöde från rörelsen 15 228 327 

Betald ränta –14 –14 

Betald skatt –86 –107 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 128 206 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i immateriella tillgångar 16 –37 –14 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 17, 18, 19 –206 –218 

Sålda materiella anläggningstillgångar 5 60 

Avyttring/amortering övriga finansiella tillgångar –1 – 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –239 –172 

Finansieringsverksamheten 

Ökning/minskning kortfristig finansiella skulder 715 71 

Amortering av skuld –60 – 

Utbetald utdelning –100 –117 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 555 –46 

Årets kassaflöde 444 –12 

Likvida medel vid årets början 474 486 

Likvida medel vid årets slut 918 474 

Kommentarer till kassaflödesanalys 

Apotekets kassaflöde under perioden uppgick till 444 (–12) miljoner 

kronor. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 128 

(206) miljoner kronor och förklaras huvudsakligen av det positiva 

rörelseresultatet. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick 

till minus 239 (–172) miljoner kronor. Kassaflödet från den finansiella 

verksamheten uppgick till 555 (–46) miljoner kronor och förklaras 

av en kortfristig upplåning över årsskiftet. 


45


Koncernens balansräkning 

Belopp i miljoner kronor per 31 december Not 2005 2004 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella tillgångar 16 72 56 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och markanläggningar 17 261 260 

Inventarier 18 898 834 

Pågående nyanläggningar 19 1 11 

Summa 1 160 1 105 

Finansiella anläggningstillgångar 

Innehav i intressebolag 20 27 10 

Finansiella tillgångar som kan säljas 21 5 – 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 – 11 

Pensionsfordran 23 849 849 

Andra fordringar 3 3 

Summa 884 873 

Summa anläggningstillgångar 2 116 2 034 

Omsättningsstillgångar 

Varulager 24 1 611 1 476 

Kundfordringar 31 4 409 4 180 

Aktuella skattefordringar 31 28 

Övriga fordringar 25 571 599 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 159 152 

Likvida medel 27 918 474 

Summa omsättningstillgångar 7 699 6 909 

SUMMA TILLGÅNGAR 9 815 8 943 

Kommentarer till balansräkning 

Balansomslutningen uppgick den 31 december 2005 till 9 815 miljoner 

kronor, vilket var 872 miljoner kronor högre än vid årsskiftet 2004. 

Kortfristig upplåning över årsskiftet ökade såväl likviditet som balansomslutning. 

Likvida medel uppgick den 31 december 2005 till 918 (474) 

miljoner kronor. 

Det egna kapitalet uppgick den 31 december 2005 till 2 632 

miljoner kronor, vilket var 114 miljoner kronor högre än vid årsskiftet 

2004. Ingående balans för 2005 har räknats om med beaktande 

av IAS 39, vilket tillsammans med periodens vinst samt utdelning, 

förklarar förändringen av eget kapital. 

Räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2005 till 1797 

miljoner kronor vilket var 271 miljoner kronor högre än vid årsskiftet 

2004. 

Ägarens krav på Apotekets långsiktiga soliditet är 21 procent. 

Solidi teten uppgick den 31 december 2005 till 26,8 (28,2) procent. 

Apotekets räntabilitetsmål är av ett sammanvägt räntabilitetsmål 

för dels den icke konkurrensutsatta, dels den konkurrensutsatta verksamheten. 

För 2005 var ägarens målkrav 6,4 procent. Räntabiliteten 

uppgick till 7,8 (9,4) procent. 

Investeringarna uppgick till 243 (232) miljoner kronor och 

utgjordes främst av ombyggnationer av apotek. 




EGET KAPITAL 

Aktiekapital 175 175 

Andra reserver 3 – 

Balanserad vinst 2 454 2 343 

Summa eget kapital 2 632 2 518 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

Uppskjuten skatt 13 397 391 

Övriga skulder 18 70 47 

467 438 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut, räntebärande 28 2 715 2 000 

Leverantörsskulder 31 3 098 3 208 

Övriga skulder 255 174 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 589 568 

Övriga avsättningar 30 59 37 

6 716 5 987 

Summa skulder 7 183 6 425 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 815 8 943 

Balansomslutning och eget kapital Investeringar Soliditet och räntabilitet på eget kapital 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Investeringarna utgjordes främst 

av ombygg nationer av apotek. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


47


Förändringar i koncernens eget kapital 

Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare 

Belopp i miljoner kronor per 31 december Aktiekapital Andra reserver Balanserad vinst Summa eget kapital 

Ingående balans per 1 januari 2004 175 – 2 261 2 436 

Omräkningsdifferens – – –6 –6 

Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital – – –6 –6 

Årets resultat – – 205 205 

Utdelning avseende 2003 – – –117 –117 

Utgående balans per 31 dec 2004 175 – 2 343 2 518 

Ingående balans per 1 januari 2005 175 – 2 343 2 518 

Effekt av byte av redovisningsprincip – 3 – 3 

Eget kapital vid årets ingång justerat med ny redovisningsprincip 175 3 2 343 2 521 

Förändring verkligt värde, efter skatt 

– finansiella tillgångar som kan säljas – 0 – 0 

Resultatandel i intresseföretag 1) – – 10 10 

Årets resultat – – 201 201 

Utdelning avseende 2004 – – –100 –100 

Utgående balans per 31 dec 2005 175 3 2 454 2 632 

1) Andel i intresseföretag redovisad direkt mot eget kapital 

Balanserad vinst innehåller medel som ej går att dela ut, till exempel kapitaldel i obeskattade reserver. 



Moderbolagets räkningar 

Resultaträkning 

Kassaflödesanalys 


Nettoomsättning 34 33 669 32 742 

Övriga rörelseintäkter 462 352 

Summa intäkter 7 34 131 33 094 

Handelsvaror –27 457 –26 612 

Övriga externa kostnader 8, 9 –1 671 –1 591 

Personalkostnader 10, 11 –4 794 –4 617 

Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17,18 –180 –218 

Rörelseresultat 29 56 

Resultat från andelar i koncernföretag 35 263 176 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 33 9 11 

Räntekostnader och liknande resultatposter 33 –13 –14 

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 288 229 

Bokslutsdispositioner 36 –21 –18 

Resultat före skatt 267 211 

Inkomstskatt 12 –83 –63 

ÅRETS RESULTAT 184 148 

Kommentarer 

Intäkterna för Apoteket AB uppgick ackumulerat för 2005 till 34 131 

(33 094) miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick till 29 (56) miljoner 

kronor. Resultat efter skatt uppgick till 184 (148) miljoner kronor. 

Kassaflödet uppgick till 315 (–39) miljoner kronor. Årets investeringar 

uppgick till 243 (225) miljoner kronor. Årets finansiering uppgick 

till 740 (–47) miljoner kronor. 


Den löpande verksamheten 

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 288 229 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 37 –47 68 

Betald skatt –86 –68 

Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 155 229 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning/minskning varulager –114 26 

Ökning/minskning kundfordringar –228 –385 

Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar 30 349 

Ökning/minskning leverantörsskulder –72 –20 

Minskning/ökning övriga kortfristiga skulder 42 44 

Kassaflöde från den löpande verksamheten –187 243 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 16 –37 –14 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 17, 18, 19 –206 –211 

Sålda materiella anläggningstillgångar 5 60 

Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar – –20 

Aktieägartillskott dotterbolag – –50 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –238 –235 

Finansieringsverksamheten 

Ökning/minskning kortfristig finansiella skulder 715 71 

Amortering av skuld – –1 

Erhållet/ lämnat koncernbidrag 125 – 

Utbetald utdelning –100 –117 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 740 –47 

Årets kassaflöde 315 –39 

Likvida medel vid årets början 443 482 

Likvida medel vid årets slut 758 443 


49


Moderbolagets räkningar 

Balansräkning 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella tillgångar 16 72 56 


Byggnader, mark och markanläggningar 17 227 209 

Inventarier 18 808 766 

Pågående nyanläggningar 19 0 11 

Summa 1 107 1 042 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 38 81 81 

Fordringar hos koncernföretag 15 16 

Innehav i intressebolag 20 9 11 

Finansiella tillgångar som kan säljas 21 5 – 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 – 2 

Uppskjuten skattefordran 13 7 12 

Andra långfristiga fordringar 1 1 

Summa 118 123 

Summa anläggningstillgångar 1 225 1 165 

Omsättningsstillgångar 

Varulager 24 1 454 1 340 

Kundfordringar 4 398 4 170 

Fordringar hos koncernföretag 339 25 

Övriga fordringar 25 560 597 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 157 151 

Likvida medel 27 758 443 

Summa omsättningstillgångar 7 666 6 726 

SUMMA TILLGÅNGAR 8 891 7 891 


EGET KAPITAL 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital (175 000 aktier) 175 175 

Reservfond 35 35 

Summa bundet eget kapital 210 210 

Fritt eget kapital 

Fond för verkligt värde 3 0 


Årets resultat 184 148 

Summa fritt eget kapital 1 369 1 269 


Obeskattade reserver 40 591 570 

Övriga avsättningar 30 59 37 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

Skulder till koncernföretag 7 7 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut, räntebärande 28 2 715 2 000 

Leverantörsskulder 3 083 3 155 

Skulder till koncernföretag 160 7 

Aktuella skatteskulder 13 15 

Övriga skulder 195 134 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 489 487 

Summa 6 655 5 798 

Summa skulder 6 662 5 805 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 8 891 7 891 

Förändringar i moderbolagets eget kapital 

Fond för Balanserad Årets Summa 

Belopp i miljoner kronor Aktiekapital Reservfond verkligt värde vinst resultat eget kapital 

Ingående balans per 1 januari 2004 175 35 – 329 913 1 452 

Koncernbidrag – – – –4 – –4 

Vinstdisposition – – – 913 –913 – 

Årets resultat – – – – 148 148 

Utdelning avseende 2003 – – – –117 – –117 

Utgående balans per 31 december 2004 175 35 – 1 121 148 1 479 

Ingående balans per 1 januari 2005 175 35 – 1 121 148 1 479 

Effekt av byte av redovisningsprincip 3 13 16 

Eget kapital vid årets ingång justerat med ny redovisningsprincip 175 35 3 1 134 148 1 495 

Förändring fond för verkligt värde – – 0 – – 0 

Koncernbidrag – – – – – – 

Vinstdisposition – – – 148 –148 – 

Årets resultat – – – – 184 184 

Utdelning avseende 2004 – – – –100 – –100 

Utgående balans per 31 december 2005 175 35 3 1 182 184 1 579 



Noter till koncernredovisningen 

1 Allmän information 

Apoteket AB (Moderföretaget) och dess dotterbolag (sammantaget 

Koncernen) distribuerar och säljer läkemedel och egenvårdsprodukter 

samt tjänster inom läkemedels- och hälsovårdsområdet, huvudsakligen 

via ett nätverk av apotek. Koncernen har 4 produktionsanläggningar 

för tillverkning av specialläkemedel. 

Moderföretaget är ett registrerat aktiebolag med säte i 

Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Södermalmsallén 36, 

118 81 Stockholm. 

Denna koncernredovisning har den 27 februari 2006 godkänts 

av styrelsen för offentliggörande. 

2 Sammanfattning av viktiga 

redovisningsprinciper 

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International 

Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från 

International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) 

som är godkända av EU kommissionen. Koncernredovisningen omfattas 

även av IFRS 1 ”First time adoption” då detta är den första koncernredovisning 

som upprättats i enlighet med de av EU kommissionen 

godkända IFRS. Vidare har även redovisningsrådets rekommendation 

RR 30 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. 

Att upprätta rapporter i överenststämmelse med IFRS kräver 

användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. 

Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av 

företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög 

grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden 

och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen 

anges i not 4. 

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella 

rapporter 

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som också är 

rapporteringsvalutan för såväl moderbolaget som koncernen. Samtliga 

belopp som anges är om inget annat anges avrundade till närmaste 

miljon. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdesmetoden 

förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar vilka värderas 

till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt 

värde består av bostadsrätter och klassificeras som finansiella tillgångar 

som kan säljas. 

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna 

koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har 

tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. 

Per 1 januari 2005 har bolaget tillämpat IAS 32 och IAS 39. 

Tillämpningen av IAS 32 medförde inga ändrade redovisningsprinciper 

utan enbart utvidgade upplysningskrav. I enlighet med bolagets val att 

inte tillämpa ovanstående standarder för jämförelseåret 2004 tillämpas 

således dessa standards framåtriktat. 

Tillämpningen av IAS 39 har medfört förändring av redovisningsprinciperna 

avseende finansiella instrument. 

Effekten av tillämpningen av IAS 39 redogörs för i not 42. 

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper med de 

undantag och tillägg som stipuleras av Redovisningsrådets rekommendation 

RR 32 ”Redovisning för juridiska personer”. Redovisningprinciperna 

för moderbolaget anges i avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. 

Upplysningar om kommande standarder 

IAS 1 Amendment – Presentation of financial statements: 

Capital disclosures (Tillägget i standarden är tillstyrkt av EU 

kommissionen) 

Tillägget träder i kraft 1 januari 2007. Detta tillägg bedöms idagsläget 

eventuellt innebära utökade tilläggsupplysningar i årsredovisningen för 


Tillägg till IAS 19 Ersättningar till anställda (Tillägget till 

standarden är tillstyrkt av EU kommissionen) 

IAS 19 ändrades i december 2004. Ändringarna gäller för räkenskapsår 

som påbörjas efter den första januari 2006. I dagsläget har 

Apoteket inte beslutat huruvida den nya möjligheten att redovisa aktuariella 

vinster och förluster ska tillämpas. Dock kommer de utvidgade 

upplysningskraven att få genomslagskraft i årsredovisningen 2006. 

Tillägg till IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser (Tillägget 

i standarden är inte tillstyrkt av EU kommissionen) 

IAS 21 ändrades i december 2005. Ändringarna gäller för räkenskapsår 

som påbörjas efter den 1 januari 2006. I dagsläget bedöms 

inte dessa ändringar i standarden att påverka Apoteket. 

IAS 39 Amendment – The fair value option (Detta tillägg i 

standarden är tillstyrkt av EU kommissionen) 

Ett tillägg till IAS 39 gavs ut i juni 2005 avseende fair value option 

detta tillägg är tillämpligt från och med 1 januari 2006. Apoteket anser 

att detta tillägg inte kommer att påverka resultat och ställning. 

IAS 39 Amendment – Cash flow Hedge Accounting of Forecast 

Intragroup Transactions (Detta tillägg i standarden är inte tillstyrkt 

av EU kommissionen) 

Ett tillägg till IAS 39 gavs ut i april 2005 avseende kassaflödessäkring 

av koncerninterna transaktioner detta tillägg är tillämpligt från och med 

1 januari 2006. Apoteket anser att detta tillägg inte kommer att 

påverka resultat och ställning. 

IAS 39 och IFRS 4 Amendment Financial guarantees (Dessa 

tillägg i standarderna är tillstyrkta av EU kommissionen) 

Standarden träder i kraft 1 januari 2006 och är inte tillämpligt för 



51


IFRS 1 och IFRS 6 Tillägg 

Dessa tillägg gäller i det fall ett bolag väljer att tillämpa IFRS 6 

före 1 januari 2006. Tilläggen är inte tillämpliga för Apoteket. 

(Dessa tillägg i standarderna är tillstyrkta av EU kommissionen) 

IIFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar 

(Denna standard är tillstyrkt av EU kommissionen) 

Standarden träder i kraft 1 januari 2006 och anses inte tillämplig 

för Apoteket. 

IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures (Standarden är 

tillstyrkt av EU kommissionen) 

Denna standard kommer att påverka upplysningarna om finansiella 

instrument. Standarden är tillämpbar från och med 1 januari 2007. 

IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innefattar ett leasingavtal 

(Uttalandet är tillstyrkt av EU kommissionen) 

IFRIC 4 är tillämplig på räkenskapsår som påbörjas efter den första 

januari 2006. Apoteket har valt att inte tillämpa IFRIC 4 i förtid utan 

kommer att tillämpa IFRIC 4 och övergångsbestämmelserna i sin 

redovisning avseende 2006. Apoteket kommer därmed att tillämpa 

IFRIC 4 utifrån de omständigheter som gällde per den första januari 

2005. Apotekets bedömning är att införandet av IFRIC 4 inte kommer 

att påverka redovisningen för några av Apoteketss nuvarande avtal. 

IFRIC 5 Rätter till intressen i fonder för nedläggning, återställande 

och miljöåterställande åtgärder (Detta uttalande är tillstyrkt 

av EU kommissionen) 

Detta uttalande är inte tillämpligt för Apoteket. 

IFRIC 6 Skulder som uppstår vid deltagande i en specifik marknad 

(Detta uttalande är tillstyrkt av EU kommissionen) 

Uttalandet gäller för räkenskapsår som påbörjas efter 1 december 

2005 denna standard är inte tillämplig för Apoteket. 

IFRIC 7 Applying the Restatement Approach under IAS 29 

Financial Reporting in Hyperinflationary Economies (Uttalandet 

är inte tillstyrkt av EU kommissionen) 

Uttalandet träder i kraft 1 mars 2006 och är inte tillämpbar för 


IFRIC 8 Scope of IFRS 2 (Uttalandet är inte tillstyrkt av EU kommissionen) 

Uttalandet gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 maj 2006 

och bedöms inte vara tillämpbart för Apoteket. 

Koncernredovisning 

Dotterföretag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma 

finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med 

ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag 

inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då 

det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur 

koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande 

inflytandet upphör. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, 

vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, 

fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga 

värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom 

endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit 

efter förvärvet. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt 

orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. 

Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett 

bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. 

Intressebolagsredovisning 

Intresseföretag är alla de företag där Koncernen har ett betydande 

men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav 

som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i 

intresse företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas 

inledningsvis till anskaffningsvärde. 

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget 

efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade förändringar 

efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade 

värde. När Koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till 

eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella 

fordringar utan säkerhet, redovisar Koncernen inte ytterligare förluster, 

om inte Koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar 

för intresseföretagets räkning. 

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen 

och dess intresseföretag förekommer ej. 

Segmentrapportering 

En rörelsegren innehåller produkter/tjänster som är föremål för risker 

och avkastning som skiljer sig från andra rörelsegrenars. Geografiska 

marknader tillhandahåller produkter och tjänster inom en speciell ekonomisk 

miljö som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig 

från de risker och den avkastning som gäller för enheter som är verksamma 

i andra ekonomiska miljöer. I koncernen och i moderbolaget 

klassificeras rörelsegrenar som det primära segmentet och geografiskt 

område som det sekundära. 

Omräkning fordringar och skulder i utländsk valuta 

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan 

enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster 

och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner, 

och vid omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta 

till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. 

Immateriella tillgångar 

Programvarulicenser har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas 

till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Kostnader 

för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när 

de uppstår. Kostnader som är nära förknippade med produktion av 

identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av 

Koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än 

ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar. 

I kostnader som är nära förknippade med produktion av programvaror 

ingår personalkostnader för programutvecklingen och en 

skälig del av hänförbara indirekta kostnader. 



Licenser och utvecklingskostnader för programvara som redovisas 

som tillgångar skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod vilken 

uppgår till fem år. 

Avskrivningstiden för övriga immateriella tillgångar uppgår till 

fem år. 


Byggnader och mark innefattar huvudsakligen produktionsanläggningar 

och övriga byggnader. Byggnader redovisas till anskaffningsvärde, 

minskat med avskrivningar enligt plan som gjorts därefter. Mark 

redovisas till anskaffningsvärdet. Övriga materiella anläggningstillgångar 

tas upp till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. 

I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet 

av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade 

värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner 

som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen 

tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt 

sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas 

som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer 

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag 

och justras vid behov. 

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, 

fördelas på deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet. 

Avskrivningar görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden, 

enligt följande: 

– Byggnader 20–40 år 

– Maskiner 5–10 år 

– Fordon 5 år 

– Inventarier och installationer 3–5 år 

Nedskrivningar 

Om indikation om värdenedgång har identifiertas av Immateriella 

tillgångar, beräknas ett återvinningsvärde för tillgången. Återvinningsvärdet 

jämförs därefter med redovisat värde. En nedskrivning görs med 

det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess 

återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs 

verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. 

Vid bedömning av nedskrivningsbehov, grupperas tillgångar på de 

lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande 

enheter). 

Leasingavtal 

Leasing av anläggningstillgångar, där Koncernen i allt väsentligt innehar 

de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, 

klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid 

leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde 

och nuvärdet av minimileaseavgifterna. 

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och 

finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade 

skulden. Motsvarande betalningförpliktelser, efter avdrag för 

finansiella kostnader, ingår i posterna övriga långfristiga skulder samt 

kortfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i 

resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod 

belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats 

för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar 

som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den 

kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. 

Operationella leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden. 

Apotekets operationella leasingavgifter avser i huvudsak lokalhyra 

för apotek. 

Finansiella instrument 

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: 

finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, 

lånefordringar och kundfordringar, finansiella instrument 

som hålles till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen 

är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. 

Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första 

redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. 

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med 

fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en 

aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när Koncernen tillhandahåller 

pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att 

handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, 

med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter 

balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. 

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter 

till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering 

för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar 

görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte 

kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas 

ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden 

mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida 

kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade 

beloppet redovisas i resultaträkningen. 

Finansiella tillgångar som kan säljas utgörs av bostadsrätter som 

redovisas till verkligt värde. Förändring av verkligt värde redovisas mot 

eget kapital. 

Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag 

för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från 

det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras 

mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. 

Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade 

beloppet och det belopp som ska återbetalas. 

Varulager 

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. 

Anskaffningsvärdet fastställs med användning av 

först in, först ut-metoden (FIFU). 

Likvida medel 

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga 

placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten 

samt checkräkningskredit. 


53


Intäktsredovisning 

Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor och tjänster exklusive 

mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern 

försäljning. 

Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag säljer 

en produkt till en kund. Försäljning i detaljhandel betalas vanligen 

kontant eller med kreditkort. Redovisad intäkt är försäljningens bruttobelopp, 

inklusive de kreditkortsavgifter som ska betalas för transaktionen. 

Intäkter från tjänster redovisas i takt med att de utförs. 

Aviseringsavgifter, påminnelse- och lagstadgade avgifter som är 

hänförliga till Apotekets delbetalningssystem intäktsbokförs när de 

inbetalts. Samma princip gäller för återvunna kundförluster som är 

hänförliga till delbetalningssystemet 

Aktuell skatt 

Redovisade aktuell skatt innefattar skatt som ska betalas eller erhållas 

avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, 

förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/ 

-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler 

och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor 

säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, 

redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i 

resultaträkningen. 

Uppskjuten skatt 

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, 

på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga 

värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i 

koncernredovisningen. Om emellertid den uppskjutna skatten uppstår 

till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en 

tillgång eller skuld som inte är ett företagsförvärv och som, vid tidpunkten 

för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt 

resultat, redovisas den inte. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning 

av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats 

per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna 

skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. 

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt 

att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, 

mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. 

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer 

på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där 

tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av 

Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte 

kommer att återföras inom överskådlig framtid. 

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett 

belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, 

vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänst göringstid 

och pensionsgrundande lön. 

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken 

Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen 

har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala 

ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar 

för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman 

med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare 

perioder. 

Den skuld/fordran som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda 

pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda 

förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, 

med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/förluster 

för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda 

pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med 

tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av den 

förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade 

framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för 

förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta 

som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara 

med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och förluster 

som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i 

aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 procent av 

värdet på förvaltningstillgångarna och 10 procent av den förmånsbestämda 

förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas 

uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. 

För de avgiftsbestämda delarna av pensionsplanerna betalar koncernen 

avgifter till försäkringsbolag/försäkringsförening. Koncernen 

har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. 

Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. 

Beträffande förmånsbaserad pension försäkrad i Alecta har 

Apoteket inte haft tillång till sådan information att det går att redovisa 

den som förmånsbaserad. Pensionsplanen enligt ITP försäkrad i 

Alecta redovisas därför som avgiftsbestämd plan. 

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning 

sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar 

frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. 

Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad 

endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan 

möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning 

som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig 

avgång från anställning. 

Kassaflöden 

Kassaflödesanalys redovisas enligt den indirekta metoden. Det redovisade 

kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och 

utbetalningar. 

Ersättningar till anställda, pensioner 

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras 

via Pensionsstiftelse och genom betalningar till försäkringsbolag 

eller försäkringsförening. Koncernen har både förmånsbestämda 

och avgiftsbestämda pensionsplaner. 

Avsättningar 

Avsättningar redovisas när Koncernen har en befintlig legal eller informell 

förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att 

ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte 

sker, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. 

Jämförande uppgifter 

Vissa balansräkningsposter från föregående år har omklassificerats 

för att överensstämma med årets presentation i balansräkningen. 



3 Finansiell riskhantering 

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker: såsom 

ränterisk, kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Koncernens 

övergripande riskhanteringspolicy eftersträvar att minimera potentiella 

ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat. 

Riskhanteringen sköts av en särskild finansfunktion inom ekonomiavdelningen 

i moderbolaget enligt policies som fastställts av styrelsen. 

Finansfunktionen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella 

risker i nära samarbete med Koncernens operativa enheter. Styrelsen 

upprättar skriftliga principer såväl för den övergripande riskhanteringen 

som för specifika områden, såsom ränterisk och kreditrisk 

samt placering av överlikviditet. 

Kreditrisk 

Koncernen har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Försäljning 

inom Privatkundsmarknaden sker kontant eller via vanligt förekommande 

kreditkort. Delbetalningssystem för privatkunder finns 

sedan 1997 och har tidigare belastats med stora kreditförluster. 

Från 2005-11-28 har Apoteket infört kreditprövning för samtliga 

nytillkommande kunder som ansöker om kredit. Kreditprövningen 

utgår ifrån om kunden har betalningsanmärkningar eller skuldsaldo 

hos Kronofogdemyndigheten. Kontroll görs om personen är under 

18 år, har förvaltare, saknar adress, är bosatt utomlands, skyddad 

indentitet eller har förkommen Id-handling. Kunder som inte betalar 

sina skulder spärras ut och nekas fortsatt kredit efter cirka 2 månader 

från att fakturan förfallit. 

Likviditetsrisk 

Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga 

likvida medel, tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter. 

På grund av den dynamiska beskaffenheten hos den 

underliggande verksamheten strävar Koncernfinans efter att bibehålla 

flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara 

krediter. 

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden 

Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar 

är Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten 

i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. 

Beräkning av verkligt värde 

Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för 

kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga 

värden. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning 

i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet 

till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Koncernen 

för liknande finansiella instrument. Verkligt värde på finansiella anläggningstillgångar 

som kan säljas utgörs av externa värderingar av tillgången. 

4 Viktiga uppskattningar och bedömningar 

för redovisningsändamål 

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras 

på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på 

framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. 

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. 

De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa 

kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. 

De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för 

väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder 

under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan. 

Prövning av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar görs 

årligen. Genomgång av aktuariella antaganden för pensionsberäkning 

enligt IAS19 görs årligen. För ytterligare information om pensionsberäkning 

enligt IAS 19, se not 23, Pensionsfordran i koncernen 

5 Moderbolagets redovisnings principer 

Moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper förutom i nedan 

redovisade områden; 

Moderbolagets ändrade redovisningsprinciper har redovisats i 

enlighet med övergångsbestämmelserna i respektive standard alternativt 

i enlighet med reglerna i IAS 8. Moderbolagets tillämpning av ändrade 

redovisningsprinciper framgår av not av förteckningen nedan: 

Dotterföretag/Intresseföretag 

Andelar i dotterföretag/intresseföretag redovisas i moderbolaget 

enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast 

erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel 

som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa 

intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen 

och reducerar andelens redovisade värde. 

Leasade tillgångar 

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för 

operationell leasing. 


Ägda tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde 

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella 

nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för 

eventuella uppskrivningar. 

Pensioner 

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda 

planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer 

Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter 

eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. 

De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur 

diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda 

förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida 

löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas 

i resultaträkningen då de uppstår. 


55


6 Segmentinformation 

Upplysningar för primära segment – rörelsegrenar 

Per 31 december 2005 är koncernen organiserad i två huvudsakliga rörelsegrenar; Privatkund där samtliga öppenvårds- och expeditionsapotek 

ingår och Avtalskund där samtliga sjukhusapotek, APL samt Dos ingår. Övrig verksamhet inom koncernen omfattar ett antal resultat-, stöd- och 

stabsenheter. Överföringar eller transaktioner mellan rörelsgrenarna har eliminerats. 

Segmentens resultat för räkenskapsåret 2004 framgår nedan: 

Övrig 

Privatkund Avtalskund verksamhet Ofördelat Koncernen 

Försäljningsintäkter 26 879 7 203 29 – 34 111 

Rörelseresultat 479 63 –257 – 285 

Finansiella poster – – – –2 –2 

Andelar i intresseföretags resultat – – – –1 –1 

Resultat före skatt – – – – 282 

Inkomstskatt – – – – –77 

Årets resultat – – – – 205 

Segmentens resultat för räkenskapsåret 2005 framgår nedan: 

Övrig 


Försäljningsintäkter 27 572 7 848 38 – 35 458 

Rörelseresultat 543 28 –279 – 292 

Finansiella poster – – – –2 –2 

Andelar i intresseföretags resultat – – – 0 0 

Resultat före skatt – – – – 290 

Inkomstskatt – – – – –89 

Årets resultat 201 

Andra resultatposter för segmenten framgår nedan: 

Övrig 


2004 

Avskrivningar 168 46 1 – 215 

Kostnader som ej motsvaras av utbetalningar 15 – – – 15 

2005 

Avskrivningar 195 46 1 – 242 

Tillgångar och skulder i segmenten per 31 december 2004 och investeringar under 2004 framgår nedan: 

Övrig 


Tillgångar 6 093 2 370 470 – 8 933 

Intresseföretag – – – 10 10 

Summa tillgångar 6 093 2 370 470 10 8 943 

Skulder 4 499 1 588 338 – 6 425 

Investeringar 165 66 1 – 232 

Tillgångar och skulder i segmenten per 31 december 2005 och investeringar under 2005 framgår nedan: 

Övrig 


Tillgångar 6 530 2 644 614 – 9 788 

Intresseföretag – – – 27 27 

Summa tillgångar 6 530 2 644 614 27 9 815 

Skulder 4 838 1 860 485 – 7 183 

Investeringar 195 47 1 – 243 

Segmentens tillgångar består i huvudsak av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, varulager, fordringar och likvida medel. 

Segmentens skulder består av rörelseskulder men inte skatteskulder. Investeringar består av inköp av materiella anläggningstillgångar och 

immateriella tillgångar. 

Upplysningar för sekundära segment – geografiska områden 

Apoteket tillhandahåller varor och tjänster inom ett geografiskt område med likartad ekonomisk miljö vars risker och möjligheter inte skiljer sig åt. 

Apotekets sekundära segment utgörs av ett geografiskt område, Sverige. 



7 Intäkternas fördelning 

I nettoomsättningen ingår intäkter från: 

Koncern Moderbolag 

2005 2004 2005 2004 

Varuförsäljning 34 742 33 438 32 995 32 110 

Tjänsteförsäljning 610 573 582 551 

Fakturerade kostnader 23 32 23 32 

Aviavgifter, lagstadgade avgifter 38 26 38 26 

Hyresintäkter 5 5 5 5 

Övriga intäkter 26 18 26 18 

Summa 35 444 34 092 33 669 32 742 

I övriga rörelseintäkter ingår intäkter från: 



Kommissionsersättning från Adara AB – — 448 335 

Återvunna kundförluster 6 5 6 5 

Vinst vid avyttring inventarier 0 5 0 5 

Återvunnen moms – 5 – 5 

Erhållna statliga bidrag 7 2 7 2 

Övriga intäkter 1 2 1 0 

Summa 14 19 462 352 

8 Operationella leasingavgifter 

Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara 

operationella leasingavtal fördelas enligt följande: 



Inom 1 år 497 447 557 510 

Mellan 1 och 5 år 2 027 1 812 2 141 2 001 

Efter mer än 5 år 657 569 650 563 

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal under året uppgår 

i koncernen till 460 (435) miljoner kronor och i moderbolaget till 

550 (502) miljoner kronor. 

Apotekets leasingavgifter avser i huvudsak lokalhyra för apotek 

och huvudkontor. De flesta hyresavtalen förfaller inom fem år men 

det finns inget som indikerar att dessa avtal inte kommer att omförhandlas. 

För moderbolaget inkluderar uppgifterna i denna not även leasingavtal 

som i koncernen klassificeras som finansiell leasing. 

9 Revisionsarvode 

Koncern 

Moderbolag 

2005 2004 2003 2005 2004 2003 

Revision 

Lekmannarevisor 0 0 0 0 0 0 

Riksrevisionen 0 0 0 0 0 0 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 3 1 1 3 1 1 

Andra uppdrag 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4 2 6 4 2 6 

Summa 7 3 7 7 3 7 

Andra uppdrag avser konsulttjänster som ej påverkar revisorernas 

oberoende. 

10 Löner, andra ersättningar och kostnader 

Koncern 

Moderbolag 


Löner och ersättningar 3 231 3 133 3 205 3 108 

Sociala kostnader 1 447 1 361 1 433 1 347 

(varav kollektivavtalade 

pensionskostnader) 1), 2) (318) (240) (309) (304) 

Summa 4 678 4 494 4 638 4 455 

1) Av koncernens pensionskostnader, beräknade enligt IAS 19, avser 3,5 (3,4) gruppen 

styrelse och VD. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 27,6 

(26,3). Pensionerna tryggas i Apoteket AB:s pensionsstiftelse. 

2) Av moderbolagets pensionskostnader, beräknade enligt Tryggandelagen, avser 3,4 (4,0) 

VD, vice VD:ar och tidigare verkställande direktörer i Apoteket AB. Företagets 

utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 38,8 (40,4). Pensionskostnaden 

definieras som inbetalda pensionspremier, förändring i pensionsreserv och utbetalda 

pensioner. 

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse leda möter med 

flera och övriga anställda 

Koncern 

Moderbolag 


Styrelse och VD 10 9 6 6 

(varav tantiem o dyl) (–) (–) (—) (—) 

Övriga anställda 3 221 3 124 3 199 3 102 

Summa 3 231 3 133 3 205 3 108 


57


11 Lön och ersättningar till ledande befattningshavare 

Ersättningar till styrelsen 

Belopp i tusen kronor 

Styrelsearvode 

Styrelsens ordförande Jan Bergqvist 179 

Styrelseledamot Barbro Carlsson 88 

Styrelseledamot (Avgick april 2005) Susanne Eberstein 44 

Styrelseledamot Eva Eriksson 88 

Styrelseledamot Peter Lagerblad 88 

Styrelseledamot Carola Lemne 88 

Styrelseledamot (Tillträdde april 2005) Pär Axel Sahlberg 67 

Styrelseledamot Mikael Sjöberg 88 

Arbetstagarrepresentant Inga-Lill Furberg 88 

Arbetstagarrepresentant Carina Jansson 61 

Arbetstagarrepresentant (Avgick april 2005) Britt-Marie Skoglösa 44 

Suppleant, arbetstagarrepresentant Gunilla Andersson 17 

Suppleant, arbetstagarrepresentant Michael Nilsson 34 

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. 

Ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 

Övriga Pensions- Pensions- 

Belopp i tusen kronor Utbetald lön förmåner * Summa ålder kostnad 

Verkställande direktör Stefan Carlsson 2 122 118 2 240 65 415 

Vice verkställande direktör Birgitta Landin 1 428 99 1 527 60 1 040 

Vice verkställande direktör Per Matses 1 389 95 1 484 60 454 

Kommunikationsdirektör Thony Björk 1 008 130 1 138 60 751 

Marknadsdirektör Eva Fernvall 1) 790 65 855 65 125 

Chef kundkanal Samhälle Monica Hagman 1 510 83 1 593 65 576 

Chef affärsområde Avtal Annema Paus 1 271 85 1 356 65 235 

Chef kundkanal Centrum Ulrika Eriksson 2) 1 164 55 1 219 65 129 

* Övriga förmåner utgör till största delen förmånsvärdet på tjänstebil och drivmedelsförmån. 

1) Eva Fernvall började sin anställning den 1 april 2005. 

2) Ulrika Eriksson började sin anställning den 14 februari 2005. 

Ersättning och förmåner till verkställande direktören och andra 

ledande befattningshavare utgörs av kontant utbetald lön, övriga förmåner 

samt pensionsåtaganden. Samtliga belopp är angivna exklusive 

sociala avgifter respektive löneskatt. Från och med 2003 redovisas 

företagsledningens löner, övriga förmåner samt pensionskostnader 

per person i samråd med ägaren. 

Verkställande direktören har 65 års pensionsålder. Pension 

utgår enligt Apotekets pensionsplan, vilken i allt väsentligt motsvarar 

ITP-planen. För lönedelar överstigande 30 förhöjda prisbelopp utgår 

pension om 32,5 procent på pensionsmedförande lön. Uppsägningstiden 

uppgår ömsesidigt till 6 månader. I det fall uppsägning sker från 

arbetsgivarens sida utgår förutom lön under uppsägningstiden dessutom 

avgångsvederlag under 18 månader. Avgångsvederlaget utbetalas 

månadsvis. Lön under uppsägningstiden och avgångsvederlaget 

avräknas fullt ut i det fall verkställande direktören erhåller inkomst från 

annan förvärvsverksamhet. 

Övriga ledande befattningshavare har 12 månaders uppsägningstid 

om uppsägning sker från Apoteket AB:s sida och 6 månader om uppsägning 

sker från arbetstagarens sida. Vid uppsägning från arbetsgivarens 

sida utgår dessutom 12 månaders avgångsvederlag. Både 

avgångsvederlag och uppsägningslön avräknas fullt ut om arbetstagaren 

erhåller inkomst från annan förvärvsverksamhet. 

Tre ledande befattningshavare har 60 års pensionsålder. För 

dessa tre utges pension mellan 60–65 års ålder med 65 procent av 

pensionsmedförande lön. Övriga fyra ledande befattningshavare har 

65 års pensionsålder enligt Apotekets tjänstepensionsplan vilken i 

allt väsentligt motsvarar ITP-planen. 

Ersättning och förmåner till verkställande direktören och vice 

verkställande direktörerna har beslutats av styrelsen. Ersättning och 

förmåner till andra ledande befattningshavare har informerats i styrelsen 

och beslutats av verkställande direktören. 



12 Inkomstskatt 



Aktuell skatt för året –85 –62 –85 –61 

Uppskjuten skatt –4 –15 2 –2 

Summa –89 –77 –83 –63 

Skatten på koncernens och moderbolagets resultat före skatt skiljer 

sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid vägd genomsnittlig 

skattesats gällande för resultaten i koncernen och moderbolaget 

enligt följande: 



Resultat före skatt 290 282 267 211 

Skatt enligt gällande skattesats –82 –79 –76 –59 

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 1 1 1 1 

Skatteeffekt av ej skattepliktiga kostnader –8 –4 –8 –4 

Skatt på koncernbidrag – – – –2 

Övriga skattemässiga justeringar – 5 – 1 

Skattekostnad –89 –77 –83 –63 

Den gällande skattesatsen för inkomstskatt är 28 (28) procent. 

13 Uppskjuten skatt 

Koncern 

Moderbolag 


Årets uppskjutna skattekostnad 

Uppskjuten skattekostnad 

avseende temporära skillnader 2 4 2 – 

Uppskjuten skatt koncernbidrag – – – –2 

Uppskjuten skattekostnad 

avseende obeskattade reserver –6 –4 – – 

Uppskjuten skatteskostnad pensionsfordran – –15 – – 

Uppskjuten skatt i resultaträkningen –4 –15 2 –2 

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital 

Uppskjuten skatt hänförligt 

till byte av redovisningsprincip – –223 – – 

Summa – –223 – – 

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade 

respektive skattemässiga värde är olika. Temporära skillnader 

avseende följande poster har resulterat i uppskjuten skattskulder eller 

skattefordringar. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas 

när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och 

skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. 

Efter sådan kvittning har följande belopp framkommit och redovisats 

i balansräkningen. 



Uppskjutna skattefordringar 

Avskrivning av lokalinredning 

i annans fastighet –14 –12 –14 –12 

Summa uppskjutna skattefordringar –14 –12 –14 –12 

Uppskjutna skatteskulder 

Uppskjuten skatt – pensionsfordran 238 238 – – 

Uppskjuten skatt – fastighet 5 5 5 – 

Uppskjuten skatt – Bostadsrätter 2 – 2 – 

Latent skatt – obeskattade reserver 166 160 – – 

Summa uppskjutna skatteskulder 411 403 7 – 

Netto skuld/fordran 397 391 –7 –12 



Vid årets början 391 370 –12 –12 

Redovisat i resultaträkningen 4 15 –2 – 

Redovisat i eget kapital 2 6 7 – 

Vid årets slut 397 391 –7 –12 

Koncern 

Moderbolag 


Uppskjutna skattefordringar som ska 

utnyttjas efter mer än 12 månader –14 –12 –14 –12 

Uppskjutna skattefordringar som ska 

utnyttjas inom 12 månader – – – – 

Summa –14 –12 –14 –12 

Uppskjutna skatteskulder som ska 

betalas efter mer än 12 månader 411 403 7 – 

Uppskjutna skatteskulder som ska 

betalas inom 12 månader – – – – 

Summa 411 403 7 – 


59


14 Resultat per aktie 

Koncern 


Årets resultat (mnkr) 201 205 

Antal aktier 175 000 175 000 

Resultat per aktie (kr) 1 149 1 171 

Ingen utspädningseffekt finns. 

15 Kassaflöde från rörelsen 

Koncern 


Perioden vinst 201 205 

Justeringar för: 

skatt 89 77 

avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 221 192 

avskrivningar på immateriella tillgångar 21 23 

nedskrivning av immateriella tillgångar – 15 

förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 5 

nettoförändring av övriga avsättningar 22 9 

ränteintäkter –12 –12 

räntekostnader 14 14 

andel av vinst/förlust i intresseföretag 0 1 

förändring finansiella anläggningstillgångar 11 –56 

Förändringar i rörelsekapital 

Ökning/minskning varulager –135 –106 

Ökning/minskning kundfordringar –229 –387 

Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar 19 355 

Ökning/minskning leverantörsskulder –110 33 

Minskning/ökning övriga kortfristiga skulder 102 –41 

Kassaflöde från rörelsen 228 327 

I kassaflödesanalysen består försäljning av materiella anläggningstillgångar 

av följande delposter: 



Bokfört värde 19 65 19 65 

Förlust vid försäljning av materiella 

anläggningstillgångar –14 –5 –14 –5 

Försäljningsintäkter från materiella 

anläggningstillgångar 5 60 5 60 

Under året har bolaget ökat finansiell leasing med 83 miljoner kronor. 

16 Immateriella tillgångar 

Apoteket har balanserat utgifter för utvecklingsarbeten för en plattform 

för e-handelsverksamheten, kundcentrum, order- och lagersystem 

inom distansenheten samt utveckling av läkemedelsregister/ 

läkemedelsförteckning. Dessutom balanseras utgifter för inköp av 

hyreskontrakt för lokaler belägna i strategiska lägen. 

Värdering har gjorts enligt IAS 36 varvid beräknat återvinningsvärde 

har jämförts med bokfört värde för respektive immateriell tillgång. 

Vid värderingen har inte framkommit något behov av nedskrivning. 



Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 130 116 130 116 

Årets utvecklingsarbete 37 14 37 14 

Vid årets slut 167 130 167 130 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Vid årets början –59 –36 –59 –36 

Årets avskrivning enligt plan –21 –23 –21 –23 

Vid årets slut –80 –59 –80 –59 

Ackumulerade nedskrivningar 

Vid årets början –15 — –15 — 

Årets nedskrivningar – –15 – –15 

Vid årets slut –15 –15 –15 –15 

Planenligt restvärde vid årets slut 72 56 72 56 

17 Byggnader, mark och markanläggningar 





Nyanskaffningar 1 12 – 5 

Utrangeringar –5 – –5 – 

Omföringar 1) 16 – 16 – 

Vid årets slut 476 464 437 426 


Vid årets början –204 –188 –217 –200 

Effekt av byte av redovisningsprincip – – 17 – 

Utrangeringar 5 – 5 – 


Vid årets slut –215 –204 –210 –217 


Bokfört värde, byggnader 246 244 214 195 

Bokfört värde, mark och markanläggningar 15 16 13 14 

Taxeringsvärden, byggnader 76 75 67 66 

Taxeringsvärden, mark 23 23 22 22 

1) Omföringar avser färdigställda ombyggnadsprojekt som är aktiverade. 

Det finns inga väsentliga tecknade kontrakt med entreprenörer 

avseende om- eller nybyggnation. 



18 Inventarier 




Vid årets början 2 387 2 776 2 301 2 773 

Nyanskaffningar 290 282 206 199 

Avyttringar och utrangeringar –166 –671 –165 –671 

Vid årets slut 2 511 2 387 2 342 2 301 


Vid årets början –1 553 –1 967 –1 535 –1 965 

Avyttringar och utrangeringar 145 594 145 594 


Vid årets slut –1 613 –1 553 –1 534 –1 535 


Finansiella leasingavtal 

I koncernens materiella tillgångar ingår leasingobjekt som innehas 

enligt finansiella leasingavtal enligt följande: 

Anskaff- Ackumulerade 

ningsvärden avskrivningar 


Inventarier 165 82 –76 – 15 

Framtida minimileaseavgifter har följande förfallotidpunkter 

Nominella värden 


Inom ett år 63 63 

Senare än ett men inom fem år 126 188 

Summa 188 251 

Nuvärdet av de framtida minimileaseavgifterna redovisas dels som 

kortfristig, dels som långfristig skuld. 

Under år 2004 tecknades ett avtal mellan Apoteket och WM-data 

gällande outsourcing av Apotekets IT-verksamhet. Avtalet löper på 

4 år med ett optionsår. Variabla avgifter ingår inte i periodens resultat. 

20 Innehav i intresseföretag 

Koncern 

Moderbolag 


Ingående balans 10 3 11 3 

Årets nyanskaffningar 10 8 – 8 

Omföringar 1) 9 – – – 

Nedskrivningar –2 – –2 – 

Andel av vinst/förlust 2) 0 –1 – – 

Utgående balans 27 10 9 11 

1) Omföring kapitalandel Högberga Gård AB från balansposten andra långfristiga 

värdepappersinnehav 

2) Andel av vinst/förlust anges efter skatt. 

Koncernens andelar i intresseföretag 

2004 Tillgångar Skulder Intäkter Vinst/Förlust 

Kårhuset Pharmen AB 

556043-3277, Uppsala 7 2 0 –1 

Nordiska Apoteksservice AB 

556629-4616 Stockholm 0 0 0 0 

7 2 0 –1 

2005 Tillgångar Skulder Intäkter Vinst/Förlust 


556043-3277, Uppsala 7 3 0 0 


556629-4616 Stockholm 0 0 0 0 

Fastighets AB Högberga 

556449-1677, Stockholm 26 6 9 0 

Summa 33 9 9 0 

Specifikation av moderbolagets andelar i intresseföretag 

Andelar Antal i procent Bokfört värde 


556043-3277, Uppsala 27 000 45,0 9 


556629-4616 Stockholm 34 000 33,3 0 

19 Pågående nyanläggningar 





Under året nedlagda kostnader 6 8 5 8 

Omföringar 1) –16 – –16 – 

Vid årets slut 1 11 0 11 

1) Omföringar avser färdigställda ombyggnationer som är aktiverade. 

21 Finansiella tillgångar 

som kan säljas 

Koncern 

Moderbolag 


Vid årets början – – – – 

Omföringar 1) 2 – 2 – 

Omvärdering, förd till Eget kapital 3 – 3 – 

Utgående balans 5 – 5 – 

1) Avser omföring från Andra långfristiga värdepappersinnehav. 

Finansiella tillgångar som kan säljas består av bostadsrätter. 

Verkligt värde har fastställts genom extern värdering. 


61


22 Andra långfristiga värdepappersInnehav 

Koncern 

Moderbolag 



Omföring 1) –9 – – – 

Omfört till Finansiella tillgångar 

som kan säljas –2 – –2 – 

Utgående balans – 11 – 2 

1) Omföring av kapitalandel Högberga Gård AB, till balansposten Innehav i intresseföretag 

23 Pensionsfordran i koncernen 

Alla anställda i Apoteket AB omfattas av pensionsavtal som till största 

delen är förmånsbestämt. Pensionsplanen omfattar sjukpension, ålderspension 

och efterlevandepension. En mindre del som avser ålderspensionskomplettering 

är avgiftsbaserad. Förmånsbaserade pensioner ger 

den anställde pension motsvarande en viss procentuell andel av den 

pensionsgrundande lönen. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen 

är tryggad i Apoteket AB:s pensionsstiftelse. Anställda i Apotekets 

dotterföretag omfattas av ITP-planen som är försäkrad i Alecta. När 

det gäller försäkringstryggad ITP har Alecta meddelat att de saknar 

tillräcklig information för förmånsbestämd redovisning, därför kommer 

ITP-planen att redovisas som en avgiftsbestämd plan. 

Pensionsförmåner 

De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt 

följande: 


Nuvärdet av fonderade förpliktelser 6 680 6 130 

Verkligt värde på förvaltningstillgångar –7 735 –6 835 

Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar –1 055 –705 

Oredovisade aktuariella vinster 372 22 

Särskild löneskatt –166 –166 

Fordran i balansräkningen –849 –849 

Pensionsstiftelsens tillgångar omfattar huvudsakligen aktier och räntebärande 

värdepapper med följande verkligt värde på balansdagen: 


Aktier och liknande finansiella instrument 3 064 2 650 

Räntebärande värdepapper m.m. 4 686 4 242 

Övriga kortfristiga skulder –15 –57 

Summa 7 735 6 835 

De belopp som redovisas i resultaträkningen är följande: 


Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 231 223 

Kostnad avgångspensioner 14 – 

Effekt av kända personalreduktioner –5 – 

Räntekostnad 255 273 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –314 –355 

Summa kostnad för förmånsbestämda planer 181 141 

Kostnad för avgiftsbestämda planer 83 84 

Särskild löneskatt 54 15 

Summa pensionskostnad 318 240 

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick till 

950 (806) miljoner kronor. 

De viktigaste aktuariella antagandena som användes var följande: 


Diskonteringsränta 3,75% 4,50% 

Förväntad nettoavkastning på förvaltningstillgångar 4,60% 5,85% 

Framtida löneökningar 2,25% 2,50% 

Förhöjt prisbasbelopp 1,75% 2,00% 

Personalomsättning 3,50% 3,50% 

Diskonteringsräntan är kopplad till uppskattad löptid för förpliktelser 

och har fastställts med hänsyn tagen till den marknadsmässiga avkastningen 

för förstklassiga statsobligationer. 

Förhöjt prisbasbelopp är ett mått på inflationsantagandet. Det förhöjda 

prisbasbeloppet speglar utvecklingen av konsumentprisindex och 

används av Apoteket för pensionsuppräkning och uppräkning av 

pensionsunderlag samt fribrevsvärden. 

Förväntad löneökning speglar framtida förväntade procentuella 

löneökningar med hänsyn tagen till framtida förväntad inflation 

(se det förhöjda prisbasbeloppet). 

Personalomsättning bygger på dels historiska fakta, dels på 

förväntad framtida personalomsättning. 

Specifikation av förändringarna i förmånsbestämda pensionsplaner 

och förvaltningstillgångar 

2005-12-31 

Specifikation förmånsbaserat pensionsåtagande 

Nuvärde av förpliktelsen 2005-01-01 6 130 

Kostnad för nyintjänande 231 

Kostnad avgångspensioner 14 

Effekt av kända personalreduktioner –5 

Räntekostnad 255 

Utbetalda förmåner –231 

Aktuariell förlust 1) 286 

Nuvärde av förpliktelsen 2005-12-31 6 680 

Specifikation förändring av förvaltningstillgångarna 

Förvaltningstillgångar ingående värde 2005-01-01 6 835 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 314 

Utbetalda medel till arbetsgivaren –50 

Aktuariell vinst 636 

Förvaltningstillgångarnas utgående värde 2005-12-31 7 735 

1) Aktuariell förlust består av ändrad diskonteringsränta, 711 miljoner kronor samt ändrade 

antaganden –425 miljoner kronor. 

Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier och räntebärande 

värdepapper med följande marknadsvärden på balansdagen: 

Tillgångsslag 2005-12-31 Andel 

Aktier och liknande finansiella instrument 3 064 39,5% 

Räntebärande värdepapper m.m. 4 686 60,5% 

Övriga kortfristiga skulder –15 – 

Summa 7 735 100% 



24 Varulager 



Råvaror och förnödenheter 40 35 40 35 

Varor under tillverkning 5 5 5 5 

Färdiga varor till anskaffningsvärde 9 11 9 11 

Handelsvaror till nettoförsäljningsvärde 1 557 1 425 1 400 1 289 

Summa 1 611 1 476 1 454 1 340 

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Handelsvaror 

och uppgick i koncernen till 28 465 (27 421) miljoner kronor och i 

moderbolaget till 27 457 (26 612) miljoner kronor. 

25 Övriga fordringar 

28 Skulder till kreditinstitut, räntebärande 

Koncernen Moderbolag 

2005 2004 2005 2004 Beviljad 

Nordea 1 715 1 000 1 715 1 000 2 000 

SEB – — – — 400 

Certifikat 1 000 1 000 1 000 1 000 1 500 

Danske Bank – — – — 500 

Totalt utnyttjad kredit 2 715 2 000 2 715 2 000 4 400 

Beviljad ej utnyttjad checkkredit 1000 miljoner kronor. 

Låneskulder omfattar dagslån om 1 715 (1 000) miljoner kronor 

med en räntesats om 1,75 procent, samt ett certifikat om 1000 

(1000) miljoner kronor till en räntesats om 1,62 procent. Löptid för 

certifikatet är 7 dagar. 

Koncern 

Moderbolag 


Momsfordran 538 527 537 526 

Övriga fordringar 33 72 23 71 

Summa 571 599 560 597 

26 Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 

Koncern 

Moderbolag 


Aviserade hyror 113 108 112 107 

Periodiserade intäkter 6 9 5 9 

Övriga poster 40 35 40 35 

Summa 159 152 157 151 

27 Likvida medel 

Likvida medel innefattar kassa och bank. 

29 Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter 

Koncern 

Moderbolag 


Semesterersättningsreserv 324 322 320 319 

Avräkning arbetsgivaravgift RFV 87 88 86 87 

Retroaktiva löner 9 8 9 8 

Förutbetalda intäkter 6 6 2 0 

Periodiserade leverantörsfakturor 128 115 48 55 

Övriga poster 35 29 24 18 

Summa 589 568 489 487 

30 Övriga avsättningar 

Koncern 

Moderbolag 



Kostnadsfört i resultaträkningarna 

Tillkommande avsättningar 35 18 35 18 

Utnyttjat under året –13 –9 –13 –9 

Vid årets slut 59 37 59 37 

Avsättningarna utgörs av reserveringar för omstruktureringskostnader 

motsvarande 35 miljoner kronor. Omstruktureringskostnaderna inkluderar 

bland annat arbetsbefriad uppsägningstid för lokalvårdare och 

distriktmedarbetare, avgångsvederlag, utbildningserbjudande, premie 

trygghetsrådet. Vidare finns reserveringar motsvarande 18 miljoner 

kronor för tomställda lokaler i Nacka Strand. För tomställda lokaler 

inom enheten för Dosdispensering, har reserverats 6 miljoner kronor. 


63


31 Finansiella instrument och finansiell 

riskhantering 

Koncernens finansiella risker kontrolleras och sköts av ekonomiavdelningen. 

Principerna för hur detta ska utföras finns i en av styrelsen 

fastlagd finanspolicy. Nedan redogörs översiktligt för viktigare finansiella 

risker och hur dessa hanteras. 

Ränterisk 

Koncernens intäkter och kassaflöden från rörelsen är i allt väsentligt 

oberoende av förändringar i marknadsmässiga räntenivåer. Koncernen 

innehar inga väsentliga räntebärande tillgångar. Koncernen finansierar 

vid månadsskiftena ett negativt rörelsekapital dels med dagslån till 

rörlig ränta, dels med ett certifikat med en löptid om 7 dagar. 

Kreditrisk 

Koncernen har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Fastställd 

policy för kreditriskhantering finns framtagen. 

Likviditetsrisk 

Hanteringen av likviditetsrisken sker med försiktighet. Finansiering av 

tillfällig likviditetspåfrestning vid månadsskiftena hanteras via tillräckliga 

avtalade kreditmöjligheter. 

Verkligt värde 

Nedanstående tabell visar redovisat och verkligt värde per typ av 

instrument. 


Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt 

Koncernen värde värde värde värde 

Tillgångar 

Bostadsrätter 5 5 2 5 

Kundfordringar 4 409 4 409 4 180 4 180 

Total 4 414 4 414 4 182 4 185 

Skulder 

Leverantörsskulder 3 098 3 098 3 208 3 208 

Låneskulder 2 715 2 715 2 000 2 000 

Total 5 813 5 813 5 208 5 208 

I redovisat värde för kundfordringar beaktas den andel av fordringarna 

som anses osäkra. Andelen osäkra fordringar beräknas utifrån en i 

Apoteket etablerad och väl beprövad modell. Redovisat värde utgör 

således en god approximation av verkligt värde. Leverantörsskulders 

verkliga värde utgörs av redovisat värde. Låneskulder inkluderar dagslån 

om 1000 miljoner kronor samt ett certifikat om 1000 miljoner 

kronor. Löptid för certifikatet är 7 dagar. Redovisat värde för låneskulder 

utgör en god approximation av det verkliga värdet. 

32 Medelantal anställda m.m. 


Medel- 

Medelantalet 

varav antalet varav 

anställda män % anställda män % 

Moderbolag 

Sverige 10 858 10,5 10 806 10,0 

Dotterföretag 

Sverige 56 33,9 50 32,0 

Koncernen totalt 10 914 10,6 10 856 10,1 

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 


varav 

varav 

antal män % antal män % 

Koncernen 

Styrelseledamöter 29 51,7 29 48,3 

Verkställande direktör och 

andra ledande befattningshavare 20 45,0 22 50,0 

Moderbolag 

Styrelseledamöter 11 45,5 11 27,3 

Verkställande direktör och 

andra ledande befattningshavare 8 37,5 10 60,0 

Sjukfrånvaro Koncernen Moderbolag 


Total sjukfrånvaro i procent av den 

sammanlagda ordinarie arbetstiden 6,2 6,3 6,2 6,3 

Sjukfrånvaro för kvinnor 1) 6,5 6,6 6,5 6,6 

Sjukfrånvaro för män 1) 3,5 3,8 3,5 3,8 

Sjukfrånvaro för 

åldersgruppen 29 år och yngre 1) 3,5 3,6 3,5 3,6 


åldersgruppen 30–49 år 1) 6,5 6,3 6,5 6,3 


åldersgruppen 50 år och äldre 1) 6,9 7,2 6,9 7,2 

1) I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för respektive grupp 

Koncernen 

Moderbolag 


Andelen av total sjukfrånvaro 

som har varat i 60 dagar eller mer (%) 3,1 3,7 3,1 3,7 



33 Transaktioner med närstående 

Koncernföretag 

För moderbolaget avser 0,3 (0,1) procent av årets inköp och 1,2 (1,0) 

procent av årets intäkter egna dotterbolag. Vid inköp och försäljning 

mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som 

vid transaktioner med externa parter. 

Svenska staten 

Apoteket är helägt av svenska staten. Inköp och försäljning av 

produkter och tjänster till och från statliga myndigheter och bolag 

sker på affärsmässiga grunder. 

Övriga ränteintäkter och räntekostnader 

I ränteintäkterna ingår räntor avseende koncernföretag till ett belopp 

av 0,5 (0,4) miljoner kronor. I räntekostnader ingår räntor avseende 

koncernföretag till ett belopp av 2,5 (0,7) miljoner kronor. 

Ersättning till ledande befattningahavare presenteras i not 11. 

35 Resultat från andelar i koncern företag 

Moderbolag 


Utdelningar 263 176 

Summa 263 176 

36 Bokslutsdispositioner 

Moderbolag 


Skillnad mellan bokförd avskrivning 

och avskrivning enligt plan 

– Byggnader 7 7 

– Inventarier –3 –15 

Periodiseringsfond, årets avsättning –95 –73 

Återföring periodiseringsfond 70 63 

Summa –21 –18 

34 Moderbolagets fördelning av 

nettoomsättning på rörelse grenar 


Privatkund 25 802 25 510 

Avtalskund 7 857 7 226 

Övrig verksamhet 10 6 

Summa 33 669 32 742 

37 Justering för poster som ej ingår i 

kassaflödet 

Moderbolag 


Avskrivningar 180 218 

Resultat från andelar i koncernföretag 2005 –263 –176 

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 22 9 

Utrangeringar/försäljning av inventarier 14 17 

Summa –47 68 


65


38 Andelar i koncernföretag 

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av aktier 

och andelar i koncernföretag. 

Antal Andel i 

Bokfört värde 

Koncernföretag/Org nr/Säte andelar procent 2005 2004 


556469-7141, Stockholm 500 100 6 6 

IHE, Institutet för Hälsooch 

Sjukvårdsekonomi AB 

556186-3498, Lund 5 000 100 3 3 

Förvaltnings AB Tanken 

556500-6953, Stockholm 1 000 100 0 0 

Adara AB 

556615-7367, Stockholm 1 000 100 65 65 

Apoteket International AB 

556606-4266, Stockholm 1 000 100 0 0 

Vilande bolag 

Apoteksinformation AB 

556043-0984, Stockholm 50 000 100 6 6 

Apoteksproduktion AB 

556197-7355, Stockholm 1 000 100 0 0 

BD Bankdata AB 

556309-7343, Stockholm 1 000 100 0 0 

Apoteksbolaget AB 

556459-6723, Stockholm 500 100 1 1 

Sveriges Apotek AB 

556481-5966, Stockholm 1 000 100 0 0 

Summa 81 81 

39 Utdelning per aktie 

På bolagsstämman den 5 april 2006 kommer en utdelning avseende 

2005 på 400 kronor per aktie, totalt 70 miljoner kronor att föreslås. 

Detta belopp har inte redovisats som skuld, utan kommer att redovisas 

som en vinstdisposition under eget kapital, för räkenskapsåret 2006. 

Utdelning avseende 2004 uppgick till 571 kronor per aktie, totalt 


40 Obeskattade reserver 

Moderbolag 


Ackumulerade avskrivningar utöver plan 247 251 

Periodiseringsfonder 344 319 

Summa 591 570 

Ackumulerade avskrivningar utöver plan fördelar sig enligt följande: 

Byggnader och markanläggningar 43 51 

Inventarier 204 200 

Summa 247 251 

Periodiseringsfonder fördelar sig enligt följande: 

Periodiseringsfond, avsatt, taxering 2000 – 70 

Periodiseringsfond, avsatt, taxering 2001 48 48 



Periodiseringsfond, avsatt, taxering 2005 73 73 

Periodiseringsfond, avsatt, taxering 2006 95 – 

Summa 344 319 

41 Händelser efter balansdagen 

För att få en så rationell tillverkning som möjligt beslutades 

2006-02-13, efter centrala samverkansförhandlingar med de 

fackliga organisationerna, att verksamheten vid dosapoteket i Boden, 

som omfattar 4 300 kunder, överförs till dosapoteket i Umeå. 

Dosapoteket i Umeå, som lokalmässigt har en kapacitet på 18 000 

kunder, kommer därmed att hantera sammanlagt 16 300 kunder. 

Överföringen av verksamheten sker utan att detta negativt kommer 

att påverka kunderna och leder till en kostnadsbesparing. 



42 Bryggor vid övergång till IFRS 

Balansräkningar 2004-01-01 (Övergångsdatum) 

Svenska Effekt 

redovis- av övernings- 

gång till 

mnkr Not regler IFRS IFRS 

Immateriella tillgångar 80 80 

Materiella anläggningstillgångar a 1 061 15 1 076 

Finansiella anläggningstillgångar 816 816 

Varulager 1 367 1 367 


Övriga kortfristiga fordringar 1 103 1 103 

Likvida medel 486 486 

Summa tillgångar 8 706 15 8 721 

Eget kapital a 2 425 11 2 436 

Avsättningar b 397 –397 – 

Långfristiga skulder a, b, d 0 370 370 

Kortfristiga skulder, räntebärande 1 929 1 929 

Övriga kortfristiga skulder b 3 955 31 3 986 

Summa eget kapital och skulder 8 706 15 8 721 

Balansräkningar 2004-12-31 



gång till 



Materiella anläggningstillgångar a 1 088 17 1 105 

Finansiella anläggningstillgångar 873 873 



Övriga kortfristiga fordringar 779 779 



Eget kapital a 2 506 12 2 518 

Avsättningar b 423 –423 – 

Långfristiga skulder a, b, d 47 391 438 


Övriga kortfristiga skulder b 3 950 37 3 987 


Förändringar Eget Kapital 

mnkr Not 2004-01-01 2004-12-31 

Eget kapital enligt tidigare 

tillämpade redovisningsprinciper 2 425 2 506 

Materiella anläggningstillgångar a 15 17 

Skatteeffekter av ovanstående d –4 –5 

Totalt justering av eget kapital 11 12 

Eget kapital enligt IFRS 2 436 2 518 

Resultaträkningar 2004 



gång till 


Nettoomsättning 34 092 34 092 

Övriga rörelseintäkter 19 19 

Handelsvaror –27 421 –27 421 

Övriga externa kostnader –1 572 –1 572 

Personalkostnader –4 603 –4 603 

Avskrivningar a –232 2 –230 

Rörelseresultat 283 2 285 

Räntenetto –2 –2 

Andelar i intresseföretags resultat –1 –1 

Resultat före skatt 280 2 282 

Skatt d –76 –1 –77 

Periodens resultat 204 1 205 

Förändring Resultat Januari – December 2004 

Rörelse- Resultat Årets 

mnkr Not resultat före skatt resultat 

Resultat enligt tidigare 

tillämpade redovisningsprinciper 283 280 204 

Minskade avskrivningar 

– materiella tillgångar a 2 2 2 

Uppskjuten skatt d 0 0 –1 

Total justering av resultat 2 2 1 

Resultat enligt IFRS 285 282 205 

Övergång till IAS 39 

Balansräkningar 2005-01-01 

Effekt 

av över- IFRS 

IFRS gång till justerad 

mnkr Not 2005-01-01 IAS 39 2005-01-01 


Materiella anläggningstillgångar 1 105 1 105 

Finansiella anläggningstillgångar c 873 4 877 



Övriga kortfristiga fordringar 779 779 



Eget kapital c 2 518 3 2 521 

Långfristiga skulder 438 1 439 


Övriga kortfristiga skulder 3 987 3 987 



67


Noter, övergång till IFRS 

a Materiella anläggningstillgångar 

IAS 16 kräver att materiella anläggningstillgångar med väsentliga 

delkomponenter som skiljer sig åt avseende nyttjandeperiod ska 

delas upp och åsättas individuella nyttjandeperioder, så kallad komponentavskrivning. 

Denna metod har enligt tidigare gällande redovisningsstandard 

enbart rekommenderats. Apoteket har identifierat 

byggnader som den tillgångsklass där komponentavskrivning kommer 

att medföra en effekt på bolagets redovisade värden. Justering 

av seende balansposten byggnader uppgår till 15 miljoner kronor 

per 2004-01-01 och till 17 miljoner kronor per 2004-12-31. 

Justeringen har också medfört en minskning av posten avskrivningar 

med 2 miljoner kronor för helåret 2004. 

b Omklassificering av avsättningar 

Enligt IAS 1 är avsättningar ingen huvudrubrik i balansräkningen utan 

avsättningar ska klassificeras som långfristiga eller kortfristiga skulder. 

IAS 1 anger också att uppskjuten skatt ska redovisas som långfristig 

skuld i sin helhet. För Apotekets del innebär detta att långfristiga 

skulder ökat med totalt 366 miljoner kronor och kortfristiga skulder 

med 31 miljoner kronor per 2004-01-01. Per 2004-12-31 är motsvarande 

ökning av långfristiga skulder 386 miljoner kronor och 

37 miljoner kronor för kortfristiga skulder. Samtliga avsättningar 

anses vara icke räntebärande. 

c IAS 39 Finansiella tillgångar 

En identifierad finansiell tillgång ska, enligt IAS 39, värderas till 

verkligt värde. Apoteket har identifierat finansiella anläggningstillgångar 

som kan säljas och dessa redovisas till verkligt värde där 

värdeförändringen förs direkt till eget kapital. Justering avseende 

balansposten finansiella anläggningstillgångar har gjorts med 4 miljoner 

kronor per 2005-01-01och avser marknadsvärdering av bostadsrätter. 

Verkligt värde har fastställts genom extern värdering. 

d Skatt vid övergång till IFRS 

Avseende samtliga justeringar som övergången till IFRS föranlett har 

uppskjuten skattefordran respektive uppskjuten skatteskuld beaktats i 

ingångsbalansen. Netto utgör uppskjuten skatt avseende IFRS justeringarna 

en uppskjuten skatteskuld uppgående till 4 miljoner kronor. 

e Ny presentation av eget kapital 

I samband med övergången till IFRS förändras även presentationsformen 

av eget kapital i balansräkningen. Under tidigare redovisningsprinciper 

skulle eget kapital delas upp i fritt och bundet eget kapital. 

I enlighet med IAS 1 ska det egna kapitalet i stället delas upp de delkomponenter 

det består av. Enligt IAS 1 ska ett företag som minimum 

presentera emitterat kapital och övrigt eget kapital i balansräkningen. 

Apoteket har valt att dela upp eget kapital ytterligare i enlighet med 

nedanstående uppställning. 

Belopp i miljoner kronor 2004-01-01 2004-12-31 

Aktiekapital 

Andra reserver 

Balanserad vinst 

Summa eget kapital 

I posten aktiekapital ingår det registrerade aktiekapitalet. Andra 

reserver består av intäkter och kostnader som enligt olika IFRS 

standarder ska redovisas i eget kapital. I Apotekets fall föreligger 

inga poster i andra reserver för 2004, dock kommer bolaget i samband 

med övergången till IAS 39 att presentera verkligt värde förändring 

av tillgångar som kan säljas, i denna post. Posten balanserad 

vinst motsvaras av de ackumulerade vinster och förluster som bolaget 

genererat sedan det startades. 

För att visa hur det eget kapital som fastställts i enlighet med IFRS 

(vilket redogjorts för ovan), ska presenteras i enlighet med IAS 1 uppställningsform, 

har nedanstående tabeller för Ingående balans 2004 

samt utgående balans 2004 upprättats: 

Belopp i miljoner kronor 2004-01-01 2004-12-31 

Aktiekapital 175 175 

Övrigt tillskjutet kapital – – 

Andra reserver – – 





Förslag till vinstdisposition 

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel 

Fond för verkligt värde 

Balanserad vinst 

Årets vinst 

Totalt 

2 913 738 Kr 

1 182 027 604 Kr 

184 198 882 Kr 

1 369 140 224 Kr 

Styrelsens yttrande över den föreslagna vinstutdelningen 

Styrelsen anser att den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig utifrån moderbolagets och 

koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt samt förenligt med ägarens 

krav och förväntningar. 

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att 

Till aktieägaren utdelas 400 kronor per aktie, totalt 

I ny räkning överförs 

Totalt 

70 000 000 Kr 

1 299 140 224 Kr 

1 369 140 224 Kr 

Den av årsstämman beslutade utdelningen kommer att utbetalas senast den 28 april 2006. 

Styrelsen och verkställande direktören för Apoteket AB försäkrar att, så vitt vi känner till, årsredovisningen 

är upprättad i överenstämmelse med god redovisningssed för aktiebolag i enlighet 

med ägarnas lämnade ägarpolicy, och att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden 

och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle påverka bilden av bolaget som 

skapats av årsredovisningen. 

Resultat- och balansräkningarna ska fastställas på årsstämman den 5 april 2006. 

Stockholm den 27 februari 2006 

Jan Bergqvist 

ORDFÖRANDE 

Barbro Carlsson 

Eva Eriksson 

Inga-Lill Furberg Carina Jansson Peter Lagerblad 

Carola Lemne Pär Axel Sahlberg Mikael Sjöberg 

Stefan Carlsson 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 februari 2006. 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

Per Wardhammar 

AUKTORISERAD REVISOR 

Lars Nordstrand 


Riksrevisionen 

Min granskningsrapport har avgivits den 28 februari 2006. 

Anders Karlsson 

RIKSDAGSLEDAMOT 


69


Revisionsberättelse 

Till årsstämman i Apoteket AB (publ), Org nr 556138-6532 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i 

Apoteket AB (publ) för år 2005. Det är styrelsen och verkställande 

direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen 

och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet 

av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder 

IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen 

tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är 

att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen 

på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. 

Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med 

hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen 

och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp 

och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision 

ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och 

verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de 

betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören 

gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen 

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande 

om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden 

i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot 

eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. 

Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande 

direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, 

årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision 

ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 

och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning 

i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen 

har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder 

IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen 

och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. 

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens 

övriga delar. 

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och 

balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar 

vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och 

beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet 

för räkenskapsåret. 

Stockholm den 28 februari 2006. 







Granskningsrapport 

Till årsstämman i Apoteket AB (publ), org nr 556138-6532 

Jag har granskat Apoteket ABs verksamhet för år 2005. Granskningen 

har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed. 

Jag har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i 

bolaget för att kunna bedöma om verksamheten skötts på ett ändamålsenligt 

och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt 

att bolagets interna kontroll är tillräcklig. 

Jag har vidare granskat om bolaget, dess ledning och styrelse iakttar 

de riktlinjer för Apoteket AB specifikt, och för statliga bolag generellt, 

som fastlagts av statsmakterna. 

Jag anser att min granskning ger mig rimlig grund för följande 

uttalanden. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett 

ändamålsenligt sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. 

Min granskning har sammantaget inte påvisat några förhållanden 

som föranleder anmärkning. 






Fem år i sammandrag 

Nyckeltal 

2001 2002 2003 2004 2005 

Nettoomsättning, mnkr 29 668 32 026 33 112 34 092 35 444 

Bruttovinst, mnkr 5 252 5 853 6 235 6 671 6 979 

Rörelsens kostnader, mnkr 5 504 5 895 6 224 6 405 6 701 

Rörelseresultat, mnkr –222 20 19 285 292 

Finansiella poster, mnkr 78 11 178 –3 –2 

Resultat före skatt, mnkr –144 31 197 282 290 

Årets resultat, mnkr –126 12 351 205 201 

Utdelning (beslutad och utbetald följande år) 1) , mnkr 0 100 117 100 70 

Balansomslutning, mnkr 8 167 8 658 7 913 8 943 9 815 

Eget kapital, mnkr 1 611 1 648 1 855 2 518 2 632 

Procentuell förändring av nettoomsättning, % 6,5 7,9 3,4 3,0 4,0 

Bruttovinstmarginal, % 17,7 18,3 18,8 19,6 19,7 

Soliditet, % 19,7 19,0 23,4 28,2 26,8 

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % –3,3 1,9 5,4 7,5 6,2 

Räntabilitet på eget kapital, % –7,4 0,7 20,0 9,4 7,8 

Medelantal anställda, antal 10 600 10 827 10 886 10 856 10 914 

Antal läkemedelsposter (1 000-tal), antal 65 845 68 481 69 365 70 870 70 885 

1) Utdelning 2005 avser föreslagen ännu ej beslutad utdelning. 

Kommentarer 

Apotekets verksamhet visar under perioden 2001 fram till 2005 på en 

nettoomsättningsökning motsvarande 19,5 procent, en bruttovinstökning 

om 32,9 procent och en kostnadsökning om 21,7 procent. Rörelseresultatet 

för de två senaste åren har legat på knappt 300 miljoner 

kronor och är huvudsakligen en effekt av ett tydligt fokus på kostnadsbesparingar 

i verksamheten med bibehållen kvalitet. 

I resultatet för 2003 om 351 miljoner kronor ingår såväl en 

realisationsvinst som en återförd uppskjuten skatt, som uppkom i samband 

med försäljningen av aktieinnehavet i intresseföretaget Tamro. 

Ökningen av Eget kapital 2004 är en effekt av att Apoteket övergick 

till att redovisa det förmånsbaserade pensionsåtagandet enligt 

IAS 19. Effekten på eget kapital var 570 miljoner kronor. Samtidigt förbättrades 

soliditeten till 28,2 procent. 


71

Bolagsstyrningsrapport 


Moderbolaget i Apotekskoncernen, Apoteket Aktiebolag (publ.), är ett svenskt 

publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolaget ägs till 100 procent av 

svenska staten. Apoteket Aktiebolag tillsammans med dotterbolagen utgör 

koncernen, här kallad Apoteket. 

Till grund för Apotekets bolagsstyrning ligger 

svensk rätt och tillämpliga svenska och 

internationella regler. Bolagsstyr ningen följer 

också statens ägarpolitik jämte övriga 

direktiv och riktlinjer som staten meddelar. 

Under året har Apoteket, som ett komplement 

till statens ägarpolitik, anpassat sin 

bolagsstyrning till de regler som följer av 

Svensk kod för bolagsstyrning. Apoteket 

följer statens ägarpolitik och Svensk kod 

för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser 

från efterlevnaden av statens ägarpolitik 

och Svensk kod för bolagsstyrning redovisas 

nedan. Apotekets bolagsstyrningsrapport 

är granskad av bolagets revisorer. 

Verksamhet 

Apotekets uppdrag regleras i ett verksamhetsavtal 

mellan Apoteket och staten. I 

avtalet fastslås bland annat att Apoteket har 

ensamrätt att bedriva handel med läkemedel 

till allmänheten. 

Verksamhetsföremålet enligt Apotekets 

bolagsordning är att tillhandahålla varor 

och tjänster inom läkemedelsområdet samt 

bedriva därmed förenlig verksamhet. Verksamheten 

ska bedrivas på sådant sätt att en 

god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. 

Regelverk 

De statliga företagen lyder under samma 

lagar som andra bolag, och följer såväl 

aktiebolagslagen som annan tillämplig lagstiftning. 

Apoteket har även att följa statens 

ägarpolitik och de ägardirektiv som staten 

från tid till annan meddelar. Enligt statens 

ägarpolitik ska statligt ägda företag i tilllämpliga 

delar följa de regler som följer av 

Stockholmsbörsens noteringsavtal. Därutöver 

har regeringen fattat beslut om rikt- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



linjer för anställningsvillkor och incitamentsprogram 

samt ett antal policyfrågor 

där företag med statligt ägande åläggs att 

agera föredömligt. Det gäller bland annat 

jämställdhet, miljö och mångfald. 

Sedan den 1 juli 2005 har en kod för 

bolagsstyrning införts i Sverige, Svensk kod 

för bolagsstyrning (Koden). Detta regelverk 

kompletterar statens ägarpolitik, och 

Apoteket följer Koden i tillämpliga delar. 

Aktieägare 

Apoteket ägs till 100 procent av svenska 

staten. Regeringen har förlagt merparten 

av förvaltningen av det statliga ägandet till 

Näringsdepartementet. För vissa statligt 

ägda företag ligger dock ansvaret på andra 

departement. För Apotekets del är det 

Socialdepartementet som har ansvaret. 

Bolagsstämma 

Ordinarie bolagsstämma ska hållas senast 

den 30 april. Bolagsstämman utser styrelse 

och fastställer resultat- och balansräkning. 

Den avhandlar även ärenden som ankommer 

på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen 

eller bolagsordningen. Riksdagsledamöter 

har rätt att närvara vid bolagsstämman. 

Även allmänheten bereds möjlighet 

att ställa frågor till företagsledningen i samband 

med ordinarie bolagsstämma. 

På ordinarie bolagsstämma som ägde 

rum den 12 april 2005 beslöts 

• att fastställa i årsredovisningen intagen 

resultaträkning och balansräkning för 

moderbolaget och koncernen, 

• att bolagets fria vinstmedel skulle disponeras 

så att till aktieägarna utdelas 

100 000 000 kronor, och att i ny räkning 

överfördes 1 169 382 654 kronor, 

• att fastställa arvode till styrelseordföranden 

med 185 000 kronor, till övriga 

ledamöter med 89 000 kronor och till 

suppleant med 33 500 kronor. 

• att fastställa arvodena till revisionsbyrån 

enligt särskild överenskommelse, till revisorn 

respektive revisorssuppleanten från 

Riksrevisionen enligt räkning och till 

lekmannarevisorn med 20 000 kronor. 

Styrelsens ordförande har ordet 

År 2005 var på många sätt ett framgångsrikt år för Apoteket. 

Men samtidigt lär vi oss att framgång inte är en station som vi 

kommer fram till, utan snarare ett sätt att resa. Apoteket har 

många framgångsfaktorer som vi måste sätta i arbete på de viktiga 

utvecklingsområden som vi ser framför oss. Vi ska göra 

ännu mera för att korta köer, minska väntetider och anpassa 

våra öppettider till kundernas behov och därtill gå vidare med 

nya kanaler för att öka tillgängligheten. Vi ska på bred front 

stärka våra insatser i folkhälsoarbetet genom hälsotorg, vårdotek, 

hälsokampanjer och förebyggande insatser. Vi ska utveckla vår 

försäljning av miljökontrollerade handelsvaror. Och vi ska öka 

vårt utbud av farmaceutiska tjänster, verka för en bra läkemedelsanvändning 

och bli en allt viktigare samarbetspartner i 

hälso- och sjukvården. 

En inspirerande och krävande utmaning är att väl förvalta 

och utveckla det stora förtroende som svenska folket ger sina 

apotek – ett förtroende som byggts upp under många år i 

miljontals möten mellan våra kunder och vår kunniga personal. 

En trygg och säker läkemedelsförsörjning är en del av välfärden 

och svenska apotek är i världsklass när det gäller säkerhet och 

kvalitet, liksom när det gäller rådgivning och objektiv och producentoberoende 

information. Våra apotek präglas av omsorg 

och omtanke om människa och miljö, och det är något som den 

svenska allmänheten sätter stort värde på. 

Styrelsen har att vaka över att Apoteket fortsätter att vara ett 

starkt och välskött företag med en stabil ekonomi och en positiv 

förändringskraft. Det ställer i sin tur krav på att styrelsen lever 

upp till andan i den nya bolagskoden och är beredd att ompröva 

och utveckla sina egna arbetsformer. I styrelsen känner vi stimulans 

och glädje i att söka nya vägar till ännu bättre kvalitet på 

vårt arbete och våra beslut. 

Jan Bergqvist 


73


Könsfördelning styrelsen 

för Apoteket AB 

 

 

På stämman överlämnades också dokumentet 

”Riktlinjer och information till Apoteket 

AB 2005”, innehållande riksdagsbeslut 

gällande Apoteket, regeringens riktlinjer, 

ägardirektivet samt avtalet mellan staten 

och Apoteket. 

Vid stämman närvarade styrelseledamöterna 

Jan Bergqvist (ordf), Barbro Carlsson, 

Eva Eriksson, Inga-Lill Furberg, Peter Lagerblad, 

Mikael Sjöberg och Britt-Marie Skoglösa 

samt VD Stefan Carlsson. Dessutom 

medverkade suppleanterna Carina Jansson 

och Michael Nilsson samt revisorerna Lars 

Nordstrand och Per Wardhammar. 

Apotekets bolagsstämmoprotokoll finns 

tillgängliga på Apotekets hemsida. 

Nomineringsprocess 

Processen för nominering av styrelseledamöter 

och revisorer sker enligt de principer 

som beskrivs i Statens ägarpolitik 2005, 

artikelnummer N5039. Skriften kan beställas 

eller laddas ner via www.regeringen.se. 

Principerna ersätter Kodens regler och av 

principerna framgår följande. 

Nomineringsprocessen för styrelseledamöter 

drivs och koordineras av enheten för 

statligt ägande inom Näringsdepartementet. 

En arbetsgrupp analyserar kompetensbehovet 

utifrån styrelsens sammansättning 

samt bolagets verksamhet och situation. 

Därefter fastställs eventuellt rekryteringsbehov 

och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet 

av ledamöter kommer från en bred rekryteringsbas. 

Då processen avslutas ska gjorda 

nomineringar offentliggöras enligt Kodens 

riktlinjer. 

Ansvaret för val av revisorer för företag 

med statligt ägande ligger hos ägaren. Det 

praktiska arbetet med upphandlingen hanteras 

av Apoteket och det slutliga beslutet 

fattas av ägaren på bolagsstämman. 

Riksrevisionen har förordnat en revisor 

jämte suppleant i bolaget. Enligt Apotekets 

bolagsordning ska även lekmannarevisor 

jämte suppleant utses av bolagsstämman. 

Lekmannarevisorer nomineras av riksdagsgruppen 

för Socialdemokraterna respektive 

Moderata Samlingspartiet. 

Styrelse 

Styrelsen svarar, inom ramen för tillämplig 

lag, bolagsordning och ägarens direktiv, för 

bolagets organisation och förvaltning av 

bolagets angelägenheter. Styrelsen fastställer 

årligen en arbetsordning, som utgör det 

huvudsakliga styrande dokumentet för 

styrelsens arbete. Därutöver har styrelsen 

antagit policy, instruktioner och riktlinjer 

för verksamheten. 

Enligt bolagsordningen för Apoteket 

ska styrelsen, förutom ledamöter och suppleanter 

som utses enligt lagen (1987:1245) 

om styrelserepresentation för de privatanställda, 

bestå av lägst fem och högst sju 

ledamöter utan suppleanter. Styrelsen 

består för närvarande av sju ledamöter, som 

utsetts på bolagsstämman samt två ledamöter 

och två suppleanter som utsetts av 

arbetstagarorganisationerna. 

Styrelsens ordförande 

Enligt arbetsordningen för Apotekets styrelse 

ska ordföranden tillse att styrelsearbetet 

bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör 

sina åligganden. Ordföranden ska bland 

annat organisera och leda styrelsearbetet, 

ha regelbunden kontakt med verkställande 

direktören, se till att styrelsen erhåller tillfredsställande 

informations- och beslutsunderlag 

samt svara för att styrelsen årligen 

genomför en utvärdering av det egna arbetet. 

En sådan utvärdering har också skett 

under 2005, genom att en enkät tillställts 

styrelsens ledamöter, där svaren lämnades 

anonymt. Resultatet har sammanställts och 

diskuterats i styrelsen i dess helhet, i syfte 

att utveckla styrelsens arbete. 

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. 



Styrelsens arbete 

Styrelsens arbete leds med utgångspunkt i att 

Apoteket ska vara en naturlig del av hälsooch 

sjukvården genom att arbeta mot visionen 

”Vi gör Sverige friskare”. Med utgångspunkt 

i verksamhetsavtalet har styrelsen prioriterat 

följande områden: 

• God ekonomi 

• Bra tillgänglighet 

• Bra läkemedelsanvändning 

• Utvecklat hälsoperspektiv 

Apotekets ställning som publikt företag 

förpliktigar till att sträva efter att vara ett 

föredöme vad gäller mångfald, jämställdhet 

och miljöarbete samt att tillse att Apotekets 

medarbetare verkar i en god arbetsmiljö. 

Allmänhetens höga förtroende för Apoteket 

ska bevaras och stärkas genom stor öppenhet 

och samarbete med kunder, ägare och 

andra intressenter. 

Statens ägarpolitik avviker från Kodens 

föreskrifter om att styrelsen ska inrätta dels 

ett ersättningsutskott och dels ett revisionsutskott. 

Enligt statens ägarpolitik åvilar det 

styrelsen att själv bedöma behovet av att 

inrätta sådana utskott. Med hänsyn till att 

ersättningsmodellen inom Apoteket inte 

innehåller rörlig ersättning samt att 

Apoteket inte har infört några incitamentsprogram 

för de anställda har styrelsen 

beslutat att inte inrätta ett ersättningsutskott. 

Styrelsen har även beslutat att inte 

inrätta ett revisionsutskott då man anser att 

styrelsen i sin nuvarande sammansättning 

och med tillgängliga resurser kan bedöma 

om den interna kontrollen och den finansiella 

rapporteringen är trovärdig, under 

kontroll och av hög kvalitet. 

Styrelsen har i sin arbetsordning fastställt 

en årscykel över frågor som styrelsen 

har att behandla under 2006. Under samtliga 

kvartal behandlas bolagets delårsresultat 

och resultatprognos. Därutöver behandlas 

särskilt under första kvartalet: de övergripande 

verksamhetsmålen, årsredovisningen, 

rapport om och utvärdering av intern kontroll 

samt bolagsstyrningsrapporten. Under 

andra kvartalet behandlas bland annat 

bolagsstämmoärenden, styrelsens arbetsordning, 

VD-instruktionen och bolagets 

beslutsregler. Under tredje kvartalet behandlas 

bland annat anställningsvillkor för personer 

i företagsledande ställning, riktlinjer för 

arbetet med budget och affärsplaner, utvärdering 

av styrelsens och VD:s arbete, utvärdering 

av revisionsinsats samt fastställande 

av vilka tjänster utöver revision som bolaget 

får upphandla av bolagets revisorer. Under 

fjärde kvartalet behandlas bland annat 

affärsplaner och budget, placeringspolitik 

för bolagets likviditetsförvaltning, principer 

och riktlinjer för bolagets risktagande samt 

fastställande av etiska riktlinjer. 

Viktiga frågor under året 

Apotekets styrelse har under 2005 arbetat 

med implementeringen av Koden samt 

medverkat i processen med att ta fram 

bolagsstyrningsrapport och rapport om 

intern kontroll. Som tidigare har styrelsen 

haft en löpande dialog med revisorerna. 

Revisorerna har medverkat vid fyra styrelsemöten 

under 2005. Vid dessa möten har 

det gjorts en genomgång av planerade revisionsinsatser, 

rapportering av den interna 

kontrollen samt granskning av delårsrapport 

för perioden januari till september, 

årsbokslut och årsredovisning. Därutöver 

har styrelsen träffat revisorerna utan företagsledningens 

medverkan. En utvärdering 

av styrelsens arbete har genomförts och 

resulterat i förbättringar i styrelsens arbete 

främst vad gäller den ekonomiska uppföljningen, 

beslutsunderlag samt uppföljning 

av fattade beslut. 

Under året har styrelsen haft tio sammanträden. 

Under dessa har bland annat 

följande frågor behandlats: 

• Åtgärder föranledda av EG-domen 

avseende apoteksmonopolets förenlighet 

med EG-rätten 


75


• Nytt avtal mellan staten och Apoteket 

AB om bolagets verksamhet 

• Apotekets strategiska plan för åren 

2006–2010 

• Handlingsplan med prioritering för 

tillgänglighetsåtagande 

• Handlingsplan för att skapa balans i 

receptaffären 

• Kreditprövning och delbetalningssystemet 

• Prisbildning och prissättning av läkemedel 

inom läkemedelsförmånen med 

framställning till Läkemedelsförmånsnämnden 

angående marginaljustering 

• Apotekets ekonomi och den externa 

rapporteringen 

• Apotekets organisation och personalomställningsarbetet 

• Övergripande styrprinciper i nya 

organisationen 

• Beslut om städentreprenad i Apoteket 

• Produktivitetsförbättringsarbetet 

• Samarbete med vårdföretaget Capio 

angående första länken i vårdkedjan 

• Läkemedelsanvändning och uppföljning 

i vårdens vardag 

Styrelsens sammansättning, antal möten samt arvoden 

Antal 

möten Arvode Invald år 

Jan Bergqvist 10 179 1999 

Barbro Carlsson 10 88 2001 

Susanne Eberstein 1 2 44 1998 

Eva Eriksson 6 88 2001 

Peter Lagerblad 9 88 2002 

Carola Lemne 10 88 2004 

Pär-Axel Sahlberg 2 6 67 2005 

Mikael Sjöberg 9 88 2001 

Gunilla Andersson 3 6 17 2005 

Inga-Lill Furberg 4 10 88 2000 

Carina Jansson 5 10 61 2002 

Michael Nilsson 6 9 34 2004 

Britt-Marie Skoglösa 7 4 44 1993 

Totalt antal möten 10 974 

1 Styrelseledamot fram till ordinarie bolagsstämma 2005 

2 Styrelseledamot från ordinarie bolagsstämma 2005 

3 Suppleant utsedd av Farmaciförbundet fr.o.m. sammanträde 2005-05-31 

4 Utsedd av Sveriges Farmacevtförbund. 

5 Utsedd av Farmaciförbundet. Suppleant t.o.m. sammanträde 2005-05-10. 

Ordinarie ledamot fr.o.m. sammanträde 2005-05-31 

6 Suppleant utsedd av Sveriges Farmacevt förbund 

7 Utsedd av Farmaciförbundet t.o.m. sammanträde 2005-05-10 

• Remissvar angående generisk förskrivning 

• Delårsrapporter, bokslutskommuniké, 

årsredovisning och ekonomiska planer. 

Styrelseledamöternas ställning 

Majoriteten av de ledamöter som valts av 

ägaren anses vara oberoende i förhållande 

till bolaget och bolagets ledning. Jan Bergqvist 

ska, i sin egenskap av ordförande i 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, inte 

anses vara oberoende i förhållande till bolaget. 

Carola Lemne ska inte heller anses oberoende 

i förhållande till bolaget, på grund 

av sitt uppdrag som VD vid Danderyds 

Sjukhus AB. De styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 

som utsetts av arbetstagarorganisationerna 

är anställda inom koncernen 

och därmed inte oberoende i förhållande 

till bolaget. 

Ingen av ledamöterna eller suppleanterna, 

eller någon till dessa närstående, innehar 

några finansiella instrument i bolaget. 

Statens ägarpolitik klargör att nomineringar 

till styrelsen offentliggörs enligt 

Kodens riktlinjer med undantag för redovisning 

av oberoende i förhållande till 

större ägare. Skälet till att bolag ska ha 

minst två styrelseledamöter som är oberoende 

i förhållande till större aktieägare och 

att samtliga styrelseledamöters oberoende i 

förhållande till större ägare ska redovisas 

enligt Koden, syftar i all huvudsak till att 

skydda minoritetsaktieägare i bolag med 

spritt ägande. I statligt helägda bolag samt i 

delägda bolag med få aktieägare saknas 

dessa skäl för att redovisa oberoende i detta 

avseende. Styrelsens ledamöter presenteras 

närmare på sidorna 80 och 81. 

Förändringar under 2005 

På Apotekets ordinarie bolagsstämma 2005 

utsågs genom nyval Pär Axel Sahlberg till 

styrelseledamot. Susanne Eberstein avgick 

som styrelseledamot. 



Möten och närvaro 

Under 2005 har tio sammanträden hållits, 

inklusive konstituerande sammanträde, exklusive 

två sammanträden per capsulam. Tabellen 

visar de enskilda ledamöternas närvaro. 

Revisorer 

Revisorerna utses på bolagsstämman med 

uppgift om att granska bolagets finansiella 

rapportering samt styrelsens och verkställande 

direktörens förvaltning av bolaget. 

Vid bolagsstämman 2003 valdes det registrerade 

revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

AB till revisorer för en period 

av fyra år. Som huvudansvarig revisor anmäldes 

auktoriserade revisorn Per Wardhammar. 

Förordnad revisor från Riksrevisionen är 

Lars Nordstrand som är vald för en period av 

fyra år. Lars Nordstrand jämte suppleant 

Anita Nilsson valdes vid bolagsstämman 

2003. På Apotekets ordinarie bolagsstämma 

2005 utsågs även riksdagsledamoten Anders 

Karlsson till lekmannarevisor och riksdagsledamoten 

Ingvar Eriksson till lekmannarevisorssuppleant 

intill dess ordinarie 

stämma år 2006 har hållits. 

Revisorerna samarbetar i ett kollegium 

vid revisionsarbetet, och upprättar en 

gemensam plan och överenskommer inbördes 

om en arbetsfördelning för granskningen 

av bolaget. Ersättning till revisorerna 

redovisas i not 9. 

Företagsledning 

VD ansvarar för den löpande förvaltningen 

av bolaget. Inom de ramar som styrelsen 

fastslagit leder VD verksamheten samt 

håller styrelsens ordförande kontinuerligt 

informerad om väsentliga affärshändelser. 

VD ska organisera bolagets ledning så att 

ändamålsenlig styrning och kontroll av 

verksamheten uppnås. Styrelsen erhåller 

varje månad en rapport om koncernens 

resultat och ställning. VD:s ansvarsområden 

regleras närmare i den av styrelsen 

meddelade VD-instruktionen. 

Företagsledningen är ett rådgivande organ 

till VD och sammanträder varannan vecka 

med uppehåll under juli månad. Ärenden 

som behandlas ska vara av företagsövergripande 

natur och strategiskt inriktade. 

Uppföljning av verksamheten ska ske framför 

allt genom kvartalsvisa uppföljningar av 

det företagsövergripande styrkortet samt 

genom månatliga ekonomiska ledningsrapporter. 

Ärenden som hanteras i företagsledningen 

ska ägas av en ledamot av företagsledningen. 

För beslutsärenden ska den 

skriftliga dokumentationen följas av ett 

förslag till beslut. Beslutsunderlaget ska 

också ange hur ett beslut stödjer målsättningen 

i den strategiska planen. Vid 

beslutsfrågor ska prövas om frågan före ett 

definitivt beslut kräver facklig samverkansbehandling. 

Företagsledningen består för närvarande 

av åtta medlemmar, varav tre män och 

fem kvinnor. Företagsledningen presenteras 

närmare på sidorna 82 och 83. 

Under 2006 har tillskapats en verkställande 

ledning, med uppgift att säkerställa 

att en helhetssyn på verksamheten finns och 

att rätt prioriteringar i hanteringsordningen 

av ärenden görs. Verkställande ledningen 

kan, under närmare angivna förutsättningar, 

bereda akuta beslutsärenden i det 

fall ett ärende kräver skyndsam beredning 

och inte kan vänta intill företagsledningens 

nästkommande sammanträde. 

Den verkställande ledningen består av 

VD Stefan Carlsson, vVD Birgitta Landin, 

vVD Per Matses och Marknadsdirektör 

Eva Fernvall. 

Kompensation och incitamentsprogram 

I enlighet med regeringens riktlinjer är 

löner och ersättningar till ledande befattningshavare 

inom Apoteket konkurrenskraftiga, 

men inte löneledande. Styrelseordförande 

och övriga styrelseledamöters arvode 

fastställs av bolagsstämman. Styrelsen i 

Könsfördelning företagsledningen 

för Apoteket AB 

 

 


77


plenum beslutar om anställning av och 

anställningsvillkor för VD och vVD. Företagsledningen 

anställs av VD efter samråd 

med styrelsens ordförande. Därvid beaktas 

regeringens riktlinjer för anställningsvillkor 

för personer i företagsledande ställning i 

statliga bolag. 

Styrelsen ska på ordinarie bolagsstämma 

presentera förslag till principer 

för ersättning och andra anställningsvillkor 

för bolagsledningen för godkännande av 

stämman. Förslaget finns tillgängligt på 

Apotekets hemsida i anslutning till att 

kallelsen till stämman utfärdas. 

Några utestående aktie- eller aktiekursrelaterade 

incitamentsprogram för styrelsen 

eller bolagsledningen förekommer inte. 

Lön och ersättningar till ledande befattningshavare 

framgår av not 11. Nya Riktlinjer 

rörande anställningsvillkor för personer 

i företagsledande ställning, samt för 

incitamentsprogram för anställda, i statliga 

företag beslutades av regeringen den 9 oktober 

2003, och utgör en del av statens ägarpolitik. 

Tre ledande befattningshavare inom 

Apoteket har pensionsålder 60 år, vilket 

utgör en avvikelse från regeringens riktlinjer. 

Villkoren fastställdes före det att nu gällande 

riktlinjer meddelades. För sju ledande befattningshavare 

är uppsägningstiden tolv månader 

från företagets sida. Detta innebär också 

en avvikelse från regeringens riktlinjer. För 

två av dessa sju befattningshavare, har villkoren 

tillkommit efter det att de nu 

gällande riktlinjerna trädde i kraft. 

Verksamhetsstyrning 

Strategisk plan, ett styrkort och hörnstenar 

Apotekets verksamhet styrs och mäts med 

hjälp av en strategisk plan, och ett styrkort 

med ett antal hörnstenar. Den strategiska 

planen beskriver ”Var vi är, vart vi ska och 

hur vi ska ta oss dit”. 

Styrkortet är det verktyg som Apoteket 

använder för att säkra att företagets utveckling 

genomförs enligt den strategiska planen. 

I styrkortet belyser Apoteket sin verksamhet 

ur olika perspektiv och kallar dessa 

för hörnstenar. 

Hörnstenarna är fyra till antalet och 

utgörs av samhälle/finans, kund, processer 

och medarbetare. Inom varje hörnsten sammanfattas 

den strategiska planen i de mest 

prioriterade strategiska målsättningarna 

som Apoteket väljer att styra mot och följa 

upp i verksamheten. 

Till varje målsättning finns ett antal 

mätetal kopplade. Kvartalsvis redovisas 

utfall för dessa mätetal. Utfall jämförs med 

uppsatta målvärden för respektive mätetal 

och återkoppling till verksamheten sker i 

form av beslut om åtgärder. 

Verksamhetsmål och utfall för Apotekets 

mätetal redovisas utförligt i avsnittet Strategisk 

inriktning. 

Styrning av Apotekets dotterbolag 

Huvuddelen av Apotekets verksamhet 

bedrivs av moderbolaget. Apoteket AB har 

tio helägda dotterbolag, varav merparten 

inte bedriver någon mer omfattande verksamhet. 

Följande dotterbolag bedriver verksamhet 

av större omfattning: 

Adara AB har till uppdrag att utveckla 

försäljningen av handelsvaror. Adaras nettomsättning 

uppgick till 1 749 miljoner 

kronor. 

Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi 

AB, IHE är ett icke vinstdrivande 

forskningsoch utredningsinstitut, vars 

uppdrag är att bidra till väl underbyggda 

beslut om hälso- och sjukvårdens utveckling. 

Bolagets nettoomsättning uppgick till 


Kemi & Miljö Konsulterna AB:s verksamhet 

består bland annat i att hjälpa organisationer 

att organisera och utveckla sitt 

miljöarbete. Nettoomsättningen uppgick 

till 16 miljoner kronor. 

Samtliga styrelseledamöter i Apotekets 

dotterbolag utses av Apoteket. I dotterbolag 

med mer omfattande verksamhet är styrel- 



sens ordförande medlem i Apotekets verkställande 

ledning. 

Policy och riktlinjer m.m. 

Som ett led i styrningen av Apotekets verksamhet 

har styrelsen fastställt ett policydokument. 

Företagsledningen har därutöver fastställt 

mer detaljerade riktlinjer för Apoteket. 

Policy 

Inom Apoteket har det antagits policy som 

beskriver det förhållningssätt som ska genomsyra 

verksamheten. Apotekets policy behandlar 

åtta områden – Kvalitet, Varor och 

tjänster, Personal, Kommunikation, Ekonomi 

och finans, Säkerhet, Miljö samt 

Utveckling och forskning. Policyn syftar 

sammanfattningsvis till att Apotekets medarbetare 

ska vara engagerade, kunniga, förtroendeskapande 

och effektiva. 

Riktlinjer m.m. 

Apotekets etiska riktlinjer beskrivs i avsnittet 

”Hållbar utveckling för ett friskare Sverige”, 

vilken utgör en sammanfattning av 

Apotekets hållbarhetsredovisning. 

Redovisningen i sin helhet finns tillgänglig 

på Apotekets hemsida. 

Apoteket har även antagit ett antal riktlinjer 

inom vissa specifika områden eller 

frågor av särskild betydelse. Bland annat har 

riktlinjer fastställts med avseende på att 

Apoteket ska agera objektivt i sitt uppdrag 

att tillgodose en god läkemedelsförsörjning. 

Apoteket har även ingått avtal med Läkemedelsindustriföreningen 

i syfte att reglera 

Apotekets relation till läkemedelsföretagen. 

Riktlinjer för samverkan med leverantörer. 

Av Apotekets riktlinjer för samverkan 

med leverantörer framgår bland annat att 

Apotekets personal inte får acceptera förmåner, 

tjänster eller information som av 

kunder, förskrivare eller leverantörer skulle 

kunna uppfattas påverka val av produkter 

och information om produkter på ett icke 

objektivt sätt. 

Överenskommelse om samverkansformer 

mellan läkemedelsföretag och medarbetare i 


Överenskommelsen mellan Apoteket och 

Läkemedelsindustriföreningen, LIF innehåller 

förhållningsregler beträffande samverkan 

mellan läkemedelsföretag och medarbetare 

i Apoteket. All samverkan ska 

präglas av öppenhet och transparens. Allt 

samarbete ska vila på förutsättningen att 

Apoteket och läkemedelsföretagen behåller 

en oberoende ställning i förhållande till varandra. 

Finansiell rapportering 

Apotekets finansiella rapportering kvalitetssäkras 

genom att alla delårsrapporter, bokslutskommuniké 

och aktuella månadsrap- 

porter behandlas i styrelsen. En av årets delårsrapporter 

granskas översiktligt av revisorerna. 

Inför varje styrelsemöte erhåller styrelsen 

dessutom en VD-rapport som informerar 

om väsentliga händelser, beslut, åtgärder 

med mera som komplement till den finansiella 

rapporteringen. Frågor som berör eventuella 

förändringar i värderingar, uppskattningar 

och bedömningar samt andra förhållanden 

som påverkar den finansiella rapporteringen 

diskuteras med hela styrelsen då 

styrelsen har beslutat att hela styrelsen utgör 

revisionsutskott. 

Minst tre gånger per år träffar styrelsen 

revisorerna. Vid dessa tillfällen diskuteras 

föreliggande externa rapporter, rapporter 

avseende den interna kontrollen samt eventuella 

övriga frågor. Styrelsen tar aktiv del i 

framtagandet av årsredovisningen. 

Information om bolagsstyrning 

på Apotekets hemsida 

På Apotekets hemsida, www.apoteket.se, 

finns en särskild avdelning för bolags styrnings 

frågor. De huvudsakliga dokument 

som ligger till grund för Apotekets bolagsstyrning 

återfinns också där. 

Avsnittet om bolagsstyrning uppdateras 

efter bolagsstämma samt efter kvartalsrapporteringen. 

Revisorernas granskning av bolagsstyrningsrapporten 

Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag har vi på uppdrag av styrelsen granskat bolagsstyrningsrapporten, 

sidorna 72 till 79 för Apoteket AB (publ) för 2005. Bolagsstyrningsrapporten 

har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod för bolagsstyrning. 











79

Styrelse och revisorer 

Styrelse 

Från vänster till höger: 

Peter Lagerblad, Inga-Lill Furberg, 

Mikael Sjöberg, Jan Bergqvist, 

Carina Jansson, Barbro Carlsson, 

Gunilla Andersson, Eva Eriksson, 

Michael Nilsson, Pär Axel Sahlberg 

och Carola Lemne. 

Jan Bergqvist, Ordförande 

Pol. Mag. Styrelseledamot sedan 1999. 

Född 1939. 

Andra väsentliga uppdrag: Ordförande i 

Riksbanksfullmäktige, Ordförande i Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset, Ordförande i 

Högsbo stadsdelsnämnd i Göteborgs stad. 

Ordförande i Apoteket International AB 

(dotterbolag till Apoteket AB; inget arvode 

utgår för detta uppdrag). 

Tidigare befattningar: Riksdagsledamot, 

Ordförande i finansutskottet, Vice ordförande 

i Europarådets parlamentariska församling, 

FN-delegat. 


Fil. Mag. Styrelseledamot sedan 2001. 

Född 1934. 

Tidigare befattningar: Generalsekreterare 

SHIA, Svenska handikapporganisationers 

internationella biståndsförening, Chef Statens 

Handikappråd, Avdelningsdirektör Skolöverstyrelsen, 

Institutet för Handikappforskning, 

Samhall AB. 

Eva Eriksson 

Styrelseledamot sedan 2001. Född 1947. 

Landshövding i Värmlands Län. 

Andra väsentliga uppdrag: Ledamot i Skogsstyrelsen, 

Ledamot i Arbetsgivarverket. 

Tidigare befattningar: Regionråd Västra 

Götalands län, Riksdagsledamot, Kommunalråd 

Tidaholm. 


Styrelse och revisorer 

Peter Lagerblad 

Fil. Lic. Styrelseledamot sedan 2002. 

Född 1944. 

Andra väsentliga uppdrag: Ordförande i 

Apoteket AB:s Pensionsstiftelse, Ordförande 

i Samhall AB. 

Tidigare befattningar: Vd V&S Vin & Sprit AB, 

Statssekreterare Finansdepartementet. 

Carola Lemne 

Leg läkare, medicine doktor, docent, 


Vd Danderyds Sjukhus AB. 

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot 

i Getinge AB, Styrelseledamot i Stiftelsen för 

Strategisk Forskning, Styrelseledamot i BB 

Stockholm AB. 

Tidigare befattningar: Europeisk klinisk 

forskningschef Pharmacia Corporation. 

Arbetstagarrepresentanter 

Inga-Lill Furberg 

Leg. Receptarie. Arbetstagarrepresentant 

sedan 2000. Född 1946. 

Andra väsentliga uppdrag: Vice ordförande 

i Sveriges Farmacevtförbund, ordförande i 

Apotekssektionen i Sveriges farmacevtförbund. 

Carina Jansson 

Apotekstekniker. Utsedd 2002 (ordinarie 

ledamot sedan 2005), arbetstagarrepresentant. 

Född 1951. 

Andra väsentliga uppdrag: Ledamot i 

Apoteket AB:s Pensionsstiftelse, Förbundsordförande 

i Farmaciförbundet, Suppleant i 

TCO-styrelsen. 

Gunilla Andersson 

Leg. receptarie. Suppleant, arbetstagarrepresentant 

sedan 2005. Född 1958. 

Andra väsentliga uppdrag: Vice ordförande i 

Farmaciförbundets Förbundsstyrelse. 

Tidigare befattningar: Ledamot i Förbundsstyrelsen 

Farmaciförbundet, Ordförande i 

avdelning Älvsborg i Farmaciförbundet. 

Michael Nilsson 

Leg. receptarie. Suppleant, arbetstagarrepresentant 

sedan 2004. Född 1956. 

Andra väsentliga uppdrag: Ledamot i 

Apotekssektionen i Sveriges Farmacevtförbund. 

Pär Axel Sahlberg 

Metodistkyrkans teologiska seminarium; 

Doctor of Ministry, Wesley Seminary. 

Styrelseledamot sedan 2005. Född 1954. 

Riksdagsledamot. 

Andra väsentliga uppdrag: Ordförande i Liv 

& Fredsinstitutet, Ordförande i International 

League of Religious Socialists. 

Tidigare befattningar: Präst i Metodistkyrkan. 

Mikael Sjöberg 


Generaldirektör Arbetslivsinstitutet. 

Tidigare befattningar: Statssekreterare 

i Inrikes-, Finans- respektive Socialdepartementet. 

Revisorer 

Anders Karlsson, född 1951, Lekmannarevisor, 

Riksdagsledamot, vald 2003. 

Per Wardhammar, född 1951 Auktoriserad 

revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 

vald 1998. 

Andra väsentliga uppdrag: Samhall AB, Vasallen 

AB, Carnegie Investment Bank AB. 

Lars Nordstrand, född 1954 Auktoriserad revisor, 

Riksrevisionen, förordnad 2003. 

Andra väsentliga uppdrag: Svenska Spel AB, 

Sveriges Television AB, Lantmäteriverket, 

Domstolsverket. 

Från vänster: Anders Karlsson, Per Wardhammar och Lars Nordstrand. 


81



MONICA HAGMAN 

EVA FERNVALL 

ANNEMA PAUS 

STEFAN CARLSSON 

BIRGITTA LANDIN 

PER MATSES 

THONY BJÖRK 

ULRIKA ERIKSSON 



Stefan Carlsson, VD 

Fil kand. Fil hedersdoktor. Anställd sedan 

1999. Född 1954. 

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande 

Kemi & Miljö Konsulterna AB, styrelseledamot 

Adara AB, styrelseledamot Alliansen, 

styrelseledamot Livsmedelsverket. 

Tidigare befattningar: regiondirektör Region 

Skåne, landstingsdirektör Jämtlands läns 

landsting, vVD Sensia Konsulter, konsultchef 

Kommunförbundet. 

VD har inga väsentliga aktieinnehav och 

delägarskap i bolag med vilka Apoteket har 

betydande affärsförbindelser. 

Birgitta Landin, vVD 

Socionom vidareutbildning i ekonomi och 

management. Anställd och medlem i företagsledningen 

sedan 2002. Född 1955. 

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande 

i Adara AB. 

Tidigare befattningar: Executive Partnership 

Director Ericsson Global Services, direktör 

och ansvarig personal- och organisationsutveckling 

Ericsson i Sverige, personaldirektör 

Dagens Nyheter, personaldirektör Facit. 

Per Matses, vVD 

Civilekonom. Anställd och medlem i företagsledningen 

sedan 1999. Född 1958. 

Andra väsentliga uppdrag: Styrelsesuppleant 

i Apoteket AB:s Pensionsstiftelse. 

Tidigare befattningar: ekonomidirektör Postgirot 

Bank, ekonomidirektör Posten. 

Thony Björk, Kommunikationsdirektör 

Apotekare samt marknadsekonom DIHM. 

Anställd sedan 1995, medlem i företagsledningen 

sedan 1998. Född 1955. 

Tidigare befattningar: Förlagschef samt chefredaktör 

Svensk Farmaceutisk Tidskrift Apotekarsocieteten, 

redaktör Patient-FASS Läkemedelsinformation, 

informationsansvarig 

Läkemedelsindustriföreningen. 

Ulrika Eriksson, Chef Kundkanal Centrum 

Civilekonom. Anställd och medlem i företagsledningen 

sedan 2005. Född 1969. 

Tidigare befattningar: Inköpschef Smallshops 

Sverige AB, vVD Pressbyrån AB, vVD Reitan 

Servicehandel AB. 

Eva Fernvall, Marknadsdirektör 

Biomedicinsk analytiker. Anställd och medlem 

i företagsledningen sedan 2005. Född 1953. 

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i 

Socialstyrelsen, styrelseledamot Statens 

beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 

styrelseledamot Andra AP-fonden. 

Tidigare befattningar: Förbundsordförande 

Vårdförbundet, vice ordförande TCO, ordförande 

Delegationen för offentliga e-tjänster, 

vice ordförande Vårdförbundet, biomedicinsk 

analytiker Danderyds sjukhus. 

Monica Hagman, Chef Kundkanal 

Samhälle. 

Apotekare. Anställd sedan 1980 och medlem 

i företagsledningen sedan 1999. Född 1954. 

Tidigare befattningar: Flera befattningar inom 

Apoteket, bland annat ansvarig för tillverkning 

och uppbyggnad av endossystem på sjukhusavdelningar, 

chef sjukhusapoteket Motala, 

apoteksdirektör Östergötland. 

Annema Paus, Chef Affärsområde Avtal. 

Apotekare, Management post graduate. 

Anställd 2000 och medlem i företagsledningen 

sedan 2001. Född 1955. 

Tidigare befattningar: Country Manager 

Wyeth Lederle, Business Manager samt 

Country Manager Cyanamid Nordiska 

(Lederle). 

För en detaljerad redovisning av ersättningar 

och förmåner till ledande befattningshavare 

hänvisas till not 11. 


83

Rapport om intern kontroll 


Styrelsens rapport om intern kontroll 

avseende den finansiella rapporteringen 

för räkenskapsåret 2005. 

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen 

och Svensk kod för bolagsstyrning 

för den interna kontrollen. Denna 

rapport har upprättats i enlighet med 

kodens avsnitt 3.7.2 och 3.7.3, och är därmed 

begränsad till intern kontroll avseende 

den finansiella rapporteringen. Enligt uttalande 

från Kollegiet för svensk bolagsstyrning 

är rapporten avgränsad till en beskrivning 

av hur den interna kontrollen är organiserad. 

Uttalande om hur väl den fungerar 

kommer att göras avseende 2006. Denna 

rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. 

Rapporten har 

inte granskats av bolagets revisorer. Enligt 

FAR, föreningen för revisionsbyråbranschen, 

är en sådan granskning inte förenlig 

med god yrkessed då erforderliga granskningskriterier 

saknas för 2005. 

Beskrivning 

Syftet med den interna kontrollen avseende 

den finansiella rapporteringen är att säker - 

ställa att organisationen följer de lagar och 

riktlinjer som gäller för bolaget samt att 

den externa rapporteringen ger en rätt - 

visande bild av bolagets resultat och 

ställning. Denna rapport beskriver över - 

gripande hur den interna kontrollen är 

organiserad för att säkerställa detta. 

Apoteket har valt att använda COSO 

som metod för att arbeta med intern kontroll 

och beskrivningar och definitioner är 

hämtade från rapporten ”Internal Control 

– Integrated Framework”, som publicerades 

1992 av The Committee of Sponsoring 

Organizations of the Treadway Commission 

(COSO). 

Kontrollmiljö 

Kontrollmiljön är grunden för den interna 

kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. 

Den innefattar organisation, 

beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt 

den kultur som styrelse och ledning förespråkar 

och verkar utifrån och som skapar 

struktur för övriga delar. 

Apoteket har en övergripande policy 

som beskriver Apotekets förhållningssätt 

inom åtta områden – Kvalitet, Varor 

och tjänster, Personal, Kommunikation, 

Ekonomi och Finans, Säkerhet, Miljö 

samt Utveckling och Forskning. Inom 

respektive område har ytterligare riktlinjer 

och regler utarbetats. Ledningen utvärderar 

kontinuerligt vilka förändringar som 

krävs av policy och riktlinjer beroende 

på förändringar i omvärlden och verksamheten. 

Förhållningssättet har också sammanfattats 

i skriften ”Vår hållbara grund” 

som distribuerats och kommunicerats 

till alla anställda. Målet är att samtliga 

anställda under 2005 och 2006 ska ha 

genomgått en utbildning kopplat till 

”Vår hållbara grund”. 

Kulturen inom Apoteket påverkas av 

den verksamhet som dominerar företaget. 

Kraven på kvalitet och precision inom läkemedelshanteringen 

bidrar till en kultur 

med fokus på och förståelse för vikten av 

intern kontroll. Detta påverkar även den 

interna kontrollen över den finansiella 

rapporteringen på ett positivt sätt. 

Instruktioner för redovisning, bokslut 

och ekonomisk rapportering finns sammanställda 

i bolagets ekonomihandbok. Inom 

ekonomifunktionen genomgår medarbetare 

kontinuerligt vidareutbildning för att 

upprätthålla aktuell kompetens avseende 

IFRS och liknande regelverk. Merparten 

av Apotekets chefer har genomgått en 

omfattande utbildning i ekonomi under 

de senaste åren. 



Riskbedömning 

Apoteket identifierar, analyserar och beslutar 

om hantering av risker för fel i den 

finansiella rapporteringen, huvudsakligen 

som en del av ekonomi- och affärscontrollerfunktionens 

ansvar. Ett arbete har inletts 

med att strukturera denna riskhantering. 

Som ett led i detta har väsentliga poster i 

balans- och resultaträkning identifierats 

baserat på risk och storlek. De processer 

som är kopplade till dessa poster kommer 

successivt att analyseras och dokumenteras. 

Kontrollaktiviteter 

Kontrollaktiviteterna inom Apoteket har en 

grund i en väl definierad ansvarsfördelning. 

Ansvar och roller avseende den finansiella 

rapporteringen har definierats och kommunicerats 

som delar av rollbeskrivningar och 

befattningsbeskrivningar för medarbetare 

inom apoteken och ekonomi- och affärscontrollerfunktionen. 

Direkta kontroller 

finns också för att hantera väsentliga risker 

för fel i den finansiella rapporteringen. 

Under 2005 påbörjades ett arbete med 

att beskriva vilka kontroller som sker i de 

olika processerna. Detta arbete beräknas 

vara klart under våren 2006. IT-systemen 

är viktiga delar för att säkerställa den finansiella 

rapporteringen och därför sker fort löpande 

översyn över dessa system. 

Information och kommunikation 

Den interna informationen och externa 

kommunikationen regleras på övergripande 

nivå av Apotekets policy. Den interna kommunikationen 

från styrelse och ledning sker 

bland annat genom veckovisa VD-brev till 

samtliga chefer. Respektive chef ansvarar 

för att informera sina respektive medarbetare. 

En annan viktig kommunikationskanal 

är Apotekets intranät, ApoNet. Via 

ApoNet nås samtliga medarbetare på ett 

effektivt sätt. Här publiceras policy, riktlinjer, 

instruktioner och motsvarande dokument 

som styr och stöder verksamheten. 

Synpunkter på och frågor kring den 

interna kontrollen över den finansiella rapporteringen 

kan kommuniceras direkt till 

Apotekets ekonomichef eller via kvalitetssamordnare 

som finns lokalt inom apoteksorganisationen. 

Uppföljning 

Flera enheter inom Apoteket arbetar med 

uppföljning av den interna kontrollen. För 

apoteken har kvalitetsenheten definierat 

baskrav som fastställts av ledningen, dessa 

krav täcker även till viss del processer med 

betydelse för den finansiella rapporteringen. 

Baskraven följs upp såväl via självutvärdering 

av apoteken som via kvalitetsinspektioner. 

Även säkerhetsfunktionen följer upp 

hur vissa delar av den interna kontrollen 

avseende den finansiella rapporteringen 

fungerar genom inspektioner på apoteken. 

Apotekets ekonomi- och affärscontrollerfunktion 

följer löpande upp det ekonomiska 

resultatet och operativa nyckeltal och 

har genomgångar med ledningen för respektive 

enhet baserat på detta. Därutöver finns 

det controllers lokalt i verksamheten. 

Styrelsen erhåller ekonomiska kvartalsrapporter 

och senaste ekonomiska månadsrapport 

inför varje styrelsemöte. Vid varje 

styrelsemöte behandlas den ekonomiska 

situationen. Styrelsen granskar de officiella 

rapporterna och har en aktiv dialog med de 

externa revisorerna. 

Apoteket har ingen internrevisionsfunktion. 

Styrelsen har prövat frågan och beslutat 

att befintliga strukturer för uppföljning 

och utvärdering av den interna kontrollen i 

form av controllerfunktion, kvalitets- och 

säkerhetsinspektion och självutvärdering ger 

ett tillfredsställande underlag för styrelsens 

utvärdering av den interna kontrollen. 

Beslutet omprövas årligen. 

Uttalande 

I enlighet med uttalande från Kollegiet för 

svensk bolagsstyrning har inget uttalande 

lämnats om hur väl den interna kontrollen 

fungerat under året. 

Stockholm den 27 februari 2006 


Jan Bergqvist 

ORDFÖRANDE 

Eva Eriksson 

Inga-Lill Furberg Carina Jansson Peter Lagerblad 

Carola Lemne Pär Axel Sahlberg Mikael Sjöberg 


85

Diagram- och tabellförteckning 

Diagram- och tabellförteckning 

Året i korthet 

Ekonomiska data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 


Allmänhetens förtroende för Apoteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Apotekets image som läkemedelsexperter . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Väntetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Antal ärenden till kundcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

Motiverade medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Särredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Omkostnad per producerad enhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Räntabilitet på eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Soliditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Utdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Verksamheten 

Försäljningsförändring av läkemedel på recept, jan-dec . . . . . 12 

De tio mest sålda läkemedlen på recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

De tio mest sålda läkemedlen utan recept . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

De tio mest sålda substanserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Finansiering 

Försäljning inom läkemedelsförmånen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Antal generikabyten för recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Sänkta läkemedelskostnader genom generiska byten . . . . . . 16 

Delbetalningssystemets nettokostnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Högkostnadsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

Apotekets utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 


Känslighetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Privatkunder 

Svenskt kvalitetsindex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Lagerservicenivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Privatkunds andel av total försäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Två år i översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Förändring av antal e-recept av förstagångsrecept . . . . . . . . . 26 

Avtalskunder 

Avtalskunds andel av total omsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Två år i översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Tillväxttakt tjänsteförsäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Extemporetillverkning av individanpassade läkemedel . . . . . . 33 

Medarbetare 

Personalomsättning bland tillsvidareanställda . . . . . . . . . . . . . . 34 

Delaktiga medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Attraktiv arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Åldersfördelning i företaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 


Antal startförpackningar per 1 000 expedierade läkemedel . . . 39 

Sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Frisknärvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Könsfördelning Apotekets medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Miljöbedömda produkter från Apoteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 

Miljöklassning av Apotekets produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 


Rörelseresultat och resultat efter skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Intäkter och bruttovinst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Balansomslutning och eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

Investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

Soliditet och räntabilitet på eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 

Fem år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Bolagsstyrning 

Könsfördelning styrelsen för Apoteket AB . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

Styrelsens sammansättning, antal möten samt arvoden . . . . . 76 

Könsfördelning företagsledningen för Apoteket AB . . . . . . . . 77 


Ordlista och Ekonomiska definitioner 

Ordlista 

Ekonomiska definitioner 

Dosförpackningar: Läkemedel förpackade 

till kund efter när läkemedlen intas. Till exempel 

morgon, middag, kväll. 

EES: EES står för Europeiska samarbetsområdet. 

EES omfattar EU-länderna och 

Norge, Island och Liechtenstein. 

Egenavgift: Kundens andel av läkemedel 

och andra varor inom läkemedelsförmånen. 

Extemporeläkemedel: Extempore = oförberett, 

läkemedel som av produktionstekniska 

eller andra skäl inte finns att tillgå från läkemedelsindustrin 

men som ändå behövs. 

Tillverkas tillfälligt efter särskilda behov. 

Farmaceut: Person med farmaceutisk 

utbildning, till exempel apotekare, receptarie 

eller farm. kand. 

Frikort: Maxkostnad 1 800 kronor/person 

och 12-månaders period. Därefter får kunden 

frikort för resten av perioden. 

Förmånen: Läkemedelsförmånen är reglerad 

i lag och förordning. Varor som ingår ska 

ha pris fastställt av LFN och vara förskrivet 

vid sjukdom, för födelsekontroll eller för stomipatient. 

Kliniska prövningar: En klinisk prövning är 

en undersökning som syftar till att till exempel 

upptäcka eller verifiera de kliniska, farmakologiska 

eller farmakodynamiska effekterna 

av ett läkemedel. 

Läkemedelsgenomgång: Ett kunderbjudande 

som syftar till att förbättra läkemedelsanvändningen 

på äldreboenden, vårdcentraler 

och vårdavdelningar. 

Läkemedelsplan: En tjänst från Apoteket 

som syftar till att stödja landstingen i deras 

arbete med att hålla sina budgetar med bibehållen 

vårdkvalitet. 

Läkemedelsprofiler: Ett kunderbjudande 

från Apoteket i två sammankopplade delar, 

dels en förteckning över kundens hela läkemedelsanvändning, 

dels tillgång till en specialutbildad 

farmaceut som hjälper kunden till 

bästa möjliga läkemedelsanvändning. 

Omkostnad per producerad enhet: Totala 

kostnader exklusive varukostnader i förhållande 

till försäljningsvolym. 

Parallellimport: Import till Sverige från land 

inom EES av annan än den som tillverkaren/ 

innehavaren av försäljningstillståndet anlitat. 

Bruttovinst: Skillnad mellan nettoomsättning 

och varukostnader. 

Bruttovinstmarginal: Skillnad mellan nettoomsättning 

och varukostnader i procent av 

nettoomsättningen. 

Förskjutning: Total försäljningsökning består 

av prisökning, volymökning och en så kallad 

residual, till exempel övergång till nyare och 

dyrare läkemedel. 

Justerat eget kapital: Eget kapital enligt 

moderbolagets balansräkning samt 72 procent 

av obeskattade reserver. 

Medelantal anställda: Beräknas enligt bokföringsnämndens 

rekommendation R4, som 

ett genomsnitt av antalet anställda personer 

baserat på månadsvisa mätningar under 

räkenskapsåret. Korrigering har gjorts för 

personal med deltidsanställning. 

Resultat per aktie: Resultat efter skatt 

dividerat med antal aktier. 

Räntabilitet på eget kapital: Årets resultat i 

procent av genomsnittligt eget kapital. Enligt 

ägardirektivet beräknas räntabilitet på eget 

kapital vid ingången av räkenskapsåret. 

Generiska läkemedel: Läkemedel utan 

patenträtt som har identiska aktiva substanser 

men som har olika tillverkare. 

Recipen: En receptorderrad. 

Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultat 

efter finansiella intäkter i procent av genomsnittligt 

sysselsatt kapital. 

Högkostnadsskydd: Maxkostnad 1 800 

kronor för en 12-månaders period. 

International Accounting Standards (IAS): 

Internationell redovisningsstandard som tidigare 

har givits ut av International Accounting 

Committee (IASC). Ersätts nu av IFRS. 

Räntebärande nettoskuld: Räntebärande 

skulder minus finansiella räntebärande tillgångar. 

Sysselsatt kapital: Genomsnittlig balansomslutning 

minskad med ej räntebärande 

skulder samt ej räntebärande avsättningar. 

International Financial Reporting Standards 

(IFRS): Internationell redovisningsstandard 

som ges ut av International Accounting 

Standards Board (IASB). Ersätter IAS. 

Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutningen. 

I moderbolaget används justerat 

eget kapital. 


87


Övrig information 

Årsstämma 

Årsstämma äger rum den 5 april 2006 i 

Stockholm 

Ekonomiskt kalendarium 2006 

Maj 

Delårsrapport jan–mars 

Augusti 

Halvårsrapport 

November Delårsrapport jan–sept 

Januari 2007 Bokslutskommuniké 

Övriga publikationer 2006 

Mars 

Hållbarhetsredovisning 

April 

Hälsobokslut 

Producent: Ekonomi & affärscontrolling och Stab kommunikation, 

Apoteket AB i samarbete med Edita Communication. 

Rubriktypsnitt: Berthold Akzidenz Grotesk. 

Brödtypsnitt: Adobe Garamond Pro. 

Text: Ekonomi & affärscontrolling och Stab kommunikation i samarbete 

med Edita Communication och TimMer Reklambyrå AB. 

Formgivning: Edita Communication. 

Originalproduktion: Edita Communication. 

Foto omslag: Rolf Kjerrgren, Niklas Hagelbeck, Johan Gunséus, 

Malte Danielsson. 

En dag på Apoteket: Malte Danielsson, Lars Nyman, Magnus Torle, 

Eva Jangö, Thomas Jansson 

Foto inlaga: Malte Danielsson (sid 3, 6, 15, 21, 23, 26, 30, 35, 36, 41, 

80, 82), Johan Gunséus (sid 3, 31, 33), Matton AB (sid 5, 18, 29, 39, 

43, 88), Henry Lundholm (sid 8, 28), Ulf Palm (sid 13), Lars Nyman (sid 

15), Felipe Marur (sid 15), Andreas Ackerup (sid 19), Ingemar Lindewall 

(sid 22), Rolf Kjerrgren (sid 22), Niklas Hagelbeck (sid 24, 34), 

Ola Lejonborn (sid 25), Pia Johansson (sid 27), Anders Steiner (sid 32), 

Lars Hägglöf (sid 32), Staffan Gustavsson (sid 35), Birgitta Rydbeck 

(sid 36), Jenny Hallengren (sid 73, 81). 

Artikelnummer: 6370-01. 

Uppdrags-ID: 0509-134. 

Upplaga denna tryckning: 13 000 ex. 

Miljökrav: Denna trycksak uppfyller Apoteket ABs miljökrav. 

Mer information www.apoteket.se. 

Upphovsrätt: Detta material är upphovsrättsligt skyddat genom lagen 

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 

Upphovsrätten tillhör Apoteket AB. Att mångfaldiga innehållet i detta material, 

helt eller delvis, utan medgivande från Apoteket AB, är förbjudet enligt lagen 

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 

Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, så som tryckning, kopiering, 

bandinspelning etc. Information så som text och bilder får ej reproduceras, 

kopieras, överföras eller lagras utan skriftligt tillstånd av Apoteket AB. 

Repro/Prepress: NRS Tryckeri. 

Tryck: NRS Tryckeri. 

Papper: Omslag: 250 g Maxi offset. Inlaga: 150 g Maxi offset. 

Apoteket AB Årsredovisning 2005 89

Apoteket AB (publ) 

Postadress: 118 81 Stockholm 

Besöksadress: Södermalmsallén 36, Stockholm 

Telefon: 08-466 10 00, Fax: 08-466 15 15 

Webbplats: www.apoteket.se 

E-post: apoteket.sverige@apoteket.se 

org nr 556138-6532 

Telefonservice dygnet runt: 0771-450 450 

Adara AB 

Postadress: Box 381 85 

100 64 Stockholm 

Besöksadress: Södermalmsallén 36, Stockholm 

Telefon: 08-556 182 50, Fax: 08-556 182 90 

Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB 

Postadress: Box 2127, 220 02 Lund 

Besöksadress: Råbygatan 2 

Telefon: 046-32 91 00, Fax: 046-12 16 04 

Webbplats: www.ihe.se 


Post- och besöksadress: Holländargatan 11, 


Telefon: 08-789 04 00, Fax: 08-789 04 01 

Webbplats: www.kemil.se 

Giftinformationscentralen 

Post- och besöksadress: Karolinska Universitetssjukhuset, 


Telefon: 08-33 12 31 dagtid eller 

112 dygnet runt 

Fax: 08-32 75 84 

Webbplats: www.giftinformation.apoteket.digital.se 

Läkemedelsupplysningen 

Telefon: 020-66 77 66 dygnet runt 

6370-01 • MARS 2006 • © APOTEKET AB

Ã rsredovisning 2005 (PDF) - Apoteket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2005 (PDF) - Apoteket