I skuggan av kulturella stereotypier - Politiken.se
I skuggan av kulturella stereotypier - Politiken.se
I skuggan av kulturella stereotypier - Politiken.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
46 SOCIOLOGISK FORSKNING 2011<br />
(<strong>se</strong> Ertürk 2009, Eldén 1998, Alinia 2011). På så sätt bidrog en es<strong>se</strong>nsiali<strong>se</strong>rande syn<br />
på kultur att våldet negligerades och att våldsutsatta flickor och unga kvinnor kände<br />
sig missförstådda och ignorerade när de sökte hjälp. Denna linje kriti<strong>se</strong>rades framför<br />
allt efter mordet på Fadime Sahindal och kom att förändras. Utgångspunkten, att<br />
våldet betraktades som en kulturell företeel<strong>se</strong>, var dock densamma. Därmed började<br />
hela grupper <strong>av</strong> människor att definieras som bärare <strong>av</strong> hederskulturer (Alinia 2011).<br />
För de utsatta kvinnorna beskrivs denna förändring <strong>av</strong> Burman m fl. (2004), som<br />
ambivalent: offrens position ändras från en ”homogeni<strong>se</strong>rad frånvaro”, där våldet <strong>se</strong>tts<br />
som den etniska minoritetens ensak och där våldet bortförklarats med ”deras kultur”,<br />
till en ”patologi<strong>se</strong>rande närvaro” (ibid.), där våldet fungerar stigmati<strong>se</strong>rande för särskilt<br />
(dock inte uteslutande) flickorna, de unga kvinnorna och deras etniska grupp.<br />
Den samtida debatten om hedersvåld har också tenderat att foku<strong>se</strong>ra våld mot<br />
kvinnor som kopplat till <strong>kulturella</strong> kollektiv <strong>av</strong> ”invandrare”, medan våld och förtryck<br />
som svenskfödda kvinnor är utsatta för, från sina svenskfödda partners, har tenderat<br />
att förringas och förklaras med hänvisning till sociala faktorer, så som ekonomisk status,<br />
sys<strong>se</strong>lsättningsnivå och utbildningsnivå. Ett sådant förhållningssätt ligger i linje<br />
med den massmediala bilden <strong>av</strong> våld mot kvinnor som Kraft (2008) lyfter fram i en<br />
omfattande studie <strong>av</strong> nyhetsartiklar (publicerade i den svenska dagspres<strong>se</strong>n mellan<br />
2002 och 2007) om våld mot kvinnor. Hon fann att i samtliga artiklar som handlade<br />
om så kallat hedersvåld förklarades brottet med kultur och etnicitet medan i de andra<br />
som gällde våld bland etniska svenskar förklarades samtliga fall med personliga problem<br />
såsom missbruk, arbetslöshet, psykisk sjukdom, osv. Våldet har även kommit att<br />
rangordnas. En sådan rangordning förs fram <strong>av</strong> Kurkiala (2005) i hans polemik med<br />
författarna till rapporten Slagen dam (Lundgren m.fl. 2001). Rapporten, som pekar<br />
på förekomsten <strong>av</strong> våld mot kvinnor i Sverige, bemöts kritiskt <strong>av</strong> Kurkiala, som lan<strong>se</strong>rar<br />
en tes om skillnader i våldsbeteende mellan grupper med olika ”<strong>kulturella</strong> värdegemenskap”.<br />
Dessa gemenskaper framförs i kollektiva nationella termer, såsom t.ex.<br />
svenskar, kurder och polari<strong>se</strong>ras mot varandra. Han skriver: ”En hedersmördare kan<br />
åberopa en uppsättning argument för att legitimera sin handling, argument som man<br />
inom värdegemenskapen är beredd att acceptera. Mord på kvinnor i Sverige applåderas<br />
inte, det går inte att åberopa allmänt vedertagna principer för att legitimera dem.<br />
Här är mord ett brott mot den moraliska ordningen, inte ett försvar <strong>av</strong> den (Kurkiala<br />
2005: 183–4). Kurkiala skapar föreställningar om nationer som <strong>kulturella</strong> kollektiv<br />
som mer eller mindre våldsbenägna vad gäller delade värden och moralisk ordning<br />
(utan koppling till sociala bakgrundsfaktorer eller strukturella villkor). Det märkvärdiga<br />
är också att våldet inom etniskt svenska familjer framställs som jämställt och<br />
symmetriskt. Kurkiala skriver: ”Studier från med Sverige jämförbara länder … visar<br />
att våld i nära relationer oftast är symmetrisk, att bägge parter utövar ett ungefär lika<br />
frekvent och grovt våld mot varandra. Men sällan handlar det om ett systematiskt<br />
våld mot kvinnor. (Kurkiala 2005:197–8).<br />
Genom en sådan ansats rangordnas våldet, polari<strong>se</strong>ras kulturer och individuella erfarenheter<br />
drunknar i kategori<strong>se</strong>ringar som till exempel kulturellt homogena kollektiv<br />
eller värdegemenskaper. En sådan analytisk ansats placerar sig på samma linje som de