Information till dig som har karpaltunnelsyndrom - Södersjukhuset

Vad är karpaltunnelsyndrom?
Karpaltunnelsyndrom är ett tillstånd som ger besvär i form av domningar och/
eller stickningar i tummen, pek-, lång- och ringfingret, ofta nattetid. Tummens
muskler kan också försvagas och man kan få värk. Besvären beror på ett tryck
på nerven vid handleden. Karpaltunnelsyndrom är ett förhållandevis vanligt
tillstånd, framför allt hos kvinnor.
Orsaker
Karpaltunneln är en trång kanal som ligger i handledshöjd, mellan handledens
ben och ett kraftigt band vid handleden, det så kallade karpalligamentet. Genom
karpaltunneln passerar medianusnerven och fingrarnas böjsenor. Vid karpaltunnelsyndrom
blir medianusnerven inklämd på grund av ett förhöjt tryck i
karpaltunneln. Orsaken till det förhöjda trycket är oftast oklar men i vissa fall
finns ett samband med någon annan sjukdom som diabetes, reumatisk sjukdom
eller en tidigare handledsskada. Trycket kan också öka i karpaltunneln vid
graviditet och vid vissa ensidigt upprepade arbetsmoment.
Symptom
Det mest typiska symptomet är att man vaknar av återkommande nattliga
domningar och/eller stickningar från handleden ut i drabbade fingrar. Oftast
släpper domningarna om man skakar handen och böjer och sträcker fingrarna.
På grund av den minskade aktiviteten i handen och armen nattetid ökar
vävnadstrycket i karpaltunneln. Utrymmet i tunneln minskar även av att
handleden ofta hålls neråtböjd när man sover. Vid mer uttalade besvär blir
symptomen mer konstanta med känselstörningar, domningar och fumlighetskänsla
även dagtid. Värk och försvagning av tummens muskulatur kan uppstå.
Symptomen kan visa sig vid vissa aktiviteter, till exempel när man håller i ett
cykelstyre, en bok eller telefonlur.
Diagnos
Diagnosen ställs utifrån din sjukhistoria med ovan beskrivna orsaker och
symptom samt läkarens kliniska undersökning. En neurofysiologisk undersökning
(elektrisk mätning av nervimpulser) kan vara till hjälp om diagnosen är
tveksam.
Behandling
Behandling med en skena (ortos) nattetid som håller handleden rak, ger ofta
symptomlindring. Om det inte hjälper eller om besvären är påtagliga kan det bli
nödvändigt med en operation.
Vid en operation delas taket på karpaltunneln i handflatan. När tunneln läker
ihop blir den något vidare än från början och nerven får större utrymme.
Operationen görs vanligtvis i lokalbedövning. Blodflödet stängs av med hjälp av
en manschett runt överarmen så att viktiga strukturer i handen blir synliga.
Operationen tar cirka 20 minuter och i allmänhet kan du gå hem samma dag.
Ett mjukt förband läggs som ska sitta till stygnen tas bort efter cirka två veckor.
Fingrarna är fria och rörliga utanför förbandet och du får inget gips. Förbandet
är ofta stort och det kan därför vara svårt att utföra vissa vardagliga sysslor.
Efter operationen
Det är vanligt att fingrarna svullnar efter en handoperation. Bästa sättet att
motverka och minska svullnad samt stimulera till läkning och rörlighet är att:
Hålla handen i högläge, i hjärthöjd, när du inte använder handen och göra
”armar uppåt sträck”.
Använda handen så mycket som förbandet tillåter men undvik tunga lyft.
Smärta i operationsområdet kan förekomma under några dagar. Vid behov kan
du ta en värktablett för att lindra obehagen. Du bör kontakta handkirurgiska
mottagningen om bandaget skaver, känns för trångt, om du får feber, har
påtaglig eller långvarig värk eller svullnad som inte går tillbaka.
Domningar och stickningar brukar ofta försvinna ganska snart efter operationen,
men det tar längre tid om inklämningen av nerven varit påtaglig eller
pågått under en längre tid. Ömhet, framförallt vid tryck mot handflatan, är ofta
ganska uttalad de första månaderna efter operationen men avtar sedan successivt.
Ärret kan under de första månaderna vara rodnat, hårt och glansigt samt
orsaka obehag. Ibland kan en överkänslighet för beröring uppstå över operationsärret.
Det är viktigt att du ändå utsätter området för normal beröring och
använder handen till lättare vardagliga sysslor. Efter sex veckor kan du belasta
handen fullt.
Sjukskrivning
Sjukskrivningens längd beror på den påfrestning som arbetet innebär för handen.
Vanlig sjukskrivningstid är två till fyra veckor men om man har ett manuellt
lätt arbete kan man ibland arbeta redan några dagar efter operationen. Det kan
dock ta längre tid tills kraften har återkommit fullt i den opererade handen.
Återbesök
Återbesök till handkirurgmottagningen sker cirka två veckor efter operationen
då stygnen tas bort, antingen på sköterskemottagning eller i samband med
läkarbesök. Efter det behövs vanligtvis inget förband. Du kan tvätta handen
som vanligt med tvål och vatten. Håll huden ren och torr och smörj gärna med
fuktighetsbevarande kräm.
Om rehabilitering krävs efter operationen sker den på handkirurgklinikens
Rehabiliteringsenhet. Där träffar du specialistutbildade arbetsterapeuter och
sjukgymnaster