27.08.2014 Views

Mellan ättebacke och kyrkogård - Stockholms läns museum

Mellan ättebacke och kyrkogård - Stockholms läns museum

Mellan ättebacke och kyrkogård - Stockholms läns museum

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Det kan förutsättas att gravgården på något sätt har<br />

organiserats. Gravarnas belägenhet tycks ha en stark<br />

anknytning till den intilliggande Frestavägen, broläget<br />

<strong>och</strong> runstenarna. På de historiska kartorna från 1700-<br />

talet synes gravområdet utgöras av betesmark med<br />

åkermark på norra sidan <strong>och</strong> Frestavägen på södra<br />

sidan.<br />

Gravgården har vissa likheter med samtida begravningsplatser<br />

i Sigtuna. Detta kan sägas gälla enhetligheten<br />

i utformningen så som innehållet i gravarna (se t ex<br />

Wikström. A. 2007, 2008).<br />

I gränsen mellan bete- <strong>och</strong> åkermark framkom vid<br />

undersökningarna ett täckdike. I övrigt fanns ingen<br />

skillnad i markslag mellan ytorna. På kartan från 1724<br />

är texten ”Runstenar <strong>och</strong> ättebackar på detta ställe” <strong>och</strong><br />

en prickad cirkel som har antagits utgöra resterna av<br />

den hög som är omnämnd på runstenen U135 (fig 4,<br />

bil 3). Drygt 50 år senare, 1787, har den västra delen<br />

av undersökningsområdet odlats upp förutom på en<br />

mindre yta mitt i åkermarken <strong>och</strong> den hög som är<br />

markerad på 1724 års karta syns inte längre (fig 6, bil<br />

3).<br />

Konceptet till 1724 års karta synes mer detaljerad<br />

med fyra markerade gravar. Gravarnas placering<br />

överensstämmer dock ej direkt med de nu framkomna<br />

gravarna. Det tycks som att inmätningen av gravarna ej<br />

är utförd med någon större noggrannhet. Syftet verkar<br />

snarare vara att symboliskt markera platsen som ett<br />

”ättebacksområde” (fig 5, bil 3).<br />

Gemensamt för 1700-talets kartmaterial är den<br />

begränsning mellan åker- <strong>och</strong> betesmark som finns i<br />

norra delen av gravplatsen. Denna tycks ha fungerat som<br />

en avgränsning för gravplatsen. Vid undersökningen<br />

framkom i detta läge ett täckdike från historisk tid. Det<br />

är möjligt att själva gränsen kan vara ursprunglig <strong>och</strong><br />

tillhöra gravgårdens arkitektur.<br />

Fig 4. Karta från 1724. Texten vid platsen för<br />

undersökningen lyder ”Runstenar <strong>och</strong> ättebackar<br />

på detta ställe”. Undersökningsområde prickat.<br />

Fig 5. Konceptkarta från 1724. Vid platsen för<br />

undersökningen syns flera prickade cirklar vilket<br />

skall ses som markering för gravar. I texten kan<br />

vi läsa att platsen kallas för Brobacken. Två<br />

runstenar är markerade samt texten ättegravar.<br />

Undersökningsområde prickat.<br />

Runstenarna U137 <strong>och</strong> U151 finns också markerade på<br />

konceptkartan från 1724. Intill den östra (U151) finns<br />

gravhögar markerade som antyder att det har legat<br />

gravar också på södra sidan vägen. Den västra (U137)<br />

som omnämner Östens hög är placerad intill den största<br />

gravmarkeringen, vilket rimligtvis då borde innebära att<br />

den största gravmarkeringen är identisk med den nu<br />

bortplöjda Östens hög.<br />

Fig 6. 1787 års karta över platsen. En viss uppodling<br />

har nu skett av området. Undersökningsområde<br />

13<br />

prickat.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!