Mellan ättebacke och kyrkogård - Stockholms läns museum

Det kan förutsättas att gravgården på något sätt har
organiserats. Gravarnas belägenhet tycks ha en stark
anknytning till den intilliggande Frestavägen, broläget
och runstenarna. På de historiska kartorna från 1700-
talet synes gravområdet utgöras av betesmark med
åkermark på norra sidan och Frestavägen på södra
sidan.
Gravgården har vissa likheter med samtida begravningsplatser
i Sigtuna. Detta kan sägas gälla enhetligheten
i utformningen så som innehållet i gravarna (se t ex
Wikström. A. 2007, 2008).
I gränsen mellan bete- och åkermark framkom vid
undersökningarna ett täckdike. I övrigt fanns ingen
skillnad i markslag mellan ytorna. På kartan från 1724
är texten ”Runstenar och ättebackar på detta ställe” och
en prickad cirkel som har antagits utgöra resterna av
den hög som är omnämnd på runstenen U135 (fig 4,
bil 3). Drygt 50 år senare, 1787, har den västra delen
av undersökningsområdet odlats upp förutom på en
mindre yta mitt i åkermarken och den hög som är
markerad på 1724 års karta syns inte längre (fig 6, bil
3).
Konceptet till 1724 års karta synes mer detaljerad
med fyra markerade gravar. Gravarnas placering
överensstämmer dock ej direkt med de nu framkomna
gravarna. Det tycks som att inmätningen av gravarna ej
är utförd med någon större noggrannhet. Syftet verkar
snarare vara att symboliskt markera platsen som ett
”ättebacksområde” (fig 5, bil 3).
Gemensamt för 1700-talets kartmaterial är den
begränsning mellan åker- och betesmark som finns i
norra delen av gravplatsen. Denna tycks ha fungerat som
en avgränsning för gravplatsen. Vid undersökningen
framkom i detta läge ett täckdike från historisk tid. Det
är möjligt att själva gränsen kan vara ursprunglig och
tillhöra gravgårdens arkitektur.
Fig 4. Karta från 1724. Texten vid platsen för
undersökningen lyder ”Runstenar och ättebackar
på detta ställe”. Undersökningsområde prickat.
Fig 5. Konceptkarta från 1724. Vid platsen för
undersökningen syns flera prickade cirklar vilket
skall ses som markering för gravar. I texten kan
vi läsa att platsen kallas för Brobacken. Två
runstenar är markerade samt texten ättegravar.
Undersökningsområde prickat.
Runstenarna U137 och U151 finns också markerade på
konceptkartan från 1724. Intill den östra (U151) finns
gravhögar markerade som antyder att det har legat
gravar också på södra sidan vägen. Den västra (U137)
som omnämner Östens hög är placerad intill den största
gravmarkeringen, vilket rimligtvis då borde innebära att
den största gravmarkeringen är identisk med den nu
bortplöjda Östens hög.
Fig 6. 1787 års karta över platsen. En viss uppodling
har nu skett av området. Undersökningsområde
13
prickat.