Strålsäkert nr 2, 2010 - Strålsäkerhetsmyndigheten
29.08.2014 • Views
Share Embed Flag

Strålsäkert nr 2, 2010 - Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkert nr 2, 2010 - Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkert nr 2, 2010 - Strålsäkerhetsmyndigheten

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
stralsakerhetsmyndigheten.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

nummeR 2 åR <strong>2010</strong><br />

StrålSäkert<br />

Villaägaren David Ringmar:<br />

”radonsaneringen<br />

gick smidigT”<br />

Så mycket Strålning<br />

får du på ett år<br />

100 miljoner<br />

kronor om åreT Till<br />

forskning om sTrålning<br />

Tema moderniseringar<br />

Höga säkerhetskrav<br />

på kärnkraftverken<br />

de ryska bränderna<br />

påverkade inte<br />

sverige<br />

”Det handlar om att skapa en<br />

balans mellan det automatiska och<br />

det manuella.” yVonne liljeholm johansson, utredare

ledare ann-louise eksborg<br />

Moderniseringar och effekthöjningar<br />

– självklart för säkerheten<br />

Just nu är kärnkraftsindustrin inne i sin mest intensiva period sedan<br />

kärnkraftverken byggdes. Det beror på två saker. För det första att vi<br />

som myndighet kräver att kärnkraftsbolagen ska modernisera verken,<br />

så att säkerheten bibehålls. Vi ska inte glömma att det snart har gått 40<br />

år sedan verken byggdes. För det andra att kärnkraftsbolagen genomför<br />

åtgärder för att kunna utvinna mer el från reaktorerna – de vill höja<br />

effekten i sina kärnkraftverk.<br />

Riksdagen har beslutat att den 1 januari upphäva förbudet mot att<br />

bygga ny kärnkraft i Sverige. Hur resultatet av höstens riksdagsval påverkar<br />

det beslutet vet vi i skrivande stund inte. Men jag vill hur som<br />

helst poängtera att Strålsäkerhetsmyndigheten varken är för eller emot<br />

kärnkraft. Beslutet om kärnkraftens vara eller inte vara är det svenska<br />

folkets, genom våra folkvalda politiker. Myndighetens uppgift är i stället<br />

att övervaka att de som har tillstånd att bedriva kärnkraftsverksamhet i<br />

Sverige gör det på ett säkert sätt.<br />

I det här numret av Strålsäkert kan du bland annat läsa mer om kärnkraftsindustrins<br />

arbete med moderniseringar och effekthöjningar –<br />

självklart ur ett strålsäkerhetsperspektiv.<br />

Vi har fått många positiva kommentarer sedan det första numret av<br />

tidningen Strålsäkert kom ut, och förstås även förbättringsförslag. Fortsätt<br />

skriva till oss! Det är med din hjälp vi utvecklar tidningen. Du finner<br />

redaktionens e-postadress i rutan nedan.<br />

Ann-Louise Eksborg<br />

Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

StrålSäkert<br />

Ansvarig utgivare Anneli Hällgren Redaktör Ina Bergström<br />

Redaktionskommitté för nummer 2 Lars Bennemo, Peter Björk, Peter Frisk, Ninos Garis, Johan Gulliksson,<br />

Lars Hildingsson, Lena Hyrke, Lena Sonnerfelt, Gustaf Löwenhielm, Petra Sjöström, Lars van Dassen, Heléne Wijk.<br />

Art Director Jan Sturestig, JG Communication Layout Jakob Ekman Omslagsfoto Anders G Warne<br />

Strålsäkert ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten och informerar om myndighetens frågor. Tidningen kommer ut<br />

med fyra nummer per år och kan också läsas på vår webbplats, www.stralsakerhetsmyndigheten.se.<br />

Upplaga 9000 ex Tryck Elanders Sverige AB, <strong>2010</strong><br />

Tidningen kan beställas i alternativa format som till exempel punktskrift eller daisy-format.<br />

Skicka e-post till registrator[at]ssm.se om du vill ha tidningen i ett alternativt format.<br />

341<br />

123<br />

SkICkA E-POST TILL<br />

stralsakert[at]ssm.se<br />

Om DU vILL PRENUmERERA!<br />

2

Foto: Anders G WArne<br />

Familjen Ringmar<br />

genomförde en<br />

radonsanering<br />

och fick bidrag<br />

för kostnaderna.<br />

anna bor i ett<br />

radonsanerat hus<br />

FaKta om radon<br />

radon är ett radioaktivt ämne som finns<br />

i gasform. Gasen är osynlig, doftlös<br />

och smaklös. Under höst och vinter är<br />

radonhalten som högst och det är då<br />

mätningen ska göras. riktvärdet,<br />

200 Bq/m 3 , bestäms av socialstyrelsen.<br />

Varför ska man sanera sin bostad?<br />

radon är näst efter tobaksrökning den<br />

vanligaste orsaken till lungcancer. Ju<br />

längre tid du tillbringar i radonhus och<br />

ju högre halter du utsätter dig för, desto<br />

större är risken.<br />

Här kan du få hjälp att mäta<br />

Vänd dig till kommunens miljö- och<br />

hälsoskyddsavdelning om du vill veta<br />

hur du ska göra för att mäta radonhalten<br />

i ditt hus. du som bor i hyresrätt vänder<br />

dig till värden och du som bor i bostadsrätt<br />

kan få hjälp av styrelsen.<br />

Mer information om radon finns på<br />

www.stralsakerhetsmyndigheten.se,<br />

www.radonguiden.se, www.boverket.se.<br />

Anna och hennes syskon växer upp<br />

i ett radonsanerat hus. Tack vare<br />

radonbidraget behövde familjen bara<br />

betala drygt hälften av kostnaden för<br />

saneringen.<br />

RADON I Täby norr om Stockholm ligger<br />

familjen Ringmars villa från 1969. Huset<br />

är byggt mellan två bergknallar och i<br />

källaren finns en rejäl häll, fint slipad av<br />

inlandsisen för tusentals år sedan. David<br />

och Julia köpte huset 2007 och var redan<br />

då medvetna om den höga radonhalten.<br />

– Det förvånade oss inte att det var hög<br />

radonhalt här, säger David Ringmar.<br />

Enligt en gammal mätning var halten<br />

cirka 400 becquerel/kubikmeter – långt<br />

över det svenska riktvärdet på 200 Bq/m 3 .<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

Långtidsmätning<br />

– Vi köpte ändå för vi tyckte om huset och<br />

området, berättar David, men eftersom<br />

vi har barn ville vi ta reda på det exakta<br />

värdet och åtgärda problemen.<br />

Familjen gjorde en långtidsmätning<br />

som indikerade en radonhalt på 300 Bq/<br />

m 3 . Därefter tog de kontakt med ett<br />

radonsaneringsföretag.<br />

– De kom hit och mätte. Det visade sig<br />

att ungefär 60 procent av radonet i huset<br />

kom från marken. Resten kom från väggarna,<br />

så de rekommenderade oss att börja<br />

med att åtgärda markradonet.<br />

Det låter som en komplicerad historia,<br />

men det hela gick tvärtom mycket smidigt,<br />

tycker David.<br />

– Vi fick mycket hjälp av saneringsfirman,<br />

de visste hur man skulle gå till väga.<br />

Vi började med att skicka in mätresultatet<br />

från långtidsmätningen vi hade gjort<br />

året innan tillsammans med offerten från<br />

saneringsfirman till länsstyrelsen samt vår<br />

ansökan om radonbidrag.<br />

Bidrag för sanering<br />

Eftersom länsstyrelsen inte betalar ut<br />

radonbidrag om saneringen har påbörjats<br />

är det viktigt att få ansökan godkänd.<br />

– Vår ansökan godkändes och då var<br />

det bara att sätta igång. Tre killar från<br />

saneringsfirman kom hit och jobbade i tre<br />

dagar, och sedan var det klart. Vårt dagliga<br />

liv påverkades nästan inte alls, säger David.<br />

Företaget föreslog ett marksugsystem<br />

som skulle installeras permanent i källaren.<br />

En marksug fungerar som en köksfläkt.<br />

Den suger upp radonhaltig luft i sin närhet<br />

och transporterar bort den från huset.<br />

I Davids och Julias hus tog firman upp fyra<br />

hål i husets bottenplatta och monterade<br />

rör som går genom källarplanets rum till<br />

ett utblås på ena gaveln.<br />

En elmotor styr hur kraftigt insuget är.<br />

När David ställer vredet på max hörs ett<br />

svagt brus.<br />

– På vintern, när vi mest är inomhus,<br />

kör vi på maxhastighet. Men under sommarhalvåret,<br />

när vi är ute mycket, har vi<br />

radonfläkten på lägsta effekten. Det håller<br />

elkostnaderna nere.<br />

När marksugarna var installerade var<br />

det dags att kontrollmäta för att se om<br />

åtgärden hade varit tillräcklig.<br />

– De kom hit med ett instrument som<br />

såg ut som en resväska. Det skulle stå på<br />

olika platser i huset under ett antal veckor.<br />

Mätningarna indikerade att radonhalten<br />

hade sjunkit till hälften.<br />

Radonhalten har sjunkit<br />

Därefter gjorde familjen en långtidsmätning,<br />

något som länsstyrelsen kräver.<br />

– Vi hade spårfilmsdosor på flera platser<br />

i huset under flera månader den vintern,<br />

och samtliga visade att radonhalten hade<br />

sjunkit till ca 100 Bq/m 3 , säger David.<br />

David och Julia är nöjda med sin<br />

radonsanering.<br />

– Det känns självklart bra att barnen<br />

slipper växa upp i en osund miljö. Att saneringen<br />

dessutom höjer värdet på huset<br />

är en bonus.<br />

Ina Bergström<br />

3

fråga experterna!<br />

Fråga oss vad du vill om<br />

strålning! Skicka din fråga till<br />

registrator[at]ssm.se<br />

Vill du veta mer kan du läsa<br />

på vår webb, www.stralsakerhetsmyndigheten.se<br />

Har sTrålsäkerHeTsen<br />

någoT<br />

myndigHeTen<br />

genusperspekTiv på<br />

sTrålskyddeT?<br />

svar: Det finns<br />

några bestämmelser<br />

för<br />

skydd mot<br />

joniserande<br />

strålning som<br />

enbart gäller<br />

kvinnor.<br />

Syftet är att<br />

skydda foster<br />

och diande barn<br />

från strålning.<br />

Konkret innebär det<br />

att kvinnor som utsätts<br />

för strålning i sitt<br />

arbete har rätt till andra<br />

arbetsuppgifter under<br />

en graviditet.<br />

På motsvarande sätt<br />

gäller att kvinnor under en<br />

amningsperiod ska ha arbetsuppgifter<br />

som utesluter<br />

möjligheten att radioaktiva<br />

ämnen sprids till barnet.<br />

I samband med sjukvård ska<br />

kvinnor i fertil ålder tillfrågas<br />

om de är gravida innan de ska<br />

genomgå en röntgenundersökning,<br />

en nukleärmedicinsk<br />

undersökning eller en behandling<br />

med strålning.<br />

Slutligen gäller vid olyckssituationer<br />

där strålning<br />

förekommer att kvinnor som<br />

är gravida inte ska delta i<br />

räddningsarbete.<br />

Peter Hofvander,<br />

enheten för drift och<br />

strålskydd<br />

Hur gör man el med<br />

Hjälp av kärnkrafT?<br />

svar: En kärnkraftsreaktor<br />

kan liknas vid en stor ångmaskin.<br />

I en så kallad kokvatte<strong>nr</strong>eaktor<br />

placeras mellan 450<br />

och 700 bränsleelement<br />

i reaktortanken och bildar<br />

tillsammans det<br />

som<br />

kallas härden.<br />

När man får<br />

igång kärnklyvningen<br />

i atomkärnorna<br />

i uranet<br />

bildas värme. Det<br />

vatten som pumpas<br />

genom härden värms<br />

upp, börjar koka och<br />

ånga bildas.<br />

Ångan leds till turbiner<br />

som driver en generator som<br />

omvandlar ångtrycket till<br />

elektricitet. Sedan leds ångan<br />

från turbinen vidare till en<br />

kondensor där ångan kyls<br />

ner och blir till vatten igen.<br />

Därefter leds vattnet åter in i<br />

reaktorn.<br />

Kylvattnet som används för<br />

att kondensera ångan till vattnet<br />

är havsvatten. Det pumpas<br />

ut i havet igen när det har<br />

utfört sin uppgift. Kylvattnet<br />

blir inte radioaktivt förorenat<br />

eftersom det går i ett eget<br />

system och aldrig kommer i<br />

kontakt med processvattnet.<br />

Klas Idehaag,<br />

avdelningen för kärnkraftssäkerhet<br />

kan eTT läckage<br />

från eTT sluTförvar<br />

få konsekvenser likT<br />

Tjernobyl?<br />

svar: Nej. Ett läckage från<br />

ett slutförvar kan inte få<br />

samma konsekvenser<br />

som en stor olycka vid<br />

ett kärnkraftverk. Det<br />

kan inte inträffa en<br />

härdsmälta i ett slutförvar.<br />

Det värsta som<br />

kan hända är att kapslar<br />

kan gå sönder och läcka ut<br />

radioaktiva ämnen. Ämnena<br />

kan sedan långsamt föras<br />

upp till markytan omkring<br />

förvaret.<br />

Vid Tjernobylolyckan<br />

spreds radioaktivitet genom<br />

luften över stora delar av Eu-<br />

ropa. Ett utsläpp från ett slut-<br />

förvar sprids med grundvatten<br />

och när detta når markytan<br />

eller vattendrag får det i första<br />

hand lokala konsekvenser.<br />

Peter Hofvander, enheten för drift<br />

och strålskydd<br />

Hur säkra är TransporTer<br />

av använT<br />

kärnbränsle?<br />

svar: Myndigheterna<br />

accepterar bara säkra transporter<br />

i enlighet med internationellt<br />

godkända transportregler.<br />

Redan i dag sker<br />

omfattande transporter av<br />

använt kärnbränsle. Använt<br />

kärnbränsle transporteras<br />

från kärnkraftverken till<br />

mellanlagret Clab, vid Oskarshamns<br />

kärnkraftverk, ombord<br />

på det specialbyggda fartyget<br />

M/S Sigyn.<br />

Under transporten är<br />

bränslet inneslutet i transportbehållare.<br />

Behållarna har<br />

30 centimeter tjocka väggar<br />

av stål för att skydda personalen<br />

och omgivningen från<br />

skadlig strålning, men också<br />

för att skydda bränslet från<br />

transportskador. Behållarna<br />

är konstruerade så att de ska<br />

förbli intakta och behålla<br />

sin skyddsfunktion även om<br />

de utsätts för mycket hårda<br />

påfrestningar, till exempel om<br />

fartyget råkar ut för en så svår<br />

olycka att det sjunker.<br />

Tusentals transporter av<br />

använt kärnbränsle har gjorts<br />

på tåg, båt eller bil i Europa,<br />

USA och från Japan till upparbetningsanläggningar<br />

i<br />

Europa. Under dessa transporter<br />

har aldrig någon olycka<br />

inträffat som lett till utsläpp<br />

av radioaktiva ämnen.<br />

För att visa att säkerhetskraven<br />

på transportbehållarna<br />

är uppfyllda genomgår dessa<br />

ett antal kvalificerade tester.<br />

Såväl teoretiska beräkningar<br />

som praktiska prov utförs. De<br />

praktiska proven omfattar<br />

bland annat fallprov, brandprov<br />

och nedsänkning i djupt<br />

vatten.<br />

vad är ess?<br />

Helmuth Zika, enheten<br />

för kontroll och skydd<br />

svar: Det är en forskningsanläggning<br />

som bolaget<br />

European Spallation Source<br />

AB planerar att bygga i Lund.<br />

I anläggningen använder man<br />

sig av neutroner för att forska<br />

inom exempelvis kemi, energiteknik,<br />

biovetenskap, medicin<br />

och materialvetenskap.<br />

Neutronerna ska produceras<br />

genom så kallad spallation där<br />

protoner slår loss neutroner<br />

från tunga atomkärnor. Verksamheten<br />

måste godkännas av<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

och enligt ESS AB skickas<br />

ansökan in under 2011.<br />

Jan Lillhök, avdelningen<br />

för strålskydd<br />

4

Vet du hur stor<br />

STRÅLDOS DU FÅR UNDER ETT ÅR?<br />

Strålning kommer från rymden och solen samt från radioaktiva ämnen i marken och i din<br />

egen kropp. Människan har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom<br />

forskning, sjukvård och industri, till exempel genom röntgenteknik och genom att använda<br />

uran i kärnkraftsreaktorer.<br />

mSv/år– millisievert per år.<br />

Bq/m 3 – becquerel per kubikmeter. Se även faktarutan på sidan 14.<br />

MEDICINSK<br />

UNDERSÖKNING<br />

Strålning används vid diagnostik<br />

inom vården för att<br />

avbilda kroppens olika delar<br />

och deras funktion. Medicinska<br />

undersökningar med<br />

strålning tillämpas vid<br />

diagnostisering av sjukdom<br />

samt vid förberedelser av,<br />

under och vid uppföljning av<br />

behandlingar.<br />

MAT<br />

Naturligt förekommande<br />

radioaktiva ämnen finns i mat<br />

och vatten i olika mängder.<br />

Hushåll som använder vatten<br />

från borrade brunnar kan på<br />

så sätt få en förhöjd stråldos.<br />

Halten av cesium-137, ett icke<br />

naturligt förekommande<br />

radioaktivt ämne, är i<br />

allmänhet låg i livsmedel.<br />

KALIUM-40 I KROPPEN<br />

Kalium är ett grundämne<br />

som ingår i kroppens vätskor<br />

och mjuka vävnader. Kroppen<br />

reglerar själv kaliumhalten.<br />

Kalium-40 är ett radioaktivt<br />

ämne, som utgör 0,01<br />

procent av allt kalium. Den<br />

stråldos som kommer från<br />

kalium-40 är i stort sett densamma<br />

för hela befolkningen.<br />

KOSMISK STRÅLNING<br />

Jorden träffas ständigt av<br />

partikelstrålning från rymden<br />

och solen. När partiklarna<br />

träffar den övre atmosfären<br />

startar en kedja av processer.<br />

Dessa genererar olika<br />

partiklar och gammastrålning.<br />

Exponeringen för<br />

kosmisk strålning varierar<br />

med breddgrad och höjd<br />

över havet.<br />

Cirka 3,0 mSv/år<br />

Stråldos för en genomsnittlig<br />

svensk.<br />

0,9<br />

mSv/år<br />

0,2<br />

mSv/år<br />

0,2<br />

mSv/år<br />

0,3<br />

mSv/år<br />

0,8<br />

mSv/år<br />

0,6<br />

mSv/år<br />

0,02<br />

ÖVRIGT<br />

Strålning som<br />

beror på<br />

utsläpp av<br />

radioaktiva ämnen från<br />

exempelvis kärnkraftverk är<br />

låg. Dagens exponering<br />

domineras fortfarande av<br />

kvardröjande cesium-137 från<br />

Tjernobylolyckan och de<br />

atmosfäriska kärnvapenprovsprängningarna<br />

på 1950- och<br />

1960-talen.<br />

Fakta: Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

FAKtA: strÅLsÄKerhetsMyndiGheten, GrAFiK: soLVeiG heLLMArK<br />

RADON INOMHUS<br />

Radon som finns inomhus kan<br />

komma från marken, byggnadsmaterialet<br />

eller hushållsvattnet.<br />

Den genomsnittliga radonhalten<br />

i svenska bostäder ligger<br />

på cirka 100 bq/m 3 .<br />

Långtidsexponering för<br />

radongas ökar risken att<br />

drabbas av lungcancer.<br />

Strålsäkerhetsmyndighetens<br />

uppskattning är att cirka 500<br />

personer får lungcancer av<br />

radon varje år, och det är<br />

främst rökare som drabbas.<br />

MARK OCH<br />

BYGGNADS-MATERIAL<br />

Vi exponeras för gammastrålning<br />

från marken där det<br />

naturligt finns radioaktiva<br />

ämnen som uran, torium och<br />

kalium. Vi exponeras också i<br />

hus byggda av stenbaserade<br />

material som innehåller<br />

mycket uran/radium. Då kan<br />

exponeringen av gammastrålning<br />

och radonhalt bli<br />

hög.<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

5

Tema moderniseringar<br />

Foto: BÖrJe FÖrsÄter<br />

det ska vara<br />

lätt att göra rätt<br />

De svenska kärnkraftverken genomför stora moderniseringar.<br />

Förändringarna ställer nya krav på både organisationen och<br />

de anställda.<br />

visste<br />

du att...<br />

... den första<br />

svenska forskningsreaktorn<br />

startade 1954<br />

och fanns i<br />

ett bergrum<br />

nära Kungliga<br />

tekniska<br />

högskolan i<br />

stockholm.<br />

Under flera år har landets kärnkraftverk planerat<br />

och genomfört stora moderniseringar<br />

bland annat av kontrollrummen. Kärnkraftverket<br />

Ringhals har genomfört en av världens<br />

mest omfattande moderniseringar i en av reaktorerna,<br />

Ringhals 2. Bolaget har bland annat bytt ut hela instrument-<br />

och kontrollutrustningen och byggt ett nytt<br />

kontrollrum. Det är i kontrollrummet som operatörerna<br />

bevakar aktiviteten i reaktorerna.<br />

När så stora förändringar genomförs blir säkerheten<br />

särskilt viktig. Tekniken ska vara utformad på ett sätt<br />

som gör det lätt för personalen att göra rätt. Det är<br />

också viktigt att det finns ett starkt säkerhetsmedvetande<br />

bland de anställda.<br />

– Den nya tekniken innebär att industrins anställda<br />

måste arbeta på ett nytt sätt vid konstruktion och installation.<br />

Även underhållsarbetet påverkas, säger Bo<br />

Liwång, en av de utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

som har arbetat med att granska den nya digitala<br />

teknik som verken installerar.<br />

Arbetet ska bli lättare<br />

De förändringar som bolagen gör i kontrollrummen ska<br />

underlätta för operatörerna som arbetar med att bevaka<br />

att inget oväntat inträffar i reaktorn. Men förändringarna<br />

innebär också att operatörerna måste lära sig nya<br />

sätt att manövrera och styra reaktorerna. När verken<br />

har planerat förändringarna har de därför behövt ta<br />

särskild hänsyn till operatörernas möjligheter att på ett<br />

säkert sätt sköta sitt arbete.<br />

Ett exempel på hur operatörernas arbete har förändrats<br />

är att fler moment nu görs vid datorer. Tidigare,<br />

när fler moment gjordes med manöverdon på kontrolltavlor,<br />

behövde operatörerna förflytta sig inne i rummet<br />

för att genomföra momenten. Då var det enkelt att se<br />

vad kollegan gjorde. När momenten i stället görs vid<br />

datorskärmen måste operatörerna vara noga med att<br />

kommunicera med varandra.<br />

Igenkänning viktigt<br />

– Operatörerna måste hela tiden beskriva för varandra<br />

vad de gör. Person 1 meddelar vad han gör, person 2<br />

repeterar meddelandet och person 1 bekräftar att det<br />

är rätt uppfattat, säger Yvonne Liljeholm Johansson,<br />

utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Det är också angeläget att operatörerna känner igen<br />

sig i kontrollrumsmiljön. Därför ser mycket ut som det<br />

gjorde före moderniseringen. Exempelvis verkar en del<br />

funktioner vara analoga trots att digital teknik gömmer<br />

sig bakom.<br />

6<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong>

varför moderniseras<br />

kärnkrafTverken?<br />

Det finns flera anledningar till att<br />

verken moderniseras. Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

har ställt högre krav på<br />

säkerheten, tekniken utvecklas och<br />

det blir allt svårare att få tag på reservdelar<br />

till den gamla utrustningen.<br />

Ytterligare en orsak till moderniseringarna<br />

är att funktioner och operatörsgränssnitt<br />

i kontrollrummet<br />

behöver förbättras.<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

7

Tema moderniseringar<br />

Foto: AnniKA ÖrnBorG<br />

Foto: Bosse ALeniUs<br />

”Operatörerna<br />

måste hela tiden<br />

beskriva för varandra<br />

vad de gör.”<br />

Yvonne Liljeholm Johansson.<br />

– Det handlar om att skapa en<br />

balans mellan det automatiska<br />

och det manuella, säger Yvonne<br />

Liljeholm Johansson.<br />

Människa och teknik samverkar<br />

Det är tillståndshavarna, de som<br />

äger kärnkraftverken, som ska<br />

försäkra sig om att säkerheten är<br />

tillräcklig när en förändring har<br />

gjorts på anläggningen.<br />

Sedan granskar Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

förändringarna.<br />

Bland annat kontrollerar myndigheten<br />

att tillståndshavaren har<br />

tagit hänsyn till samverkan mellan<br />

människa och teknik när kontrollrummet<br />

planerades och designades.<br />

För att planeringen ska bli<br />

bra krävs att verken har personal<br />

med beställarkompetens.<br />

– De behöver inte kunna allt<br />

själva, men de behöver ha tillräckligt<br />

med kunskap för att veta när<br />

det krävs experter, säger Yvonne<br />

Liljeholm Johansson.<br />

Myndigheten granskar<br />

Myndigheten granskar också hur<br />

verken planerar, följer upp och<br />

utvärderar moderniseringen. Till<br />

exempel kontrollerar myndigheten<br />

att det finns system för personalutbildningar.<br />

Vid förändringar<br />

som påverkar kontrollrum granskar<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

ett flertal områden, till exempel<br />

hur projekten genomförs, hur<br />

processen går till och att den<br />

kompetens som behövs finns,<br />

såväl i projektet som i organisationen.<br />

– Dessutom vill vi se att verken<br />

tar vara på tidigare erfarenheter,<br />

säger Yvonne Liljeholm Johansson.<br />

Malin Nääs<br />

Säkerheten på kärnk<br />

ska förbättras på fler<br />

De svenska kärnkraftverken<br />

måste förbättra säkerheten för<br />

att få fortsätta vara i drift. Det<br />

kräver Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Samtidigt har verken åldrats<br />

och behöver moderniseras. I<br />

samband med dessa arbeten vill<br />

industrin höja effekten i verken.<br />

De svenska kärnkraftsreaktorerna<br />

byggdes ursprungligen för att ha en<br />

livslängd på 40 år. Nu är de snart<br />

äldre än så. Alla behöver moderniseras<br />

men behoven är olika stora.<br />

Oskarshamn 1 har renoverats och<br />

byggts om i flera omgångar, medan<br />

det finns en del kvar att åtgärda<br />

på exempelvis Oskarshamn 2 och<br />

Ringhals 1 innan de kan anses uppfylla<br />

dagens krav. Modernisering av<br />

kärnkraftverken handlar bland annat<br />

om att tillståndshavarna byter<br />

ut gammal utrustning eftersom det<br />

blir allt svårare att hitta reservdelar<br />

och personal som kan underhålla<br />

de åldrande delarna. Kontrollrummets<br />

elektronik och utrustning är<br />

exempel på äldre teknik som man<br />

nu byter från analog till digital.<br />

Säkerhetsutrustningen förstärks<br />

För sex år sedan, 2004, beslutade<br />

myndigheten att industrin måste<br />

höja säkerheten för att reaktorerna<br />

skulle få fortsätta vara i drift. Säkerhetsförbättringarna<br />

innebär bland<br />

annat att säkerhetsutrustningen<br />

kompletteras och förstärks. Ändringarna<br />

innebär att reaktorerna får<br />

bättre skydd mot exempelvis brand.<br />

Kärnkraftsföretagen presenterade<br />

en tidplan för arbetet. Myndig-<br />

8 strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong>

SäKerhetScheFen på oSKarShamn:<br />

”säkerheten är<br />

högprioriterad”<br />

raftverken<br />

a sätt<br />

heten godkände planen och arbetet<br />

kunde inledas. Det är omfattande<br />

förändringar som berör tusentals<br />

anställda och konsulter. Ändringarna<br />

ska vara klara vid olika tidpunkter<br />

för respektive kärnkraftverk.<br />

Industrin vill höja effekten<br />

I samband med moderniseringarna,<br />

och de säkerhetsförbättringar<br />

som myndigheten alltså kräver av<br />

kärnkraftsindustrin, vill industrin<br />

av ekonomiska skäl höja effekten i<br />

reaktorerna. Myndigheten har inga<br />

andra synpunkter på effekthöjningarna<br />

än att de måste göras på<br />

ett sådant sätt att säkerhetskraven<br />

uppfylls. Säkerheten måste vara lika<br />

god som tidigare för människor som<br />

bor i närheten av verken eller som<br />

arbetar där.<br />

Ina Bergström<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten kräver<br />

att landets kärnkraftverk ska<br />

förbättra och modernisera säkerhetssystemen.<br />

Men verken ansvarar<br />

själva för hur de ska nå upp till<br />

kraven. Roger Axelsson är chef för<br />

den avdelning som bevakar säkerheten<br />

på kärnkraftverket i Oskarshamn,<br />

OKG.<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer<br />

höga krav när det gäller säkerheten på<br />

landets kärnkraftverk. Därför arbetar<br />

verken med att modernisera anläggningarna<br />

utifrån myndighetens krav.<br />

Chef för den avdelning som bevakar<br />

att säkerheten är fullgod på kärnkraftverket<br />

i Oskarshamn, OKG, är Roger<br />

Axelsson. Avdelningens främsta uppgift<br />

är att vara ”controller” åt bolagets<br />

VD i säkerhetsfrågor. De ska vara oberoende<br />

i förhållande till övriga medarbetare<br />

på verket och därmed vara en<br />

fristående granskare av de åtgärder<br />

som de tekniska cheferna och övriga<br />

medarbetare föreslår.<br />

– När det kommer nya föreskrifter<br />

från myndigheten börjar vi alltid med<br />

att ta reda på i vilken utsträckning vi<br />

redan lever upp till kraven och vilka<br />

åtgärder vi behöver göra, säger Roger<br />

Axelsson.<br />

Myndighetens föreskrifter innehåller<br />

de krav som kärnkraftverken ska<br />

uppfylla ifråga om säkerhet, men<br />

det är verken själva som ansvarar för<br />

säkerheten. Verken tar fram åtgärdsplaner<br />

som sedan måste godkännas av<br />

myndigheten. Kraven i föreskrifterna<br />

innebär ofta omfattande åtgärder,<br />

både räknat i kostnader och i tid.<br />

Men myndighetens föreskrifter<br />

kommer inte som en överraskning<br />

för kärnkraftsverkens ägare. De har<br />

redan tidigare fått dem på remiss för<br />

att lämna synpunkter och är därmed<br />

förberedda på de omfattande förändringarna.<br />

Säkerhetschef<br />

Roger Axelsson.<br />

– Det gör att<br />

vi har god tid på<br />

oss att internt<br />

förbereda och<br />

diskutera de<br />

förändrade kraven,<br />

säger Roger<br />

Axelsson.<br />

Hur mycket<br />

som behöver<br />

åtgärdas i samband<br />

med moderniseringarna<br />

har sett olika ut för olika<br />

reaktorer. För OKG innebär det störst<br />

förändringsarbete att åtgärda reaktor<br />

Oskarshamn 2, O2, medan reaktor<br />

O1 byggdes om 2002 och är i mindre<br />

behov av åtgärder.<br />

Säkerhetsarbetet på verket är enligt<br />

Roger Axelsson högprioriterat. För<br />

att få det att genomsyra hela organisationen<br />

menar han att det måste vara<br />

tydligt att såväl ledning som ägare<br />

sätter säkerheten främst.<br />

– Det mesta av säkerhetsarbetet<br />

avspeglas i rutiner och instruktioner,<br />

men det finns också sådant som inte<br />

kan regleras i instruktioner, det som<br />

handlar om säkerhetskultur, säger<br />

Roger Axelsson.<br />

För att stärka säkerhetsmedvetandet<br />

i organisationen deltar alla medarbetare<br />

i utbildningar två till tre<br />

gånger per år.<br />

– Det handlar om utbildningar som<br />

bland annat rör individen som riskfaktor<br />

och vilka konsekvenser det kan<br />

få när människor i organisationen gör<br />

fel, säger Roger Axelsson.<br />

Verket har också bett medarbetarna<br />

svara anonymt på en enkät om hur<br />

de ser på frågor om säkerheten. När<br />

resultatet sammanställts arrangeras<br />

tvärgruppsseminarier där medarbetare<br />

från olika delar i organisationen<br />

diskuterar resultaten.<br />

Malin Nääs<br />

Foto: eMeLie JohAnsson<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

9

Kärnkraftverk<br />

i Sverige<br />

Oskarshamn, OKG, ligger tre mil norr<br />

om oskarshamn. de tre reaktorerna<br />

producerar cirka tio procent av sveriges<br />

el. de har en sammanlagd nettoeffekt<br />

på 2 215 megawatt, MW.<br />

oskarshamn 1 var den första svenska<br />

reaktor som togs i kommersiellt bruk.<br />

det gjordes 1972.<br />

Oskarshamn<br />

Ringhals ligger på västkusten cirka<br />

sex mil söder om Göteborg i Varbergs<br />

kommun. de fyra reaktorerna producerar<br />

cirka 20 procent av sveriges el.<br />

de har en sammanlagd nettoeffekt<br />

på 3 707 MW. ringhals reaktor 2 stod<br />

färdig för kommersiell drift 1975.<br />

effekth<br />

– en lå<br />

Ringhals<br />

forsmark ligger vid Upplandskusten,<br />

ett par mil norr om Öregrund i Östhammars<br />

kommun. de tre reaktorerna<br />

har en sammanlagd nettoeffekt på<br />

3 140 MW. Forsmarks reaktor 1 togs<br />

i kommersiell drift 1980.<br />

forsmark<br />

Barsebäck<br />

oliKa SyStem SKa hjälpa varandra<br />

Ett exempel på de krav myndigheten<br />

ställer på kärnkraftverken är att säkerhetssystemen<br />

ska diversifieras, det vill<br />

säga att det ska finnas olika system<br />

som har samma uppgift men som<br />

fungerar på olika sätt. om ett system<br />

slutar att fungera ska alltså ett annat<br />

system träda in i stället.<br />

Barsebäcks kärnkraftverk ligger vid<br />

kusten mellan Malmö och Landskrona.<br />

Barsebäck 1 stängdes 1999 efter en uppgörelse<br />

mellan staten, sydkraft och Vattenfall.<br />

Barsebäck 2 stängdes 2005 efter<br />

ett regeringsbeslut. Barsebäcks reaktor 1<br />

stod färdig för kommersiell drift 1975.<br />

FAKtA: John hiLLstiernA, iLLUstrAtioner: soLVeiG heLLMArK<br />

ytterligare ett exempel på myndighetens<br />

krav är att olika komponenter<br />

ska separeras.<br />

Det innebär att om det till exempel<br />

börjar brinna i en elmotor ska det finnas<br />

en avskiljare som förhindrar att<br />

motorn intill också börjar brinna.<br />

Turbinhallen, Oskarshamn 3.<br />

Kärnkraftsindustrins arbete med<br />

att höja reaktoreffekten pågår<br />

just nu vid de flesta av de svenska<br />

kärnkraftverken. Myndighetens<br />

granskning av sådana ärenden är<br />

en process som sträcker sig över<br />

flera år.<br />

KäRNKRAfT Den elektriska effekten<br />

från ett kärnkraftverk kan höjas på i<br />

huvudsak två sätt. Ett sätt är att höja<br />

värmeeffekten i reaktorn. Ett annat<br />

är att byta till mer effektiva turbiner.<br />

Båda sätten genererar mer el.<br />

I Sverige genomfördes effekthöjningar<br />

vid ett flertal reaktorer redan<br />

under 1980- och 1990-talen. Då höjdes<br />

10 strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong>

öjningar<br />

ng process<br />

Tema moderniseringar<br />

viSSte du att …<br />

… i hela världen finns det cirka 440 kärnkraftsreaktorer<br />

som är i drift.<br />

… världens första reaktor som levererade<br />

kraft till elnätet byggdes 1954 i ryska<br />

obninsk.<br />

… Ågesta­reaktorn i södra Stockholm<br />

var den första svenska kraftvärmereaktorn.<br />

den var klar 1963 och under tio år försörjde<br />

den Farsta med fjärrvärme.<br />

effekten med 5–10 procent. Den tillståndshavare<br />

som vill höja den termiska<br />

effekten i en reaktor ansöker om tillstånd<br />

hos regeringen. Ansökan skickas<br />

”Regeringen har<br />

hittills gett tillstånd<br />

att höja effekten<br />

i sju reaktorer.”<br />

till regeringen men Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

gör en första säkerhetsbedömning<br />

och rekommenderar regeringen<br />

att godkänna eller avslå ansökan.<br />

Om regeringen godkänner ansökan<br />

ska tillståndshavaren göra de utredningar<br />

och analyser som krävs. Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

granskar dem<br />

stegvis. Myndigheten granskar också de<br />

ombyggnader som tillståndshavaren gör<br />

för att uppfylla säkerhetskraven. Det är<br />

först när myndigheten godkänner tillståndshavarens<br />

åtgärder som reaktorn<br />

kan börja drivas med den högre effekten.<br />

Under 2000-talet har kärnkraftsindustrin<br />

lämnat in åtta ansökningar om<br />

effekthöjningar, som har granskats av<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansökningarna<br />

gäller effekthöjningar från 1,5 till<br />

30 procent i olika reaktorer.<br />

Regeringen har hittills gett tillstånd<br />

att höja effekten i sju reaktorer. Två i<br />

Ringhals, två i Oskarshamn och tre i<br />

Forsmark.<br />

Malin Nääs och Ina Bergström<br />

… av de reaktorer som är i drift i dag<br />

finns den äldsta i oskarshamn. reaktorn<br />

laddades med bränsleelement 1970. Året<br />

efter kopplades den in på elnätet och 1972<br />

togs den i kommersiell drift.<br />

utbildningsreaktor<br />

kan bli verklighet<br />

Forskare på Kungliga Tekniska Högskolan,<br />

KTH, håller för närvarande på att<br />

utarbeta ett koncept till en utbildningsreaktor.<br />

Planen är att bygga reaktorn<br />

i Sverige för att tillmötesgå det behov<br />

som allt fler kärnkraftsstudenter har av<br />

praktiska laborationer. Reaktorn föreslås<br />

ha en effektnivå på 10 kilowatt.<br />

Ninos Garis<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

11

Ett 60-tal Greenpeaceaktivister<br />

greps på måndagen<br />

av polis, sedan de i<br />

samband med en protestaktion<br />

tagit sig in till<br />

kärnkraftverket i Forsmark.<br />

27 personer är<br />

anhållna, misstänkta för<br />

olaga intrång och brott<br />

mot skyddslagen.<br />

Det var vid åttatiden på<br />

måndagsmorgonen som ett<br />

60-tal aktivister från Greenpeace<br />

tog sig in på området<br />

klädda i sol-, vind- och vat-<br />

vid Forsmarks kärnkraftverk.<br />

Många av dem var<br />

tendräkter och syftet med<br />

aktionen var just att upp-<br />

märksamma såväl allmänhet<br />

som riksdagsledamöter<br />

på förnybar, hållbar energi.<br />

– På torsdag röstar riksdagen<br />

om att tillåta ny kärnkraft<br />

och går förslaget igenom<br />

begås ett stort historiskt<br />

misstag. Därför valde<br />

vi att genomföra den<br />

här aktionen och vi kommer<br />

att fortsätta agera resten<br />

av veckan, bland annat<br />

genom att demonstrera utanför<br />

riksdagshuset, säger<br />

Patrik Eriksson, kampanjchef<br />

på Greenpeace och en<br />

av aktivisterna på plats.<br />

Själv deltog han i protesterna<br />

vid reaktor 3 och där<br />

var det ingen aktivist som<br />

tog sig över staketen. Vid<br />

reaktor 1 och 2 däremot, anmal<br />

brandbil som hjälpme-<br />

del i klättringen över de två<br />

gärdar kärnkraftverken och<br />

vändes bland annat en gam-<br />

höga nätstängsel som om-<br />

tre aktivister kom så långt<br />

som upp på taket till reaktor<br />

2.<br />

Unt | TISDAG 15 JUNI <strong>2010</strong><br />

6<br />

SkyddSvakterna vid Forsmarks<br />

kärnkraftverk larmade<br />

polisen så snart de upptäckt<br />

aktivisterna och en<br />

knapp halvtimme efter att<br />

protesten inletts kom de<br />

INTråNGeT på forSmArk<br />

Aktivister bröt sig in på Forsmark<br />

InpasserIng. Alla bilister<br />

som tilläts passera vägspärren<br />

på väg till Forsmarks<br />

kärnkraftverk fotograferades<br />

av polisen.<br />

foTo: INGelA Alm SöDermAN<br />

första polispatrullerna från<br />

närpolisen i Östhammar till<br />

Forsmark. Dessa upprättade<br />

en vägspärr vid avtags-<br />

vägen mot Stora Rångsön<br />

och släppte bara förbi anställda<br />

vid kärnkraftverken<br />

som skulle gå på eller av sina<br />

arbetsskift.<br />

15 aktiviSter omhändertogs<br />

omgående av kärnkraftverkets<br />

vakter. Ytterligare<br />

drygt 40 personer<br />

anslutit från såväl Uppsala<br />

som Stockholm och Gävle-<br />

greps senare av polis – som<br />

borg – och alla gripna aktivister<br />

fördes till en byggnad<br />

på området för tillfällig förvaring.<br />

att söka igenom hela området,<br />

så att det inte finns någon<br />

aktivist kvar, säger Öst-<br />

– Nu i<strong>nr</strong>iktar vi arbetet på<br />

hammars närpolischef Olle<br />

Rehn, när han ett par timmar<br />

senare når Vattenfalls<br />

hastigt upprättade press-<br />

center vid turistinformationen<br />

i Forsmark.<br />

TrafIkkonTroller. Många<br />

fordon stoppades av<br />

polisen vid vägspärren<br />

på väg till Forsmarks<br />

kärnkraftverk.<br />

På plats vid presscentret<br />

finns också en mängd representanter<br />

från tv, radio<br />

och tidningar och alla ver-<br />

kar överens om att det som<br />

hänt är stort. Och ovanligt.<br />

– Jag kan inte påminna<br />

mig att det varit några<br />

protester eller demonstrationer<br />

vid Forsmark sedan<br />

kärnkraftverket byggdes i<br />

början av 1980-talet, förut-<br />

mot kärnkraft hade precis<br />

när det var nytt, säger Olle<br />

om de som Folkkampanjen<br />

Rehn.<br />

foTo: INGelA Alm SöDermAN<br />

Greenpeace-aktiviSterna<br />

sade sig innan måndagens<br />

aktion vara beredda att stanna<br />

i Forsmark fram till omröstningen<br />

på torsdag. Nu<br />

tvingades de avbryta aktionen<br />

redan efter ett par timmar,<br />

men kampanjchef Patrik<br />

Eriksson – som ju inte<br />

klättrade över staketen och<br />

därför bara omhändertogs<br />

av polisen och fördes från<br />

området – vill inte säga att<br />

den var misslyckad:<br />

– Däremot kan vi säga att<br />

den var lyckad om vi får de<br />

riksdagsledamöter som är<br />

och inte låta påtryckning-<br />

emot kärnkraft att rösta nej<br />

ar från partierna avgöra, säger<br />

han.<br />

Ingela Alm Söderman<br />

ingela.alm-soderman@unt.se<br />

018-478 13 52<br />

övermannades. Många Många av de av Greenpeace-aktivister de som som tagit tagit sig sig in på in Forsmarks<br />

på kärnkraftverks område togs togs om om hand hand av säkerhetsvakter av och och polis. polis.<br />

”Det är bedrövligt” Forsmark menar att skyddet är tillräckligt bra<br />

Anna-Lena Söderblom (M)<br />

ordförande i lokala säkerhetsnämnden<br />

är mycket<br />

upprörd över det inträffade.<br />

– Jag tycker att det är<br />

bedrövligt.<br />

Hon kräver nu att säkerheten<br />

förbättras ytterligare.<br />

– Vi har påtalat för flera<br />

år sedan att Forsmark måste<br />

ha ett bättre skydd från<br />

samhällets sida. Vi borde<br />

ha strängare krav på hur vi<br />

ska skydda kärnkraftverket.<br />

Det finns ingen anledning<br />

att aktivister ska kunna ta<br />

sig in på det här sättet, sä-<br />

Redan 2008 skrev lokala<br />

säkerhetsnämnden till<br />

ger Anna-Lena Söderblom.<br />

”Den var lyckad om<br />

vi får de riksdagsledamöter<br />

som är<br />

emot kärnkraft att<br />

rösta nej ...”<br />

patrik eriksson, kampanjchef<br />

regeringen och påtalade<br />

bland annat vikten av att<br />

polis snabbt kan rycka ut<br />

– Vi har fått ett svar som<br />

säger att man påbörjat en<br />

till Forsmark.<br />

särskild analys av detta, men<br />

det är lite trögt, det får man<br />

faktiskt säga.<br />

anna-lena Söderblom menar<br />

att vi i Sverige kanske<br />

varit lite väl naiva och inte<br />

velat se att det kan finnas<br />

en hotbild mot kärnkraftverken.<br />

Hon tycker också<br />

visterna kommit i en gammal<br />

brandbil till platsen är<br />

att uppgifterna om att akti-<br />

märkliga.<br />

– Hur har man kunnat ta<br />

sig fram i en gammal brandbil<br />

utan att bli upptäckta tidigare?<br />

Det finns många frågetecken<br />

runt detta. Finns<br />

kameror tillräckligt för att<br />

man ska kunna upptäcka<br />

en sådan här sak och age-<br />

det verkligen övervaknings-<br />

ra i tid?<br />

Även miljöminister Andreas<br />

Carlgren (C) kritiserar<br />

nu det han anser är säker-<br />

– Det är inte acceptabelt<br />

nära själva anläggningen,<br />

hetsbrister.<br />

att det ska gå att komma så<br />

säger han.<br />

visar på något som är mycket<br />

allvarligt.<br />

Eva Nevelius<br />

– Jag tycker att intrånget<br />

eva.nevelius@unt.se 018-478 12 61<br />

Forsmark menar att skyddet är tillräckligt bra<br />

Greenpeace aktion vid<br />

Forsmarks kärnkraftverk<br />

sätter ytterligare fokus på<br />

säkerheten vid anläggningen.<br />

Trots att stora förbättringar<br />

gjorts av det yttre<br />

skyddet kunde ett antal<br />

aktivisterna ta sig innanför<br />

staketet.<br />

Claes-Inge Andersson, kommunikationschef<br />

vid Forsmarks<br />

kraftgrupp, hävdar<br />

att personalen såvitt man<br />

rätt enligt sina instruktioner.<br />

Både genom larm och<br />

med blotta ögat upptäckte<br />

vakterna att aktivisterna<br />

kan bedöma har agerat helt<br />

försökte ta sig över staketet<br />

och polis larmades om-<br />

– Det är det här vi kan<br />

göra enligt vårt åtagande.<br />

gående.<br />

Vakterna har befogenhet att<br />

ingripa för att förhindra att<br />

brott sker. Men våldsmonopolet<br />

har polisen.<br />

Aktivister från Greenpeace tog<br />

sig i somras in på forsmark vilket<br />

ledde till en intensiv debatt. Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

har nu krävt att<br />

de största kärntekniska anläggningarna<br />

utreder hur väl skyddet mot intrång<br />

fungerar. Dessutom fick myndigheten<br />

ett nytt regeringsuppdrag.<br />

att det är möjliGt att ta sig<br />

in på området tycker han<br />

inte är så konstigt.<br />

– Det går naturligtvis att<br />

klättra över staketet. Men<br />

sedan kommer man inte in<br />

i anläggningen. Vitala säkerhetssystem<br />

ska man inte nå<br />

gjort i det här fallet.<br />

och det har man inte heller<br />

KäRNKRAfT På morgonen den 14 juni gick<br />

larmet på Forsmarks kärnkraftverk. En<br />

grupp Greenpeaceaktivister hade, med<br />

hjälp av en stegbil, tagit sig över de staket<br />

som omgärdar anläggningen. Deras syfte<br />

var att fästa allmänhetens uppmärksamhet<br />

på en omröstning om ny kärnkraft som<br />

skulle hållas i riksdagen den 17 juni.<br />

Stort genomslag i medierna<br />

Forsmarks skyddsvakter grep aktivisterna,<br />

varav några hade tagit sig upp på taket till<br />

verket. Ingen kom dock in i själva anläggningen.<br />

Polis och kustbevakning kom till<br />

platsen och anläggningen fick förstärkt<br />

skydd. Senare åtalades omkring femtio<br />

aktivister. Händelsen fick stort genomslag<br />

i medierna och bland politikerna samtidigt<br />

Enligt Kärntekniklagen ska tillståndshavaren,<br />

i det här fallet Forsmarks kraftgrupp,<br />

förebygga att antagonistiska<br />

händelser, det vill säga fientliga aktioner,<br />

leder till radioaktiva utsläpp. det handlar<br />

om att tillståndshavarna ska förhindra<br />

intrång genom en kombination av fysiska<br />

barriärer, tekniska system och administrativa<br />

kontroller. Lagen säger också att<br />

Vakterna lyckades själva<br />

omhänderta 15 aktivister<br />

medan andra bland annat<br />

kunde ta sig upp på<br />

byggnaderna innan polis<br />

anlände. Var vakterna för<br />

få?<br />

– Vi har vakter så att vi<br />

klarar oss men det är inte<br />

en obegränsad vaktstyrka.<br />

Hur kommer det sig att<br />

man inte upptäckte aktivisterna<br />

tidigare, exempelvis<br />

utefter vägen när<br />

de närmade sig<br />

kärnkraftverket?<br />

– Larmet går när man försöker<br />

ta sig över staketet och<br />

det är runt själva kärnkrafts-<br />

området som vår kameraövervakning<br />

finns.<br />

Claes-Inge Andersson är<br />

osäker på hur mycket det<br />

går att ytterligare förstärka<br />

säkerheten.<br />

– Man kan alltid förstärka<br />

mer men vi vill också ha<br />

en öppenhet mot allmänheten.<br />

Det är hela tiden en balans<br />

mellan en bedömd hotbild<br />

och att man kan arbeta<br />

här på ett hyfsat sätt. Vår bedömning<br />

är att vi har ett bra<br />

fysiskt skydd.<br />

Efter 11 september 2001<br />

har det yttre skyddet vid<br />

de svenska kärnkraftverken<br />

förstärkts. Samtidigt<br />

har både lokala säkerhetsnämnden<br />

i Östhammars<br />

kommun och vd:arna för de<br />

menat att ökade krav borde<br />

tre svenska kärnkraftverken<br />

ställas på samhällets skydd<br />

av anläggningarna. Det har<br />

bland annat handlat om polisens<br />

insatstider.<br />

MeN eNligT Christer Nordström,<br />

presstalesman vid<br />

Uppsalapolisen, var polis<br />

snabbt på plats den här<br />

gången.<br />

– Vi fick larmet direkt och<br />

de första patrullerna kom<br />

från Östhammar. Sedan var<br />

det en stor utryckning med<br />

sida. Såvitt jag kan bedöma<br />

mycket personal från vår<br />

FoTo: GreeNpeAce<br />

har det fungerat väldigt bra,<br />

säger han.<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

(SSM) kommer att<br />

skicka personal till Forsmark<br />

så fort läget har lugnat<br />

ner sig. Myndigheten<br />

påpekar att skyddet vid ett<br />

barriärer och att aktivisterna<br />

bara forcerat den första<br />

– Syftet med staketen<br />

är inte att det ska vara ett<br />

100-procentigt skydd utan<br />

kärnkraftverk består av flera<br />

barriären i form av staketen.<br />

att man ska få ett larm, kunna<br />

se vad som sker och i sin<br />

spektör Stig Isaksson.<br />

tur larma polis, säger in-<br />

Enligt föreskrifterna ska<br />

Intr<br />

Drygt 30 Greenpeaceaktivister tog sig in på<br />

KÄLLA: Greenpeace,<br />

högt upp. Några av aktivisterna lyckades ta sig upp<br />

på taket på reaktor 2. FoTo: GreeNpeAce<br />

rösta nej. Budskapet var solklart. FoTo: GreeNpeAce<br />

det fysiska skyddet förhindra<br />

att en medveten handling<br />

sådant var man aldrig i när-<br />

leder till ett utsläpp samt<br />

förhindra stöld av exempelvis<br />

kärnbränsle. Något<br />

heten av under måndagen,<br />

enligt SSM, eftersom aktivisterna<br />

inte ens försökte ta<br />

sig in i byggnaderna.<br />

Finns det något mer<br />

man kan göra för att förbättra<br />

skyddet?<br />

det inte kan bli bättre. Vi får<br />

något att göra eller inte.<br />

Eva Nevelius<br />

som kommentarssidor på Internet fylldes<br />

med åsikter om hur det egentligen stod till<br />

med verkens fysiska skydd.<br />

– Ingenting är så bra att<br />

se om det finns ytterligare<br />

eva.nevelius@unt.se 018-478 12 61<br />

fler övningar behövs<br />

När Strålsäkerhetsmyndigheten snabbutredde<br />

händelsen visade det sig att de<br />

anställda på verket inte till alla delar hade<br />

följt de rutiner som gäller vid intrång.<br />

Dessutom visade utredningen att förutsättningarna<br />

för dem som arbetar i bevakningscentralen<br />

behöver förbättras och att<br />

personalen behöver delta i fler övningar<br />

för att kunna hantera intrång. Myndigheten<br />

har därför begärt att Forsmarks<br />

kraftgrupp ska analysera vilka åtgärder de<br />

behöver vidta för att något liknande inte<br />

ska kunna hända.<br />

– Vi ser allvarligt på det inträffade, säger<br />

Stig Isaksson, inspektör vid Strålsäkerhetsmyndigheten,<br />

och understryker att det finns<br />

all anledning att dra lärdom av händelsen.<br />

Stig Isaksson berättar att staketen runt<br />

kärnkraftverket inte främst är avsedda för att<br />

förhindra intrång, utan för att övervakningssystemen<br />

ska upptäcka eventuella intrång, så<br />

att personalen larmas.<br />

tillståndshavarna ska förhindra att människor<br />

utan tillstånd innehar eller hanterar<br />

kärnämnen och kärnavfall, det som<br />

kallas olovlig befattning med kärnämne<br />

och kärnavfall.<br />

Vill du läsa mer? Utredningen som<br />

myndigheten gjorde efter intrånget finns<br />

på www.stralsakerhetsmyndigheten.se.<br />

UNT | OnSdaG 16 JUnI <strong>2010</strong><br />

14 Uppland<br />

På ytan flöt livet lugnt och<br />

stilla vid Forsmarks kärnkraftsverk<br />

dagen efter<br />

händelsen då närmare ett<br />

60-tal aktivister från<br />

Greenpeace tagit sig in på<br />

industriområdet.<br />

Forsmark har nu stängt besöksverksamheten<br />

och höjt<br />

beredskapen för fysiskt<br />

skydd. På behörigt avstånd<br />

från kraftverket blockerar en<br />

fakTa<br />

TISDAG 15 JUNI <strong>2010</strong> | UNT<br />

Tipsa oss på 72018<br />

STÄNGT. Besöksverksamheten är stängd för närvarande på Forsmarks kärnkraftverk. Tomas Hägg, biträdande kommunikationschef vid<br />

Stopp för alla besökare<br />

kärnkraften på torsdag. FOtO: ChrISter BerGStröm<br />

Är civila olydnadsaktioner<br />

en del av det politiska livet<br />

i en liberal, mogen demokrati,<br />

eller en kriminell<br />

gärning som faller under<br />

brottsbalkens paragraf<br />

om olaga intrång?<br />

Både och är den bild som<br />

docent Stellan Vinthagen<br />

vid Göteborgs universitet<br />

konfliktforskning är hans<br />

ger. Sociologi och freds- och<br />

ämnen, och han har särskilt<br />

i<strong>nr</strong>iktat sig på forskning om<br />

civil olydnad som form för<br />

opinionsbildning och protestaktioner:<br />

– deT TyPiska för den här<br />

sortens aktioner i Sverige är<br />

att de är fredliga, och att ak-<br />

ansvar för det de gör. De an-<br />

utifrån politiska eller mora-<br />

tivisterna tar ett personligt<br />

ser att de har rätt att agera<br />

polispatrull vägen. Bara anställda,<br />

eller någon med annat<br />

giltigt skäl, släpps igenom.<br />

Åtgärderna gäller fram<br />

till på torsdag då riksdagen<br />

tar ställning till regeringens<br />

kärnkraftsförslag.<br />

– Det är tråkigt att vi<br />

tvingas stänga besöksverk-<br />

samheten. Vi gästas av en<br />

stor allmänhet varje dag.<br />

Händelsen med aktivisterna<br />

påverkar givetvis vårt säkerhetsarbete,<br />

vi tar hänsyn<br />

till och analyserar varje händelse,<br />

vi ser ständigt över säkerheten.<br />

Vi får titta närmare<br />

på vilka åtgärder som just<br />

den här händelsen får till<br />

STellaN ViNThaGeN forskar<br />

kring civil olydnad.<br />

FOtO: BJörn larSSOn<br />

rOSvall/SCanpIX<br />

liska värderingar, säger Stellan<br />

Vinthagen.<br />

de leder de till goda diskus-<br />

och ont, i det ämne som ak-<br />

Så skyddas Forsmark<br />

– Om aktionerna är lycka-<br />

sioner om rätt och fel, gott<br />

Andra intrång<br />

genom tiderna<br />

Greenpeace och andra<br />

miljöorganisationer har<br />

tidigare tagit sig in på<br />

svenska kärnkraftverk:<br />

1992. I december 1992 tog<br />

sig Greenpeaceaktivister i<br />

gummiflottar in i Barsebäcks<br />

hamnbassäng. Aktionen<br />

avbröts efter bara<br />

några timmar.<br />

1993. I mars 1993 tog sig<br />

två aktivister från danska<br />

antikärnkraftsorganisationen<br />

ooA in på Barsebäck.<br />

De dömdes senare till 40<br />

dagsböter av Lunds tingsrätt.<br />

1999. I mars 1999 tog sig<br />

28 Greenpeaceaktivister<br />

in på Barsebäck för att<br />

protestera mot, vad de<br />

ansåg, var en för långsam<br />

nedläggning av kärnkraftverket.<br />

Forsmark. höjd beredskap och polisbevakning tills riksdagen har röstat<br />

Behöver det fysiska<br />

skyddet förstärkas?<br />

tillStåndShavarenS anSvar<br />

följd, säger Tomas Hägg, biträdande<br />

kommunikationschef<br />

vid Forsmarks Kraftgrupp<br />

AB.<br />

Tomas Hägg slår fast att<br />

Forsmark följt rutinerna enligt<br />

konstens alla regler vid<br />

måndagsmorgonens händelse<br />

med Greenpeaceakti-<br />

Han var själv en av de<br />

visterna.<br />

första som fick reda på händelsen<br />

och när han kom till<br />

jobbet syntes ett par gulklädda<br />

aktivister högst uppe<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ställt högre krav på<br />

det fysiska skyddet vid kärnkraftverken på senare år. Vid<br />

Forsmark har man bland annat infört flygplatsliknande<br />

kontroller som alla besökare och personal måste passera<br />

för att ta sig in i reaktorbyggnaderna. Ännu har dock inte<br />

alla krav som ställts uppfyllts och Forsmark har därför fått<br />

dispens till slutet av det här året. Under tiden ska man på<br />

andra sätt kompensera för de brister som finns enligt SSM.<br />

När alla åtgärder är genomförda räknar Forsmark med att<br />

ha satsat nästan en miljard kronor på förbättringar av det<br />

yttre skyddet. Miljödepartementet aviserade också på<br />

måndagen att man ska låta utreda vilka skyldigheter kärnkraftsbolagen<br />

har och vad som är samhällets ansvar när<br />

det gäller skyddet av kärnkraftverken.<br />

tionen riktats mot. På det viset<br />

kan civil olydnad både ha<br />

är vanligen också vad akti-<br />

Stellan Vinthagen leder<br />

en folkbildande och en opinionsskapande<br />

roll, och det<br />

visterna vill ha.<br />

tillbaka diskussionen om ci-<br />

vil olydnad till Gandhis pro-<br />

testmarscher i Indien och<br />

till Martin Luther King och<br />

arbetet för svartas rättigheter<br />

i USA. I Sverige ser han<br />

eller svagare engagemang i<br />

olika perioder med starkare<br />

civila olydnadsaktioner:<br />

TT<br />

– de är kNUTNa till aktuella,<br />

kontroversiella frågor.<br />

På 1970-talet var det miljö-<br />

civil olydnad, på 1980-talet<br />

– Trovärdigheten i aktionerna<br />

påverkas av vilka<br />

hel bygd går ut och protesterar<br />

som i Kynnefjäll där<br />

rörelsen som använde sig av<br />

fredsrörelsen.<br />

som genomför dem. När en<br />

7<br />

på taket till Forsmark 2, cirka<br />

60 meter upp i luften.<br />

– Strax efter klockan åtta<br />

händelsen då jag var i hem-<br />

fick jag information om<br />

met. Jag kom till Forsmark<br />

ungefär en halvtimme senare,<br />

samtidigt med första<br />

polispatrullen. Ett märkrådet<br />

trots all aktivitet. Vi<br />

övar regelbundet på bland<br />

ligt lugn präglade markom-<br />

annat sådana här händelser<br />

och när jag med egna ögon<br />

såg aktivisterna trädde jag<br />

helt enkelt rutinmässigt in<br />

för förvaring av kärnkrafts-<br />

man gick man ur huse för<br />

att stoppa provborrningar<br />

avfall, ger det förmodligen<br />

än när Greenpeace genom-<br />

för en aktion, säger Stellan<br />

en annan tyngd åt protesten<br />

Vinthagen.<br />

greeNPeace har resurser att<br />

ha mer eller mindre professionella<br />

aktivister anställda<br />

som deltar i planering<br />

olydnadsaktioner, och det<br />

kan påverka hur protester-<br />

och genomförande av civila<br />

na uppfattas, menar Vinthagen.<br />

– Men Greenpeace är också<br />

väldigt skickliga på att<br />

hantera medierna och kan<br />

därför få stor uppmärksamhet.<br />

Grupper som är mindre<br />

kan se sina aktivister sända<br />

i min roll som i sådana här<br />

fall är att hantera kommunikation<br />

och pressaktiviteter<br />

vid anläggningsberedskap,<br />

säger han.<br />

På TisdageN satt fortfarande<br />

29 aktivister anhållna<br />

hos Uppsalapolisen. De är<br />

misstänkta för grovt olaga<br />

intrång och brott mot<br />

skyddslagen och är till stor<br />

del utländska medborgare.<br />

Christer Bergström<br />

christer.bergstrom@unt.se 018-478 13 55<br />

”Lyckad aktion ger goda diskussioner”<br />

Civil olydnad. Både en del av det politiska livet och en kriminell gärning, enligt forskare<br />

Foto: Bosse ALeniUs<br />

skickliga i mediehantering<br />

i fängelse utan annan upp-<br />

märksamhet än möjligen i<br />

lokalpressen.<br />

– meN räTTegåNgar kan<br />

också vara en del i opinionsbildningen.<br />

Där kan motiven<br />

bakom en aktion åter-<br />

igen belysas som en del av<br />

försvaret och som förmildrande<br />

omständighet, säger<br />

Stellan Vinthagen var en<br />

av initiativtagarna till Ship<br />

to Gaza, men var inte med<br />

Stellan Vinthagen.<br />

Gaza som en aktion som för-<br />

på båtarna. Han ser Ship to<br />

sökte följa och upprätthålla<br />

manitära intressen i Gaza.<br />

mot israeliska lagar och för-<br />

folkrätten och försvara hu-<br />

– Men den kan ha brutit<br />

ordningar. Vi valde att följa<br />

folkrätten, säger Stellan<br />

Vinthagen.<br />

Lotta Lille<br />

lotta.li le@unt.se 018-478 13 45<br />

Flera ska<br />

utreda<br />

ansvaret<br />

Vilka skyldigheter har<br />

kärnkraftsbolagen själva<br />

när det gäller skyddet<br />

mot intrång och vad<br />

åligger myndigheterna?<br />

Den frågan får ny aktualitet<br />

efter måndagens<br />

Green peaceaktion. Fyra<br />

myndigheter får i uppdrag<br />

att utreda saken.<br />

Huvudansvaret för det fysiska<br />

skyddet som ska förhindra<br />

intrång har kärnkraftverken.<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

(SSM) ska ta fram regler<br />

och föreskrifter för hur<br />

det ska vara utformat och<br />

polisen ansvarar för att ingripa<br />

vid brott.<br />

så ser fördelningen ut en-<br />

ligt SSM. Men flera parter<br />

har tidigare krävt att just<br />

samhällets ansvar ska utredas<br />

ytterligare. Om det<br />

istället för fredliga aktivister,<br />

som vid måndagens<br />

Greenpeaceaktion, är terrorister<br />

som försöker ta sig in<br />

helt avvärja hotet.<br />

på området kan det krävas<br />

hjälp av någon form av beväpnad<br />

insatsstyrka för att<br />

Under gårdagen aviserade<br />

Miljödepartementet att<br />

en studie av kärnkraftsbolagens<br />

respektive samhällets<br />

skyldigheter nu ska utföras<br />

av Strålsäkerhetsmyndigheten,<br />

Rikspolisstyrelsen,<br />

Svenska kraftnät samt<br />

skydd och beredskap ge-<br />

Myndigheten för samhälls-<br />

mensamt.<br />

– Jag har under en tid pekat<br />

på vissa problem med<br />

Faksimil ur Upsala<br />

Nya Tidning,<br />

juni <strong>2010</strong>.<br />

samhällets respons och välkomnar<br />

därför miljöministerns<br />

uppdrag,<br />

sade<br />

Strålsäkerhetsmyndigraldirektör<br />

Ann-Louise<br />

kommentar.<br />

Strålsäker-<br />

Söderblom<br />

hetsmyn-<br />

dighetens<br />

generaldirektörhetsnämn-<br />

hetens gene-<br />

Eksborg i en<br />

Anna-Lena<br />

aNN-louiSe<br />

ekSborG,<br />

(M), ordförande<br />

i den<br />

lokala säkerden<br />

i Östhammars mun, är glad över att<br />

komstu-<br />

dien nu genomförs men beklagar<br />

att det dröjt.<br />

organen i vårt land har inte<br />

att ta frågan på allvar.<br />

– De högsta beslutande<br />

tidigare insett betydelsen av<br />

säkerHeTsNämNdeN kommer<br />

att ha ett extra sammanträde<br />

i nästa vecka för att få<br />

information av Forsmarks<br />

kraftgrupp, Strålsäkerhetssen<br />

om måndagens intrång<br />

myndigheten och länsstyrel-<br />

på kärnkraftverkets område.<br />

Eva Nevelius<br />

eva.nevelius@unt.se 018-478 12 61<br />

– vi ser allvarligt på det<br />

inträffade, säger Stig<br />

Isaksson, inspektör vid<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Det är inte bara Forsmark som ska analysera<br />

åtgärdsbehovet. Samtliga kärnkraftverk,<br />

Studsvik Nuclear AB, Clab (som drivs<br />

av Svensk Kärnbränslehantering AB) och<br />

Westinghouse ska också lämna in analyser<br />

till myndigheten.<br />

– Vi har begärt att de ska göra analyser<br />

baserade på erfarenheterna från det som<br />

nu hände i Forsmark, säger Stig Isaksson.<br />

Analyser och eventuella åtgärdsprogram<br />

ska lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

senast den 15 december <strong>2010</strong>.<br />

Nytt regeringsuppdrag<br />

Greenpeaceaktionen fick också till följd<br />

att regeringen gav myndigheten i uppdrag<br />

att se över tillståndshavarnas och samhällets<br />

förmåga att skydda kärntekniska anläggningar<br />

och transporter av kärnämnen.<br />

– Jag har under en tid pekat på vissa<br />

problem med samhällets respons. Regeringsuppdraget<br />

underlättar arbetet med att<br />

förbättra det fysiska skyddet kring kärnkraftverken,<br />

säger Strålsäkerhetsmyndighetens<br />

generaldirektör Ann-Louise Eksborg.<br />

Uppdraget innebär att myndigheten ska<br />

samarbeta med Rikspolisstyrelsen, Svenska<br />

kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd<br />

och beredskap, MSB. Översynen ska<br />

vara klar den 31 december 2011.<br />

Ina Bergström<br />

12 strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong>

Malin Nääs<br />

svaga magnetfält i<br />

allmänna färdmedel<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

har mellan åren 1993 och<br />

<strong>2010</strong> mätt lågfrekventa magnetfält<br />

i olika färdmedel.<br />

svensk rapport om kärnsäkerhet<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten har på regeringens<br />

uppdrag tagit fram en rapport om hur Sverige<br />

lever upp till kärnsäkerhetskonventionen. Rapporten<br />

beskriver hur regeringen, myndigheterna,<br />

tillståndshavarna och kärnkraftsägarna lever<br />

upp till åtaganden enligt kärnsäkerhetskonventionen,<br />

Convention on Nuclear<br />

Safety.<br />

En motsvarande sammanställning<br />

gör alla länder<br />

som har ratificerat konventionen.<br />

Rapporterna<br />

överlämnas sedan, via FN:s<br />

atomenergiorgan IAEA, till<br />

övriga länder. Därefter granskar<br />

de olika länderna varandras rapporter.<br />

– Det innebär att det blir en internationell<br />

granskning av våra säkerhetsprogram. Vi sneglar<br />

på andra länder, och andra länder sneglar på<br />

oss, säger Lennart Carlsson, avdelningschef på<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Malin Nääs<br />

Radioaktiva strömkällor i ryska fyrar<br />

Längs Finska viken och i området kring Kaliningrad<br />

finns ett 80-tal ryska fyrar som drivs med<br />

radioaktivt strontium. Sverige ska tillsammans<br />

med Norge och Finland hjälpa till att avlägsna<br />

den radioaktiva strömkällan och ersätta den<br />

med annan teknik som inte är radioaktiv. Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

satsar cirka 20 miljoner<br />

kronor på projektet under en treårsperiod.<br />

I dagsläget finns en risk för radioaktiva utsläpp<br />

från fyrarna eftersom väderförhållandena i<br />

kombination med den värme som generatorerna<br />

alstrar sliter hårt på fyrarna. Dessutom finns<br />

risken att någon saboterar fyrarna eller stjäl det<br />

radioaktiva materialet.<br />

Maria Stråhle<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

Var försiktig när<br />

solen står som<br />

högst på himlen<br />

och då den är som<br />

starkast.<br />

MILjö En rapport, som presenterades<br />

i juli <strong>2010</strong>, visar att<br />

samtliga mätvärden ligger långt<br />

under de gränsvärden för elektromagnetiska<br />

fält som myndigheten<br />

rekommenderar.<br />

– Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

har mätt på slumpvis valda<br />

platser där passagerare normalt<br />

uppehåller sig. Mätunderlaget<br />

är stort och ger därför en bra<br />

bild av allmänhetens exponering<br />

för magnetfält i olika färdmedel,<br />

säger Jimmy Estenberg, utredare.<br />

De högsta värdena uppmättes<br />

i tåg, där pendeltåg låg allra<br />

högst. Men värdena ligger ändå<br />

långt under den rekommenderade<br />

maxnivån för magnetfält.<br />

Myndigheten mätte värden i<br />

bussar, bilar, fjärrtåg, pendeltåg,<br />

spårvagnar, tunnelbanetåg,<br />

fartyg och flygplan.<br />

uppföljning av<br />

solariebrevet<br />

Åsa Holmberg<br />

Läs rapporten på<br />

www.stralsakerhetsmyndigheten.se/magnetfalt­ifardmedel<br />

SOLARIER I januari skickade myndigheten<br />

ut ett brev till landets kommuner och uppmanade<br />

dem att överväga att sluta med<br />

solarier i kommunala sport- och fritidsanläggningar.<br />

I förra numret av Strålsäkert<br />

skrev vi om Botkyrka kommun, som har<br />

tagit bort sina solarier.<br />

Hélène Asp på Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

berättar att det finns planer på att<br />

göra en uppföljning av brevet, för att se<br />

hur många kommuner som har tagit bort<br />

solarierna, hur många som har infört en<br />

18-årsgräns och hur många som inte har<br />

gjort någonting.<br />

– Det är viktigt för oss att utvärdera våra<br />

insatser och se vilket resultat de får, säger<br />

Hélène Asp. Av den debatt som följde i<br />

medierna har vi förstått att det finns ett<br />

stort intresse för frågan, men ståndpunkterna<br />

varierar.<br />

Hélène berättar att Svensk solarieförening,<br />

som är en intresseorganisation för<br />

branschen, gjorde ett eget utskick kort<br />

efter det att myn-<br />

dighetens brev hade<br />

nått kommunerna.<br />

– Men vi hoppas<br />

och tror att vår<br />

information hade<br />

större genomslagskraft,<br />

säger<br />

Hélène Asp.<br />

strålning. Den visar också vilka attityder svenskarna<br />

har ti l solning och solskydd, hur människor beter sig<br />

i solen och hur mycket de vet om sol och hudcancer.<br />

Tvåtusen svenskar mellan 18 och 74 år har svarat på<br />

enkäten.<br />

Enkäten visar att svenska folket har relativt goda<br />

kunskaper om sol och hudcancer. Nästan alla vet<br />

att solens strålar kan orsaka hudcancer, att solen är<br />

som starkast me lan klockan 11 och 15 och att kläder<br />

skyddar mot solens strålar. Kvinnor har generellt mer<br />

kunskap om detta än vad män har.<br />

I enkäten framkommer hur människor skyddar sig<br />

mot solen. Den vanligaste metoden är att använda kläder,<br />

minst vanligt är att undvika solen helt. Den yngsta<br />

gruppen, 18–24-åringar, använder solskyddskräm och<br />

solglasögon i lika stor utsträckning som genomsnittet.<br />

Däremot är de inte lika bra på att skydda sig med<br />

skugga, hatt e ler keps e ler kläder.<br />

Enkätfrågor som rör attityder och riskuppfattning<br />

visar att det finns ett komplext förhå lande. Många<br />

oroar sig för att få skador av solen, men upplever<br />

samtidigt sig själva som friskare och mer attraktiva när<br />

huden är 3 300 solbrun.<br />

Tips inför solresan<br />

• Det är meningslöst att ”grunda” i solarium. Den solbrän-<br />

• Skydda barnen som är extra känsliga för solen. Den som<br />

• Försök att hå la dig i skuggan när solen är som starkast.<br />

• Det bästa solskyddet är kläder, keps e ler solhatt och sol-<br />

• Använd solskyddskräm där kläder inte täcker.<br />

• Vatten skyddar inte mot UV-strålning. Om du simmar e ler<br />

na man får där skyddar inte mot solskador.<br />

bränner sig i unga år löper större risk att drabbas av hudcancer.<br />

glasögon. Undvik glasögon som gör ljuset blått.<br />

Strålsäkert <strong>nr</strong> 1-10 ›<br />

snorklar en längre stund bör du skydda dig med kläder.<br />

håll koll på uv-index<br />

UV-index är ett mått på hur stark den skadliga delen av solens<br />

UV-strålning är. I Sverige är UV-index me lan 4 och 7 under<br />

sommaren. I Thailand är UV-index me lan 12 och 14 under<br />

perioden december–mars.<br />

Om man ska ut och resa är det bra att ta reda på UV-index<br />

för resmålet. Även om UV-index beror på årstid, tid på dygnet,<br />

väder och ozonskikt är det en uppskattning om solens styrka.<br />

Den som åker till Thailand i mars utsätter sin ovana hud för<br />

strålning som är väldigt mycket starkare än den i Sverige.<br />

miljömåleT säker sTrålmiljö<br />

• Strålsäkerhetsmyndigheten är ansvarig myndighet för<br />

miljömålet Säker strålmiljö där ett av delmålen är att antalet<br />

hudcancerfa l inte ska vara fler år 2020 än år 2000. Den totala<br />

exponeringen, det vi l säga mängden UV-strålning som<br />

människor exponeras för, används som indikator i miljömålsarbetet.<br />

Resultaten från enkäten kan även vara till hjälp vid<br />

utformningen av åtgärder som minskar risken för hudcancer<br />

och utvärderingar 1550 av dem.<br />

8 STRÅLSÄKERT #2–<strong>2010</strong><br />

STRÅLSÄKERT #2–20<br />

FOTO: gETTy ImagES<br />

FOTO: anDERS g waRnE<br />

solarier skrotas<br />

i allt fler kommuner<br />

I januari skickade Strålsäkerhetsmyndigheten En av de kommuner som har följt Strålsäkerhetsmyndighetens<br />

rekommendation är Botkyrka söder<br />

ett brev ti l alla landets kommuner med budskapet:<br />

Överväg att sluta med solarier i kommunala om Stockholm.<br />

simha lar, fritids-, gym- eller sportanläggningar! – Det var inte ett svårt beslut. Vi har följt debatten<br />

Botkyrka söder om Stockholm är en av de kommuner<br />

som valde att följa rekommendationen. funnits sedan tidigare. Men avgörande för kultur- och<br />

om riskerna och tanken på att sluta med solarier har<br />

fritidsnämndens beslut var informationen från Strålsäkerhetsmyndigheten,<br />

säger Eva Jansson, che för<br />

människor från att sola i solarium. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka kommun.<br />

systermyndigheterna i Norge, Finland och Island<br />

föreslog myndigheten i höstas en åldersgräns på 18<br />

år för att få sola solarium.<br />

informationsbrev gjorde Svensk solarieförening ett<br />

– Solarier bidrar till att öka risken för hudcancer, utskick till kommunerna. I brevet hävdade solarieföreningen<br />

att det är positivt för folkhälsan att sola.<br />

särskilt för dem som regelbundet använder dem. Det<br />

kan inte vara förenligt med kommunernas uppdrag – Det går att förstå solarieföreningens situation.<br />

att bedriva verksamhet som inte tillför någon hälsonytta<br />

och som samtidigt är cancerframkallande, säsäljning<br />

av solarier, men vi reagerade inte på deras<br />

Det är en branschorganisation som lever av förger<br />

Ulf Wester, inspektör och expert på UV-strålning information utan på Strålsäkerhetsmyndighetens,<br />

vid Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

säger Eva Jansson.<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten har i flera år avrått<br />

”<br />

När Strålsäkerhetsmyndigheten hade skickat sitt<br />

Vi har följt<br />

debatten om<br />

riskerna och<br />

tanken att sluta<br />

med solarier har<br />

funnits sedan<br />

tidigare”, säger<br />

Eva Jansson.<br />

Tema solveTT<br />

kvalitetsbevis<br />

för<br />

kalibreringsverksamheten<br />

NyHET I augusti fick<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

rätt att använda<br />

en logotyp som visar<br />

att de kalibreringar<br />

som görs på myndigheten<br />

uppfyller kraven<br />

från Internationella<br />

kommittén för mått<br />

och vikt (CIPM).<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

är riksmätplats<br />

för joniserande strålning.<br />

Det betyder att<br />

myndigheten kalibrerar<br />

de instrument som<br />

används av yrkesgrupper<br />

som sjukhusfysiker,<br />

strålskyddspersonal<br />

på kärnkraftverk samt<br />

miljö- och hälsoskyddsinspektörer<br />

inom kommunerna.<br />

årets forskningspengar<br />

har fördelats<br />

fORSKNING Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

ger<br />

årligen stöd till forskning<br />

inom strålskyddsområdet<br />

för att stärka<br />

den nationella kompetensen.<br />

Myndigheten fick i<br />

år in 42 ansökningar<br />

om forskningsmedel<br />

och har beslutat att ge<br />

stöd åt elva av dessa<br />

projekt. De får dela på<br />

5,5 miljoner kronor.<br />

Ansökningarna har<br />

bedömts av en grupp<br />

externa experter.<br />

Projekten ska vara<br />

avslutade senast den<br />

1 juli 2011. Läs mer på<br />

sidan 19.<br />

13

ines fyller<br />

20 år<br />

NyHET INES-skalan,<br />

International Nuclear<br />

Event Scale, används<br />

för att klassificera<br />

olyckor och incidenter<br />

som har samband<br />

med strålning. Om<br />

en sådan händelse<br />

inträffar är det viktigt<br />

att snabbt kunna<br />

förklara allvarlighetsgraden<br />

för allmänhet<br />

och medier. Skalan<br />

går från 0 till 7, där<br />

en sjua motsvarar<br />

en allvarlig olycka<br />

som Tjernobyl.<br />

FN:s internationella<br />

atomenergi organ,<br />

IAEA, utvecklade<br />

skalan som introducerades<br />

1990 och som<br />

i dag används av mer<br />

än sextio länder.<br />

bluffakturor<br />

om radonbesiktning<br />

NyHET I september<br />

fick ett antal företag<br />

en faktura från Rosin<br />

Montage AB i Färila.<br />

Fakturan gäller en<br />

påstått obligatorisk<br />

radonbesiktning,<br />

men någon sådan<br />

besiktning finns inte.<br />

Företaget påstår också<br />

att de samarbetar<br />

med Strålsäkerhetsmyndigheten,<br />

vilket<br />

inte heller stämmer.<br />

Fakturan är en bluff<br />

och myndigheten<br />

uppmanar alla som<br />

får en sådan att göra<br />

en polisanmälan.<br />

14<br />

Olycka<br />

Händelse<br />

mindre avvikelse<br />

kan man<br />

äta älg och<br />

svamp?<br />

älg, svamp, insjöfisk och bär – godsaker ur<br />

naturens skafferi som många njuter av. Myndighetens<br />

mätningar visar att cesiumhalterna<br />

minskar, även om enstaka prov fortfarande<br />

kan ligga över gränsvärdet. Men normal konsumtion<br />

innebär inga hälsorisker.<br />

MILjö Älgjakten är i full gång och på många håll<br />

har det varit ett fint svamp- och bärår. Men är det<br />

verkligen säkert att äta vilt och svamp efter Tjernobylolyckan?<br />

– Normal konsumtion av älgkött medför inga<br />

hälsorisker, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Cesium-137 är ett radioaktivt ämne som förekommer<br />

i marken och i växter och djur till följd<br />

av Tjernobylolyckan 1986. Strålning från cesium<br />

ökar risken för cancer. Därför kontrollerar svenska<br />

myndigheter cesiumhalten i olika livsmedel innan<br />

de får säljas. Men sådana livsmedel som människor<br />

själva skaffar sig vid jakt, fiske eller svamp- och<br />

bärplockning kontrolleras inte. Cesiumhalterna är<br />

högst i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens<br />

län, medan större delen av landet fick mycket<br />

små mängder radioaktivt nedfall i samband med<br />

Tjernobylolyckan.<br />

– Med hjälp av lokala jägare mäter vi cesiumhalten<br />

i älgkött i Gävletrakten, säger Pål Andersson. Vi<br />

ser att cesiumhalterna minskar, men under de senaste<br />

åren har minskningen gått mycket långsamt.<br />

I dag, nästan 25 år efter olyckan i Tjernobyl, är<br />

det mycket få älgar som har högre cesiumhalt än<br />

försäljningsgränsvärdet, som är 1 500 becquerel per<br />

kilo (Bq/kg), se faktaruta här nedan.<br />

FaKta<br />

den genomsnittliga stråldosen<br />

till allmänheten är 3 msv/år.<br />

strålningen kommer bland annat<br />

från marken, den egna kroppen,<br />

rymden, mat och medicinska<br />

undersökningar.<br />

se även grafiken på sidan 5.<br />

Livsmedel får inte säljas om cesiumkoncentrationen<br />

är högre än<br />

försäljningsgränsvärdet. det<br />

finns två olika försäljningsgränsvärden.<br />

Produkter som man<br />

normalt inte äter så mycket av,<br />

ren och vilt, insjöfisk, vilda bär<br />

och svamp samt nötter har ett<br />

försäljningsgränsvärde på<br />

1 500 Bq/kg. För andra livsmedel<br />

gäller 300 Bq/kilo. det är<br />

Livsmedelsverket som ansvarar<br />

för att reglerna följs. Vänd dig<br />

till kommunen om du vill veta<br />

hur du ska mäta cesiumhalten i<br />

matprodukter som du själv har<br />

fiskat, jagat eller plockat.<br />

Förvällning av svamp<br />

1 del svamp, 3 delar vatten. Koka upp vattnet.<br />

Lägg svampen i det kokande vattnet och låt det<br />

koka upp igen. sila bort förvällningsvattnet.<br />

spara det inte för att koka sås eller liknande!<br />

skölj svampen med kallt vatten.<br />

De flesta älgar, även i drabbade områden, har<br />

betydligt lägre halter. Variationerna är också stora<br />

mellan olika år. Det enda sättet att ta reda på halten<br />

i just den älg man själv har skjutit är att ta ett muskelprov<br />

och mäta.<br />

Svamp och bär innehåller också cesium<br />

Cesiumhalten i svamp är högre än i kött och halten<br />

minskar långsamt, men eftersom de flesta äter små<br />

mängder svamp är det ändå ingen fara.<br />

– Om man vill minska halterna kan man förvälla<br />

svampen. Då minskar cesiuminnehållet med 90<br />

procent, säger Pål Andersson.<br />

När det gäller bär är halterna av cesium inte så<br />

höga, och i likhet med svamp är det ett födoämne<br />

de flesta inte äter så stora portioner av.<br />

– Normal konsumtion av bär medför inga hälsorisker,<br />

säger Pål Andersson. Men den som uteslutande<br />

livnär sig på ren och vilt, insjöfisk, bär och<br />

svamp riskerar att få en stråldos på mer än 1 millisievert<br />

(mSv) per år, och då ökar risken för cancer.<br />

Ina Bergström<br />

mSv uttyds millisievert och<br />

används för den stråldos, eller<br />

dos, människan får i sig. Ju högre<br />

dos, desto större skaderisk.<br />

stråldosens enhet är sievert (sv).<br />

en sievert är 1 000 millisievert<br />

och 1 000 000 mikrosievert.<br />

Bq utläses becquerel och är<br />

ett mått på radioaktiviteten i<br />

ett ämne. 1 becquerel betyder<br />

1 sönderfall per sekund.<br />

älgjakten inleds i september<br />

i norra sverige och i oktober<br />

i övriga delar av landet. Med<br />

något undantag får älg bara<br />

jagas inom områden som länsstyrelsen<br />

anvisar.<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

Foto: istoCKPhoto

ny Kartläggning av röntgenunderSöKningar:<br />

stråldoserna minskar<br />

På tre år har stråldoserna<br />

vid vanliga röntgenundersökningar<br />

minskat med i<br />

genomsnitt cirka 20 procent.<br />

Skillnaden mellan<br />

den minsta och den största<br />

stråldosen som ges vid<br />

samma typ av undersökning<br />

är fortfarande stor. Det visar<br />

Strålsäkerhetsmyndighetens<br />

senaste kartläggning.<br />

SjUKVÅRD – Att stråldoserna<br />

minskar är ett tecken på att vi<br />

har ett regelverk och ett uppföljningssystem<br />

som fungerar.<br />

Men så länge det finns en stor<br />

skillnad mellan stråldoserna<br />

finns det mer som behöver<br />

göras, säger Wolfram Leitz,<br />

utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Positiv effekt med<br />

referensnivåer<br />

En viktig anledning till att<br />

stråldoserna har minskat är de<br />

referensnivåer som finns för<br />

röntgenundersökningar. Referensnivåerna<br />

är fastställda av<br />

myndigheten och finns sedan<br />

mitten av 1980-talet för mammografi<br />

samt för ytterligare<br />

tio undersökningstyper sedan<br />

2002.<br />

– Referensnivåerna ska<br />

hjälpa sjukhusen att använda<br />

så liten stråldos som möjligt,<br />

utan att äventyra en säker<br />

diagnos, säger Wolfram Leitz.<br />

Referensnivån är ett riktvärde<br />

för den stråldos som inte<br />

bör överskridas vid en viss typ<br />

av undersökning.<br />

– Om patientdoserna är<br />

högre än referensnivåerna så<br />

måste sjukhuset vidta åtgärder<br />

för att minska doserna, säger<br />

Wolfram Leitz.<br />

Mammografidoser minskar<br />

Stråldoserna inom mammografi,<br />

en röntgenmetod som<br />

används för att upptäcka bröstcancer<br />

hos kvinnor, fortsätter<br />

att minska. Mellan 2006 och<br />

2008 sjönk doserna med 10<br />

För lungröntgen har stråldoserna sjunkit.<br />

procent. Det gör att svenska<br />

kvinnor får de lägsta stråldoserna<br />

i världen vid mammografiundersökningar.<br />

– Detta visar att referensnivåerna<br />

har haft god effekt,<br />

säger Wolfram Leitz.<br />

Övergången till ny teknik<br />

bidrar till att sänka stråldoserna.<br />

De röntgenavdelningar som<br />

har gått över till ett heldigitaliserat<br />

system har lyckats sänka<br />

sina stråldoser med i genomsnitt<br />

30 procent vid vanliga<br />

röntgenundersökningar. Ny<br />

teknik ger dock inte per automatik<br />

positiva effekter. Inom<br />

till exempel datortomografi<br />

har stråldoserna varit i princip<br />

oförändrade under de senaste<br />

tre åren.<br />

– Den tekniska utvecklingen<br />

går mycket snabbt inom datortomografi<br />

och det kan vara svårt<br />

för en röntgenavdelning att<br />

hinna med att granska och använda<br />

den nya tekniken på rätt<br />

sätt, säger Wolfram Leitz.<br />

Kollektivdosen ökar<br />

Trots att stråldoserna minskar<br />

på patientnivå ökar den så<br />

kallade kollektivdosen, som är<br />

summan av alla patientdoser.<br />

En förklaring är att det nu görs<br />

fler datortomografiundersökningar<br />

än för tre år sedan.<br />

Vid datortomografi kan<br />

stråldosen vara så mycket som<br />

100 gånger högre än vid en<br />

vanlig röntgenundersökning<br />

av samma organ. Men den<br />

ger samtidigt mer diagnostisk<br />

information än en vanlig röntgenundersökning.<br />

– Vi behöver satsa på fler<br />

forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

som studerar hur man<br />

ska få den önskade effekten<br />

med minsta möjliga strålning,<br />

säger Wolfram Leitz.<br />

Minskad stråldos vid vanliga röntgenundersökningar<br />

Minskning i procent år 2006–2008<br />

*Kolon<br />

-29%<br />

Lungor<br />

-23<br />

Ländrygg<br />

-21<br />

Bäcken<br />

-20<br />

*Koronar-angiografi<br />

-18<br />

*Urografi<br />

-15<br />

Total minskning<br />

-21<br />

Kolon= tarmar<br />

Koronar-angiografi= kranskärlsröntgen<br />

Urografi= röntgen av njurar och urinvägar<br />

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

Maria Stråhle<br />

GrAFiK: soLVeiG heLLMArK<br />

Foto: istoCKPhoto<br />

sTrålning i<br />

sjukvården<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

har samlat in data<br />

från samtliga röntgenavdelningar<br />

i landet, för<br />

att se om och hur mycket<br />

stråldoserna har minskat<br />

och vilka faktorer som har<br />

påverkat förändringen.<br />

insamlingen gjordes under<br />

2008. Uppgifter som har<br />

rapporterats in är bland<br />

annat stråldoser, typ av<br />

röntgenutrustning samt typ<br />

av bildgivande system som<br />

används.<br />

röntgenundersökningar<br />

som ingår:<br />

1. vanliga röntgenundersökningar<br />

2. datortomografiundersökningar<br />

3. screening och klinisk<br />

mammografi.<br />

Hela rapporten finns på<br />

www.stral sakerhetsmyndigheten.se<br />

undersökningsTyper<br />

en vanlig röntgen ger en<br />

tvådimensionell skuggbild.<br />

Metoden används vid röntgen<br />

av till exempel lungor,<br />

bäcken och ländrygg.<br />

Datortomografi är en<br />

metod som ger en tredimensionell<br />

bild. Metoden<br />

ger möjlighet till mer exakt<br />

information och bättre kontraster<br />

än vanlig röntgen,<br />

vilket förenklar upptäckten<br />

och bedömningen av tumören.<br />

Används för undersökning<br />

av till exempel hjärna,<br />

bröstkorg och buk.<br />

Mammografi är en röntgenmetod<br />

som används för<br />

att upptäcka bröstcancer.<br />

Vid screening genomgår<br />

en grupp av befolkningen<br />

en undersökning. syftet är<br />

att upptäcka sjukdomen i<br />

ett tidigt skede.<br />

Klinisk mammografi<br />

används då det finns misstankar<br />

om bröstcancer.<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

15

sverige påverkades<br />

inte av ryska bränder<br />

Det fanns aldrig någon risk att de ryska skogsbränderna skulle föra<br />

med sig radioaktiva partiklar i en utsträckning som skulle kunna<br />

påverka hälsan hos människor i Sverige. Det berättar Stig Husin,<br />

utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

BEREDSKAP I juli utbröt häftiga<br />

skogsbränder i Ryssland. Stora<br />

arealer förstördes och flera människor<br />

dog. När elden så småningom<br />

närmade sig områden med kärnkraftverk<br />

eller områden kontaminerade<br />

med radioaktiva ämnen från<br />

Tjernobylolyckan steg oron här<br />

hemma. Kunde hettan frigöra radioaktiva<br />

ämnen som med vindarna<br />

kunde föras till Sverige?<br />

– Skogsbränder kan visserligen<br />

göra att radioaktiva ämnen virvlar<br />

upp och sprids med brandröken<br />

men de mängder som det kan bli<br />

fråga om är alldeles för små för att<br />

kunna leda till konsekvenser för<br />

svensk del, säger Stig Husin, utredare<br />

på Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Han berättar att de eldhärjade<br />

områdena innehåller för lite radioaktivt<br />

material och att det bara är<br />

en viss andel av den totala mängden<br />

av radioaktiva partiklar som finns i<br />

marken efter Tjernobylolyckan som<br />

kan frigöras.<br />

Vid skogsbränder sprids inte heller<br />

olika ämnen så långt. Partiklarna<br />

når helt enkelt inte de höjder som<br />

krävs. Det betyder att situationen<br />

”<br />

Vi förväntade<br />

oss inga<br />

förhöjda halter<br />

av radioaktiva<br />

ämnen efter<br />

skogsbränderna<br />

i Ryssland.”<br />

Stig Husin<br />

Foto: Bosse ALeniUs<br />

28 stycken gammastationer mäter kontinuerligt joniserande strålning och uppgifterna<br />

skickas automatiskt till myndigheten.<br />

vid en skogsbrand är en annan än<br />

vid Tjernobylolyckan.<br />

– Vi förväntade oss inga förhöjda<br />

halter av radioaktiva ämnen efter<br />

skogsbränderna i Ryssland, säger<br />

Stig Husin, och våra analyser visar<br />

inte heller något som ligger utanför<br />

det normala.<br />

Myndighetens analyser utgår från<br />

mätningar som görs på olika platser<br />

i landet med två sorters mätstationer,<br />

luftfilterstationer och gammastationer.<br />

Luftfilterstationerna<br />

är sex till antalet och utplacerade<br />

från Kiruna i norr till Ljungbyhed i<br />

söder. Filtren från fem av dem analyseras<br />

manuellt två gånger i veckan<br />

av Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />

FOI, och av radiofysiska<br />

institutioner vid olika universitet,<br />

på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Det sjätte filtret läses av<br />

automatiskt var 28:e timme. Luftfilterstationerna<br />

är extremt känsliga.<br />

Gammastationerna är 28 stycken.<br />

De mäter kontinuerligt joniserande<br />

strålning och uppgifterna skickas<br />

automatiskt till myndigheten.<br />

Det finns en god beredskap i<br />

Sverige, om liknande bränder skulle<br />

uppstå här, se artikeln på nästa sida.<br />

Ina Bergström<br />

Tjernobylolyckan inträffade den 26 april 1986. det var en mycket allvarlig<br />

olycka i en reaktor i kärnkraftverket tjernobyl norr om Kiev i Ukraina.<br />

radioaktiva ämnen spreds över stora delar av europa, bland annat sverige.<br />

Ämnena som hamnade på marken togs upp av bär, växter och djur som<br />

därmed fick förhöjda halter av radioaktiva ämnen.<br />

Foto: strÅLsÄKerhetsMyndiGheten<br />

16 strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong>

med goda råd i beredskap<br />

Sverige har god beredskap mot olyckor<br />

vid kärnkraftverk och andra typer<br />

av radiologiska eller nukleära händelser.<br />

En av Strålsäkerhetsmyndighetens<br />

uppgifter är att ge råd till ansvariga<br />

länsstyrelser eller till den som ansvarar<br />

för räddningstjänsten. Men även om<br />

beredskapen är god så finns det utvecklingsområden.<br />

BEREDSKAP Sedan många år ställer svensk<br />

lagstiftning krav på att det ska finnas en<br />

beredskap mot olyckor vid kärnkraftverk<br />

och andra radiologiska eller nukleära<br />

händelser. Beredskapen omfattar hela<br />

hotskalan, från mindre incidenter till<br />

ett allvarligt haveri vid något av landets<br />

kärnkraftverk.<br />

Regleras genom lagar och förordningar<br />

Den nationella beredskapen regleras<br />

främst i Krisberedskapsförordningen och<br />

i Lagen om skydd mot olyckor, en generell<br />

lag som omfattar all räddningstjänst i landet.<br />

Polis, ambulanssjukvård och brandkår<br />

deltar i räddningstjänsten, tillsammans<br />

med kommuner, länsstyrelser, centrala<br />

myndigheter och regeringskansliet. Dessutom<br />

ingår privata aktörer.<br />

Om en allvarlig olycka eller händelse<br />

med strålning inträffar är Strålsäkerhetsmyndighetens<br />

uppgift att ge råd till ansvarig<br />

myndighet. Till grund för råden ligger<br />

bland annat mätdata från luftfilter- och<br />

gammastationerna (se artikeln på sidan 16).<br />

– Vår uppgift är att se till att länsstyrelsen<br />

och andra myndigheter har den<br />

information de behöver för att kunna fatta<br />

beslut, säger Lynn Hubbard, enhetschef på<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Det kan till exempel handla om att ge<br />

råd till Jordbruksverket om huruvida de<br />

ska rekommendera bönderna att ta in<br />

kor från bete, eller att ge länsstyrelsen<br />

underlag så att de kan fatta beslut om ifall<br />

boende nära kärnkraftverk bör evakueras<br />

eller ta jodtabletter.<br />

Nationell mätorganisation<br />

– Under årens lopp har vi byggt upp en<br />

nationell mätorganisation som kan aktiveras<br />

vid ett stort antal olika händelser och<br />

scenarier, allt från borttappade strålkällor<br />

till en stor svensk kärnkraftsolycka, säger<br />

Lynn Hubbard.<br />

– Även om beredskapen i dag kan anses<br />

vara god finns det utvecklingsområden<br />

som vi tillsammans med andra myndigheter<br />

ägnar vår uppmärksamhet, fortsätter<br />

hon.<br />

Ett exempel på utvecklingsområden är<br />

informationen till medierna och allmänheten<br />

vid exempelvis en kärnkraftsolycka.<br />

Det är angeläget att myndigheterna ger<br />

medborgarna och medierna snabb, entydig,<br />

korrekt och målgruppsanpassad<br />

information.<br />

Ina Bergström<br />

Foto: Bosse ALeniUs<br />

”<br />

Under årens<br />

lopp har vi<br />

byggt upp en nationell<br />

mätorganisation som<br />

kan aktiveras vid<br />

ett stort antal olika<br />

händelser.”<br />

Lynn Hubbard<br />

vad är en borTTappad sTrålkälla?<br />

Strålkällor finns till exempel<br />

i strålbehandlingsutrustning<br />

på sjukhus och<br />

i radiograferingsutrustning<br />

på svetsfirmor. när<br />

utrustningen byts ut kan<br />

strålkällorna glömmas bort<br />

och om verksamheten<br />

sedan upphör kan apparaten<br />

hamna hos ett<br />

skrot återvinningsföretag.<br />

strålkällan har då inte<br />

längre någon ägare, den är<br />

herrelös.<br />

– Vi vill inte ha några<br />

herrelösa strålkällor på vift<br />

ute i samhället, säger erica<br />

Brewitz, utredare vid strålsäkerhetsmyndigheten.<br />

Myndigheten håller på<br />

att se över sina rutiner<br />

för tillståndsgivning för<br />

att få bättre kontroll över<br />

de strålkällor som finns i<br />

samhället.<br />

– Vi ska ställa tydligare<br />

krav på att blivande tillståndshavare<br />

har avfallsplaner,<br />

säger erica Brewitz.<br />

herrelösa strålkällor<br />

hittas sällan, och de som<br />

hittas är ofta gamla.<br />

Vanligast är att de upptäcks<br />

när de kommer till en återvinningsstation<br />

för skrot.<br />

där finns larmanordningar<br />

som ger utslag. strålkällorna<br />

transporteras till studsvik,<br />

där de tas omhand.<br />

– sedan 2006 är det<br />

myndigheten som tar det<br />

ekonomiska ansvaret när<br />

en herrelös strålkälla ska<br />

omhändertas, säger erica<br />

Brewitz. Vi får en del av de<br />

pengar som naturvårdsverket<br />

får för att sanera<br />

förorenad mark.<br />

Foto: Bosse ALeniUs<br />

”<br />

Vi vill inte ha<br />

några herrelösa<br />

strålkällor på vift ute i<br />

samhället.”<br />

Erica Brewitz<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

17

Framträdande roll för forskning<br />

just nu pågår ett hundratal<br />

forskningsprojekt som<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

finansierar. Syftet är att öka<br />

den nationella kompetensen<br />

inom strålsäkerhetsområdet.<br />

fORSKNING Varje år finansierar<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

forskning för cirka 100<br />

miljoner kronor. Ett syfte<br />

är att Sverige ska utveckla<br />

en hög nationell kompetens<br />

inom områdena kärnsäkerhet,<br />

strålskydd och nukleär ickespridning.<br />

Forskningen ska<br />

vara ett vetenskapligt stöd i<br />

myndighetens tillsynsarbete.<br />

Det sker en snabb utveckling<br />

inom området, vilket kräver<br />

att myndigheten hela tiden<br />

ökar sin kunskap. Leif Moberg<br />

är nytillträdd forskningschef<br />

på myndigheten.<br />

– Resultaten från den<br />

forskning vi stöder leder till<br />

högre kunskapsnivå på myndigheten.<br />

Kunskapen används<br />

i vår tillsyn, säger Leif Moberg.<br />

– För närvarande bedriver<br />

myndigheten ingen egen<br />

forskning, men vi diskuterar<br />

behovet, fortsätter han.<br />

Myndigheten finansierar<br />

ett mer allmänt stöd till forskning<br />

men de flesta projekten<br />

besvarar konkreta frågeställningar<br />

där myndigheten<br />

behöver mer kunskap.<br />

Internationella projekt<br />

Leif Moberg berättar att<br />

myndigheten delfinansierar<br />

Resultaten från den forskning<br />

vi stöder leder till högre<br />

kunskapsnivå på<br />

”myndigheten.”<br />

FaKta<br />

• joniserande sTrålning. Joniserande strålning uppkommer<br />

när radioaktiva ämnen sönderfaller, men kan också<br />

produceras på konstgjord väg. hälsoeffekterna för den som<br />

utsätts, framför allt när det gäller risken för att i framtiden få<br />

cancer, beror på hur mycket och vilken typ av joniserande<br />

strålning personen utsätts för.<br />

• korroderande koppar. Precis som andra metalller<br />

kan koppar korrodera, det vill säga frätas sönder. svensk<br />

Kärnbränslehantering AB, sKB, har föreslagit att det använda<br />

kärnbränslet ska placeras i kopparkapslar i slutförvaret.<br />

Kritiker menar att metoden inte är tillräckligt väl undersökt.<br />

• nukleär ickespridning. nukleär icke-spridning<br />

innebär att ämnen och utrustning som används i civila syften<br />

inte ska kunna användas för att framställa kärnvapen.<br />

svenskt deltagande i stora<br />

internationella forskningsprojekt.<br />

Ett exempel är ett<br />

reaktorprojekt i norska Halden<br />

med forskning om bland<br />

annat material och bränslefrågor<br />

som har betydelse för<br />

en säker kärnkraft. Förutom<br />

rena teknikfrågor handlar<br />

forskningen om samverkan<br />

mellan människa, teknik och<br />

organisation.<br />

Effekter av röntgen<br />

Ett annat exempel där myndigheten<br />

finansierar internationell<br />

forskning är ett<br />

EU-projekt inom radiobiologi.<br />

Här arbetar forskarna med<br />

att ta reda på hur joniserande<br />

strålning, exempelvis röntgenstrålning,<br />

påverkar på cellnivå<br />

och vilka effekter det kan få.<br />

– Effekterna av joniserande<br />

strålning har studerats<br />

i hundra år och vi har hela<br />

tiden lärt oss mer. Men den<br />

kunskap som finns handlar om<br />

effekterna vid relativt höga<br />

exponeringsnivåer, medan vi<br />

vet mindre om riskerna vid<br />

de nivåer som de flesta av oss<br />

utsätts för. Därför prioriteras<br />

nu forskning på detta område,<br />

säger Leif Moberg.<br />

forskning om slutförvar<br />

Myndigheten finansierar<br />

även forskning om hur använt<br />

kärnbränsle kan slutförvaras,<br />

exempelvis projekt om<br />

hur koppar korroderar, fräts<br />

sönder, och hur förhållanden<br />

under en kommande istid<br />

kan påverka ett slutförvar.<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

räknar med att nästa år ta<br />

emot en ansökan från Svensk<br />

Kärnbränslehantering AB,<br />

SKB, om att bygga ett svenskt<br />

slutförvar.<br />

– SKB bedriver egen forskning,<br />

men för att myndigheten<br />

leif moberg<br />

doktor i fysik.<br />

sedan 1 juli <strong>2010</strong> forskningschef<br />

på strålsäkerhetsmyndighetens<br />

nyi<strong>nr</strong>ättade enhet för<br />

forskningssamordning.<br />

dessförinnan har han varit<br />

chef för myndighetens<br />

internationella avdelning.<br />

Foto: Bosse ALeniUs<br />

ska kunna granska ansökan<br />

objektivt och med kompetens<br />

krävs det att den forskning<br />

som vi lutar oss mot är oberoende,<br />

säger Leif Moberg.<br />

Utöver sådan forskning som<br />

myndigheten själv initierar<br />

kan externa forskare söka<br />

pengar, främst inom grundläggande<br />

strålskyddsforskning.<br />

I år fördelade myndigheten<br />

5,5 miljoner kronor till elva<br />

projekt.<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

har en forskningsnämnd<br />

knuten till sig. Nämnden<br />

ger bland annat råd om den<br />

strategiska i<strong>nr</strong>iktningen på<br />

forskningen.<br />

– Vi kommer framöver att<br />

arbeta mer med helheten och<br />

hur vi bäst använder forskningsmedlen.<br />

Vi bör utvärdera<br />

mer eftersom det också är ett<br />

instrument för att styra verksamheten,<br />

säger Leif Moberg.<br />

Malin Nääs<br />

18 strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong>

aktuellt inom strålsäkerhet<br />

SEMINARIER,<br />

KONGRESSER:<br />

9–12 november, Wien, ÖSterrike<br />

International Symposium<br />

on Standards, Application<br />

and Quality Assurance in<br />

Medical Radiation Dosimetry<br />

Syftet med symposiet är att<br />

sprida kunskap om forskning<br />

och utveckling rörande dosimetri<br />

inom strålskydd och<br />

medicinsk strålning.<br />

Arrangör: IAEA.<br />

qMer information:<br />

http://www-pub.iaea.org/<br />

mtcd/meetings/announcements.asp?confid=38093<br />

17–19 november, CambriDge,<br />

Storbritannien<br />

<strong>2010</strong> ISOE International<br />

Alara Symposium<br />

Symposiet vänder sig till alla<br />

som arbetar med strålskydd<br />

inom kärnkraftssektorn –<br />

strålskyddsansvariga, driftoch<br />

underhållsansvariga samt<br />

myndigheter och internationella<br />

organisationer. Även du<br />

som arbetar med strålskyddsfrågor<br />

i andra verksamheter<br />

än kärnkraft är välkommen.<br />

Arrangör: CEPN.<br />

qMer information:<br />

www.isoe-network.net<br />

30 november, gÖteborg<br />

Radiofysikdag<br />

Årets radiofysikdag anordnas<br />

i samband med Läkaresällskapets<br />

riksstämma. Bland annat<br />

presenteras årets Holger<br />

Sköldborn-stipendiat och<br />

årets Kurt Lidén-pristagare<br />

samt bästa examensarbete.<br />

Fria föredrag. Lunch ingår.<br />

Arrangör: Svensk förening<br />

för radiofysik.<br />

qMer information:<br />

www.radiofysik.org<br />

KURSER<br />

Strålskydd med i<strong>nr</strong>iktning<br />

mot industritillämpningar,<br />

10–11 november<br />

Kursen vänder sig till dig<br />

som vill ha en introduktion till<br />

praktiskt arbete med joniserande<br />

strålning och vill veta<br />

hur man bedriver ett arbete<br />

med gott strålskydd. Kursavgiften<br />

är 7 700 kr. Kursmaterial,<br />

lunch och kaffe ingår.<br />

Anmälan kan göras på www.<br />

stralsakerhetsmyndigheten.<br />

se/utbildning/<br />

Regelverkskurser<br />

inom tandvård<br />

10–11 november<br />

Anmäl dig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/<br />

utbildning/<br />

Regelverkskurser<br />

inom sjukvård<br />

1–2 december<br />

Anmäl dig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/<br />

utbildning/<br />

PROjEKT SOM HAR<br />

fÅTT STöD<br />

Ett urval av de projekt som<br />

har fått ekonomiskt stöd från<br />

myndigheten och ska vara<br />

avslutade den 1 juli 2011.<br />

Modeller för prediktion<br />

av normalvävnadskomplikationer<br />

efter bestrålning<br />

Docent Peter Bernhardt,<br />

Avdelningen för radiofysik,<br />

Göteborgs Universitet.<br />

Uppskattning av genetiska<br />

risker hos människor<br />

som ett mått på negativa<br />

hälsoeffekter från exponering<br />

av joniserande<br />

strålning<br />

Prof Hooshang Nikjoo,<br />

Institutionen för onkologi och<br />

patologi, Karolinska institutet,<br />

Stockholm.<br />

Radiobiologiska effekter<br />

av alfapartiklar: cellulära<br />

konsekvenser, biodosimetri<br />

och risker i normalvävnad<br />

efter cancerterapi<br />

Docent Kerstin Elmroth,<br />

Avdelningen för onkologi,<br />

Göteborgs Universitet.<br />

DNA­skaderespons i<br />

epiteliala, mesenchymala<br />

och melanocyt­cellpopulationer,<br />

vid klinisk cancerbehandling<br />

Prof Ingela Turesson,<br />

Insti tutionen för onkologi,<br />

radiologi och klinisk immunologi,<br />

Akademiska sjukhuset,<br />

Uppsala.<br />

Optiskt stimulerad luminiscens<br />

i tandemalj för<br />

dosuppskattning efter en<br />

exponering<br />

Prof Sören Mattsson, Medicinsk<br />

strålningsfysik, Skånes<br />

universitetssjukhus (SUS),<br />

Malmö.<br />

Neuro­ och beteendetoxikologiska<br />

effekter efter<br />

lågdosexponering för<br />

extern och intern joniserande<br />

strålning under en<br />

kritisk period av hjärnutvecklingen:<br />

Mekanismer<br />

och samverkanseffekter<br />

med kemikalier<br />

Professor Per Eriksson,<br />

Institutionen för fysiologi och<br />

utvecklingsbiologi, Uppsala<br />

universitet.<br />

Dosimetrimodeller<br />

på vävnadsnivå<br />

Prof Sven-Erik Strand, Medicinsk<br />

strålningsfysik, Skånes<br />

universitetssjukhus (SUS),<br />

Lund.<br />

Klinisk och kliniskt relaterad<br />

utvärdering och<br />

optimering av lungtomosyntes<br />

Docent Magnus Båth,<br />

Medicinsk fysik och teknik,<br />

Sahlgrenska universitetssjukhuset,<br />

Göteborg.<br />

Stråldoser från extern<br />

bestrålning av känsliga organ<br />

i biota: Monte Carlo<br />

modellberäkningar<br />

Docent Håkan Pettersson,<br />

Institutionen för medicin och<br />

hälsa, Linköpings universitet.<br />

Cellulär och molekylär<br />

respons vid exponering<br />

med låga doser av joniserande<br />

strålning<br />

Docent Bo Stenerlöw, Institutionen<br />

för onkologi, radiologi<br />

och klinisk immunologi,<br />

Uppsala universitet.<br />

Cell cykel checkpoint<br />

inducerad vid låga doser<br />

joniserande strålning i<br />

icke växande celler och<br />

vävnad<br />

Prof Thomas Helleday,<br />

Avdelningen för genetik,<br />

mikrobiologi och toxikologi,<br />

Stockholms universitet.<br />

strÅLsÄKert #2–<strong>2010</strong><br />

19<br />

19

posTTidning b<br />

Returadress:<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten<br />

171 16 Stockholm<br />

STRÅLNING I SJUKVÅRDEN<br />

I sjukvården används strålning både för diagnostik och för behandling av sjukdomar.<br />

Det är till största delen cancerpatienter som behandlas med strålning. Strålbehandlingen<br />

kombineras ofta med kirurgi, cellgifter eller hormonbehandling.<br />

1<br />

Anna söker hjälp på vårdcentralen<br />

för sin svåra hosta. Läkaren undersöker<br />

henne och skickar en remiss till röntgen.<br />

3 Anna hänvisas till den onkologiska<br />

kliniken på sjukhuset. Ett specialistteam<br />

går igenom röntgenbilderna och<br />

beslutar vilken terapi som är bäst för<br />

henne. Hon ska genomgå extern<br />

strålterapi i kombination med annan<br />

behandling.<br />

5 Ett specialistteam optimerar strålbehandlingen.<br />

De bestämmer stråldosen<br />

till tumören och planerar så att<br />

dosen till frisk vävnad blir så liten<br />

som möjligt.<br />

2 Hon får genomgå en lungröntgenundersökning<br />

som visar att hon har en<br />

tumör i lungan. Anna skickas till en<br />

datortomografiundersökning för ytterligare<br />

utredning. Den ger detaljerade<br />

bilder som hjälper läkaren att se<br />

tumörens utbredning och om den har<br />

spridit sig till andra organ.<br />

4 Anna genomgår en ny datortomografiundersökning<br />

som ger mer precisa<br />

bilder av det område som ska behandlas.<br />

Bilderna används när specialisterna<br />

planerar strålbehandlingen.<br />

6 Fem dagar i veckan under sex<br />

veckor får Anna strålbehandling i en så<br />

kallad linjäraccelerator. Man strålar från<br />

olika vinklar och skyddar den friska<br />

vävnaden från strålning. Varje behandling<br />

tar cirka<br />

15 minuter.<br />

Efter avslutad behandling går Anna på<br />

regelbundna kontroller.<br />

20<br />

FAKtA: Anders FrAnK, hAnne GrinAKer, Peter BJÖrK.<br />

GrAFiK: soLVeiG heLLMArK<br />

Fakta: Anders Frank, Hanne Grinaker, Peter Björk.<br />

VISSTE DU ATT ...<br />

Vid en röntgenundersökning låter man röntgenstrålning passera genom den<br />

del av kroppen man vill undersöka. En del vävnader dämpar strålningen mer än<br />

andra. Den strålning som passerar ger upphov till en bild.<br />

Vid strålbehandling ger man en mycket hög dos till tumörområdet för att<br />

slå ut cancercellerna.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!