minnesanteckningar - SWCK

Rasspecifika avelsstrategier – en bakgrund .............................................. 2
Inledning..................................................................................................... 5
Hälsa........................................................................................................... 7
Avelsstruktur .............................................................................................. 9
Mentalitet ................................................................................................. 11
Exteriör..................................................................................................... 12
Funktion ................................................................................................... 14
Slutdiskussion........................................................................................... 15
Bilagor
Enkät med sammanfattning och analys
Minnesanteckningar Uppfödarmöte
1

RAS är en för hundvärlden ny arbetsmetodik. RAS innebär ett kvalitetsarbete. För att kunna
beskriva detta kvalitetsarbete behövs några definitioner. Den allmänna definitionen på kvalitet
är att få det man förväntar sig. En strikt definition är Förväntad Kvalitet = Upplevd kvalitet.
Kvalitetssäkring är en process som garanterar att kvaliteten finns kvar, kvalitetsutveckling
innebär en förbättring av kvaliteten och kvalitetsplan är en skriftlig dokumentation om kvaliteten.
Allmänt om kvalitetsarbete
• Lista egenskaper och prioritera dessa
• Värdera egenskaper: tvingande, nödvändiga, bra, acceptabla, oacceptabla
• Krav på egenskaper ger mål
• Samla in fakta
• Bestämma nivå och mål
• Handlingsplan
• Åtgärder
• Starta om igen
Övergripande mål
I Rio de Janeiro i Brasilien hölls den 3-14 juni 1992 en FN-konferens som behandlade vår
jord och dess resurser. Konferensen utarbetade Konventionen om biologisk mångfald som i
Sverige undertecknades året därpå. Sverige åtog sig därmed ett arbete i konventionens anda
för en hållbar utveckling. Ett nationellt handlingsprogram togs fram: Nationellt handlingsprogram
för förvaltning av husdjursgenetiska resurser. Detta handlingsprogram omfattar
också hund.
Vårt arbete med RAS stämmer väl in här och det är lätt att se att det ryms inom detta program.
Vi förvaltar en ras, vilket innebär att vi strävar efter att långsiktigt utveckla genresurserna
och bevara och hållbart nyttja dessa och detta medför ett mycket stort ansvar, d v s:
ATT BRUKA RESURSERNA UTAN ATT FÖRBRUKA DEM
2

REGLERING AV HUNDUPPFÖDNING
Europarådet stiftade 1987 Konventionen om skydd av sällskapsdjur. Sverige har skrivit på
denna konvention och har därmed tagit på sig skyldigheten att se till att andemeningen i
denna konvention genomsyrar svensk lagstiftning. Sveriges Riksdag har i lagstiftningen med
dessa intentioner i Djurskyddslagen.
*Regeringen ansvarar för innehållet i Djurskyddsförordningen.
*Jordbruksverket ger ut föreskrifter.
*SKK har stadgar som reglerar både egna och specialklubbar samt rasklubbars verksamhet.
• Specialklubbar Rasklubbar Uppfödare Hundägare
FYRA STORA OMRÅDEN INOM RAS
• Hälsa
• Mentalitet
• Exteriör
• Funktion
Den kunskap som finns inom rasen måste samlas och dokumenteras. Material till denna
dokumentation söker man bäst hos uppfödare och hundägare, som har dels en stor vetskap om
rasen, dels en stor kunskap baserat på erfarenhet; dvs att det förhåller sig på ett visst sätt utan
att det finns dokumenterad fakta att basera sin kunskap på.
HUR KARTLÄGGNINGEN GÅR TILL
RAS är en handlingsplan för aveln inom en ras. Handlingsplanen bör vara uppbyggd i perspektiven:
då – nu – framtid. RAS bör beskriva rasens historiska bakgrund (ca 15-20 år
bakåt), utveckling och nuläge, men även innehålla slutsats, prioriteringar och mål för framtiden.
De övergripande målen för all hundavel finns i stadgarna, i RAS ska målen för rasen utformas
på ett konkret sätt och både kortsiktiga och långsiktiga mål ska formuleras.
AVELSSTRUKTUR
• Man tittar på rasens numerär i Sverige, samt antal importer
• Inavelsgrad – ev. ökning, minskning, problem, osv.
• Hanhundsanvändning – s k Farfarskurvor
• Resultat av hanhundsanvändning
VAR MAN HITTAR DOKUMENTERAT MATERIAL
Avelsråden
Enkäter till
Försäkringsbolagen
Dokumentation genom Genetica, SKK rasdata samt
övrigt insamlat material
Enskilda hundägare
Uppfödare
Exteriördomare, samt
Statistik över hälsa/åtgärder vid veterinärbesök osv.
3

Framför oss har vi hundens välfärd; och då för oss i SWCK våra två Welsh Corgirasers välfärd.
Det är vi i rasklubben, vi tillsammans, som har den absolut bästa kunskapen om våra två
raser Welsh Corgi Cardigan och Welsh Corgi Pembroke. Därför gäller det att samla ihop den
kunskap som finns och se arbetet med RAS som en kunskapsbank till nytta för oss och vår
framtida avel kring våra Welsh Corgiraser.
Arbetet fortgår och styrelsen hoppas inom kort kunna presentera ett resultat av det samlade
materialet.
SWCK kommer att lägga ut det sammanställda materialet på klubbens hemsida och publicera
det i Welsh Corgi Prat för att alla intresserade skall kunna ta del av arbetsmaterialet.
Det slutgiltiga materialet förväntas ligga klart omkring aug/sept-04. För att alla skall kunna
yttra sig och diskutera resultatet kring RAS så skall vi träffas efter sommaren vid ett uppfödare/medlemsmöte
för att göra eventuella tillägg eller ändringar inför slutdokumentet.
Vid årsmötet -05 kommer det slutgiltiga dokumentet förhoppningsvis att godkännas av årsmötet
och överlämnas till SKK/avelskommittén.
2004-02-15
Carina Sandell-Widin
Ordförande SWCK
4

Inledning
Welsh Corgi Pembrokes utveckling 1995–2003
Denna period har präglats av en viss stagnation i antalet födda kullar och aktiva uppfödare
inom rasen. Diskussion kring stubbsvansavel har förts mellan avelsråd och uppfödare. Man
har idag en vidare syn och mer genetisk kunskap om förhållandet kring stubbsvans- och
långsvansgener i sin avel än i början av denna tidsperiod.
Man har inom klubben varit aktiv tillsammans med de övriga nordiska länderna i och med att
den Brittiska Corgiklubben (The Welsh Corgi League) presenterade förslag för ändring av
rasstandard som beskriver hur den långa svansen skall vara ansatt och buren. Det gick då ut
en gemensam skrivelse från de Nordiska Welsh Corgiklubbarna med synpunkter kring den
Brittiska Corgiklubbens förslag.
En minskning av importer har varit märkbar under denna period. Det har främst importerats
hundar till Sverige från våra uppfödare i Norden; några fåtal har importerats från
Storbritannien.
En sammanfattning av hälsa och genetiska defekter under denna period, som avelshundar har
ögonlysts vad gäller PRA och katarakt, finns. Någon ökning har inte skett under denna period
utan följer tidigare års statistik med enstaka fall av katarakt.
Under perioden har 10 hundar höftledsröntgats. Jämförelsematerial från hela pembrokepopulationen
saknas, eftersom pembroke inte finns i något SKK: s HD-program och höftledsröntgas
således inte. Förekomsten av HD-fel hos de fall som redovisas nedan (se s 9) är dock
värd att notera.
Inom rasen har för övrigt inga direkta hälsodefekter rapporterats utan följer den tidigare positiva
friska tendensen.
5

Inavelsprocenten ligger relativt lågt, i de flesta fall kring 2-4 %, men har i vissa fall påvisat
12-16 % under perioden. Detta har emellertid gällt ytterst få kombinationer.
Vad man ändå kan konstatera under denna period är att det förefaller vara färre avelshundar
som används till många kombinationer med olika tiklinjer än tidigare.
En tendens under perioden har varit ett minskat deltagande vid hundutställningar än tidigare
år. Dock har deltagande på prov och tävlingar varit detsamma.
Arbetet med MH (Mentalbeskrivning Hund) har påbörjats, men beskrivningar har ännu inte
genomförts på tillräckligt många hundar för att kunna ge en profil.
Sammanställt av Carina Sandell-Widin
Material från rasdata framtaget av avelsrådet WC Pembroke Carina Danielsson
6

Hälsa
Med hjälp av den dokumentation, som inhämtats från försäkringsbolag, SKK: s rasdata och
klubbens avelsråd samt genom en enkät där pembrokeägare (medlemmar inom SWCK)
beskriver hur man upplever sin hunds hälsa, har vi kunnat göra följande sammanställning.
Försäkringsstatistik
När det gäller statistik för veterinärvård och olika skadeärenden så står endast SveLand för
det nedan redovisade materialet. Vad övriga försäkringsbolag har inkommit med är inte komplett
och är av den anledningen inte redovisat.
Skadestatistikens tidsperiod sträcker sig mellan 1998-01-01-2002-12-31 (5 år) och visar således
inte hela den tioårsperiod som RAS-dokumentationen avser. Tilläggas ska också att det
endast är 28 % (200 st) av pembrokepopulationen i Sverige som använder sig av försäkringen
hos SveLand.
Under denna femårsperiod har sju stycken Welsh Corgi Pembroke blivit liversatta med följande
diagnoser:
• 2 Skada av fordon
• 1 Diskbråck
• 1 Leverinflammation
• 1 Leverinsufficiens
• 1 Höftledsdysplasi
• 1 Övriga sjukdomar i lederna
Man kan av detta utläsa att det inte förekommer någon överrepresentation av sjukdomar, utan
att det till stor del visar på olika infektionssjukdomar och skador från olyckor.
De vanligast förekommande veterinärdiagnoserna är:
1. Livmoderinflammation
2. Gastroenterit (mag/tarminfektioner)
3. Juvertumörer
4. Ej fastställd diagnos
5. Keratit (ögoninfektion)
6. Tunn-, blind,- eller grovtarmsförstoppning
7. Kräkningar
8. Kejsarsnitt
9. Urinsten
Övriga diagnoser är jämnt fördelade. I SveLands sammanfattade dokumentation kan man läsa
att ingen tendens av för rasen specifika sjukdomar finns.
7

Ögonlysning
Samtliga valpkullar under perioden har ögonlysta föräldrar och två fall av katarakt har konstaterats
och dokumenterats i veterinärregister. Av dessa två fall som båda var av typ bakre
polär katarakt, tolkas av veterinär emellertid ett av fallen som en icke ärftlig katarakt till följd
av en trolig skada.
HD-status
Under tidsperioden finns 10 HD-röntgade hundar, varav en hund har visat HD-resultat ua, en
grad 1, en grad 2 och en grad 3 (1995-1998) samt en hund grad C, fyra hundar grad D och en
hund grad E (2001-2003).
Sammanfattning
Welsh Corgi Pembroke kan utifrån det dokumenterade materialet ses som en förhållandevis
frisk ras med få genetiska defekter. Detta påstående stöds också av de svar som den utskickade
enkäten till SWCK: s medlemmar (se bilaga), har gett.
Framtiden
Fortsatt uppföljning av födda kullar och deras utveckling vad gäller hälsa kommer att göras
och det bör fastställas en avelspolicy med tillhörande dokumentation av avelsmaterialet inom
rasen för att kunna se framtida tendenser.
Tillsammans med avelsråd och uppfödare bör en diskussion föras om hur ögonlysningsresultat
ska användas och hur detta ska dokumenteras på ett för rasen så lämpligt sätt som möjligt.
Likaså bör en diskussion föras huruvida en fortsatt dokumentation om HD-röntgen av avelsmaterial
ska göras eller inte.
8

Avelsstruktur
Av diagrammet nedan kan man avläsa en positiv tendens kring inavelskvot, med få toppar
som ändå håller sig inom den gräns som SKK rekommenderar. Under tidsperioden (1995-
2003) registrerades 67 kullar med sammanlagt 305 levande valpar. Den utnyttjade avelsbasen
under tidsperioden var 39 individer och tillgänglig avelsbas var 46 individer.
Födda valpar
120
100
80
Antal
60
40
Serie1
20
0
år 1965
år 1968
år 1971
år 1974
år 1977
år 1980
år 1983
år 1986
år 1989
År
år 1992
år 1995
år 1998
år 2001
Genomsnittlig inavelsgrad
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
år 1965
år 1968
år 1971
år 1974
år 1977
år 1980
år 1983
år 1986
år 1989
9
år 1992
år 1995
år 1998
år 2001
Serie1

Framtida mål
Ett mål för framtiden är att bevara och utveckla det genetiska materialet.
Sammanfattning
Trots den gynnsamma tendensen som visas i diagrammet vad gäller inavelsgrad, måste det ses
i förhållande till den avelsbas som används. Vi måste därför vara mycket uppmärksamma och
utnyttja så mycket som möjligt av det befintliga avelsmaterialet för att därmed undvika en
reducering av avelsbasen.
10

Mentalitet
För att arbeta fram och kvalitetssäkra en rasprofil vad gäller mentalitet så finns det endast ett
verktyg och det är genom att utföra MH (Mentalbeskrivning Hund).
Idag finns nio stycken beskrivna hundar (se nedan spindeldiagram) och det är alltför få hundar
för att se någon tendens. Under 2004 kommer SWCK att förhoppningsvis testa ett större antal
hundar för att på det sättet arbeta vidare med den slutgiltiga rasprofilen för Welsh Corgi
Pembroke.
Sammanfattning
Mycket arbete återstår innan vi slutligen kan ge Welsh Corgi Pembroke sin slutgiltiga rasprofil
för dess mentalitet och karaktär.
I enkäten (se bilaga) framkom att några upplevde hunden som skällig. I den är det svårt att
urskilja någon tendens, dels med tanke på det stora antalet unga hundar som ingår i enkäten,
dels det begränsade antalet enkätsvar. Är skällighet rasens profil eller är det en uppfostringsfråga?
Det blir intressant att se vad framtiden ger för resultat i vad som ligger i rasens mentala
karaktär; som den vall- och vakthund den ändå är i grunden.
Framtida mål
Målet är att säkra Welsh Corgi Pembrokes mentala rasprofil genom en femårsplan för insamlande
av MH och utifrån det resultatet fastställa rasprofilen.
11

Exteriör
Exteriörbedömning
Genom att avläsa statistik på exteriöra anmärkningar, baserade på domarkritiker de sista 10
åren, kan följande avvikelser från standarden hos pembroke redovisas, vilket också har renderat
en sänkning av kvalitetspris hos individ. Vanligast förekommande avvikelser står i
fallande ordning:
1. Bakställ och bakbensvinklar
Påverkar rörelser; hjulbent; tåar in; trampar under sig.
2. För högt hull
De flesta av våra hundar är som regel matfriska, men det är ändå ett onödigt problem,
som är möjligt att åtgärda, t.ex. med regelbunden motion. Att notera under perioden att
endast tre hundar bedömts som för magra.
3. Rygg
Håller ej i rörelse; sänkt; reser sig.
Framställ
Rörelser; rak skuldra; armbågar; kort överarm; svaga mellanhänder; utåtvridna tassar.
4. För grov, tung samt marknära
5. Tunt nosparti
Kraftigare underkäke önskvärt
I detta sammanhang kan också ytterligare detaljer om pembrokens huvud nämnas, där det
finns allt från: för grova, för runda, för kullriga till motsatsen: för tunna samt för snipiga,
vilket syftar till punkt 5 ovan. Andra detaljer att notera är: ljusa ögon, kort hals, brant kors,
önskas mer längd, dålig könsprägel samt tunn benstomme, där det sistnämnda kan tyckas stå i
strid med punkt 4 ovan.
Sammanfattning
Man kan således genom att avläsa statistik på exteriöra anmärkningar, som gjorts av domare
på utställning, att avvikelser på bakställ och bakbensvinklar är klart överrepresenterade. I
övrigt nämns redan på andra plats för högt hull, vilket givetvis stör helheten. Ryggar och
framställ är också något som bör beaktas.
Detaljer kring huvud, nos- och käkparti, kommer på femte plats och visar önskemål om kraftigare
underkäke.
12

Eftersom Welsh Corgi Pembroke har en rad rasspecifika detaljer som beskriver hundens helhet,
blir de en viktig del av beskrivningen kring hundens funktionella exteriör.
Framtida mål
Inom rasens framtida avelsarbete bör man dels vara uppmärksam på alltför extrema egenskaper
och avvikelser i exteriören, dels med rasstandarden som styrdokument se en helhet i
både exteriör och funktion, dels använda resultatet från exteriördomarkonferensen 2004 som
underlag för vidare diskussioner kring Welsh Corgi Pembrokes exteriöra utveckling.
13

Funktion
Funktion är en sammanfattning av exteriör och mentalitet. Hur pass arbetsvillig denna arbetande
kreatursvallare och vakthund är avgörs givetvis av det genetiska arvet för mentalitet och
exteriör.
Kvalitetssäkring av funktion
Kvalitetssäkring av funktionen hos rasen kan göras genom att:
• vid utbildning och vidareutbildning av exteriördomare uppmärksamma alltför extrema
egenskaper
• genom ett ökat uppfödaransvar uppmärksamma rasspecifika egenskaper samt,
• utbilda uppfödare i en grundläggande förståelse om hur nedärvning fungerar.
14

Slutdiskussion
Slutresultatet kring RAS kan sammanfattas med att Welsh Corgi Pembroke idag är en förhållandevis
frisk ras utan konstaterade rasspecifika sjukdomar. Några anledningar till de veterinärbesök
som skett beskrivs i enkäten som olika former av hälta, ledbesvär, ledbandsskador,
stukade tassar och andra tasskador. Intressant i sammanhanget är emellertid hur den enskilde
hundägaren genom enkäten uppfattar sin hund; där flertalet ändå anser hälsan hos sin hund
vara god. Förekomsten av HD-fel hos de fall som redovisas under rubriken Hälsa är dock
värd att notera.
Man kan utläsa av statistiken att inavelskvoten under tidsperioden varit låg, men att man inte
har utnyttjat så mycket som varit möjligt av det befintliga avelsmaterialet. Här kan bara konstateras
att man bör vara mer uppmärksam på och utnyttja så mycket som möjligt av det befintliga
avelsmaterialet.
Mentaliteten på Welsh Corgi Pembroke beskriver hundägaren i enkäten på många olika sätt
med att hunden reagerar på olika fenomen, men är som regel översvallande glad i människor.
Om det var något man skulle vilja förändra hos sin hund så var det främst skälligheten. Vidare
kan man nu fortsätta det arbete som påbörjats med att utföra MH på så många hundar som
möjligt och med tiden få fram en rasprofil vad gäller pembrokens mentalitet.
I beskrivningen kring exteriören kan konstateras att utställningskritikerna främst beskriver
avvikelser från standarden på bakställ och bakbensvinklar, vilket givetvis bör uppmärksammas.
Vidare så beskrivs hundar med för gott hull som orsak till sänkning i kvalitetsbedömningen.
Här kan man givetvis konstatera att en överviktig hund inte är en god representant
för sin ras.
Slutligen kan vi sammanfatta att Welsh Corgi Pembroke motsvarar förväntningarna, och mer
därtill, hos samtliga som besvarat enkäten och att det stora flertalet återigen skulle välja en
pembroke.
Arbetsgruppen inom SWCK / RAS Welsh Corgi Pembroke
Carina Danielsson – Avelsråd/material hälsa och avelskvot
Berit Johansson – Material/enkät
Ulla Staaf – Staplar och diagram
Carina Sandell-Widin – Sammanställning och dokumentation
Omarbetat i januari 2005
enligt uppdrag
av Gabriella Hafström och Borghild Wellström
15

Bilaga 1
Sammanställning av enkätsvar
Sammanfattning och analys av resultatet enkät gällande
WELSH CORGI PEMBROKE
Här kommer en liten sammanfattning av de 84 svaren som kom in. Ungefär hälften av hundarna
i enkäten är födda mellan 1997–2003, de övriga äldre, eller riktigt gamla. Sammanlagt
74 nu levande, 10 döda.
Ett stort tack till alla er som tog er tid att besvara enkäten!
Vad var det som gjorde att du valde just Pembroke?
Här svarade 37 (31 %) att det berodde på tidigare erfarenhet av rasen. 25 (21 %) valde rasen
p.g.a. dess egenskaper. Några hade fastnat för rasen när de läst om den i bok/tidskrift, andra
hade haft Västgötaspets tidigare. Slumpen fick avgöra för fyra stycken; samma kanske gällde
för de tre som inte hade något svar på frågan.
Till vilket huvudsakligt ändamål skaffades hunden?
Hela 83 var i första hand avsedda som sällskap, 23 av dessa var även intresserade av utställningar
och 8 av avel. Ett mycket blygsamt antal hade kryssat i rutan för bruks.
Hur blev det då?
De allra flesta har också använts till det ändamål de inskaffats för, men p.g.a. hundens
karaktär och egenskaper har många, glädjande nog, även börjat intressera sig för utställning,
avel och olika bruksgrenar.
Karaktärsegenskaper
De allra flesta uppgav att hunden var lättlärd, lydig och följsam och inte svår att ha lös.
På frågan om skälligheten: 27 var inte skälliga, medan de övriga var ganska jämnt fördelade
”Stämmer till liten del”, ”Stämmer till viss del” och ”Stämmer”.
Endast ett fåtal ansågs som överdrivet vaktiga.
Mot främmande personer
är de flesta öppna och vänliga, ibland översvallande vänliga, medan ett 20-tal är lite mer
reserverade eller varierar. Glädjande nog är det en försvinnande liten del som uppges vara
skygg eller aggressiv.
Hur hunden beter sig i nya och ovana situationer
varierar, men de allra flesta är lugna och avvaktande utan att visa någon överdriven rädsla.
På frågan hur hunden beter sig mot barn
har någon enda visat aggressivitet, några har uppgetts som reserverade och avvaktande,
några visar blandade känslor, medan de allra flesta är öppna och vänliga, eller t.o.m.
översvallande vänliga.
1

Tillsammans med andra hundar
visar enkäten att hälften av hundarna är öppna och vänliga, medan de övriga delvis är lite
reserverade och avvaktande. Åtta av hundarna betecknas som aggressiva, medan 23 delvis
visar upp detta beteende, oftast då gentemot hundar av samma kön.
Veterinärbesök
På frågan om man vid något tillfälle fått uppsöka veterinär (gällde ej vaccination eller ögonlysning)
svarade 53 ja och 31 nej.
Anledningarna till veterinärbesöken var mycket varierande – av de 66 diagnoserna var 35
bara omnämnda en gång. Däremot verkar det som våra hundar lätt drabbas av hältor, eftersom
20 uppgett detta som orsak till veterinärbesöket. Specificerat, utöver dessa 20, finns
artros i armbågsled, artros i knäled, osteochondros i bog, ledbandsskada, lårmuskelinflammation,
stukad tass, tasskada, förslitning i höfter; en av varje.
Två har uppgett HD, fyra diskbråck och två ”ryggbesvär”. Sex av tikarna i enkäten har
kejsarsnittats.
På frågan: Anser du att din Pembroke är frisk?
Här svarade hela 76 ja, 3 svarade nej och övriga 5 valde att inte besvara frågan.
Har valet av Pembroke motsvarat förväntningarna?
Här svarade så gott som alla att rasvalet motsvarat, eller t.o.m. överträffat, deras förväntningar!
(Ett blankt svar fanns.)
Var informationen från din uppfödare tillräcklig när du köpte din hund?
På den frågan har 74 svarat ja, 2 har inte fått tillräcklig information, ett blankt svar. (De 7
övriga har varit egen uppfödning.)
Kontakt med uppfödaren
har fortfarande 59 stycken, medan 17 inte har det. 8 blanka svar.
Finns det något du skulle vilja förändra hos din hund, om det vore möjligt?
Skälligheten skulle 14 vilja ändra på. Temperamentet har nämnts av 8, men i skrivandets
stund finns inga uppgifter om vad det är i temperamentet som man vill ändra på.
Revirhävdandet och beteendet mot andra hundar vill några förändra och tre vill förbättra
lydnaden. En eller två vill förändra beteendet mot barn, ljudkänsligheten, åsk- och
skotträdsla och rädsla för fötter, öka vallanlaget, eller minska detsamma. Självförtroendet,
aptiten och vikten, höftlederna, vänligheten, utseendet, ökad lekfullhet, ökad benlängd, bli av
med ohyran, minskad storlek.
Om du idag skulle köpa en ny hund, vad blir ditt val?
64 vill ha en ny Pembroke, medan 7 kan tänka sig både en Pembroke och en Cardigan. Hund
av annan ras: tre "ja" och tio ”vet ej".
2

Vad skulle du vilja ändra hos din Pembroke
16
14
12
10
8
Serie1
6
4
2
0
Skällighet Temperament Bättre lydnad
Ny Hund / Enkät
70
60
50
40
30
Serie1
20
10
0
Pembroke
Pembroke eller
cardigan
Annan ras
Vet ej
3

Veterinärbesök / Enkät
25
20
15
10
Serie1
5
0
Hälta
HD
diskbråck
ryggbesvär
kejsarsnitt
__________________________________________________________________________
4

MINNESANTECKNINGAR
1(4)
Avels- och uppfödarträff gällande RAS för
WELSH CORGI PEMBROKE, VÄXJÖ 2004-12-05
Närvarande:
Carina Sandell-Widin
Jan-Åke Fremberg
Bert Gissberg
Benny Carlsson
Hans Dagerteg
Cecilia Löhnn
Gabriella Hafström
Birgitta Johansson
Lena Abrahamsson
Stefan Sjöblom
Ellie Anglerot-Forsberg
Ingrid Nyrén
Eva Granlund-Sjöström
Berit Johansson
Ylva Bergqvist
Ellinor Grundström
Borghild Wellström
Carina Sandell-Widin hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Till att föra
anteckningar utsågs Borghild Wellström och Lena Abrahamsson.
Samtliga deltagare presenterade sig.
Carina S-W förklarade kortfattat bakgrunden till RAS:
I samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 antogs ”Konventionen om
biologisk mångfald” och i detta ingår husdjurens genetiska mångfald.
Ur denna konvention kommer att vi skall kvalitetssäkra alla raser ur mental-, hälso- och
avelssynpunkt samt funktionsmässigt.
Hållbarhet definieras i konventionen som ATT BRUKA RESURSERNA UTAN ATT
FÖRBRUKA DEM. Kommande generationer ska ha samma möjligheter som nuvarande.
Vidare så förklarades att all statistik endast bör gå 10 år tillbaka i tiden, då det därefter
blir alltför utsuddat.
Carina gick igenom det nu föreliggande RAS-dokumentet.
Enkäterna som ligger till grund för RAS har gått ut till de corgiägare som är medlemmar i
SWCK. Synpunkter på utskickets utformning framkom.
FÖRSLAG från mötet:
Om ca 2 år skall ny omarbetad RAS-enkät skickas ut till samtliga corgiägare i Sverige.
Fyra stora områden inom RAS
• Hälsa
• Mentalitet
• Exteriör
• Funktion
SKKs grundregler gäller alla – att kunna rasstandarden och följa den – endast använda
friska hundar i aveln.

Frisk hund:
2(4)
Hälsa
uppfödaransvar (att skaffa sig den kunskap som krävs)
Genetiska arvet 50/50 miljöpåverkan - uppfödaransvar
avelstik
allt interagerar
Frisk individ
lämnar frisk avkomma
visar frisk individ i linjeavel
Sjuk –
visar dolda sjuka gener i linjeavel
Vi skall arbeta vidare med att få in uppgifter från samtliga försäkringsbolag till nästa
omgång av RAS.
Carina S-W gick igenom enkäten samt enkätsvaren. Diskussion fördes.
Därefter gick vi igenom de fyra grupperna hälsa, avelsstruktur, mentalitet och
exteriör.
HÄLSA
Hältor;
kan bero på att hundarna är dåligt musklade och ej i kondition.
Vad får våra valpköpare för information om rasen och corgins behov av
motion, rätt kost etc?
Djuploda i kejsarsnitt och keratit. Begära in underlag från försäkringsbolagen.
Skriva ut antal efter ”de vanligaste” symptomerna i sammanställningarna.
Ögonlysning började 1987 alt 1988 (ej 74).
Pembroke har ej PRA.
HD – hur ska vi gå vidare med HD-röntgen? Finns behovet? Västgötaspetsklubben har
fått svar från SKK att behov ej föreligger.
Det är viktigt att se över ev förekomst av;
Navelbråck
Hältor
Ellie redovisade sammanställning över HD-röntgen och ögonlysning, se bil.
Beslutades att enkät till uppfödarna för uppföljning av kullarna skall tas fram och införas.
Diagrammen skall ses över så att de blir mer lättlästa även för de icke insatta.
Ingen tendens av för rasen specifika problem finns/föreligger vad gäller ovanstående.
Skall dokumentation vara frivillig, eller begäras in av SWCK?

AVELSSTRUKTUR
3(4)
Statistik för 1974-2002 visades (i hur många stamtavlor finns viss hund) – ta fram nyare
uppgifter.
Avelskvoter – inavelsprocent.
Tillgängliga individer skall vara ca 75 (ej 500). (Ändras i RAS-dokumentet)
Fördelning av de 37 individer som var utnyttjade (tik/hane)?
Geneticaprogrammet som klubben har, räknar ut den utnyttjade avelsbasen (samt hur
stor den är).
Uppmärksamma på att utnyttja så mycket av det befintliga avelsmaterialet som möjligt.
Ellie redovisade sammanställning från Carina D gällande stubbsvans-/långsvansavel, se
bil.
- den huvudsakliga uppgiften är att bevara och utveckla det genetiska mate-
Framtiden
rialet.
Klubbens valphänvisningskrav – översyn av reglerna?
MENTALITET
Läsning av Kent Svartbergs avhandling rekommenderas.
Allmän diskussion följde.
MH-beskrivning
- för framtiden, fler hundar behöver beskrivas innan slutsatser kan dras
- utbildning i klubben angående mentalbeskrivning
EXTERIÖR
Rasstandarden skall vara styrdokument. Utvärdering sker genom;
- avkommebedömning
- unghundsbeskrivning
- domarkonferens
Rasstandardutbildning för uppfödare – bedömningsteknik är önskvärt.
Funktion (= mentalitet + exteriör)
Kvalitetssäkra funktion
Utbildning
Uppfödaransvar
Uppmärksamma på alltför extrema egenskaper.

Efter den allmänna genomgången delade vi upp oss i arbetsgrupper för vidare arbete
med RAS-dokumentet, som sedan redovisades, se bif kopior.
Sammandrag gruppdiskussion:
Vi kom överens om att RAS-dokumentet skall vara ett levande dokument, därför skall;
Ny enkät gå ut till ALLA corgiägare i Sverige (listor från SKK) inom 2 år. Enkäten skall
skickas till:
- ”vanliga” ägare
- uppfödare (de som haft en kull de senaste 5 åren) och då med ett extra ”uppfödarblad”
Obs! Oberoende sammanställare av enkäterna - kan vi byta med annan rasklubb?
Undersöks!
Vem skall utforma enkäten?
- en kommitté skall utses för denna mycket grannlaga uppgift.
Hälsa:
- genomsnittshund från varje försäkringsbolag vad gäller de mest frekventa sjukdomarna
(ex vis kejsarsnitt)
Rekommendation: Lägga ner HD-röntgen.
Carina S-W skall kontakta Carina Danielsson vad gäller vikten av fortsatt ögonlysning –
behövs den?
Ovanstående som framkom under gruppdiskussionen beslutades att genomföras.
Synpunkter på RAS-dokumentets språkliga utformning förelåg. Beslutades att Gabriella
Hafström och Borghild Wellström redigerar samt ändrar de sakfel som framkommit under
dagens möte.
Beslutades att Carina S-W skriver till SKK och förklarar att vårt RAS-dokument är under
viss omarbetning och kommer att vara klart till SWCKs årsmöte.
Beslutades att bilda en RAS-kommitté;
4(4)
Carina Danielsson
Gabriella Hafström
Borghild Wellström
Berit Johansson
Cecilia Löhnn
avelsråd pembroke
kontaktperson styrelsen
sakkunnig hälsa
Tidplan
2005-01-30 Första utkast till styrelsen
Utkastet skall även på mail-remiss till deltagarna på dagens
möte
Årsmöte 2005-03-12 RAS måste vara klart 3 veckor innan årsmötet (2005-02-20).
Vid pennorna:
Lena Abrahamsson och Borghild Wellström

1 (3)
Bilaga till RAS-anteckningar
från möte 2004-12-05
SAMMANSTÄLLNING
HD / ÖGONLYSNING PÅ SKKs DATABAS
Jag vet ju inte vad underlaget för vår RAS-sammanställning är för något, men så här
blev det på SKK hunddata.
Jag tittade på hundar födda 1988-2003
HD
1989
Rtg 3 st 2 U A (Ironi´s Rudy+ Welcops Tini-T-man) och
1 grad 2 (Rödtops Deep Dorotea)
1990
Rtg 1 st U A (Hillringens Greta Glitter)
1995
Rtg 1 st grad 2 (Älvselens Ruffa)
1996
Rtg 2 st 1 U A (Sjöuddens Betty Boop) och
1 grad 1 (Zodias Dark Fellow)
1998
Rtg 1 st grad 3 (Reggamis Elegans)
2001
Rtg 2 st 1 HD C (Angelface Rose) och
1 HD D (Zodias Heidi to Götängens)
2002
Rtg 1 st HD D (Welcops Dino)
2003
Rtg 3 st
2 st HD D (X-mas Kaisa o X-mas Ifigenia) och
1 HD E (X-mas Amorette)
Inget av detta är ju så många så det är ett statistiskt underlag på något sätt, det
skulle behövas mycket mer då. Men som Västgötaspetsklubben fått höra. Lägg ner,
de har ej problem normalt med detta.

2 (3)
Kollat vidare och funnit en grupp (se nedan) med de senaste HD-reg som då skulle
kunna vara de som står för en ev ökning.
De tre är ju en ren "linjeavel=inavelslinje” (tjuvparning) som hade allvarlig HD redan
på första ledet – som upptäcktes efter parningen.
X-mas Amorette HD E
e. Herdens X-mas Gift
u. Bulcorgi Lady in Gold
X-mas Ifigenia
e. Herdens X-mas Gift
u. X-mas Amorette
X-mas Kaisa
e. Warrathas Baby Koala Like a Fudge
u. X-mas Ifigenia
Här lär ju ärftligheten varit stor. Det går nog inte att komma ifrån, men det belyser ju
också risken med hård inavel, som vi måste se upp med. Återigen kommer vi tillbaka
till att bredda avelsbasen.
INAVELSKOEFFICIENT STUBB- LÅNGSVANSAVEL
Kollat inavelskoefficient på stubb och långsvans.
Stubb har bättre statistik, men långsvansstatistiken förstörs till viss del av denna
inavelsgrupp. Tas den gruppen bort, så stämmer den rätt bra med den för stubb.

3 (3)
ÖGONLYSNING
Från sommaren 2002 så är 32 reg ögonlysta och det har hittats 1 med Bakre Pol
(Siggens Quick Sand, vilken kanske inte skulle vara med då det är en import och ej
svenskfödd)
En har ögonlysts med kommentar U A, men sen står det en rad till
PPM IrisIris Lindrig (är det denna som är utöver de två med bakre pol???)
(Warrathas Carols of Joy)
Innan sommaren 2002 registrerades inte detta på SKK, så där finns endast klubbens
egna siffror.
Ellie A-F