Lärarhandledning Det dolda priset - Fair Trade Center
Lärarhandledning Det dolda priset - Fair Trade Center
Lärarhandledning Det dolda priset - Fair Trade Center
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
LÄRARHANDLEDNING<br />
DET DOLDA PRISET
2 | LÄRARHANDLEDNING<br />
Är din mobil<br />
hållbar?<br />
lÄrarhandledning till film om it-branschen<br />
Mobiltelefoner finns i dag i alla svenskars fickor. Dessutom ökar användandet av andra<br />
teknikprylar som bärbara datorer, digitalkameror, mp3-spelare och spelkonsoler.<br />
Nya modeller presenteras ständigt och marknadsföringen riktas särskilt mot unga:<br />
att vara först med det senaste. Elektronik har gått från att vara en sällanköpsvara till en<br />
konsumtionsprodukt. Bara i Sverige såldes 3,2 miljoner mobiltelefoner 2008 och den trenden är<br />
global. Bakom varje produkt finns ett nätverk av leverantörer som är spridda över hela världen.<br />
Många tänker sig elektronikbranschen som oproblematisk och högteknologisk men faktum är<br />
att tillverkningsfasen kännetecknas av ett hårt, underbetalt arbete vid löpande band i Asien.<br />
Få känner till att mobiler innehåller värdefulla metaller och ämnen som, om de inte hanteras<br />
rätt, är skadliga för miljö och hälsa när produkten skrotas.<br />
det <strong>dolda</strong> <strong>priset</strong><br />
– en film om mÄnniskorna som tillverkar och återvinner din mobil<br />
I ett stekhett rum på tio kvadratmeter bor sju unga indier som tillverkar mobiltelefoner.<br />
De jobbar sex dagar i veckan för omkring 20 kronor om dagen och är rädda för att bli sjuka av<br />
sitt jobb. Indien drar stor nytta av utvecklingen inom IT-industrin men drabbas också av dess<br />
baksidor. I utkanten av den indiska huvudstaden New Delhi arbetar män, kvinnor och ungdomar<br />
med livsfarlig återvinning av skrotad elektronik, varav en del har exporterats från Europa.<br />
Koppar, bly och andra värdefulla metaller återvinns genom att brännas i öppna ugnar. Arbetarna<br />
har ingen säkerhetsutrustning och vistas i de livsfarliga ångorna hela arbetsdagen. Miljöorganisationen<br />
Toxics Link menar att världen är ”urkopplad”. Hur kan vi svenska konsumenter bidra<br />
till att koppla ihop den igen?<br />
Filmen syftar till att öka kunskapen om produktionen av mobiltelefoner och om vad som<br />
händer när vi har slängt dem. Den kan vara utgångspunkt för en diskussion om vad vi som<br />
konsumenter kan göra för att bidra till positiva förändringar. Filmen tar också upp sambandet<br />
mellan levnadsvillkor i utvecklingsländer, rättvis handel och konsumtionsval. Filmen har inte<br />
till syfte att vara teknikfientlig eller negativ mot produktion i låglöneländer, utan att diskutera<br />
hur elektronikbranschen kan bli mera hållbar och rättvis. <strong>Det</strong> <strong>dolda</strong> <strong>priset</strong> belyser det ömsesidiga<br />
beroendet mellan människor i världen. LÄNGD: FILmEN ÄR 30 mINutER.
målgrupp<br />
Filmen riktar sig till både till ungdomar och till vuxna. Den är lämplig att visa i skolan men<br />
även i exempelvis studiecirklar och på folkhögskolor.<br />
vilka åldrar och Ämnen?<br />
Filmen är lämplig i grundskolans årskurs 8 och 9 samt gymnasiet. <strong>Det</strong> finns stöd i grundskolans<br />
läroplan som exempelvis säger att ”Skolan skall sträva efter att varje elev tar avstånd från att<br />
människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra<br />
människor”. (Lpo94)<br />
det finns Även stöd i kursplanerna för att frågorna som tas upp i detta material<br />
kan anvÄndas av pedagoger som undervisar i:<br />
• SO, eller något av SO-ämnena<br />
• NO, eller något av NO-ämnena<br />
• Teknik eller<br />
• Svenska<br />
Även i gymnasieskolans läroplan finns stöd för materialet: ”Skolan skall sträva mot att varje<br />
elev har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma<br />
skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv”. (Lpf94)<br />
i kursplanerna finns stöd för att frågorna som tas upp i detta material kan<br />
anvÄndas av pedagoger som undervisar i:<br />
• Naturkunskap A<br />
• Samhällskunskap A-C<br />
• Svenska<br />
• Engelska B och C, samt i valbara kurser som Filosofi A och B, Företagsekonomi B, Global<br />
miljövård, Internationell ekonomi, Internationella relationer, Marknadsföring och Miljöteknik.<br />
Materialet kan också användas i ämnesövergripande undervisning och på handlednings-<br />
/ mentorstid. Solbilden nedan visar på mångfalden inom begreppet lärande för hållbar<br />
utveckling. Med IT som utgångspunkt kan många ämnen och lärare involveras och engageras.<br />
för dig som visar filmen:<br />
Makeitfair har tidigare producerat en rad rapporter och broschyrer om tillverkning<br />
av mobiler och datorer, om metallerna i hemelektronik och om e-avfall<br />
(e-waste). I filmen visas hur begagnad elektronik som lämnats in till återvinningscentraler<br />
i Tyskland säljs vidare till länder i Syd. Så går det inte till i<br />
Sverige. Den begagande elektronik som lämnas till återvinningscentraler<br />
eller mobiloperatörer i Sverige återvinns i Europa, men trots det hamnar en<br />
del elektronik från Sverige i låglöneländer där det saknas hållbara system för<br />
återvinning på grund av bland annat försäljning av begagnad elektronik. Filmen<br />
väcker känslor och skapar förhoppningsvis engagemang. Vi presenterar därför<br />
förslag till diskussionsfrågor samt en rad fördjupningsuppgifter. Diskussionsfrågorna<br />
utgår ifrån filmen. Fördjupningsuppgifterna är tips på hur ni kan gå vidare. Den som<br />
visar filmen behöver inte ha svar på alla frågor. Din roll som lärare är att hjälpa gruppen ta sitt<br />
engagemang vidare. <strong>Det</strong> är oerhört viktigt att erbjuda eleverna, oavsett ålder, en balans mellan<br />
fakta och handling. Lärande för hållbar utveckling ska som namnet föreslår ha en riktning.<br />
Handlingskompetens är en central del av begreppet. Tänk på att engagera huvud, händer och<br />
hjärta! Uppdraget finns i skolans styrdokument och sammanfattas av Kofi Annan: ”Gör allt ni<br />
kan för att öka kunskapen om den enda planet vi har och människorna som befolkar den”<br />
Kofi Annan menar att “Our biggest challenge in this new century is to take an idea that<br />
seems abstract - sustainable development – and turn it … into a daily reality for all the<br />
world’s people.” Vår förhoppning med detta och andra material är att just konkretisera hållbar<br />
utveckling och visa på vägar framåt. Mobiler finns i våra fickor men har vi någonsin pratat med<br />
den som tillverkade den?<br />
LÄRARHANDLEDNING | 3
4 | LÄRARHANDLEDNING<br />
diskussionsfrågor:<br />
4 Arbetarna i filmen kan inte leva på sin lön säger de.<br />
-Vem har ansvar för den låga lönen: den indiska staten eller företaget de är anställda på?<br />
-Vilket ansvar har butiker i Sverige och vi konsumenter som ständigt efterfrågar lägre priser på<br />
mobiler och andra produkter?<br />
4 Flera av de intervjuade arbetarna är inte direkt anställda av Nokia utan av bemanningsföretag.<br />
<strong>Det</strong>ta är en trend som ökar i hela världen.<br />
-Varför är det så tror ni?<br />
-Var får det för följder?<br />
4 En av de tyska män som intervjuas i filmen har haft 30-40 mobiler.<br />
-Hur många har du haft?<br />
-Vad tycker du om att många byter mobil varje år?<br />
-Vad får det för följder att elektronik har blivit en modepryl som vi växlar ofta?<br />
4 Som framgår i filmen finns det ingen rättvisemärkt mobil att köpa idag. <strong>Det</strong> finns dock vissa<br />
modeller som tar större hänsyn till miljön. I filmen uppmanas vi konsumenter att ställa frågor i<br />
butikerna när vi ska köpa en ny mobil eller annan IT utrustning.<br />
-Tror ni det kan leda till förändring?<br />
-Vad kan man göra mer för att bidra till schysta villkor för arbetare i t.ex. Indien?<br />
4 Bara en till tre procent av alla använda mobiltelefoner i världen lämnas in för återvinning.<br />
-Varför är det så tror ni?<br />
-Vad skulle få fler människor att lämna in sin mobil eller dator till återvinning?<br />
-Var finns dina gamla mobiler nu?<br />
4 Vad skulle du kunna ändra i ditt liv för att bidra till en mer hållbar elektronikhandel?<br />
-Vill du ändra något?<br />
4 Om du ledde ett företag som sålde IT produkter:<br />
-Hur skulle du ta hänsyn till de olika aspekterna av hållbar utveckling, den sociala, ekonomiska<br />
och miljömässiga? Motiveras.<br />
4 Varför tjänar inte arbetarna mer?<br />
4 Är du beredd att betala mer för en hållbar IT produkt?<br />
-Hur mycket mer kan du tänka dig att betala?<br />
-Var går gränsen?<br />
-Tror du de som tillverkar kan leva ett bra liv baserat på ditt pris?<br />
fördjupningsuppgifter:<br />
a. Webquest om mobiltelefontillverkning<br />
http://makeitfair.org/Webquest/sv/index.php<br />
Genom att använda sig av en webquest kan eleverna samla strukturerad information från<br />
internet på egen hand. Webquesten ger eleverna fördjupade kunskaper, och kräver inte någon<br />
ytterligare faktakunskap av pedagogen som leder arbetet. Med välgrundade faktakunskaper är<br />
eleverna sedan redo att ställas inför etiska problem, öva på att bilda sig en egen uppfattning<br />
och på att argumentera för sina åsikter. Webquesten finns också på engelska, tyska, finska,<br />
polska och nederländska.
för att eleverna ska kunna lösa uppgifterna enskilt behöver de tillgång till:<br />
• en dator med internetuppkoppling och ljud<br />
• Microsoft Word eller Open Office<br />
• Acrobat Reader<br />
du som pedagog kan också anvÄnda det Webbaserade materialet som en genomgång<br />
med projektor.<br />
I webquesten hänvisas till tre informationsbroschyrer: ”Vem betalar för din mobil”, ”Din<br />
mobiltelefon är guld värd” och ”Unga tjejer bakom din mobil”. Broschyrerna förklarar produktionen<br />
av mobiltelefoner på ett tydligt och kortfattat sätt. Eleverna kan läsa broschyrerna i<br />
PDF-format online (länkar finns i webquesten) men du kan också beställa en uppsättning till<br />
din skola mot portokostnad från <strong>Fair</strong> <strong>Trade</strong> <strong>Center</strong>, maila info@fairtradecenter.se eller ring<br />
08-643 4364<br />
b. e-frågesport<br />
http://makeitfair.org/webquest/sv/quiz/index.html<br />
För att testa sina kunskaper kan eleverna göra en frågesport som ligger på hemsidan. Den kan<br />
göras individuellt, eller i helklass med hjälp av videokanon, där ni diskuterar frågorna och<br />
svaren tillsammans. Varje fråga har tre tänkbara svar, och det rätta alternativet presenteras i<br />
anslutning till frågan. Uppgiften tar ungefär en halvtimme.<br />
c. gör en undersökning<br />
Varifrån kommer era mobiler? Låt eleverna vara detektiver för en dag och ta reda på så mycket<br />
som möjligt om hur våra mobiler tillverkats och hur de till slut hamnar i våra fickor. Vilka<br />
modeller och fabrikat är vanligast? Presentera resultaten i diagramform, gärna så att många på<br />
skolan kan ta del av resultatet. Hur har mobilerna tillverkats? Vad har respektive företag för<br />
inställning till de anställdas arbetsvillkor etc.?<br />
På hemsidan www.fairtradecenter.se finns aktuell information och användbara länkar. Diskutera<br />
gärna tillsammans hur man kan skapa debatt och opinion runt resultaten. Varför hör man så<br />
lite om det i media? Vem tjänar på att vi inte vet? Vem förlorar? Uppgiften tar en till två lektioner<br />
och passar också som hemuppgift.<br />
d. gör en insats för miljön genom en insamling!<br />
Samla in begagnade mobiler från föräldrar, andra elever och lärare. Fotografera eller filma<br />
högen ni fått ihop och skriv om aktionen i skolans tidning eller i någon lokaltidning för att<br />
inspirera fler. Skicka gärna bild och text till <strong>Fair</strong> <strong>Trade</strong> <strong>Center</strong>. Lämna sedan in mobiltelefonerna<br />
till en återvinningscentral eller en återförsäljare.<br />
e. skriv en argumentativ (kreativ) uppsats<br />
Be eleverna formulera en insändare eller debattartikel till valfri tidning. Man kan också skriva<br />
fiktiva brev till någon av personerna i materialet. Beskrivningar av personerna finns på karaktärskorten<br />
i slutet av detta häfte. Uppgiften tar ungefär en halvtimme.<br />
f. arrangera ett rollspel<br />
Du behöver: 8-20 elever per uppsättning karaktärskort. Uppgiften tar ungefär en timme. Innan<br />
lektionen: Kopiera de åtta karaktärskorten (finns längst bak i handleningen) och dagordningen.<br />
under lektionen:<br />
1. Dela eventuellt in eleverna i 8 par/grupper och fördela sedan karaktärskorten slumpvis.<br />
2. Låt eleverna läsa igenom karaktärskorten noga och fundera över vad som står där. Uppmana<br />
dem också att komma på egna argument som kan komma att bli användbara.<br />
3. Sätt igång rollspelet genom att berätta:<br />
LÄRARHANDLEDNING | 5
6 | LÄRARHANDLEDNING<br />
”Ryktet säger att tillverkningen av mobiltelefoner inte går helt schyst till. Nu träffas ni, en<br />
grupp människor med olika kopplingar till mobiltelefontillverkning för att reda ut saken, och<br />
höra varandras åsikter.” Inled varje punkt på dagordningen med en runda runt bordet, där var<br />
och en får redogöra för sin ståndpunkt, oemotsagd. Släpp sedan diskussionen fri.<br />
dagordning:<br />
1. Finns det några problem kring tillverkningen av mobiltelefoner?<br />
2. Vem har det slutgiltiga ansvaret för arbetsvillkoren i gruvorna och fabrikerna?<br />
3. Skulle man kunna ändra något för att förbättra arbetsvillkoren för fabriks- och gruvarbetarna?<br />
Vad?<br />
4. Kan ni komma överens om några punkter inför framtiden som ni kan<br />
berätta om i ett nyhetsprogram i TV ikväll? Vad kan ni enas om? Eleverna får spela roller som<br />
representerar olika aktörer. Om eleverna inte är vana att sätta sig in i roller och argumentera<br />
inför andra är det lämpligt att de jobbar i par eller grupp om tre.<br />
g. uppsatsÄmne för gymnasiets engelska b och c<br />
Låt dina elever hämta inspiration från IT sektorn för sin uppsats i Engelska B eller C på<br />
gymnasiet. Nedan finns diskussionsfrågorna översatta till engelska, låt eleverna välja en som<br />
ämne för sin uppsats. De kan även använda sig av soldiagrammet på engelska som finns efter<br />
frågorna.<br />
4 The workers in the film say that they cannot live off their salaries.<br />
Who is responsible for the low wages: the Indian government or the company they work for?<br />
- What responsibility do shops and consumers in Sweden have as we constantly demand lower<br />
prices on mobile phones and other IT products?<br />
4 Several of the interviewed workers are not directly employed by Nokia but through agencies.<br />
This is a global trend.<br />
- Why do you think that is the case?<br />
- What are the consequences?<br />
4 One of the German men interviewed in the film has had 30-40 phones.<br />
- How many have you had?<br />
- What do you think about the fact that many people change their phones every year?<br />
- What are the consequences of influences from fashion on electronic goods?<br />
• There are no fair trade mobile phones on the market. There are some models that take the<br />
environment into consideration to some extent. The film encourages consumers to ask questions<br />
in shops when we purchase a new mobile or other IT product.<br />
- Do you think this will lead to change?<br />
- What else can you do to contribute to better conditions for workers in India and other countries?<br />
4 Only one to three per cent of all used mobile phones globally are recycled.<br />
- What do you think the reasons for this are?<br />
- What would make more people recycle their old phone or computer?<br />
- Where are your old phones now and why?<br />
4 What could you do in your life to contribute to a more sustainable IT industry?<br />
4 How would you as an entrepreneur organise your IT company to ensure that it was sustainable<br />
and profitable?<br />
4 How would you consider the different aspects of sustainable development, the environmental,<br />
social and economic aspects?
4 Why do the workers not earn more money?<br />
4 Are you prepared to pay more for a sustainable IT product?<br />
4 How much more are you willing to pay?<br />
4 Where is the limit?<br />
4 Do you think the people who produce IT goods can live a decent life based on the price you<br />
are willing to pay?<br />
enkla/snabba övningar<br />
Etiskt dilemma – vem bär ansvaret<br />
1. Producenter<br />
2. Konsumenter<br />
3. Politiker<br />
4. Annat<br />
Ställ dig i det hörn du tycker är mest lämpligt. Diskutera med den bredvid dig och presentera din<br />
ståndpunkt. Du får byta hörn om du blir övertygad av någon i ett annat hörn. Låt de som vill uttala<br />
sin synpunkt för hela gruppen.<br />
heta stolen<br />
Ställ dig upp om du håller med om följande påstående:<br />
du hittar dem på<br />
4 Rättvis handel är fördelaktigt för svenska konsumenter<br />
WWW.fairtradecenter.se<br />
4 Jag har inte råd att betala mer för hållbara IT produkter<br />
under rapporter.<br />
4 <strong>Det</strong> är töntigt att ha en gammal mobil<br />
4 Jag har återvunnit minst en mobil<br />
4 Jag har minst en gammal mobil liggandes hemma<br />
4 Jag har haft fler än fem mobiler<br />
4 Jag kan tänka mig att sommarjobba på en IT fabrik i Indien nästa sommar<br />
4 Mänskliga rättigheter ska gälla oavsett var man är född<br />
4 Jag kände inte till hur de som tillverkar IT produkter lever<br />
4 Jag bryr mig nu när jag vet<br />
4 Vi kan inte göra någonting för att förändra deras situation<br />
4 Företag skulle kunna förändra förhållandena för de som tillverkar IT produkter<br />
4 Företag skulle kunna tjäna pengar på hållbara mobiler<br />
4 Jag tänker prata om det här med min familj och vänner<br />
4 De som tillverkar IT-produkter får tillräckligt betalt<br />
4 Nästa gång jag köper en ny mobil tänker jag fråga om det finns någon som är hållbar med<br />
tanke på både människor, miljö och ekonomi.<br />
ie metoden (identifikation och empati)<br />
Med filmen som utgångspunkt, skriv i jag-form hur du skulle känna och tänka om du:<br />
4 Jobbade i en fabrik i Indien som tillverkade mobiltelefoner som såldes till tonåringar i Sverige<br />
4 Var delägare i ett Svenskt mobilföretag med produktion i Indien.<br />
4 Var statsminister i Sverige/Indien<br />
Skriv och diskutera. Skrivtiden är max 10 minuter, diskutera sedan i tvärgrupp utifrån vald rubrik.<br />
Diskutera sedan i helklass.<br />
fördjupande lÄsning för dig som pedagog eller dina elever<br />
Du kan enkelt fördjupa dig i ämnet genom att bekanta dig med makeITfairs rapporter. De<br />
behandlar varierade aspekter av IT och finns både på engelska med svenska sammanfattningar.<br />
Du kan bland annat läsa om:<br />
4 metallerna som används i elektronikprodukter<br />
4 produktionen av mobiltelefoner<br />
4 återvinning och problem med e-avfall<br />
4 mobiltelefonoperatörer.<br />
LÄRARHANDLEDNING | 7
8 | LÄRARHANDLEDNING<br />
Sarah, 44 år, London<br />
Jag är chef för utvecklingsavdelningen på Nokia. Jag<br />
har ansvar för att vårt företag växer och ökar sin försäljning.<br />
Jag jobbar över hela världen. Vi tillverkar mobiler i<br />
Sydkorea, Kina, Indien, Finland, Rumänien, Ungern,<br />
Mexiko, Brasilien och Storbritannien.<br />
Vi har etiska regler skrivna på trettio olika språk. Vi<br />
kontrollerar att våra leverantörer lever upp till reglerna,<br />
och litar på att de i sin tur kontrollerar sina leverantörer.<br />
Ibland upptäcker vi problem med arbetstid och<br />
arbetsmiljö.<br />
Vi tillverkar flera miljömobiler, men de finns inte att<br />
köpa i Sverige.<br />
Justin, 48 år, ägare av gruvföretag<br />
i Kongo-Kinshasa<br />
Mitt företag ser till att malm bryts i gruvor, bärs<br />
genom djungeln och till slut transporteras till Europa<br />
och USA för förädling innan det används i elektronikindustrin.<br />
Jag gör inget olagligt.<br />
Men visst, jag betalar ut väldigt låga löner, men det<br />
är bättre för mina gruvarbetare att tjäna nånting än<br />
ingenting.<br />
Jag måste anlita militära vakter för att arbetarna inte ska stjäla värdefulla stenar när de arbetar.<br />
Om mitt företag inte gjorde detta skulle någon annan göra det.<br />
”<strong>Det</strong> är knappast min uppgift att vara någon slags moralens väktare.”
Charlotta, 17 år, Sverige<br />
Jag fick min första mobil när jag gick på lågstadiet.<br />
Jag har haft sju eller åtta mobiler sedan dess.<br />
Jag har också en iPod och en laptop som jag gillar<br />
starkt.<br />
Jag kan inte tänka mig ett liv utan mina tekniska<br />
prylar.<br />
”Jag tror att min mobiltelefon är tillverkad i något<br />
fattigt land, men jag vet inte säkert. <strong>Det</strong> är så mycket<br />
att tänka på. Men det är ju klart, det är vi i de rika<br />
länderna som bestämmer till sist.”<br />
Michael, 48 år, London<br />
Jag är försäljningschef på Sony Ericsson.<br />
Jag har jobbat i Sverige, Singapore, USA och Brasilien.<br />
Jag är gift och har två barn.<br />
Vi kontrollerar fabrikerna vi handlar av, och så hoppas<br />
vi att de i sin tur kontrollerar sina leverantörer på<br />
samma sätt.<br />
Ibland märker vi att leverantörerna inte lever upp till våra krav. Då handlar det om att arbetarna inte har<br />
vettiga anställningsformer och bostäder, de använder farliga kemikalier utan skyddsutrustning.<br />
Vi på Sony Ericsson tycker att miljöaspekter är viktiga, och funderar på att lansera en miljövänlig telefon.<br />
LÄRARHANDLEDNING | 9
10 | LÄRARHANDLEDNING<br />
Siu, 20 år, elektronikarbetare i Kina<br />
Jag jobbar 10-12 timmar om dagen, 6-7 dagar i<br />
veckan.<br />
Jag tjänar 4 kr i timmen.<br />
Jag bor i en sovsal som fabriken äger tillsammans<br />
med sju andra tjejer.<br />
Jag jobbar med att sätta klisterlappar på mobilladdare.<br />
Jag måste hinna 855 lappar varje timme.<br />
Om jag gör misstag, eller klagar på arbetstempot,<br />
kan jag få avdrag på lönen eller till och med sparken.<br />
Min lön räcker knappt till att leva på. Jag brukar jobba övertid för att kunna skicka pengar hem till min fattiga<br />
familj för att min lillebror ska kunna gå i skolan.<br />
<strong>Det</strong> finns flera lagar som skyddar arbetare från orimliga villkor, men de följs ofta inte.<br />
”Jag skulle vilja be er att inte bara tänka på produkternas snygga design utan också på arbetarna bakom<br />
varan. Se till att vi får rättvisa löner.”<br />
”När skiftet är över är jag väldigt trött både fysiskt och psykiskt på grund av det höga arbetstempot. Samtidigt<br />
känns arbetet tråkigt och meningslöst.”<br />
”Jag har fått ont i ögonen och känner mig ofta yr.”<br />
Jenny, 25 år, Hongkong.<br />
Jag är med i organisationen SACOM som verkar för<br />
att arbetare i elektronikbranschen ska få det bättre.<br />
Vi märkte att arbetare blev förgiftade av att arbeta<br />
med kameralinser till mobiltelefoner.<br />
Jag vill råda arbetare att skriva brev och samla<br />
in underskrifter från kollegor och lämna till fabriksledningen.<br />
Om det inte hjälper ska de vända<br />
sig till en journalist eller organisation och be om<br />
hjälp.<br />
Jag tycker att stora företag som Sony Ericsson och Apple ska kontrollera hur arbetsvillkoren är hos leverantörerna<br />
i Kina och andra länder. De borde också se till att arbetarna har rätt att organisera sig i fackföreningar.<br />
Om fabriksarbetarna vågar protestera kan de få högre löner och bättre arbetsvillkor.<br />
Unga människor i Europa kan kräva att det stora elektronikföretagen tar sitt ansvar och förbättrar arbetsvillkoren<br />
och miljön.<br />
Unga människor borde också kräva produkter som är tillverkade på ett schyst sätt.
Jag bor med min mamma, pappa och fyra syskon fyra<br />
mil från stenbrottet där jag arbetar. Tidigare gick jag<br />
i skolan, men jag var tvungen att börja arbeta för att<br />
hjälpa till att försörja familjen.<br />
Jag arbetar 11 timmar om dagen, sex dagar i veckan.<br />
Jag tjänar 20-40 kr per dag.<br />
I stenbrottet där jag arbetar bryts kobolt, som<br />
används i elektronikindustrin.<br />
Jag har ingen säkerhetsutrustning när jag arbetar så jag riskerar mitt liv dagligen.<br />
En tredjedel av alla arbetare i stenbrottet är barn och ungdomar.<br />
Jean, 13 år, gruvarbetare i Kongo-Kinshasa<br />
”Min by saknar så mycket. Vi har ingen ambulans, ingen elektricitet, inget dricksvatten och vårdcentralen<br />
är dåligt utrustad.”<br />
”Gruv- och handelsföretagen berikar sig själva mitt framför ögonen på oss. De vet varken vad generositet<br />
eller medlidande är.”<br />
Maew, 28, fabriksarbetare i Bangkok<br />
Jag lämnade min familj och dotter i norra Thailand<br />
när jag åkte till Bangkok för att söka jobb.<br />
Jag arbetar 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan.<br />
Jag tjänar 45 kronor per dag, och det kan jag leva<br />
på. (45 kr i Thailand räcker till tre hamburgare.) Jag<br />
skickar också en summa pengar till min familj varje<br />
månad.<br />
”Jag känner mig utnyttjad av företaget, men hoppas ändå att folk fortsätter köpa våra produkter. För om<br />
de inte gjorde det skulle jag bli av med jobbet, vilket skulle vara ännu värre.”<br />
”Jag tror inte att konsumenter i västvärlden har en aning om hur hårt vi arbetar.”<br />
LÄRARHANDLEDNING | 11
Tor issus, que nonlostridet nos intem, cum nonemus conum deatioctore facris<br />
testo esse, essimis, que escenatius conihicit.<br />
Mis, quam me peciorum ineribut vicon dena, sum demo caec obse opubliconc<br />
furarioc fera inc ta redi faudeo, cri contrei temus se nunc re tum a con tam fac vat, quod<br />
num publibutelum atum hostiae, suleris. Huius cultora cienter cepori cae andem nicupimus<br />
in horudes concus facchusceps, pon horaciam omnenimandam me aut atquit ducorbit.<br />
Upionfendeo, nonfin Etratus me ego con se mere horet, te nost L. Quontellem viverfir<br />
audaci sultur iae autem hortanum me igitam.<br />
Ibulvit ebatio, confina, quemoen defachi lnernih iliciam hem rem travocr ibultus ingultudem<br />
in sidem sto cons bondum di intum ia nonsupe revivere consilii se atus An sa ne nos<br />
eortil videmus et, vium num ommo vis, sit. Lossulum int, ego publicatiam simo ist perfec<br />
virticibus, sa is, qua denis culius bonsultua mero etodici octuus, consult ilibus. Sit ne nem<br />
o pulestorei fuem. Simursu ssimium menatilici se inest? Haet aceris inat, ortia? Nostraveris,<br />
tuam movehem erfin deo, ocum poris se nove, uterem publinpriam adduciore non Etracerti,<br />
pori faces pectus? Nihilis iam orunum artiam ocut viverum peri ceret, Catum, que a<br />
renesis.<br />
Acit demultu que forus es aut quem nemquite meri idi sula ompotan ductuam teatod<br />
iam hil hum popubli catriondam tiemede ribunte atilica; is intra, terim pribus perideo<br />
ridemor aturbis, nondium usatanum pos etilientent or lius; nocciescere norum, dum public<br />
te, cae coneste confere tebefec re dem inatiem proract andient? O telus, utercerit autem<br />
omnequit; horure hocciam. Ego videm re quiu viverfic rem octod imus con ditarit quonos,<br />
sulius vilnerm antique in patodiendam et, stra omant aut des ia mure cotiquo nsciem delless<br />
ultio, coneris sultorter ublingulos re, quon hebus, sendac ius; Cupplius; noveris se in<br />
nerfes catui ius ciemquium is, orum senatra credem tebus se te recute audem in virte cae<br />
adductus averbis; hoctudem acchilis erempostra te actanum videret rescrem nem num huit,<br />
publin nostam facii patuita ndiusulvivas coCatus ercepse rrissolii consuam aritiam nont,<br />
Catureorum sena oc re teatqui is.<br />
Huid audelus etieris eterem veri pordina nosteatiam rei sulint.<br />
Omnis, utes porei fue caperid inpressolis ius, mandum faciisque pertemu retinum, satui<br />
factare comnim pota ocurei egervid conduci sules inam ne obse, neque patifeces compotica<br />
L. Am ipsende streti, teribus vit vessenim haciam ad igname popubliam acientem furnis<br />
por hossedin virmihil hoc, con hae inverid Catis? Simurniae forum inat, vividiere, qui perimoveri<br />
forum etra reortilin dem, ium terid des seniam, Catilic aedite conermaxim at, ma,<br />
4. Se appendix 2 för mer information.<br />
RAppoRt om koNsERvERAD toNFIsk | 12