Dombok för Bro Härads Lagtima sommarting år 1770

Konungens Befallningshavande har genom utslag den 17 januari förklarat, att uret genom
länsmannens försorg, skall vara i säkra händer till nästa Rättegångstimma vid domstolen, så
vida laga stämning i tid utges.
Så har jägmästare Stenberg till detta ting efter föregången stämning låtit instämma Jidler,
med påstående, att han skall svara Stenberg angående ett honom tillhörigt ur, som stulits för
honom för fyra år sedan i Sigtuna stad. Han påstår att Jidler köpt det av orätt man. Uret är av
pinsback med urband och två insegel av silver.
Jidler bör åläggas att visa sin rätt genom fångstmannen, eller om det inte går, återställa uret,
betala de förkomna inseglen och ersätta såväl den avnötta förgyllningen på fodralet och de
uppkomna rättegångskostnaderna.
Vid fullföljande härav inställde sig jägmästare Stenberg samt frälsefogden Jidler, som
biträddes av sin husbonde Hovjunkare Carl Wilhelm Iserhielm. Käranden yrkade stämningens
innehåll och två attester bevittnade av Lundqvist, som lyder:
Fickuret av pinsback med vit emaljerad skiva och en skruv av stål på urskivan mitt under
siffran 12 är gjort i London av urmakare Cabirer. Detta ur har jag reparerat tillsammans med
ett guldur år 176?. i oktober. Dessa två ur fanns på verkstaden till december, då jag under
tiden skaffade jägmästare Stenberg guldsand att förgylla fodralet med på pinsbacks uret och
satte i urbandet två söljor i silver med jägmästare Stenbergs namn på. Vilket härmed
attesteras. Stockholm den 25 september 1769 Fr Lundmarck
Den 12 september 1769 var undertecknad på jägmästare Nils Stenbergs anmodan hos
befallningsman Nils Jidler på Gällövsta att besiktiga ett pinsbacksur, som jägmästaren
beklagade sig ha mist i Sigtuna stad för några år sedan. Jägmästaren vidkändes uret som sitt
och beskrev det vara gjort av en urmakare i London vid namn Cabirer. Det hade emaljerad
skiva och under siffran 12 en skruv av stål, vilket allt befanns riktigt så väl som Cabirers
namn inne i uret.
Jägmästaren frågade Jidler var han köpt detta ur och vad det kostat. Jidler svarade först
högts 100 daler, men sedan 150 daler. Han ville inte sälja det då han värderade det högre än
ett silverur, som han sålt till befallningsman på Runsa för 2 á 300 daler. Det var innan han
köpt detta uret. Han sade även att verket i detta pinsbacksur var tre gånger så bra. Vilket
attesteras Uppsala den 15 januari 1770 Anders Berggren Erik Engström
Jägmästare Stenberg menade att detta bevisar att det är samma ur som stulits ifrån honom.
Jägmästaren meddelade att han strax efter stölden från predikstolarna i Sigtuna stad låtit
efterlysa uret med vidhängande insegel.
Hovjunkare Iserhielm omtalade att sedan Konungens Respektive Befallningshavande
genom utslag förklarat, att Jidlers ur som han redligen köpt, vilket med vittnen skall kunna
bevisas, borde räcka för Häradsrätten, särskilt som Stenberg inte visat något bevis över sin
äganderätt. Iserhielm hade uret under sin vård. Han hade på Häradsrättens begäran uret med
sig och det befanns att fodralet var förgylld med pinsback, men förgyllningen var mycket nött,
samt emaljerad skiva med en skruv av stål under siffran 12. Det var tillverkat i London av
urmakare Cabirer, vars namn var utstuckit i verket. Uret hade ett gammalt band och urnyckel
utan insegel.
Jägmästare Stenberg påstod att det var samma ur som stals ifrån honom i Sigtuna stad i
januari 1766.
Hovjunkare Iserhielm förmodade att då stämningen till tinget av hans huvudman inte
tillställts honom i laga tid och jägmästare Stenberg inte på minsta sätt styrkt att det uppvisade
uret var hans, inte efter lag kan anses vara skyldig att inlåta sig på svaromål i denna sak
8 D:\&&-SKRIFTER\Häftade med omslag\Bro Häradsrätt\Doc-filer\BroH.1770.doc Skapat den 2013-02-10 22:24:00