Fysikaktuellt - Svenska Fysikersamfundet

Supraledare ska lyfta vindkraften
metropolitan-operan i New York satte
nyligen upp operan Doctor Atomic. I
samband med det ordnades ett symposier
där ett antal veteraner från Manhattanprojektet
deltog, bland annat Nobelpristagaren
Roy Glauber. Symposierna går nu
att se som videofilmer på internet.
Doctor Atomic kretsar kring Robert
Oppenheimer, pionjär inom kvantmekaniken
och den vetenskapliga nyckelpersonen
bakom den första atombomben.
Operan fokuserar på den stora stress och
de moraliska dilemma som tärde på vetenskapsmännen
vid Los Alamos medan
de första provsprängningarna förbereddes.
Doctor Atomic är komponerad av
John Adams och hade premiär på San
Fransisco Opera år 2005.
inGela roos
Nya effektivare vindkraftverk är på
väg. Med supraledare i turbinerna
kan de producera el lika billigt
som fossila bränslen.
vindkraftsparker ute till havs har en rad
fördelar. De tar inte upp landyta, och det
blåser ofta mycket. Men ett konventionellt
vindkraftverk kan högst producera
5–6 megawatt. Det behövs alltså många
vindkraftverk, och alla behöver de underhållas
och reparareras. Det är dyrt, speciellt
ute till havs.
Men nu håller både amerikanska och
europeiska forskningsinstitutioner och
företag på att ersätta koppartråden i vindturbinernas
generatorer med högtemperatursupraledare,
alltså material som kan
leda ström utan resistans vid relativt höga
temperaturer. Då kan varje vindkraftverk
producera dubbelt så mycket el som tidigare.
att material kan leda ström utan mot-
Doctor Atomic-symposier
på youtube
Explosionen vid den första atombombprovsprängningen,
det så kallade Trinitytestet, i New
Mexico 16 juli 1945. Bilden är tagen 0,016
sekunder efter detonationen och eldklotet är cirka
200 meter brett.
Länkar till symposierna finns på:
http://web.gc.cuny.edu/sciart/events/
media.htm
Du kan även se och höra delar av operan
genom att söka på ”Doctor Atomic” på
www.youtube.com.
stånd upptäcktes redan 1911, men fram
till 1986 trodde fysikerna att supraledning
bara var möjligt vid temperaturer
under 30 K. Året därpå upptäcktes att
ämnet yttrium-barium-kopparoxid är
supraledande ända upp till 92 K. Det
innebär att materialet kan kylas till supraledning
med flytande kväve (som har en
kokpunkt på 77 K) istället för med flytande
helium. Det var ett stort framsteg
eftersom flytande kväve är betydligt billigare
och enklare att hantera än flytande
helium.
Upptäckten av högtemperatursupraledning
vållade mycket uppståndelse i
slutet på 1980-talet, men tillämpningarna
har låtit vänta på sig. Nu ser de alltså
ut att vara på väg och det inom området
grön energi.
inGela roos
Källa:
"Superconductors to boost wind power"
Physics Today, April 2009, sid 25–26
åsikter om
Fysikaktuellt
fysikaktuellts redaktion har ringt upp
ett 40-tal medlemmar i Fysikersamfundet
för att få en bild av vad läsarna tycker om
tidningen. På en skala från ett till fem,
där fem är bäst, fick Fysikaktuellt knappt
en fyra i snittbetyg. Önskemålen om vad
folk önskar läsa om respektive slippa läsa
om går isär. Forskare vill läsa mycket om
forskning, lärare vill mest läsa om undervisning.
Vi kommer därför fortsätta att
skriva både om forskning och undervisning.
Det framkom också flera önskemål
om fler nyheter kring svensk forskning.
Därför ska vi fokusera på det under 2009.
inGela roos
Har du åsikter om Fysikaktuellt som du
vill att redaktionen ska få del av? Mejla
redaktören på ingela.roos@gmail.com.
Finalen avgjord i Wallenbergs fysikpris
Fredagen 24 april samlades 15
förväntansfulla gymnasister i
Umeå. Under två dagar tävlade de
om segern i Wallenbergs fysikpris
och om att få åka till sommarens
fysikolympiad i Mexiko.
första daGen testades finalisternas experimentella
förmåga genom fem laborativa
uppgifter. På 50 minuter skulle de
komma på en metod för hur uppgiften
skulle lösas, genomföra försöket och skriva
en kort redogörelse. Till exempel skulle
de med hjälp av en tryckmätare, vatten,
is, flytande kväve, en kokplatta och en
kastrull bestämma absoluta nollpunkten.
Efter en hel eftermiddag av laborationer
vilade finalisterna upp sig med en
guidad tur på en virtuell stjänhimmel på
Umevatoriet följt av en middag. Dagen
efter startade det fyra timmar långa teoretiska
provet redan klockan åtta på morgonen.
En jury rättade snabbt proven,
och efter ett par timmar kunde en segrare
koras – Rikard Lundmark från Gislaved.
– Jag hoppades på en plats i laget till
Mexiko, men räknade inte med att vinna,
säger han.
konferensen samlade deltagare från
tjugo länder, både forskare och lärare. Robin
Millar från universitetet i York redovisade
de nya kursplaner i naturvetenskap
för åldrarna fem till sexton år, the Twenty
First Century Science (TFCS), som arbetats
fram i England. Utgångspunkten har
varit att välja ut sådant stoff och sådant
arbetssätt som ska passa alla elever i klassrummet,
samtidigt som de elever som
sedan kommer att fortsätta studera natur-
Rikard Lundmark är en veteran i
tävlingen. Redan i fjol, då han gick i årskurs
2, var han bland de bästa i finalen
och fick representera Sverige på fysikolympiaden
i Vietnam.
– Årets final kändes lättare, men jag
har under året läst en hel del fysik på egen
hand så jag kan mer nu jämfört med för
ett år sedan, säger han.
Kanske kan de nya fysikkunskaperna
komma till nytta även på olympiaden i
Mexiko, dit de fem bäst placerade i fina-
vetenskap ska få med sig träning i naturvetenskapligt
tänkande. För fysikämnet
har detta inneburit att den avslutande
kursen tar upp strålning, radioaktivitet,
astronomi/kosmologi samt hur elektricitet
kan alstras.
Men andra vägar att nå allmänheten
än via skolan togs också upp på konferensen.
Vincent Icke, professor i astrofysik i
Leiden, berättade om hur han nu av holländsk
tv engagerats för att regelbundet
len får åka. Där siktar Rikard på att kamma
hem ett hedersomnämnande.
Prispengarna från finalen (7500 kr)
tänker han spara till hösten. Då ska han
börja plugga teknisk fysik på Chalmers.
finalen i Wallenbergs Fysikpris arrangerades
för tredje året i rad av Sune Pettersson
i Umeå, som till sin hjälp haft bland
andra Patrik Norqvist och Alf Ölme.
Icke och utbildning på ePS-möte
europeiska fysikersamfundet, ePS, beslöt 2007 att samfundet skulle
arbeta mer aktivt gentemot det omgivande samhället. Tre konferenser
under namnet Forum Physics and Society har nu genomförts, den senaste
i Ratnieki, Lettland, i april i år. årets tema var fysikundervisning
på grundskole- och gymnasienivå och behandlade frågor om hur fysikämnet
ska utformas för att möta de behov som alla medborgare har av
naturvetenskaplig allmänbildning.
1. Rikard Lundmark, Gislaved
2. Emil Molander, Uddevalla
3. Jonas Landberg, Uddevalla
4. Yun-Hwan Sul, Göteborg
5. Carl Toft, Borås
6. John Svensson, Skellefteå
7. Patrik Berggren, Viktor Bergman,
Jakob Billemar, Alfred
Dahlin, Eric Larsson, Rickard
Norlander, Oscar Olsson och
Fritiof Persson
kerstin ahlström och inGela roos
förklara olika fysikaliska fenomen, till
exempel varför det finns en hygglig chans
till överlevnad om man ramlar ner i Niagarafallet.
En rapport från mötet kommer att
publiceras i Europhysics News. Det är
tänkt att denna ska vara till hjälp i de nationella
samfundens arbete med att till
exempel få fram fungerande kursplaner i
fysik och stödja fysiklärarnas arbete. Just
vikten av väl utbildade fysiklärare på alla
nivåer inom skolsystemet, och att lärarnas
arbete måste uppvärderas, var något som
särskilt betonades under mötet.
ann-sofie mårtensson
Smakprov på Ickes medverkan finns på
www.strw.leidenuniv.nl/~icke/
8 fysikaktuellt nr 2 • maj 2009 fysikaktuellt nr 2 • maj 2009 9
Rikard
Lundmark
från
Gislaved
klurar på de
teoretiska
uppgifterna
i finalen av
Wallenbergs
fysikpris.
ReSULTAT
Läs mer:
www.fysikersamfundet.se/fysiktavlingen.html