Lenhovda Magneten Nr6.pdf

Magneten Nr 6
Vecka 18, 1999
Vi höll på att flytta in i huset, plötsligt knackade det på dörren och in kom en lång man som
presenterade sig Ingvar Hultgren. Han ville hälsa oss välkomna till Lenhovda och inbjöd oss
till julbord i januari som är en tradition inom PRO. Vi blev verkligen glatt överraskade och
lovade ge besked så snart vi flyttat färdigt. Allt gick i snabb fart och plötsligt var alla
kartonger och möbler i huset. Vi såg med förtvivlan på röran och tänkte - det här klarar vi inte
till jul. Men allting ordnade sig snabbt och vi upptäckte att Lenhovda har många skickliga och
trevliga hantverkare som snabbt ställer upp och också tipsade oss om Uppvidinge Hundklubb.
Och nog kom Ingvar tillbaka, och med oss till PRO och festen i Borgen. Lyckliga var vi som
hamnat här och kände oss välkomnade av alla dessa trevliga och glada människor och inte
minst bland våra grannar. Genom PRO har vi lärt oss spela boule och ser vad nyttig PROgymnastiken
är.
Men nu kommer det andra kapitlet. Sådana saker som inte syns så väl utåt men där vi gärna
vill dra vårt strå till stacken för att få det att fungera ännu bättre. Om 9 månader har vi året
2000. Då har vi varit här i drygt 2 år. Hur skulle vi vilja ha vårt samhälle i den nya tiden?
Tänk om alla samhällen skulle ha det så som här! Men tänk också om vi skulle sätta upp våra
egna mål för tiden framöver.
Tre mål dyker upp: Omgivningen, de unga och de gamla. Omgivningen, där ligger sjön den
lilla pärlan först. Och det kostar så lite. Det är bara att fara ut och uppleva den. Man ser
mycket som inte syns från land. Paddla, surfa på sommaren, åka långfärdsskridskor,
skridskosegla på vintern. 2 rejäla varv ger nästan en mil. Att komplettera motionsstigen runt
sjön i anslutning till Järnvägsbanken med försiktighet? Jodå, det går nog.
Vi tänker på skolorna. Lenhovda motiverar en högstadieskola på orten med påfyllning från
ladsorten runtom. Det skulle vara klart till barnens fördel och ger sysselsättning för nya lärare
som med sina familjer kan fylla på samhället. Och det minskar resandet. Vi tänker framförallt
på åldringsvården. Nu håller den inte måtten med våra svenska förväntningar. Äldre som inte
kan klara sig själva ensamma, behöver en liten lya för sig eller äkta par. De far väldigt illa i
rum som delas med tre eller fyra. Få kan ställa om sig och helt överge sitt privatliv och sin
fred. Det kan vara nog så svårt ändå att vara mycket gammal och tidvis sjuk. Varför inte skapa
marklägenheter till låg kostnad, nära vård och centrum. Det borde stå högt på vår önskelista.
Men tack till Er alla som gjorde vårt uppbrott från Norrland till Lenhovda lätt och positivt.
Heiko och Berit Becker-Sassenhof
© Lenhovda Företagarförening
Sid 9 (10)